OBSERVATIONSRAPPORT. Klintens Montessoriförskola Föräldrakooperativ. Tyresö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OBSERVATIONSRAPPORT. Klintens Montessoriförskola Föräldrakooperativ. Tyresö kommun"

Transkript

1 OBSERVATIONSRAPPORT Klintens Montessoriförskola Föräldrakooperativ Tyresö kommun Susann Israelsson Värmdö kommun Åsa Westling Nacka kommun (v.45)

2 Innehållsförteckning VÅGA VISA...3 FAKTA OM ENHETEN...4 Typ av skola...4 Ledning...4 Organisation...4 OBSERVATIONENS METOD...6 MÅLOMRÅDEN...7 Normer och värden...7 Utveckling och lärande/kunskaper...8 Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande...10 Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning)...11 Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval...13 Bedömning och betyg (gäller ej förskola)...fel! Bokmärket är inte definierat. Styrning och ledning...14 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION...15 STARKA SIDOR...16 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN...16 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN...16 REFERENSER

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet som initierats av Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö. VÅGA VISA innehåller fyra delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar tester och prov VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, studerande, föräldrar, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på sju områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande. Skola och hem (gäller inte vuxenutbildning). Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Styrning och ledning. * Metodbok och ytterligare information finns på 3

4 Fakta om enheten Typ av skola Föräldrakooperativ Montessoriförskola 1,5 5 år Förskolan är belägen i ett blandat villaområde (äldre och nybygge) i en fristående äldre trävilla två plan med källare. I närområdet finns det flera förskolor, enskilda och kommunala alternativ. Trollbäckens centrum finns på promenadavstånd, där ligger bl.a. biblioteket. Ledning Klintens föräldrakooperativ har en auktoriserad Montessoriverksamhet. Föreståndare med pedagoger har det pedagogiska ansvaret för den dagliga verksamheten. Föräldrakooperativet drivs av en föräldraförening som en ekonomisk förening bestående av olika arbetsgrupper såsom: Styrelse revisorer-valberedning Personalansvarig Fixargrupp/bohagsgrupp Barnrekrytering Marknadsföring Ekonomi Städ och jour Organisation Klintens förskola har en verksamhetsidé som bygger på Maria Montessoris pedagogik(se bilaga) i kombination med förskolans läroplan Lpfö-98 Klintens mål: *Barnen skall bli trygga, fördomsfria, öppna, empatiska, ansvarskännande, självständiga, nyfikna och initiativrika barn. *Montessoriutbildad personal *Bra föräldrasamarbete *Miljötänkande Klintens förskola startades år 1993 I sina nuvarande lokaler har de funnits sedan 2001 då förskolan utökade sin verksamhet med en småbarnsavdelning. Kooperativets ekonomi består av barnomsorgspeng från Tyresö kommun samt föräldraavgiften som följer kommunens riktlinje ang. maxtaxa. Fastigheten hyrs av Tyresö kommun. Mötesordning för föräldraföreningen: - Styrelsen har möte ca 10 ggr/år (föreståndaren är med en del av mötet) 4

