Klippan Öster Bofinkenskolan Vedby skola Förskolan Täppan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret Klippan Öster Bofinkenskolan Vedby skola Förskolan Täppan

2 Innehållsförteckning I. Klippan Öster läsåret s 3 II. Organisation s 4 Ledningsgrupp Administration Elevhälsoteam Planeringsgruppen Kost/städ III. Antal barn/elever på enheterna Bofinkenskolan och Fritidshemmet Holken Vedby skola och Fritidshemmet Solrosen Förskolan Täppan IV. Läsåret s 5 Frida-arbetet God läsutveckling Pennvässaren Arbetsgrupper Elevråd/Elevdemokrati Föräldrainflytande Möte med kyrkans företrädare Miljömål s 6 Likabehandlingsarbetet BBIC Arbetslagsledarutbildning Barn i behov av särskilt stöd Allmän förskola Regnbågen V. Bofinkenskolan s 7 VI. Fritidshemmet Holken s 13 VII. Vedby skola s 18 VIII. Fritidshemmet Solrosen s 23 IX. Förskolan Täppan s 27 2

3 I. Klippan Öster läsåret Områdeschef/rektor 100 % Rektor 100 % Specialpedagoger 175% Administrativ assistent 75 % Skolsköterska 50 % Resurspedagog 75% Vaktmästare 100 % Kurator 40% Assistenter 210% Vedby skola F-6 Kommunens resursgrupp för yngre elever Fritidshemmet Solrosen 6-12 år Bofinkenskolan F-6 Fritidshemmet Holken 6-12 år Förskolan Täppan 1-5 år, 5 avd 3

4 II. Organisation Ledningsgrupp I områdets ledningsgrupp har ingått områdeschef/rektor och rektor. Ledningsgruppen har träffats en gång i veckan. Administration Området har en gemensam administration med 75 % administrativ assistent. Elevhälsoteam I områdets Elevhälsoteam har ingått områdeschef/rektor, rektor, specialpedagoger, skolsköterska och kurator. Elevhälsoteamet har träffats 1 gång/månad. Planeringsgruppen I planeringsgruppen har ingått områdeschef/rektor, rektor och skolornas specialpedagoger. Planeringsgruppen har träffats 1 gång/månad. Kost och städ Kost och städ utgör en egen enhet med en centralt placerad chef. På varje skolenhet finns matråd som träffas 2 gånger/termin där elever, lärare och kökspersonal ingår. III. Antal barn/elever på enheterna Området Klippan Öster består av tre enheter. Bofinkenskolan och Fritidshemmet Holken På Bofinkenskolan gick under läsåret 147 elever. På fritidshemmet Holken gick under läsåret ca 70 barn. Vedby skola och Fritidshemmet Solrosen På Vedby skola gick under läsåret 129 elever (136 elever med kommunens resursklass). På fritidshemmet Solrosen gick under läsåret ca 45 barn. Förskolan Täppan Vid utgången av 2009 var 87 barn inskrivna. Under första halvåret 2010 var 77 barn inskrivna. 4

5 IV. Läsåret Frida-arbetet Barn- och utbildningsförvaltningens satsning på ökad måluppfyllelse under förra läsåret fortsatte i augusti med en föreläsning för all personal i skolan. På området har Frida-arbetet följts upp genom att arbetslagen arbetat tillsammans med målfrågor en gång i månaden. Under höstterminen utifrån begreppet Stjärnklart och under vårterminen med olika frågor riktade mot ökad måluppfyllelse och måldialoger. God läsutveckling Efter studiecirkeln om God Läsutveckling används idag materialet i skolår 1-5. Pennvässaren De lärare som inte gått kursen Pennvässaren erbjöds en kortare variant. Två lärare antog erbjudandet. Arbetsgrupper Arbetslagen på de tre enheterna har valt representanter till områdets olika arbetsgrupper. Följande grupper har varit verksamma under läsåret : Arbetsmiljögruppen Trygghetsteamet Krisgruppen Hälsoteamet Matråd Grön Flagg Brandgrupp Elevråd/Elevdemokrati På Bofinkenskolan och Vedby skola finns elevråd med två representanter från varje klass. Elevråden träffas 1 gång/månad, rektor är ansvarig. Elevrådsrepresentanter på området har deltagit i kommunens Elevdemokratiprojekt. Båda skolorna fick medel efter den gemensamma träffen på våren, där elevråden från kommunens skolor presenterar vad de skulle satsa på om de fick medel från en på förhand fastställd summa. Föräldrainflytande På Vedby skola finns en Föräldrastyrelse som träffas 3 gånger/termin. På Täppans förskola och Bofinkenskolan finns Föräldraråd som sammanträder 2 gånger/termin. Möte med kyrkans företrädare Under vårterminen träffades skolledningen och företrädare för kyrkan för att i första hand diskutera skolavslutningarna i kyrkan. Syftet med mötet var att tydliggöra och diskutera de riktlinjer som styr skolan. 5

6 Miljömål Samtliga enheter är miljöcertifierade enligt Grön Flagg, dvs den miljöcertifiering som Håll Sverige Rent utdelar. Samtliga enheter källsorterar i enlighet med Bedasystemet. Likabehandlingsarbetet Området har en likabehandlingsplan. Samtliga fem enheter har upprättat en Årlig plan för sitt likabehandlingsarbete. Under året har vi arbetat med att utveckla kamratstödjarna. Trygghetsenkät genomförs på hösten och följs upp på våren. All personal i kommunens förskolor har, efter en föreläsning i januari, tillsammans arbetat med genus- och jämställdhetsfrågor vid tre tillfällen under vårterminen. BBIC BBIC (Barns behov i centrum) är en modell som socialförvaltningen arbetar med. Varje område har en kontaktperson för att förbättra samarbetet mellan skola och socialförvaltningen. Elevhälsoteamet träffar regelbundet sin kontaktperson. Arbetslagsledarutbildning Under våren påbörjade två pedagoger från Bofinkenskolan, Vedby skola och förskolan Täppan en arbetslagsledarutbildning. Utbildningen syftar till att utbilda personal på respektive enhet till arbetslagsledare med särskilt ansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Barn i behov av särskilt stöd Under vårterminen har personalen i skolan fått två föreläsningar om barn i behov av särskilt stöd. Ytterligare en föreläsning ges under hösten En motsvarande satsning görs även för förskolepersonalen under höstterminen Allmän förskola - Regnbågen Området har haft ett samarbete med kyrkans allmänna förskola, Regnbågen. Från och med hösten 2010 har kyrkan eget ansvar för verksamheten. 6

7 Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Kvalitetsredovisning läsåret 09/10 Bofinkenskolan Områdeschef/rektor: Anneli Persson Dalberg Rektor: Pia Lundahl Enhetens beskrivning av verksamheten Bofinkenskolan har en klass i vardera F 6. Skolan hade 147 elever fördelade enligt följande: F-klass: 24, skolår 1: 21, skolår 2: 20, skolår 3: 24, skolår 4: 23 och skolår 5: 16 och skolår 6: 19. I F- klass arbetar två pedagoger. I övriga skolår en pedagog. Vi har en assistent och en resurspedagog. Utöver arbetslaget har vi medarbetare med andra pedagogiska uppgifter. Vi har specialpedagog, idrottslärare, slöjdlärare, hemkunskapslärare och simlärare. Vissa av dessa ämnen utövas på annan skola dit eleverna bussas. Skolan har skolsköterska och kurator en dag per vecka. Bofinkenskolan och Vedby skola samt Täppans förskola leds av en områdeschef 100 % och rektor på 100 %. Vi genomför utvecklings- och planeringsdagar och vissa andra aktiviteter tillsammans med Vedby skolas personal och i någon mån med Täppans personal. Den gemensamma expeditionen finns på Bofinkenskolan. Skolorna delar också några personalkategorier såsom vaktmästare, administrativ assistent och resurspedagog. Enhetens system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete I augusti bestämmer arbetslaget vilka mål som ska gälla för läsåret. En gång i månaden arbetar arbetslagen på Vedby skola och Bofinkenskolan tillsammans med olika skolutvecklingsfrågor. Vid läsårets slut utvärderas målen och åtgärder för utveckling formuleras. Nationella prov år 3, i % av 23 elever Delprov A B C D E F G Matematik Delprov A B C D E F G H Svenska/ SvaA

8 Nationella prov år 5, i % av 16 elever Delprov A B C D Matematik Delprov A B C D E Svenska Delprov A B C D Engelska Antal elever i slutet av skolår 3 som ännu inte lärt sig läsa. Antal: 0 Med läskunnighet menas att eleverna skall kunna läsa en enklare text med flyt och på ett för eleven lämpligt sätt återge innehållet. Friskvård och hälsa, insatser som har gjorts för alla barn/elever Hälsotipspromenad Temadag funktionshinder Grön Flagg Livsstil och hälsa Fruktutdelning Idrottsturneringar Elevens val Ut i det blå, om friluftsliv och skolträdgård Nya rastaktiviteter/redskap I klasserna har vi även haft: Massagesagor Tandhälsovård ANT-tema Skånes Djurpark F-3 Utflykt Ven årskurs 4-6 Likabehandlingsplan - Arbetsgång Skolan arbetar ständigt med frågor om tolerans, respekt och allas lika värde. Varje vecka avsätts tid till social kompetens, StegVis, värdegrundsarbete, etiska samtal osv. På skolan finns en medvetenhet om att det alltid måste finnas tid för likabehandlingsarbetet och att detta arbete aldrig kan betraktas som avslutat. Varje termin svarar eleverna på en trygghetsenkät som efter analys ligger till grund för den årliga planen. Nya mål för den årliga planen påbörjas i augusti och arbetet med att nå målen sätts igång. 8

9 - Resultat Skolan har under läsåret aktivt motverkat trakasserier och förtryck av individer eller grupper genom etiska samtal, klassråd, elevråd, rastvärdar värderingsövningar, Stegvis samt trygghetsenkät. Vi har haft: etiska samtal, varje dag klassråd, ca 1 gång/vecka elevråd, ca 1 gång/månad rastvärdar värderingsövningar Stegvis Trygghetsenkät, 2 gånger/år - Analys av resultat Skolan har utvecklat kamratstödjarnas arbete genom att ha fokus på ensamma elever på raster. Kamratstödjarna har haft en tynande tillvaro, kan bero på byte av kuratorer. Hela arbetslaget har däremot fokuserat på ensamma elever. Skolan har verkat för att eleverna känner sig trygga på toaletterna och upplever toaletterna fräscha. De äldre eleverna känner sig mer trygga på toaletterna. Yngre elever tycker att toaletterna är ofräscha. Toaletterna behöver stylas. Skolan ska arbeta för att eleverna ska känna sig trygga i omklädningsrummet till idrotten. Det har inte blivit bättre. Schematekniskt behöver tid ändras så att endast en klass är i omklädningsrummet åt gången. Idrottsläraren kan vara kvar i salen och lyssna. Skolan ska fokusera på att motverka användandet av ord som uppfattas kränkande. Alla vuxna säger till elever som använder kränkande ord. Trots detta har språkbruket försämrats. Idé jobba med språkbruket i svenska. Tankar inför nästa läsår: Vi vuxna reagerar på det försämrade språkbruket. Toaletterna styla toaletterna Barn i behov av särskilt stöd Mål För att alla ska kunna ta del av de speciallärarresurser som finns, ska Arbetsstudio införas. Detta för att fler ska kunna ta del av resurserna. Att införa en Arbetsstudio är ett uttalat mål från arbetsledningen. Viss tid kommer fortfarande att vara med särskild specialpedagogisk inriktning. Mål juni 10 Arbetsstudion ska organiseras och vara igång på försök. 9

10 Delmål januari 10 Arbetsstudions verksamhet skall utvärderas och vid behov omorganiseras. Metod Beskrivning av metoder för att nå målen: Utifrån behoven i de olika klasserna, kommer specialpedagog och resursperson att i största möjliga mån vara i Arbetsstudion på förmiddagarna måndag-torsdag. Lärarna skall i förväg skriva upp vilka elever som behöver gå till arbetsstudion. Arbetsstudion är tänkt att vara ett komplement till klassundervisningen, men att man där kan arbeta i mindre grupper och med elever som behöver repetition, ta igen förlorad tid eller fördjupning. Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering: Vid terminens början tas frågan upp igen och en avstämning görs muntligen. Arbetsstudions ansvariga för dagliga listor på vilka elever som kommer till studion och hur många, för att kunna gå tillbaka och se hur utnyttjandet har varit. Bedömning av måluppfyllelse: Uppfyllt Analys av resultat Arbetsstudion har utvärderats och omorganiserats. Dock har ej arbetslaget varit med vid omorganisationen och efter denna har det varit delade åsikter om det blivit bättre eller inte. Vissa klasser har fått mindre tid i arbetsstudion då fler enskilda elever har fått specialundervisning, dvs arbetsstudion har delvis fått ge vika för specialundervisning av specialpedagog. Åtgärder för utveckling Arbetslaget vill vara mer involverade i organisationen så att behoven i klasserna lyfts fram och diskuteras. Det behövs fler kontinuerliga utvärderingar och diskussioner så att förbättringar kan ske löpande. Att det bara är en klass på samma tid i arbetsstudion underlättar för den som arbetar i arbetsstudion. Normer och värden Mål Utifrån områdets prioriterade värdegrundsarbete Mål juni-10: Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Delmål jan-10: Vi har påbörjat arbetet. Metod Beskrivning av metoder för att nå målen Trygghetsteam, loggbok, etiska samtal, klassråd, elevråd, rastvärdar, värderingsövningar, stegvis Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering Trygghetsenkät, statistik Bedömning av måluppfyllelse, redovisning av resultat: Uppfyllt. Analys av resultat Organisationen kring trygghetsteamet har varit suddig, arbetslaget har ej riktigt vetat hur de ska ha agerat i olika ärenden, och detta främst sedan loggboken har införts. En fråga som arbetslaget ställer sig är hur loggboken följs upp, eftersom denna inte känns som ett levande dokument. Det är även en subjektiv bedömning om vad som ska skrivas i loggboken. Stegvis har använts i några klasser på skolan. Etiska samtal, klassråd, elevråd har genomförts av alla på skolan och varje rast finns det rastvärdar. Trygghetsenkät har genomförts med alla elever en gång per termin och sedan diskuterats i arbetslaget. Under en studiedag på våren fick även personalen av ATU-gruppen utbildning för överföringscoacher. Åtgärder för utveckling Arbetslaget önskar en tydlig gång med trygghetsteamet med kontinuitet så att teamets arbete även kan verka förebyggande. Även kuratorn borde vara aktiv i detta team. Utvärdering om loggbokens funktion. Kuratorn delaktig i etiska samtal ute i klasserna, så att en hållbar relation skapas. Rastvärdsfunktionen bör ses över då arbetslaget känner att denna funktion är en stressfaktor. 10

