Kvalitetsredovisning 2009/2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2009/2010"

Transkript

1 Vetlanda kommun Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsredovisning 2009/2010 Tomaslundsskolan Vetlanda Ort och datum BO Södergren Rektor

2 1. INLEDNING GRUNDFAKTA UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN REDOVISNING AV MÅL I DEN LOKAL ARBETSPLANEN ENHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR BESKRIVNING AV ENHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR GRUNDLÄGGANDE STATISTIK ARBETET I VERKSAMHETEN RESULTAT ENLIGT DEN LOKALA ARBETSPLANEN RESULTAT ENLIGT BUN:S ÖVERSIKTSPLAN SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OCH ANALYSER AV RESULTATEN ANALYS AV OCH BEDÖMNING AV HUR VÄL VERKSAMHETEN NÅR DE NATIONELLA MÅLEN NORMER OCH VÄRDEN KUNSKAPER ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE SKOLA OCH HEM ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN SKOLAN OCH OMVÄRLDEN BEDÖMNING OCH BETYG REKTORS ANSVAR VISSA OMRÅDEN HAR PRIORITERATS OCH VISSA OMRÅDEN BEHÖVER UTVECKLAS VIDARE MED DETTA SOM GRUND HAR VI FORMAT SKOLANS UTVECKLINGSOMRÅDE, DESSA LIGGER SEDAN TILL GRUND FÖR KOMPETENSUTVECKLINGS- OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN I FRAMTIDEN REDOVISNING AV ENHETENS ARBETE MED DAGLIG FYSISK AKTIVITET FÖRUTSÄTTNINGAR ARBETE I VERKSAMHETEN MÅLUPPFYLLELSE MÅL FÖR KOMMANDE VERKSAMHETSÅR REDOVISNING AV ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL FÖR VERKSAMHETSÅRET ENLIGT LIKABEHANDLINGSPLANEN REDOVISNING AV MÅLUPPFYLLELSE MÅL FÖR KOMMANDE VERKSAMHETSÅR BESLUTADE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV BRISTANDE MÅLUPPFYLLELSE... 43

3 1. Inledning 1.1 Grundfakta Tomaslundsskolan ligger i en naturskön omgivning i Vetlanda. Vi har centrum inom gångavstånd och skogens möjligheter precis inpå knutarna. Vi har även tillgång till en stor idrottshall. På skolan finns fritidshem, tre förskoleklasser, tvåparallelligt år 1 och 3-6, treparallelligt år 2, samt grundsärskola och träningsskola. Verksamheten består av 340 barn, varav ca 190 barn är inskrivna på fritidshem. Skolan har en god situation med behörig personal och rektor som finns på skolan. Modersmålslärare finns att tillgå i bosniska, albanska, ryska och thailändska. Utgångspunkterna för den pedagogiska verksamheten gällande styrdokument är; läroplaner, kursplaner, Vetlanda kommuns översiktsplan, prioriterade utvecklingsområden samt skolans lokala arbetsplan och likabehandlingsplan. Verksamheten är organiserad i fem arbetslag. 1. Förskoleklass och fritidshem 2. År 1 och 4 3. år 2 och 5 4. År 3 och 6 5. Särskolan. Vår strävan är att alla barn och elever ska känna sig trygga och känna lust att lära. 1.2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Skolutvecklingsgruppen Skolans utvecklingsgrupp initierar, följer upp och utvärderar pågående utvecklingsarbete på skolan. Gruppen träffas en timma varje vecka och består av rektor och arbetslagsledare. Arbetslagsledarna tar med sig information och diskussionsfrågor till och från arbetslagen. Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet träffas var fjärde vecka för att både övergripande, på individ och grupp nivå diskutera och åtgärda pågående och framtida insatser utifrån elever i behov av särskilt stöd. Gruppen består av rektor, skolpsykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagog samt berörd lärare. Arbetslagen Arbetslagen på skolan träffas minst ett tillfälle varje vecka. Arbetslagen planerar gemensamma pedagogiska aktiviteter, utbyter erfarenheter och delger varandra, följer upp, utvärderar och har pedagogiska diskussioner. Vid något tillfälle per termin har arbetslagen elevvård och går då igenom alla elever i arbetslaget.

4 Frh Fritidspersonalen har tillsammans under flera tillfällen diskuterat och arbetat med kvalitetsredovisningen. Fritidspedagogerna har på planeringstid, planeringsdagar och arbetsplatsträffar arbetat i mindre grupper. Två fritidspedagoger har haft ansvaret för att sammanställa underlaget till kvalitetsredovisningen. Pedagogiska arbetet i klasserna Muntliga och skriftliga utvärderingar sker kontinuerligt i klasserna. Personalens observationer vid pågående arbete och under raster är en viktig del av utvärderingen. Trygghetsrådet har regelbunden kontakt med kamratstödjarna i klassen. Arbetsplatsträffar/Konferenser All personal på skolan träffas en gång per termin på kvällstid för att ta upp och diskutera frågor som berör hela skolans verksamhet. Den pedagogiska personalen har ytterligare ett tillfälle per termin på kvällstid. På skolan har vi konferens varje onsdag. Dessa leds av rektor och innehåller information, diskussioner och uppföljningar av olika frågor. Medarbetarsamtal/personalvård Rektor genomför årligen medarbetarsamtal och lönesamtal med varje anställd personal på skolan. Personalen genomför vartannat år en medarbetarundersökning som tar upp den psykosociala arbetsmiljön. Personalen, tillsammans med rektor, arbetar vidare med de mål som togs fram föregående läsår. Uppföljning elever Under läsåret har det genomförts kartläggning och samtal för att följa upp elevernas trivsel, inflytande och självbild. Skolans specialpedagog har tillsammans med personal kommit överens om ett antal tester, utöver de nationella proven, som genomförs av alla elever i de olika årskurserna. Pedagogerna kan då se alla elevers utveckling när det gäller t ex språklig medvetenhet och läs- och skrivutveckling. På så vis skapas underlag som resurserna fördelas efter. Elever med särskilda behov följs upp extra noga i samråd med specialpedagogen.

5 1.3 Redovisning av mål i den lokal arbetsplanen Mål nr:1 Inflytande och ansvar Eleverna upplever att de har inflytande i den pedagogiska verksamheten under läsåret Mål nr:2 Övergång och samverkan Eleverna utvecklar ett mångsidigt lärande genom samverkan och samarbete mellan skola, förskoleklass, fritidshem och särskola under läsåret Mål nr:3 Kunskaper Elever och föräldrar känner till skolans hälsoprofil och eleverna utvecklar en medvetenhet om vad som är bra för deras välbefinnande under läsåret

6 2 Enhetens förutsättningar 2.1 Beskrivning av enhetens förutsättningar Förskoleklass Förskoleklasserna består av 40 barn som är indelade i två grupper. Klasserna har inför detta läsår bytt lokaler och har nu två likadana avdelningar som ligger vägg i vägg. Lokalerna består av många små rum vilket är en fördel när barnen leker då de kan dela upp sig och leka i fred. Den ena klassen har haft fritids i sina lokaler vilket varit mycket bra då de varit kvar på samma ställe hela dagen. Den andra klassen har bytt lokal till fritids vilket inneburit mycket spring med kläder mellan avdelningarna. Lokalerna är i stort behov av uppfräschning då allt är nedgånget och slitet, framförallt toaletter och hygienutrymmen. Förskoleklassens utemiljö är anpassad för förskoleverksamhet, barn 0-5 år Grundskola Skolan är byggd i ett plan. Lokalerna är över lag ljusa och luftiga. Kapprummen upplevs små och trånga och ger på det sättet upphov till konflikter. År 1,3 och 4 är placerade i den senast renoverade delen av skolan. Lokalerna ger bra förutsättningar till att variera undervisningen. År 2, 5 och 6 har sina lokaler i en annan byggnad med tillhörande studiehallar och få grupprum. Möjligheten till flexibilitet i undervisningen begränsas därför. Skolan hyr idrottslokaler av Vetlanda tennisklubb som ger möjlighet att bedriva en bra undervisning för eleverna. Trä- och metallslöjdens lokal har renoverats under året och upplevs nu ljus, luftig och rymlig. Hemkunskapsundervisning har under året bedrivits i särskolans kök. Tillgängligheten till denna lokal är begränsad och påverkar möjligheten till undervisning i ämnet. Vi uppdaterar kontinuerligt teknisk utrustning, läromedel och övrigt arbetsmaterial. På skolan finns ett bibliotek med bra utbud av böcker. En pedagog ansvarar för drift, inköp och ordning, vilket är resurskrävande. Skolans utemiljö består av skog, gräsmattor och asfalt. Där finns fotbollsplaner, rutschkanor, gungor, sandlådor och brädgård. Under senaste året har olika lekrutor målats på asfaltsområdet. Skolgården behöver ses över och kompletteras. Skolgårdsgränserna är dåligt markerade och behöver också ses över. Skolan leds av rektor och ingår i samverkansenhet Tomaslunden. Skolan arbetar aktivt för att ge alla elever samma förutsättningar oavsett kön, etnisk bakgrund, religion och sexuell läggning utifrån skolans likabehandlingsplan som tagits fram av trygghetsrådet. Elevhälsoteamet består av psykolog, kurator, specialpedagog, rektor och berörda lärare. Träffar sker en gång per månad och leds av rektor.

