Jouris skola bombades. carmen sprider hopp i öknen. kristen minoritet får hjälp. PMU stöder barns rätt till utbildning

Transkript

1 carmen sprider hopp i öknen 2013 NUMMER 2 EN TIDNING FRÅN PMU kristen minoritet får hjälp Jouris skola bombades Sommar- KAMPANJ PMU stöder barns rätt till utbildning nu kommer boken om Denis Mukweges dramatiska liv ny second hand-butik har öppnat i leksand

2 innehåll: nummer Ibland behöver vi någon som ser och lockar fram, det som slumrar djupt inom oss. Carmen är en sådan person. Hon väcker något till liv hos de unga i öknens flyktingläger, får dem att tro på sig själva och framtiden. Trots allt. Jag hade nog aldrig satsat på skrivandet, utan en av mina lärare. Hos honom såg jag passionen för ett uppdrag med ett högre syfte. Hos mig såg han något 4Alla barn har rätt till utbildning Fortfarande får 70 miljoner barn i världen inte gå i skola värt att bygga på, bakom all osäkerhet. Men trots det viktiga arbete de har, så är lärarna i världen alldeles för få. Och många av de som finns saknar den pedagogiska kompetens som behövs, för att kunna ta fram det bästa hos sina elever. Därför satsar PMU bland annat på fortbildning av lärare. Vi vill att alla barn ska få gå i skola och få en bra utbildning. Du kan vara med i detta viktiga arbete genom att Innehåll / Från rädda till 6 glada skolbarn Bättre betyg har stärkt romska elevers självförtroende.»vi vill ge synsättet vidare till vår dotter att de pengar vi rör oss med inte bara tillhör oss.«marie Bothén om att vara Barnens rätt-vän bli Barnens rätt-vän. Välkommen till en tidning som jag hoppas ska väcka nya tankar hos dig i sommar! Uppmaning till regeringen Namningamling ska lyfta DR Kongo på dagordningen. Sjöng för världens mammor Samuel Ljungblahd uppträdde i vårkonsert för mödrahälsovård. Nära till safariparken Livet i Tanzania har många fördelar för Wibergs. Ny second handbutik i Leksand Så förbereddes invigningen för succé. Kramen blev bok och bistånd Caroline León delar med sig av intäkterna från sin barnbok. Någon som väcker det som slumrar foto: Daniel Bergh, Mikael Wiberg, Patricia Mouamar Noomi Lind Redaktör noomi.lind@pmu.se Hon få hjälp att klara grundskolan n Genom att gå i förskola får barnen bättre förutsättning att klara de utmaningar som de sedan möter i grundskolan. Därför stöder PMU förskolearbete i många länder i världen. I Nicaragua är detta en del i ett projekt som går ut på att ungas situation ska förbättras i samhället. Tidningen PMU ges ut av Pingstmissionens Utvecklingssamarbete Ansvarig utgivare: Per Hörnmark. Redaktör: Noomi Lind. Redaktion: Noomi Lind, Elisabeth Hammarberg, Anna-Lena Martinova Hansson, Niclas Lindgren, Jeanette Ingemarsson och Kati Hirvonen. omslag: Patricia Mouamar. Layout: Peter Wickberg. Produktion: Swedmedia. Tryck: V-tab, Vimmerby. Upplaga: exemplar. E-post: redaktion@pmu.se Internet: PMU finansieras med stöd av Sida (Styrelsen för internationellt Utvecklingssamarbete). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvar för innehållet är författarens. Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. PMU:s huvudkontor: Box , Bromma, (tfn), (fax). Vårgårda Biståndscenter: PMU, Skattegårdsgatan 1, Vårgårda, (tfn), (fax). bilden: Förskolebarn i Nicaragua PMU (Pingstmissionens Utvecklingssamarbete) är de svenska pingstförsamlingarnas biståndsorgan. Organisationen arbetar tillsammans med församlingarna i cirka 170 projekt i cirka 50 länder. Foto: Mikael Stjernberg 2 PMU NUMMER PMU NUMMER

3 FoKus: Barns rätt till utbildning Insamling för syriens barn pågår I sommarkampanjen lyfts barns rätt till utbildning. På fokussidorna får du möta barn i Libanon, Etiopien och Serbien och veta mer om tillgången till skola i världen och vad PMU gör. Jouris skola träffades av bomber Jouri, 8 år, älskade sin skola hemma i Syrien, men när familjen tvingades fly till Libanon kunde hon inte fortsätta sin utbildning. Genom ett pedagogiskt program som stöds av PMU, får hon nu hjälp att inte hamna efter andra jämnåriga skolbarn. Text och foto: Patricia Mouamar Var inte rädd, bomberna kommer inte att träffa oss. Orden kom inte från en mor som ville lugna sitt barn, utan från Jouri, en 8-årig flicka som lugnade sin mamma medan bomberna föll i närheten av dem i Yarmoukområdet, Syrien. Jouri är modig, men hon visste att för varje bomb som föll, så dog människor. Hon brukade räkna ljuden av bomber i huvudet, tyst, för att inte skrämma sin bror och syster. Varje explosion innebar att någon dött, säger hon. Vi såg planen, några passerade mycket nära över våra huvuden. Yarmouk, ett palestinskt läger inne Syrien, blev skådeplatsen för intensiva strider i oktober förra året. Jouri och hennes familj är palestinier, men föddes och har levt hela sina liv i Syrien. De tvingades fly för sina liv och lämna allt bakom sig: hemmet, företaget de byggt upp och Jouris favoritplats skolan. Min skola var stor, den hade två lekplatser med en gunga och en massa leksaker, säger Jouri. Klassrummen var färgglada och jag älskade mina lärare. Jag trivdes väldigt bra. Men i år hann Jouri bara gå i skolan i tre veckor i Syrien, innan den träffades av bomber flera gånger. Det fanns fortfarande odetonerade bomber inne i skolan, vi kunde inte skicka våra barn dit längre, säger Hala, Jouris mamma. Att berätta den nyheten för Jouri var svårt, inte bara för att hon är en lysande elev, men också för att hon älskar utbildning och är angelägen om att göra allt som krävs för att fortsätta den. När vi först kom till Libanon började jag tjata om och om igen på min pappa för att få registrera 42 Så många procent av alla barn som inte går i skola lever i konfliktländer. mig i skolan, men han fortsatte att tala om för mig att det inte finns någon plats för mig där, tillägger Jouri. Skolorna tog emot syriska flyktingbarn i början av detta läsår, men utrymmet är begränsat liksom den pedagogiska kapaciteten och många barn fick ingen plats. De flesta syriska flyktingbarn kämpar också med språksvårigheter, eftersom den syriska läroplanen är på arabiska, medan det libanesiska systemet även innefattar engelska och franska. World Vision Lebanon har, med stöd från PMU, startat ett utbildningsprojekt för syriska flyktingbarn i Bekaadalen. Det innebär att 120 barn som inte har möjlighet att gå i skolan genomgår ett program som hjälper dem till snabbare inlärning för att förbättra sina studieresultat och vara redo att börja i skolan när det blir möjligt. De får bland annat läsa språk och flera andra ämnen. Ytterligare 300 barn i åldern 9 till 14 år, som börjat i den kommunala skolan men har inlärningssvårigheter, ska få stödundervisning. Ju längre ett barn är borta från skolan, desto svårare är det att komma ikapp kamraterna, säger Lara Lteif, projektkoordinator inom utbildning hos World Vision Lebanon. Flyktingbarn löper mycket stor risk för att hamna på efterkälken utbildningsmässigt, vilket kan kosta dem deras framtid. Jouris faster hörde talas om World Vision:s arbete och registrerade omedelbart sina syskonbarn. Att komma hit är det bästa som hänt mig sedan vi lämnade Syrien, säger Jouri, som har varit i Libanon med sin familj i åtta månader men aldrig klagar över att leva ihop med 16 andra familjemedlemmar och släktingar i en lägenhet på två sovrum. Förändringen i familjens liv är enorm. De hade ett nybyggt hus med en liten trädgård där Jouri lekte med sin katt, fåglarna och getterna. Fadern ägde en liten skrädderifabrik och både den och deras hus träffades av bomber. Han har inte haft något arbete sedan de kom till Libanon. Problemet är att det till och med är svårt för libaneserna att hitta jobb, särskilt på vintern, säger en av de libanesiska grannarna. Hur kan då de hoppas på bättre möjligheter? Före kriget i Syrien började, härbärgerade Libanon redan registrerade flyktingar från hela regionen. En försvagad ekonomi och en krympande arbetsmarknad innebär, tillsammans med omkring en miljon nya flyktingar, en ännu större konkurrens om resurserna. World Vision fortsätter att stödja mer än syriska flyktingar i Libanon med matkuponger och utbildningsprogram. Just nu ger möjligheten att få undervisning Jouri och andra barn det hopp de behöver för att överleva dessa svåra tider. t 4 PMU NUMMER PMU NUMMER

4 FoKus: Barns rätt till utbildning Barnen i en av de skolor som EMWACDO startat. Totalt går nu 86 pojkar och 61 flickor i de skolor som organisationen startat i Afarregionen. Kortare skolväg och fler flickor i klassen Skolor närmare hemmen och flexibla terminer underlättar för barnen i Afar. Fler flickor får nu också möjlighet till utbildning. Text: Noomi Lind I Afarregionen, nordöstra Etiopien, livnär sig majoriteten av befolkningen på boskapsuppfödning. Området drabbas allt oftare av torka och invånarna tvingas söka bete till sina hjordar allt längre hemifrån. Andelen barn som går i skola är mycket låg och allra lägst bland flickor, och majoriteten av de vuxna är analfabeter. Männen ansvarar för boskapen och tar barnen till sin hjälp. Det är också männen som styr ekonomiskt och politiskt, medan kvinnorna ofta har den tyngsta arbetsbördan. Flickor omskärs och gifts ofta bort tidigt. De få skolor och hälsovårdsinrättningar som finns är ojämnt fördelade och dåligt utrustade och långa avstånd Hinder för barns skolgång l Fattigdom l Krig och konflikter l Naturkatastrofer l Funktionsnedsättning l Att vara flicka l Bristande kvalitet på utbildningen Källa: Millenniemålen.nu, Education For All, EFA. till närmsta skola är ett stort hinder för barns utbildning. Avhoppen ökar från och med mars månad, i takt med att det blir allt varmare. Barnen orkar helt enkelt inte gå långa vägar i över 42 grader, säger Ato Kifle Zewede, projektledare hos PMU:s samarbetspartner Ethiopian Mulu Wongel Amagnoch Church Development Organization, (EMWACDO). Att barnen periodvis befinner sig långt hemifrån för att valla boskap, är ett annat hinder. För att lösa problemen har flera utbildningscenter öppnats i regionen, av EMWACDO. Projektet, som stöds av PMU och Pingstförsamlingen i Jönköping, startade 2011 och ger i dag utbildning till 86 pojkar och 61 flickor. Parallellt med skolundervisningen sker alfabetisering för vuxna. Det finns också en flexibilitet i ter- Genom studiehjälp har de romska skolbarnens betyg blivit bättre liksom deras självförtroende. minsplaneringen utifrån hur invånarna rör sig säsongsvis, något som saknas inom den statliga skolan. Ett viktigt led i arbetet är att få traditionella ledare att inse vikten av att alla barn får utbildning. I sin tur motiverar de sedan föräldrarna. Att de börjar förstå möjligheterna för framtiden, har gjort föräldrar mer villiga att sända sina barnen till skola i stället för att bara vakta getter och kameler, säger Ato Kifle Zewede. Målet är att attityden till barns, och framför allt flickors, utbildning ska förändras i grunden. Det flickorna lär sig i skolan frigör dem från många band och öppnar upp nya möjligheter i livet, framhåller Zewede. t Foto: Bread of Life Foto: Bread of Life Nu är de inte rädda för skolan längre Förut klarade jag inte proven i skolan, utan lämnade alla sidor tomma. Jag visste att jag skulle få dåliga betyg och att alla skulle säga att jag inte kunde något. Men nu går det jättebra. Det berättar ett av många romska barn som fått studiehjälp i Serbien. I Serbien lever en halv miljon romer i enkla och många gånger illegala bosättningar, skilda från det övriga samhället. Enligt lag har alla barn rätt till utbildning i landet, men fattigdomen liksom att undervisningen inte sker på deras eget modersmål, hör till hinden. Föräldrarna kan ofta själva inte läsa eller skriva och har svårt att ge sina barn det 90 Så många procent av världens barn går i skola. stöd de behöver. Många barn saknar också de födelsebevis som behövs för att få registrera sig för skolgång. PMU och Smyrnaförsamlingen i Göteborg stöder Bread of Lifes arbete med professionell studiehjälp för barn i två bosättningar utanför Belgrad. Kostnader för födelsebevis, skolböcker, busskort och annat materiellt ingår också. Många års arbete har gett goda resultat. Allt fler romska föräldrar skriver nu självmant in sina barn i skolan och från att ha utgjort 11 procent av eleverna i området 1999, är de i dag 281 av 742 barn, alltså 38 procent. Fler barn fullföljer också sin skolgång och deras betyg förbättrats. Barn som får stöd av oss berättar att när de får sina läxor gjorda och är väl förberedda för sina prov, går de till skolan med en känsla av lättnad och trygghet. Det är väldigt positivt när barnen övervinner sin rädsla för skolan, då ökar deras motivation att lära sig och deras självbild stärks, säger Slavica Stankovic på Bread of Life. Lärare i skolorna vittnar om att barnen numera har lättare att samarbeta i grupp och att lösa olika problem. De är mer uthålliga och noggranna i sitt arbete, har högre förväntningar och sätter högre mål för sig själva i stället för att nöja sig med att uppnå minimikraven, berättar en lärare. Barnen deltar också mer i sociala aktiviteter som idrott, utanför skolschemat. Deras intresse för och kunskap om det övriga samhället har ökat. En tydlig attitydförändring kan också ses hos romska föräldrar, varav många nu går i vuxenskola. De strävar efter att ge barnen förutsättningar att fullfölja sin skolgång och deltar numera aktivt i föräldramöten, säger Slavica Stankovic. Vi kan också se en förändring i synen på jämställdhet. Nu uttrycker de att skolgång är lika viktigt för pojkar och flickor. Till de största framgångarna hör att allt fler barn också går också vidare till högre studier. Vi har startat en process där en ny generation av välutbildade unga romer växer fram och förhoppningsvis kommer den att leda till mer långsiktiga förändringar, där fattigdomscykeln bryts och folket integreras i ett samhälle som är fyllt av fördomar mot dem, säger Slavica Stankovic. Noomi Lind Genom PMU:s arbete i världen 2012 har minst 930 barn och ungdomar har fått hjälp med skolavgifter med mera så att de kan fullfölja grundskolan.... minst lärare och skolledare fortbildats.... minst 60 föräldraföreningar bildats. 6 PMU NUMMER PMU NUMMER

5 FoKus: Barns rätt till utbildning Foto: Andreas Skoog Elever i Sierra Leone, där PMU bidragit till uppbyggnad av skolor efter kriget. Brist på lärarkompetens och bra utbildningsmaterial 127 miljoner unga kan fortfarande inte läsa och skriva. Trots att alla har rätt att få gå i skola, så nekas 70 miljoner barn i världen den möjligheten. Det begränsar dem i livet och hämmar hela samhällsutvecklingen. Därför satsar PMU på stöd till skolgång och fortbildning av lärare. Utbildning hör till PMU:s främsta verksamhetsområden, och svarar för en fjärdedel av alla insatser. Största delen av arbetet rör alfabetisering, men många projekt går också ut på att fler barn ska få börja i skola. De stora nätverken inom kyrkan innebär en styrka, liksom samarbete med myndigheter och olika organisationer. Media och kampanjer är viktiga redskap för att främja barns utbildning. Ett resultat av påverkansarbete på olika nivåer, är att det numera finns fler flickor än pojkar inskrivna i de skolor som samarbetspartner i Sierra Leone och Togo driver. Att stärka föräldrars motivation är ett viktigt arbete. Många gånger ser de inte vinsten med att barnen får gå i skola och särskilt gäller det flickor, som ändå ska giftas bort. Samtidigt är det i många samhällen kvinnorna som bär familjens försörjning, så när flickor får utbildning ger det väldigt goda effekter, säger Ann-Sofi Wrang, tematiskt ansvarig för utbildning hos PMU. När föräldrar själva lär sig läsa och skriva, så ser de ett större värde i att barnen går i skola. De nya inkomstmöjligheter som öppnas upp, gör det också lättare att klara sig utan barnens arbetsinsats för försörjningen, och kunna finansiera deras skolgång. Men eftersom skolavgifter ännu är ett hinder för många barns skolgång, ingår ibland stöd till sådana omkostnader i PMU:s insatser. Brist på välutbildade lärare och bra utbildningsmaterial är stora utmaningar i många länder och PMU satsar mycket på stöd till fortbildning och till att ta fram läromedel. Det kan handla om att hitta en annan pedagogisk inriktning i undervisningen, där den går från att handla om ren repetition, till att stimulera ett kreativt lärande. Då höjs barns kunskapsnivå, liksom deras motivation att fullfölja sin skolgång, säger Ann-Sofi Wrang. Resultat från olika insatser visar också att det lett till att fler elever går vidare till högre studier. Flera av PMU:s samarbetspartner driver pilotskolor där nytänkande pedagogik tillämpas. I Burkina Faso 95 Så många procent ska enligt millenniemål 2 gå i skola har utbildningsministeriet valt ut fyra sådana skolor för att prova den nationella miljöplanen i undervisningen. Barn som drabbats av krig och konflikter löper stor risk att gå miste om sin skolgång I områden där det pågår strider kan det vara farligt, inte minst för flickorna, att bege sig ut på vägarna för att komma till skolan, säger Ann-Sofi Wrang. Risken för övergrepp får dem många gånger att stanna hemma. I DR Kongo har antalet flickor i samarbetspartnerns skolor ökat genom att man ordnat speciella boenden för flickor. Att det är väldigt långt till närmsta skola är ett vanligt problem, inte minst i länder som är märkta efter många års krig. PMU har därför bidragit till att bygga upp skolor i Sierra Leone och Sudan. Runtom i världen lever minoritetsgrupper som har svårt att hävda sina rättigheter. Att föräldrarna inte kan ordna födelsebevis till sina barn, kan exempelvis innebära att de inte tillåts börja i skolan. Ofta hålls heller inte lektionerna på deras eget språk, vilket gör det väldigt svårt för dem att tillgodogöra sig undervisningen, berättar Ann-Sofie Wrang. Att barn ska få möjlighet till undervisning på sitt modersmål, är viktigt för PMU. Allra störst hinder möter barn med funktionsnedsättningar och PMU arbetar för deras rättigheter i många länder. I Sri Lanka har kompetensen höjts hos över förskollärare och 400 lärare om barn med särskilda behov, och många barn har fått börja i skolan. Noomi Lind 8 PMU NUMMER PMU NUMMER

6 aktuellt Namninsamling för Kongo n En namninsamling för att visa solidaritet med DR Kongos folk, pågår. Den startade i samband med en manifestation i Norrmalmskyrkan, Stockholm, i december i fjol. Genom namninsamlingen vill PMU och många andra organisationer uppmana Sveriges regering och EU att agera tydligare för Kongo i sin utrikespolitik och verka för att de humanitära katastroferna i landet inte ska ignoreras av omvärlden. Förhoppningen är att budskapet och namninsamlingen ska spridas vidare, exempelvis genom sociala medier. Andra sätt att visa sitt engagemang är att samla in pengar till DR Kongo, eller att själv skriva till Utrikesdepartementet och lyfta Kongofrågan. Tanken är att listan med namn ska lämnas till ansvariga politiker i samband med Mänskliga Rättighetsdagarna den november i Stockholm, med krav på handling. Läs mer: under Aktuellt Nytt om sms-gåvor n För att ge sms-gåvor till PMU:s arbete måste man numera vara ansluten till WyWallet. Det blir man genom att sms:a WW till Då dras summan på mobilfakturan som tidigare. Från den 1 februari är det bolaget 4T, med sin tjänst WyWallet, som är ansvarigt för betalningar via SMS. Bakgrunden är den nya betaltjänstlagen som innebär att säljare av varor och tjänster måste ha ett särskilt tillstånd. Den som har företagsabonnemang eller icke registrerade kontantkort, måste registrera sig och ladda ner appen. Läs mer: Foto: Lars Klingsbo I höst kommer biografin om Denis Mukwege En hjältes biografi, boken om Denis Mukwege, kommer ut i höst. Den är skriven av Berthil Åkerlund och ges ut av Weyler förlag i samarbete med PMU och Läkarmissionen. I oktober kommer biografin om Denis Mukwege, grundaren av Panzisjukhuset utanför Bukavu i DR Kongo. Han är läkaren som nått världsberömmelse för sitt arbete med de kvinnor som utsatts för grovt sexuellt våld under de strider som i decennier plågat befolkningen i östra Kongo. Förordet till boken är skrivet av Margot Wallström, tidigare FN-sändebud för kvinnors situation i krig och konflikter. När jag frågade om hon ville skriva det svarade hon direkt. Ja, det gör jag gärna, han är en vän och en hjälte, berättar Svante Weyler, förläggare. Inför lanseringen i höst, hålls den 14 maj ett seminarium i Stockholm där Denis Mukwege, Margot Wallström och Svante Weyler medverkar. Moderator är Maria Bard, sakkunnig inom frågor som rör DR Kongo på PMU. Denis Mukwege har framträtt inför FN:s generalförsamling, tagit emot det förnämliga Palmepriset, fått en vapendragare i stjärnskådespelaren Ben Affleck. Men också utsatts för ett flertal mordförsök, det senaste i fjol. Han Berthil Åkerlund är författare till boken. har berömda vänner och mindre berömda, men desto farligare fiender. Dr Mukweges liv har aldrig saknat dramatik. Som ung, begåvad pojke, skickades han till huvudstaden Kinshasa för En hjältes biografi, boken om Denis Mukwege. studier och sen vidare för läkarstudier i Burundi och Paris. Utan stödet från svenskt håll, bland annat genom PMU-stipendium, och en stark känsla för hemlandet och dess människor, hade Denis Mukwege i dag kanske varit en framgångsrik gynekolog i den franska huvudstaden. Erbjudanden saknades inte. Men han valde en annan, lång och komplicerad väg, som biografin skildrar. Den är skriven av journalisten och författaren Berthil Åkerlund, som följt Dr Mukwege under lång tid i hans arbete på sjukhuset och under resor till Bryssel och Stockholm. Så mycket av rapporteringen om stridigheterna och grymheterna i östra Kongo förefaller helt obegriplig för de flesta av oss. Det är som om vi inte kan föreställa oss de enskilda mäniskor som lever och verkar där. Denis Mukweges egen berättelse om sitt liv och sin gärning ändrar på det, och det skänker, mitt i allvaret, en smula hopp, säger Svante Weyler. t Att få ett eget barn gav Marie Bothén i Stockholm ett större hjärta för andra barn med svåra levnadsvillkor. Därför valde hon att bli Barnens rätt-vän. Hur kom det sig att du valde att bli Barnens rätt-vän? Vi är regelbundna givare till PMU med autogiro och ger också stötvis bidrag till någon speciell satsning, så jag följer lite vad de arbetar med. Jag läste på deras hemsida om det här och tyckte att det skulle passa oss bra. Vad är det i just det här upplägget som tilltalar dig? Jag har aldrig haft fadderbarn och det hade vi inte heller i min familj när jag växte upp så det är ingen tradition. Men jag tycker om att det är ett kollektivt fadderskap. Genom den här formen så kan hjälpen fördelas till flera. Jag litar på att PMU som har större överblick vet var pengarna behövs bäst just då, utan begränsningar vare sig till länder eller till projekt och insatser. n Varje månad ger du ett valfritt belopp via autogiro till PMU:s arbete för barn runtom i världen. Du får Marie Bothén med in dotter Hilda. Våra pengar tillhör inte bara oss Jag har vuxit upp i en pingstförsamling och känner väl till PMU och känner mig trygg med hur pengarna hanteras där. Vad ger det er som familj att dela med er på det här sättet? Vår dotter är än så länge bara två år, men hon är väl en av anledningarna till att vi sökte efter något som just riktar sig till barn. När man själv får barn får man nog ett större hjärta också för andra barns levnadsvillkor. Barn som inte har det så bra som vi. Vi försöker se på våra pengar och resurser som en del i något större och vill gärna ge det synsättet vidare till vår dotter att de pengar vi rör oss med inte bara tillhör oss. Och det tror vi att vårt engagemang i detta kan hjälpa oss med. Kerstin Klason Så här fungerar det att bli Barnens rätt-vän två återrapporteringsbrev per år om aktuella projekt, samt PMU:s tidning, kalender och en Barnens rätt vän-magnet till kylskåpet. Läs mer: under Stöd arbetet. FÖRETAG MED SOCIALT ANSVAR: Varför valde du att samarbeta med PMU igen? Först och främst för att jag tycker att det var en fantastisk upplevelse senast jag fick vara med PMU i Stockholm! Sedan tycker jag att de utför ett viktigt arbete som jag gärna stöttar. Behöver världens mammor uppmärksammas mer? Det tycker jag! Jag är själv småbarns pappa och ser vilket fantastiskt och viktigt jobb en mamma har. En närhet för barnet, som aldrig kan ersättas. Vad vill du förmedla genom din musik? Glädje, kärlek & frihet! Noomi Lind Skapa en bättre värld med PMU Inte bara världen vinner på ditt engagemang, det gör även du som företagare och ditt företag! För mer info: johannes.widlund@pmu.se eller tel Foto:privat Pg: Hallå där Samuel Ljungbladh, som hjälpt PMU att samla in pengar till mödrahälsovård under vårkampanjen, genom en konsert i Stockholm. 10 PMU NUMMER PMU NUMMER

7 vår vardag foto: Andreas Alexandersson, PMU Familjen Wiberg utanför huset i Ngaramtoni, Arusha. Catharina, Noah, 3 år, och Mikael. Noah och Catharina beundrar några av de många elefanterna i Tarangire National Park, Tanzania. Emmanuel kör Noah och kompisen Zackarias i skottkärran. Familjeliv bland djur och kulturkrockar Många avsked från pappa är tufft för treårige Noah. Men vacker natur och vilda djur sätter guldkant på familjen Wibergs vardag i Tanzania. Och arbetet innehåller spännande utmaningar, i mötet mellan olika värderingar och synsätt. Text: Kerstin Klason Foto: Mikael Wiberg Uppe i nordöstra Tanzania, vid foten av ett av Afrikas högsta berg, Mount Meru, cirka 70 km väster om mer kända Kilimanjaro, ligger regionen, tillika staden, Arusha. Genom den internationella flygplatsen, närheten till Afrikas höga berg och lockande safariutflykter i Serengeti, Ngorongoro med flera naturreservat om hörnet, har området blivit en turistmagnet av stora mått. I Arusha finns också något som kan betecknas som svensk pingstmissions centrum i Tanzania. Där finns mediecentret Habari Maalum, Ibra radios samarbetspartner med radio- och tvproduktion, samt medieutbildning. Arusha har blivit en fast punkt för många svenskar som, för kortare eller längre tid, arbetar på olika sätt inom missionen eller kommer på besök. Det är därför inte särskilt förvånande att det är där man hittar Mikael och Catharina Wiberg som är mitt upp i sin andra period i missionens tjänst på den afrikanska kontinenten. Hittar är dock en sanning med modifikation, åtminstone när det gäller Mikael. Hans uppdrag är att fungera som facilitator och han har hela östra Afrika med Afrikas horn som arbetsområde Det betyder att jag ska hålla kontakt med pingstmissinens olika samarbetspartner i Tanzania, Uganda, Kenya, Etiopien och Sydsudan och därmed blir det mycket resande, förklarar han. Mer konkret består hans arbetsuppgifter bland annat i att, i samråd med regionala programhandläggare på PMU:s huvudkontor i Stockholm, hålla kurser för, och stötta samarbetspartnerna på olika sätt i genomförandet av projekt. PMU har också en controller, Jeanette Kruse, stationerad i regionen och vi arbetar en hel del tillsammans, även om våra tjänster har delvis olika inriktning. Catharina, å sin sida, är mer bofast hemma i Arusha. Hon är sjuksköterska till yrket men betecknas i sin funktion för PMU den här gången som resursperson, också hon med kontrakt hos PMU. Det innebär att hon hjälper till med en hel del administrativt arbete, håller ordning på kvitton och annat som behövs för redovisning från Mikaels arbete men också när det gäller det som hör till deras privata vardagsliv som familj. Dessutom finns ju lille sonen Noah, drygt tre år, som behöver tillsyn, med i bilden. Han går ännu inte på någon förskola utan tillbringar en hel del tid med en jämnårig, svensk lekkamrat. Och så längtar han efter pappa förstås, när han är ute och reser och kanske också efter presenten som kanhända anländer tillsammans med pappa när han kommer hem. Familjelivet blir ju lite annorlunda än en åtta till fem-tillvaro hemma, säger Mikael. Jag är ju borta en hel del och avskeden är förstås lite jobbiga för Noah. Men när jag är hemma jobbar jag från kontoret som finns i huset där vi bor, så då får vi ju desto mer tid tillsammans, tillägger han. Förra gången det begav sig för makarna Wiberg i Afrika var Zambia deras hemland. Arbetsuppgifterna var också annorlunda. I Zambia arbetade vi direkt ute på fältet med mer konkreta insatser och detta kan jag sakna ibland; kontakten med människor på gräsrotsnivå är väldigt inspirerande och det är ofta lättare att se direkta resultat av det ß 12 PMU NUMMER PMU NUMMER

8 vår vardag Brev till Lilly och Ofelia Barn i fokus Filmen Lilly och Ofelia handlar om två systrar i Filippinerna. De bor i ett litet skjul och deras föräldrar har inte råd att låta dem gå i skola. Flickorna vill väldigt gärna lära sig läsa och skriva, men de måste samla flaskor på en soptipp, som de säljer så att familjen kan köpa mat. Så här skriver svenska skolbarn i Norrevångsskolan, Eslöv, till Lilly och Ofelia: ß Kurs för projektledare från Free Pentecostal Churches Tanzania (FPCT) på Nkinga sjukhus i Tanzania. man gör, menar Mikael. Men han betonar att han trivs mycket bra i den funktion han nu har som facilitator. Det är en stimulerande och inspirerande utmaning att förmedla vårt (PMU:s) tänk till våra partner med i vissa fall andra värderingar och kulturella utgångspunkter. Jag upplever att det emellanåt uppstår krockar mellan mitt sätt att tänka och hur de lokala samarbetspartnerna tänker. Detta är i sig inget konstigt utan är en del av samarbetet och det gäller att vara väldigt ödmjuk i den roll jag har. Det finns stor vishet och kunskap hos dem vi samarbetar med och man får ständigt bearbeta sina egna värderingar och uppfattningar på många områden. Min förhoppning är att den dynamik som uppstår i dessa möten mellan olika uppfattningar och synsätt, i förlängningen ska bidra till en bättre och mer mångfacetterad värld. En annan skillnad om man fortsätter jämförelsen med Zambia är ju hur vardagen ter sig. Den kanske största skillnaden för oss som familj är att vi nu har det mycket enklare; det är nära till all service och det finns goda möjligheter till en givande fritid. Vi bor på ett lugnt och tryggt område (Redio Habari Maalum) och det mesta praktiska fungerar bra, så det är ett behagligt liv på många sätt, det vill säga så länge det inte händer något allvarligare och mer akut. Då är det ju inte riktigt lika välordnat som i Sverige. Vi har också mer kontakt med svenskar och andra vita här än vi hade i Zambia. Där arbetade vi direkt i anslutning till den lokala församlingen, men så är det inte på samma sätt nu. Man får ständigt bearbeta sina egna värderingar och uppfattningar. Mikael Wiberg När Mikael och Catharina tackade ja till det här uppdraget var det med en känsla av inspiration och spänning och frågan är om det har förändrats under den tid de varit här. Nej, det har inte ändrats nu när vi har varit igång ett tag. Arbetsuppgifterna stämmer bra med hur vi trodde att det skulle vara. Jag har växt upp i Tanzania och det har nog gjort att det varit lättare att föreställa sig hur det kommer att vara när man väl är på plats. För Catharinas del har åren i Zambia varit en bra grund för att bo och verka i Afrika med allt vad det innebär. Framför allt är det en stor trygghet i att känna Guds ledning i det vi gör nu, avslutar de. t Firar era föräldrar era födelsedagar med tårta? Jag är avundsjuk på ert väder. Violent Jag såg på er film att ni bodde i ett skjul. Jag bor i en villa Alice Synd att ni inte kan gå i skolan. Blenda Se filmen du också! under Material/Filmer/Barnfilmer Vi har många saker som ni inte har. Victoria Om vi inte går i skolan då får polisen komma och lämna oss till skolan. Mohamed Vi arbetar inte, det gör ni. Jag är nöjd med mitt liv, är ni det? Mio Jag har en säng och ni kanske sover på golvet utan täcke. Agnes Jag får mat varje dag, men jag vet inte om ni får det. Mike Håll utkik efter PMU:s Barnens rätt-vän under Nyhem och Lappis! 14 PMU NUMMER PMU NUMMER

9 second hand: leksand Köar för att fynda Den 56:e PMU-anslutna second hand-butiken har slagit upp portarna under våren och hundratals fyndsugna Leksansbor vällde in. Bakom varje lyckad invigning ligger mycket förberedelse, berättar Daniel Bergh, second hand-konsulent på PMU. Text: Noomi Lind Foto: Daniel Bergh Dagen före den stora invigningen av Pingstkyrkans Second hand i Leksand låg spänd förväntan i luften. Många hade jobbat hårt för att få alla bitar på plats. Vi brukar alltid ha en festkväll före öppnandet och denna gång var vi 30 personer. Församlingens medlemmar har varit väldigt engagerade, säger Daniel Bergh på PMU. Som second hand-konsulent sedan fem år tillbaka, vet han att läget ibland kan bli kritiskt, exempelvis om inte bygglov eller andra tillstånd hunnit falla på plats. Några gånger har det varit på håret, men i slutänden har det alltid ordnat sig. Att det finns ett sug efter den nya butiken gick inte att ta miste på. En kö på bortåt 100 meter kunder bildades inför premiären den 6:e mars och lokaltidningen fanns på plats. Bandet klipptes av Tommy Granberg, second hand-ansvarig på PMU och Sakarias Winberg, ordförande i Pingstförsamlingen. Att Daniel själv hamnade i second hand-branschen kallar han för ett tillfälle sänt från himlen. Jag hade inget jobb och pastorn i Pingstkyrkan i Eskilstuna frågade mer eller mindre på skämt om jag inte skulle ta hand om butiken. Jag nappade direkt, utan någon erfarenhet alls. Han blev nog rätt chockad. Senare ledde detta vidare till jobbet som second handkonsulent för PMU, som i början handlade väldigt mycket om att inspirera andra att våga satsa. Och det arbete han och det övriga teamet lagt ner har varit lyckosamt. Vi hade runt 35 butiker när jag började och i dag har vi 56. Mycket av min tid går numera åt till att hjälpa till vid etableringen av nya butiker eller flytt till andra lokaler. Det allra bästa med jobbet är mötet med människorna, säger Daniel. Att träffa personer som brinner för något är fantastiskt roligt. Att se drivet och passionen hos alla som jobbar ideellt gör mig rörd. Kontakten med kunderna är också väldigt spännande, att förmedla till dem att det är foto: Ally Bergh Daniel Bergh Bakgrund: Pastorsbarn, född i Örebro. Bor: I Eskilstuna Familj: Hustrun Jenny, barnen Ally 10 år och Joel 7 år. Yrke: Utbildad inom ekonomi och logistik vid Handelshögskolan. något viktigt vi håller på med. Daniel hjälper bland annat till i planeringen av hur butikerna ska se ut och fungera på bästa sätt. Pingstkyrkans Second hand i Leksand är uppbyggd som ett varuhus. Vår erfarenhet är att styrkan finns i att ha allt på ett ställe Många kunder sa att butiken var välordnad och snygg, med hög kvalitet på varorna och att de ville komma tillbaka. Den första varan som såldes var en fantastisk 1950-talslampa. Hade den inte gått åt så hade jag själv köpt den, säger Daniel. I butiken fanns också ett väldigt fint pelarbord i gjutjärn för kronor. Det är alltid spännande att se hur det går med de varor som vi satt ett ganska högt pris på, och till vår glädje stod det inte kvar länge. Daniel minns särskilt en kund, som formligen lyste över allt fint som hon hittat. Hon kom på cykel och jag undrar hur hon lyckades få med sig alla varor hem. Han känner sig nöjd efter en bra invigning. Det är dags att gå vidare till nya utmaningar, men kommer också att bli en del återbesök i Leksand, för att se att allt går bra. Än så länge väntar inget stort butiksprojekt direkt runt hörnet, även om samtal förs med några församlingar som är intresserade av att starta. Nu börjar fikaperioden, när jag åker runt och träffar föreståndare och ger dem uppmuntran och support i det dagliga arbetet. t Butiken i Leksand Gunilla Grönlund föreståndare Adress: Norsbro Sågmyravägen 5 Öppettider: onsdag lördag Så startar du Second hand-butik n Hitta en ändamålsenlig lokal. n Rekrytera butiksansvarig. n Sätt deadline för öppnandet. n Ansök om de tillstånd som behövs i god tid. n Bygg upp en fungerande planlösning. n Annonsera för att få in prylar. n Hitta rätt personal och volontärer. n Inred, sortera och ställ upp varor. n Marknadsför butiken. Kvällen före invigningen var det fest. En lång kö hann bildas utanför butiken. Många handlade under premiärdagen. Butiken är uppbyggd som ett varuhus, där det mesta går att få tag i och drivs i samarbete mellan PMU och Pingstförsamlingen i Leksand. 16 PMU NUMMER

10 aktuellt Personalnyheter Elie Metni är ny vikarierande projektekonom. Han kommer närmast från studier inom ekonomi vid Södertörns Högskola. Ulrika Stigsson har gått in som vikarierande projektekonom. Tidigare har hon arbetat som controller på Manpower. miljoner personer, minst, har fått 1,2 information om hur man skyddar sig mot hiv och 130 grupper med fokus att arbeta mot spridning av smittan har bildats under Dags för Världens Barn i höst n PMU kommer även i år att delta i Radiohjälpens insamlingskampanj Världens Barn, som drar igång i höst. Ett projekt som ger nutrition till undernärda barn i DR Kongo lyfts av PMU, liksom förra året. PMU i nya lokaler n PMU har flyttat till Gustavslundsvägen 18 på Alviks torg i Bromma. Invigning av Pingsts nya lokaler ägde rum den 25 mars, då Felicia Stålgren knöt knuten som ett tecken på samarbete med de andra organisationer som finns på plats i Ekumeniska centret. PMU har bistått 100 familjer i stadsdelen Joseph Colony i Lahore, Pakistan. Den kristna minoriteten attackerades den 9 mars av en fundamentalistisk mobb och många av invånarna förlorade allt när deras hus brändes ner. PMU bistod 100 av de värst drabbade familjerna med bland annat mat. FÖRETAG MED SOCIALT ANSVAR: Foto: Roger Svanell BK Consulting Uddevalla Hjälp till familjer efter våldsdåd i Pakistan De 300 familjerna i bostadsområdet tvingades fly för sina liv för att undkomma en mobb om man som plundrade och brände ner 170 av de 190 hus som fanns där. Fyra kyrkor attackerades också. Händelsen inträffade efter att en kristen man anklagats för hädelse. Detta är en av många attacker mot religiösa minoriteter i landet. Många av familjerna förlorade allt och tvingades tillbringa flera nätter under bar himmel. De är traumatiserade och i akut behov av hjälp, berättar Anna-Lena Hansson, koordinator för PMU:s arbete i Pakistan. Genom samarbetspartnern Full Gospel Assemblies of Pakistan, FGA, har PMU nu bistått 100 av de värst drabbade familjerna med mat och annat som behövs för att lindra den värsta nöden. Vår samarbetspartner FGA har nyligen utarbetat en strategi för sitt sociala arbete, där de lägger ett ökat fokus på att hjälpa de olika religiösa minoriteterna i landet, och tala för deras rättigheter. Det är tydligt att deras strategi ligger helt rätt i tiden, säger Anna-Lena Hansson. Dagen efter attacken demonstrerade tusentals kristna i Karachi, Islamabad och Lahore i protest mot våldet. Noomi Lind Hus brändes och ägodelar förstördes i attacken mot den kristna minoriteten i Joseph Colony, Lahore, Pakistan. Foto: FGA Vi skapar en bättre värld med... Foto: FGA Mammans kramar räcker ända till Kongo Alltihop började egentligen en vanlig eftermiddag. När Caroline León skulle hämta sina döttrar på dagis så möttes hon av en riktig härlig, bamsehjärtekram. Kramen blev till en bok Mamman och kramarna. Caroline León bor med man och tre barn i Kaxholmen utanför Jönköping. Hon är sjukgymnast till yrket, något som hon trivs bra med, men för en tid sedan kände hon att det så kallade ekorrhjulet snurrade på lite för fort och bestämde sig för att ta en paus. Det blev fem månaders tjänstledigt och under den tiden passade hon på att starta det egna företaget Gladia, kultur och hälsa samtidigt som hon började skriva på boken, som hon nu ligger färdig. Caroline León Ålder: 34. Familj: Maken Pedro och barnen Alicia, 6, Clara, 4 och David, 9 månader. Yrke: Sjukgymnast och egen företagare. Bor: Kaxholmen. Boken riktar sig till små barn, två till fem år, och är en vardagsnära berättelser som de flesta kan känna igen sig. Caroline har länge varit intresserad av bistånd. Som 19-åring reste hon till Argentina som PMU-stipendiat och Caroline León valde att låta en del av intäkterna från sin barnbok gå till PMU:s försörjningsprojekt i DR Kongo. hon bär fortfarande drömmen om att få göra en insats någonstans i världen, kanske som sjukgymnast. Men just nu får jag försöka göra vad jag kan här hemifrån, säger hon när hon förklarar varför hon valt att låta en del av inkomsten från boken gå till ett av PMU:s projekt i Kongo. Själv har hon inte någon erfarenhet från just Kongo eller Afrika, men har vänner här i Sverige som kommer från den kontinenten. Jag tycker det är intressant att höra dem berätta om sina hemländer, säger hon. Caroline funderade på vad som kunde vara effektiv hjälp och fastnade för en satsning som går ut på att hjälpa familjer genom att de får en get till sitt hushåll. Det är en insats som ger både kunskap och ett ekonomiskt tillskott. Familjen lär sig sköta geten, ta vara på mjölken och när det blir killingar kan de sälja dem vidare, så det känns meningsfullt, menar hon. Eftersom jag har familj så känns det också naturligt att tänka barnfamiljer i andra länder, avslutar hon. Kerstin Klason På de böcker Caroline säljer via hemsidan eller direkt avsätts fem kronor per exemplar till PMU:s satsning för getter till familjehushåll i Kongo. Boken distribueras genom Bornelings förlag och det egna företaget Gladia. Hallå där... Johannes Widlund, ny CSR-ansvarig gentemot företag, hos PMU. Vad innebär din tjänst? Den innebär att jag möjliggör för företag att bidra till en bättre värld, genom att stödja PMU:s arbete. Konsumenterna ställer i dag högre krav på företag, att de inte bara levererar bättre varor utan också tar ett helhetsansvar där affärsnytta förenas med ett socialt ansvar. Hur trivs du med jobbet? Det är roligt, spännande och bitvis svårt. Jag får tänka fritt och ta egna initiativ, men det är också mycket nytt att sätta sig in i. Bland annat jobbar jag på att flera företag ska gå ihop och stötta ett specifikt projekt gemensamt. Jag samarbetar också mycket med second hand-butikerna i att etablera kontakter med företagare. Förra året höll du en stor insamlingskonsert i Lidköping, och det gav visst mersmak? Ja, vid sidan av mitt arbete är 10 konserter inplanerade i olika kyrkor under våren, där jag ska sjunga för att samla in pengar till Panzisjukhuset via PMU och berätta om möjligheten att som svensk vara med och påverka situationen i världen. Noomi Lind Konsertdatum: 24 maj Växjö, Ulriksbergskyrkan 25 maj Kalmar, Vasakyrkan 1 juni Uddevalla, Pingst 2 juni Trollhättan, Pingst 8, 9 juni Lidköping, Pingst Vi skapar en bättre värld med Vill DU vara med? 18 PMU NUMMER PMU NUMMER

11 porträttet: Carmen Jopia sviker inte sitt folk Carmen Jopia har vigt sitt liv för sahrawifolket Barnen växer upp i en hård och karg tillvaro i flyktingläger mitt ute i ökenen. Sahrawifolket drömmer om den dag de får återvända till sitt eget land. Hon har vigt sitt liv för att förmedla hopp till ungdomar i Västsaharas flyktingläger. Som en av mycket få utlänningar delar Carmen Jopia sahrawifolkets hårda och karga tillvaro mitt ute i öknen, liksom deras kamp för ett eget land och en framtid. Text: Noomi Lind Foto: Lars Klingsbo Det är sju år sedan jag mötte chilenska Carmen Jopia sist. Nu har hon åter lämnat öknen och är på besök i ett Stockholm där vinterkylan ännu biter sig fast. Kontrasten kunde inte vara större mot det liv hon lever till vardags. Själv säger hon att hon redan längtar tillbaka hem till sitt folk, som varken har el, luftkonditionering eller kallt vatten trots att det kan bli över 50 grader varmt i lägren. Jag mår inte bra av att lämna folket, när jag vet att de har det svårt. Till och med två veckor utanför lägret Fakta: västsahara Officiellt namn: Demokratiska Sahariska Arabrepubliken, SADR. Huvudort: El Aiún. Yta: km2. Folkmängd: Drygt VÄSTSAHARA Språk: Arabiska och spanska. Religion: Främst islam. EL AIÚN Källa: UI Carmen Jopia bytte för några dagar ökenhettan mot minusgrader i Stockholmm men hon längtade tillbaka till dammet, sanden och vinden. känns för länge. Jag föredrar att leva i öknen, dammet, sanden och vinden. Samtidigt tycker jag mig se ett ännu större allvar i hennes ögon, gester och uttryckssätt än när vi möttes förra gången. Sedan Marocko intog deras land på 1970-talet tvingas majoriteten av befolkningen leva på humanitärt bistånd i flyktingläger i södra Algeriets öken och i dag är situationen mer kritisk än någonsin. Hjälpen utifrån minskar allt mer, många biståndsorganisationer har lämnat området, säger Carmen. I lägren finns bara grundskolor och de föräldrar som har möjlighet skickar därför sina ungdomar utomlands för att läsa vidare. Det var det engagemang som Carmen visade för vilsna sahrawiska utlandsstudenter, som Foto: Noomi Lind Hjälpen utifrån minskar allt mer, många biståndsorganisationer har lämnat området. ledde till att ungdomsministeriet bjöd henne att komma och arbeta heltid i ett område där det finns mycket få andra utlänningar och är svårt att göra annat än korttidsinsatser. Jag är glad över det stöd jag får från myndigheterna, så att jag kan vara kvar och bistå folket, säger hon. Det politiska dödläge som råder under marockans makt och i väntan på en folkomröstning om framtiden, skapar allt större spänningar. När Sveriges riksdag i december förra året enades om att regeringen bör erkänna Västsahara som fri och självständig stat, blev glädjen stor i lägren. Om Sverige som första europeiska land skulle ta detta steg och fler EU-länder följde efter, skulle det kunna betyda mycket för en fredlig lösning på konflikten. Carmen leder sedan många år tillbaka ett medieprojekt i samarbete med PMU och Timrå pingstförsamling, som går ut på att med radion som redskap involvera ungdomar i samhällslivet. Efter grundskolan väntar för många unga en passiv och destruktiv livsstil då de saknar meningsfulla aktiviteter och framtidstro. Men när de genom radion fått möjlighet att uttrycka sina behov och känna att de har något att bidra med, har Carmen sett hur ungdomarna blommat ut och även fått ett större erkännande i samhället. ß 20 PMU NUMMER PMU NUMMER

12 porträttet: Carmen Jopia ß Carmen gör ansiktsmålning på ett barn i Västsaharas flyktingläger. Att ge de unga en framtid och ett hopp, är hennes mission. Radioproducenter fortbildas i de fyra läger som finns, radiostudior har byggts upp och arbetslösa ungdomar mellan år får lära sig att göra program. Målet är att stödja en demokratisk samhällsutveckling och skapa förutsättningar för det västsahariska folket och framför allt ungdomar att förändra sina livsvillkor. Att få utbildning inom media hjälper de unga på många sätt, men de lever fortfarande i en svår situation, säger Carmen. Det är viktigt att ha sin identitet i något, men de här ungdomarna har inte ens ett land med en egen flagga, som de kan känna stolthet över. Jag försöker att ge dem möjligheter och resurser att utvecklas och känna mening, men när jag ser alla stora problem de brottas med skulle jag vilja göra så mycket mer. Framför allt skulle jag vilja ge dem ett eget land. Samtidigt som det hårda livet i Jag försöker att ge dem möjligheter och resurser att utvecklas. lägren skapar problem och svåra sjukdomar, kan hon se att tillvaron ute i öknen har gjort folket starkt. Vi behöver så mycket för att känna oss tillfredsställda, men sahrawifolket har lärt sig att känna glädje i det enkla i livet. Ibland finns inga drömmar för framtiden, men kärleken till dagen och det de har just nu, familjen och barnen, är stark. Och ur detta finner de styrkan att gå vidare. Carmen beskriver inlevelsefullt det vackra i folkets kultur, den generositet och solidaritet som finns mellan människor. Hon berättar också att media är ett effektivt verktyg för lärande, för att förmedla kulturella värderingar mellan generationer och för att uttrycka sig genom sång och poesi. Det finns en rikedom i kulturen och språket och genom radion kan detta bevaras och leva vidare. Min önskan är att tillsammans med ungdomarna också jobba med rörlig bild, tv och video. Hon har arbetat i lägren i över tio år, men säger att när man lär känna folket så glömmer man de svåra omständigheter det innebär. Jag har fått erbjudanden om arbete på andra håll i världen, men detta folk är alltför värdefullt för mig. Jag vill fortsätta att leva med, och ge allt för dem. Det är så viktigt att nå den unga generationen och förbereda dem för framtiden genom utbildning och träning. Att fokusera på dem ger mig energi. När jag frågar hur drömmarna för framtiden ser ut, bryter tårarna fram i hennes ögon. Jag drömmer om en frihet där jag tillsammans med mina vänner kan resa till kusten och äta fisk. Jag drömmer om att de ska få bygga hus, skolor och universitet i ett eget land som erkänns över hela världen och har rätt att delta i de olympiska spelen. Jag vill vara där när de nås av nyheten att de får återvända till sitt eget land, höra massor av kvinnor som på sitt typiska zaghareet-arabiska sätt ropar av glädje, och se bilar fulla av gamla och unga i öknen, med sina flaggor redo att vända hemåt. t Vi vill se fler barn med skolväskor på ryggen Det är en stor dag i livet när man för första gången får packa sin skolväska, och stolt ta steget in i en ny värld av kunskap. Jouri från Syrien älskade sina lärare och törstade efter kunskap, men kriget tvingade henne att lämna skolan. Andra flickor får aldrig chansen att ens börja där, eftersom de ändå ska giftas bort. Samtidigt minskar exempelvis risken att få hiv eller andra sjukdomar drastiskt för flickor som går i skolan, och de föder färre barn. Att kämpa för deras utbildning är därför viktigt på många sätt. Ännu i dag utestängs 70 miljoner barn i världen från de möjligheter till ett bättre liv, som utbildning ger. Det är åtta gånger Sveriges befolkning! Jag har själv besökt byar där hundratals barn inte har någon skola att gå till. Orsakerna är förstås många. Steget från att börja i skolan och faktiskt fullfölja sin utbildning är också långt. Någonstans på vägen faller väldigt många elever av, och här har vi en enorm utmaning. Stöd oss regelbundet bli månadsgivare! Så fungerar det: l Som månadsgivare skapar du förutsättningar för att människor i fattigdom ska få chans till ett värdigt liv och redskap att själva förändra sin situation. Din månatliga gåva dras via autogiro. Enkelt och bekvämt för dig och ovärderligt för oss.»ännu i dag utestängs 70 miljoner barn i världen från de möjligheter till ett bättre liv, som utbildning ger.«så blir du månadsgivare: l Beställ anmälningstalongen på något av följande sätt: Hemsidan: Telefon: Mejl: info@pmu.se l Fyll i talongen med dina person- och bankuppgifter och skicka den till oss. Resten ordnar vi. Visst är det fantastiskt att andelen barn som börjar grundskolan ökar och nu ligger runt 90 procent. Men millenniemål 2 säger att alla barn både pojkar och flickor ska få chans att börja skolan, och dessutom få slutföra sin grundskoleutbildning. Och trots stora framsteg ser det inte ut som att målet kan nås till Därför fortsätter PMU att lyfta barns rätt till utbildning. Vi har nyligen belyst diskrimineringen av flickor, av funktionshindrade barn i Sri Lanka och av barn ur utsatta minoriteter i Filippinerna och Serbien. Vi har också i våra kampanjer visat på barns utsatthet i efterkrigstidens Sudan. Och i detta nummer har du bland annat kunnat läsa om flyktingbarn från krigets Syrien. Att hela 42 procent av de barn som inte går i skolan lever i konfliktländer, talar sitt tydliga språk. Här har du och jag ett särskilt stort ansvar att hjälpa till. Alla dessa barn vill PMU finnas till för i de insatser vi stöder och i våra Barnens rätt-kampanjer. Det räcker inte med att bygga skolor. Vi måste arbeta på många olika plan, mot attityder och förhållanden som hindrar barns utbildning. Vi behöver skapa goda miljöer för barnen, där det finns välutbildade lärare och där barnen uppmuntras till kreativitet och utveckling, och får självförtroende. Vi vill att alla barn ska få ta skolväskan på och ge sig ut på kunskapsresa. I de frön som sås hos dem ligger framtiden. Niclas Lindgren Direktor, PMU Pg l PMU granskas av Svensk insamlingskontroll, SFI, som beviljar så kallade 90-konton. Detta innebär en trygghet för givaren eftersom SFI bevakar att högst 25 procent av de insamlade medlen används till administration. Den senaste statistiken (2009) visar att PMU har använt 10 procent till administration alltså en betydligt lägre andel än vad SFI kräver. 22 PMU NUMMER PMU NUMMER

13 NU KAN DU BLI BARNENS RÄTT-VÄN! I barnkonventionen står det att alla barn har samma rättigheter. Ändå lever många barn i fattigdom och utsatthet. Att få gå i skolan är långt ifrån en självklarhet. Som Barnens rättvän kan du vara med och förändra!