Kvalitetsredovisning läsåret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning läsåret 2005-2006"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret Inledning... 2 Mål för läsåret Resultat och måluppfyllelse... 5 Elevinflytande... 5 Föräldrainflytande... 5 Åtgärder för utveckling... 5 Bilagor... 7 Pedagogisk plattform för Backaskolan bilaga Protokoll från Utvärderingsdagarna och 19, bilaga Protokoll från Upptaktsdagarna, aug 2006, bilaga Utvärdering av Stora elevrådet och Kamratstödjarna, bilaga Nationella proven 2006 Sammanställning för Backaskolan, bilaga DoIt-plan bilaga Backaskolans kvalitetscykel, bilaga Organisationsplan för Backaskolan, bilaga Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande behandling, bilaga

2 2 Inledning Denna kvalitetsredovisning avser läsåret , och har sammanställts av rektor Marianne Ullstad och biträdande rektor Lena Hallberg. Som underlag har vi använt de utvärderingar som görs årligen av personal och elever och som ingår i Backaskolans kvalitetscykel, bilaga 7. Resultat från nationella prov, men också från övriga uppföljningsinstrument som Språket lyfter, vårt eget testbatteri (KTI, H4, DLS, Ängelholmstest, Älgtest, Hagnäs skrivanalys, Ordkedjor, MG Johanssons diagnos m fl), Mattespåret (år 1-5) samt Skolverkets analysschema och diagnoser (år 6-9) utgör också underlag. Vi har också som rutin att årligen utvärdera vår Likabehandlingsplan (fd Plan mot kränkande behandling), utvärderingen redovisas inför styrelsen. Styrelsen såväl som torsdagskonferensen, jfr nedan, har godkänt framtagandet av underlag till Kvalitetsredovisningen enligt ovan. Backaskolan är en fristående skola med ca 230 elever fördelat på årskurs F-9. Fritidshemmet för barn i åk F-5 är integrerat i skolan. Mer än hälften av eleverna kommer från närområdet men vi har också elever som är bosatta i andra stadsdelar och kommuner. Byggnaderna är ursprungligen inte avsedda för skolverksamhet, vilket gör skolans utformning lite annorlunda. Anpassningar har gjorts med varierande resultat. Den annorlunda miljön ger dock en öppen och välkomnande atmosfär. Skolan är belägen i Sege park. Blandningen av park, grönområde och skolgård ger stora möjligheter i den pedagogiska verksamheten. Skolan drivs som en ideell förening där styrelsen består av föräldrar och pedagoger. Organisationen är platt, se Backaskolans organisationsplan, bilaga 8, och beslutsvägarna korta. Pedagogerna har stor möjlighet att påverka den pedagogiska verksamheten via torsdagskonferensen, som är beslutande i många frågor. I personalgruppen har vi en stor åldersspridning, mellan 23 och 63 år. Jämfört med de flesta andra skolor har vi en förhållandevis stor andel män, framförallt bland de yngre barnen. Totalt sett är 64% kvinnor och 36% män av de anställda och flertalet arbetar heltid. Från förskoleklassen och upp till femman arbetar en lärare tillsammans med en fritidspedagog. I skolår 6-9 är man två eller tre mentorer som samverkar om klassen. Vi har två anställda specialpedagoger, en för skolår 1-5 och en för 6-9. Under verksamhetsåret har vi också haft två personliga assistenter för barn i behov av särskilda stödåtgärder, samt två extra pedagogiska resurspersoner. I personalen ingår även vaktmästare, ekonomibiträden, skolsköterska samt datatekniker. Vi arbetar efter devisen Utan tvivel är man inte klok (se vidare Pedagogisk plattform), och försöker skapa olika forum där pedagogerna ges möjlighet att ifrågasätta och reflektera kring sin pedagogiska verklighet. Inom de tre arbetslagen (F-2, 3-5 och 6-9) samverkar man över årskurserna i tematiska arbeten av olika slag. Detta år har vi också genomfört ett skolövergripande tema Det är vi som bygger världen. Vi strävar efter att utveckla det vidgade textbegreppet, till exempel har vi de senaste åren gjort en satsning kring film och rörliga bilder. Backaskolan samarbetar med lärarutbildningen på Malmö Högskola, och förutom att vara en partnerskola inbegriper också samarbetet att vi planerar och genomför fältstudiedagar för lärarstudenterna. Ett annat uttryck för vårt samarbete med Malmö Högskola är det årligen återkommande Backaseminariet, se nedan. Som en bas och bakgrund för skolans pedagogiska arbete ligger ovannämnda Pedagogisk plattform, se bilaga 1. Tanken är att pedagoger, föräldrar och styrelse ständigt ska diskutera och tolka innehållet i plattformen och omvandla innehållet till något konkret. Under året har en grupp pedagoger ur de olika arbetslagen tillsammans med skolledningen ansvarat för det revideringsarbete som pågår av plattformen. Alla pedagoger har varit delaktiga i processen

3 3 genom att ett flertal torsdagskonferenser ägnats åt att i smågrupper diskutera valda avsnitt ur plattformen. Arbetet kommer att fortsätta nästa läsår. I bilagan återfinns det ursprungliga dokumentet. Läsåret 05/06 beslöt vi att fokusera på och utvärdera målen enligt avsnittet Mål för läsåret nedan. Dessa punkter var grunden för vår utvärdering som ägde rum 16 och 19 juni Denna var upplagd så att alla anställda inför utvärderingsdagarna gjorde en skriftlig utvärdering utifrån de ovan nämnda huvudområdena och klasspedagogerna ansvarade för att det gjordes utvärderingar med elever i respektive klass. Allas utvärderingar var lästa av alla inför utvärderingsdagarna, och PUG (pedagogiska utvecklingsgruppen) gjorde utifrån dessa ett underlag för dagarnas diskussioner. Protokoll från utvärderingdagarna bifogas, se bilaga 2. Elevrådet för de äldre eleverna (årskurs 6-9) har också utvärderat sitt arbete, liksom kamratstödjarna, se bilaga 4. Som ett konkret resultat av lärandet finns varje år resultaten av de nationella proven, en sammanställning bifogas, bilaga 5. Upptaktsdagarna 14 och 15 augusti ägnades åt att följa upp utvärderingen av föregående läsår och att planera för förbättrande åtgärder under läsåret. Målformuleringarna inför lå diskuterades och antogs, dessutom fick PUG i uppdrag att göra ett förslag på prioritering bland målen. Prioriteringen fastslogs senare, efter diskussioner i de olika arbetslagen, på en torsdagskonferens. En under läsåret framarbetad DoIt plan (Datororienterad It), bilaga 6, diskuterades och inkomna synpunkter remitterades tillbaka till den arbetsgrupp som arbetat fram planen. Beslut tas under hösten. Vi beslutade att under hösten 2006 lägga stor vikt vid arbetet med att färdigställa de lokala arbetsplanerna. Vi ägnade också mycket tid till diskussioner kring bl a mjuktema, skoltema, loggboksanvändning och fadderverksamhet. Även protokoll från upptaktsdagarna bifogas, bilaga 3. Utvärderings- och upptaktsdagarna på Backaskolan känns angelägna i sin funktion att få oss att stanna upp och titta bakåt - för att kunna blicka framåt. På så sätt utgör de stommen i utvärderings- och kvalitetsarbetet på skolan, och blir motorn i en process av förändring och utveckling. För att läsaren lättare ska förstå kopplingarna mellan Backaskolans mål och det som behandlas på dessa dagar har vi i protokollen gjort hänvisningar till respektive mål. Att inte slaviskt följa en inslagen linje ligger i sakens natur beträffande en förändringsprocess. Den lever sitt eget liv i så motto att det hela tiden händer nya saker som styr in processen i andra spår. Det måste ges utrymme att finnas i nuet och haka på det som känns aktuellt just nu. Det handlar alltså om ett förhållningssätt och ett sätt att genom samtal söka en gemensam förståelse av det gemensamt upplevda. Vi tror att vårt ständigt pågående samtal om skolans Röda tråd är en direkt parallell till detta. Denna är inget som en gång för alla kan formuleras. Det väsentliga är att processen hålls levande genom att Röda tråden ständigt är föremål för samtalande pedagoger emellan. Vi känner också att det är nödvändigt att föra samtal inte bara internt inom kollegiet, utan även med människor utifrån och därmed med andra erfarenheter och frågeställningar - för att verkligen få syn på barns lärande. Därför har vi också tagit initiativ till det tidigare nämnda Backaseminariet - ett årligen återkommande seminarium för samtal om pedagogiska arbeten med fokus på barn och barns lärande (alltså inte på metoden eller på pedagogen). Detta år hölls seminariet den 17 augusti på Malmö Högskola. Fokus låg på Berättelser, och våra medarrangörer var Satellitskolan Malmö stad, lärarutbildningen vid Malmö Högskola samt Svenska Filminstitutet.

4 4 Under verksamhetsåret har vi dessutom planerat för 2006 års upplaga av seminariet. Vi har fortsatt samarbetet med Satellitskolan och Malmö Högskola, och dessutom fått med oss förskolor i Segevångs rektorsområde i Malmö, Plåstrets förskola i Lund samt Annelundsskolan i Kävlinge. Reggio Emiliainstitutet har dessutom tillkommit som medarrangör. Vi tror att förutsättningen för utveckling på en skola är just att kunna problematisera skolvardagen, och från den tänka och formulera nya teorier. Mål för läsåret Att få till stånd elevansvar inflytande Att arbeta för en tydligare koppling mellan klassråd, elevråd och styrelse. Att få klart dokument kring uppnåendemål/kursplaner/betygskriterier och involvera eleverna i arbetet kring dessa. Helt enkelt lära barnen diskutera undervisningen. Förbättra och utöka hur vi organiserar eleverna till att ta ansvar för skolans verksamhet material, byggnader och evenemang. 2. Att organisera verksamheten så att den befrämjar reflektion, utveckling och möjliggör demokratiska beslut och ansvar Att avsätta mer tid för reflektion och utvärdering av skolarbeten på pedagogisk afton och under gemensamma teman. Att utveckla och förbättra torsdagskonferensen och arbetslagsplaneringarna. 3. Att ha ett väl utvecklat föräldrasamarbete och en organisation som uppmuntrar och möjliggör föräldrarnas ansvar och inflytande Förbättra informationen till föräldrarna kring skolans verksamhet Utveckla formerna kring hur nya föräldrar informeras om föräldramedverkan på Backaskolan 4. Att fortsätta arbeta för att skolans arbetslag ska hitta röda trådar /beröringspunkter samt att ha ett innehåll och en undervisning som berör eleverna och befrämjar deras lärande och kunskapande Utveckla PUG:s arbete. Att använda många olika uttrycksformer i undervisningen. Att utveckla former för hur elevernas arbete blir synliggjorda. Utveckla ämneskonferenserna. 5. Att förbättra arbetsmiljön på skolan Att arbeta för ett större helhetstänkande på skolan genom miljögruppen 6. Att arbeta med film och rörliga bilder i samtliga klasser på skolan, enligt Målbeskrivning för Film o Rörliga bilder 7. Att integrera friskvårdsarbete på skolan samt organisera skolans arbete så att inte pedagogernas arbetsbelastning blir för stor Att se över de äldre barnens rörelse och näringsbehov under eftermiddagen Att spränga in moment av rörelse och avslappning i elevernas vardag 8. Att utveckla metoderna kring läs och skrivutveckling Att satsa på fortbildning för att utveckla pedagogisk kompetens och materialanvändning.

5 5 Att satsa på kompensatoriska läromedel. 9. Att under läsåret arbeta om/uppdatera Pedagogisk plattform Resultat och måluppfyllelse Vg se protokoll från utvärderingsdagarna respektive upptaktsdagarna, samt resultaten på de nationella proven. (Bilaga 2,3 och 5). 24 av 26 (=92%) elever som gick ut åk 9 i juni 2006, hade nått målen i matematik, svenska och engelska. Eleverna som inte nådde målen hade adekvat stöd under sin skoltid, och nådde så långt man kan förvänta sig utifrån deras respektive problematik. Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen en utveckling av vår Handlingsplan mot kränkande behandling har reviderats två gånger under läsåret och den nuvarande versionen, bilaga 9, fastställdes av styrelsen Uppföljning av arbetssättet i planen görs årligen genom att varje enskilt fall avidentifieras och dokumenteras utifrån punkterna i planen, sammanställningen delges sedan styrelsen. Vid avrapportering av läsåret hade det förekommit 5 fall av kränkande behandling, inget av detta var relaterat till diskriminering. Elevinflytande Varje klass har klassråd varje vecka. Två klassrepresentanter från varje klass ingår sedan i de två elevråden som finns på skolan, ett för de yngre eleverna år 1-5, och ett för de äldre eleverna år 6-9. Dess arbete/inflytande kopplas direkt till såväl styrelsen som torsdagskonferensen (består av all pedagogisk personal) vilket ger möjlighet till snabb informations- och beslutsgång. Kamratstödjarna består av två representanter från varje klass år 5-9. Dessa ges en kortare utbildning, och är kopplade till olika klasser. Ovanstående är det formella elevinflytandet i form av representativ elevdemokrati. Vi för också en ständig diskussion om hur vi kan få med och tillgodose elevernas inflytande över den dagliga pedagogiska verksamheten. Styrelsen genomför också årligen en enkät bland de elever som gått ut skolår 9, om hur man upplevt sin tid på Backaskolan. Föräldrainflytande Backaskolan drivs som en ideell förening. Styrelsen, som sammanträder en gång per månad, består av en majoritet föräldrar, vilka har en god inblick i skolan verksamhet. Den har beslutat följa upp protokollförda föräldramöten som hålls i varje klass. Vid behov medverkar även styrelserepresentanter vid föräldramöten. Styrelsen ansvarar för ett årligt Medlemsforum riktat till alla föräldrar (ibland även elever), med pedagogiskt innehåll. Årsstämma hålls i november för samtliga medlemmar (föräldrar och personal). Inför denna kan den som vill lämna in motioner kring skolans verksamhet. Åtgärder för utveckling Vi ska tillse att arbetet med film och rörliga bilder fortgår, så att det blir en naturlig del av skolvardagen. Vi fortsätter att ständigt arbeta med och uppmuntra alla uttrycksformer, språk, i arbetet med eleverna. Vi ska också arbeta vidare med DoIt-planen, dels för att ge eleverna en förtrogenhet med datorn och andra It-hjälpmedel som verktyg i lärandet, men också för att se till att utrustning och personalens kompetens svarar mot behoven. Planen utvärderas vid läsårsslut. Satsningen på läs- och skrivutveckling och extra språkträning fortgår.

6 Den NO-grupp som bildades under verksamhetsåret fortsätter sitt arbete med att utveckla skolgemensamma NO-dagar. Den dagliga fysiska aktiviteten som schemalägges fr o m höstterminen 06, samt skolans övriga fysiska aktiviteter ska följas upp och utvärderas. Miljögruppen fortsätter arbetet för att få en mer ändamålsenlig och tydligare läromiljö, genom ett långsiktigt helhetstänkande avseende lokaler, utrustning och miljö. Skolgemensamma städ/miljödagar (1 per termin) schemalägges. Nya matsalsrutiner för skolår 6-9 införs vid läsårsstart och utvärderas i slutet av läsåret Den omfördelning av skolans lokaler i syfte att förbättra barns och vuxnas arbetsmiljö som inleddes sommaren 06 slutförs och utvärderas. Den pedagogiska utvecklingsgruppen fortsätter sitt arbete kring pedagogiskt helhetstänkande och röd tråd. Satsningen på att intensifiera den pedagogiska diskussionen har fallit väl ut, och vi avser att hålla kvar denna nivå det kommande året. Förslag för nya former på ex Pedagogisk afton prövas under året. Överlämnanderutinerna ska förbättras och konferenser för detta ska läggas in i kalendariet. Vi ska, med olika samarbetspartners (stadsdelen, Malmö Högskola m fl), försöka få till stånd möten, samtal, för att öka förståelsen av det pedagogiska arbetet och barns lärande och kunskapande. Då svarsfrekvensen på föräldraenkäter tidigare varit alltför låg, ska styrelsen arbeta fram ett nytt material som ska ingå som underlag i nästa Kvalitetsredovisning. I övrigt hänvisas till protokollen. 6

7 7 Bilagor Pedagogisk plattform för Backaskolan bilaga 1 Utan tvivel är man inte klok Tage Danielsson Pedagogiska idéer är lätta att formulera och tro på, men svåra att omsätta i en pedagogisk praktik. Därför är det ärligare att fastställa vissa grundläggande ställningstaganden för det pedagogiska arbetet på Backaskolan och se praktiken som ständigt föränderlig snarare än att slå fast sanningar vad gäller pedagogiska idéer och metoder. Även om praktiken skall ses som ständigt föränderlig måste ändå de principer som slås fast i denna plattform få en mer konkret form i en arbetsplan, som ständigt skall revideras. En skola måste ha en syn på lärandet och kunskapandet. Lika självklart är att den synen måste harmoniera med en syn på grundläggande värden. Två ställningstaganden: Individen i centrum - Olikheter berikar Varje individ är unik. Ett konstaterande som får till följd att olikheter mellan individer utgör en del av det unika. Det kan vara svårt att i vardagen leva upp till att se olikheter hos människor som det som gör livet rikare och mer spännande. Vårt sätt att fatta beslut i politiska församlingar bygger ofta på tron på att den enda rätta och sanna vägen finns. På Backaskolan tror vi på en komplicerad världsbild som bygger på insikten att mångfald och olikheter berikar. Det är denna insikt vi tar med oss in i nästa ställningstagande. Demokrati På Backaskolan har vi tagit ställning för demokrati, demokrati i bemärkelsen att samtliga människor på skolan oberoende av ålder, utbildning och kön skall ha verkligt inflytande över det dagliga arbetet på skolan. Det handlar helt enkelt om att var och en måste ha huvudrollen i sitt eget liv. På Backaskolan handlar det om inflytande och makt för tre grupper: föräldrar pedagoger barn - elever Vi ser det som en förutsättning att alla grupper i en maktrelation har makt för att någon av grupperna skall kunna ha det. För att möten mellan vuxna och barn, pedagoger och föräldrar skall bli meningsfulla och för att diskussioner skall kunna leda fram till beslut, måste diskussionerna vid mötena ha en struktur. När människor i olika åldrar, med olika bakgrund och erfarenheter möts för att prata om pedagogiskt innehåll så är det inte självklart att de förstår varandra. Syn på verklighet, lärande och kunskap Det måste också finnas en överenskommelse om en teori för hur barn förvärvar kunskaper och färdigheter. Vi utgår från att varje barn konstruerar sin kunskap. Kunskapen är alltså något individuellt, men används i ett socialt sammanhang. Som en förutsättning för lärande gäller att var och en lär sig av lust och av egen motivation. Därmed inte sagt att allt lärande alltid är roligt. Det är ofta förknippat med hårt och tålmodigt arbete, men finns motivation så finns också känslan av meningsfullhet.

8 8 Ett sätt att skapa meningsfullhet och motivation är att kunna se vad kunskaperna och färdigheterna skall användas till. I dag mer än någonsin behöver barn och framförallt ungdomar en tydlig och relativt snabb koppling mellan hårt arbete, lärande och användning av kunskaper och färdigheter. Därför måste kopplingarna teori - praktik, hand - huvud och fantasi - logiskt tänkande finnas i så många sammanhang som möjligt. Nya kunskaper och färdigheter måste bearbetas, användas och kommuniceras av den lärande, både med sig själv och andra. Att vara människa är att vara social, en förutsättning är att kunna kommunicera. Människans förmåga till kommunikation beror bland annat på hur bra man behärskar de olika språken. För att se och förstå att vi ser och upplever verkligheten olika, att den totala sanningen inte finns, kan det vara nödvändigt att bearbeta och uttrycka samma upplevelser med olika språk. Det leder till ökad insikt att själva kommunicerandet ändrar, eller påverkar bilden av det upplevda. Konkret: Om jag har en upplevelse, och dessutom är tränad i att uppleva med alla mina sinnen så att upplevelsen blir rik, och sedan uttrycker min upplevelse med ord i skrift eller tal, i bild, form, drama, dikt, rörelse, lek så upptäcker jag att min egen förståelse av det upplevda djupnar och får fler bottnar, att verkligheten är mångfacetterad och tolkbar. Detta bör leda till en förståelse av att olikheter är något positivt och nödvändigt och att möten med andras tolkning av något upplevt kan tillföra min egen förståelse något. Den pedagogiska uppgiften (eller mänskliga) är att finnas som intresserad, nyfiken och problematiserande mottagare av det barn (och andra) kommunicerar. Den pedagogiska personalen måste förstå att processen är viktig, att det aldrig går att komma fram till ett enda rätt sätt att arbeta, utan ständigt vågar ompröva och problematisera. Vår (Backaskolans) syn på kunskaper, lärande och kunskapande får följder, dels självklart i det dagliga pedagogiska arbetet och dels i miljön. Hur få syn på barnet och lärandet? - Pedagogisk dokumentation. Den prövande, öppna och undersökande inställningen, till det pedagogiska arbetet som finns på Backaskolan, kräver att alla berörda (pedagoger, barn och föräldrar) har redskap för att kunna se och förstå vad som händer. Ett sätt att försöka få syn på vad som sker, ibland dolt bakom det som synes ske, är att dokumentera det pedagogiska arbetet. Ju större mångfald i dokumentationssätten; bild, text, video, intervjuer och observationer, ju större chans att bilden av det som barnen gör blir rikare och mer mångfacetterad. Det går att se tre tydliga syften med dokumentationen på Backaskolan: Dokumentationen möjliggör för elever att se sitt eget arbete och att kunna reflektera över sitt eget lärande. Därmed underlättas att barn med stigande ålder tar mer och mer ansvar för sitt eget lärande. Dokumentationen har också till syfte att ge pedagoger redskap att se och förstå elevers arbeten, väg till kunskap och därmed utgöra underlag till pedagogiska diskussioner, reflektioner och utvärdering i arbetslaget och med kollegor Ett tredje syfte med dokumentationen är att möjliggöra djupare diskussioner med föräldrarna kring barnens lärande och att utgöra underlag i utvecklingssamtal.

9 9 Ytterligare ett syfte är att dokumenterade arbeten kan utgöra underlag till en portfölj som elever har med sig när de lämnar Backaskolan. Pedagogiska miljön: Miljön har betydelse för det pedagogiska arbetet. På Backaskolan eftersträvar vi en tydlighet i miljön. Tydlighet i bemärkelsen att ett rum skall visa vad man kan göra där, rummets möjligheter. Miljöer och material inspirerar till olika aktiviteter, till exempel skapande arbete, fysiska aktiviteter, vila o rekreation, tänkande och reflektion och kommunikation. "Väggarna skall tala" - berätta om de aktiviteter som pågår i skolan om barns och ungdomars vägar till kunskap, deras färdigheter mm. Hur få struktur på samtal och beslutsfattande? För att förstå och kunna diskutera det pedagogiska arbetet har vi delat upp innehållet i tre områden. Varje del av arbetet skall leda fram till kompetenser hos barnen. Det pedagogiska arbetet bör leda fram till att barnen förvärvar eller lär sig: social kompetens nödvändiga kunskaper och färdigheter kaoskompetens Barn föds inte med social kompetens. De förvärvar det. Alltså måste de vuxna på en skola, en pedagogisk institution, vara överens om vilka normer och regler som skall gälla för gruppsamvaro. Självklart skall detta diskuteras och beslutas av pedagoger och föräldrar, men vi bör vara medvetna om att det är de närvarande vuxna, pedagogerna i skolan som måste se till att regler och normer efterlevs. De måste helt enkelt fostra. Det går inte att slå fast att så här skall en fostrare agera i olika situationer. Det handlar bland annat om ens personlighet. Men vissa principer går att slå fast. En fostrare måste vara en tydlig vuxen som är konsekvent och som inte ger sig. Samtidigt måste den vuxne ha insikten att det finns inget mer orättvist än att behandla alla barn likadant. En svår balansgång. Behovet av fostran går inte att moralisera över. Behovet är en självklarhet. Det är nödvändigt med en insikt om skillnaden mellan ett barn till exempel i familjen och ett barn i en grupp. Fostran får aldrig vara ett självändamål, utan målet för den vuxnes fostran är att den på sikt i princip inte skall behövas. Vad som betraktas som nödvändiga kunskaper och färdigheter skiftar med tiden, kulturen och barns ålder. För vår del finns det som sagt delvis reglerat i läro- och kursplaner och kontrolleras delvis genom Nationella prov. Vi förstår med bakgrund av vår teori om inlärning att det är otroligt viktigt hur inlärandet organiseras och att de nylärda kunskaperna behövs och används i det dagliga livet. MEN det pedagogiska arbetet som skall leda fram till att barn lär sig kunskaperna och färdigheterna har ett av vuxna fastställt mål. Det går alltså att bedöma om varje barn nått fram till målet; en viss kunskap eller en färdighet. Med tanke på den snabba förändringstakten och med tanke på att flödet av information och kunskaper ökar är det allt svårare att slå fast vad som kan vara nödvändigt att kunna i framtiden, men det finns fortfarande kunskaper och färdigheter som vi som vuxna slår fast är nödvändiga även i dag. Vi förstår också att det behövs något nytt för att kunna tackla morgondagen och det leder fram till den tredje kompetensen.

10 Kaoskompetens skall förstås som det någon måste ha för att kunna tackla och lösa problem i framtiden när vi i dag inte ens vet hur problemet ser ut. Att kunna använda kunskaper och färdigheter i nya sammanhang under nya förutsättningar. Nödvändiga ingredienser i en sådan kompetens är fantasi, kreativitet, kritiskt tänkande, reflektions- och analysförmåga. Det pedagogiska arbetet som förhoppningsvis skall leda fram till dessa egenskaper hos barn kan inte styras av vuxna på samma sätt som när en pedagog vet var arbetet skall sluta. Det handlar om att starta resor tillsammans med en grupp barn där ingen vet var resan skall sluta. Pedagogen blir en med-lärande och barnens tankar och reflektioner styr hur arbetet fortskrider. Den här typen av pedagogiska arbeten finns det inte gott om, varken inom förskolan eller skolan. Nödvändiga beståndsdelar är barn fyllda av självtillit som har rika möjligheter och goda kunskaper i att uttrycka sig och vuxna som tar dessa uttryck på allvar. 10

11 11 Protokoll från Utvärderingsdagarna och 19, bilaga 2 Dagarna inleddes med att vi enades om upplägget för båda dagarna, vilka punkter som särskilt skulle uppmärksammas och diskuteras i grupperna under dagarna, samt vilka punkter som skickas vidare till PUG, eventuellt efter diskussioner i grupperna. Lena H berättade om Backaseminariet, onsdagen 16/8 kl på Orkanen. Vi anmäler all pedagogisk personal till detta, om man inte överenskommit annat med skolledningen. Beslut: Följande saker tar PUG hand om, och tar gärna med sig synpunkter från övriga: Elevrådens kopplingar och förankringar Rutiner för daglig röjning o veckostäd ur ett brandskyddsperspektiv Gemensam städdag Rutiner för ansvar vid återkommande evenemang. Månadskalendarium. Rutiner för överlämnande-fadderskap-loggböcker Film och rörliga bilder. Tungt arbete kontra vinster föremål för Pedagogisk afton? Beslut: Miljögruppen består nästa läsår av Marianne, Lena H, Kevin och Maude Temagruppen består nästa läsår av Lennart A, Anna S, Jonatan, Maude Gruppindelningen för dag 1 skedde enligt följande: 1. Kevin, Anna S, Emma, Nina, Ola och Martin 2. Dyveke, Susanne, Lennart A, Jessica och Per 3. Lie, Jonatan, Petra, Mattis, Gittan och Sara N 4. Michaela, Lena H, Lennart H, Lisbeth och Gunilla 5. Lena L, Marcus, Marianne, Maude Gruppindelning för dag 2 = de nya arbetslagen Överlämnande-fadderskap-loggböcker (Mål 1, 3 och 4) Grupp 1: När överlämnar vi? Slutet på Vt eller Ht, eller både och? Det måste finnas avsatt tid. Bra att det finns lärare som redan känner de blivande 6:orna, måste inte vara den blivande klassläraren. Hur ska mottagandet se ut? Det blir förvirrat för de nya 6:orna när de kastas in i det nya systemet. Inskolning?! Förslag: En schemafri vecka tillsammans, kanske tematiskt, gemensamma upplevelser som leder till frågor för t ex NO-delen, SO-delen Visa att de nya lärarna arbetar tillsammans, förklara hur det ska se ut. Fadderskap: mellan 5:orna och 8:orna. Eller 7:orna för ett längre förhållande. Göra upp ett schema för gemensamma stunder. 9:orna är i Festsalen och mycket för sig själva. Loggböckerna är viktiga! Hur använder man dem i skolår 6-9? Basutrustning: loggbok, pennor, suddi ska finnas med alltid. Studieteknik. Måste hitta sina egna system. Vid överlämnadet borde man berätta om hur strukturen sett ut, hur man har använt loggboken. Kanske kan man göra någon form av presentation (power-point) där man visar lokalerna och vad man kan göra, både för barnen och föräldrarna. Avslutningen igår var bra, alla är med, mingel mellan eleverna, Kan vi ha det oftare? Kan kören fortsätta upp i åldrarna, ibland tillsammans, ibland var för sig? Uppträda på lunchen, Hela skolan sjunger?

12 Grupp 2: Förslag att överlämnande-tid ska in i kalendariet allt för att det inte ska avhandlas på en kafferast. Överlämnande bör ske i mellan F- 1, 5-6 och ev 2-3, alltså i samband med pedagogbyte. PUG kan få i uppdrag att göra punkterna som ska vara med vid överlämnade Det fanns ett förslag på att man skulle byta pedagoger i årskurs 3. Vi får inför hösten inte glömma årskurs 6 som hänger i luften De är för stora för mellan och för små för stora, hur gör vi med dessa? Fadderskap bra idé vi föreslog fadderskap mellan 8:an och 6:an. Utvalda 6:or kan få uppdraget att berätta seriöst om hur det är att gå i sexan för femmorna. Grupp 3: - Grupp 4: Överlämnadet prioriteras, ges mer tid och organiseras bättre. Måste finnas tid för både den enskilda eleven och klassens och gruppens arbete. Om vi blir bättre på att dokumentera kunde detta underlätta vid överlämnadet. Spara mål och utvärderingar och lämna över. Viktigt att också förmedla hur man har arbetat med konflikthantering, så att man inte behöver börja om från ruta 0. Överlämnandekonferenser ska läggas in i kalendariet i april, så att det inte hamnar på fortbildningsdagen, och ska ges mer struktur och organisation. Tidigt på hösten (september?) ska denna följas av en Uppföljningskonferens. Även när personal slutar ska överlämnade ske här är den skriftliga/bildliga dokumentationen viktig. Bra om vi kan delge varandra dokumentationsmetoder. Överlämnanderutiner till och från andra skolor behöver vi damma av. Fadderskap: 8:an ska jobba tillsammans med 3:an nästa år, ett samarbete med 8:ans gamla pedagoger och deras nuvarande klass, 8:or möter kramiga 3:or. Vi tycker dessutom att förslaget med 8:or som faddrar för 5:or är bra bra om inblandade pedagoger får tid för att planera under Upptaktsdagarna, så att det kommer in i kalendariet. Gunilla föreslår att vi gör ett Släktträd över faddrarnas faddrars faddrar osv, kanske en Släktträff? Loggböckerna har använts mycket bland yngre elever och det har funnits styrda pedagogiska steg i arbetet. Det fungerar ej på högstadiet om man bara lämnar loggboksskrivandet helt i elevernas händer. Tid måste avsättas för loggboksskrivandet, loggboken kan sedan användas på utvecklingssamtalet. Vore bra om det fanns en röd tråd i loggboksanvändandet på skolan, bör finnas med vid överlämnandet. Grupp 5: Det fungerar inte med loggböcker om inte såväl pedagoger som barn och föräldrar upplever det som viktigt. Förslag: i 6:an och kanske även i 7:an fortsätter man arbeta med loggböckerna enligt samma arbetssätt som i 5:an, därefter får eleverna skaffa personliga kalendrar som kombineras med en Utvärderingsbok som förvaras i skolan denna fungerar då som underlag för utvecklingssamtal. Fördelen med detta system är att ungdomarna gärna vill använda sin loggbok till mera personliga anteckningar, men som en följd av detta inte så gärna vill visa upp den för pedagoger och föräldrar. Mailkontakt kan ersätta loggbokens funktion som kontaktyta mellan skola-föräldrar. Fadderskapet under nästa läsår föreslås att 9:orna är faddrar för 6:orna, och det ska vara personliga faddrar. Organiserade fadderträffar precis i terminsstart, därefter uppföljningsträff efter en månad. Man skulle också kunna tänka sig att 6:an får vara med på några av 9:ans lektioner. Helst skulle man börja redan på vårterminen med 8:or och 5:or. Det är positivt om någon senare -lärare går ner och undervisar redan i 5:an. Vi behöver överlämnanderutiner, både tidsmässigt och beträffande vad som ska ingå (ex NP, klassens nivå, styrkor resp svagheter. 12

13 13 Beslut: Överlämnande: Överlämnandekonferenser ska in i kalendariet för maj, med så många berörda pedagoger som möjligt närvarande. Uppföljningskonferens hålles i september, läggs också in i kalendariet. PUG gör en mall för innehållet, utifrån inlämnade förslag. Förslag som redan kommit upp är resultatet av nationella proven vid överlämnadet till 6:an samt arbetssätt. Fadderskap: nästa läsår är 9:orna faddrar för 6:orna, samt 7:orna faddrar för 5:orna. Utvärdering ska ge indikationer på den fortsatta fadderverksamheten. Loggböcker: Bör tas upp igen på Upptaktsdagarna. För de fortsatta diskussionerna tänker vi oss att detta är ämne för torsdagsdiskussioner och kanske även Pedagogisk afton. Former för hur vi får klart våra dokument. Hur får vi in eleverna i arbetet? (Mål 1) Grupp 1: Plattformen har vi hanterat på ett bra sätt, kan vi göra på samma sätt med arbetsplanerna? Diskutera planerna för att sedan skicka dem vidare till en grupp (ämneskonferensen). Eller ta bort ämneskonferensen, och istället tillsätta en grupp som sammanställer. Ta ett ämne i taget. Utvärdera elevrådet på ett annat sätt, genom protokollförda diskussioner med eleverna. Vad och hur är viktiga frågeställningar. Visa målen och planerna för eleverna och därefter diskutera hur man går vidare. Redovisa, prov, diskussionsforum, sammanställa och utifrån det planera vidare. Mentorssamtal i olika former för olika stadier, Kan man låta eleverna själva hålla i utvecklingssamtalen, utgå ifrån dem själva? Grupp 2: Förslag att man börjar arbetet på en studiedag och att stora arbetslaget är med eftersom deras kursplaner är färdiga och för att få till stånd ett gemensamt tänkande. Efter studiedagen fortsätter man i ämnesgrupper och på torsdagstid. Eleverna kan inte påverka vad det är som ska göras - detta är ålagt oss av riksdagen - men väl arbetsformerna för hur vi gör det. Elever och lärares utvärderingar efter större arbetsområden ska sparas och tas med till utvärderingsdagar, för att se vad som fallit mer eller mindre väl ut. Ska in i en Årscykel för att dra nytta av gjorda erfarenheter. Grupp 3: - Grupp 4: Det är svårt att få kontinuitet på ämneskonferenserna, för många veckor emellan och inte ens samma deltagare från gång till gång. Vi är positiva till Emmas förslag att använda tid på torsdagskonferensen som komplement till ämneskonferenserna. Elevers delaktighet bygger på ansvar och medvetenhet. På utvecklingssamtalen måste vi lägga fram målen tydligt och utvärdera hur det arbetas med dem. Här ska elevernas tankar om vad man vill arbeta med tas upp och följas upp. Det skulle vara spännande att ha med elever i t ex skoltemaförberedelse och planering. Grupp 5: Förslag: På en torsdagskonferens förbereds (bland annat genom att man tänker igenom hur fokus i planerna ska ligga ämne kontra ämnessjok) för en studiedag, där man kan arbeta fram ett grundförslag för varje plan. Dessa förslag bearbetas/förankras sedan på diskussioner på torsdagskonferensen, ungefär som vi har gjort med Plattformen. Elevrådet kan fungera som remissinstans men då är det viktigt att vi får elevrådsrepresentanter som är engagerade och intresserade av att jobba med denna typ av frågor, alternativt kan ta på sig att delegera vidare. Information före val av representanter vore bra. Beslut: Vi avsätter en studiedag tidigt på terminen för kursplanearbete, utformningen av denna bestämmer vi på Upptaktsdagarna. Första Pedagogisk afton ägnas åt Elevinflytande/Elevmedverkan. På Upptaktsdagarna tillsätter vi en grupp som samlar ihop exempel.

14 14 Varför delar vi inte med oss/berättar vad vi gör för varandra? (Mål 2 och 4) Grupp 1: Vi måste bli bättre på att berätta på torsdagskonferensen under Pedagogisk rapport. Lilla och mellan diskuterar på arbetslagsplaneringarna, men vad med stora? Vi behöver dela med oss oavsett om det gick bra eller dåligt. Bra med skoltema, men man borde jobba vidare under läsåret i de olika åldrarna och ibland träffas under gemensamma dagar. Det gör kanske att det blir lättare att rapportera. Eftersom vi nu jobbade med läs- och skriv kunde vi varit bättre på att berätta hur vi har jobbat. Läsvecka 4-9, ha kvar idrott och slöjd på schemat, i övrigt bara läsa? Grupp 2: Torsdagskonferensen är inte rätt forum för detta. Vi kom fram till att det inte var meningen att diskussionerna skulle tas där utan endast en rapport om vad som hände. Diskussioner sak tas på pedagogisk afton eller vid något annat tillfälle. Arbeten som hade varit trevliga att diskutera, är arbeten som inte alltid är perfekta. Alltså där det finns något att diskutera. Det kan vara vad det var som gick fel, vad som gick bra osv. Vi blev också överens om att perfekta arbeten kan vara av intresse sett i ett positivt/negativt perspektiv. Vad fick vi avstå för att detta arbete skulle bli av? Var det värt det? Får det några negativa / positiva konsekvenser? Tydligare varför, när och hur för hur rapporter och diskussioner ska föras. Grupp 3: Det är svårt att presentera arbeten/projekt inom sitt ämne när man känner att det inte rör alla. Förslag på två olika former: Mjuktema : PUG ger alla pedagoger en väl vald frågeställning (ex Elevinflytande, vad är det?) som ska OBSERVERAS fram till nästa Ped afton, där observationerna presenteras. Gruppindelning sker eventuellt enligt typ av problem. Mål sätts upp. På nästa Ped afton diskuterar vi Hur gick det? Meningen med detta är att låta barnen stå i fokus istället för kunskaperna. Hur möts barn och vuxna? Triangelpresentation : Presentation av valfritt projekt för två kollegor ur andra arbetslag, som får i uppgift att organisera en Ped afton utifrån detta. De två kommer att fungera som samtalsledare och väcka frågeställningar som berör alla. Samtalsledarutbildning är ett önskemål. Gärna också en nerskriven konkret strategi för rollen som både presentatör och samtalsledare, och för hur samtalen ska föras. Grupp 4: Vi vill bli bättre nästa år, våga mer på torsdagskonferenserna så att det inte blir helt tyst på punkten Pedagogisk rapport, och lyfta fler arbeten på Pedagogisk afton. Grupp 5: Det känns inte bekvämt i alla lägen att ta upp saker på Pedagogisk rapport lite av Jantelagen. Det är viktigt att det finns utrymme att lyfta även vardagliga saker. Vi måste bli bättre på detta och med lite peppning från gruppen bestämdes att Maude kommer att föregå med gott exempel och ta upp sin engelska-film. Det finns dock mycket informella samtal med informationsutbyte, dessa är bra och nödvändiga, men har bristen att informationen inte når ut till alla. Vore också bra om vi kunde få till studiebesök hos kollegorna, och gärna ta med elever också! Beslut: Alla är positiva till en annan nivå på diskussionen, vilket innebär att vi jobbar vidare på förslaget från Grupp 3. Lena H kollar med Harold G om Tips för samtalsledare. På Upptaktsdagarna tar vi beslut om en första frågeställning kring Elevdemokrati. Miljödag/städstudiedag? (Mål 1 och 5) Grupp 1: JA! Städdag med barnen också, en på hösten och en på våren. Grupp 2: Städdag, ja tack, en reservation för att studiedag tas i anspråk. Idé: kan man göra barnfria arbetsdagar? (T ex att några tar hand om fler barn och de vuxna som blir barnlediga kan ägna sig åt annan verksamhet) Miljödag för elever, bra. Halv dag /termin + glass till lunch som belöning för noggrann genomförd städning

15 15 Grupp 3: Vi vill ha minst två miljödagar/år med eleverna. Ingen städstudiedag per automatik utan vid behov. Viktigt at vi alla vuxna tar vårt ansvar och föregår med gott exempel. Planera in städ-tid som slutarbete i projekten, så att eleverna blir delaktiga även i slutfasen. Släpper man in elever i till exempel Teaterförrådet (som för tillfället är kaotiskt), måste man se till att det lämnas i god ordning. Grupp 4: Det var en bra dag, man fick mycket gjort. Kanske kunde Stora samplanera mer, liksom Lilla och Mellan gjorde? Bra att alla var här, och bra med både gemensamma och egna projekt. Man kan ha dem med stora ansvarsområden i åtanke under sådana dagar. Vi behöver bli bättre på at hålla ordning, kanske underlättas detta av sådana praktiska fixardagar? Vi behöver en tydlighet i miljön, framförallt i lokaler som delas av många. Det måste alltid vara en vuxen som ansvarar för avslutet av en lektion och med koll av städningen!. Grupp 5: Ja tack, gärna! Beslut: Städdag behövs, hur vi ordnar barnfria dagar diskuterar vi vidare på Upptaktsdagarna. Vi lägger in en ospecificerad studiedag på våren som ev kan användas till städ/röjändamål. Minst en dag per termin för städning med eleverna läggs in i kalendariet, hel eller halv dag kan diskuteras utifrån behov och från gång till gång, viktigt att alla klasspedagoger finns tillgängliga. Alla har ansvar för att städmomentet också planeras in i lektionen, så att salen kan lämnas i gott skick. Eventuella påminnelser om röjning i allmänna utrymmen skrives på insidan av kontorsdörren, där alla för övrigt också uppmanas att skriva in ev utflykter och nummer till medhavd mobil!!!!!! Utvärdering av NO-dagen (Mål 4) Grupp 1: Bra dag, men det skulle ha varit en heldag. Samma grupp hela dagen med sammankomst på slutet där man delar med sig av vad man gjort. Blev bra med showen på slutet, men eleverna hade kunnat delta med sina experiment. Vi tycker att det ska vara en ny NO-dag nästa läsår. Varför inte ta upp English-day igen? Mattedag, där man kopplar matten till vardagen? Grupp 2: Mikrofon skulle behövts det var svårt att höra längst bak. Det fanns delade meningar i gruppen om man ville ha förklaringar eller ej till det som skedde på podiet. Var det för att väcka intresse så var showen lyckad. Men vad gör man av det sen? Och en sista fråga: vände sig det till alla eller bara de små? Någon i gruppen uttryckte sin osäkerhet inför No, men det finns nu ma o no lärare i alla arbetslagen. Ett bra sätt att kunna utnyttja varandras komp. Grupp 3: Önskemål om tydligare målbeskrivning, däremot ingen färdig planering åt pedagogerna. NO-ämnet i fokus, och längre dag! Grupp 4: För mycket cirkus för lite tanke. Samtidigt var det jättespännande att inte riktigt veta var man skulle land att vara medforskare tillsammans med eleverna. Detta kunde varit en input-dag inför ett längre NO-tema som avslutades med elevernas egen show. Vi behöver kanske mera NO-fotbildning? Mer exempel på vad man kunde välja till sin station? Kanske NO-besökare(t ex Archimedes, eller verkliga personer ) för att introducera NOtemat? Viktigt at blanda fantasi och verklighet-skapande även i NO-ämnena. En bra början på något som kan bli mer! Grupp 5: Bra initiativ, men det kändes som om dagen inte var tillräckligt planerad eftersom det kanske inte fungerar att lämna över till NO-inkompetent personal. Förslag: Stationer. En skriftlig sammanställning efteråt, åtminstone ska högstadieeleverna dokumentera. Teori och

16 16 praktik bör gå hand i hand. Tydligt at detta är något som ingår i kursen, alltså en seriös dag. Showen var kanon! Synd bara att det inte blev den kick-off för dagen som det var tänkt. Förklaringar på det som visades i showen skulle kunna ges i de påföljande stationerna. Eleverna skulle kunna hålla i egna stationer, få förklara och visa för yngre elever en utmaning! Pedagogerna skulle kunna få en konkret tips sig tilldelat, typ sid 73 i Experimentboken. Kanske låta stationerna ligga som en snitslad bana? Lite mer dramatik gör en upplevelsedag! Beslut: De ovan framförda tankarna lämnas vidare till NO-gruppen, som får jobba vidare utifrån dessa. DoIt-förslaget (Mål 6 och 8) Grupp 1: Hur fördelar vi kompetensen i huset? Vad går in under grundläggande kunskap om Utforskaren? Nätverket? GIMP USCH! Photo-shop önskas på två datorer i datasalen. Grupp 2: Bra med heltäckande förslag för F-9. Bra att tankar på ändringar också kom med. Grupp 3: - Grupp 4: Önskemål att man i förskoleklassen satsar på att skriva på datorn istället för att skriva för hand. För att det ska fungera behövs fler datorer och en egen liten skrivare. Det finns plats i en hörna nere vid fönstret där det nog redan finns nätverkskablar dragna. Vi behöver tid för att sätta oss in i Skolavtalets program, som nu på fortbildningsdagen. Förskoleklassen kan samarbeta med ettan, stenhård satsning på läs- och skriv, kanske ligga lågt med maten i början, Det är viktigt för barnens status att kunna läsa och skriva. Det är viktigt att kombinera datoranvändningen med undervisningen, integrera den i det vanliga skolarbetet. Många elever kan ganska litet om ord- och bildhantering. Vi luras att tro att de kan väldigt mycket, men oftast är det mest spel. Vi måste hänga med i dagens möjligheter, ex chatta med annan förskoleklass. Kombinera bild och text i datorn. Man bör göra egna DOIT-planer för sig själv som pedagog. Om man tittar på DOIT-förslaget utifrån årskurserna tycker vi att Förskoleklassen: Träna fingersättning. Kunna spara rätt. Ha egen mailadress. Åk 1-2: Kunna använda talsyntesen (detta kan ev påbörjas redan i FSK). Rättstavningsprogram. Åk 3-5: Vad står ordet formatering för? Etik och moral måste finnas med hela vägen. Ta bilder med digitalkameran ska man kunna betydligt tidigare, nu när varje klass har tillgång till en. At göra digitala historier skulle kunna finnas med här. ÅK 6-9: Hur man uppför sig i datasalen måste finnas med redan från FSK, men måste repeteras i varje årskurs. Beträffande att utbilda skolans personal behöver väl alla arbetslagen kunna alla program? Vi önskar fler lathundar, men tycker också att det är viktigt att vi lär oss utnyttja websidan PIM: www. pim.skolutveckling.se Grupp 5: Ambitiös plan. Ibland känns det som om eleverna kan mycket mer än pedagogerna. Det behövs mer utbildning för personalen, men alla kan inte bli bra på allt samtidigt, viktigt att det fördelas kompetens i arbetslagen. Datasal för halvklass och fungerande teknik är ett absolut måste! Förslag: Gör om Pettson till kombinerad ateljé och datasal. Inga elever utan vuxna får finnas i datasalen. Beslut: Tankarna lämnas vidare till DOIT gruppen som träffas tisdag 20/6 och jobbar vidare. Planen i sin helhet tas upp igen på Upptaktsdagarna.

17 17 Starta nya arbetslagen redan i maj (Mål 2 och 4) Lilla och mellanarbetslaget: Lilla berättade hur de diskuterat. Är man klar redan i maj med att ta itu med nytt? Kan man istället intensifiera träffarna i augusti? Och använda tid på Upptaktsdagarna till tematankar? Ibland kommer nya medarbetare till hösten, som annars kastas in i redan föreslagna/beslutade teman och/eller arbetssätt. I kalendariet ska läggas in en arbetslagsbytarträff i maj, som sedan följs upp på Utvärderingsdagarna. Klassrumsfördelning (Mål 5) Lilla och mellanarbetslaget: Sara tycker det är onödigt att byta klassrum 2-3-4, de är ungefär lika stora och närhetsprincipen spelar ingen roll. En klass får i så fall aldrig ha bänkar. Känner sig barnen stora av att flytta nej, det tror vi inte. Hur påverkar det mellanmålet på Fritids? Som det är nu äter ihop i 3:ans och 4:ans klassrum. Nu har vi ju redan flyttat, men nästa läsår lägger vi under våren in i kalendariet en träff där vi beslutar hur vi gör inför läsåret Dessförinnan måste det kollas av med fritidsbarnens antal i de olika klasserna. Lilla elevrådet (Mål 1) Lilla och mellanarbetslaget: Vi fortsätter enligt tidigare fattat beslut att det är ettans klasslärare som är ansvarig för Lilla elevrådet. Viktigt att denne stannar kvar efter mötet för att tillsammans med sekreteraren få klart protokollet. Denne tar också kontakt med styrelsens pedagogrepresentant inför styrelsemöte. Vi vill få till en bättre insyn mellan elevråden, exempelvis genom att man besöker varandras möten. Pedagogerna måste också bli tydligare på klassråden att det finns rapporter från elevrådet en stående punkt på dagordningen. Viktigt med överlämnande när en ny pedagog tar över elevrådet. Arbetslagsplaneringen (Mål 2) Lilla arbetslaget: Vi behöver hela planeringstiden tillsammans, men det fungerade inte i år eftersom alla inte kunnat hitta en planeringstid med sin klasskollega. Vi kom fram till att 5:ans fritidspedagog tar samling och mellis själv en dag i veckan i Förskoleklassen (om Fsk-pedagogerna dukar i förväg) vilket frigör planeringstid för Fsk-pedagogerna. Vi inser att det kan bli tufft för den som är schemalagd i 5:an till kl 14.00, men kanske finns det någon dag som det inte är så? Hur löser vi Ninas och Lennarts planering, och hur löses Lennarts datortid? Kan vi hitta någon som tar en timme på förslagsvis fredagar? Vi vill i alla fall ha arbetslagstiden ograverad tillsammans. Stora arbetslaget: Det finns för mycket praktiska frågor som måste avhandlas för att vardagen ska fungera det handlar alltså inte om någon motvilja mot pedagogiska frågor. Vore bra om det fanns möjlighet att lyfta vardagliga pedagogiska frågor, även lyfta misslyckanden. Handlar det om formen, kan vi hitta en annan struktur? Bilda arbetsgrupper ur arbetslaget? Behöver alla verkligen höra allt? Vi beslutar att tillsätta en arbetsgrupp som under Upptaktsveckan strukturerar upp arbetslagskonferensen avseende såväl form som innehåll inför hösten: Lena L, Susanne, Petra och Jonatan. Höstens samarbete (Mål 2 och 4) Lilla arbetslaget: Vi resonerade kring årets arbete för att få Nina och Lennart ajour med året som gått. Vi beslöt att satsa mest på fadderverksamhet i starten i höst. 2:ans simskola ska läggas in i kalendariet, då går det ju inte att ha samarbete. Om det blir ett skoltema i höst är det lagom att starta ett arbetslagstema efter jul, vilket vi då har gott om tid att diskutera i höst. Kan vi arbeta vidare med något av det vi gjort i Beijan under höstens fadderträffar? Kan vi också ta reda på våra Släktträd och avsluta med Släktträff? I friskvårdens anda kan vi gå så långt vi kan genom Sverige: en stor karta där vi längdmässigt markerar ut våra vandringar med olika färg för de olika klasserna. Då kan vi exempelvis fira när vi når Småland Vi kan

18 18 ha en liten bok där vi för in klassens promenader, även den till Idrottshallen, som förs över till kartan efter varje vecka. Vi startar höstterminen med att ha en fadderträff i veckan. Målet med fadderverksamheten är samhörighet, inskolning av nya samt ha roligt. Vi talade också en del om fasta arbetslag. Kanske kan man arbeta eller två omgångar på rad för att sedan byta? Mellanarbetslaget: Vilken tid? Vilka utmaningar? Plantera lökar! Fysisk aktivitet (Mål 7) Mellanarbetslaget: Det är på gång. Anna har redan bestämt att ta en promenad varje dag efter rasten. Maude, Per och Martin fortsätter på inslagen linje. Förskolan har ju promenerat varje vecka, då hände det massor. 2:orna har promenerat fram och tillbaks till badet, då kan man t ex lägga märke till larver och annat spännande. Maude tänker fortsätta fotografera under året, och ge eleverna små uppdrag. Anna tänker kombinera med Naturkunskap. Stora arbetslaget: De 20 schemalagda minutrarna i skolår 6 och 7 ska vara just 20 minuter inte kortare. Det är två pedagoger per dag som ansvarar, och detta framgår av schema. Lie sammanställer ett kompendium med tips på aktiviteter, både för soliga och regniga dagar. Regnkläder ska medtas viktigt att information når ut snabbt till eleverna. Bryta upp blockbetygen? (Mål 1) Lilla arbetslaget: Om vi splittar upp måste vi vara aktsamma så vi inte går tillbaks till ett renodlat ämnestänk (nu är det geografi, medan nu är det historia osv). Det kan innebära svårigheter med block-tänk för dem som söker Naturvetenskapliga programmet, där ämnena är uppdelade. Vi är positiva till att splitta upp betygen under förutsättning att vi fortsätter sträva mot ämnesintegrering. Slöjdarten borde man egentligen få välja utifrån intresse under åttan och nian, men det kan innebära tekniska problem om det blir en snedfördelning mellan valen, och det krävs i så fall strategier för hur man löser detta. Vi saknar kunskap om hur många betyg man får ge, men tycker absolut inte att slöjdämnesbetygen ska slås ihop. Däremot känns det som om trä och metallslöjd, textilslöjd och bild borde gå ihop i ett hantverksämne med mer öppna dörrar? Kanske kan detta kopplas till musikalprojektet i 9:an? Mellanarbetslaget: Det är förmodligen bra att dela upp slöjdbetyget. Vill eleverna detta är de missnöjda för att de inte får välja? Det sista man gör i slöjden kunde vara ett projekt där man ex blandar metall och textilslöjd. Här skulle mycket av det som står i kursplanerna miljö, ekonomi komma in. Om alla väljer samma inriktning får man ta en diskussion. Kanske lägga upp en idébank? Bra om också hantverk kommer med. Beträffande NO och SO är vi ambivalenta. Vi tycker det verkar som om högstadiet jobbar mer mot tema, vilket är bra. Skulle uppdelningen hindra någon från den utvecklingen är det negativt. Att splittra betygen betyder dock inte att man måste jobba ämnesinriktat. I ett tematiskt arbete måste man bara mer noggrant veta vilken del jag ska betygsätta och hur mitt ämne kommer in i temat. Fortsätt bygg upp NO-labbet! Stora arbetslaget: Det finns argument både för och emot splittade betyg: rättssäkerhet, förberedelse inför gymnasiets tänkesätt, lättare/svårare att överblicka vad eleverna fått med sig, lärarens specialintressen Betygssättningen bör följa undervisningssättet. Undervisas i block då ska blockbetyg också sättas. Slöjden är ett ämne, där får betyget inte splittas. I kursmålen står också att alla ska ha kunskaper om alla ingående delar, därför är det tekniskt ointressant att kunna välja den ena eller andra slöjdarten. Bättre i så fall att integrera slöjdarterna mer med varandra. Däremot är det viktigt att eleverna informeras tydligt om detta.

19 19 Beträffande SO är kriterierna för VG och MVG är ganska likartade i de olika SO-ämnena, och färdigheterna något som kanske kommer dels med mognad men som också kan spilla över på övriga ämnen inom blocket. Kanske skulle man avsluta med ett stort integrerat arbete? I vilket fall som helst är det viktigt i alla ämnen med en tydlighet både avseende kursplaner och bedömningskriterier. Vi beslutar att vi nästa år sätter splittade betyg i SO, men att vi under året om vi kommer fram till att vi vill betrakta det mer som ett ämnesblock i så fall får arbeta om kursplaner och betygskriterier. NO får diskuteras vidare i höst. Matsalssituationen (Mål 1 och 5) Stora arbetslaget: Vi får nya förutsättningar i höst med 20 minuter mellan matlagssittningarna, 8+9 äter medan 6+7 äter En introduktion för samtliga elever behövs, i smågrupper och under ledning av Beata och klasspedagog. Detta görs under terminens första och andra dag. Genomgångsmöjligheten i klassrummet ska spärras av med hjälp av skåpen. Ytterkläder hängs av på stolen innan man tar mat. Varje klass har ansvar för speciella bord som skiljs ut förslagsvis med olika färger på dukarna. Ansvaret innebär att man torkar av efter sig, inför nästa matlag eller inför att matsalen ska användas som rasthall. Vi gör en Beata-domän på ena sidan av buffévagnarna, och eleverna får endast ta mat från den sida som vetter ut mot matsalen. Det är också enbart Beata som hanterar kantiner och specialkostboxar. Beata dukar fram knäckebröd och smör på ett bord i anslutning till buffén. Vi undersöker om det finns möjlighet att få en mjölk/vattenmaskin i annat fall får även drycken placeras under vuxenövervakning på detta bord. Under inga omständigheter ska mjölk serveras i vanliga mjölkförpackningar. Vi ser till att det finns en fullständig uppsättning tallrikar, bestick och glas som räcker till alla detta innebär att det egentligen inte behövs diskas under måltidens gång, utan detta kan Beata ta hand om efter sista sittningen, ev med hjälp av den pedagog som är vakt. Matvärdskapet inskränks till den tidigare nämnda avtorkningen av de bord man ansvarar för. Under rasten får bara 9:an vara i klassrummet, övriga får vara i caféet eller i matsalen när alla ätit färdigt. Det är viktigt att det är lugn och ro i matsalen under lunchen, här får det inte spelas musik. Ingen släpps in i matsalen förrän rastvakten öppnat dörren detta måste beaktas när vi lägger rastvaktsschemat. Miljögruppen får i uppdrag att ordna möbleringsdetaljerna så att den nya ordningen kan fungera redan från terminsstart. Arbetsrummet (Mål 5) Stora arbetslaget: Dålig arbetsmiljö i arbetsrummet, för lite luft och ljus och många störmoment i och med att vi är så många. Inte lönt att göra några större uppfräschningar av just det rummet, även om läget med närhet till både skolledning och kopieringsmaskin är bra. Komplettering med fler hyllor vid den arbetsplats som saknar sådana ett önskemål. Vi önskar dessutom ytterligare ett litet rum där man kan sitta ifred och rätta prov, eller andra saker som kräver koncentration. Tillgång till telefon där är också ett starkt önskemål. Vi ber miljögruppen titta över detta. Vid protokollet Marianne

20 20 Protokoll från Upptaktsdagarna, aug 2006, bilaga 3 Dag 1, 14/8 Dagarna inleddes med att våra nya medarbetare hälsades välkomna och alla andra hälsades välkomna tillbaka. Sommarens skörd av fortbildningserbjudanden anslogs på tavlan, där intresserade kunde anmäla intresse. Fortbildningarna tas upp igen på to-konf för beslut. Dagarnas upplägg gicks igenom, och dagens diskussionspunkter aktualiserades utifrån utskickat protokoll från Utvärderingsdagarna. Gruppindelning skedde enligt följande: Grupp 1: Kevin, Anna S, Emma, Nina, Karro, Martin, Grupp 2: Margareta, Susanne, Anna K, Lennart A, Per, Gabriella, MariaCristina Grupp 3: Lie, Jonatan, Petra, Mattis, Gittan, Sara N Grupp 4: Mikaela, Lena H, Lennart H, Lisbeth, Gunilla, Maria Grupp 5: Lena L, Marcus, Mats, Marianne, Maude, Samuel, Jeanette Beslut togs om att Friskvårdsgruppen detta läsår skulle bestå av Lena H, Anna K, Lennart H, Karro och Liselotte. Efter diskussioner under resterande del av förmiddagen, samlades vi åter i storgrupp. Där beslöts att Bokbeställningar lämnas i Saras fack senast fredag 18/8 Andra önskemål om inköp, framförallt med avseende att förbättra arbetsmiljön lämnas så snart som möjligt till Marianne. Inköp som ska belasta årets buget måste ha fakturadatum senast 31 augusti Fritids planerar på tisdag 15/8 kl Skolstarten föreslogs gå i Valets tecken, och en grupp bestående av Marianne, Nina, Jeanette och Samuel utsågs att utforma ett förslag som kollegiet kan ta ställning till på tisdag 15/8 Därefter redovisades gruppdiskussionerna kring dagens punkter: Ansvarsfördelningen beslutades enligt förslag. DoIt Grupp 1: Bra och tydligt förslag. Glöm bara inte bort önskemålet om att väggen rivs mellan datasalen och kuddrummet, så att vi får den efterlängtade datasalen som rymmer en halvklass. Grupp 2: Fokuserade på att diskutera mjukvara. Nätetik viktigt att ha med redan för de yngre barnen. Utbildning för personalen? Vem är det som utbildar eleverna? Grupp 3: Realistisk och bra. Önskemål att personalen kan få utbildning på grunderna i webbhanetring, så att man själv kan lägga ut exempelvis info på hemsidan utan att behöva vara beroende av Lennart eller Stefan. Regelverket kring copyright diskuterades, önskemål om en enkel överskådlig sammanställning. Tveksamma till formuleringen för åk 3-5 planera och redovisa hur en hemsida kan se ut. Önskemål om en levande Backaskole-hemsida, till skillnad från nu. Det känns akut att riva väggen till kuddrummet. Tveksamma till om det får plats 4 datorer i 3:an och 4:an. Grupp 4: Kan programmering ingå i Elevens val? Har någon av oss kompetensen? Här flikar Jonatan in att han har denna kompetens. Planen bör utvärderas efter hand. Målen kan kopplas till teknikundervisningen Grupp 5: Bra och tydlig plan, bör utvärderas efter hand. Man bör tänka på att kompetensen för de olika ingående delarna finns sammantaget i huset, men att alla inte behöver vara experter

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Valåsskolan Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Begränsning Vårt val av problem/område

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Innehållsförteckning Organisation Personal Klass Arbetslag/samverkan Specialresurser

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola Tunabergsskolan Ansvarig för planen Rektor: Lena Engebrand Nikou Planens giltighetstid: Augusti 2014 januari 2016

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Killebäckskolan sal B 105, kl 18.00-20.00 Närvarande: Pär Jonsson, rektor Föräldrarepresentanter: åk 5- Anuska Acosta, åk 6- Linda Eliasson, åk 7- Ursula

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Äventyrspedagogik. Verksamhetsplanen för Rödsleskolan. Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist

Äventyrspedagogik. Verksamhetsplanen för Rödsleskolan. Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist Äventyrspedagogik Verksamhetsplanen för Rödsleskolan Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist Innehåll Kort presentation sid 3 Vad är äventyrspedagogik? sid 4

Läs mer

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015 Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015 Traditioner kring och jul Sammanslagning av förskolor Projektarbetet återupptas Projektavslut Utvärdering av hösten Projektperiod Projektarbete Traditioner kring

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014 Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Verksamhetsplan Järntorgsskolan Nora kommun 2013-2014

Läs mer

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Förskolechef Katarina Klinga 2013-05-28 Kvalitetsredovisning för Trollflöjtens förskola 2012-2013 1. Organisation Förskoleverksamheten i Gästrik

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Åtorps förskoleklass Läsåret 2012/2013 Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer