Kvalitetsredovisning 2009/2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2009/2010"

Transkript

1 Vetlanda kommun Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsredovisning 2009/2010 Tomaslundsskolan Vetlanda Ort och datum BO Södergren Rektor

2 1. INLEDNING GRUNDFAKTA UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN REDOVISNING AV MÅL I DEN LOKAL ARBETSPLANEN ENHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR BESKRIVNING AV ENHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR GRUNDLÄGGANDE STATISTIK ARBETET I VERKSAMHETEN RESULTAT ENLIGT DEN LOKALA ARBETSPLANEN RESULTAT ENLIGT BUN:S ÖVERSIKTSPLAN SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OCH ANALYSER AV RESULTATEN ANALYS AV OCH BEDÖMNING AV HUR VÄL VERKSAMHETEN NÅR DE NATIONELLA MÅLEN NORMER OCH VÄRDEN KUNSKAPER ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE SKOLA OCH HEM ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN SKOLAN OCH OMVÄRLDEN BEDÖMNING OCH BETYG REKTORS ANSVAR VISSA OMRÅDEN HAR PRIORITERATS OCH VISSA OMRÅDEN BEHÖVER UTVECKLAS VIDARE MED DETTA SOM GRUND HAR VI FORMAT SKOLANS UTVECKLINGSOMRÅDE, DESSA LIGGER SEDAN TILL GRUND FÖR KOMPETENSUTVECKLINGS- OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN I FRAMTIDEN REDOVISNING AV ENHETENS ARBETE MED DAGLIG FYSISK AKTIVITET FÖRUTSÄTTNINGAR ARBETE I VERKSAMHETEN MÅLUPPFYLLELSE MÅL FÖR KOMMANDE VERKSAMHETSÅR REDOVISNING AV ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL FÖR VERKSAMHETSÅRET ENLIGT LIKABEHANDLINGSPLANEN REDOVISNING AV MÅLUPPFYLLELSE MÅL FÖR KOMMANDE VERKSAMHETSÅR BESLUTADE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV BRISTANDE MÅLUPPFYLLELSE... 43

3 1. Inledning 1.1 Grundfakta Tomaslundsskolan ligger i en naturskön omgivning i Vetlanda. Vi har centrum inom gångavstånd och skogens möjligheter precis inpå knutarna. Vi har även tillgång till en stor idrottshall. På skolan finns fritidshem, tre förskoleklasser, tvåparallelligt år 1 och 3-6, treparallelligt år 2, samt grundsärskola och träningsskola. Verksamheten består av 340 barn, varav ca 190 barn är inskrivna på fritidshem. Skolan har en god situation med behörig personal och rektor som finns på skolan. Modersmålslärare finns att tillgå i bosniska, albanska, ryska och thailändska. Utgångspunkterna för den pedagogiska verksamheten gällande styrdokument är; läroplaner, kursplaner, Vetlanda kommuns översiktsplan, prioriterade utvecklingsområden samt skolans lokala arbetsplan och likabehandlingsplan. Verksamheten är organiserad i fem arbetslag. 1. Förskoleklass och fritidshem 2. År 1 och 4 3. år 2 och 5 4. År 3 och 6 5. Särskolan. Vår strävan är att alla barn och elever ska känna sig trygga och känna lust att lära. 1.2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Skolutvecklingsgruppen Skolans utvecklingsgrupp initierar, följer upp och utvärderar pågående utvecklingsarbete på skolan. Gruppen träffas en timma varje vecka och består av rektor och arbetslagsledare. Arbetslagsledarna tar med sig information och diskussionsfrågor till och från arbetslagen. Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet träffas var fjärde vecka för att både övergripande, på individ och grupp nivå diskutera och åtgärda pågående och framtida insatser utifrån elever i behov av särskilt stöd. Gruppen består av rektor, skolpsykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagog samt berörd lärare. Arbetslagen Arbetslagen på skolan träffas minst ett tillfälle varje vecka. Arbetslagen planerar gemensamma pedagogiska aktiviteter, utbyter erfarenheter och delger varandra, följer upp, utvärderar och har pedagogiska diskussioner. Vid något tillfälle per termin har arbetslagen elevvård och går då igenom alla elever i arbetslaget.

4 Frh Fritidspersonalen har tillsammans under flera tillfällen diskuterat och arbetat med kvalitetsredovisningen. Fritidspedagogerna har på planeringstid, planeringsdagar och arbetsplatsträffar arbetat i mindre grupper. Två fritidspedagoger har haft ansvaret för att sammanställa underlaget till kvalitetsredovisningen. Pedagogiska arbetet i klasserna Muntliga och skriftliga utvärderingar sker kontinuerligt i klasserna. Personalens observationer vid pågående arbete och under raster är en viktig del av utvärderingen. Trygghetsrådet har regelbunden kontakt med kamratstödjarna i klassen. Arbetsplatsträffar/Konferenser All personal på skolan träffas en gång per termin på kvällstid för att ta upp och diskutera frågor som berör hela skolans verksamhet. Den pedagogiska personalen har ytterligare ett tillfälle per termin på kvällstid. På skolan har vi konferens varje onsdag. Dessa leds av rektor och innehåller information, diskussioner och uppföljningar av olika frågor. Medarbetarsamtal/personalvård Rektor genomför årligen medarbetarsamtal och lönesamtal med varje anställd personal på skolan. Personalen genomför vartannat år en medarbetarundersökning som tar upp den psykosociala arbetsmiljön. Personalen, tillsammans med rektor, arbetar vidare med de mål som togs fram föregående läsår. Uppföljning elever Under läsåret har det genomförts kartläggning och samtal för att följa upp elevernas trivsel, inflytande och självbild. Skolans specialpedagog har tillsammans med personal kommit överens om ett antal tester, utöver de nationella proven, som genomförs av alla elever i de olika årskurserna. Pedagogerna kan då se alla elevers utveckling när det gäller t ex språklig medvetenhet och läs- och skrivutveckling. På så vis skapas underlag som resurserna fördelas efter. Elever med särskilda behov följs upp extra noga i samråd med specialpedagogen.

5 1.3 Redovisning av mål i den lokal arbetsplanen Mål nr:1 Inflytande och ansvar Eleverna upplever att de har inflytande i den pedagogiska verksamheten under läsåret Mål nr:2 Övergång och samverkan Eleverna utvecklar ett mångsidigt lärande genom samverkan och samarbete mellan skola, förskoleklass, fritidshem och särskola under läsåret Mål nr:3 Kunskaper Elever och föräldrar känner till skolans hälsoprofil och eleverna utvecklar en medvetenhet om vad som är bra för deras välbefinnande under läsåret

6 2 Enhetens förutsättningar 2.1 Beskrivning av enhetens förutsättningar Förskoleklass Förskoleklasserna består av 40 barn som är indelade i två grupper. Klasserna har inför detta läsår bytt lokaler och har nu två likadana avdelningar som ligger vägg i vägg. Lokalerna består av många små rum vilket är en fördel när barnen leker då de kan dela upp sig och leka i fred. Den ena klassen har haft fritids i sina lokaler vilket varit mycket bra då de varit kvar på samma ställe hela dagen. Den andra klassen har bytt lokal till fritids vilket inneburit mycket spring med kläder mellan avdelningarna. Lokalerna är i stort behov av uppfräschning då allt är nedgånget och slitet, framförallt toaletter och hygienutrymmen. Förskoleklassens utemiljö är anpassad för förskoleverksamhet, barn 0-5 år Grundskola Skolan är byggd i ett plan. Lokalerna är över lag ljusa och luftiga. Kapprummen upplevs små och trånga och ger på det sättet upphov till konflikter. År 1,3 och 4 är placerade i den senast renoverade delen av skolan. Lokalerna ger bra förutsättningar till att variera undervisningen. År 2, 5 och 6 har sina lokaler i en annan byggnad med tillhörande studiehallar och få grupprum. Möjligheten till flexibilitet i undervisningen begränsas därför. Skolan hyr idrottslokaler av Vetlanda tennisklubb som ger möjlighet att bedriva en bra undervisning för eleverna. Trä- och metallslöjdens lokal har renoverats under året och upplevs nu ljus, luftig och rymlig. Hemkunskapsundervisning har under året bedrivits i särskolans kök. Tillgängligheten till denna lokal är begränsad och påverkar möjligheten till undervisning i ämnet. Vi uppdaterar kontinuerligt teknisk utrustning, läromedel och övrigt arbetsmaterial. På skolan finns ett bibliotek med bra utbud av böcker. En pedagog ansvarar för drift, inköp och ordning, vilket är resurskrävande. Skolans utemiljö består av skog, gräsmattor och asfalt. Där finns fotbollsplaner, rutschkanor, gungor, sandlådor och brädgård. Under senaste året har olika lekrutor målats på asfaltsområdet. Skolgården behöver ses över och kompletteras. Skolgårdsgränserna är dåligt markerade och behöver också ses över. Skolan leds av rektor och ingår i samverkansenhet Tomaslunden. Skolan arbetar aktivt för att ge alla elever samma förutsättningar oavsett kön, etnisk bakgrund, religion och sexuell läggning utifrån skolans likabehandlingsplan som tagits fram av trygghetsrådet. Elevhälsoteamet består av psykolog, kurator, specialpedagog, rektor och berörda lärare. Träffar sker en gång per månad och leds av rektor.

7 Resurslärareteamet består av rektor, specialpedagog och resurslärare. Specialpedagogen leder arbetet och stämmer av situationen och eventuellt omfördelar resurserna och tar fram kompensatoriska hjälpmedel. Förutsättningarna för kontinuitet i träffarna har varit sämre, på grund av att specialpedagogen haft fler funktioner i sin tjänst. På skolan finns elever som har annat modersmål än svenska. Dessa erbjuds svenska som andraspråk Fritidshem Fritidshemmet består av fyra avdelningar varav tre finns i skolbyggnaden. Förskoleklassens barn vistas på samma avdelning som de använt under dagen, där även År 1 har sitt fritidshem. År 2 har en egen avdelning. Elever i År 3 och uppåt är i en byggnad som ligger vid sidan om skolan. De yngre barngrupperna är stora i förhållande till lokalerna, som är väldigt nergångna och slitna. Avdelningen som ligger vid sidan om skolan är rymlig, men även den i behov av renovering. På de två avdelningarna där det går förskoleklassbarn och elever från År 1 arbetar fyra förskollärare och tre fritidspedagoger. På avdelningen för eleverna i År 2 arbetar tre fritidspedagoger och en förskollärare. På avdelningen för de stora barnen finns två fritidspedagoger Särskola Särskolans lokaler är väl fungerande och anpassade till den verksamhet som bedrivs. Alla lärare på särskolan har specialpedagogisk utbildning. Fritidshemmet leds av en fritidspedagog. Elevassistenter och fritidspedagog arbetar både i skolan och på fritidshemmet. Skolan har utrustats med mycket bra anpassningar för olika elevers behov. Särskolan har sina lokaler i anslutning till grundskolan. Ett klassrum är placerat i grundskolan, vilket är positivt för samverkan mellan grundskola och särskola. Före och efter skoltid, fungerar lokalerna som fritidshem. Utemiljön är lugn. Det är nära till grönområde. Den behöver utrustas med lekredskap för elever med funktionsnedsättning.

8 2.2 Grundläggande statistik Organisationsform Antal barn/elever den 15 oktober Antal årsarbetare Förskoleklass 40 Grundskola 284 varav skolbarnsomsorg 184 Särskola 16 Summa 340 Antal pojkar Antal flickor Andel i % Antal barn/elever per årsarbetare i Förskoleklass 13,3 Grundskola 13 Särskola 3 Skolbarnsomsorg 21 Antal årsarbetare den 15 oktober Andel i % Kvinnor 47,7 90 Män 5 10 Summa 52,7 100 Förskollärare 5,7 11 Fritidspedagoger 8,55 16 Lärare ,15 38 Lärare Speciallärare / pedagog 3 6 Obehörig 1,8 3 Elevassistenter 5,7 11 Övrig elevvårdspersonal 0,38 1 Skolmåltidspersonal 3,39 6 Övrig personal 2 4 Skolledning 1 2 Summa 52,7 100

9 Definitioner (nyckeltal) Antal barn/elever Antalet barn och elever som finns inskrivna vid förskoleklassen/fritidshemmet/skolan den 15 oktober, för särskolan de barn som finns på elevlistorna den 15 oktober. Antal barn-elever/årsarbetare Här avses personal som arbetar med barn/elever i barngrupp eller elevgrupp enligt budget för personal. Antal årsarbetare Aktuell tjänstgöringsgrad den 15 oktober per anställd läggs samman. Lärare 1-7 Även lärare med äldre utbildning som låg- och mellanstadielärare. Lärare 4-9 Även lärare med utbildning till ämneslärare och adjunkt. Obehörig Lärare utan formell utbildning för den tjänst som upprätthålls. Övrig elevvårdspersonal Ex: kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare. Övrig personal Ex: vaktmästare, lokalvårdare, skolmåltidspersonal. Skolledning Enligt tilldelad budget. Speciallärare/Specialpedagog Lärare med specialpedagogisk examen (minst 40 p specialpedagogik eller motsvarande). Skola Skola används för enhet, förskola och skola.

10 3 Arbetet i verksamheten 3.1 Resultat enligt den lokala arbetsplanen Mål nr: 1 Förutsättningar och genomförande Så här har vi arbetat för att nå målet? Eleverna upplever att de har inflytande i den pedagogiska verksamheten under läsåret Fk År Barnen styr sin lek efter intresse och kompisar under fria leken, både inne och ute. 2. Innan utvecklingssamtalen skickade vi hem frågor som barnen fick svara på med hjälp av föräldrarna. De fick bland annat svara på vad de vill lära sig i förskoleklassen och vad de tycker är roligt att jobba med. 3. Inför nytt temaarbete har barnen genom mindmap fått vara med och bestämma vad de vill lära sig. 4. Inför termins slutet får barnen ta mer eget ansvar för sina påbörjade arbeten och se till att de hinner avslutas i tid. 5. Vi har periodvis haft styrda lekgrupper för att pedagogerna upplevde att den fria leken bidrog till att konflikter uppstod. 1. Klassråd Regelbundna klassråd genomförs där elevernas förslag följs upp och genomförs om möjlighet finns. 2. Elevråd En representant från varje klass deltar på elevrådsmötena. Mötena äger rum ungefär en gång per månad. Rektor leder mötet. 3. IUP På utvecklingssamtalen bestämmer elev/föräldrar/lärare vilka mål eleven ska arbeta mot. Inför samtalen har elev och förälder fått i uppgift att tänka igenom vilka mål de vill ha. Ungefär en vecka innan samtalet har eleven fått hem IUP:n med det skriftliga omdömet för påseende. 4. GEM Inför nya arbetsområden förtydligar läraren vilka mål och målkriterier som eleverna ska nå genom att arbeta med arbetsområdet.

11 5. Varierande arbetssätt Arbetslagen för diskussioner kring pedagogiska planeringar om hur eleverna kan vara med och påverka utförandedelen. Genom att variera arbetssätt kan pedagogerna tillmötesgå olika elevers önskan om hur och vad man ska arbeta med. Inom de praktiska ämnena ges möjlighet att påverka sitt arbete inom givna ramar. Frh Särskolan Genom samlingar har barnen fått komma med egna förslag på vad de vill göra på fritidshemmet. Inför loven får de önska aktiviteter och utflykter. 1. Eleverna har erbjudits valmöjligheter i olika områden och efter elevernas förutsättningar. 2. Under året har det utökats med ytterligare två elever i elevrådet. 3. Eleverna har haft klassråd och styrelsemöten där de har getts möjligheter att påverka och välja. 4. Elevernas intressen och insikt i sina mål har tagits tillvara genom samtal och tolkning. Resultat Fk Vilka resultat visar uppföljning och utvärderingar? (Enkäter, observationer etc) 1. Vissa barn har svårt att ta vara på sitt inflytande och har svårt att komma igång med någon lek. 2. Vi blev uppmärksamma på att några barn upplevde att de inte hade några kompisar. Barnen trivdes och ville lära sig läsa och skriva. 3. Tema arbetena har skapat större intresse hos barnen, de blir mer medvetna om sitt lärande. 4. Barnen har blivit mer uppmärksamma på att deras arbeten ska bli färdiga, innan de påbörjar något nytt. 5. I de styrda lekgrupperna har barnen snabbare kommit i gång med leken och de flesta barn upplever att de har någon att vara med. Leken har blivit lugnare och barnen håller vid en lek en längre tid.

12 År Regelbundenheten i genomförandet av klassråd har varierat i de olika årskurserna. Då klasserna har haft regelbundna klassråd har eleverna blivit mer medvetna om rutinerna kring och möjligheterna med klassråd. 2. En representant från varje klass har deltagit på elevråd ungefär en gång per månad. Återkopplingen från elevråd till klassråd har fungerat olika bra. 3. Eleverna har blivit mer motiverade och är nu mer medvetna om framtida mål. Föräldrar har kommit väl förberedda. 4. Eleverna har blivit mer medvetna om de mål som arbetas med i klassen. I varierande utsträckning arbetar årskurserna med att förtydliga målen. Frh 5. Klasserna strävar efter varierande arbetssätt, men det fungerar olika bra i olika grupperingar. Eleverna har blivit mer engagerade. Särskolan Genom en enkätundersökning har det framkommit att barnen känner att de får vara med och bestämma. 1. Genom observationer har personalen sett, i de flesta fall, att eleverna har gjort sina favoritval. 2. Eleverna har visat glädje över att få vara med i elevrådet. 3. Eleverna har påverkat sin undervisning vid klassråd och styrelsemöten. 4. Eleverna har blivit mer medvetna om sina mål samt mer motiverade att jobba mot målen.

13 Analys av måluppfyllelse Vad beror resultatet på? Vilka faktorer har påverkat resultatet? Vad säger resultatet om måluppfyllelsen? Fk 1. Vi som pedagoger har inte jobbat ihop gruppen. Barnen kommer från många olika förskolor. Det krävs mer tid för gruppstärkande lekar. 5. Efter en termin upplevde vi pedagoger att vi arbetat ihop gruppen, barnen har lärt känna varandra bra. Vi har jobbat i styrda lekgrupper för att så många olika kontakter som möjligt ska tas. Vi byter också platser av ex. gå-kompisar, bänkkompisar osv. För att det ska bli så många olika kontakter som möjligt. Vi har också medvetet jobbat med olika lekar, kontakt och trygghetsövningar. År 1-6 Frh 1. På grund av elevernas ålder och klassernas sammansättning har klassråd genomförts i olika stor utsträckning. 2. Det behövs en tydligare struktur för återkopplingen mellan elevråd och klassråd. 3. Det har varit mycket positiva utvecklingssamtal bland annat pga. engagerade föräldrar samt att föräldrar och elever fått tillfälle att komma förberedda, eftersom det skriftliga omdömet skickats hem i god tid innan samtalet. 4. På grund av elevernas ålder och klassernas sammansättning har arbetet med förtydligande av GEM- kriterierna genomförts i olika stor utsträckning i klasserna. 5. Beroende på olika gruppers sammansättning har det ibland varit svårt att genomföra arbetssätt där man har mer inflytande i innehållet. Detta på grund av att detta kräver större ansvar från elevernas sida, vilket de har haft svårt att ta. Eftersom det bara har kommit in svar på hälften av enkäterna så vet vi inte riktigt hur hela resultatet ser ut. På grund av stora barngrupper ser fritidspedagogerna att vi inte kan uppfylla allas önskemål.

14 Särskolan 1. Att eleverna har fått mer tid och möjligheter att välja. 2. Eleverna har vuxit med sitt uppdrag och har berättat att de bemötts på ett bra sätt. 3. Eleverna har haft styrelsemöten regelbundet. Att göra samma sak flera gånger har gett teknisk kunskap. Eleverna har lärt av varandra. Vid val har positiv feedback getts direkt. 4. Elevernas intressen har tillvaratagits och de har sett sina mål tydligt. Bedömning av måluppfyllelse inte alls till viss del x till stor del helt och hållet Åtgärder för utveckling På vilket sätt vidareutvecklar ni ert arbete för att nå målet? Fk 1. Påvisa för barnen att de har ett eget inflytande under fria leken. Mer vuxenstöd i fria leken, för att fånga upp de barn som inte kommer med i leken. 2 och 5. Att börja med lekgrupper från höstterminens start, för att barnen snabbare ska blanda sig med varandra och inte hålla fast vid gamla kompisar. Vi behöver ett bra material som hjälper oss med gruppstärkande övningar. År Återkoppling från elevrådet till klasserna. 2. Fortsätta vårt arbete med pedagogiska planeringar. 3. Få eleverna mer insatta i målen och mer delaktiga i hur arbetet ska utformas. 4. Fortsätta att fostra eleverna demokratiskt. Frh Särskolan Pedagogerna påminner eleverna att de har inflytande över aktiviteter genom att ge förslag. Alla har storsamling en gång i månaden och vid behov. 1. Fortsätta att ge flera olika valmöjligheter och vara noggranna i våra observationer.

15 2. Fortsätta med att eleverna är med på elevråd regelbundet. 3. Fortsätta med styrelsemöten och tillfällen till val och inflytande för eleverna. 4. Fortsätta att jobba målinriktat. Mål nr: 2 Förutsättningar och genomförande Så här har vi arbetat för att nå målet? Eleverna utvecklar ett mångsidigt lärande genom samverkan och samarbete mellan skola, förskoleklass, fritidshem och särskola under läsåret Vi arbetar för en ökad samverkan och samsyn mellan skolans olika verksamheter genom att utbyta kunskaper och erfarenheter. Detta ger förutsättningar för att elevgrupper från olika verksamheter möts i olika sammanhang. Fk År En förskollärare från varje förskoleklass följer med sin klass till År Förskoleklasserna har storsjung tillsammans 1 gång/vecka, språkgrupper och gemensam utelek. 3. Fritidspedagogerna tar hand om fritidsbarnen varje fredag. 4. En elev från träningsskolan besöker ena förskoleklassen 1 gång/vecka. 5. Förskoleklassbarnen hälsade på blivande pedagog i år 1 cirka 30 min. varannan vecka. 1. Fadderverksamheten. Alla klasser ifrån år 1-6 har arbetat med fadderverksamhet. Fadderklasserna har då träffats och genomfört olika aktiviteter tillsammans. Det har bland annat varit gemensamma raster, hälsodag, konsttema, uteaktiviteter, skoljogg och skolans 50-års jubileum. 2. Samverkan mellan parallellerna Pedagogerna i parallellerna har gemensam planering vid minst ett tillfälle per vecka. Parallellklasserna har genomfört olika aktiviteter tillsammans t. ex. sångstunder, danser, pyssel, arbetsplatsbesök.

16 3. Samverkan med övrig verksamhet. En etta har samverkat med särskolan i olika former under flera tillfällen per vecka. År 2 har liksom tidigare år samverkat med särskolan genom besök på särskolan. En fyra har samverkat med särskolan kring Hultaby och medeltiden. Särskolan har bjudit in klasser för att titta på deras ABBA musikal. Enskilda elever från grundskolan har samverkat med särskolans verksamhet. Fritidspedagogerna har deltagit i skolans verksamhet i år 1-3. I år 1 och 2 har fritidspedagog haft det vi kallar skolfritids då de bland annat arbetat med samarbetsövningar, rastverksamhet, teater, skolskogen, skapande verksamhet. Fritidspedagog har haft hemkunskap i år 5 och Övergång mellan stadier. Blivande lärare i år 1 har deltagit på förskoleklassens vårfest för en kort information till föräldrarna om år 1. Efter jul har förskoleklasserna regelbundet besökt blivande pedagog i år 1. En personal från varje förskolegrupp har följt med upp till år 1. Blivande pedagog i år 4 har deltagit på 3:ans föräldramöte under våren. År 6 har tagit kontakt med Mogärde högstadium för om möjligt upprätta en fadderverksamhet mellan år 6 och år 8 inför skolstarten i år 7. År 6 har besökt Mogärde högstadium. Frh Fritidspedagogerna har skolfritids med eleverna i År1och 2. En fritidspedagog har hemkunskap med eleverna i År 5. En fritidspedagog har idrott med eleverna i fk, År1 och 2. Fritidspedagogerna är rastvärdar, extraresurs i slöjd, musik och i vissa klasser.

17 Särskolan Alla elever har haft delar av sin undervisning tillsammans med förskoleklass-/grundskoleelever. Samverkan har skett i olika konstellationer, i grupp och individuellt, i särskolan och i förskoleklass/grundskolan. Resultat Fk Vilka resultat visar uppföljning och utvärderingar? (Enkäter, observationer etc) 1. Barn och föräldrar har känt en trygghet. 2. Barnen i de båda förskoleklasserna har lärt känna och blivit trygga med varandra. Vi pedagoger ser alla barn som våra gemensamma. 3. Förskollärarna får tid för planering och pedagogiska samtal. För barnen blir det en bekantskap med all pedagogisk personal på fritids. 4. Barnen får insikt om att vi alla är olika. År Barnen blir inskolade i sin nya miljö, vilket gör dem trygga inför skolstarten. 1. Personalen upplever att fadderverksamheten är positiv och att de flesta elever uppskattar de aktiviteter de har haft. Man kan märka en tendens av att intresset avtar något hos de äldre eleverna. Eleverna verkar känna sig trygga i fadderverksamheten. Man kan se en viss stolthet hos år 3 när de får sina nya fadderbarn. 2. Alla parallellerna har samverkat i någon form. Det ser olika ut beroende på pedagogernas kompetenser och gruppernas sammansättning. Även tiden till samplanering varierar. 3. Elever och pedagoger upplever det som positivt att samverka med sär och träningsskolan. Pedagogerna upplever att eleverna i grundskolan får större förståelse för elevers olikheter. Intentionen hos några klasser var att samverkan skulle skett i större utsträckning. Skolfritids har arbetat mycket med skapande och lek, vilket eleverna uppskattat. Det har gett dem en variation i sitt lärande.

18 Fritidspersonalen har haft ansvaret för hemkunskapen. Det är ett mycket positivt inslag för eleverna. 4. Eleverna har känt en större trygghet genom att förskollärare har följt med upp i år 1. Föräldrar har vid flertal tillfällen påpekat hur positivt de upplever att det är två pedagoger i klassen och att någon för dem känd person följde med upp. När det gäller fadderverksamheten mellan blivande år 7 och 8:a har pedagogerna inte fått någon respons från Mogärde. Frh Särskolan Stämningen i grupperna blir positivare och lugnare. Personalen har sett en positiv utveckling hos våra elever när de samverkat med förskoleklass/grundskolan. Personalen har observerat en ökad självständighet och ett ökat självförtroende hos eleverna. De har varit stolta över att visa upp vad de kan och att de blivit bekräftade från grundskolans elever. Förskoleklassens och grundskolans elever och lärare har efterfrågat samverkan. Analys av måluppfyllelse Vad beror resultatet på? Vilka faktorer har påverkat resultatet? Vad säger resultatet om måluppfyllelsen? Fk 1. Förskollärarna har bakgrundskunskap om barnen. Barnen känner en vuxen sedan tidigare. 2. Barnen träffas dagligen genom utelek. Storsjung och språkgrupper 1 gång/vecka. 3. All pedagogisk personal känner alla barn. 5. Kontinuerliga besök hos blivande pedagog i år 1 i sin blivande skolmiljö. År Genom att arbetslagen är utformade efter faddersystemet har det gett personalen större möjlighet att planera upp och genomföra gemensamma aktiviteter. Aktiviteterna är varierande och bryter det vardagliga skolarbetet.

19 2. Pedagogerna upplever att man genom att samarbeta med parallellklassen vinner tid och att det är utvecklande. 3. Alla, både elever och personal har varit mycket positiva till samarbetet mellan särskola och skola. Detta har avspeglat sig på resultatet. De yngre eleverna har ett stort rörelsebehov, vilket tillgodosetts genom bland annat skolfritids verksamhet. 4. Innehållet i undervisningen och inlärda rutiner har kunnat följas upp genom ett nära samarbete mellan lärare och förskollärare. Frh Särskolan Fler vuxna bland eleverna gör att det blir lugnare. Kontinuitet bland personalen gör att eleverna känner sig tryggare. Samverkan har fungerat därför att det prioriterats av skolledning och lärare. Bedömning av måluppfyllelse inte alls till viss del x till stor del helt och hållet Åtgärder för utveckling På vilket sätt vidareutvecklar ni ert arbete för att nå målet? Fk 1. under året har en plan för samverkan och övergångar mellan skolans olika verksamheter tagits fram. 5. Att vi genom att följa vår plan för övergångar kan vidare utveckla vårt samarbete mellan olika verksamheter År Planera fadderverksamhetens upplägg och kontinuitet inför nytt läsår. De äldre faddrarna får ta ett större ansvar för planeringen av fadderaktiviteterna. 3 Genom att arbetslagen träffas varannan vecka ger det möjlighet för utökat samarbete mellan parallellerna.

20 3. År 3:s pedagog följer med upp i år 4:a och har någon form av aktivitet t ex. dans eller röris. Vi planerar in besök av blivande år 1 pedagog i förskoleklass och blivande år 4:a pedagog i år 3 under höstterminens början. Frh Särskolan Planerar att arbeta mer med dokumentation och utvärdering på ett medvetet sätt. Skapa fler tillfällen för samverkan. Avsätta mer resurser för att utveckla samverkan. Vid gemensamma aktiviteter skall särskolans behov och möjligheter för att deltaga beaktas. Mål nr: 3 Förutsättningar och genomförande Så här har vi arbetat för att nå målet? Elever och föräldrar känner till skolans hälsoprofil och eleverna utvecklar en medvetenhet om vad som är bra för deras välbefinnande under läsåret Fk Vi har kompis massage 1 gång/vecka. 2. Vi varvar ner en stund varje dag med frukt och saga efter uteleken. År Vi går till skogen och leker 1 gång/vecka. 4. Vi har daglig fysisk aktivitet ute och inne. Efter en bra vinter med snö och kyla har barnen ägnat mycket tid utomhus. Barnen har varit aktiva i pulka backen och på vår egen skridskobana. 5. Vi går till idrottshallen 1 gång/vecka. Pedagoger har arbetat fram en hälsoplan för skolan som vi börjat arbeta efter under året, men som träder i kraft from hösten Alla klasser på skolan har under året arbetat med materialet Livsviktigt. Även andra EQ material har använts där man arbetar med värdegrundsarbetet

21 på olika sätt. I vissa klasser har Rörligt team varit involverade i detta arbetet. Alla klasser har idrott två tillfällen per vecka. Klasserna har regelbundet haft fysiska och hälsofrämjande aktiviteter. Exempel på aktiviteter som förekommit är; lekar ute och inne, Arnerundan, Röris, rörelsesånger, dans, storsjung och massage. Vissa klasser har haft några av dessa aktiviteter schemalagt. Lektioner har av vissa klasser bedrivits utomhus i tex matematik och NO. Fadderverksamheten har i huvudsak varit hälsoinriktad med olika former av hälsofrämjande aktiviteter. Föräldrar har informerats på föräldramöten om skolans hälsoprofil. På vårt 50-års jubileum visade och berättade pedagoger och elever tillsammans om hälsoprofilen. År 2 har haft ett större arbetsområde om kropp och hälsa. Skolfritids i år 1 och 2 har till stor del haft ute aktiviteter. Under kommunens hälsovecka var det flera klasser på skolan som uppmärksammande detta och arbetade under denna vecka extra med muisk/dans, natur, skapande, vänner, rörelse och mat. Alla klasser på skolan har under året övat in två gemensamma danser som hela skolan dansat tillsammans vid två tillfällen. Frh Varje eftermiddag har fritidshemmen utevistelse minst 30 minuter. Vid ett tillfälle i månaden anordnas det aktiviteter tillsammans med alla avdelningar. Under vintern åkte fritidshemmen skridskor på eftermiddagarna. På loven cyklar eller går fritidshemmen på utflykter. En gång i veckan är fritids i idrottshallen där lek och olika bollspel utförs. I källan spelar eleverna fotboll, innebandy, dans eller annan fri rörelselek. Alla elever är med på aktiviteterna som fritids planerar, men de får välja vilken aktivitet de vill vara med på.

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015 KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2014/2015 1 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2014/2015, samt arbetslagens

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmets uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014, samt arbetslagens

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Fritidshemmens kvalitetsrapport Fritidshemmens kvalitetsrapport Fritidshem Östra Ljungby Läsår 2014/2015 Innehållsförteckning Skolledarens beskrivning av kvaliteten i verksamheten.... 3 Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete....

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010. för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Kvalitetsredovisning 2010. för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola Kvalitetsredovisning 2010 för Grundskoleverksamheten i Storfors kommun Bjurtjärns skola Innehåll 1. Inledning Sid. 1 2. Beskrivning av verksamheten Sid. 1 3. Elever Sid. 1-2 4. Personal Sid. 2 5. Förutsättningar

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-6 samt förberedelseklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Marianne Henrikson

Läs mer

Östbyskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Maria Westberg Rektor

Östbyskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Maria Westberg Rektor Östbyskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Maria Westberg 20151031 Sidan 2 av 9 Grunduppgifter: Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och skola Ansvarig för planen:

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Kvalitetsanalys 15/16. Trollebo fritidshem

Kvalitetsanalys 15/16. Trollebo fritidshem Kvalitetsanalys 15/16 Trollebo fritidshem Innehållsförteckning Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 Resultatet av årets verksamhet... 5 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet...

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2015/2016. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2015/2016. Fritidshem 2016-04-11 Kvalitetsredovisning för läsåret 2015/2016 Fritidshem Datum: 2016-06-29 Rektor: Johan Lindström Biträdande rektor: Resultatenhetschef: Bengt Albertsson Avesta kommun, Bildningsförvaltningen

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

GRANGÄRDETS SKOLA. Uppdrag Skollagen Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011

GRANGÄRDETS SKOLA. Uppdrag Skollagen Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 GRANGÄRDETS SKOLA Uppdrag Skollagen Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 BUNs mål Mobbningsfri skola/ trygga barn Ämnesbehöriga lärare till 100% Lokala mål Skolan: Vi strävar mot

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass- åk 6, fritids a för planen Rektor Elisabeth Sterner/ bit

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Kvalitetsarbetet 2014/2015 2015-10-01 BOS/GUN Knåda skola och fritidshem Chris Sommar Kvalitetsarbetet 2014/2015 Grundfakta Antal elever Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Antal lärare Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Elevassistent 8 elever

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 6 Lidåkers fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Grunduppgifter

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys 15/16 Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 Resultatet av årets verksamhet... 5 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet...

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola

Arbetsplan för Västra Bodarna skola 150825 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola

Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Änggårdsskolan Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem S Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Förutsättningar sid 4 3. Läroplansmål Normer och värden sid 5 4. Läroplansmål Kunskaper sid 7 5.

Läs mer

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan, Grundskolans fritidshem Syrenen, Nyponrosen och Polstjärnan,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Edenryds och Gualövs skolor Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Edenryds och Gualövs skolor Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Edenryds och Gualövs skolor Dnr 53-2006:1437 Utbildningsinspektion i Edenryds och Gualövs skolor Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-05-06 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Skolbarnomsorg FRITIDSHEMMEN INOM AVESTA CENTRALA RO MARKUSSKOLAN OCH BERGSNÄSSKOLAN ROSEN ELDEN ÖRNEN BLIXTEN RAKETEN Avesta, 2012-06-18 Rektor: Marie-Ann

Läs mer

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16

Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16 Grunduppgifter Fritidshemmets likabehandlingsplan/ plan mot diskriminering och kränkande behandling, läsår 15/16 Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshemmet Ansvariga för planen Fritidshemmets

Läs mer

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Noltorpsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Skolans mål: Vi på skolan ska arbeta för att alla elever ska uppleva arbetsro i klassrummet och på fritidshemmet. Mål vt-14. hållet eller ganska bra

Skolans mål: Vi på skolan ska arbeta för att alla elever ska uppleva arbetsro i klassrummet och på fritidshemmet. Mål vt-14. hållet eller ganska bra Gefle Montessoriskolas måldokument 2013/14 Normer och värden 1. Arbetsro Skolans mål: Vi på skolan ska arbeta för att alla elever ska uppleva arbetsro i klassrummet och på fritidshemmet. Det är arbetsro

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 Nybyholmsskolan Förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Fredrik Besnard 2010-05-28 Innehåll 1. Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2.

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Råssnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Råssnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Råssnässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, förskoleklass, fritidshem samt särskola. Ansvariga för planen: Rektorerna

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015 150225 Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret 2010 2011 1 Inledning Obligatoriska särskolan med grundsärskolan och träningsskolan har under året funnits för eleverna i år 1-6 på Grevhagsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer