Verksamhetsbeskrivning och verksamhetsplan Österåkers kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsbeskrivning och verksamhetsplan 2012. Österåkers kommun"

Transkript

1 Verksamhetsbeskrivning och verksamhetsplan 2012 Österåkers kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vårt uppdrag... 3 Vår värdegrund... 3 Våra honnörsord... 3 Självkänsla... 3 Nyfikenhet... 3 Medmänsklighet... 4 Det kristna kulturarvet... 4 Föräldrasamverkan... 4 Arbetsätt utifrån läroplanen... 5 Fysisk aktivitet, rörelse och hälsa... 5 Språk och kommunikation... 5 Naturvetenskap och teknik... 6 Matematik... 7 Skapande... 7 Lek och socialt samspel... 7 Genus... 8 Barns inflytande... 9 Systematiskt kvalitetsarbete Organisation Pedagogisk dokumentation Uppföljning och utvärdering Prioriterade utvecklingsområden Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 2

3 VÅRT UPPDRAG Vi arbetar utifrån internationella, nationella, kommunala samt våra egna styrdokument. Vi lyder direkt under skollagen och förskolans läroplan. Likabehandlingsplan för verksamheten är upprättad. VÅR VÄRDEGRUND Vi ser det kompetenta barnet och uppmuntrar barnen till att tro på sin egen förmåga. Vi bemöter varje barn utifrån deras förutsättningar och ser barnen som de individer de är med olika personligheter. Vi ser barnen som positiva, glada och nyfikna och som behöver mycket kärlek. Vi som pedagoger är närvarande som tillsammans med barnen upptäcker och utforskar vår omvärld. Vi lyssnar in barnen, visar respekt, stöttar dem och tror på deras förmågor genom att vi utmanar dem på rätt nivå. Vi ska ha roligt med barnen och med varandra. Vi är bra förebilder och visar hur vi är mot varandra, barn-barn, barn-vuxen men också hur vi vuxna är mot varandra. Vi uppmärksammar också barnen på att vi vuxna kan göra fel ibland. Vi reflekterar över vårt arbete, tänker om och tänker nytt när något inte fungerar tillfredställande. Vi förändrar den pedagogiska miljön efter barnens intressen och förmågor. VÅRA HONNÖRSORD Vi vill att Klippan ska vara en förskola där barnen kan känna glädje, trygghet och kärlek och där våra honnörsord; självkänsla, nyfikenhet, medmänsklighet samt det kristna kulturarvet blir en självklar del i verksamheten. Allt detta i nära föräldrasamverkan. När barnen slutar hos oss vill vi att de ska känna en tillit till sina egna förmågor och en få med sig en känsla av att de kan. SJÄLVKÄNSLA Vi vill att barnen ska känna sig värdefulla och få uppmärksamhet utifrån sina förutsättningar. De ska ges möjlighet att utveckla sin självständighet samt uttrycka sina tankar, idéer och åsikter och bli tagna på allvar och lyssnade på. Vi pratar om, benämner och bekräftar barnens och våra egna känslor. I diskussioner med barnen kring känslor funderar vi över om man kan se på någon annan hur den känner sig. Genom pedagogisk dokumentation i barnens egen pärm visar vi barnen vad de kan och har lärt sig. Genom att barnen får möjlighet att påverka sin dag kan de bli självständiga i sina val, och därigenom välja aktivt. NYFIKENHET Vi anser att alla barn är nyfikna och vill lära, men vi är de som ska skapa förutsättningar för detta. En positiv miljö där barnen blir sedda, respekterade och trygga. Där vi tar oss tid att vara tillmötesgående med barnens tankar och undersöker deras funderingar om omvärlden. Barnen måste känna sig trygga hos oss för att få förutsättningar till att utvecklas till harmoniska och nyfikna människor. Ur detta föds kreativitet. Vi försöker ta tillvara på barnens intressen och spinner vidare på dessa när vi planerar verksamheten. Alla barn är intresserade av något, det är vårt jobb att hitta vad och utmana barnet vidare i det. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 3