7 Resurslärareteamet består av rektor, specialpedagog och resurslärare. Specialpedagogen leder arbetet och stämmer av situationen och eventuellt omfördelar resurserna och tar fram kompensatoriska hjälpmedel. Förutsättningarna för kontinuitet i träffarna har varit sämre, på grund av att specialpedagogen haft fler funktioner i sin tjänst. På skolan finns elever som har annat modersmål än svenska. Dessa erbjuds svenska som andraspråk Fritidshem Fritidshemmet består av fyra avdelningar varav tre finns i skolbyggnaden. Förskoleklassens barn vistas på samma avdelning som de använt under dagen, där även År 1 har sitt fritidshem. År 2 har en egen avdelning. Elever i År 3 och uppåt är i en byggnad som ligger vid sidan om skolan. De yngre barngrupperna är stora i förhållande till lokalerna, som är väldigt nergångna och slitna. Avdelningen som ligger vid sidan om skolan är rymlig, men även den i behov av renovering. På de två avdelningarna där det går förskoleklassbarn och elever från År 1 arbetar fyra förskollärare och tre fritidspedagoger. På avdelningen för eleverna i År 2 arbetar tre fritidspedagoger och en förskollärare. På avdelningen för de stora barnen finns två fritidspedagoger Särskola Särskolans lokaler är väl fungerande och anpassade till den verksamhet som bedrivs. Alla lärare på särskolan har specialpedagogisk utbildning. Fritidshemmet leds av en fritidspedagog. Elevassistenter och fritidspedagog arbetar både i skolan och på fritidshemmet. Skolan har utrustats med mycket bra anpassningar för olika elevers behov. Särskolan har sina lokaler i anslutning till grundskolan. Ett klassrum är placerat i grundskolan, vilket är positivt för samverkan mellan grundskola och särskola. Före och efter skoltid, fungerar lokalerna som fritidshem. Utemiljön är lugn. Det är nära till grönområde. Den behöver utrustas med lekredskap för elever med funktionsnedsättning.

8 2.2 Grundläggande statistik Organisationsform Antal barn/elever den 15 oktober Antal årsarbetare Förskoleklass 40 Grundskola 284 varav skolbarnsomsorg 184 Särskola 16 Summa 340 Antal pojkar Antal flickor Andel i % Antal barn/elever per årsarbetare i Förskoleklass 13,3 Grundskola 13 Särskola 3 Skolbarnsomsorg 21 Antal årsarbetare den 15 oktober Andel i % Kvinnor 47,7 90 Män 5 10 Summa 52,7 100 Förskollärare 5,7 11 Fritidspedagoger 8,55 16 Lärare ,15 38 Lärare Speciallärare / pedagog 3 6 Obehörig 1,8 3 Elevassistenter 5,7 11 Övrig elevvårdspersonal 0,38 1 Skolmåltidspersonal 3,39 6 Övrig personal 2 4 Skolledning 1 2 Summa 52,7 100

9 Definitioner (nyckeltal) Antal barn/elever Antalet barn och elever som finns inskrivna vid förskoleklassen/fritidshemmet/skolan den 15 oktober, för särskolan de barn som finns på elevlistorna den 15 oktober. Antal barn-elever/årsarbetare Här avses personal som arbetar med barn/elever i barngrupp eller elevgrupp enligt budget för personal. Antal årsarbetare Aktuell tjänstgöringsgrad den 15 oktober per anställd läggs samman. Lärare 1-7 Även lärare med äldre utbildning som låg- och mellanstadielärare. Lärare 4-9 Även lärare med utbildning till ämneslärare och adjunkt. Obehörig Lärare utan formell utbildning för den tjänst som upprätthålls. Övrig elevvårdspersonal Ex: kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare. Övrig personal Ex: vaktmästare, lokalvårdare, skolmåltidspersonal. Skolledning Enligt tilldelad budget. Speciallärare/Specialpedagog Lärare med specialpedagogisk examen (minst 40 p specialpedagogik eller motsvarande). Skola Skola används för enhet, förskola och skola.

10 3 Arbetet i verksamheten 3.1 Resultat enligt den lokala arbetsplanen Mål nr: 1 Förutsättningar och genomförande Så här har vi arbetat för att nå målet? Eleverna upplever att de har inflytande i den pedagogiska verksamheten under läsåret Fk År Barnen styr sin lek efter intresse och kompisar under fria leken, både inne och ute. 2. Innan utvecklingssamtalen skickade vi hem frågor som barnen fick svara på med hjälp av föräldrarna. De fick bland annat svara på vad de vill lära sig i förskoleklassen och vad de tycker är roligt att jobba med. 3. Inför nytt temaarbete har barnen genom mindmap fått vara med och bestämma vad de vill lära sig. 4. Inför termins slutet får barnen ta mer eget ansvar för sina påbörjade arbeten och se till att de hinner avslutas i tid. 5. Vi har periodvis haft styrda lekgrupper för att pedagogerna upplevde att den fria leken bidrog till att konflikter uppstod. 1. Klassråd Regelbundna klassråd genomförs där elevernas förslag följs upp och genomförs om möjlighet finns. 2. Elevråd En representant från varje klass deltar på elevrådsmötena. Mötena äger rum ungefär en gång per månad. Rektor leder mötet. 3. IUP På utvecklingssamtalen bestämmer elev/föräldrar/lärare vilka mål eleven ska arbeta mot. Inför samtalen har elev och förälder fått i uppgift att tänka igenom vilka mål de vill ha. Ungefär en vecka innan samtalet har eleven fått hem IUP:n med det skriftliga omdömet för påseende. 4. GEM Inför nya arbetsområden förtydligar läraren vilka mål och målkriterier som eleverna ska nå genom att arbeta med arbetsområdet.

11 5. Varierande arbetssätt Arbetslagen för diskussioner kring pedagogiska planeringar om hur eleverna kan vara med och påverka utförandedelen. Genom att variera arbetssätt kan pedagogerna tillmötesgå olika elevers önskan om hur och vad man ska arbeta med. Inom de praktiska ämnena ges möjlighet att påverka sitt arbete inom givna ramar. Frh Särskolan Genom samlingar har barnen fått komma med egna förslag på vad de vill göra på fritidshemmet. Inför loven får de önska aktiviteter och utflykter. 1. Eleverna har erbjudits valmöjligheter i olika områden och efter elevernas förutsättningar. 2. Under året har det utökats med ytterligare två elever i elevrådet. 3. Eleverna har haft klassråd och styrelsemöten där de har getts möjligheter att påverka och välja. 4. Elevernas intressen och insikt i sina mål har tagits tillvara genom samtal och tolkning. Resultat Fk Vilka resultat visar uppföljning och utvärderingar? (Enkäter, observationer etc) 1. Vissa barn har svårt att ta vara på sitt inflytande och har svårt att komma igång med någon lek. 2. Vi blev uppmärksamma på att några barn upplevde att de inte hade några kompisar. Barnen trivdes och ville lära sig läsa och skriva. 3. Tema arbetena har skapat större intresse hos barnen, de blir mer medvetna om sitt lärande. 4. Barnen har blivit mer uppmärksamma på att deras arbeten ska bli färdiga, innan de påbörjar något nytt. 5. I de styrda lekgrupperna har barnen snabbare kommit i gång med leken och de flesta barn upplever att de har någon att vara med. Leken har blivit lugnare och barnen håller vid en lek en längre tid.

12 År Regelbundenheten i genomförandet av klassråd har varierat i de olika årskurserna. Då klasserna har haft regelbundna klassråd har eleverna blivit mer medvetna om rutinerna kring och möjligheterna med klassråd. 2. En representant från varje klass har deltagit på elevråd ungefär en gång per månad. Återkopplingen från elevråd till klassråd har fungerat olika bra. 3. Eleverna har blivit mer motiverade och är nu mer medvetna om framtida mål. Föräldrar har kommit väl förberedda. 4. Eleverna har blivit mer medvetna om de mål som arbetas med i klassen. I varierande utsträckning arbetar årskurserna med att förtydliga målen. Frh 5. Klasserna strävar efter varierande arbetssätt, men det fungerar olika bra i olika grupperingar. Eleverna har blivit mer engagerade. Särskolan Genom en enkätundersökning har det framkommit att barnen känner att de får vara med och bestämma. 1. Genom observationer har personalen sett, i de flesta fall, att eleverna har gjort sina favoritval. 2. Eleverna har visat glädje över att få vara med i elevrådet. 3. Eleverna har påverkat sin undervisning vid klassråd och styrelsemöten. 4. Eleverna har blivit mer medvetna om sina mål samt mer motiverade att jobba mot målen.

13 Analys av måluppfyllelse Vad beror resultatet på? Vilka faktorer har påverkat resultatet? Vad säger resultatet om måluppfyllelsen? Fk 1. Vi som pedagoger har inte jobbat ihop gruppen. Barnen kommer från många olika förskolor. Det krävs mer tid för gruppstärkande lekar. 5. Efter en termin upplevde vi pedagoger att vi arbetat ihop gruppen, barnen har lärt känna varandra bra. Vi har jobbat i styrda lekgrupper för att så många olika kontakter som möjligt ska tas. Vi byter också platser av ex. gå-kompisar, bänkkompisar osv. För att det ska bli så många olika kontakter som möjligt. Vi har också medvetet jobbat med olika lekar, kontakt och trygghetsövningar. År 1-6 Frh 1. På grund av elevernas ålder och klassernas sammansättning har klassråd genomförts i olika stor utsträckning. 2. Det behövs en tydligare struktur för återkopplingen mellan elevråd och klassråd. 3. Det har varit mycket positiva utvecklingssamtal bland annat pga. engagerade föräldrar samt att föräldrar och elever fått tillfälle att komma förberedda, eftersom det skriftliga omdömet skickats hem i god tid innan samtalet. 4. På grund av elevernas ålder och klassernas sammansättning har arbetet med förtydligande av GEM- kriterierna genomförts i olika stor utsträckning i klasserna. 5. Beroende på olika gruppers sammansättning har det ibland varit svårt att genomföra arbetssätt där man har mer inflytande i innehållet. Detta på grund av att detta kräver större ansvar från elevernas sida, vilket de har haft svårt att ta. Eftersom det bara har kommit in svar på hälften av enkäterna så vet vi inte riktigt hur hela resultatet ser ut. På grund av stora barngrupper ser fritidspedagogerna att vi inte kan uppfylla allas önskemål.

14 Särskolan 1. Att eleverna har fått mer tid och möjligheter att välja. 2. Eleverna har vuxit med sitt uppdrag och har berättat att de bemötts på ett bra sätt. 3. Eleverna har haft styrelsemöten regelbundet. Att göra samma sak flera gånger har gett teknisk kunskap. Eleverna har lärt av varandra. Vid val har positiv feedback getts direkt. 4. Elevernas intressen har tillvaratagits och de har sett sina mål tydligt. Bedömning av måluppfyllelse inte alls till viss del x till stor del helt och hållet Åtgärder för utveckling På vilket sätt vidareutvecklar ni ert arbete för att nå målet? Fk 1. Påvisa för barnen att de har ett eget inflytande under fria leken. Mer vuxenstöd i fria leken, för att fånga upp de barn som inte kommer med i leken. 2 och 5. Att börja med lekgrupper från höstterminens start, för att barnen snabbare ska blanda sig med varandra och inte hålla fast vid gamla kompisar. Vi behöver ett bra material som hjälper oss med gruppstärkande övningar. År Återkoppling från elevrådet till klasserna. 2. Fortsätta vårt arbete med pedagogiska planeringar. 3. Få eleverna mer insatta i målen och mer delaktiga i hur arbetet ska utformas. 4. Fortsätta att fostra eleverna demokratiskt. Frh Särskolan Pedagogerna påminner eleverna att de har inflytande över aktiviteter genom att ge förslag. Alla har storsamling en gång i månaden och vid behov. 1. Fortsätta att ge flera olika valmöjligheter och vara noggranna i våra observationer.

15 2. Fortsätta med att eleverna är med på elevråd regelbundet. 3. Fortsätta med styrelsemöten och tillfällen till val och inflytande för eleverna. 4. Fortsätta att jobba målinriktat. Mål nr: 2 Förutsättningar och genomförande Så här har vi arbetat för att nå målet? Eleverna utvecklar ett mångsidigt lärande genom samverkan och samarbete mellan skola, förskoleklass, fritidshem och särskola under läsåret Vi arbetar för en ökad samverkan och samsyn mellan skolans olika verksamheter genom att utbyta kunskaper och erfarenheter. Detta ger förutsättningar för att elevgrupper från olika verksamheter möts i olika sammanhang. Fk År En förskollärare från varje förskoleklass följer med sin klass till År Förskoleklasserna har storsjung tillsammans 1 gång/vecka, språkgrupper och gemensam utelek. 3. Fritidspedagogerna tar hand om fritidsbarnen varje fredag. 4. En elev från träningsskolan besöker ena förskoleklassen 1 gång/vecka. 5. Förskoleklassbarnen hälsade på blivande pedagog i år 1 cirka 30 min. varannan vecka. 1. Fadderverksamheten. Alla klasser ifrån år 1-6 har arbetat med fadderverksamhet. Fadderklasserna har då träffats och genomfört olika aktiviteter tillsammans. Det har bland annat varit gemensamma raster, hälsodag, konsttema, uteaktiviteter, skoljogg och skolans 50-års jubileum. 2. Samverkan mellan parallellerna Pedagogerna i parallellerna har gemensam planering vid minst ett tillfälle per vecka. Parallellklasserna har genomfört olika aktiviteter tillsammans t. ex. sångstunder, danser, pyssel, arbetsplatsbesök.

16 3. Samverkan med övrig verksamhet. En etta har samverkat med särskolan i olika former under flera tillfällen per vecka. År 2 har liksom tidigare år samverkat med särskolan genom besök på särskolan. En fyra har samverkat med särskolan kring Hultaby och medeltiden. Särskolan har bjudit in klasser för att titta på deras ABBA musikal. Enskilda elever från grundskolan har samverkat med särskolans verksamhet. Fritidspedagogerna har deltagit i skolans verksamhet i år 1-3. I år 1 och 2 har fritidspedagog haft det vi kallar skolfritids då de bland annat arbetat med samarbetsövningar, rastverksamhet, teater, skolskogen, skapande verksamhet. Fritidspedagog har haft hemkunskap i år 5 och Övergång mellan stadier. Blivande lärare i år 1 har deltagit på förskoleklassens vårfest för en kort information till föräldrarna om år 1. Efter jul har förskoleklasserna regelbundet besökt blivande pedagog i år 1. En personal från varje förskolegrupp har följt med upp till år 1. Blivande pedagog i år 4 har deltagit på 3:ans föräldramöte under våren. År 6 har tagit kontakt med Mogärde högstadium för om möjligt upprätta en fadderverksamhet mellan år 6 och år 8 inför skolstarten i år 7. År 6 har besökt Mogärde högstadium. Frh Fritidspedagogerna har skolfritids med eleverna i År1och 2. En fritidspedagog har hemkunskap med eleverna i År 5. En fritidspedagog har idrott med eleverna i fk, År1 och 2. Fritidspedagogerna är rastvärdar, extraresurs i slöjd, musik och i vissa klasser.

17 Särskolan Alla elever har haft delar av sin undervisning tillsammans med förskoleklass-/grundskoleelever. Samverkan har skett i olika konstellationer, i grupp och individuellt, i särskolan och i förskoleklass/grundskolan. Resultat Fk Vilka resultat visar uppföljning och utvärderingar? (Enkäter, observationer etc) 1. Barn och föräldrar har känt en trygghet. 2. Barnen i de båda förskoleklasserna har lärt känna och blivit trygga med varandra. Vi pedagoger ser alla barn som våra gemensamma. 3. Förskollärarna får tid för planering och pedagogiska samtal. För barnen blir det en bekantskap med all pedagogisk personal på fritids. 4. Barnen får insikt om att vi alla är olika. År Barnen blir inskolade i sin nya miljö, vilket gör dem trygga inför skolstarten. 1. Personalen upplever att fadderverksamheten är positiv och att de flesta elever uppskattar de aktiviteter de har haft. Man kan märka en tendens av att intresset avtar något hos de äldre eleverna. Eleverna verkar känna sig trygga i fadderverksamheten. Man kan se en viss stolthet hos år 3 när de får sina nya fadderbarn. 2. Alla parallellerna har samverkat i någon form. Det ser olika ut beroende på pedagogernas kompetenser och gruppernas sammansättning. Även tiden till samplanering varierar. 3. Elever och pedagoger upplever det som positivt att samverka med sär och träningsskolan. Pedagogerna upplever att eleverna i grundskolan får större förståelse för elevers olikheter. Intentionen hos några klasser var att samverkan skulle skett i större utsträckning. Skolfritids har arbetat mycket med skapande och lek, vilket eleverna uppskattat. Det har gett dem en variation i sitt lärande.

18 Fritidspersonalen har haft ansvaret för hemkunskapen. Det är ett mycket positivt inslag för eleverna. 4. Eleverna har känt en större trygghet genom att förskollärare har följt med upp i år 1. Föräldrar har vid flertal tillfällen påpekat hur positivt de upplever att det är två pedagoger i klassen och att någon för dem känd person följde med upp. När det gäller fadderverksamheten mellan blivande år 7 och 8:a har pedagogerna inte fått någon respons från Mogärde. Frh Särskolan Stämningen i grupperna blir positivare och lugnare. Personalen har sett en positiv utveckling hos våra elever när de samverkat med förskoleklass/grundskolan. Personalen har observerat en ökad självständighet och ett ökat självförtroende hos eleverna. De har varit stolta över att visa upp vad de kan och att de blivit bekräftade från grundskolans elever. Förskoleklassens och grundskolans elever och lärare har efterfrågat samverkan. Analys av måluppfyllelse Vad beror resultatet på? Vilka faktorer har påverkat resultatet? Vad säger resultatet om måluppfyllelsen? Fk 1. Förskollärarna har bakgrundskunskap om barnen. Barnen känner en vuxen sedan tidigare. 2. Barnen träffas dagligen genom utelek. Storsjung och språkgrupper 1 gång/vecka. 3. All pedagogisk personal känner alla barn. 5. Kontinuerliga besök hos blivande pedagog i år 1 i sin blivande skolmiljö. År Genom att arbetslagen är utformade efter faddersystemet har det gett personalen större möjlighet att planera upp och genomföra gemensamma aktiviteter. Aktiviteterna är varierande och bryter det vardagliga skolarbetet.

19 2. Pedagogerna upplever att man genom att samarbeta med parallellklassen vinner tid och att det är utvecklande. 3. Alla, både elever och personal har varit mycket positiva till samarbetet mellan särskola och skola. Detta har avspeglat sig på resultatet. De yngre eleverna har ett stort rörelsebehov, vilket tillgodosetts genom bland annat skolfritids verksamhet. 4. Innehållet i undervisningen och inlärda rutiner har kunnat följas upp genom ett nära samarbete mellan lärare och förskollärare. Frh Särskolan Fler vuxna bland eleverna gör att det blir lugnare. Kontinuitet bland personalen gör att eleverna känner sig tryggare. Samverkan har fungerat därför att det prioriterats av skolledning och lärare. Bedömning av måluppfyllelse inte alls till viss del x till stor del helt och hållet Åtgärder för utveckling På vilket sätt vidareutvecklar ni ert arbete för att nå målet? Fk 1. under året har en plan för samverkan och övergångar mellan skolans olika verksamheter tagits fram. 5. Att vi genom att följa vår plan för övergångar kan vidare utveckla vårt samarbete mellan olika verksamheter År Planera fadderverksamhetens upplägg och kontinuitet inför nytt läsår. De äldre faddrarna får ta ett större ansvar för planeringen av fadderaktiviteterna. 3 Genom att arbetslagen träffas varannan vecka ger det möjlighet för utökat samarbete mellan parallellerna.

20 3. År 3:s pedagog följer med upp i år 4:a och har någon form av aktivitet t ex. dans eller röris. Vi planerar in besök av blivande år 1 pedagog i förskoleklass och blivande år 4:a pedagog i år 3 under höstterminens början. Frh Särskolan Planerar att arbeta mer med dokumentation och utvärdering på ett medvetet sätt. Skapa fler tillfällen för samverkan. Avsätta mer resurser för att utveckla samverkan. Vid gemensamma aktiviteter skall särskolans behov och möjligheter för att deltaga beaktas. Mål nr: 3 Förutsättningar och genomförande Så här har vi arbetat för att nå målet? Elever och föräldrar känner till skolans hälsoprofil och eleverna utvecklar en medvetenhet om vad som är bra för deras välbefinnande under läsåret Fk Vi har kompis massage 1 gång/vecka. 2. Vi varvar ner en stund varje dag med frukt och saga efter uteleken. År Vi går till skogen och leker 1 gång/vecka. 4. Vi har daglig fysisk aktivitet ute och inne. Efter en bra vinter med snö och kyla har barnen ägnat mycket tid utomhus. Barnen har varit aktiva i pulka backen och på vår egen skridskobana. 5. Vi går till idrottshallen 1 gång/vecka. Pedagoger har arbetat fram en hälsoplan för skolan som vi börjat arbeta efter under året, men som träder i kraft from hösten Alla klasser på skolan har under året arbetat med materialet Livsviktigt. Även andra EQ material har använts där man arbetar med värdegrundsarbetet

21 på olika sätt. I vissa klasser har Rörligt team varit involverade i detta arbetet. Alla klasser har idrott två tillfällen per vecka. Klasserna har regelbundet haft fysiska och hälsofrämjande aktiviteter. Exempel på aktiviteter som förekommit är; lekar ute och inne, Arnerundan, Röris, rörelsesånger, dans, storsjung och massage. Vissa klasser har haft några av dessa aktiviteter schemalagt. Lektioner har av vissa klasser bedrivits utomhus i tex matematik och NO. Fadderverksamheten har i huvudsak varit hälsoinriktad med olika former av hälsofrämjande aktiviteter. Föräldrar har informerats på föräldramöten om skolans hälsoprofil. På vårt 50-års jubileum visade och berättade pedagoger och elever tillsammans om hälsoprofilen. År 2 har haft ett större arbetsområde om kropp och hälsa. Skolfritids i år 1 och 2 har till stor del haft ute aktiviteter. Under kommunens hälsovecka var det flera klasser på skolan som uppmärksammande detta och arbetade under denna vecka extra med muisk/dans, natur, skapande, vänner, rörelse och mat. Alla klasser på skolan har under året övat in två gemensamma danser som hela skolan dansat tillsammans vid två tillfällen. Frh Varje eftermiddag har fritidshemmen utevistelse minst 30 minuter. Vid ett tillfälle i månaden anordnas det aktiviteter tillsammans med alla avdelningar. Under vintern åkte fritidshemmen skridskor på eftermiddagarna. På loven cyklar eller går fritidshemmen på utflykter. En gång i veckan är fritids i idrottshallen där lek och olika bollspel utförs. I källan spelar eleverna fotboll, innebandy, dans eller annan fri rörelselek. Alla elever är med på aktiviteterna som fritids planerar, men de får välja vilken aktivitet de vill vara med på.

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Risebergaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, fritidshem och grundskola a för planen Rektor Cecilia Svebrant Vår

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 FRITIDSHEMMET Duvan Nybyholmsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Fredrik Besnard 2010-05-28 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola 1-6, Fritidshem, Grundsärskola Läsår 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Hammarbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hammarbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hammarbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och skolbarnsomsorg, mellanstadieklubb, förskoleklass, Roma kulturklass a

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola)

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) 1. Beskrivning av verksamheten 1.1 Uppgifter om huvudman, skolform, barn-/elevantal, verksamhetsidé/profilering

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Läsåret -11/12 HÄNSYN ANSVAR RESPEKT - KUNSKAP FÖRUTSÄTTNINGAR Lokaler Skolan har mer än tillräckligt med lokaler, detta eftersom elevantalet krympt.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, Fritidshem- a för planen Rektor och trygghetsgruppen.

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Arbetsplan. Inledning

Arbetsplan. Inledning Arbetsplan Inledning Oxhagsskolan är en F 6-skola i Akalla/Kista. Skolan har cirka 315 inskrivna barn i grundskola, grundsärskola och förskoleklasser. Cirka 195 elever är inskrivna på fritidshem. Varje

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Rektor Villerkulla Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Enhet Ljungsbackenskolans Fritidshem. Läsår

KVALITETSREDOVISNING. Enhet Ljungsbackenskolans Fritidshem. Läsår KVALITETSREDOVISNING Enhet Ljungsbackenskolans Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Ljungsbackenskolans Fritidshem TIDSPERIOD 2011-2012 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Ljungsbackenskolans

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer