ARBETSPLAN/VERKSAMHETSPLAN MELLERUDS SÖDRA PLATS: FAGERLIDSSKOLAN

Transkript

1 ARBETSPLAN/VERKSAMHETSPLAN MELLERUDS SÖDRA PLATS: FAGERLIDSSKOLAN Framtidsmål Skolans långsiktiga mål/motto är: Lusten att lära Social utveckling Miljötänkande Mål för arbetsåret Varje mål är kopplat till en handlingsplan (se bilagor) (Handlingsplanerna skall man se som en stomme i vår verksamhet som utvärderas kontinuerligt).) Urval av områden. Vi på Fagerlidsskolan har valt under läsåret att prioritera följande områden. Kunskaper Utveckling och lärande, med tyngdpunkt på läsinlärning (bilaga 2) Att stimulera läsandet och skrivandet så att eleverna känner glädje över sitt kunnande. Samverkan Fagerlidsskolan (bilaga 19) Att arbeta för en sammanhållen skola Mål och Kursplaner i SO / NO / TK (bilaga 29) Följa ett barns utveckling över tid. Ta fram bedömnings bara mål. HANDLINGSPLANER BILAGA: 1. Normer och värden 2. Kunskaper. Utveckling och lärande, med tyngdpunkt på läs- och skrivinlärning 3. Elvers ansvar och inflytande - Elevmedverkan 4. Skola - hem - Föräldramedverkan 5. Samverkan med förskola, skola och fritids 6. Skolan och omvärlden - internationell kontakt 7. Bedömning - Utvecklingssamtal 8. Chefskap 9. Elevhälsa stöd 10. Brandrutiner 11. Rutiner kring anmälan enl. socialtjänstlagen 12. Svenska som andraspråk 13. Gemensam miljö 14. Likabehandlingsplan 15. Konfrontationsmetoden 16. Frånvarorapportering 17. Trivselregler Robert Olsson Rektor Antagen Mål och Kursplaner i SO/NO/TK 19. Samverkan Fagerlid 20. Ansvarsområden 21. Dataansvar 22. Rutiner kring stängning 23. Krishantering 24. Arbetsmiljö 25. Droger 26. Klassresor - studieresor 27. Genus 28. Övergångar till åk Våld och Hot 30. Tillbuds RUTINER Blanketter A Elevvårdskonferens protokoll B Åtgärdsprogram C Inför EVK svenska som andraspråk D Tillbuds rapportering E Utredning om kränkande behandling F Uppföljnings samtal G Åtgärdsprogram vid kränkande behandling H Uppföljning av åtgärdsprogram

2 NORMER OCH VÄRDEN BILAGA 1 Att vi respekterar andra människors egenvärde. Att våra elever skall få en social kompetens och känna trygghet i skolan. Att förbättra det sociala klimatet i skolan. Att öka andelen elever som trivs i skolan. Genomförande: Elevmedverkan (Bilaga 3) Elevhälsa (bilaga 9) Jobba med våra trivselregler (bilaga 17) Arbeta för Likabehandling (bilaga 14) Anmälan vid tillbud (blankett D) Uppföljning av elevers frånvaro (bilaga 16) Utvärdering: Fortlöpande Efter vårterminens slut Kvalitetsredovisningen Personalen Rektor Antagen:

3 HANDLINGSPLAN KUNSKAPER. UTVECKLING OCH LÄRANDE, MED TYNGDPUNKT PÅ LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING BILAGA 2 Att eleverna kan läsa och förstå vad de läser Att höja läs- och skrivförmågan genom kontinuitet och individualisering Att eleverna förstår varför de behöver läsa och skriva Att stimulera läsandet och skrivandet så att eleverna känner glädje över att kunna läsa och skriva Att eleverna kan uttrycka sig skriftligt Genomförande: Ett lockande skolbibliotek. Vi iordningställer ett bok rum för de äldre eleverna och lyfter fram bilderböckerna för de yngre barnen. Högläsning för barnen samt avsätta mycket tid för elevernas egen läsning. Skapa bra klassrumsmiljö som stimulerar läsning och skrivning. Böcker ska finnas lättillgängligt och synligt. Engagera föräldrarna, t ex med läxläsning samt regelbunden läsning. Utveckla flera olika läs miljöer så att böcker finns lätt åtkomliga. Samtal och interjuver med elever Lästa antal böcker/sidor Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning inför IUP av elevens läs- och skrivutveckling. Dokumentation av läsningen och skrivningen. Kvalitetsredovisningen Nationella prov åk 3. Ämnesansvarig lärare Rektor Antagen:

4 ELVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE - ELEVMEDVERKAN BILAGA 3 Bakgrund: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga, skall omfatta alla elever. Skolans uppdrag kring är att e elevernas baskunskaper och få en bra grund för framtiden. Vi går från industri samhället till ett post industriellt samhälle.. Alla barn skall känna att det de säger är betydelsefullt Att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Aktiv demokratiprocess Konflikthantering Att på olika sätt fånga upp elevernas engagemang och egna idéer så att de har en bra beredskap inför framtiden. Att öka elevernas lust att lära. Genomförande: Elevråd, klassråd samt matråd med regelbundna träffar Utvecklingssamtal / Individuella utvecklingsplaner för alla elever Eleverna planerar skolarbetet tillsammans med personal utifrån mognad och ålder Eleverna deltar aktivt i praktiska göromål på skolan Visa på olika konfliktlösningar Ta tid att höra varje barns uppfattning, lyssna och stötta Fånga upp elevernas kreativa tankar och att man ger tid för att spinna vidare på idéerna tillsammans. Öppen skola för alla där studiebesök i närsamhället / näringsliv blir en naturlig del i vårt arbete. Skapa nya inlärnings situationer där man tar hjälp av närmiljön. Utvärdering: Efter vårterminens slut Kvalitetsredovisningen Personalen Rektor Antagen:

5 SKOLA HEM - FÖRÄLDRAMEDVERKAN BILAGA 4 Bakgrund: Föräldramedverkan i skolan, där vårdnadshavare känner en större delaktighet i skolans arbete. Skola och hem samarbetar för att ge eleven en harmonisk skolgång Utveckla föräldrarådet tillsammans med personal Genomförande: Information från personal. Öppet föräldraråd 2-3 gånger per termin. Skolan står öppen för vårdnadshavare att besöka sina barn under skoldagen. Besök av vårdnadshavare bör undvikas i aug., dec., och maj/juni. Föräldramöten där vårdnadshavare eller personal bjuder in till träffar. Klassläraren kallar till utvecklingssamtal. Blivande förskoleklass med vårdnadshavare inbjuds till information kring skolstarten. Utvärdering Fortlöpande utvärdering under läsåret. Kvalitetsredovisningen Personal Föräldraråd: Personal och Rektor Antagen:

6 SAMVERKAN MED FÖRSKOLA, SKOLA OCH FRITIDS BILAGA 5 Att varje barn och föräldrar känner trygghet inför byte av grupp tillhörighet. Att se den röda tråden i ett barn utveckling. Att följa upp varje enskilt barns behov. Genomförande: Jan./Feb. Föräldrar väljer skola. ( Administreras central). Våren. Rektor för Nordalsskolan och Fagerlidsskolan planerar grupper utifrån föräldrarnas önskemål. Dialog förs med berörd personal under arbetets gång. Träff på Markusgården, där personal från resp. berörd avd. fritids och förskoleklass träffas. I hel grupp presenterar vi hur gruppindelningen är tänkt. Därefter grupperar vi oss för/med resp. skola. BVC och IFO kommer att bjudas in. Utbyte av ev. övergripande behov kan ske. Vid denna träff bokar berörd personal tid för inskrivnings dag i Maj samt tid för besök. Förskolelärare besöker berörda förskolor (Markusgården, och Lunden) på överenskommen dag och tid. Förskolelärare träffar dagbarnvårdarna. En inskrivnings dag där barn, föräldrar, pedagoger och rektor medverkar Augusti Inbjudan skickas ut till berörda 6 åringar inför första skoldagen Oktober Uppföljnings möte med berörda. Utvärdering: Kort utvärdering av handlingsplanen på oktober mötet. Kvalitetsredovisningen Personalen Rektor vid berörd enhet. Antagen: översyn pågår.

7 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN - INTERNATIONELL KONTAKT BILAGA 6 Bakgrund: Beslut av KUN att etablera någon form av internationella kontakter Vi skall känna samhörighet med människor runt om i världen Vi skall få ökad förståelse för olikheter och uppmärksamma likheter Genomförande: Internationalisering skall uppmärksammas i alla ämnen. Undervisningen skall vädja till barnens alla sinnen. Undervisningen skall lyftas fram i naturligt sammanhang inom kultur och religion. Vi uppmärksammar FN-dagen. Skolan har fadderbarn på Sri Lanka. Utvärdering: Efter vårterminens slut Kvalitetsredovisningen Personalen Antagen:

8 BEDÖMNING - UTVECKLINGSSAMTAL BILAGA 7 Bakgrund: Utvecklingssamtal utgår från skolans ansvar för elevens utveckling. Följa ett barns utveckling över tid. Lärare, elev och vårdnadshavare ska kunna tala öppet och i förtroende. Samtalet ska leda till en ömsesidig, framåtblickande och långsiktig plan. Samtalet bör präglas av jämlikhet. Genomförande: Kontaktläraren kallar till utvecklingssamtal. IUP-underlag medskickas. Utveckla individuella utvecklingsplaner - IUP Under hösten ta fram hur vi sätter elevernas mål. Inbjudan skall gå ut i god tid så att alla parter har möjlighet att förbereda sig på bästa sätt. Vid överföring av information, både muntlig och skriftlig, skall föräldrarna informeras om vad man överför. Minst ett utvecklingssamtal per termin. Elevarbeten visas som information till vårdnadshavarna om elevens utveckling. Utvärdering: Efter vårterminens slut Kvalitetsredovisningen Personal Antagen:

9 CHEFSKAPET BILAGA 8. Att leda det pedagogiska arbetet Att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Att undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Att utveckla den goda arbetsplatsen för elever och personal. Skapa bra rutiner. Främja barns och elevers lika rättigheter. Genomförande: Sprida en positiv atmosfär på arbetsplatsen. Regelbundna enskilda samtal med personalen. Få till stånd att de pedagogiska diskussionerna hålls vid liv. Vara lyhörd för personalens åsikter och önskemål. Värna om Fagerlidsskolans elever och personal i olika sammanhang. Att det finns en bra organisation på Fagerlidsskolan som tar tillvara personalens professionalism. Framtagande av gemensamma handlingsplaner. Utvärdering: Fortlöpande diskussioner Efter vårterminens slut Kvalitetsredovisningen Personalen Rektor Antagen:

10 ELEVHÄLSA BILAGA 9 Bakgrund: Hjälpa barn i behov av stöd Att varje barn skall känna trygghet i sin skola med kamrater och vuxna. Att skolans personal är lyhörd för barnens olika behov. Att eleverna får det stöd de behöver för att nå målen. Att finna vägar att snabbt hjälpa barn som har det svårt. Att se till hela barnet: fysiskt, psykiskt, socialt och intellektuellt. Genomförande: Elevhälsa för alla elever - en attityd: I det dagliga arbetet lösa de flesta problem genom att personalen är uppmärksam på elevernas olika behov. På måndags konferens diskuteras problem som uppstår och personalen hjälps åt att finna olika lösningar för barn med behov av särskilt stöd. Samverkan mellan lärare, assistenter o fritids personal angående gemensamma elever. Följa rutinen kring anmälan enl. socialtjänstlagen (bilaga 11) Klass föreståndaren följa upp beslut kring egna elever och vid behov lyfter frågan vidare till lokal nivå.. Klasskonferenser minst 1 ggr/år där rektor medverkar. Se likabehandlingsplanen (bilaga 14). Vid behov lyfter man enskilda elever till lokala teamet. Genomförande: lokal nivå (skolan) Lokala teamet består av rektor och berörd personal. Lokala teamet upprättar vid behov ett åtgärdsprogram tillsammans med elev och föräldrar. Där ska det framgå vad som skall göras och klart anges en tidsram samt vem som ansvarar för vad. Ta fram ett gemensamt elevvårdsprotokoll med bilaga. (blankett A o B) Vid behov lyfter man enskilda elever till central nivå. Genomförande: Central nivå (SLET) Medverkan av skolsköterska, psykolog, representant från centrala stödteamet, skolpersonal, rektor, samt vid behov representanter från Individ- och familjeomsorgen. Centrala teamet upprättar vid behov ett åtgärdsprogram (blankett B) tillsammans med elev och föräldrar, där det framgår vad som skall göras, en tidsram anges samt vem som gör vad. Utvärdering: Efter vårterminens slut Q - redovisning Personalen Antagen:

11 Brandrutiner bilaga 10 För Fagerlidsskolan SÄKRA RÄDDA LARMA SLÄCK Brandskyddsföreskrifter - personal Personal åtgärder vid larm. 1. Samla ihop gruppen i undervisningslokalen. Säkra en säker utgång. 2. Kontrollera om den normala utgången går att använda. Annars: Använd reservutgången! 3. Personal närmast expedition tar klasslistor samt tar på sig den gula räddningsvästen och blir räddningsledare. 4. Uppmana alla elever att gå direkt till uppställningsplatsen. Inga kläder, skor eller väskor! 5. Ta med klasslistan vid skolsalens utgång! 6. Om möjligt kontrollera rödmarkerade utrymme om att alla gått ut! OBS KOLLA Toaletterna! 7. På uppställningsplatsen: Kontrollera att alla barnen är där och sedan återrapportera till person i gul väst. Ingen får lämna gruppen. 8. Avvakta tills räddningstjänst/räddningsledare kommer och ger fortsatt besked. Som anställd är du skyldig att känna till: Vilka instruktioner som gäller på Fagerlidsskolan. Att personal närmast expedition tar klasslistor samt tar på sig den gula räddningsvästen och blir räddningsledare. Att gul väst tillsammans med klasslista finns utanför rektor expeditionen. Var brandredskap och utrymningsvägar finns Att vaktmästare kontaktas om brister upptäcks i brandsäkerheten Att utrymningsvägarna inte blockeras Att restriktioner följs vid användande av levande ljus. OBS Lämna aldrig levande ljus utan tillsyn. Att följa reglerna för handhavande av brandfarliga och explosiva ämnen. De rödmarkerade områden som man har ansvaret för. Att eleverna informeras om våra brandrutiner. Att eleverna ska tränas i utrymning. Uppsamlingsplats: Skolgården runt målet vid hoppgropen enligt NEDAN Brandskyddsföreskrifter - elever Som elev är du skyldig att: stanna kvar i klassrummet och följa lärarens instruktioner veta vilka utrymningsvägar som finns veta var din klass ska samlas på ytan bakom fotbollsmålet TURORDNING Humlan --- F Klass---1A----2A----3A----3B Antagen:

12 RUTINER VID ANMÄLAN ENL. SOCIALTJÄNSTLAGEN BILAGA 11 Fagerlidsskolan Mellerud Vid misstanke om att ett barn far illa, ta upp det i arbetslaget. Stäm av vad dina kollegor sett. Dokumentera dina iakttagelser. Ta kontakt med rektor. Rektor beslutar om en anmälan skall ske. Är ni oense med rektor, kvarstår det personliga anmälningsansvaret. Vid akut situation, om rektor ej är anträffbar, står rektors ersättare för anmälan. Rektor är den som gör anmälan, dokumentationen från personal finns med som bilaga. I anmälan poängteras att dokumentationen skett på uppmaning av rektor. Kontakt tas med socialtjänsten om att en anmälan kommer att inkomma och vad anmälan avser. I samband med att anmälan sker har rektor ett samtal med föräldrarna. Rör det sig om våld i familjen är det lämpligt att socialtjänsten kommer in omgående i samband med samtalet. Antagen

13 SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK BILAGA 12 Bakgrund: Att förbättra arbetet kring våra elever där någon av vårdnadshavarna har annat modersmål än svenska Klargöra vilken kursplan (svenska / svenska som andra språk) som gäller för varje elev. Informera berörda personer kring vilken kursplan som gäller för resp. elev. Genomförande: Nya föräldrar inbjuds så snart det är möjligt till skolan där information ges om vår skola. Ansvarig berörd lärare och rektor När nya elever kommer görs en bedömning av elevernas språkkunskaper. Ansvarig klasslärare tillsammans med lärare i svenska som andra språk. Efter bedömning görs en kartläggning och en planering för vilken typ av stöd och individanpassning eleven behöver. Utvecklingssamtal med eleven och dennes vårdnadshavare hålls för att göra en IUP. Där redovisas kartläggningen för föräldrar och elev. I samråd beslutar därefter rektor om eleven ska läsa efter kursplanen i svenska som andra språk eller kursplanen i svenska. Vid beslut om kursplan i svenska som andra språk gäller dessa strävans mål för alla svensktimmar. Svenska som andra språks beslut gäller tills en ny bedömning görs. En kontinuerlig uppföljning av elevernas arbete ska ske och vid behov prövas elevernas språkkunskaper under arbetsåret. Vid föräldrakontakter skall tolk erbjudas. Strävan att information kan översättas till resp. modersmål. Utvärdering: Utvärderas i samband med vårens kvalitetsredovisning. Berörd personal Enhetschef/Rektor Antagen:

14 GEMENSAM MILJÖ BILAGA 13 Att våra elever förstår det ekologiska sambandet Att värna om vår miljö Genomförande: Genomgång av källsortering. I klassrummen sorteras brännbart till röda påsar. Icke brännbart material kan läggas i miljö boden. Återkommande miljötema. Miljötänkande ingår i undervisningen. Utvärdering: Efter vårterminens slut Personalen Antagen:

15 LIKABEHANDLINGSPLAN SKOLAN BILAGA 14 Inledning Ledning och all personal tar starkt avstånd från alla tendenser av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta är Fagerlidsskolans likabehandlingsplan/årlig plan för att främja allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor samt rätten till en trygg uppväxt. I de fall personal eller barn, förälder eller annan vuxen misstänker att någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling är det viktigt att skolans lärare eller ledning omedelbart kontaktas. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder och köns överskridande identitet eller uttryck. Lagen förtydligar skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns trygghet och innebär att barn får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ger ett stärkt skydd för barn och elever, men det innebär också ökade skyldigheter för personal att förebygga, utreda och åtgärda alla former av kränkande behandling. Rektor ansvarar för likabehandlingsplanen och med att den efterlevs. Rektor tillsammans med personal och barn, i mån av ålder och mognad, gör en kartläggning av likabehandlingsplanen på sitt ansvarsområde. Rektor och arbetslag formulerar utifrån analysen en konkret likabehandlingsplanen. Av likabehandlingsplan framgår hur det förebyggande arbetet ska genomföras samt vilka riktlinjer och rutiner som gäller vid akuta situationer. Innehållet ska vara känt för all personal, barn (barn i mån av ålder och mognad) och vårdnadshavare. Lagar och regelverk Likabehandlingsplan samt förebyggande arbete för en god och trygg arbetsmiljö för våra barn bygger på gällande lagstiftning såsom Diskrimineringslagen, barns deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan, skollag, skolförordningar, läroplaner, arbetsmiljölagen, brottsbalken, anmälningsskyldighet enl. socialtjänstlag (14:1) samt barnkonventionen. 1. Policy Handlingsplanen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt motverka trakasserier eller annan kränkande behandling t.ex. mobbing. Det är i det dagliga arbetet som man måste uppmärksamma problem som kan leda till olika former av trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är viktigt att alla på skolan har ett förhållningssätt med nolltolerans så att problem inte uppstår. Skolan ska vara en trygg miljö dit alla varje dag kan gå med glädje, i vetskapen om att de möts med respekt och har möjligheter att vara sig själva utan att behöva känna oro för att utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling av någon. Det är viktigt att skolans ledning och personal är lyhörd så att vi kan arbeta förebyggande och på så sätt förhindrar diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. (Likabehandlingsplanen kompletteras med arbetsplanen kring våld och hot se skolans arbetsplaner bilaga 29)

16 2. Kartläggning och nulägesanalys Personalens kartläggning (nulägesanalys) visar sammanfattningsvis: Vi behöver vara uppmärksamma på etnisk tillhörighet, funktionshinder samt annat som eventuellt kan leda annan kränkande behandling. Vi bedömer att det förebyggande arbetet är viktigt tillsammans med eleverna. Handläggningen med tekniska hjälpmedel behöver ske snabbt. Vid varje incident tar ansvarig pedagog tag i situationen och reder ut händelsen. Vid behov används konfrontationsmodellen och tillbudslapp. Barnens delaktighet: De medverkar i utredningen samt att vi har kontinuerliga samtal kring värdegrundsfrågor. Aktiviteter vi har gjort tillsammans med barnen: Faddersystem, gemensamma utflykter, förebyggande samtal och ett gott pedagogiskt förhållningssätt för att förhindra incidenter. 3. Tydliga mål och konkreta åtgärder Vår strategi för det långsiktiga arbetet: Att stärka självkänslan hos eleverna. Att stärka elevernas inflytande och delaktighet. Att vi respekterar andra människors egenvärde. Att våra elever trivs på skolan. Alla barn skall känna att det de säger är betydelsefullt. Att personal är lyhörd för elevernas relationer och ger tid till att diskutera akuta frågeställningar, så att ett bra klimat skapas i gruppen. Att vi finner vägar att snabbt hjälpa utsatta barn. Att alla vuxna på skolan aktivt medverkar till att visa barnen fungerande konfliktlösningsmetoder. Att vi har förståelse för olikheter och uppmärksammar likheter. Att alla på skolan ingriper vid alla former av diskriminering. Vårt förebyggande arbete utifrån likabehandlingsplanen Det är rektors ansvar att se till att all personal, inkl. tillfälligt verksamma personer i skolan, informeras om likabehandlingsplanen. Varje elevgrupp arbetar med gott kamratskap kontinuerligt för att det sociala klimatet skall vara bra. En attraktiv utemiljö som inbjuder till olika aktiviteter. Personal och barn pratar kontinuerligt om normer och värden samt skolans regler. Samtal i personalgrupper kring gränssättning, rutiner och tillbuds- rapportering. Utifrån tillbudslapparna analysera och bedöma var riskerna finns. Arbetet utförs på samrådsmöten med fackliga representanter samt på personalmöten. Planen beskrivs och diskuteras på skolans föräldraråd under året. Vid varje personalkonferens tas frågor rörande planen upp. Att personal och barn i handling visar vikten av att vi lyssnar på varandra och visar hänsyn.

17 Hur förebygger vi utifrån varje diskrimineringsgrund? Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier. Målet är att all verksamhet ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten samt att arbeta för en ökad förståelse för könsidentitet eller familjebildning. Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Kartläggningen visar: Inga brister upptäckta. Barns delaktighet: Personalens värdegrundsdiskussioner i vardagen med barnen. Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Genusfrågor genomsyrar den dagliga verksamheten. Åtgärd: Inga aktiviteter är planerade utan ingår i ordinarie arbete tillsammans med barnen. Rektor tillsammans med personal. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Målet är att arbeta för en ökad förståelse för olika sexuella läggningar eller familjebildning. Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Kartläggningen visar: Inga brister upptäckta. Barnens delaktighet: Hur har barnen fått information? Genom personalens värdegrundsdiskussioner i vardagen med barnen Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Sexuella läggningar diskuteras vid behov. Åtgärd: Inget planerat utan ingår i ordinarie arbete tillsammans med barnen. Rektor tillsammans med personal. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Målet är att alla barn i vår verksamhet, oavsett etnisk-kulturell tillhörighet ska ha samma rättigheter. Kartläggningen visar: Att det förekommer etnisk diskriminering. Barnens delaktighet: I det vardagliga samtalet med eleverna. Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Genom samtalen med eleverna/barnen. Åtgärd: Arbetat förebyggande och dagligt angående etnisk tillhörighet. Rektor tillsammans med personal.

18 Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Målet är att alla barn i vår verksamhet oavsett religion eller annan trosuppfattning ska ha samma rättigheter och möjligheter. Kartläggningen visar: Inga brister har upptäckts. Barnens delaktighet: Undervisning om olika religioner. Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Undervisningen om olika trosuppfattningar. Åtgärd: Ingår i ordinarie arbete tillsammans med barnen. Rektor tillsammans med personal. Funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Målet är att alla barn i vår verksamhet ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Inget barn ska känna sig diskriminerad eller trakasserad på grund av funktionshinder. Kartläggningen visar Det förekommer brister. Barnens delaktighet: Barnen är delaktiga i den fysiska arbetsmiljön. Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Barnen har varit delaktiga i utformningen av skolgården. Åtgärd: Lång handläggning för tekniska hjälpmedel. Behöver ske snabbt. Rektor tillsammans med personal. Annan kränkande behandling Skolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som annan kränkande behandling. Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Målet är att inget barn i vår verksamhet ska behöva uppleva kränkande behandling. Kartläggningen visar: Det förekommer. Barnens delaktighet: Hur har barnen fått information? Barnen deltar i vardagliga samtal. (Värderingar hemifrån, samhällspåverkan) Vilka aktiviteter har vi gjort med barnen? Återkommande samtal och diskussioner. Åtgärd: När en situation uppstår arbetar vi efter likabehandlingsplanen. Ansvarig Rektor tillsammans med personal.

19 4. Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och annan kränkande behandling Utredning Så fort någon personal ser/får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling utreds uppgifterna (information). Utredningen sker objektivt med hänsyn till den som upplever sig utsatt och övriga inblandade. Utgångspunkten är den som blivit diskriminerad/kränkt. Utredningen ligger till grund för de åtgärder som vidtas. Utredningen samt vidtagna åtgärder dokumenteras av den personal som ser/får kännedom om situationen. Arbetsgång Kartläggning av problematiken: Varje enskilt ärende är unikt. Rådande situation kan innebära att arbetsgången kan se olika ut beroende på om det är barn/förälder/personal som är kränkt/har kränkt 1. Om någon anser sig kränkt vänder man sig till någon vuxen på skolan och detta tas direkt upp med berörda barn/elever vid behov föräldrar samt personal. Vid behov kontaktas rektor. Riskbedömningsanalys görs. 2. Vid behov kan man använda sig av konfrontationsmetoden. (Bilaga 15) 3. Allvariga händelser dokumenteras på blanketten tillbud. Vid allvarliga händelser sker en utredning av berörd personal och man vidtager åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Händelsen dokumenteras och lämnas in till förvaring på rektorsexpedition: ansvarig berörd personal. Upplägg efter inkommen tillbudslapp eller en uppkommen akut situation. Ansvarig rektor. Samtal med den utsatte samt någon vuxen som antecknar Samtal med de namngivna en och en Om den utsatte vill konfronteras alla personer Föräldrar informeras Information till alla vuxna i skolan, när det gäller elever Information till elevteamet Strategi tas fram Uppföljning och utvärdering med föräldrar och barn Redovisning till elevteamet Dokumentering sker under hela processen (utifrån gällande blanketter, skolans arbetsplaner bil. E, F, G och H) Möjliga åtgärder. Principen vid all kränkande behandling är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört. Utredningsskyldigheten samt uppföljningen att kränkningen har upphört är långtgående över tid. Om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ändå inte upphör tar vi hjälp av utomstående personer, t.ex. psykolog, spec. ped. och BUP. Att använda sig av konfrontationsmetoden. (I skolans arbetsplaner bilaga 15) Vid behov upprättar man ett åtgärdsprogram tillsammans elev, vårdnadshavare och skola. Där ska det framgå vad som skall göras och klart anges en tidsram samt vem som ansvarar för vad. Se också skolans arbetsplan kring våld och hot (bilaga 29)

20 Åtgärder när personal kränker barn/förälder/kollega Det är alltid rektor som ansvarar för utredningen. Rektor bildar sig en uppfattning om det inträffade utifrån vad som framkommit i utredningen samt ordnar med stöd till de inblandade. Rektor kan komma att med överordnad bedöma åtgärder som behövs samt följer upp beslutade åtgärder. Alla samtal och åtgärder i ärendet dokumenteras och arkiveras av rektor. 5. Viktiga områden: Hur identifierar/upptäcker vi? Vi i verksamheten måste ha kunskap om den specifika situationen på skolan som vi upptäcker i vår vardag genom: Lyssna och höra, vaksamhet, stötta varandra och vara lyhörda. Slå larm. Vilken kunskap behöver vi? Vår plan för kompetensutveckling: Inventering bör ske. Hur gör vi samtliga delaktiga? Vår likabehandlingsplan/årlig plan ska vara förankrad hos personal, föräldrar och barn. Hur informerar vi? På höstens första föräldramöte samt på skolans föräldraråd lyfter man upp årets likabehandlingsplan. Personal och rektor. I samband med att skolan anställer personal eller tar emot nya barn ska föräldrar och anställda få information om verksamhetens likabehandlingsplan. Personal ansvarar för att informera barn och föräldrar på inskolningssamtal och IUP. Rektor ansvarar för personal. 6. Revidering Görs under årets gång för att planen ska vara aktuell, ett vardagsredskap. 7. Utvärdering Planen ska utvärderas och upprättas varje läsår. I slutet av vårterminen reviderar arbetslagen likabehandlingsplanen och ges tid för utvärdering av förebyggande insatser, åtgärder och dokumentation (metoder). I utvärderingen ska det beskrivas hur arbetet har bedrivits, vad som uppnåtts och vad som återstår. Arbetet med planen ska redovisas i kvalitetsredovisningen. Vad står begreppen för? Utdrag taget från bl.a. handledning för arbetet med likabehandlingsplan (en handledning från JämO, D, HO, HomO och BEO) Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. I en verksamhet kan huvudman, ledning eller annan personal t.ex. ha utformat strukturer och organisation på ett sådant sätt att de utifrån diskrimineringsgrunderna, missgynnar ett barn eller en barngrupp. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.