Jordbrukets nya utmaningar: dags för omprövning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbrukets nya utmaningar: dags för omprövning"

Transkript

1 Jordbrukets nya utmaningar: dags för omprövning På väg mot en rural modernity Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS) Right Livelihood Award Foundation 1

2 Contents Stora utmaningar... 3 Livsmedelsregimer... 4 Social organisation... 6 Jordbruksekosystem... 7 Precisionsjordbruk... 8 Bortom avkastning: hur jordbruk kan bidra till hållbarhet... 9 Bioteknologi Visionen om en rural modernity Referenser LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies LUCID, Lund University Centre of Excellence for Integration of Social and Natural Dimensions of Sustainability Författare: Lennart Olsson, Elina Andersson, Chad Boda, Kenneth Hermele, Anne Jerneck, Vasna Ramasar, Karin Steen, Yengoh G. Tambang Lund, 4 Juni

3 Stora utmaningar Den globala efterfrågan på mat förväntas öka markant till följd av växande befolkning, förändrade matvanor, överkonsumtion och slöseri, medan ökande krav på förnybar energi (biobränsle) konkurrerar med matproduktionen [2]. År 2009 beräknade FAO att vi måste utöka den globala matproduktionen med 70 % för att bemöta efterfrågan år 2050 [5]. Siffran är dock ifrågasatt och ses av somliga till och med som en underskattning [6, 7]. Samtidigt förväntas klimatförändringar, vattenbrist och ny markanvändning äventyra fortsatt ökad jordbruksproduktion [5, 8]. Livsmedelssäkerheten är med andra ord hotad från två håll, från ökad efterfrågan och minskande tillgång. Detta gör frågan till en global nödsituation och ökar trycket på kreativa globala, regionala och lokala strategier och lösningar. Att fortsätta i nuvarande hjulspår är inget alternativ så löd det stränga budskapet från den Internationella Utvärderingen av Vetenskap för Jordbruk och Teknik ( på engelska IAASTD), framfört av ordföranden Bob Watson Han syftade på att jordbruket inte levererar vad vi behöver livsmedelsförsörjning för alla samtidigt som produktionen undergräver den globala miljön i form av utsläpp av växthusgaser, föroreningar av mark, floder, sjöar och hav, och minskad biologisk mångfald. Foley [9] och många andra beskriver utmaningen vi står inför såsom att matproduktionen måste öka samtidigt som dess ekologiska skadeverkningar måste minska i en värld präglad av osäkerhet kring klimatförändringens följder. Den rådande debatten kring matsäkerhet domineras av naturvetenskapliga forskare som diskuterar metoder att öka matproduktionen snarare än att ändra hur den fördelas [10-12]. Samhällsvetare å andra sidan ser matbrist som ett resultat av skev fördelning snarare än för låg produktion [13-16]. Det finns mycket som stödjer den tesen. Som Lean [19] påpekar orsakade den globala matkrisen 2008 rekordhöga svältnivåer för världens fattiga, samtidigt som gobalt ledande livsmedelsföretag bärgade rekordstora skördar och vinster. FAO noterade att den rekordstora spannmålsskörden 2008 (2287 miljoner ton) innebar att det fanns mer än tillräckligt med mat för att föda världens befolkning [20]. Det står med andra ord klart att vi måste fokusera på fler aspekter av matsystemet än produktionsökning. Dessutom måste vi undersöka alternativa sätt att fördela den mat som finns, vilket är en djupt politisk fråga. Produktion och fördelning av mat samverkar på många sätt. Ett tragiskt faktum är att flertalet av världens matproducenter inte själva har tillräcklig eller säker tillgång till mat [17]. Figur 1. Exempel på avkastningsglappet mellan jordbruksexperiment och medelavkastning i sex länder i Afrika [18, s 67] Det råder stor skillnad mellan bönders produktion och den möjliga produktionen på experimentella gårdar där villkoren för produktionsledning, organisation och insatsvaror är optimala. Skillnaden kallas för avkastningsglapp (figur 1) och förklaras ofta med bristande tillgång till resurser, marknader och kunskap. På ett djupare plan orsakas matbrist snarare av jordbrukets sociala och politiska organisation, från global nivå till hushållsnivå, än av avsaknad av tekniska hjälpmedel och insatsvaror. 3

4 Rapporten utgår ifrån att vi måste se bortom matproduktion och avkastningsglapp. Utöver matproduktion bör jordbruket spela en mera sammansatt roll för att minska fattigdom, ojämlikhet och miljöpåverkan i syfte att öka landsbygdens levnadsstandard. Med denna utgångspunkt ger vi en kortfattad och kritisk översikt av olika perspektiv på hur det globala matsystemet är organiserat. Därefter följer en fördjupad analys av matsystemets sociala organisering och dess ekologiska villkor. Livsmedelsregimer Under olika perioder har olika livsmedelsregimer dominerat det globala matsystemet [21]. Harriet Friedmann definierar en livsmedelsregim som en regelbaserad struktur för produktion och konsumtion av mat på global nivå [22 (s. 30), 23, 24 (s. 148)]. Förekomsten av nya livsmedelsregimer har kopplats till framväxten av sociala rörelser vid strategiska tidpunkter. Den en gång så dominerande kolonialt baserade regimen ( ) uppstod ur arbetarrörelser i Europa; den sedermera förhärskande industriellt baserade regimen ( ) uppkom ur sociala rörelsers reaktion på världsmarknadskriser. Somliga hävdar att en ny regim håller på att växa fram kring företag i oligopol- eller monopolställning som med hjälp av bland annat genmodifiering dominerar hela den biologiska processen, detta återstor dock att se. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv på livsmedelssäkerhet granskar vi livsmedelsregimernas tolkningsramar som i sin tur kan tjäna som grund för en kritisk analys av världens livsmedelssystem [25]. De fyra inramningarna, som täcks av rapporten, kan delas in i två breda kategorier: konventionella och alternativa regimer. Utifrån denna breda indelning analyserar vi fyra olika inramningar av det globala matsystemet, två från vardera regim, och med fokus på politiska, sociala och ekonomiska trender inom vardera regim (tabell 1). Det är viktigt att påpeka att för närvarande samexisterar dessa perspektiv på jordbruksregimer, och i slutändan representerar olika strategier och normer för att organisera produktion, distribution och konsumtion av mat. Medan somliga anser att det globala matsystemet bör organiseras enligt marknadens principer (en konventionell regim), menar andra att livsmedlens centrala sociala, biologiska och kulturella betydelse gör att den kräver en annan behandling (alternativ regim). Tilläggas bör kanske att det globala matsystemet för närvarande inte är ordnat i enlighet med en fri marknad, då förekomsten av oligopol och statliga subventioner, inte minst i EU och USA, är utbredd. Med alla de möjligheter som de olika regimerna representerar verkar det som att vi står i ett dynamiskt vägskäl i det globala livsmedelssystemets historia. Den konventionella regimens förespråkare möter allvarligt motstånd från flera olika alternativ. Potentiellt, kan motståndet skapa utrymme för ett systemskifte i riktning mot högre social rättvis och lägre miljöpåverkan. För att bättre förstå hur jordbrukets sociala aspekter påverkar utvecklingen och upprätthållandet av livsmedelsregimer måste vi skärskåda jordbrukets sociala organisering på djupet. 4

5 Livsmedelsregim Konventionell Alternativ Inramning Jordbruk som företag Reformistiskt företagande Maträttvisa Matsuveränitet Problemfokus Växande efterfrågan på mat p.g.a. befolkningsökning och stigande inkomster; fattigdoms- och hungerbekämpning; delaktighet i den globala marknaden. Minskning av fattigdom och hunger, fokus på att minska de negativa sociala och ekologiska effekterna av konventionell odling genom konsumenters val. Minskning av fattigdom och hunger, fokus på rättvisa för de fattiga och förtryckta aktörerna inom jordbrukssystemet genom kollektiv organisation snarare än individuell konsumtion. Minskning av fattigdom och hunger, strukturella förändringar av det globala jordbruket systemet och omformulering och demokratisering av systemet till förmån för fattiga och oskyldigt drabbade. Orientering Huvudsaklig inriktning Huvudsakliga institutioner Toppstyrning; marknadsorientering Marknadsliberalism (t.ex. fria marknader och frihandel), storskaliga industriella jordbruk med mekanisering, externa insatser (t.ex. bevattning, konstgödning och bekämpningsmedel), högavkastande grödor och GMO, koncentration av jordbrukssystem. WTO; WB; WTO-undertecknade nationer; stora livsmedelsföretag (t.ex. Monsanto, Cargill, Wal- Mart). Toppstyrning; marknadsorientering Bottenstyrning; marknadsorientering Bottenstyrning; politiskt orientering Främjande av nischmarknader (t.ex. traditionella ekologiska och Fairtrade), förhandlade kontrakt för normer om handel, arbetsvillkor och produktionstekniker, produktcertifiering. Fairtrade International-nätverk av producenter (t.ex. Fairtrade Africa, CLAC, NAPP); IFOAM; FAO; WHO; några stora producenter och återförsäljare. Deltagande i lokala, småskaliga jordbrukssystem, integrering av miljömässiga och sociala rörelser, minskat beroendet av stora livsmedelsföretag. Arbetarrörelser så som The Coalition for Immokalee Workers and Navdanya, och Committee for World Food Security. Riktade förändringar på flera nivåer som främjar människors utrymme att göra egna val av mat, främjande av statlig styrning av markfördelning och omfördelning, social trygghet och skyddsnät, ersättande av WTOs frihandelspolitik med statsbaserad jordbrukspolitik, pluralisering av jordbrukssystem. La Via Campesina; andra sociala rättviserörelser så som the Landless Workers Movement, MST in Brazil, och the African Alliance Food Sovereignty. Huvudsaklig kritik Negativa miljömässiga och sociala bieffekter som inte återspeglas i produktpriset, ojämlik fördelning av kostnader och fördelar, negativa konsekvenser för hälsan; ekologisk ohållbarhet. Tabellen har hämtat inspiration från [21, table 1, p117]. Elitistiskt (dvs höga priser skapar ottillgänglighet); risk att det blir konventionellt (t.ex. Wal-Mart Organic); Nischmarknader kan inte föda hela världen. Osammanhängande, perifert och elitistisk, kan inte uppnå betydande förändringar på grund lokalt fokus, risk att det blir konventionellt, lokala livsmedelssystem kan inte föda hela världen. Alltför radikal och politisk, kräver orealistiska möjligheter, det förespråkade produktionssystemet kan inte föda världen. 5

6 Social organisation Trots att livsmedelssystem är djupt inbäddade i och formade av sociala relationer [t.ex ], har debatten kring jordbrukets inriktning mestadels präglats av agronomi och ekonomi [30]. Inställningen till hur jordbruksutveckling bör gå till är emellertid aldrig socialt neutral utan samverkar med lokala processer på sätt som antingen stärker och återskapar rådande sociala relationer eller utmanar dem. Utöver frågor kring produktivitet och hållbarhet måste vi bemöta hur olika synsätt på jordbruksutveckling förhåller sig till fördelningen av vinster och risker: vem tjänar och vem förlorar? Vilka sociala och politiska följder får olika interventioner? En central debatt när det gäller jordbrukets sociala organisering berör frågan kring små- respektive storskalig produktion. De som förespråkar storskaligt kommersiellt jordbruk brukar hävda att det är ett effektivt och produktivt system, som det traditionella jordbruket borde efterlikna. Tanken är att vetenskapliga metoder (så som högavkastande grödor, kemiska insatsvaror och konstbevattning) ger mer avkastning än traditionellt småskaligt jordbruk, som ofta beskrivs som ineffektivt och motsträvigt mot teknisk utveckling [31]. Det finns studier som visar att stöd ämnat åt småskaligt jordbruk ofta hamnar hos en minoritet rika storskaliga bönder [32] medan småskaliga jordbrukare ofta lämnas utanför jordbrukets värdekedjor [33]. Det är viktigt att inte likställa storlek med effektivitet. Faktum är att småskaligt jordbruk i allmänhet är väldigt produktivt per ytenhet [34 38]. Förhållandet har dock ifrågasatts nyligen, åtminstone i Asien, främst på grund av marginalisering av småbönder i en alltmer globaliserad värld [39]. Men utöver debatten kring produktivetet har småskaligt jordbruk viktiga fördelar över det storskaliga jordbruket när det gäller lägre miljöpåverkan [40, 41]. Utöver det, menar det reformistiska synsättet, fyller småskaligt jordbruk flera sociala funktioner, genom att bland annat tjäna som en bas för jämlikt fördelad ekonomisk tillväxt och utveckling, även i en alltmer globaliserad värld [42]. Småskaligt jordbruk spelar en avgörande roll i den globala livsmedelsproduktionen, och kommer att fortsätta att göra det framöver [42]. Familjebaserat jordbruk försörjer ca 40 % av världens befolkning, och en ännu större andel i Asien och Afrika, där det absoluta flertalet bönder odlar åkrar som är mindre än två hektar. Trots deras centrala roll lever småbönder i allmänhet i komplexa och riskfyllda miljöer [43] där de står inför flerfaldiga utmaningar och hinder, så som utbredd fattigdom och livsmedelsosäkerhet, dålig tillgång till marknader för köp av insatsvaror och försäljning av grödor, dålig infrastruktur och svagt institutionellt stöd. Genus är den cetrala organiseringsprincipen för sociala relationer inom stora delar av det globala jordbruket, och det är en viktig orsak till maktskillnader. Forskare inom ett brett fält som handlar om genus och jordbruk har bidragit med viktiga insikter om hur tillgång till och kontroll över utkomstresurser såsom mark, arbetskraft och teknik i hög grad är beroende av könsspecifika normer och maktojämlikheter. Kvinnor utför lejonparten av arbetet i den globala matproduktionen, framförallt i fattiga länder, samtidigt som de i allmänhet har mindre kontroll över produktiva resurser och de grödorna de producerar. Det finns risk att klimatförändringens negativa effekter på jordbruket spär på ojämlikheten mellan könen. Ruta 1: NERICA ris - ett fall av genusutmaningar Odling av NERICA (Ny Rice för Afrika) bland småbrukare i Uganda har bidragit med viktiga fördelar såsom ökade inkomster. Men arbetsdynamiken inom hushållen innebär att risodling är extremt arbetskrävande och att kvinnor och barn, som är ansvariga för att rensa ogräs och skrämma fåglar, tenderar att axla en oproportionerlig börda i förhållande till intäkter. Dessutom, medan kvinnor uppnår liknande avkastning jämfört med män, är deras inkomster begränsade av genusbaserad tillgång till mark och marknader [1]. 6

7 Därför är det viktigt att analysera hur genus bestämmer hushållets inre dynamik och fördelningen av ansvar, risker och fördelar. I den reformistiska synen på jordbruk anses kvinnor viktiga för att förbättra tillgången till mat för flertalet, något som återspeglar an instrumentell syn på genus. Den är baserad på idén om att kvinnor brukar lägga sin inkomst på mat och att tillfredsställa barnens behov, med positiva effekter för hela familjen och även samhället. Det skiljer sig från ett rättighetsbaserat synsätt, såsom matsuveränitet, i vilket jordbruket allmänt betraktas ur ett bredare socialt och kulturellt perspektiv, och med mer fokus på att säkerställa kvinnors rätt till produktiva resurser och välbefinnande. På senare tid har kollektivt arbete för att bemöta de många utmaningar som småskaliga bönder står inför, särskilt i relation till globaliserade jordbruksmarknader, fått ökad uppmärksamhet både inom forskning och utvecklingspolitik [44 46]. Forskningen visar att bildandet av nätverk och kollektivt handlande bland småbönder kan bidra till att öka både inkomster och produktivitet och samtidigt utgöra kollektiva skyddsnät för krishantering. Kollektivt handlande kan vara särskilt fördelaktigt för kvinnor och andra marginaliserade grupper genom att fördela risker, öka tillgången till information och kunskap, samt öka inflytande och makt. Men kollektiva strategier är, beroende på sammanhang, formade och begränsade av strukturer och kan leda till att både stärka och marginalisera människor [47 49]. Den alternativa regimen har länge betraktat social mobilisering som en viktig strategi, men på senare tid har det även betonats i det reformistiska synsättet, som ser det som en strategi för att integrera småbönder i marknader. Det representerar en mer instrumentell syn på kollektivt arbete. Med dessa olika synsätt i åtanke går vi vidare till en diskussion om hur olika jordbruksekosystem formas och upprätthålls, och deras relaterade ekologiska och sociala konsekvenser. Jordbruksekosystem Under de senaste 20 åren har det pågått en intensiv debatt angående för- och nackdelar med organiskt kontra konventionellt jordbruk. Särskilt omstridd är frågan huruvida ekologiskt jordbruk kan tävla med konventionella metoder i avkastning. Kirchmann m.fl. [50] hävdar att skördarna i ekologisk odling bara uppnår % av konventionell odling. En rad meta-studier har dock pekat på att glappet skulle kunna vara mindre. I en studie från 2007 visade Badgley m.fl. [51] att ekologisk odling i allmänhet gav högre skördar än konventionell odling, framförallt i utvecklingsländer. Studien avvisades av många forskare på metodologiska och teoretiska grunder. Två studier gjorda nyligen drog emellertid slutsatsen att ekologisk odling i genomsnitt uppnår % av konventionella skördar [52, 53] men med ett spann från 95 % när det gällde regnbevattnade baljväxter och perenner till 67 % för spannmål. Studierna visar också att den mest begränsande faktorn för ekologiskt jordbruk är kväve. Detta talar till förmån för en integrerad djurhållning och växtodling samt utveckling av alternativa källor för näringsämnen, såsom Rhizobium, permakultur och de odlingssystem som brukar kallas för tropical homegardens. Det är dock svårt att göra direkta jämförelser mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk, framförallt i utvecklingsländer, på grund av bruket av blandad odling och multifunktionalitet. Det går att öka matproduktionen på platser med livsmedelsbrist genom att optimera användandet av ekologiska och mänskliga resurser på ett hållbart sätt. En mängd olika strategier och teknologier har testats och visat sig fungera för att bemöta olika miljömässiga, ekonomiska och kulturella krav på matproduktion i fattiga delar av världen, men tillämpningen går långsamt och är underbeforskad. Bland de mest studerade strategierna finns användandet av bio-gödning så som rhizobia, permakultur, och utvecklingen av produktion i trädgårdar (home gardens) till skillnad från mono-jordbruk. Rhizobia-bakterier har en unik förmåga att binda kväve vid baljväxters rötter, som sedan berikar jorden efter det att grödorna skördas. De har stor potential att både öka skördarna och att fylla ekologiska funktioner såsom att bidra till att bibehålla jordens biodiversitet [54, 55]. Även grödor som odlas i 7

8 anslutning till baljväxterna drar fördel av effekten. Tekniken för att använda sig av rhizobia är enkel att hantera och investeringarna som krävs är relativt billiga samt enkla att installera och underhålla. Följaktligen har små hembaserade industrier för den här typen av bio-gödning utvecklats på olika håll i världen, vilket genererar sysselsättning och intäkter [56]. Permakultur innebär att man integrerar matgrödor med fleråriga växter och träd (perenna växter). I en nyligen publicerad studie identifierade Glover och hans kollegor tre huvudsakliga permakulturer i Afrika söder om Sahara som hade potential att tredubbla skörden av viktiga grödor samtidigt som de erbjöd en enorm mängd olika former av markvård och resurser åt småskaliga bönder [57]. Systemet bidrar till att motverka skadeinsekter och ogräs (vilket minskar behovet av externa insatsvaror), till att erbjuda djurfoder, bränsle, att öka infiltration och tillgång till grundvatten, och till att minska jorderosion. Utöver de fördelarna har permakultur i särskilda fall visat sig öka majsskörden från 1 till 4 ton per hektar, i Malawi [57]. Traditionella tropiska trädgårdar (tropical homegardens) är ett annat alternativ. Trots deras blygsamma storlek (vanligtvis mindre än en hektar i många delar av Afrika), har de en komplex struktur. De innehåller ofta en stor variation av grödor och är nära integrerade med boskapskötsel [58]. Djur utfordras med restprodukter från grödor, och deras gödsel ger näring åt grödorna. Tropiska trädgårdar fyller även en viktig funktion genom att upprätthålla biodiversiteten [59]. I tropiska delar av Asien har trädgårdarnas visat sig ha ett betydande socio-ekonomiskt bidrag genom lågt behov av externa insatsvaror och god förmåga att skapa sysselsättning [58]. Precisionsjordbruk Precisionsjordbruk är en metod att optimera odling genom plats-specifika val av växtvarianter, gödsling, plantering, bevattning, och genom att dra nytta av variationer i jorden och terrängen, istället för att ignorera dem. Termen används ofta för att beskriva mycket sofistikerade jordbrukstekniker, men principen kan lika gärna användas på småskaligt jordbruk med få insatsvaror, där tekniken istället ersätts av arbetsintesiva metoder. Precisionsjordbruk är ett sätt för bönder att hushålla med arbete, vatten, gödning och skadebekämpning. Metoden kan förbättra odlingsresultatet avsevärt, något som demonstreras av det integrerade precisionsjordbruket i Kina i figur 2. Avkastningen nästan fördubblades när upptagningen av näring optimerades genom att man tog hänsyn till alla möjliga näringskällor (inklusive atmosfärisk deposition) och specifika förhållanden beroende på både tid och plats. Figur 2. Resultat av experiment i Kina med integrerad hantering av näringsämnen. Avkastningen nästan fördubblades medan kvävebelastningen sänktes. [60, 61] Resultaten tyder på att de möjliga produktionsökningarna genom att optimera användandet av precisionsjordbruk, kombinerat med hållbar intensifiering, är mycket större än vad modern bioteknik utlovar. Hindren för en större utbredning är främst sociala och politiska, bland annat bristen på kunskap 8

9 och färdigheter i precisionsoptimering. Den dominerande livsmedelsregimen som domineras av starka kommersiella intressen inom jordbrukets insatsvaror såsom utsäde, bekämpningsmedel och konstgödning, är ett annat hot mot denna form av kunskapsintensivt och lokalt anpassat jordbruk. Bortom avkastning: hur jordbruk kan bidra till hållbarhet Det finns andra viktiga argument för småskaligt jordbruk vid sidan av att räkna avkastning för enskilda grödor. Multifunktionella jordbruksekosystem har också fördelar när det gäller pollinering av grödor, vattenreglering och erosionskontroll, som påverkar hela landskapet positivt och därmed även andra bönder. Genom att bidra till goda villkor för hög biodiversitet bidrar alltså multifunktionella jordbruksystem till en hel rad fördelaktiga effekter på ekosystemen, en av de viktigaste är pollinering. Runt 90% av alla växtarter, däribland 75% av våra matgrödor, är helt eller delvis beroende av djur, mestadels insekter, för pollinering [62]. Pollinering av insekter och andra djur ökar skördarnas storlek, kvalitet och stabilitet på 70% av våra matgrödor [63]. Domesticering och växtförädling har till och med ökat beroendet av pollinering [64]. Pollinering kan även öka produktionen hos genmodifierade grödor. Nyligen lade Garibaldi m.fl. [66] fram bevis för att fritt levande insekter spelar en mycket viktigare roll än bin när det gäller pollineringen av 41 jordbrukssystem globalt en tydlig indikation på att vi inte kan förlita oss på att ersätta förlusten av naturliga pollinerare med bin. Biologer har under en längre tid diskuterat risken för en nära förestående pollinationskris [68, 69] utan att komma fram till några entydiga resultat. Men det kommer alltmer bevis för att pollineringen minskar snabbt. Det går att identifiera två huvudorsaker till detta, varav de viktigaste är förändringar i markanvändning, som minskar jordbrukslandskapens förutsättningar för hög biodiversitet (Figur 3), och användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket. Figur 3. Odlingslandskap i Shropshire, Storbritannien, där häckarna fortfarande är kvar (copyright Besöksgraden för pollinatörer (vertikal axel) i förhållande till avståndet från en naturlig livsmiljö för pollinatörer, såsom häckar. [67]. Burkle m.fl. [70] visade nyligen att förlusten av interaktion mellan växter och pollinerare under det senaste århundradet har varit anmärkningsvärd. Den var konstant mellan 1916 och 1971 men halverades mellan 1971 och 2009 (figur 4). 9

10 Figur 4. Antalet biarter som besöker den i delstaten Illinois vanligt förekommande vårblomman Claytonia virginica, 1916, 1971, 2009 och 2010 [66] Pollineringskrisen har nyligen aktualiserats i ett antal var för sig oberoende studier som kopplar ihop användandet av en viss typ av systemiska 1 bekämpningsmedel (neonikotinoider) med den allvarliga sjukdomen som gör att bisamhällen kollapsar (Colony Collapse Disorder) [71, 72]. Som följd beslutade EU-kommisionen den 29:e April 2013 om ett tvåårigt förbud mot neonikotinoider, ett beslut som föregicks av intensiv, och enligt somliga bedömare, olämplig lobbying från stora tillverkare av sådana bekämpningsmedel [73]. Multifunktionella jordbrukssystem med blandade grödor fungerar som stora reservoarer för biodiversitet. Denna källa kan så småningom tjäna till att förse mänskligheten med nya grödor, om traditionella sorter skulle fallera på grund av ändrade ekologiska förhållanden, sjukdomar eller parasiter. Bioteknologi Bioteknologi är den mest kontroversiella frågan när det gäller jordbruk och livsmedel. Vi försöker här diskutera argumenten för och emot några av de mest kontroversiella teknikerna inom ämnet bioteknologi, medvetna om att en balanserad hantering av frågan riskerar att dra till sig kritik från både dess motståndare och förespråkare. Bioteknologi kan definieras som varje teknologi som använder sig av levande organismer, eller derivat från sådana, för att tillverka eller modifiera produkter för specificerade ändamål [74]. Generellt sett är många former av bioteknik helt avgörande för jordbruk och matproduktion och föga kontroversiellt människor har förädlat växter sedan jordbruket uppfanns. Kontroverserna och polariseringen handlar om särskilda former av modern bioteknik, i synnerhet genmodifiering. Den exakta gränsen mellan konventionell och modern bioteknik är omöjlig att dra, men en väsentlig del av den upplevda distinktionen handlar om i vilken utsträckning den biologiska förändringen hade kunnat ske på naturlig väg eller inte. En annan viktig aspekt av gränsdragningen gäller korsningar mellan djur- och växtrikena. Den här gränsdragningen blir dock allt svårare att göra i takt med att förståelsen kring de olika rikena förändras, och en ökande mängd bevis för att korsningar mellan dem faktiskt har skett under evolutionens gång [75 77]. Utvecklingen inom molekylärbiologin gör det allt svårare att dra gränsen. Och framväxten av nya fält så som syntetisk biologi och proteomik ändrar vår förståelse av liv och livsformer ytterligare. 1 Systemiska bekämpningsmedel rör sig inuti växtvävnad när den appliceras på frön, blad eller i marken. 10

11 Det finns många kontroverser och polariseringar kring det svårdefinierbara begreppet bioteknologi. Det förekommer även polariserade åsikter mellan länder, inte minst mellan USA och EU, mellan organisationer, särskilt miljöorganisationer och företag, och mellan forskare, inte minst molekylärbiologer och ekologer. Ruta 2: Vetenskapligt polarisering I allmänhet brukar specialiserade forskare, såsom molekylärbiologer, vara positiva till GMO medan generalister, såsom ekologer, är emot. Polariseringen är rotad i en kunskapsteoretisk skillnad mellan molekylär- biologer, som arbetar i laboratorier med kontrollerade experiment, och ekologer som arbetar i verkliga ekosystem [3, 4]. Oro över de potentiella hälsoeffekterna av GMO togs upp redan 1973 när deltagarna i en Gordon Research konferens om nukleinsyror skickade ett brev till National Academy of Sciences och National Institute of Medicine i USA och uttryckte sin oro i samband med ny teknik för att kombinera DNA molekyler från olika organismer [78]. Men i mitten av 1970-talet när amerikanska lagstiftare började skriva förordningsförslaget övertygades de av ledande molekylärbiologer att det inte fanns något onaturligt med tekniken att rekombinera DNA och att det inte var mer riskfyllt än någon annan teknik [79]. Sociala och ekologiska frågor övertrumfades av affärsintressen i lagstiftningsprocessen [80]. Följaktligen är reglering och licensiering av GMO i USA standardiserad på samma sätt som mera konventionalla tekniker: modifierade gener och proteiner behandlas exempelvis som livsmedelstillsatser, Bt-gener 2 och proteiner behandlas som bekämpningsmedel, och genetiskt modifierade tillväxthormoner i fisk behandlas som djurläkemedel [81]. På senare tid har regleringen av GMO i USA ifrågasatts för att inte ta miljöhänsyn eller sociala hänsyn på allvar, vilket har resulterat i en hård rättslig strid ända upp till Högsta Domstolen [82, 83]. I USA finns det också ett ökande antal lokala politiska initiativ på lokal nivå för att förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer [84]. I Europa, å andra sidan, betraktades genmodifierade grödor i princip som en ny form av organismer, som krävde nya former och regler för utprovning och licensiering. Genetiskt modifierade organismer definieras i EU som en organism, med undantag för människor, i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte förekommer naturligt genom parning och/eller naturlig rekombination" (artikel 2 (2) i direktiv 2001/18/EG). Lagstiftningen i Europa skedde senare än i USA (1986 i Danmark, 1990 i Tyskland) och följde en helt annorlunda bana. Processen var mycket mer inkluderande än den amerikanska när det gällde deltagande forskare och organisationer, och den byggde inte på befintliga regler för miljömässiga och hälsorisker. Användandet av GMO i Europa är därför marginellt. Intressant att notera är att USA och Kanada är de enda länderna som inte använder sig av en liknande process för lagstiftning kring biosäkerhet [81]. Kontroversen kring genmodifierade grödor har huvudsakligen fyra dimensioner: hälsa, miljö, fattigdom och matsäkerhet, samt livsmedelssystemens politiska ekonomi. I tabellen nedan gör vi ett försöka att sammanfatta de viktigaste argumenten för och emot GMO. 2 Bt- gener kommer från en bakterie som lever i jorden (Bacillus thuringiensis) och som är giftig för många insekter. Bt- gener kan introduceras med genteknik jordbruksgrödor såsom bomull, majs och potatis för att på så sätt skydda grödorna mot insektsangrepp. 11

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009 Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar Östersund Juni 2009 Då paria För fyra år sedan var Gröna Bilister paria. Varken motorbranschen eller miljörörelsen ville veta av dem. Biltillverkare, bensinföretag

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

EKOSYSTEM SOM MODELL FÖR EKOLOGISKT LANTBRUK

EKOSYSTEM SOM MODELL FÖR EKOLOGISKT LANTBRUK Torbjörn Rydberg, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära och Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, Tel: 018-67 29 11, E-post: Torbjorn.Rydberg@evp.slu.se EKOSYSTEM SOM MODELL FÖR EKOLOGISKT LANTBRUK

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för Agronomprogrammet - ekonomi Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 år av utbildningen på Agronomprogrammet - ekonomi med avlagd kandidatexamen

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Kritiken mot klimatneutralisering

Kritiken mot klimatneutralisering Kritiken mot klimatneutralisering nån slags frisedel att köra på som förut bara för att man köper sig fri med skogsplanteringar eller liknande tyvärr så används stor del, nästan hälften av intäkterna,

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig? Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Forskning Formar Framtiden

Forskning Formar Framtiden 2 3 1 4 5 Forskning Formar Framtiden DGA:s utbildningsvecka 2010 Maria Strandberg maria.strandberg@golf.se Utmaningar Klimatförändringar Begränsade naturresurser Lagar och restriktioner Opinion och politiskt

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Baljväxter Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Divya Jagasia Från Indien och uppväxt i USA Baljväxter stor del av kosten i Indien Vegetarian i 18

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden - Ett EU-rättsligt perspektiv Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Upplägg EU:s kompetens på energiområdet Relationen mellan förnybarhetsdirektivet

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse Landsbygdskonferensen Emmaboda Omställning Sverige -en ny folkrörelse Transitionrörelsen Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens Låt oss göra någonting

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker. Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Vad du behöver veta om riskvärdering

Vad du behöver veta om riskvärdering Vad du behöver veta om riskvärdering Yvonne Andersson-Sköld Statens geotekniska institut, SGI www.swedgeo.se Innehåll Vad är riskvärdering? Varför beslutsverktyg? Metoder för riskvärdering När används

Läs mer