4 MEDMÄNSKLIGHET Vi uppmuntrar och stärker barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation samt en förståelse för allas lika värde. Vi vill ha ett förhållningssätt till barn och vuxna, som medför att barnen lär sig att alla är lika mycket värda. Vi vill att alla får möjlighet att utvecklas genom det vi gör på förskolan oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning eller tidigare erfarenheter. Detta gör vi genom att vara närvarande pedagoger, lyssna på barnen och respektera deras olikheter. För oss betyder inte att behandla barnen rättvist att alla ska behandlas lika, utan att alla behandlas utifrån sig själv och sina behov. Vi pratar om likheter och olikheter med barnen, att vi är bra på olika saker. Vi pratar om hur vårt fadderbarn Neema har det i Afrika, hur hennes vardag ser ut i jämförelse med vår. Vi får genom detta barn som lyssnar på varandra och visar hänsyn. Barn som är bra kompisar. Barn som kan uttrycka förståelse för andra barn och vuxnas olika behov. Barn som är trygga i sig själva och vågar säga ifrån när något känns fel. Vi arbetar med att man ska vara mot andra så som man vill att dem ska vara mot dig. Varje barn har rätt att känna sig trygg och bemötas och behandlas med respekt. Alla är vi olika individer och lika mycket värda. Därför arbetar vi aktivt med grundläggande demokratiska värden och att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för sig själva och andra människor. Vår likabehandlingsplan är ett levande dokument som vi ständigt diskuterar. DET KRISTNA KULTURARVET Vi vill att barnen får förståelse för det kristna kulturarvet och även att de ges möjlighet att upptäcka och reflektera över våra traditioner. För att uppnå detta samarbetar vi med svenska kyrkan genom Österåker-Östra Ryds församling. Vi uppmärksammar julen och påsken och besöker kyrkan/kyrkligt centrum i samband med högtider. En gång i veckan får vi besök av församlingens barnpräst eller församlingspedagog som har andakt med barnen. På andakterna får barnen uppleva olika scenarion som utspelades långt tillbaka i tiden. Bibeln ligger till grund för många av våra andakter, och i detta ligger också hur vi är mot varandra. Våra 5 åringar deltar en gång i veckan på Klippanklubben som leds av en församlingspedagog. De får djupare kunskaper kring Bibeln och olika delar i den kristna kyrkans traditioner. FÖRÄLDRASAMVERKAN Vi vill att föräldrarna ska känna sig trygga, delaktiga samt erbjudas en öppen dialog med vår personal. Om föräldrar har synpunkter kring den pedagogiska verksamheten, vill vi att de i första hand vänder sig till personalen. Vi strävar efter att föräldrarna ska känna gemenskap med personal och andra föräldrar, samtidigt som vi är medvetna om att det är ett ömsesidigt arbete. Vi ser till att alla föräldrar får veta hur deras barn har haft det under dagen. Vi skickar även ut månadsbrev till alla föräldrar, som vi självklart hoppas blir lästa. Vi har flera gemensamma aktiviteter som till exempel vårfest och drop-in frukost. Vi har föräldramöte en gång per termin där vi uppmuntrar till dialog. Vi har även utvecklingssamtal varje termin kring varje barn, där vi får tillfälle att föra en dialog. Vi efterfrågar feed-back och inbjuder till dialog även om det inte är utvecklingssamtalstider. Föräldrarna besvarar en kundundersökning årligen som ligger till grund för vår utvärdering av verksamheten. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 4

5 ARBETSÄTT UTIFRÅN LÄROPLANEN Vi arbetar aktivt för att kunna uppfylla de strävansmål som omskrivs i läroplanen. Nedan följer en beskrivning som sammanfattar vårt arbete. FYSISK AKTIVITET, RÖRELSE OCH HÄLSA Vi ger alla barn rörelseglädje och förutsättningar för att utveckla sin koordinationsförmåga, motorik, och kroppsuppfattning. Genom olika uttrycksformer såsom dans, rörelse, musik och sång skapas utrymme för att utveckla den motoriska förmågan. Vi upplever att en daglig fysisk aktivitet gynnar barnens hälsa och deras lärande. Samtidigt som barnen blir fysiskt starkare, utvecklar sin motorik och får en ökad koncentrationsförmåga Genom att själva vara aktiva och rörliga inspirerar vi barnen till rörelse, lek och dans. Många barn har ett eget intresse av dans och musik och efterfrågar ofta speciella sånger de hört hemma eller någon annanstans. Vi dansar med och klär ut oss, om vi bjuder på oss själva och vågar gör oftast barnen det samma. Vi använder oss även av Mini-röris, som är utvecklat av Friskis och Svettis, för att på ett lustfyllt sätt ge barnen tillgång att använda hela sin kropp på. Då är det musik och rörelser som man gör till musiken. Exempelvis så kryper vi runt som mullvadar och letar mask och galopperar som hästar. Vi brukar leka olika lekar som inbjuder till fysisk aktivitet, det kan till exempel vara samarbetsövningar, koordinationsträning, mattegympa eller äventyrsbanor. Ofta leker barnen själva, eller efterfrågar dessa lekar som vi lekt tillsammans vid olika tillfällen. För att ytterligare stimulera och utmana barnens grovmotorik går vi till olika lekplatser i vårt närområde. Barnen lockas av varandra att prova olika lekredskap. Vi uppmuntrar barnen att försöka igen, försöka på ett annat sätt eller ta hjälp av varandra. Vi går även till skogen, där dess ojämna underlag, stockar, stenar och klättervänliga träd utmanar barnens grovmotoriska aktivitet ytterligare. Gårdens utformning, lekmaterial och leksaker stimulerar ytterligare till motorisk aktivitet. Vi har en bra och kuperad gård som inbjuder till spring och lek. Vi har ofta hinderbanor, bollekar, kurragömma, stjärtlappsåkning och andra fysiska aktiviteter på gång när vi är ute. Kvisten brukar även åka skridskor på vintern, vilket är något vi prioriterar, då barnen så tydligt på inspelade filmer kan reflektera över sitt eget lärande. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Vi har ett medvetet förhållningssätt till språk och kommunikation på Klippan. Vi uppmuntrar barnen i deras språkutveckling och ger dem möjlighet att utveckla sitt språk så mycket som möjligt. Inget barn är det andra likt och varje dag innebär nya möjligheter för barnen att kommunicera. Vi är väl medvetna om att varje barn kommunicerar, även om de ännu inte har utvecklat den munmotorik eller lärt sig alla ord som behövs för att kunna prata. Vi samtalar mycket med barnen om det vi ser, gör och känner, för att barnen ska få ord sammankopplade med egna och andras känslor. Vi pedagoger är noga med att använda ett rikt, nyanserat och vårdat språk. På så sätt lär sig barnen nya begrepp och utökar sitt ordförråd. Vi använder oss av TAKK, vilket bidrar till att kommunikation kan ske även fast barnen ännu inte lärt sig tala. Barnets eget kroppsspråk är ett viktigt redskap för oss då de ännu inte talar, eller om de har svårigheter att uttrycka sig. Genom barnets ljud och gester kan vi tolka dem utifrån deras Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 5

6 verklighet och mognadsnivå och därmed ge barnen möjlighet att bli förstådda även av kompisarna runt omkring. Vi uppmuntrar barnen att kommunicera med varandra och i detta arbete är vi pedagoger aktiva lyssnare och låter dem berätta klart. Vi ser till att kontakten barn/vuxen utvecklas till samtal och inte stannar vid ja eller nej-frågor, vi ställer öppna frågor utan värderingar. Det som barnet säger är viktigt: Vi vill veta vad du tror, tycker och tänker! För att uppmuntra barnen har vi tänkt till kring den språkliga miljön. Vi har till exempel böcker, telefoner och bokstäver synligt på avdelningarna. Vi läser böcker, berättar sagor på olika sätt, sjunger och använder rim och ramsor. Genom olika lekar tränar vi munmotoriken med barnen, detta kan ske genom blåslekar, olika spel, lek med ord, ljud och tungvrickningar. Vi använder skriftspråket på ett medvetet sätt i miljön, genom att det finns bokstäver och skyltar på väggar och saker och genom att uppmuntra barnen att skriva. När barn har ett annat modersmål försöker vi ta tillvara det genom att till exempel lära oss några ord på det språket. Om ett barn behöver extra stöd i svenska språket förstärker vi det vi säger genom ett tydligt kroppsspråk och tecknar som stöd. NATURVETENSKAP OCH TEKNIK På Klippans förskola är naturen ett genomgående inslag i vårt arbetssätt. Vi har som ambition att alla avdelningar går till skogen minst en gång i veckan. I skogen får barnen goda förutsättningar att utforska miljön med alla sina sinnen. Vi pedagoger är medforskare och tar tillvara barnens intressen genom att prata om vad vi ser, hör och känner. Våra sinnen hjälper oss att uppleva och det är så spännande. Vi följer årstiderna och ser hur skogens växter och djur förändras med årstidsväxlingarna. Vi tvingar ingen att prova men vi försöker fånga barnens nyfikenhet och utmana barnen till att prova. Genom lek blir lärandet lustfyllt. Vi lyssnar på barnen och vill veta vad de tänker och har att säga, vad de tror ska hända eller hur det kom sig att det blev på ett visst sätt. Teknik och naturvetenskap integrerar de flesta andra ämnen, t ex matematik, språk, skapande och kommunikation. Tekniken finns i vår vardag och i dagens samhälle hela tiden. Vi använder den utan att vi tänker på att det är teknik. Det är viktigt att vi pedagoger påminner oss själva och varandra om att vi använder teknik dagligen och att vi kan mer än vi tror. Genom vårt eget kunnande kan vi visa och ge barnen en förtrogenhet i teknik, låta barnen utforska och uppleva genom ett lustfyllt lärande. Genom att bygga och konstruera ges barnen möjlighet att utforska och prova. Genom leken kan barnen lära sig hur de ska bygga för att en konstruktion ska bli hållbar och inte rasa, vad man ibland glömmer är att de även lär sig hur man ska bygga för att bygget ska bli ohållbart och rasa. Byggklossarna har olika geometriska former vilket även inkluderar olika matematiska begrepp när vi benämner vilka klossar vi pratar om. Barnen erbjuds att bygga och konstruera i olika material såväl inomhus som ute. Det ges även tillfälle i att öva kamrat och lekrelationer i byggleken, som t ex empati, lyssna på varandra. Vi har införskaffat ett nytt material; Bertas kemiexperiment där draken Berta utforskar vardagens kemi och naturvetenskap. Syftet är att väcka barnens nyfikenhet på kemi och andra naturvetenskapliga fenomen. Med Bertas hjälp kan vi pedagoger på ett enkelt sätt förklara och ge barnen exempel på olika naturvetenskapliga fenomen. Handdockan Berta och sagorna om henne fångar barnens intresse och nyfikenhet på ett lättsamt och roligt sätt och sedan när vi gör experimenten tillsammans får barnen själva uppleva genom att göra. Vi pratar om vad tror du kommer hända? och Vad var det som hände?. Vi lyssnar på barnens tankar och förklaringar. Materialet är anpassat till barn i åldrarna 4-8 år men vi ser inga hinder i att använda Berta även med yngre barn. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 6

7 MATEMATIK Vi har ett medvetet förhållningssätt till matematik. Vi tar tillvara på alla tillfällen att kommunicera matematik med barnen. För oss handlar matematik om så mycket, det finns överallt runt omkring oss och vi behöver bara göra barnen uppmärksamma på det. Genom att bland annat använda ett matematiskt språk vill vi att barnen ska bli nyfikna på matematik och tycka att det är lustfyllt och spännande. Utifrån ett matematiskt språk kan barnet förstå rummet genom att placera sig själv i det. Vi ger barnen orden; ligger du under stolen Erik, vart har Lisa tagit vägen? Hon är ovanför dig, på stolen, eller börja med att sätta på dig den första vanten och sen den andra. Vi räknar allt som kan räknas och uppmuntrar barnen att sortera och jämföra storlek, mängd, form och färg. Vi använder olika mått och mäter varandra, saker som finns på avdelningen och saker som vi gärna vill veta hur långa eller tunga de är. Genom att problematisera olika matematiska uppgifter arbetar vi tillsammans och i enskilt för att komma på ett svar, det är inte sällan detta avslutas med en omröstning om vilket svar flest tror på. Genom en matematisk miljö vill vi att barnen inspireras till att fundera på matematik, vi har synliga siffror och linjaler på avdelningarna. Det finns olika mått för att mäta volym, men även många spel som lär barnen ordningstal, benämningar på siffror och former. I sången och genom rim och ramsor räknar vi både framlänges och baklänges. Vi bygger med olika material och för resonemang med barnen hur de tänker, de får ofta göra en skiss över sitt bygge, vilket gör att de får möjlighet att fundera över vad skala är. Att rita skattkartor och gå på skattjakt är ännu en aspekt av skalabegreppet. Vi är medvetna om att matematik ter sig olika i olika åldrar och hos olika barn, detta har vi självklart med oss när vi jobbar med barngruppen. SKAPANDE Vi anpassar vår skapande miljö efter barnens ålder och mognad genom att ha olika verktyg och material för skapande tillgängligt för barnen. När vi introducerar nya verktyg och material gör vi det med några verktyg och material i taget. Vi låter barnen utforska och prova vid olika tillfällen både inne och utomhus. I skapandet finns inget egensyfte i att barnens färdiga konstruktioner ska se ut på ett bestämt sätt. Det är processen i skapandet som är det viktiga och att barnen skaffar sig en förtrogenhet med material och verktyg. Vi erbjuder alla men tvingar ingen att skapa, skapandet ska vara lustfyllt. När barnen skapat en teckning eller ett föremål anser vi att det är viktigt att föremålen får stanna på förskolan en tid och inspirera kamraterna till mer skapande. Det är inspirerande och ger oss pedagoger möjlighet att visa barnen att vi uppskattar vad de gör. Just nu håller vi på att bygga upp ett basutbud av material som ska finnas tillgängligt för alla barn. LEK OCH SOCIALT SAMSPEL Vi som pedagoger har ett stort ansvar när det gäller lek och samspel, det är vårt ansvar att se till att det blir en bra lek för alla barn och att ingen blir utanför. Vi lägger stor vikt vid att ge barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga att leka. Det innebär delvis att vi ständigt reflekterar kring och utvärderar den pedagogiska miljön utefter barnen och förändrar den utifrån deras intressen. Genom att vara fantasifulla och tillåtande pedagoger inspirerar vi barnen att utveckla sin fantasi i leken stolar blir till tåg, docksängen blir till båt och en låda till bil. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 7

8 Vårt förhållningssätt placerar oss nära barnen när de leker. Vår tanke med det är att kunna stötta de barn som har svårt att hävda sig samt att hjälpa till att föra leken vidare. Vi är med, på sidan av leken eller mitt i, och visar barnen hur vi kan leka med varandra. Det innebär också att vi påvisar för barnen att när man leker behöver man komma överens, lyssna på varandra och prata om hur och vad man ska leka. Att leka tillsammans är ofta roligast. Vi vill också ge barnen tid, utrymme och möjlighet att leka ostört. Det innebär att inte alla måste vara med jämt. Utan att vi delar upp oss och vi ser till att stötta och stödja barnen i deras lekval. För att utmana barnen i detta så att de inte alltid väljer att leka med sin allra bästa kompis jobbar vi regelbundet med olika smågrupper. Syftet är att barnen ska knyta nya kontakter, få stöd i sin lekutveckling och lära sig att samarbeta med olika personligheter. I leken är det viktigt att visa respekt, lyssna, och vara uppmärksam på varandra. Vi vuxna är noga med hur vi alla, både barn och vuxna, beter oss mot varandra. Vi ser till att lyssna på och att ta barnen på allvar, vi reagerar om någon har en otrevlig ton eller liknande, för att barnen ska förstå att det är viktigt även för oss vuxna. Om det uppstår konflikter, stöttar vi barnen i att reda ut vad som hände och komma överens igen så att de kan gå vidare med leken. Barn som är i konflikt med varandra måste få uttala sin känsla för vad som hänt och bli lyssnad på. Det leder till att barnen förstår varandra och sig själva bättre. Vi arbetar med öppna frågor, där vi vill hjälpa barnen att själva reda ut vad som hänt, i detta innebär att vi inte lägger några värderingar, utan att vi har ett öppet förhållningssätt till det som hänt. Två olika barn upplever ofta samma situation på två olika sätt. Om de får möjlighet att lyssna på varandras tankar kan de förstå den andre bättre. GENUS Vi arbetar aktivt med vårt förhållningssätt gentemot genus och jämställdhet. Alla barn behandlas som de individer de är och inte beroende av kön. Vi ser till att stötta varje barn utifrån deras individuella behov, snarare än könstillhörighet. Vi är väldigt medvetna om att vårt eget förhållningssätt till barnen ska vara likvärdigt oberoende av om vi pratar till en pojke eller en flicka. Vi berömmer pojkarna extra mycket då de är snälla och hjälper en kompis. Flickorna beröms extra då de vågar, kan och visar på sin styrka. Vi försöker att påminna varandra om att inte benämna barnen utifrån tufft eller sött eller annat som kan vara kopplat till könstänkande. Vi är också medvetna om att vi ibland gör misstag i vårt arbete med barnen, men att vi då kan och vågar uppmärksamma varandra genom att genuspipa varandra för att medvetandegöra oss själva. Med genuspip menar vi att vi säger pip när någon kollega eller man själv uttrycker sig tokigt. Vi anser att vårt förhållningssätt och våra värderingar ständigt omprövas. Miljön är något vi reflekterar över ofta och försöker utarbeta så att den ska passa alla barn. Vi tolkar det som att när vi behandlar barnen och varandra lika bidrar det till hur barnen behandlar varandra, oavsett om de är flickor eller pojkar. Vi kan se att våra barn gör just detta. Vi är nöjda med resultatet, men vi är medvetna om att vi kan förbättra oss inom det här området och vi är öppna för nya idéer och nytänk. Dock inom en rimlig nivå. Vi kallar flickor och pojkar för han respektive hon. För att komma långt i genusarbetet så behöver vi även få med föräldrarna, eftersom barnen får många värderingar hemifrån om hur pojkar och flickor ska vara. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 8

9 BARNS INFLYTANDE Barnen ska ha inflytande över sin dag i verksamheten. Barnen har oftast alltid möjlighet att påverka vem de vill leka med, vad de vill leka och var. Vi försöker i möjligaste mån att säga ja till det barnen vill göra. När vi måste säga nej förklarar vi varför, och om det är möjligt planerar vi in det barnen vill till ett senare tillfälle. Det är viktigt att tydliggöra det för barnen så att de förstår att de kan påverka, men även vad de kan påverka. Vi är lyhörda inför barnen och mycket utifrån deras intressen och behov. Detta betyder att vi också måste vara flexibla. Vi tar till oss det barnen säger/uttrycker och visar att det är viktigt och ändrar i planeringen om det är möjligt. För de små som inte har talet så är kroppsspråk, gester och ansiktsuttryck viktiga vägvisare. Vi uppmuntrar barn som inte tar egna initiativ att våga göra det. Genom att materialet finns tillgängligt eller synligt kan även de mindre barnen göra ett aktivt val. Till exempel så kan de se gitarren och peka: Becka spela eller ser cd spelaren och pekar och säger dansa eller bara gungar med kroppen. Vi utvärderar ständigt med barnen, genom att bland annat använda intervjuer, lekobservationer, sociogram och kontaktbarometer som hjälpmedel, kan vi följa upp hur barnen upplever sin vardag. På varje avdelning har vi även återkommande samtal om barngruppen, både på avdelningsmöten och i vardagen. Vi tar också hjälp av varandra för att få nya tankar och andra synvinklar. Vi har en ständigt pågående reflektion över vårt arbete kring detta. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 9

10 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Nedan följer våra tankar kring det systematiska kvalitetsarbetet. Hur vi har organiserat verksamheten på olika sätt för att göra det möjligt uppnå målen kring detta som finns i läroplanen. ORGANISATION Organisation av tid rum och pengar påverkar verksamheten direkt och indirekt. Den blir därför en av våra viktigaste nycklar i utvecklingsarbetet. Vi strävar efter att alla våra beslut ska gynna barnen. Vi har utarbetat en årsplan för lättare få en överblick och kunna organisera arbetet under ett år. Årsplanen syfte är även att skapa en gemensam syn för alla som jobbar på Klippan. Det blir ett sätt att åskådliggöra organisationen och påvisa vad den förväntar sig av var och en av medarbetarna. Detta blir en utgångspunkt för hur varje arbetslag och den enskilde pedagogen kommer att uppfatta sitt uppdrag. För att sortera vad som är vad i verksamheten har vi delat in den i 3 delar: En för pedagogiskt upplägg; Vad görs i arbetet med barnen? En för olika möten; Vad görs för att förskolan som organisation ska fungera? En för utvecklingsarbete; Vad görs för att utveckla arbetet? För att möjliggöra kvalitetssäkring har pedagogerna: Planeringstid Gemensam reflektionstid Personalmöten Kompetensutveckling Nätverksträffar Planeringsdagar Utvärderingsdagar Projektgrupper Pedagogisk handledning av förskolechef och vid behov extern handledning. Personalutveckling är viktigt och nödvändigt för såväl personal som verksamheten. I den mån det är ekonomiskt och praktiskt möjligt ska utbildning prioriteras. Utbildningarna detta år blir en fördjupning i föregående års utbildningar när det gäller den reviderade läroplanen. Fokus blir systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av pedagogisk dokumentation. Under vårterminen startas det upp pedagogiska caféer kring detta. All personal kommer att få ta del av detta och lära sig att jobba med olika material, såsom lera. Vi låter oss inspireras av Reggio Emilia och det förhållningssätt som genomsyras där, men som även finns i läroplanen. Vi kommer också att utveckla vårt arbete med teknik och experiment av olika slag med hjälp av Berta materialet. Sist men inte minst är det viktigt att alla ska trivas och ha roligt tillsammans. Pedagogerna har en öppen kommunikation och gör roliga saker tillsammans. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 10

11 PEDAGOGISK DOKUMENTATION Pedagogisk dokumentation är vårt verktyg när det gäller kvalitetssäkring för att utveckla den egna verksamheten och oss själva som pedagoger. Vi vill ge alla barn möjlighet att förstå sitt eget lärande och därmed få möjlighet till inflytande och delaktighet i sin vardag på förskolan. Verksamheten erbjuder barnet en miljö som inspirerar till att barnet gör något. Vi som pedagoger synliggör görandet i en dokumentation som vi reflekterar kring för att se processen, i och med detta blir dokumentationen pedagogisk. Vi reflekterar över vad som händer och ser möjligheter i vad som skulle kunna utmana barnen vidare i deras görande; materialmässigt eller miljömässigt. Den pedagogiska dokumentationen används under utvecklingssamtalet där beskrivningen av barnet gör och är intresserad av blir tydligt. Utifrån detta formuleras tillsammans med föräldrar även mål för vad verksamheten ska utmana och erbjuda barnet i fortsättningen. Vi vill ge föräldrarna möjlighet att förstå vår verksamhet och barnens intressen på förskolan och därmed få möjlighet till inflytande och delaktighet i sina barns vardag. Så här ser arbetsprocessen i verksamheten ut: Verksamheten erbjuder Barnet gör Pedagogisk dokumentation Inför utvecklingssamtalet vänder man på processen: Pedagogisk dokumentation Utvecklingsplan. Beskrivning på vad barnet gör och är intresserad av Mål för vad verksamheten ska erbjuda och utmana i fortsättningen Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 11

12 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Genom pedagogisk dokumentation identifierar och kartlägger vi olika utvecklingsområden. Därefter diskuterar vi och planerar vi hur vi ska gå vidare med dem. Vi prioriterar de viktigaste utvecklingsområdena och sammanställer dem i den här verksamhetsplanen. Våra mål formulerar vi över olika tidsperioder, för att kunna följa upp. Därefter agerar vi, alltså genomför arbetet på golvet, vi arbetar mot målen. När en tidsperiod gått ut för ett mål, utvärderas målet, och därefter kan vi se om vi behöver fortsätta arbeta med målet eller om vi är nöjda med resultatet och kan sätta nya mål för verksamheten. I vår verksamhetsplan formulerar vi våra mål enligt nedan. Dessa dokumenteras systematiskt och analyseras för tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enighet med läroplanens mål och intentioner. Verksamhetsplanen blir ett arbetsverktyg under hela verksamhetsåret. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 12

13 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN 2012 Utifrån vår utvärdering och verksamhetsbeskrivning har vi valt att lyfta nedanstående prioriterande områden Mål: I april ska genom vår verksamhetsbeskrivning ha tydliggjort verksamhetens mål och innehåll för våra föräldrar. Målet är uppnått när: föräldrarna har fått möjlighet att ta del av våra mål för verksamheten föräldrarna deltar i möten och tar del av information som berör deras barn och verksamheten Arbetssätt: På vårens föräldramöte presenterar vi vår verksamhetsbeskrivning och de prioriterade målområdena för Årets enkät kommer även att ha frågor som är kopplade till våra målområden så att föräldrarna får tänka till kring dem. Genom våra månadsbrev informerar vi om sådant som vi vill att alla föräldrar ska ta del av. Under utvecklingssamtalet ligger fokus på barnet och vi får möjlighet att diskutera hur verksamheten kan utformas utefter barnets intressen. Mål: Vid slutet av vårterminen 2012 har pedagogerna börjat utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Målet är uppnått när: Barnens pärmar är iordninggjorda efter nya flikar. Dokumentation är en grund för utvecklingssamtalet. Barnen kan se och reflektera sitt eget lärande genom den pedagogiska dokumentationen. Pedagogisk dokumentation används som ett verktyg för att ständigt utvärdera och reflektera över verksamheten och vår egen roll som pedagoger. Arbetssätt: Genom att ändra om flikarna i barnens pärmar kommer det bli tydligare för oss pedagoger vad vi ska ha fokus på i dokumentationerna. Vi ska använda dokumentationer av barnens intressen och förmågor som grund för reflektion. Genom att reflektera över och synliggöra vad barnen är intresserade av, kan vi utmana barnen i deras lärande. I dokumentationen kan vi få syn på oss själva och vår miljö, och börja tänka kring vad som eventuellt saknas, som borde finnas där. Dokumentationen blir i och med detta en pedagogisk dokumentation. Det blir då vårt verktyg när det gäller kvalitetssäkring för att utveckla den egna verksamheten och oss själva som pedagoger. Genom att reflektera tillsammans med barnen kan även de få inflytande över verksamheten och då får de även möjlighet att få syn på sitt eget lärande. För att möjliggöra kvalitetssäkring har pedagogerna; planeringstid, gemensam reflektionstid, personalmöten, kompetensutveckling, nätverksträffar, planeringsdagar, utvärderingsdagar, projektgrupper, pedagogisk handledning av förskolechef och vid behov extern handledning. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 13

14 Mål: I juni 2012 har alla barn fått möjlighet att i skapande prova på olika material, verktyg och tekniker. Målet är uppnått när: alla barn har fått möjlighet att prova på lera. barnen använder återvinningsmaterial och material från vår närmiljö. barnen målar med olika slags färger och använder olika typer av verktyg och tekniker. Arbetssätt: Genom att introducera material och låta barnen lära känna det, ger vi dem möjlighet att hantera materialet på ett bra sätt, tex att sätta på lock på limstift, blanda slickers, lägga tillbaka material, göra rent penslar eller sitta vid bordet och klippa. Genom att ge barnen kunskap om vad det finns för material och verktyg, så görs barnen automatiskt mer självständiga i verksamheten. De kan då välja vad de vill göra utifrån nyfikenhet och intresse. Vi pedagoger uppmuntrar barnen till att samla skapandematerial från vår närmiljö och visar hur vi kan skapa med skräp, pinnar eller annat vi hittar. Vi vill att allt material ska finnas tillgänglig för barnen efter mognadsnivå. Allt skapande och konstruerande är valfritt, men vi uppmuntrar barnen till att testa. Det är inte den färdiga produkten som är i fokus, utan själva processen. Mål: I maj 2012 har vi påbörjat vårt arbete med att utveckla vår utemiljö till ett stations tänk. Målet är uppnått när: ett förslag är upprättat över vilka stationer som ska/bör finnas tillgängliga för barnen utomhus. en tydlig plan är utarbetad vad gäller vårt pedagogiska ansvar för att stationerna ska fungera. Arbetssätt: Genom att göra dokumentationer på vad barnen gör utomhus kan vi få en bild av vad de är intresserade av och vad vi därmed bör erbjuda. Genom att söka inspiration i litteratur och böcker kan vi se vad som finns möjligt att erbjuda barnen. Vi har utemiljön som en punkt på våra gemensamma möten (p-möten), där vi tillsammans kommer att reflektera kring dokumentationer och efteråt göra upp en plan för hur gården ska se ut och vad vi vill att den ska erbjuda våra barn. Vi kommer även att diskutera hur vi ska presentera stationerna för barnen och hur vi själva kommer att fungera i stationerna. Vi kommer att se över vem som blir ansvarig för att fixa stationerna, om vi kommer att behöva föräldrarnas hjälp, och vem som ansvarar för att vilken station blir iordningsställd. Mål: I maj 2012 har vi påbörjat vårt arbete med att utveckla vår innemiljö. Målet är uppnått när: personalen tagit del av det skriftliga underlaget den pedagogiska miljön. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 14

15 alla tre avdelningar sett över grundmaterialet som finns och påbörjat arbetet med att göra det tillgängligt för barnen. Arbetssätt: Alla läser och tänker kring skriften den pedagogiska miljön och tar med nedskrivna tankar till p-möte i maj. Tillsammans reflekterar vi en kort stund kring innehållet. På avdelningens reflektionstid är all personal delaktig i miljööversynen. Vi gör på avdelningen en gemensam plan över vad som finns och vad som bör införskaffas. Till vår hjälp har vi pedagogisk dokumentation som fastställer barnens intressen och vad vi bör ha fokus på. Vi utgår ifrån dokumentationerna, våra reflektioner och den pedagogiska miljön i vårt arbete. Vi jobbar ständigt med att tillgängliggöra våra miljöer och material för barnen. Genomskinliga lådor och material på barnens nivå ger dem möjlighet att få inflytande över dagen. Mål: Väggdokumentation ska synliggöra arbetet kring matematik, teknik och naturvetenskap för pedagoger, föräldrar och för barnen. Målet är uppnått när: Pedagogerna visar på att matematik, naturvetenskap och teknik undersöks och benämns vid sina rätta namn på förskolan genom dokumentation Arbetssätt: Vi jobbar ständigt med matematik, teknik och naturvetenskap. I dokumentationer som sätts upp på väggen är det viktigt att vi skriver ut att det är detta vi gör. Barnen undersöker exempelvis storlek, tal, sortering och rumsuppfattning hela tiden, det är viktigt att vi benämner att det är matematik de utforskar. I skogen, inne och ute kommer barnen i kontakt med naturvetenskap, när de funderar över vart en myra bor eller vart solen bor på natten. När barnen undersöker hur man bygger kanaler i sandlådan, vilken knapp som släcker vilken lampa eller vilken pensel som är bäst att måla tunna streck med är det teknik de utforskar. Vi benämner dessa tre stora begrepp och bryter ner det för barnen så att de tycker det är roligt och spännande med dessa ämnen. Genom att synliggöra dokumentationen för oss själva på väggarna kan vi även få ett självförtroende om att vi kan arbeta med dessa begrepp som är så laddade med olika funderingar. Mål: Vi ska ge varje barn förutsättningen att utveckla sin självständighet. Målet är uppnått när: barnen vill prova nya saker. barnen uttrycker sin vilja. barnen visar ett intresse att vara delaktig. barnen tar initiativ i verksamheten. pedagogerna ger tid och möjlighet till barnen så att de kan utveckla sin självständighet. Arbetssätt: Vi har ett tillåtande förhållningssätt, där vi uppmuntrar barnen till självständighet och vilja att hjälpa till. Vi ser till att barnen får tid och utrymme i verksamheten så att de kan vara delaktiga, självständiga och initiativrika. Detta sker exempelvis vid måltider och dukning, vid på och Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 15

16 avklädningssituationer, i leken, vid vilan eller i samlingen. Vi uppmuntrar alltid barnen att prova själva, eller fråga en kompis som är kan, innan vi hjälper till. Vi visar barnen att de är kompetenta genom samtal och dokumentationer, och vi visar att deras vänner runtom också är det. Mål: Alla pedagoger arbetar medvetet med att synliggöra den reviderade läroplanen Målen är uppnådda när: det finns en medveten och utmanande lärmiljö, både inne och ute miljön erbjuder ett rikligt och tillgängligt material pedagogerna känner att de får dela med sig av sina kunskaper och vågar utmana sig själva så att de känner att de utvecklas i sitt arbete. Arbetssätt: Genom att använda läroplanen som en självklar del i verksamheten. Vi kan se och förstå att det finns ett tydligt syfte med våra aktiviteter kopplat till läroplanen. Alla får läsa läroplanen enskilt på egen reflektionstid och skriva upp varför det är viktigt att förskolan följer läroplanen. Alla pedagoger är med och utvärderar och planerar sin verksamhet utifrån läroplanen. I dokumentationer och i månadsbrev belyser vi viktiga delar av läroplanen och hur vi arbetar med dem just nu. Våra avdelningar möbleras efter barnens intresse och behov. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 16

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Inledning Daghemmet Yttersta Tvärgränd Ekonomisk Förening eller Förskolan Elvan som vi kallar oss, drivs som ett personalkooperativ sedan 1993. Styrelsen består av åtta

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Profil. Naturvetenskap och teknik

Profil. Naturvetenskap och teknik Profil Naturvetenskap och teknik Vi på Kompassens förskola sätter naturvetenskap och teknik i fokus. Vi vill uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för olika naturvetenskapliga och tekniska fenomen.

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Lejonkulan 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Verksamhetsplan för Näshulta förskola

Verksamhetsplan för Näshulta förskola Verksamhetsplan för Näshulta förskola 2012 /2013 Förskolan Förskolan ligger belägen i Näshulta ca 3 mil söder om Eskilstuna. Verksamheten håller till i de lokaler som fram till sommaren 2012 var kommunal

Läs mer

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Handlingsplan för 2012/2013

Handlingsplan för 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (16) Handlingsplan för Östers förskola 2012/2013 X X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan Ängen, Ljusne förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING Läsåret 2016-2017 UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergets förskola avdelning 1 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn

Läs mer

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Barn med behov av särskilt stöd... 16 Målsättning Innehållsförteckning Verksamhetens innehåll och pedagogiska mål... 3 Normer och värden... 3 Barns utveckling och lärande... 5 Barnens inflytande... 7 Förskola och hem... 9... 15 Barn med behov

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer