Verksamhetsbeskrivning och verksamhetsplan Österåkers kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsbeskrivning och verksamhetsplan 2012. Österåkers kommun"

Transkript

1 Verksamhetsbeskrivning och verksamhetsplan 2012 Österåkers kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vårt uppdrag... 3 Vår värdegrund... 3 Våra honnörsord... 3 Självkänsla... 3 Nyfikenhet... 3 Medmänsklighet... 4 Det kristna kulturarvet... 4 Föräldrasamverkan... 4 Arbetsätt utifrån läroplanen... 5 Fysisk aktivitet, rörelse och hälsa... 5 Språk och kommunikation... 5 Naturvetenskap och teknik... 6 Matematik... 7 Skapande... 7 Lek och socialt samspel... 7 Genus... 8 Barns inflytande... 9 Systematiskt kvalitetsarbete Organisation Pedagogisk dokumentation Uppföljning och utvärdering Prioriterade utvecklingsområden Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 2

3 VÅRT UPPDRAG Vi arbetar utifrån internationella, nationella, kommunala samt våra egna styrdokument. Vi lyder direkt under skollagen och förskolans läroplan. Likabehandlingsplan för verksamheten är upprättad. VÅR VÄRDEGRUND Vi ser det kompetenta barnet och uppmuntrar barnen till att tro på sin egen förmåga. Vi bemöter varje barn utifrån deras förutsättningar och ser barnen som de individer de är med olika personligheter. Vi ser barnen som positiva, glada och nyfikna och som behöver mycket kärlek. Vi som pedagoger är närvarande som tillsammans med barnen upptäcker och utforskar vår omvärld. Vi lyssnar in barnen, visar respekt, stöttar dem och tror på deras förmågor genom att vi utmanar dem på rätt nivå. Vi ska ha roligt med barnen och med varandra. Vi är bra förebilder och visar hur vi är mot varandra, barn-barn, barn-vuxen men också hur vi vuxna är mot varandra. Vi uppmärksammar också barnen på att vi vuxna kan göra fel ibland. Vi reflekterar över vårt arbete, tänker om och tänker nytt när något inte fungerar tillfredställande. Vi förändrar den pedagogiska miljön efter barnens intressen och förmågor. VÅRA HONNÖRSORD Vi vill att Klippan ska vara en förskola där barnen kan känna glädje, trygghet och kärlek och där våra honnörsord; självkänsla, nyfikenhet, medmänsklighet samt det kristna kulturarvet blir en självklar del i verksamheten. Allt detta i nära föräldrasamverkan. När barnen slutar hos oss vill vi att de ska känna en tillit till sina egna förmågor och en få med sig en känsla av att de kan. SJÄLVKÄNSLA Vi vill att barnen ska känna sig värdefulla och få uppmärksamhet utifrån sina förutsättningar. De ska ges möjlighet att utveckla sin självständighet samt uttrycka sina tankar, idéer och åsikter och bli tagna på allvar och lyssnade på. Vi pratar om, benämner och bekräftar barnens och våra egna känslor. I diskussioner med barnen kring känslor funderar vi över om man kan se på någon annan hur den känner sig. Genom pedagogisk dokumentation i barnens egen pärm visar vi barnen vad de kan och har lärt sig. Genom att barnen får möjlighet att påverka sin dag kan de bli självständiga i sina val, och därigenom välja aktivt. NYFIKENHET Vi anser att alla barn är nyfikna och vill lära, men vi är de som ska skapa förutsättningar för detta. En positiv miljö där barnen blir sedda, respekterade och trygga. Där vi tar oss tid att vara tillmötesgående med barnens tankar och undersöker deras funderingar om omvärlden. Barnen måste känna sig trygga hos oss för att få förutsättningar till att utvecklas till harmoniska och nyfikna människor. Ur detta föds kreativitet. Vi försöker ta tillvara på barnens intressen och spinner vidare på dessa när vi planerar verksamheten. Alla barn är intresserade av något, det är vårt jobb att hitta vad och utmana barnet vidare i det. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 3

4 MEDMÄNSKLIGHET Vi uppmuntrar och stärker barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation samt en förståelse för allas lika värde. Vi vill ha ett förhållningssätt till barn och vuxna, som medför att barnen lär sig att alla är lika mycket värda. Vi vill att alla får möjlighet att utvecklas genom det vi gör på förskolan oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning eller tidigare erfarenheter. Detta gör vi genom att vara närvarande pedagoger, lyssna på barnen och respektera deras olikheter. För oss betyder inte att behandla barnen rättvist att alla ska behandlas lika, utan att alla behandlas utifrån sig själv och sina behov. Vi pratar om likheter och olikheter med barnen, att vi är bra på olika saker. Vi pratar om hur vårt fadderbarn Neema har det i Afrika, hur hennes vardag ser ut i jämförelse med vår. Vi får genom detta barn som lyssnar på varandra och visar hänsyn. Barn som är bra kompisar. Barn som kan uttrycka förståelse för andra barn och vuxnas olika behov. Barn som är trygga i sig själva och vågar säga ifrån när något känns fel. Vi arbetar med att man ska vara mot andra så som man vill att dem ska vara mot dig. Varje barn har rätt att känna sig trygg och bemötas och behandlas med respekt. Alla är vi olika individer och lika mycket värda. Därför arbetar vi aktivt med grundläggande demokratiska värden och att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för sig själva och andra människor. Vår likabehandlingsplan är ett levande dokument som vi ständigt diskuterar. DET KRISTNA KULTURARVET Vi vill att barnen får förståelse för det kristna kulturarvet och även att de ges möjlighet att upptäcka och reflektera över våra traditioner. För att uppnå detta samarbetar vi med svenska kyrkan genom Österåker-Östra Ryds församling. Vi uppmärksammar julen och påsken och besöker kyrkan/kyrkligt centrum i samband med högtider. En gång i veckan får vi besök av församlingens barnpräst eller församlingspedagog som har andakt med barnen. På andakterna får barnen uppleva olika scenarion som utspelades långt tillbaka i tiden. Bibeln ligger till grund för många av våra andakter, och i detta ligger också hur vi är mot varandra. Våra 5 åringar deltar en gång i veckan på Klippanklubben som leds av en församlingspedagog. De får djupare kunskaper kring Bibeln och olika delar i den kristna kyrkans traditioner. FÖRÄLDRASAMVERKAN Vi vill att föräldrarna ska känna sig trygga, delaktiga samt erbjudas en öppen dialog med vår personal. Om föräldrar har synpunkter kring den pedagogiska verksamheten, vill vi att de i första hand vänder sig till personalen. Vi strävar efter att föräldrarna ska känna gemenskap med personal och andra föräldrar, samtidigt som vi är medvetna om att det är ett ömsesidigt arbete. Vi ser till att alla föräldrar får veta hur deras barn har haft det under dagen. Vi skickar även ut månadsbrev till alla föräldrar, som vi självklart hoppas blir lästa. Vi har flera gemensamma aktiviteter som till exempel vårfest och drop-in frukost. Vi har föräldramöte en gång per termin där vi uppmuntrar till dialog. Vi har även utvecklingssamtal varje termin kring varje barn, där vi får tillfälle att föra en dialog. Vi efterfrågar feed-back och inbjuder till dialog även om det inte är utvecklingssamtalstider. Föräldrarna besvarar en kundundersökning årligen som ligger till grund för vår utvärdering av verksamheten. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 4

5 ARBETSÄTT UTIFRÅN LÄROPLANEN Vi arbetar aktivt för att kunna uppfylla de strävansmål som omskrivs i läroplanen. Nedan följer en beskrivning som sammanfattar vårt arbete. FYSISK AKTIVITET, RÖRELSE OCH HÄLSA Vi ger alla barn rörelseglädje och förutsättningar för att utveckla sin koordinationsförmåga, motorik, och kroppsuppfattning. Genom olika uttrycksformer såsom dans, rörelse, musik och sång skapas utrymme för att utveckla den motoriska förmågan. Vi upplever att en daglig fysisk aktivitet gynnar barnens hälsa och deras lärande. Samtidigt som barnen blir fysiskt starkare, utvecklar sin motorik och får en ökad koncentrationsförmåga Genom att själva vara aktiva och rörliga inspirerar vi barnen till rörelse, lek och dans. Många barn har ett eget intresse av dans och musik och efterfrågar ofta speciella sånger de hört hemma eller någon annanstans. Vi dansar med och klär ut oss, om vi bjuder på oss själva och vågar gör oftast barnen det samma. Vi använder oss även av Mini-röris, som är utvecklat av Friskis och Svettis, för att på ett lustfyllt sätt ge barnen tillgång att använda hela sin kropp på. Då är det musik och rörelser som man gör till musiken. Exempelvis så kryper vi runt som mullvadar och letar mask och galopperar som hästar. Vi brukar leka olika lekar som inbjuder till fysisk aktivitet, det kan till exempel vara samarbetsövningar, koordinationsträning, mattegympa eller äventyrsbanor. Ofta leker barnen själva, eller efterfrågar dessa lekar som vi lekt tillsammans vid olika tillfällen. För att ytterligare stimulera och utmana barnens grovmotorik går vi till olika lekplatser i vårt närområde. Barnen lockas av varandra att prova olika lekredskap. Vi uppmuntrar barnen att försöka igen, försöka på ett annat sätt eller ta hjälp av varandra. Vi går även till skogen, där dess ojämna underlag, stockar, stenar och klättervänliga träd utmanar barnens grovmotoriska aktivitet ytterligare. Gårdens utformning, lekmaterial och leksaker stimulerar ytterligare till motorisk aktivitet. Vi har en bra och kuperad gård som inbjuder till spring och lek. Vi har ofta hinderbanor, bollekar, kurragömma, stjärtlappsåkning och andra fysiska aktiviteter på gång när vi är ute. Kvisten brukar även åka skridskor på vintern, vilket är något vi prioriterar, då barnen så tydligt på inspelade filmer kan reflektera över sitt eget lärande. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Vi har ett medvetet förhållningssätt till språk och kommunikation på Klippan. Vi uppmuntrar barnen i deras språkutveckling och ger dem möjlighet att utveckla sitt språk så mycket som möjligt. Inget barn är det andra likt och varje dag innebär nya möjligheter för barnen att kommunicera. Vi är väl medvetna om att varje barn kommunicerar, även om de ännu inte har utvecklat den munmotorik eller lärt sig alla ord som behövs för att kunna prata. Vi samtalar mycket med barnen om det vi ser, gör och känner, för att barnen ska få ord sammankopplade med egna och andras känslor. Vi pedagoger är noga med att använda ett rikt, nyanserat och vårdat språk. På så sätt lär sig barnen nya begrepp och utökar sitt ordförråd. Vi använder oss av TAKK, vilket bidrar till att kommunikation kan ske även fast barnen ännu inte lärt sig tala. Barnets eget kroppsspråk är ett viktigt redskap för oss då de ännu inte talar, eller om de har svårigheter att uttrycka sig. Genom barnets ljud och gester kan vi tolka dem utifrån deras Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 5

6 verklighet och mognadsnivå och därmed ge barnen möjlighet att bli förstådda även av kompisarna runt omkring. Vi uppmuntrar barnen att kommunicera med varandra och i detta arbete är vi pedagoger aktiva lyssnare och låter dem berätta klart. Vi ser till att kontakten barn/vuxen utvecklas till samtal och inte stannar vid ja eller nej-frågor, vi ställer öppna frågor utan värderingar. Det som barnet säger är viktigt: Vi vill veta vad du tror, tycker och tänker! För att uppmuntra barnen har vi tänkt till kring den språkliga miljön. Vi har till exempel böcker, telefoner och bokstäver synligt på avdelningarna. Vi läser böcker, berättar sagor på olika sätt, sjunger och använder rim och ramsor. Genom olika lekar tränar vi munmotoriken med barnen, detta kan ske genom blåslekar, olika spel, lek med ord, ljud och tungvrickningar. Vi använder skriftspråket på ett medvetet sätt i miljön, genom att det finns bokstäver och skyltar på väggar och saker och genom att uppmuntra barnen att skriva. När barn har ett annat modersmål försöker vi ta tillvara det genom att till exempel lära oss några ord på det språket. Om ett barn behöver extra stöd i svenska språket förstärker vi det vi säger genom ett tydligt kroppsspråk och tecknar som stöd. NATURVETENSKAP OCH TEKNIK På Klippans förskola är naturen ett genomgående inslag i vårt arbetssätt. Vi har som ambition att alla avdelningar går till skogen minst en gång i veckan. I skogen får barnen goda förutsättningar att utforska miljön med alla sina sinnen. Vi pedagoger är medforskare och tar tillvara barnens intressen genom att prata om vad vi ser, hör och känner. Våra sinnen hjälper oss att uppleva och det är så spännande. Vi följer årstiderna och ser hur skogens växter och djur förändras med årstidsväxlingarna. Vi tvingar ingen att prova men vi försöker fånga barnens nyfikenhet och utmana barnen till att prova. Genom lek blir lärandet lustfyllt. Vi lyssnar på barnen och vill veta vad de tänker och har att säga, vad de tror ska hända eller hur det kom sig att det blev på ett visst sätt. Teknik och naturvetenskap integrerar de flesta andra ämnen, t ex matematik, språk, skapande och kommunikation. Tekniken finns i vår vardag och i dagens samhälle hela tiden. Vi använder den utan att vi tänker på att det är teknik. Det är viktigt att vi pedagoger påminner oss själva och varandra om att vi använder teknik dagligen och att vi kan mer än vi tror. Genom vårt eget kunnande kan vi visa och ge barnen en förtrogenhet i teknik, låta barnen utforska och uppleva genom ett lustfyllt lärande. Genom att bygga och konstruera ges barnen möjlighet att utforska och prova. Genom leken kan barnen lära sig hur de ska bygga för att en konstruktion ska bli hållbar och inte rasa, vad man ibland glömmer är att de även lär sig hur man ska bygga för att bygget ska bli ohållbart och rasa. Byggklossarna har olika geometriska former vilket även inkluderar olika matematiska begrepp när vi benämner vilka klossar vi pratar om. Barnen erbjuds att bygga och konstruera i olika material såväl inomhus som ute. Det ges även tillfälle i att öva kamrat och lekrelationer i byggleken, som t ex empati, lyssna på varandra. Vi har införskaffat ett nytt material; Bertas kemiexperiment där draken Berta utforskar vardagens kemi och naturvetenskap. Syftet är att väcka barnens nyfikenhet på kemi och andra naturvetenskapliga fenomen. Med Bertas hjälp kan vi pedagoger på ett enkelt sätt förklara och ge barnen exempel på olika naturvetenskapliga fenomen. Handdockan Berta och sagorna om henne fångar barnens intresse och nyfikenhet på ett lättsamt och roligt sätt och sedan när vi gör experimenten tillsammans får barnen själva uppleva genom att göra. Vi pratar om vad tror du kommer hända? och Vad var det som hände?. Vi lyssnar på barnens tankar och förklaringar. Materialet är anpassat till barn i åldrarna 4-8 år men vi ser inga hinder i att använda Berta även med yngre barn. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 6

7 MATEMATIK Vi har ett medvetet förhållningssätt till matematik. Vi tar tillvara på alla tillfällen att kommunicera matematik med barnen. För oss handlar matematik om så mycket, det finns överallt runt omkring oss och vi behöver bara göra barnen uppmärksamma på det. Genom att bland annat använda ett matematiskt språk vill vi att barnen ska bli nyfikna på matematik och tycka att det är lustfyllt och spännande. Utifrån ett matematiskt språk kan barnet förstå rummet genom att placera sig själv i det. Vi ger barnen orden; ligger du under stolen Erik, vart har Lisa tagit vägen? Hon är ovanför dig, på stolen, eller börja med att sätta på dig den första vanten och sen den andra. Vi räknar allt som kan räknas och uppmuntrar barnen att sortera och jämföra storlek, mängd, form och färg. Vi använder olika mått och mäter varandra, saker som finns på avdelningen och saker som vi gärna vill veta hur långa eller tunga de är. Genom att problematisera olika matematiska uppgifter arbetar vi tillsammans och i enskilt för att komma på ett svar, det är inte sällan detta avslutas med en omröstning om vilket svar flest tror på. Genom en matematisk miljö vill vi att barnen inspireras till att fundera på matematik, vi har synliga siffror och linjaler på avdelningarna. Det finns olika mått för att mäta volym, men även många spel som lär barnen ordningstal, benämningar på siffror och former. I sången och genom rim och ramsor räknar vi både framlänges och baklänges. Vi bygger med olika material och för resonemang med barnen hur de tänker, de får ofta göra en skiss över sitt bygge, vilket gör att de får möjlighet att fundera över vad skala är. Att rita skattkartor och gå på skattjakt är ännu en aspekt av skalabegreppet. Vi är medvetna om att matematik ter sig olika i olika åldrar och hos olika barn, detta har vi självklart med oss när vi jobbar med barngruppen. SKAPANDE Vi anpassar vår skapande miljö efter barnens ålder och mognad genom att ha olika verktyg och material för skapande tillgängligt för barnen. När vi introducerar nya verktyg och material gör vi det med några verktyg och material i taget. Vi låter barnen utforska och prova vid olika tillfällen både inne och utomhus. I skapandet finns inget egensyfte i att barnens färdiga konstruktioner ska se ut på ett bestämt sätt. Det är processen i skapandet som är det viktiga och att barnen skaffar sig en förtrogenhet med material och verktyg. Vi erbjuder alla men tvingar ingen att skapa, skapandet ska vara lustfyllt. När barnen skapat en teckning eller ett föremål anser vi att det är viktigt att föremålen får stanna på förskolan en tid och inspirera kamraterna till mer skapande. Det är inspirerande och ger oss pedagoger möjlighet att visa barnen att vi uppskattar vad de gör. Just nu håller vi på att bygga upp ett basutbud av material som ska finnas tillgängligt för alla barn. LEK OCH SOCIALT SAMSPEL Vi som pedagoger har ett stort ansvar när det gäller lek och samspel, det är vårt ansvar att se till att det blir en bra lek för alla barn och att ingen blir utanför. Vi lägger stor vikt vid att ge barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga att leka. Det innebär delvis att vi ständigt reflekterar kring och utvärderar den pedagogiska miljön utefter barnen och förändrar den utifrån deras intressen. Genom att vara fantasifulla och tillåtande pedagoger inspirerar vi barnen att utveckla sin fantasi i leken stolar blir till tåg, docksängen blir till båt och en låda till bil. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 7

8 Vårt förhållningssätt placerar oss nära barnen när de leker. Vår tanke med det är att kunna stötta de barn som har svårt att hävda sig samt att hjälpa till att föra leken vidare. Vi är med, på sidan av leken eller mitt i, och visar barnen hur vi kan leka med varandra. Det innebär också att vi påvisar för barnen att när man leker behöver man komma överens, lyssna på varandra och prata om hur och vad man ska leka. Att leka tillsammans är ofta roligast. Vi vill också ge barnen tid, utrymme och möjlighet att leka ostört. Det innebär att inte alla måste vara med jämt. Utan att vi delar upp oss och vi ser till att stötta och stödja barnen i deras lekval. För att utmana barnen i detta så att de inte alltid väljer att leka med sin allra bästa kompis jobbar vi regelbundet med olika smågrupper. Syftet är att barnen ska knyta nya kontakter, få stöd i sin lekutveckling och lära sig att samarbeta med olika personligheter. I leken är det viktigt att visa respekt, lyssna, och vara uppmärksam på varandra. Vi vuxna är noga med hur vi alla, både barn och vuxna, beter oss mot varandra. Vi ser till att lyssna på och att ta barnen på allvar, vi reagerar om någon har en otrevlig ton eller liknande, för att barnen ska förstå att det är viktigt även för oss vuxna. Om det uppstår konflikter, stöttar vi barnen i att reda ut vad som hände och komma överens igen så att de kan gå vidare med leken. Barn som är i konflikt med varandra måste få uttala sin känsla för vad som hänt och bli lyssnad på. Det leder till att barnen förstår varandra och sig själva bättre. Vi arbetar med öppna frågor, där vi vill hjälpa barnen att själva reda ut vad som hänt, i detta innebär att vi inte lägger några värderingar, utan att vi har ett öppet förhållningssätt till det som hänt. Två olika barn upplever ofta samma situation på två olika sätt. Om de får möjlighet att lyssna på varandras tankar kan de förstå den andre bättre. GENUS Vi arbetar aktivt med vårt förhållningssätt gentemot genus och jämställdhet. Alla barn behandlas som de individer de är och inte beroende av kön. Vi ser till att stötta varje barn utifrån deras individuella behov, snarare än könstillhörighet. Vi är väldigt medvetna om att vårt eget förhållningssätt till barnen ska vara likvärdigt oberoende av om vi pratar till en pojke eller en flicka. Vi berömmer pojkarna extra mycket då de är snälla och hjälper en kompis. Flickorna beröms extra då de vågar, kan och visar på sin styrka. Vi försöker att påminna varandra om att inte benämna barnen utifrån tufft eller sött eller annat som kan vara kopplat till könstänkande. Vi är också medvetna om att vi ibland gör misstag i vårt arbete med barnen, men att vi då kan och vågar uppmärksamma varandra genom att genuspipa varandra för att medvetandegöra oss själva. Med genuspip menar vi att vi säger pip när någon kollega eller man själv uttrycker sig tokigt. Vi anser att vårt förhållningssätt och våra värderingar ständigt omprövas. Miljön är något vi reflekterar över ofta och försöker utarbeta så att den ska passa alla barn. Vi tolkar det som att när vi behandlar barnen och varandra lika bidrar det till hur barnen behandlar varandra, oavsett om de är flickor eller pojkar. Vi kan se att våra barn gör just detta. Vi är nöjda med resultatet, men vi är medvetna om att vi kan förbättra oss inom det här området och vi är öppna för nya idéer och nytänk. Dock inom en rimlig nivå. Vi kallar flickor och pojkar för han respektive hon. För att komma långt i genusarbetet så behöver vi även få med föräldrarna, eftersom barnen får många värderingar hemifrån om hur pojkar och flickor ska vara. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 8

9 BARNS INFLYTANDE Barnen ska ha inflytande över sin dag i verksamheten. Barnen har oftast alltid möjlighet att påverka vem de vill leka med, vad de vill leka och var. Vi försöker i möjligaste mån att säga ja till det barnen vill göra. När vi måste säga nej förklarar vi varför, och om det är möjligt planerar vi in det barnen vill till ett senare tillfälle. Det är viktigt att tydliggöra det för barnen så att de förstår att de kan påverka, men även vad de kan påverka. Vi är lyhörda inför barnen och mycket utifrån deras intressen och behov. Detta betyder att vi också måste vara flexibla. Vi tar till oss det barnen säger/uttrycker och visar att det är viktigt och ändrar i planeringen om det är möjligt. För de små som inte har talet så är kroppsspråk, gester och ansiktsuttryck viktiga vägvisare. Vi uppmuntrar barn som inte tar egna initiativ att våga göra det. Genom att materialet finns tillgängligt eller synligt kan även de mindre barnen göra ett aktivt val. Till exempel så kan de se gitarren och peka: Becka spela eller ser cd spelaren och pekar och säger dansa eller bara gungar med kroppen. Vi utvärderar ständigt med barnen, genom att bland annat använda intervjuer, lekobservationer, sociogram och kontaktbarometer som hjälpmedel, kan vi följa upp hur barnen upplever sin vardag. På varje avdelning har vi även återkommande samtal om barngruppen, både på avdelningsmöten och i vardagen. Vi tar också hjälp av varandra för att få nya tankar och andra synvinklar. Vi har en ständigt pågående reflektion över vårt arbete kring detta. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 9

10 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Nedan följer våra tankar kring det systematiska kvalitetsarbetet. Hur vi har organiserat verksamheten på olika sätt för att göra det möjligt uppnå målen kring detta som finns i läroplanen. ORGANISATION Organisation av tid rum och pengar påverkar verksamheten direkt och indirekt. Den blir därför en av våra viktigaste nycklar i utvecklingsarbetet. Vi strävar efter att alla våra beslut ska gynna barnen. Vi har utarbetat en årsplan för lättare få en överblick och kunna organisera arbetet under ett år. Årsplanen syfte är även att skapa en gemensam syn för alla som jobbar på Klippan. Det blir ett sätt att åskådliggöra organisationen och påvisa vad den förväntar sig av var och en av medarbetarna. Detta blir en utgångspunkt för hur varje arbetslag och den enskilde pedagogen kommer att uppfatta sitt uppdrag. För att sortera vad som är vad i verksamheten har vi delat in den i 3 delar: En för pedagogiskt upplägg; Vad görs i arbetet med barnen? En för olika möten; Vad görs för att förskolan som organisation ska fungera? En för utvecklingsarbete; Vad görs för att utveckla arbetet? För att möjliggöra kvalitetssäkring har pedagogerna: Planeringstid Gemensam reflektionstid Personalmöten Kompetensutveckling Nätverksträffar Planeringsdagar Utvärderingsdagar Projektgrupper Pedagogisk handledning av förskolechef och vid behov extern handledning. Personalutveckling är viktigt och nödvändigt för såväl personal som verksamheten. I den mån det är ekonomiskt och praktiskt möjligt ska utbildning prioriteras. Utbildningarna detta år blir en fördjupning i föregående års utbildningar när det gäller den reviderade läroplanen. Fokus blir systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av pedagogisk dokumentation. Under vårterminen startas det upp pedagogiska caféer kring detta. All personal kommer att få ta del av detta och lära sig att jobba med olika material, såsom lera. Vi låter oss inspireras av Reggio Emilia och det förhållningssätt som genomsyras där, men som även finns i läroplanen. Vi kommer också att utveckla vårt arbete med teknik och experiment av olika slag med hjälp av Berta materialet. Sist men inte minst är det viktigt att alla ska trivas och ha roligt tillsammans. Pedagogerna har en öppen kommunikation och gör roliga saker tillsammans. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 10

11 PEDAGOGISK DOKUMENTATION Pedagogisk dokumentation är vårt verktyg när det gäller kvalitetssäkring för att utveckla den egna verksamheten och oss själva som pedagoger. Vi vill ge alla barn möjlighet att förstå sitt eget lärande och därmed få möjlighet till inflytande och delaktighet i sin vardag på förskolan. Verksamheten erbjuder barnet en miljö som inspirerar till att barnet gör något. Vi som pedagoger synliggör görandet i en dokumentation som vi reflekterar kring för att se processen, i och med detta blir dokumentationen pedagogisk. Vi reflekterar över vad som händer och ser möjligheter i vad som skulle kunna utmana barnen vidare i deras görande; materialmässigt eller miljömässigt. Den pedagogiska dokumentationen används under utvecklingssamtalet där beskrivningen av barnet gör och är intresserad av blir tydligt. Utifrån detta formuleras tillsammans med föräldrar även mål för vad verksamheten ska utmana och erbjuda barnet i fortsättningen. Vi vill ge föräldrarna möjlighet att förstå vår verksamhet och barnens intressen på förskolan och därmed få möjlighet till inflytande och delaktighet i sina barns vardag. Så här ser arbetsprocessen i verksamheten ut: Verksamheten erbjuder Barnet gör Pedagogisk dokumentation Inför utvecklingssamtalet vänder man på processen: Pedagogisk dokumentation Utvecklingsplan. Beskrivning på vad barnet gör och är intresserad av Mål för vad verksamheten ska erbjuda och utmana i fortsättningen Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 11

12 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Genom pedagogisk dokumentation identifierar och kartlägger vi olika utvecklingsområden. Därefter diskuterar vi och planerar vi hur vi ska gå vidare med dem. Vi prioriterar de viktigaste utvecklingsområdena och sammanställer dem i den här verksamhetsplanen. Våra mål formulerar vi över olika tidsperioder, för att kunna följa upp. Därefter agerar vi, alltså genomför arbetet på golvet, vi arbetar mot målen. När en tidsperiod gått ut för ett mål, utvärderas målet, och därefter kan vi se om vi behöver fortsätta arbeta med målet eller om vi är nöjda med resultatet och kan sätta nya mål för verksamheten. I vår verksamhetsplan formulerar vi våra mål enligt nedan. Dessa dokumenteras systematiskt och analyseras för tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enighet med läroplanens mål och intentioner. Verksamhetsplanen blir ett arbetsverktyg under hela verksamhetsåret. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 12

13 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN 2012 Utifrån vår utvärdering och verksamhetsbeskrivning har vi valt att lyfta nedanstående prioriterande områden Mål: I april ska genom vår verksamhetsbeskrivning ha tydliggjort verksamhetens mål och innehåll för våra föräldrar. Målet är uppnått när: föräldrarna har fått möjlighet att ta del av våra mål för verksamheten föräldrarna deltar i möten och tar del av information som berör deras barn och verksamheten Arbetssätt: På vårens föräldramöte presenterar vi vår verksamhetsbeskrivning och de prioriterade målområdena för Årets enkät kommer även att ha frågor som är kopplade till våra målområden så att föräldrarna får tänka till kring dem. Genom våra månadsbrev informerar vi om sådant som vi vill att alla föräldrar ska ta del av. Under utvecklingssamtalet ligger fokus på barnet och vi får möjlighet att diskutera hur verksamheten kan utformas utefter barnets intressen. Mål: Vid slutet av vårterminen 2012 har pedagogerna börjat utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Målet är uppnått när: Barnens pärmar är iordninggjorda efter nya flikar. Dokumentation är en grund för utvecklingssamtalet. Barnen kan se och reflektera sitt eget lärande genom den pedagogiska dokumentationen. Pedagogisk dokumentation används som ett verktyg för att ständigt utvärdera och reflektera över verksamheten och vår egen roll som pedagoger. Arbetssätt: Genom att ändra om flikarna i barnens pärmar kommer det bli tydligare för oss pedagoger vad vi ska ha fokus på i dokumentationerna. Vi ska använda dokumentationer av barnens intressen och förmågor som grund för reflektion. Genom att reflektera över och synliggöra vad barnen är intresserade av, kan vi utmana barnen i deras lärande. I dokumentationen kan vi få syn på oss själva och vår miljö, och börja tänka kring vad som eventuellt saknas, som borde finnas där. Dokumentationen blir i och med detta en pedagogisk dokumentation. Det blir då vårt verktyg när det gäller kvalitetssäkring för att utveckla den egna verksamheten och oss själva som pedagoger. Genom att reflektera tillsammans med barnen kan även de få inflytande över verksamheten och då får de även möjlighet att få syn på sitt eget lärande. För att möjliggöra kvalitetssäkring har pedagogerna; planeringstid, gemensam reflektionstid, personalmöten, kompetensutveckling, nätverksträffar, planeringsdagar, utvärderingsdagar, projektgrupper, pedagogisk handledning av förskolechef och vid behov extern handledning. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 13

14 Mål: I juni 2012 har alla barn fått möjlighet att i skapande prova på olika material, verktyg och tekniker. Målet är uppnått när: alla barn har fått möjlighet att prova på lera. barnen använder återvinningsmaterial och material från vår närmiljö. barnen målar med olika slags färger och använder olika typer av verktyg och tekniker. Arbetssätt: Genom att introducera material och låta barnen lära känna det, ger vi dem möjlighet att hantera materialet på ett bra sätt, tex att sätta på lock på limstift, blanda slickers, lägga tillbaka material, göra rent penslar eller sitta vid bordet och klippa. Genom att ge barnen kunskap om vad det finns för material och verktyg, så görs barnen automatiskt mer självständiga i verksamheten. De kan då välja vad de vill göra utifrån nyfikenhet och intresse. Vi pedagoger uppmuntrar barnen till att samla skapandematerial från vår närmiljö och visar hur vi kan skapa med skräp, pinnar eller annat vi hittar. Vi vill att allt material ska finnas tillgänglig för barnen efter mognadsnivå. Allt skapande och konstruerande är valfritt, men vi uppmuntrar barnen till att testa. Det är inte den färdiga produkten som är i fokus, utan själva processen. Mål: I maj 2012 har vi påbörjat vårt arbete med att utveckla vår utemiljö till ett stations tänk. Målet är uppnått när: ett förslag är upprättat över vilka stationer som ska/bör finnas tillgängliga för barnen utomhus. en tydlig plan är utarbetad vad gäller vårt pedagogiska ansvar för att stationerna ska fungera. Arbetssätt: Genom att göra dokumentationer på vad barnen gör utomhus kan vi få en bild av vad de är intresserade av och vad vi därmed bör erbjuda. Genom att söka inspiration i litteratur och böcker kan vi se vad som finns möjligt att erbjuda barnen. Vi har utemiljön som en punkt på våra gemensamma möten (p-möten), där vi tillsammans kommer att reflektera kring dokumentationer och efteråt göra upp en plan för hur gården ska se ut och vad vi vill att den ska erbjuda våra barn. Vi kommer även att diskutera hur vi ska presentera stationerna för barnen och hur vi själva kommer att fungera i stationerna. Vi kommer att se över vem som blir ansvarig för att fixa stationerna, om vi kommer att behöva föräldrarnas hjälp, och vem som ansvarar för att vilken station blir iordningsställd. Mål: I maj 2012 har vi påbörjat vårt arbete med att utveckla vår innemiljö. Målet är uppnått när: personalen tagit del av det skriftliga underlaget den pedagogiska miljön. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 14

15 alla tre avdelningar sett över grundmaterialet som finns och påbörjat arbetet med att göra det tillgängligt för barnen. Arbetssätt: Alla läser och tänker kring skriften den pedagogiska miljön och tar med nedskrivna tankar till p-möte i maj. Tillsammans reflekterar vi en kort stund kring innehållet. På avdelningens reflektionstid är all personal delaktig i miljööversynen. Vi gör på avdelningen en gemensam plan över vad som finns och vad som bör införskaffas. Till vår hjälp har vi pedagogisk dokumentation som fastställer barnens intressen och vad vi bör ha fokus på. Vi utgår ifrån dokumentationerna, våra reflektioner och den pedagogiska miljön i vårt arbete. Vi jobbar ständigt med att tillgängliggöra våra miljöer och material för barnen. Genomskinliga lådor och material på barnens nivå ger dem möjlighet att få inflytande över dagen. Mål: Väggdokumentation ska synliggöra arbetet kring matematik, teknik och naturvetenskap för pedagoger, föräldrar och för barnen. Målet är uppnått när: Pedagogerna visar på att matematik, naturvetenskap och teknik undersöks och benämns vid sina rätta namn på förskolan genom dokumentation Arbetssätt: Vi jobbar ständigt med matematik, teknik och naturvetenskap. I dokumentationer som sätts upp på väggen är det viktigt att vi skriver ut att det är detta vi gör. Barnen undersöker exempelvis storlek, tal, sortering och rumsuppfattning hela tiden, det är viktigt att vi benämner att det är matematik de utforskar. I skogen, inne och ute kommer barnen i kontakt med naturvetenskap, när de funderar över vart en myra bor eller vart solen bor på natten. När barnen undersöker hur man bygger kanaler i sandlådan, vilken knapp som släcker vilken lampa eller vilken pensel som är bäst att måla tunna streck med är det teknik de utforskar. Vi benämner dessa tre stora begrepp och bryter ner det för barnen så att de tycker det är roligt och spännande med dessa ämnen. Genom att synliggöra dokumentationen för oss själva på väggarna kan vi även få ett självförtroende om att vi kan arbeta med dessa begrepp som är så laddade med olika funderingar. Mål: Vi ska ge varje barn förutsättningen att utveckla sin självständighet. Målet är uppnått när: barnen vill prova nya saker. barnen uttrycker sin vilja. barnen visar ett intresse att vara delaktig. barnen tar initiativ i verksamheten. pedagogerna ger tid och möjlighet till barnen så att de kan utveckla sin självständighet. Arbetssätt: Vi har ett tillåtande förhållningssätt, där vi uppmuntrar barnen till självständighet och vilja att hjälpa till. Vi ser till att barnen får tid och utrymme i verksamheten så att de kan vara delaktiga, självständiga och initiativrika. Detta sker exempelvis vid måltider och dukning, vid på och Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 15

16 avklädningssituationer, i leken, vid vilan eller i samlingen. Vi uppmuntrar alltid barnen att prova själva, eller fråga en kompis som är kan, innan vi hjälper till. Vi visar barnen att de är kompetenta genom samtal och dokumentationer, och vi visar att deras vänner runtom också är det. Mål: Alla pedagoger arbetar medvetet med att synliggöra den reviderade läroplanen Målen är uppnådda när: det finns en medveten och utmanande lärmiljö, både inne och ute miljön erbjuder ett rikligt och tillgängligt material pedagogerna känner att de får dela med sig av sina kunskaper och vågar utmana sig själva så att de känner att de utvecklas i sitt arbete. Arbetssätt: Genom att använda läroplanen som en självklar del i verksamheten. Vi kan se och förstå att det finns ett tydligt syfte med våra aktiviteter kopplat till läroplanen. Alla får läsa läroplanen enskilt på egen reflektionstid och skriva upp varför det är viktigt att förskolan följer läroplanen. Alla pedagoger är med och utvärderar och planerar sin verksamhet utifrån läroplanen. I dokumentationer och i månadsbrev belyser vi viktiga delar av läroplanen och hur vi arbetar med dem just nu. Våra avdelningar möbleras efter barnens intresse och behov. Verksamhetsplan för Klippans Förskola Sida 16

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Inledning och organisation Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Enhet: Fiolbackens förskola Förskolans/skolans namn samt ev. logga: Fiolbackens förskola ekonomisk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen.

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen. Kvalitetsanalys 2015 Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen. Saltisbarnens Montessoriförskola är en

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 Augusti 15-16 planeringsdagar Inskolning introduktion av grundverksamhet APT onsd. 24/8 kl. 1615-1815 (enheten)

Läs mer

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Under året har vi haft barnens språkliga utveckling i fokus. Det har tagit sig olika uttryck utifrån barnens intressen och ålder. De äldre barnen har jobbat

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Bråten Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Bråten Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Bråten Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer