Jordbrukets nya utmaningar: dags för omprövning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbrukets nya utmaningar: dags för omprövning"

Transkript

1 Jordbrukets nya utmaningar: dags för omprövning På väg mot en rural modernity Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS) Right Livelihood Award Foundation 1

2 Contents Stora utmaningar... 3 Livsmedelsregimer... 4 Social organisation... 6 Jordbruksekosystem... 7 Precisionsjordbruk... 8 Bortom avkastning: hur jordbruk kan bidra till hållbarhet... 9 Bioteknologi Visionen om en rural modernity Referenser LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies LUCID, Lund University Centre of Excellence for Integration of Social and Natural Dimensions of Sustainability Författare: Lennart Olsson, Elina Andersson, Chad Boda, Kenneth Hermele, Anne Jerneck, Vasna Ramasar, Karin Steen, Yengoh G. Tambang Lund, 4 Juni

3 Stora utmaningar Den globala efterfrågan på mat förväntas öka markant till följd av växande befolkning, förändrade matvanor, överkonsumtion och slöseri, medan ökande krav på förnybar energi (biobränsle) konkurrerar med matproduktionen [2]. År 2009 beräknade FAO att vi måste utöka den globala matproduktionen med 70 % för att bemöta efterfrågan år 2050 [5]. Siffran är dock ifrågasatt och ses av somliga till och med som en underskattning [6, 7]. Samtidigt förväntas klimatförändringar, vattenbrist och ny markanvändning äventyra fortsatt ökad jordbruksproduktion [5, 8]. Livsmedelssäkerheten är med andra ord hotad från två håll, från ökad efterfrågan och minskande tillgång. Detta gör frågan till en global nödsituation och ökar trycket på kreativa globala, regionala och lokala strategier och lösningar. Att fortsätta i nuvarande hjulspår är inget alternativ så löd det stränga budskapet från den Internationella Utvärderingen av Vetenskap för Jordbruk och Teknik ( på engelska IAASTD), framfört av ordföranden Bob Watson Han syftade på att jordbruket inte levererar vad vi behöver livsmedelsförsörjning för alla samtidigt som produktionen undergräver den globala miljön i form av utsläpp av växthusgaser, föroreningar av mark, floder, sjöar och hav, och minskad biologisk mångfald. Foley [9] och många andra beskriver utmaningen vi står inför såsom att matproduktionen måste öka samtidigt som dess ekologiska skadeverkningar måste minska i en värld präglad av osäkerhet kring klimatförändringens följder. Den rådande debatten kring matsäkerhet domineras av naturvetenskapliga forskare som diskuterar metoder att öka matproduktionen snarare än att ändra hur den fördelas [10-12]. Samhällsvetare å andra sidan ser matbrist som ett resultat av skev fördelning snarare än för låg produktion [13-16]. Det finns mycket som stödjer den tesen. Som Lean [19] påpekar orsakade den globala matkrisen 2008 rekordhöga svältnivåer för världens fattiga, samtidigt som gobalt ledande livsmedelsföretag bärgade rekordstora skördar och vinster. FAO noterade att den rekordstora spannmålsskörden 2008 (2287 miljoner ton) innebar att det fanns mer än tillräckligt med mat för att föda världens befolkning [20]. Det står med andra ord klart att vi måste fokusera på fler aspekter av matsystemet än produktionsökning. Dessutom måste vi undersöka alternativa sätt att fördela den mat som finns, vilket är en djupt politisk fråga. Produktion och fördelning av mat samverkar på många sätt. Ett tragiskt faktum är att flertalet av världens matproducenter inte själva har tillräcklig eller säker tillgång till mat [17]. Figur 1. Exempel på avkastningsglappet mellan jordbruksexperiment och medelavkastning i sex länder i Afrika [18, s 67] Det råder stor skillnad mellan bönders produktion och den möjliga produktionen på experimentella gårdar där villkoren för produktionsledning, organisation och insatsvaror är optimala. Skillnaden kallas för avkastningsglapp (figur 1) och förklaras ofta med bristande tillgång till resurser, marknader och kunskap. På ett djupare plan orsakas matbrist snarare av jordbrukets sociala och politiska organisation, från global nivå till hushållsnivå, än av avsaknad av tekniska hjälpmedel och insatsvaror. 3

4 Rapporten utgår ifrån att vi måste se bortom matproduktion och avkastningsglapp. Utöver matproduktion bör jordbruket spela en mera sammansatt roll för att minska fattigdom, ojämlikhet och miljöpåverkan i syfte att öka landsbygdens levnadsstandard. Med denna utgångspunkt ger vi en kortfattad och kritisk översikt av olika perspektiv på hur det globala matsystemet är organiserat. Därefter följer en fördjupad analys av matsystemets sociala organisering och dess ekologiska villkor. Livsmedelsregimer Under olika perioder har olika livsmedelsregimer dominerat det globala matsystemet [21]. Harriet Friedmann definierar en livsmedelsregim som en regelbaserad struktur för produktion och konsumtion av mat på global nivå [22 (s. 30), 23, 24 (s. 148)]. Förekomsten av nya livsmedelsregimer har kopplats till framväxten av sociala rörelser vid strategiska tidpunkter. Den en gång så dominerande kolonialt baserade regimen ( ) uppstod ur arbetarrörelser i Europa; den sedermera förhärskande industriellt baserade regimen ( ) uppkom ur sociala rörelsers reaktion på världsmarknadskriser. Somliga hävdar att en ny regim håller på att växa fram kring företag i oligopol- eller monopolställning som med hjälp av bland annat genmodifiering dominerar hela den biologiska processen, detta återstor dock att se. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv på livsmedelssäkerhet granskar vi livsmedelsregimernas tolkningsramar som i sin tur kan tjäna som grund för en kritisk analys av världens livsmedelssystem [25]. De fyra inramningarna, som täcks av rapporten, kan delas in i två breda kategorier: konventionella och alternativa regimer. Utifrån denna breda indelning analyserar vi fyra olika inramningar av det globala matsystemet, två från vardera regim, och med fokus på politiska, sociala och ekonomiska trender inom vardera regim (tabell 1). Det är viktigt att påpeka att för närvarande samexisterar dessa perspektiv på jordbruksregimer, och i slutändan representerar olika strategier och normer för att organisera produktion, distribution och konsumtion av mat. Medan somliga anser att det globala matsystemet bör organiseras enligt marknadens principer (en konventionell regim), menar andra att livsmedlens centrala sociala, biologiska och kulturella betydelse gör att den kräver en annan behandling (alternativ regim). Tilläggas bör kanske att det globala matsystemet för närvarande inte är ordnat i enlighet med en fri marknad, då förekomsten av oligopol och statliga subventioner, inte minst i EU och USA, är utbredd. Med alla de möjligheter som de olika regimerna representerar verkar det som att vi står i ett dynamiskt vägskäl i det globala livsmedelssystemets historia. Den konventionella regimens förespråkare möter allvarligt motstånd från flera olika alternativ. Potentiellt, kan motståndet skapa utrymme för ett systemskifte i riktning mot högre social rättvis och lägre miljöpåverkan. För att bättre förstå hur jordbrukets sociala aspekter påverkar utvecklingen och upprätthållandet av livsmedelsregimer måste vi skärskåda jordbrukets sociala organisering på djupet. 4

5 Livsmedelsregim Konventionell Alternativ Inramning Jordbruk som företag Reformistiskt företagande Maträttvisa Matsuveränitet Problemfokus Växande efterfrågan på mat p.g.a. befolkningsökning och stigande inkomster; fattigdoms- och hungerbekämpning; delaktighet i den globala marknaden. Minskning av fattigdom och hunger, fokus på att minska de negativa sociala och ekologiska effekterna av konventionell odling genom konsumenters val. Minskning av fattigdom och hunger, fokus på rättvisa för de fattiga och förtryckta aktörerna inom jordbrukssystemet genom kollektiv organisation snarare än individuell konsumtion. Minskning av fattigdom och hunger, strukturella förändringar av det globala jordbruket systemet och omformulering och demokratisering av systemet till förmån för fattiga och oskyldigt drabbade. Orientering Huvudsaklig inriktning Huvudsakliga institutioner Toppstyrning; marknadsorientering Marknadsliberalism (t.ex. fria marknader och frihandel), storskaliga industriella jordbruk med mekanisering, externa insatser (t.ex. bevattning, konstgödning och bekämpningsmedel), högavkastande grödor och GMO, koncentration av jordbrukssystem. WTO; WB; WTO-undertecknade nationer; stora livsmedelsföretag (t.ex. Monsanto, Cargill, Wal- Mart). Toppstyrning; marknadsorientering Bottenstyrning; marknadsorientering Bottenstyrning; politiskt orientering Främjande av nischmarknader (t.ex. traditionella ekologiska och Fairtrade), förhandlade kontrakt för normer om handel, arbetsvillkor och produktionstekniker, produktcertifiering. Fairtrade International-nätverk av producenter (t.ex. Fairtrade Africa, CLAC, NAPP); IFOAM; FAO; WHO; några stora producenter och återförsäljare. Deltagande i lokala, småskaliga jordbrukssystem, integrering av miljömässiga och sociala rörelser, minskat beroendet av stora livsmedelsföretag. Arbetarrörelser så som The Coalition for Immokalee Workers and Navdanya, och Committee for World Food Security. Riktade förändringar på flera nivåer som främjar människors utrymme att göra egna val av mat, främjande av statlig styrning av markfördelning och omfördelning, social trygghet och skyddsnät, ersättande av WTOs frihandelspolitik med statsbaserad jordbrukspolitik, pluralisering av jordbrukssystem. La Via Campesina; andra sociala rättviserörelser så som the Landless Workers Movement, MST in Brazil, och the African Alliance Food Sovereignty. Huvudsaklig kritik Negativa miljömässiga och sociala bieffekter som inte återspeglas i produktpriset, ojämlik fördelning av kostnader och fördelar, negativa konsekvenser för hälsan; ekologisk ohållbarhet. Tabellen har hämtat inspiration från [21, table 1, p117]. Elitistiskt (dvs höga priser skapar ottillgänglighet); risk att det blir konventionellt (t.ex. Wal-Mart Organic); Nischmarknader kan inte föda hela världen. Osammanhängande, perifert och elitistisk, kan inte uppnå betydande förändringar på grund lokalt fokus, risk att det blir konventionellt, lokala livsmedelssystem kan inte föda hela världen. Alltför radikal och politisk, kräver orealistiska möjligheter, det förespråkade produktionssystemet kan inte föda världen. 5

6 Social organisation Trots att livsmedelssystem är djupt inbäddade i och formade av sociala relationer [t.ex ], har debatten kring jordbrukets inriktning mestadels präglats av agronomi och ekonomi [30]. Inställningen till hur jordbruksutveckling bör gå till är emellertid aldrig socialt neutral utan samverkar med lokala processer på sätt som antingen stärker och återskapar rådande sociala relationer eller utmanar dem. Utöver frågor kring produktivitet och hållbarhet måste vi bemöta hur olika synsätt på jordbruksutveckling förhåller sig till fördelningen av vinster och risker: vem tjänar och vem förlorar? Vilka sociala och politiska följder får olika interventioner? En central debatt när det gäller jordbrukets sociala organisering berör frågan kring små- respektive storskalig produktion. De som förespråkar storskaligt kommersiellt jordbruk brukar hävda att det är ett effektivt och produktivt system, som det traditionella jordbruket borde efterlikna. Tanken är att vetenskapliga metoder (så som högavkastande grödor, kemiska insatsvaror och konstbevattning) ger mer avkastning än traditionellt småskaligt jordbruk, som ofta beskrivs som ineffektivt och motsträvigt mot teknisk utveckling [31]. Det finns studier som visar att stöd ämnat åt småskaligt jordbruk ofta hamnar hos en minoritet rika storskaliga bönder [32] medan småskaliga jordbrukare ofta lämnas utanför jordbrukets värdekedjor [33]. Det är viktigt att inte likställa storlek med effektivitet. Faktum är att småskaligt jordbruk i allmänhet är väldigt produktivt per ytenhet [34 38]. Förhållandet har dock ifrågasatts nyligen, åtminstone i Asien, främst på grund av marginalisering av småbönder i en alltmer globaliserad värld [39]. Men utöver debatten kring produktivetet har småskaligt jordbruk viktiga fördelar över det storskaliga jordbruket när det gäller lägre miljöpåverkan [40, 41]. Utöver det, menar det reformistiska synsättet, fyller småskaligt jordbruk flera sociala funktioner, genom att bland annat tjäna som en bas för jämlikt fördelad ekonomisk tillväxt och utveckling, även i en alltmer globaliserad värld [42]. Småskaligt jordbruk spelar en avgörande roll i den globala livsmedelsproduktionen, och kommer att fortsätta att göra det framöver [42]. Familjebaserat jordbruk försörjer ca 40 % av världens befolkning, och en ännu större andel i Asien och Afrika, där det absoluta flertalet bönder odlar åkrar som är mindre än två hektar. Trots deras centrala roll lever småbönder i allmänhet i komplexa och riskfyllda miljöer [43] där de står inför flerfaldiga utmaningar och hinder, så som utbredd fattigdom och livsmedelsosäkerhet, dålig tillgång till marknader för köp av insatsvaror och försäljning av grödor, dålig infrastruktur och svagt institutionellt stöd. Genus är den cetrala organiseringsprincipen för sociala relationer inom stora delar av det globala jordbruket, och det är en viktig orsak till maktskillnader. Forskare inom ett brett fält som handlar om genus och jordbruk har bidragit med viktiga insikter om hur tillgång till och kontroll över utkomstresurser såsom mark, arbetskraft och teknik i hög grad är beroende av könsspecifika normer och maktojämlikheter. Kvinnor utför lejonparten av arbetet i den globala matproduktionen, framförallt i fattiga länder, samtidigt som de i allmänhet har mindre kontroll över produktiva resurser och de grödorna de producerar. Det finns risk att klimatförändringens negativa effekter på jordbruket spär på ojämlikheten mellan könen. Ruta 1: NERICA ris - ett fall av genusutmaningar Odling av NERICA (Ny Rice för Afrika) bland småbrukare i Uganda har bidragit med viktiga fördelar såsom ökade inkomster. Men arbetsdynamiken inom hushållen innebär att risodling är extremt arbetskrävande och att kvinnor och barn, som är ansvariga för att rensa ogräs och skrämma fåglar, tenderar att axla en oproportionerlig börda i förhållande till intäkter. Dessutom, medan kvinnor uppnår liknande avkastning jämfört med män, är deras inkomster begränsade av genusbaserad tillgång till mark och marknader [1]. 6

7 Därför är det viktigt att analysera hur genus bestämmer hushållets inre dynamik och fördelningen av ansvar, risker och fördelar. I den reformistiska synen på jordbruk anses kvinnor viktiga för att förbättra tillgången till mat för flertalet, något som återspeglar an instrumentell syn på genus. Den är baserad på idén om att kvinnor brukar lägga sin inkomst på mat och att tillfredsställa barnens behov, med positiva effekter för hela familjen och även samhället. Det skiljer sig från ett rättighetsbaserat synsätt, såsom matsuveränitet, i vilket jordbruket allmänt betraktas ur ett bredare socialt och kulturellt perspektiv, och med mer fokus på att säkerställa kvinnors rätt till produktiva resurser och välbefinnande. På senare tid har kollektivt arbete för att bemöta de många utmaningar som småskaliga bönder står inför, särskilt i relation till globaliserade jordbruksmarknader, fått ökad uppmärksamhet både inom forskning och utvecklingspolitik [44 46]. Forskningen visar att bildandet av nätverk och kollektivt handlande bland småbönder kan bidra till att öka både inkomster och produktivitet och samtidigt utgöra kollektiva skyddsnät för krishantering. Kollektivt handlande kan vara särskilt fördelaktigt för kvinnor och andra marginaliserade grupper genom att fördela risker, öka tillgången till information och kunskap, samt öka inflytande och makt. Men kollektiva strategier är, beroende på sammanhang, formade och begränsade av strukturer och kan leda till att både stärka och marginalisera människor [47 49]. Den alternativa regimen har länge betraktat social mobilisering som en viktig strategi, men på senare tid har det även betonats i det reformistiska synsättet, som ser det som en strategi för att integrera småbönder i marknader. Det representerar en mer instrumentell syn på kollektivt arbete. Med dessa olika synsätt i åtanke går vi vidare till en diskussion om hur olika jordbruksekosystem formas och upprätthålls, och deras relaterade ekologiska och sociala konsekvenser. Jordbruksekosystem Under de senaste 20 åren har det pågått en intensiv debatt angående för- och nackdelar med organiskt kontra konventionellt jordbruk. Särskilt omstridd är frågan huruvida ekologiskt jordbruk kan tävla med konventionella metoder i avkastning. Kirchmann m.fl. [50] hävdar att skördarna i ekologisk odling bara uppnår % av konventionell odling. En rad meta-studier har dock pekat på att glappet skulle kunna vara mindre. I en studie från 2007 visade Badgley m.fl. [51] att ekologisk odling i allmänhet gav högre skördar än konventionell odling, framförallt i utvecklingsländer. Studien avvisades av många forskare på metodologiska och teoretiska grunder. Två studier gjorda nyligen drog emellertid slutsatsen att ekologisk odling i genomsnitt uppnår % av konventionella skördar [52, 53] men med ett spann från 95 % när det gällde regnbevattnade baljväxter och perenner till 67 % för spannmål. Studierna visar också att den mest begränsande faktorn för ekologiskt jordbruk är kväve. Detta talar till förmån för en integrerad djurhållning och växtodling samt utveckling av alternativa källor för näringsämnen, såsom Rhizobium, permakultur och de odlingssystem som brukar kallas för tropical homegardens. Det är dock svårt att göra direkta jämförelser mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk, framförallt i utvecklingsländer, på grund av bruket av blandad odling och multifunktionalitet. Det går att öka matproduktionen på platser med livsmedelsbrist genom att optimera användandet av ekologiska och mänskliga resurser på ett hållbart sätt. En mängd olika strategier och teknologier har testats och visat sig fungera för att bemöta olika miljömässiga, ekonomiska och kulturella krav på matproduktion i fattiga delar av världen, men tillämpningen går långsamt och är underbeforskad. Bland de mest studerade strategierna finns användandet av bio-gödning så som rhizobia, permakultur, och utvecklingen av produktion i trädgårdar (home gardens) till skillnad från mono-jordbruk. Rhizobia-bakterier har en unik förmåga att binda kväve vid baljväxters rötter, som sedan berikar jorden efter det att grödorna skördas. De har stor potential att både öka skördarna och att fylla ekologiska funktioner såsom att bidra till att bibehålla jordens biodiversitet [54, 55]. Även grödor som odlas i 7

8 anslutning till baljväxterna drar fördel av effekten. Tekniken för att använda sig av rhizobia är enkel att hantera och investeringarna som krävs är relativt billiga samt enkla att installera och underhålla. Följaktligen har små hembaserade industrier för den här typen av bio-gödning utvecklats på olika håll i världen, vilket genererar sysselsättning och intäkter [56]. Permakultur innebär att man integrerar matgrödor med fleråriga växter och träd (perenna växter). I en nyligen publicerad studie identifierade Glover och hans kollegor tre huvudsakliga permakulturer i Afrika söder om Sahara som hade potential att tredubbla skörden av viktiga grödor samtidigt som de erbjöd en enorm mängd olika former av markvård och resurser åt småskaliga bönder [57]. Systemet bidrar till att motverka skadeinsekter och ogräs (vilket minskar behovet av externa insatsvaror), till att erbjuda djurfoder, bränsle, att öka infiltration och tillgång till grundvatten, och till att minska jorderosion. Utöver de fördelarna har permakultur i särskilda fall visat sig öka majsskörden från 1 till 4 ton per hektar, i Malawi [57]. Traditionella tropiska trädgårdar (tropical homegardens) är ett annat alternativ. Trots deras blygsamma storlek (vanligtvis mindre än en hektar i många delar av Afrika), har de en komplex struktur. De innehåller ofta en stor variation av grödor och är nära integrerade med boskapskötsel [58]. Djur utfordras med restprodukter från grödor, och deras gödsel ger näring åt grödorna. Tropiska trädgårdar fyller även en viktig funktion genom att upprätthålla biodiversiteten [59]. I tropiska delar av Asien har trädgårdarnas visat sig ha ett betydande socio-ekonomiskt bidrag genom lågt behov av externa insatsvaror och god förmåga att skapa sysselsättning [58]. Precisionsjordbruk Precisionsjordbruk är en metod att optimera odling genom plats-specifika val av växtvarianter, gödsling, plantering, bevattning, och genom att dra nytta av variationer i jorden och terrängen, istället för att ignorera dem. Termen används ofta för att beskriva mycket sofistikerade jordbrukstekniker, men principen kan lika gärna användas på småskaligt jordbruk med få insatsvaror, där tekniken istället ersätts av arbetsintesiva metoder. Precisionsjordbruk är ett sätt för bönder att hushålla med arbete, vatten, gödning och skadebekämpning. Metoden kan förbättra odlingsresultatet avsevärt, något som demonstreras av det integrerade precisionsjordbruket i Kina i figur 2. Avkastningen nästan fördubblades när upptagningen av näring optimerades genom att man tog hänsyn till alla möjliga näringskällor (inklusive atmosfärisk deposition) och specifika förhållanden beroende på både tid och plats. Figur 2. Resultat av experiment i Kina med integrerad hantering av näringsämnen. Avkastningen nästan fördubblades medan kvävebelastningen sänktes. [60, 61] Resultaten tyder på att de möjliga produktionsökningarna genom att optimera användandet av precisionsjordbruk, kombinerat med hållbar intensifiering, är mycket större än vad modern bioteknik utlovar. Hindren för en större utbredning är främst sociala och politiska, bland annat bristen på kunskap 8

9 och färdigheter i precisionsoptimering. Den dominerande livsmedelsregimen som domineras av starka kommersiella intressen inom jordbrukets insatsvaror såsom utsäde, bekämpningsmedel och konstgödning, är ett annat hot mot denna form av kunskapsintensivt och lokalt anpassat jordbruk. Bortom avkastning: hur jordbruk kan bidra till hållbarhet Det finns andra viktiga argument för småskaligt jordbruk vid sidan av att räkna avkastning för enskilda grödor. Multifunktionella jordbruksekosystem har också fördelar när det gäller pollinering av grödor, vattenreglering och erosionskontroll, som påverkar hela landskapet positivt och därmed även andra bönder. Genom att bidra till goda villkor för hög biodiversitet bidrar alltså multifunktionella jordbruksystem till en hel rad fördelaktiga effekter på ekosystemen, en av de viktigaste är pollinering. Runt 90% av alla växtarter, däribland 75% av våra matgrödor, är helt eller delvis beroende av djur, mestadels insekter, för pollinering [62]. Pollinering av insekter och andra djur ökar skördarnas storlek, kvalitet och stabilitet på 70% av våra matgrödor [63]. Domesticering och växtförädling har till och med ökat beroendet av pollinering [64]. Pollinering kan även öka produktionen hos genmodifierade grödor. Nyligen lade Garibaldi m.fl. [66] fram bevis för att fritt levande insekter spelar en mycket viktigare roll än bin när det gäller pollineringen av 41 jordbrukssystem globalt en tydlig indikation på att vi inte kan förlita oss på att ersätta förlusten av naturliga pollinerare med bin. Biologer har under en längre tid diskuterat risken för en nära förestående pollinationskris [68, 69] utan att komma fram till några entydiga resultat. Men det kommer alltmer bevis för att pollineringen minskar snabbt. Det går att identifiera två huvudorsaker till detta, varav de viktigaste är förändringar i markanvändning, som minskar jordbrukslandskapens förutsättningar för hög biodiversitet (Figur 3), och användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket. Figur 3. Odlingslandskap i Shropshire, Storbritannien, där häckarna fortfarande är kvar (copyright Besöksgraden för pollinatörer (vertikal axel) i förhållande till avståndet från en naturlig livsmiljö för pollinatörer, såsom häckar. [67]. Burkle m.fl. [70] visade nyligen att förlusten av interaktion mellan växter och pollinerare under det senaste århundradet har varit anmärkningsvärd. Den var konstant mellan 1916 och 1971 men halverades mellan 1971 och 2009 (figur 4). 9

10 Figur 4. Antalet biarter som besöker den i delstaten Illinois vanligt förekommande vårblomman Claytonia virginica, 1916, 1971, 2009 och 2010 [66] Pollineringskrisen har nyligen aktualiserats i ett antal var för sig oberoende studier som kopplar ihop användandet av en viss typ av systemiska 1 bekämpningsmedel (neonikotinoider) med den allvarliga sjukdomen som gör att bisamhällen kollapsar (Colony Collapse Disorder) [71, 72]. Som följd beslutade EU-kommisionen den 29:e April 2013 om ett tvåårigt förbud mot neonikotinoider, ett beslut som föregicks av intensiv, och enligt somliga bedömare, olämplig lobbying från stora tillverkare av sådana bekämpningsmedel [73]. Multifunktionella jordbrukssystem med blandade grödor fungerar som stora reservoarer för biodiversitet. Denna källa kan så småningom tjäna till att förse mänskligheten med nya grödor, om traditionella sorter skulle fallera på grund av ändrade ekologiska förhållanden, sjukdomar eller parasiter. Bioteknologi Bioteknologi är den mest kontroversiella frågan när det gäller jordbruk och livsmedel. Vi försöker här diskutera argumenten för och emot några av de mest kontroversiella teknikerna inom ämnet bioteknologi, medvetna om att en balanserad hantering av frågan riskerar att dra till sig kritik från både dess motståndare och förespråkare. Bioteknologi kan definieras som varje teknologi som använder sig av levande organismer, eller derivat från sådana, för att tillverka eller modifiera produkter för specificerade ändamål [74]. Generellt sett är många former av bioteknik helt avgörande för jordbruk och matproduktion och föga kontroversiellt människor har förädlat växter sedan jordbruket uppfanns. Kontroverserna och polariseringen handlar om särskilda former av modern bioteknik, i synnerhet genmodifiering. Den exakta gränsen mellan konventionell och modern bioteknik är omöjlig att dra, men en väsentlig del av den upplevda distinktionen handlar om i vilken utsträckning den biologiska förändringen hade kunnat ske på naturlig väg eller inte. En annan viktig aspekt av gränsdragningen gäller korsningar mellan djur- och växtrikena. Den här gränsdragningen blir dock allt svårare att göra i takt med att förståelsen kring de olika rikena förändras, och en ökande mängd bevis för att korsningar mellan dem faktiskt har skett under evolutionens gång [75 77]. Utvecklingen inom molekylärbiologin gör det allt svårare att dra gränsen. Och framväxten av nya fält så som syntetisk biologi och proteomik ändrar vår förståelse av liv och livsformer ytterligare. 1 Systemiska bekämpningsmedel rör sig inuti växtvävnad när den appliceras på frön, blad eller i marken. 10

11 Det finns många kontroverser och polariseringar kring det svårdefinierbara begreppet bioteknologi. Det förekommer även polariserade åsikter mellan länder, inte minst mellan USA och EU, mellan organisationer, särskilt miljöorganisationer och företag, och mellan forskare, inte minst molekylärbiologer och ekologer. Ruta 2: Vetenskapligt polarisering I allmänhet brukar specialiserade forskare, såsom molekylärbiologer, vara positiva till GMO medan generalister, såsom ekologer, är emot. Polariseringen är rotad i en kunskapsteoretisk skillnad mellan molekylär- biologer, som arbetar i laboratorier med kontrollerade experiment, och ekologer som arbetar i verkliga ekosystem [3, 4]. Oro över de potentiella hälsoeffekterna av GMO togs upp redan 1973 när deltagarna i en Gordon Research konferens om nukleinsyror skickade ett brev till National Academy of Sciences och National Institute of Medicine i USA och uttryckte sin oro i samband med ny teknik för att kombinera DNA molekyler från olika organismer [78]. Men i mitten av 1970-talet när amerikanska lagstiftare började skriva förordningsförslaget övertygades de av ledande molekylärbiologer att det inte fanns något onaturligt med tekniken att rekombinera DNA och att det inte var mer riskfyllt än någon annan teknik [79]. Sociala och ekologiska frågor övertrumfades av affärsintressen i lagstiftningsprocessen [80]. Följaktligen är reglering och licensiering av GMO i USA standardiserad på samma sätt som mera konventionalla tekniker: modifierade gener och proteiner behandlas exempelvis som livsmedelstillsatser, Bt-gener 2 och proteiner behandlas som bekämpningsmedel, och genetiskt modifierade tillväxthormoner i fisk behandlas som djurläkemedel [81]. På senare tid har regleringen av GMO i USA ifrågasatts för att inte ta miljöhänsyn eller sociala hänsyn på allvar, vilket har resulterat i en hård rättslig strid ända upp till Högsta Domstolen [82, 83]. I USA finns det också ett ökande antal lokala politiska initiativ på lokal nivå för att förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer [84]. I Europa, å andra sidan, betraktades genmodifierade grödor i princip som en ny form av organismer, som krävde nya former och regler för utprovning och licensiering. Genetiskt modifierade organismer definieras i EU som en organism, med undantag för människor, i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte förekommer naturligt genom parning och/eller naturlig rekombination" (artikel 2 (2) i direktiv 2001/18/EG). Lagstiftningen i Europa skedde senare än i USA (1986 i Danmark, 1990 i Tyskland) och följde en helt annorlunda bana. Processen var mycket mer inkluderande än den amerikanska när det gällde deltagande forskare och organisationer, och den byggde inte på befintliga regler för miljömässiga och hälsorisker. Användandet av GMO i Europa är därför marginellt. Intressant att notera är att USA och Kanada är de enda länderna som inte använder sig av en liknande process för lagstiftning kring biosäkerhet [81]. Kontroversen kring genmodifierade grödor har huvudsakligen fyra dimensioner: hälsa, miljö, fattigdom och matsäkerhet, samt livsmedelssystemens politiska ekonomi. I tabellen nedan gör vi ett försöka att sammanfatta de viktigaste argumenten för och emot GMO. 2 Bt- gener kommer från en bakterie som lever i jorden (Bacillus thuringiensis) och som är giftig för många insekter. Bt- gener kan introduceras med genteknik jordbruksgrödor såsom bomull, majs och potatis för att på så sätt skydda grödorna mot insektsangrepp. 11

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Värderingar om den hållbara maten

Värderingar om den hållbara maten Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Planering för mat trender och tendenser

Planering för mat trender och tendenser Planering för mat trender och tendenser RUSA sem. 4 nov. 2015 Madeleine Granvik, Ph.D. Researcher. in Planning for Sustainable Development and management of Urban-Rural interactions Department of Urban

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna. "Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag 3.10.2016 B8-1042/3 3 Skäl Ca (nytt) Ca. Frihandelsavtal som har underminerat länders suveränitet, inklusive livsmedelssuveränitet, och uteslutit lokala jordbrukare från deras egna marknader, har bidragit

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer

50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer FLEST UNDERNÄRDA PÅ LANDET 50 % småbönder 20 % lantarbetare 10 % fiskare, boskapsskötare m m 20 % i städer INTE BARA UNDERNÄRING Näringsbrist protein, fett, vitaminer, mineraler > 2 miljarder Övervikt

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Jordbruk för mångfald eller enfald? a en i jordbrukslandskap fortsätter att minska! Jordbruk för eller enfald? SAPES Henrik G. Smith Lund University, Sweden Västeuropa Nordeuropa Sydeuropa Nya medlemsstater Pe er et al. 2014, Science missgynnas

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Stoppa GMO-potatisen Amflora

Stoppa GMO-potatisen Amflora Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU 19 februari, Gothenburg Sustainability Day Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU Sebastian Marx 60, 70, 80% Majoriteten av lagstiftning som påverkar Sverige har sitt ursprung i EU.

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar AgrD Charlotte Lagerberg, Box 7047, 750 07 Uppsala, Charlotte.Lagerberg@cul.slu.se Publicerad som: Lagerberg, C. 2001. Metoder att mäta uthållighet

Läs mer

Biobaserad samhällsekonomi

Biobaserad samhällsekonomi Biobaserad samhällsekonomi Beställningen Strategisk t diskussion i i regionala rådet 2012 om vad Hållbar utveckling betyder för LRF Strategisk diskussion i förbundsstyrelsen 2013 om vad Biobaserad samhällsekonomi

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,

Läs mer

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund The World in 2015 Human tipping points according to CIA Demography; 7.2 billion people, 95% in developing countries Food

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket Bild 1 Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Lund 2015-11-11 Bild 2 Historisk bakgrund för modern växtförädling

Läs mer

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara

Läs mer

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World

Läs mer

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

Utlysning av projektmedel

Utlysning av projektmedel Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell

Läs mer

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 30 mars 2015 I workshop 1 fann vi 36 betydelsefulla trender till 2025 Betydelsen av bilaterala avtal ökar Bönder uppmärksammas

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Hennes motståndare kallar henne för The Green Killer. De gav henne Bullshit-priset för att hon håller kvar folk i fattigdom.

Hennes motståndare kallar henne för The Green Killer. De gav henne Bullshit-priset för att hon håller kvar folk i fattigdom. Hennes motståndare kallar henne för The Green Killer. De gav henne Bullshit-priset för att hon håller kvar folk i fattigdom. Tidskriften TIME däremot utnämnde henne till en av vår tids hjältar en ikon

Läs mer