11 Utveckling och lärande Mål Utifrån områdets prioriterade behov Mål juni-10: Behärska grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet. Delmål jan-10: Eleverna arbetar minst ett pass i veckan med praktisk matte, utematte, laborativ matte Metod Beskrivning av metoder för att nå målen Utemattepärmar för varje åk där teorin i praktiken används. Arbetsmaterial finns tillgängligt för praktisk matte. Personalen delger varandra. Affär. Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering Har vi arbetat ett pass i veckan? Har materialet varit tillgängligt? Bedömning av måluppfyllelse Delmålet för januari är ej uppfyllt. Slutmålet för juni är uppfyllt på individuell nivå. Analys av resultat På grund av olika orsaker har det funnits problem med att lämna skolområdet. Utemattepärmen är under utarbetande, eftersom inte tiden har funnits att sammanställa den som det är tänkt. Ibland är det svårt att koppla vissa avsnitt i matte till utematte. Svårt att sysselsätta en hel klass med utematte. Det krävs oftast två personal för att genomföra praktisk matte i klassrummet, exempelvis vid grupparbete. Positivt är att vissa klasser har lekt affär och att vi har organiserat matteskåp där material är synbart och tillgängligt. Arbetslaget anser att målen är viktigare än metoderna. Laborativ och praktiskt matte kommer naturligt in i undervisningen. Åtgärder för utveckling Få tid att färdigställa utemattepärmarna. Ha en ambulerande affär på hjul. Temadag om utematte, praktisk och laborativ matte, istället för schemaläggning en gång i veckan. Mål Utifrån områdets prioriterade behov Att barnen utvecklar ett rikt, vårdat och nyanserat språk och kan uttrycka idéer och tankar i skrift. Metod Beskrivning av metoder för att nå målen Fortbildning av personal (skrivarkurs). Eleverna har olika former av skrivövningar, olika metoder t.ex. kortskrivning, hemuppgifter, stjärnmeningar. Olika typer av skrift: faktatext, argument, recension, fantasi, dagbok, återberättande. Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering: Skrivutvecklingsschema, nationella prov med kriterier (används av fler klasser). Mognad språkutveckling, då och nu. Bedömning av måluppfyllelse Uppfyllt. Analys av resultat: Skrivkursen Pennvässaren har ökat skrivglädjen och lusten. Kursen har bjudit på många konkreta och praktiska moment. Ca hälften av personalen har gått denna kurs. Eleverna har genomfört olika former av skrivövningar och skrivit olika typer av skrifter. Ett skrivutvecklingschema tar tid och det krävs fler resurser om detta ska kunna genomföras på bästa sätt. Vi ser utveckling över tid hos eleverna. 11

12 Nationella prov är gjorda för åk 3 och 5. Åtgärder för utveckling All personal ska ges möjlighet att gå Pennvässaren. Få tid (genom schemaläggning) och resurser att genomföra kartläggningar. Specialpedagog tar över kartläggningen för de elever som inte nått upp till kraven efter årskurs 3. Mål Utifrån områdets prioriterade värdegrundsarbete Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att självbedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Metod Beskrivning av metoder för att nå målen Gå igenom målen genom måldialoger. Ge respons på kamratarbeten. Egen värdering på sina arbeten. Lärarnas aktiva formativa bedömning. Olika bedömningsmetoder, FRIDA-skolornas bedömningspyramid. Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering Har vi haft måldialoger? Bedömning av måluppfyllelse Uppfyllt. Analys av resultat Eleverna har fått ge respons på kamratarbeten, både enskilt och vid grupparbeten. Eleverna tycks ha lättare att ge till grupper, eftersom det kan vara känsligt till enskilda. Eleverna fokuserar på det som är bra i arbetet och om det är nåt man ska tänka på eller tips till nästa gång för att undvika negativa kommentarer. Vi har arbetat med alla metoder och använt självvärderingsblanketter i några klasser. Vi har haft måldialoger i mer eller mindre utsträckning beroende på klass. Åtgärder för utveckling Behöver mer kunskap och verktyg för att synliggöra målen för eleverna. Utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. Pennvässaren Tydligare gång med Trygghetsteamet Fortsatt arbete med måldialoger Fortsatt arbete med Grön Flagg Införa gemensam pedagogisk planering. 12

13 Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Kvalitetsredovisning läsåret 09/10 Fritidshemmet Holken, Bofinkenskolan Områdeschef/rektor: Anneli Persson Dalberg Rektor: Pia Lundahl Enhetens beskrivning av verksamheten På fritidshemmet Holken har vi under läsåret haft ungefär 70 inskrivna barn. Till vardags har vi haft ungefär 35 barn samtidigt i verksamheten. Fritidshemmet har öppet mellan 6.30 och 8.20 och på eftermiddagen mellan och På morgonfritids arbetar 2 personal och under eftermiddagen arbetar två fritidspedagoger samt en resurspersonal. En lärare kommer tre tillfällen i veckan och arbetar ca 2 timmar per tillfälle. Under veckan har vi ett återkommande schema. Aktiviteten är inget tvång utan ett erbjudande för de som vill delta. Måndag: Ställer vi fram veckans planerade pyssel i skaparrummet. Tisdag: Har vi tillgång till idrottslokalen där vi formar aktiviteten efter barnens önskemål. Onsdag: Erbjuds någon slags uteaktivitet, det kan vara skogsutflykt, ett besök i parken eller promenad i omgivningarna. Torsdag: Tillgång till idrottshallen, där vi formar aktivitet utifrån barnens önskemål. Fredag: Fri lek. Ansvar för respektive aktivitet hålls av personal som planerar inför sin aktivitet. Enhetens system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete Vi planerar 1½ timme varje vecka då vi samtidigt utvärderar föregående veckas aktiviteter. Vi gör samtidigt en uppföljning av vad som varit bra, mindre bra samt hur vi kan göra, om det varit något som behöver förändras. Under våren blev det väldigt få tillfällen för gemensam planering och utvärdering på grund av att fritidspersonal även jobbade som assistenter i skolan. Vi skulle behöva mer gemensam tid för planering och utvärdering då vi ibland upplever att tiden inte räcker till trots att vi försökt få tid till utvärdering vid andra tider. Friskvård och hälsa, insatser som har gjorts för alla barn/elever Vid utevistelserna har vi, förutom fri lek, haft styrda aktiviteter i grupper där två pedagoger ansvarat för vars sin grupp. Under läsåret 2008/2009 uppskattades inte skogsvistelsen så under hösten 2009 uteslöts denna aktivitet. Våren 2010 startades skogsvistelsen upp igen med de barn som var intresserade. Det föll väl ut. Under förra läsåret införde vi ett rum, som kallas Lugnet. Detta läsår har detta rum inte varit så lugnt som syftet med rummet är. Anledningen beror, tror vi, på att en extra dörr in mot förskoleklassen är ditsatt. Dörren är praktisk på så sätt att vi har bättre kontakt med de barn som håller till i det rummet, men ett störande moment då rummet mer eller mindre används som ett genomgångsrum. På grund av att vi under detta läsår delar lokal med förskoleklassen ändrades möbleringen av både möbler och större spel. Vårt biljardbord hamnade i Lugnet, vilket förhöjde volymen i rummet då barnen spelade. Åtgärd för detta gjordes genom att vi flyttat på biljardbordet. 13

14 Likabehandlingsplan - Arbetsgång Holken ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig trygga under sin vistelse på fritidshemmet. Personalen ska finnas tillgänglig och uppmärksamma varje barn. - Resultat Personalen är bland barnen även vid ickestyrda aktiviteter och har koll och ingriper vid behov om något inte står rätt till. Vi kartlägger såväl enstaka barn samt grupp när vi misstänker att något barn inte har det så bra. Vid terminsslut använder vi oss av en enkätundersökning bland barnen för att utvärdera och göra en förbättring inför kommande termin. - Analys av resultat Arbeta för att barnen ska uppleva att de har någon att vara tillsammans med under sin vistelse. Fokusera på att motverka användandet av ord som uppfattas som kränkande. Barn i behov av särskilt stöd Mål Alla barn och elever skall mötas utifrån deras unika förutsättningar och behov Metod Beskrivning av metoder för att nå målen: Kartläggning, föräldrakontakt - muntligt och via kontaktbok. Samarbete med övrig personal på skolan angående berörd elev. Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering: Under planeringstiden har vi avsatt tid för att diskutera de barn som är i behov av särskilt stöd, för att kunna stödja barnet/barnen på bästa sätt. Bedömning av måluppfyllelse: Kontaktboken mellan fritidshem och föräldrar anser vi varit ett bra sätt att hålla kontakten på. Elevvårdskonferenser har hållits, och samtal med aktuellt barn och föräldrar har fortlöpande hållits. Särskild personal har ansvarat för kontakten med de barn som är i behov av särskilt stöd. Analys av resultat: När det gäller kontaktboken anser vi att den fyller en stor funktion på så sätt att föräldrarna inte behöver mötas dagligen av att deras barn haft svårigheter. I samråd med föräldrarna bestämde vi hur kontaktboken skulle skickas med hem. Kontaktboken var även bra för oss i personalstyrkan, då vi blev mer medvetna om var, när och i vilka sammanhang svårighet uppstod för barnet. Vi kunde då lättare sätta oss in i barnets situation och stödja det. Även positiva händelser antecknades, givetvis. Elevvårdskonferenserna upplever vi som väldigt bra då vi fick en bättre helhetsbild av hur barnet har det på skola och hem, och därmed möjliggjorde för oss att tillvarata barnets positiva sidor på ett bättre sätt. Något vi på fritidshemmet anser vara väldigt positivt såväl för barn och personal, är att vi varit delaktiga i kontakten med BUP. Detta har vi tidigare efterfrågat, då helheten för barnet är viktigt. Fritidshemssituationen är väldigt olik skolsituationen då skolan oftast är mer strukturerad 14

15 än fritidshemmet, men precis lika viktig. Åtgärder för utveckling: I nuläget anser vi inte att det behövs fler metoder, men det beror på vilka barn vi har i gruppen och om behoven förändras. Däremot önskar personalen kompetensutveckling gällande konflikthantering alternativt kurs för barn i behov av särskilt stöd. Normer och värden Mål Utifrån områdets prioriterade värdegrundsarbete: Alla barn ska bli respekterade för den de är Metod Beskrivning av metoder för att nå målen: Samarbetsövningar och kartläggning om var, när och vilka som leker ihop, vilka som är ensamma, har svårt att komma igång osv. Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering: Vi har kontinuerligt under läsåret använt oss av samarbetsövningar såväl i idrottslokalen som vid kreativa skapandeaktiviteter. Vi har vid planeringstid diskuterat om det finns behov av kartläggning kring något barn. Bedömning av måluppfyllelse: Intresset för samarbetsövningarna föll väl ut. Barnen önskade ofta vissa speciella samarbetsövningar. Analys av resultat: Samarbetsövningarna blev ett lyckat projekt. I början hade många väldigt svårt att ta med andra i sin aktivitet, men det blev bättre efterhand. Särskilt svårt var det för en del att låta andra än bästisen hänga på. Men, det blev bättre med tiden. I den allmänna verksamheten visade det sig emellertid att övningarna, i många fall, inte erbjöd nya kamrater inträde i barnens lekar. De flesta verkade uppfatta samarbetsövningarna som enbart lek. Åtgärder för utveckling: Vi kommer att fortsätta arbeta med samarbetsövningar och med att observera de barn vi ser som behöver extra stöd i sin kontakt med andra barn. Utvecklingen kommer att ske genom att vi inför nya samarbetsövningar. Att lära sig respektera andra barn är ett arbete som ständigt behöver utvecklas och hur arbetet ser ut beror på hur barngruppen ser ut. Mål Utifrån områdets prioriterade värdegrundsarbete: Fritidshem för spännande kultur och idrottsupplevelser. Metod Beskrivning av metoder för att nå målen: Erbjuda biblioteksbesök. Högläsning i mindre grupp. Kontakta föreningar för studiebesök. Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering: Planering och diskussion utefter barnens önskemål. Bedömning av måluppfyllelse: Inte uppnått målet, vi jobbar vidare. Vi försökte, genom barnens föräldrar, få kontakt med olika idrottsföreningar. Tyvärr blev det inget av detta. Biblioteksbesök skedde sporadiskt under läsåret. Konsthallen på biblioteket besöktes också, samt att vi blev inbjudna till en föreställning med temat kring prinsar och prinsessor. Högläsning utfördes då och då, oftast utifrån barnen spontana önskemål. Årets höjdpunkt gällande idrottsupplevelse var Innebandyturneringen mellan de olika fritidshemmen i kommunen. På fritidshemmets dag spelade Holken upp vår pjäs och sång för de andra fritidshemmen. Analys av resultat: På grund av barnantalet, barn i behov av extra stöd och personaltätheten utfördes inte biblioteksbesöken i den utsträckning som önskats. En del barn var verkligen intresserade medan en del barn varken orkade eller ville följa med. När vi väl var iväg störde en del barn för de andra. Konsthallen intresserade en del, och att skriva i gästboken var spännande. Högläsning utfördes då och då, men inte särskilt ofta då barnen mest vill leka, som de säger. De barn som var med i föreställningen på Fritidshemmets dag (de flesta barn var med på 15

16 scen), tyckte det var roligt men lite pirrigt. Förberedelserna inför pjäsen var rätt bråkiga mellan barnen, som helt själva gjorde manus med stöd av personal. De kom slutligen överens, och kunde stolt visa upp sitt resultat. Åtgärder för utveckling: Vi kommer att fortsätta med andra typer av kultur och idrottsupplevelser beroende på barnens önskemål och vad deras föräldrar har för erfarenheter. I dagsläget ser det ut som om att såväl scenen i stadsparken och innebandyturneringen kommer att bli årliga engagemang tillsammans med kommunens övriga fritidshem. Vi kommer att försöka få en läsgrupp under vissa perioder. Gällande idrottsföreningar fortsätter vi med att försöka få barnens föräldrar involverade. Mål Utifrån områdets prioriterade värdegrundsarbete: Fritidshemmet ska arbeta för att barnen ska uppleva att de har någon att vara tillsammans med. Metod Beskrivning av metoder för att nå målen: Gemensamma planerade aktiviteter samt kartläggning på några barn som vi misstänker inte har någon att vara tillsammans med. Beskrivning av metoder för uppfyllning och utvärdering. De gemensamma aktiviteterna föll väl ut. De flesta barn tyckte det var roligt med gemensamma aktiviteter. Eftersom vi även arbetar efter att barnen ska känna sig delaktiga under sin vistelse på fritidshemmet utgick vi från deras önskemål i den mån det kunde utföras. Utvärdering och av kartläggning gjordes en gång i veckan i samband med vårt planeringsmöte. Bedömning av måluppfyllelse: Vi upplever att de flesta barn har någon att leka med under sin fritidsvistelse. Analys av resultat Vid våra kartläggningar upplever vi att alla barn har någon att vara tillsammans med under sin fritidshemsvistelse. En del barn leker endast med bästa kompisar och väljer själv bort att leka enskilt med andra barn. Däremot är de med i planerade gemensamma aktiviteter efter sina intressen. Överlag och efter samtal med alla barn visar det sig att alla har någon att vara tillsammans med under sin vistelse på fritidshemmet. Några barn menade att: ibland vill jag vara ensam och då sätter jag mig i Lugnet, men jag har kompisar när jag vill. Åtgärder för utveckling: Arbetet med målet är avslutat. Utveckling och lärande Mål Utifrån områdets prioriterade behov Att barnen och deras föräldrar ska känna sig delaktiga i verksamheten. Metod Beskrivning av metoder för att nå målen: Samtal med barnen om önskemål och gemensamt prata om vad som varit bra, och vad de vill göra. Gemensam samling i barngruppen. Föräldramöte. Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering Efter genomförd aktivitet prata med barnen om vad som var roligt. Låta barnen komma med förslag på olika aktiviteter. Bedömning av måluppfyllelse: I början på läsåret hade vi samling i större grupp. Det fungerade inte, så vi började ha samling i mindre grupper, klassvis. Analys av resultat: Vi trodde att samling i mindre grupper skulle fungera bättre, men intresset från barnens (och personalens) sida, gjorde att samlingstillfällena blev färre och färre. Vi anser ändå att det inte påverkar om de känner sig delaktiga eller inte i verksamheten. Vi upplever att de barn som endast är på fritidshemmet sporadiskt tappar en del av att vara delaktig. Detta gäller främst de barn som har föräldrar som är timanställda, och barn som har 16

17 föräldrar som arbetar så lite som möjligt när barnen är fria från skolan. Barnen erbjöds en planerad aktivitet om dagen, oftast baserad på barnens egna önskemål. Barnen fick själva välja om de ville vara med på aktiviteten eller ha fri lek. Vi upplever att klimatet på fritidshemmet fungerar bättre när de väljer att vara med på planerad aktivitet. Under läsåret har vi även provat på att dela in barnen i två grupper (detta har vi enbart gjort med barnen i årskurs F-2), Alla närvarande barn har då deltagit en stund i den planerade aktiviteten, som oftast varit en rörelselek alt. samarbetslek. De flesta barn uppskattade dessa gemensamma utelekar, och kom själva med förslag av lekar. Vi har försökt att få föräldrar till att komma och berätta om sitt arbete eller visa någon slags hobby, men detta har inte blivit av. Åtgärder för utveckling: Tydliggöra för föräldrarna att vi vill ha deras delaktighet på fritidshemmet, t ex genom att de hälsar på eller är en dag med sitt barn på fritidshemmet. Öppet hus en gång/termin istället för föräldramöte. Vi tror att fler föräldrar besöker fritidshemmet om de blir inbjudna i samband med hämtning av sitt barn samt att barnen med stolthet visar vad de gör när de är på fritidshemmet. Samling i mindre grupper, klassvis kommer att ske varannan vecka. Eget mål Mål Utifrån områdets prioriterade behov Varje barn skall uppleva sin tid på fritidshemmet som meningsfull, begriplig och hanterbar. Metod Beskrivning av metoder för att nå målen: Användning av digitalkameran i den dagliga verksamheten. Dokumentation via bilder där barnen är delaktiga i såväl fotograferingen som redigering vid datorn. Barnen ska kunna göra egna val utifrån sina intressen under sin fritidshemsvistelse, men även få nya infallsvinklar på nya aktiviteter. Leken är en viktig förutsättning för lärande, och vi arbetar för att barnen ska kunna leka både regellekar, turordningslekar och ta egna initiativ till lek som inte är pedagogstyrda. Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering: Samtal med barnen, enskilt eller i grupp. Personal diskuterar på planeringsmötena. Utgår från barnens önskemål om olika aktiviteter. Bedömning av måluppfyllelse: Vi har inte uppnått målet fullt ut, men vi är på väg. Analys av resultat: Flertalet barn verkar trivas på fritidshemmet. Det verkar vara de äldre barnen som beklagar sig mest. De tycker att fritids suger. Vi har verkligen försökt få barnen att trivas, men hur vi än gjort så har det inte fungerat för en del av de äldre barnen. Vid enstaka tillfällen har vi sett att något barn som avskyr fritids har lyst upp när vi lekt vissa samarbetsövningar. Det som i flera fall även fungerat bra för en del barn är att de fått föreslå aktivitet, förklara den och varit ledare. Åtgärder för utveckling: En egen avdelning för årskurs 3-6, där fritidshemmet mer kan utgå från åldergruppens intressen. Utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. Starta upp och utveckla verksamheten för elever i årskurs 3-6. Utveckla arbetet med Likabehandlingsplanen för Klippan Öster samt den årliga planen för Holken. Utveckla samverkan med föräldrar, t ex med de föräldrar som är aktiva i olika föreningar. 17

18 Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun Kvalitetsredovisning läsåret 09/10 Vedby skola Områdeschef/rektor: Anneli Persson Dalberg Rektor: Pia Lundahl Enhetens beskrivning av verksamheten På Vedby skola finns en klass i varje årskurs från F-klass till år 6. På skolan finns dessutom kommunens resursgrupp för de tidigare åren. Skolan hade när läsåret avslutades 136 elever fördelade enligt följande: F-klass: 21, skolår 1: 16, skolår 2: 22, skolår 3: 21, skolår 4: 17, skolår 5: 17, skolår 6: 15 elever och resursgruppen: 7 elever. Resursgruppen ligger under den centrala elevhälsans rektorsområde. I F-klassen arbetar två pedagoger (150 %). F-klassen delar utrymmen med fritids. Skolår 1-6 leds av vardera en pedagog. Under läsåret har det funnits specialpedagog på 75 %, en resurspedagog på 35 % och en elevassistent på 50 %. Lärarna bildar ett arbetslag. Utöver dessa har vi medarbetare med andra pedagogiska uppgifter som idrottslärare, slöjdlärare, hemkunskapslärare och simlärare. Vissa av dessa ämnen utövas på annan skola dit eleverna bussas. Skolan har skolsköterska och kurator en dag per vecka. På skolan finns en kock (100 %) som sköter maten till både skolan och fritids och en lokalvårdare (100 %). Vedby skola ingår i Klippans Östers rektorsområde tillsammans med Bofinkenskolan och förskolan Täppan. På området finns en områdeschef 100 % och en rektor på 100 %. Vedby skola har vissa utvecklings- och planeringsdagar samt en del andra aktiviteter tillsammans med Bofinkenskolan och i viss mån tillsammans med Täppans personal. Områdets gemensamma expedition finns på Bofinkenskolan. På området finns även en gemensam vaktmästare och administrativ assistent. Enhetens system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete I augusti bestämmer arbetslaget vilka mål som ska gälla för läsåret. En gång i månaden arbetar arbetslagen på Vedby skola och Bofinkenskolan tillsammans med olika skolutvecklingsfrågor. Vid läsårets slut utvärderas målen och åtgärder för utveckling formuleras. Nationella prov år 3, i % av 22 elever Delprov A B C D E F G Matematik Delprov A B C D E F G H Svenska/ SvaA

19 Nationella prov år 5, i % av 19 elever Delprov A B C D Matematik Delprov A B C D E Svenska Delprov A B C D Engelska Antal elever i slutet av skolår 3 som ännu inte lärt sig läsa. Antal: 1 (SvA) Med läskunnighet menas att eleverna skall kunna läsa en enklare text med flyt och på ett för eleven lämpligt sätt återge innehållet. Friskvård och hälsa, insatser som har gjorts för alla barn/elever Följande insatser och aktiviteter har gjorts under året: Skogskampen, Hälsoresan, OS-dag, Salladstävling, Friidrottsdag/Friluftsdag, Tomterunda, Vinterfriluftsdag, Skånes Djurpark, Påskfriluftsdag, Startat ett hälsoråd. Likabehandlingsplan - Arbetsgång Skolan har en Årlig plan som bygger på kartläggning och nulägesanalys. - Resultat Resultaten från vårens trygghets/trivselenkät visade på förbättringar inom samtliga områden som undersöktes. - Analys av resultat Fortbildning av personalen i värdegrundsarbete, bättre tillsyn vid besök på andra skolor och i omklädningsrum, förändring av faddersystemet, fortsatt arbete med samarbetsövningar inom och över klassgränserna, rastaktiviteter, arbeta med de sju diskrimineringsgrunderna i klasserna. Barn i behov av särskilt stöd Mål Alla som behöver någon form av stöd ska få det. Metod Beskrivning av metoder för att nå målen: 19

20 Studion, specialpedagog 40%, klasslärarens resurser, pedagogiska hjälpmedel. Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering: Utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, enskilda samtal, måluppfyllelse, nationella prov Bedömning av måluppfyllelse: Det finns elever som inte fått det stöd de är i behov av. Samtliga elever har haft utvecklingssamtal, där samtalen utgått från målen i de olika ämnena. Åtgärdsprogram har gjorts för de elever som inte uppnått målen. Enskilda samtal har gjorts vid behov med barn och föräldrar. Tre elever i årskurs 3 har inte uppnått målen svenska. En av de eleverna har inte nått upp till målen i matte. Två elever i årskurs 5 har inte uppnått målen i matte. Analys av resultat: De elever som inte klarat av målen har inte fått det stöd de behöver. I flertalet fall har specialläraren haft andra åtaganden, exempelvis vikariat och utbildning. För lite tid ägnas åt de eleverna, eftersom lärarna inte har tillräcklig tid att hjälpa de elever som behöver stöd. Studion pågick under hösten på ett otillfredsställande sätt. Under våren blev varje klass tilldelad egna timmar, vilket fungerade bättre. Åtgärder för utveckling: Specialläraren bör inte vikariera i klasser, utan tiden bör ägnas åt de elever som är i behov av hjälpen. En kartläggning görs över vilka insatser som ska sättas in på skolan. Specialläraren och Svenska 2-läraren bör inte vikariera för att elevernas behov ska kunna tillgodoses. Svenska 2-undervisningen bör ske med en behörig lärare i ämnet för att eleverna ska få den hjälpen de är i behov av. Lärare som arbetar med elever som är i behov av särskilt stöd behöver fortbildning i datorprogram och kontinuerlig uppdatering om hur det ska arbetas med de barnen. Större resurser bör ägnas åt klass 2. Olika typer av åtgärder behöver sättas in, exempelvis kuratorsstöd. Det bör ges tillfälle att arbeta i mindre grupper för att tillgodose elevernas behov Normer och värden Mål Utifrån områdets prioriterade värdegrundsarbete: Utöka fadderverksamheten så att även åk 2 o 3 får åk 6 som fadderklass. Delmål januari 10: Ha en gemensam aktivitet. Metod Beskrivning av metoder för att nå målen: Pyssel till basaren, utematte. Beskrivning av metoder för uppföljning och utvärdering: Samtal om aktiviteten och samarbete över årskurserna. Utvärdering delmål: Åk 3-6 hade en gemensam jultemadag i december 09. F och 4 hade julpyssel. Fullständig fadderverksamhet planeras till vårterminens utematte. (OS) Bedömning av måluppfyllelse: Under året har flertalet åldersöverskridande aktiviteter genomförts, exempelvis Skogskampen, OS-dag, Tomterunda och Vinterfriluftsdag. För övrigt har fadderverksamheten inte fungerat fullt ut. Utematten har inte ägt rum i fadderverksamheten. Analys av resultat: Under året beslutades det att det ska ske en ny fadderuppdelning under hösten Den nya uppdelningen görs eftersom alla elever på skolan ska ha ett fadderbarn och fadder. Ändringen sker p.g.a. att sexorna är kvar på skolan och ska ingå i fadderverksamheten. Varje vecka har två elever i årskurs fem deltagit i lektioner i årskurs 1 för att öka kontakten. Det har fungerat bra och eleverna har tagit stort ansvar. Årskurs fyra har läst för sina fadderbarn i förskolan vid enstaka tillfällen Det har varit uppskattat bland eleverna som arbetat åldersöverskridande under friluftsdagarna. Eleverna lär känna varandra bättre och de äldre eleverna tar hand om de 20