5 - Medlemsmöte ca: 8 ggr/år veckan efter styrelsemötet. Föreståndaren deltar ej. - Årstämma Styrelsen uppskattar att styrelsearbetet är en 20 % tjänst som sker ideellt. Förskolan har ett gott rykte och kön har varit lång för att börja på förskolan. Inom kort kommer kommunen att starta upp en stor ny förskola i närområdet vilket har haft en påverkan av kön till rekrytering. På grund av detta understryker styrelsen vikten av marknadsföring, detta sker bl.a. genom att anordna Öppet hus samt en uppdaterad hemsida. Vid rekrytering blir ev. nya medlemmar intervjuad av barnrekryteringsgruppen. Om man blir antagen av föreningen får man ett välkomstsamtal där det ges en grundlig genomgång av allt man åtar sig som förälder på Klinten ex. städ, jour och andra uppdrag. Slutligen blir föräldrarna informerade om Montessoripedagogiken av lärarna på förskolan alt./och via extern Montessoriföreläsning. Vid inträde i föreningen betalar varje familj en summa på 3 000:- i en depositionsavgift. Denna summa återbetalas vid utträde ur föreningen. Förskolans öppettider: Förskolan stänger fem dagar/år för planeringsdag samt fyra veckor under sommarmånad och vissa klämdagar. Förskolan består av 29 barn (nov-07) uppdelade på två avdelningar: Blåklinten år 9 barn personalstatus: 2.24% fördelat på tre personer Rödklinten 3-5 år 19 barn personalstatus: 2.65% fördelat på fyra personer Förskolans pedagoger: 3 Montessoriförskollärare 2 barnskötare varav en med påbörjad Montessorilärarutbildning och en med Montessoriassistentutbildning. 1 Montessoriassistent 1 Outbildad barnskötare Föreståndare har 25% administrativ tjänst samt 75% i barngrupp Kökspersonal har 50% i kök samt 50% i barngrupp Städ och vikarie vid ordinarie personals frånvaro ansvarar föräldrarna enligt ett schema. (Jour och städ ca 1 ggr/månad/familj) All personal har genomgått/genomgår någon form av Montessoriutbildning/föreläsningar. Föräldrarna genomgår en Montessoriutbildning i form av föreläsning externt alternativt informationskväll/ar. 5

6 Observationens metod Som metod för rapporten har vi använt oss av: Ögonblicksbilder av den pedagogiska verksamheten under fyra dagar. Intervju med föreståndare, föräldraföreningens styrelse Intervju med föräldrar vid hämtningar och lämningar Intervju med pedagoger på förskolan Spontana samtal med föräldrar och pedagoger Tagit del av dokumentation såsom: Arbetsbeskrivning för föreståndaren Lokal arbetsplan Kvalitetsredovisning Montessoriobservationer Tras (tidig registrering för språkutveckling) Grovplanering mm. 6

7 Målområden Normer och värden Beskrivning Det råder en vi-känsla på förskolan. Pedagogerna har fokus på barnen och det råder ett lugn bland barnen. På morgonen och en bit in på förmiddagen spelas det klassisk musik från CD-spelare på låg volym som även hörs ut i hallen då barnen kommer in efter att varit ute och lekt innan dagens arbetspass startar. Vi ser att barnen fångas upp och blir tillfrågade/rekommenderad lämpligt arbete. Under vår tid på förskolan ser vi få konflikter. Pedagogerna arbetar för att skapa en harmonisk miljö. Barnen samtalar med varandra, visar empati och respekt för varandra. Ett exempel vi ser: Flicka (ca 3 år) sitter på en montessorimatta och plockar koncentrerat med små saker från en burk. En flicka i samma ålder sätter sig utanför mattan och visar tydligt med sitt kroppsspråk att hon gärna vill vara med den andra flickan, varpå flickan på mattan visar med sitt kroppsspråk att hon inte vill genom att lägga armen runt sakerna som hon har radat upp i en lång rad. Den andra flickan accepterar detta och lämnar dem ifred och gör något annat. Genom att den pedagogiska miljön (se lek och utveckling) är genomtänkt tränas barnens självständighet. Pedagogerna ger barnen den tid de behöver och stöder barnen i deras val. Barnen visar ett generöst sätt gentemot varandra. Detta ser vi när en liten flicka arbetar med materialet Skiva äpple Hon visar prov på koncentration och gör flera arbetsmoment innan hon slutligen går runt och bjuder sina kamrater på kanelpudrade äppelbitar på tandpetare. Dagen efter ser vi en pojke som upprepar momentet. När vi frågar efter Klintens likabehandlingsplan berättar föreståndaren att de har en handskriven mobbningsplan. Den kanske är mest inriktad på barnperspektiv, arbetslaget tar upp saken och diskuterar på personalmöten/planeringsdag med jämna mellanrum. Vi ser när de yngsta barnen kommer in från sin utevistelse. Det är klassisk musik även på avdelningen. Barnen kommer in på avdelningen efter att ha tagit av sig och hängt upp sina ytterkläder. De går och tvättar sina händer för att sedan ha rörelse i ett angränsande rum. På golvet ligger färgprickar där barnen får välja färg att sitta vid. Barnen sitter lugnt och väntar på de sista kompisarna under resonerande ang. olika färger med pedagogen. En liten flicka går runt ringen flera varv. De andra barnen störs inte och pedagogen stoppar inte utan säger lugnt att: - Hon har inte bestämt ännu var hon vill sitta. När sista pojken kommer in har även flickan satt sig på en färgprick och rörelsepasset börjar. Vi ser att barnen är trygga med rutinerna, de vet vad som förväntas av dem. 7

8 Pedagogen på avdelningen berättar att de arbetar medvetet med att plocka fram det pedagogiska materialet vartefter de lär känna barnet. På så sätt följer materialet barnets utveckling. Bedömning i text Vi ser att det råder arbetsro i verksamheten. Barn och pedagoger pratar med lugna röster och lugnt tonläge. Det råder en arbetsglädje hos både barn och pedagogerna. Barnen är medvetna och kan rutinerna runt verksamheten. Vi ser ett respektfullt förhållningssätt från samtliga barn och pedagoger. Pedagogerna fångar in barnen på ett mjukt sätt och för dialog om vad barnet vill göra. En likabehandlingsplan bör upprättas synliggöras på ett tydligare sätt. Bedömning enligt skala 1 X 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Utveckling och lärande Beskrivning Klintens utemiljö inbjuder till lek och utmaning. Gården är kuperad med flera vrår och kojor. Gräsmatta med några grusgångar. Mitt på gården finns en kulle som enligt pedagogerna utnyttjas flitigt till stjärtlappsåkning vid rätt väderlek. Det finns lekstuga, rutschkana sandlådor och gungor. Barnens grovmotorik utmanas även i form av balanskubbar och en enklare klättervägg på förrådsväggen. En stor vattentunna med kran gör att barnen har tillgång till vatten. Det finns en grillplats med sittplatser som enligt pedagoger kanske mest används under våren. I ett hörn finns en jordlott där jordgubbar, smultron, rabarber och försök till potatisodling finns. I ett annat hörn får barnens skaparglädje med hammare och spik utrymme i form av ett kojbygge. Där ligger även det gamla äppelträdet med sina spretiga, spännande grenar där barnen hänger saker och kan klättra i. Under höst och vår gör barnen skogsutfärder, det tar c:a 15 minuter att gå till ett skogsområde. Veckan då vi besöker förskolan har de precis slutat med skogen för att arbeta med rörelse på förskolan. 1 SKALA FRÅN 4 TILL 1: 4. MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1. EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 8

9 Pedagogerna och föräldrarna lägger vikt vid att barnen får mycket utevistelse varje dag samt god och näringsrik kost, som stimulerar grovmotorik/rörelse och inlärning. När vi kommer in på förskolan möts vi av en stor öppen hall som är gemensam för båda avdelningarna. Klassisk musik strömmar genom högtalare, det råder en lugn atmosfär. Varje morgon är barnen ute mellan klockan på gården för att hinna leka och få frisk luft innan arbetsstunden. De flesta barnen lämnas av föräldrarna på gården. Vi ser att barnen tar av sig ytterkläderna själva och hänger upp på sin krok med stöd av pedagogerna. Avdelningarna har tydliga arbetshörnor med specifikt material som stöd för barnets utveckling och lärande. Ämnesområde matematik, språk, omvärld, sensomotoriskt och praktiskt arbete såsom ex. baka sockerkaka, pressa apelsin, skiva äpple mm. Allt material är tillgängligt och på barnens nivå. Barnen har möjlighet att fritt välja material som de vill arbeta med, med visst stöd från pedagogerna. Arbetsmiljön är lugn och koncentrerad, barnen resonerar med varandra och pedagogerna i lugn samtalston. På avdelningen för de yngre barnen finns ett målarstaffli anpassat i storlek. Det är endast grundfärgerna som är synliga, gul, röd och blå. Geometriska former finns i form av knoppussel. Vi ser att det finns goda möjligheter för barnen att leka med material som inte är kopplat till Montessori. Barnen har tillgång till vattenlek vid tvättstället, där det också finns en spegel med en bild bredvid som visar hur tungan ser ut när man sträcker ut den. Dessa bilder byts ut med jämna mellanrum. Barnen tränar sin kroppsuppfattning. Ex. en pojkar tvättar tvålflaskan samtidigt som han ser sig i spegeln. Han ser på bilden med tungan som sitter bredvid, sträcker ut sin egen känner på bilden och jämför med sin spegelbild. Han stänger av vattnet och rusar mot nya upptäckter på avdelningen. Pojken är i 1.5 årsåldern och i full färd med att uppleva sin omvärld. Ett annat exempel vi ser är efter mellanmålet. Pedagog och ett annat barn i samma ålder är kvar vid bordet och börjar duka av. Pedagogen håller fram det brinnande ljuset framför pojken och frågar om han vill blåsa ut ljuset, pojken blåser ut lågan och pedagogen står kvar med ljuset och sätter lugnt ord på hur det luktar och rökslingan som bildas. Genom sitt Montessoriuppföljningsmaterial menar en pedagog att de har koll på var barnet befinner sig i sin utveckling och vilka behov barnet har. Genom att förskolans pedagogiska material är konkret och strukturerat, synligt presenterat från lätt utmanande till svårare utmaning finns det möjlighet att tillgodose olika behov hos barnen där de befinner sig i sin utveckling och mognad. På frågan om läroplanen Lpfö-98 menar pedagogerna att Montessoripedagogiken överrensstämmer med Lpfö-98. En pedagog berättar att hon alltid har blocket i fickan för att på så sätt alltid följa barnen i deras utveckling. 9

10 För barn med behov av särskilt stöd finns det möjlighet att söka stöd från kommunen i samråd med föräldrar. Stödet kan bestå av specialpedagog, talpedagog som kan stödja i form av handledning alternativt en resurs på förskolan som arbetar med barnet i barngrupp. I form av dokumentation och uppföljning tar vi del av det Montessorimaterial som används till att utvecklingssamtal, samt TRAS (schema för registrering av språkutveckling hos barn) Kamera för dokumentation finns lätt tillhands på båda avdelningarna. Vi ser en födelsedagsfirande av ett barn som fyller 4 år På golvet ligger ett filttyg med 1-6 år uppritat och en sol i filt med en ljuslykta. Födelsedagsbarnet har en liten jordglob i handen och pedagogen börjar: - Idag är det 4 år sedan W. föddes. Då såg han ut så här. (Pedagogen håller upp ett foto på barnet som nyfödd för de andra barnen) - Jorden snurrar 1 varv runt solen och W fyller 1 år. (pedagogen visar upp ännu ett kort på barnet och berättar kort hur barnet var då/tyckte om osv.) Pedagogen fortsatte tills W fyller 4år och det är dialog mellan barnet och pedagogen. Alla barn sitter och lyssnar intresserat och en annan pedagog dokumenterar med kamera. Alla barn har en portfolio, det finns foton och text i de flesta. Kvaliteten och innehåll varierar och vi saknar struktur och tydligt syfte. Bedömning i text Material är åskådligt och genomtänkt på barnens nivå likaså är lokalerna harmoniskt möblerade. Barnen får den tid som behövs för att koppla tanke, handling och ord. Vi ser att pedagogerna tar tillvara på möjligheterna till inlärning i vardagliga rutinsituationer. Pedagogerna är goda förebilder och lugna och trygga i sin profession. Klintens pedagoger bör se över hur de vill arbeta med portfolio. Bedömning enligt skala x 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Ansvar och inflytande för barn Beskrivning Lekmiljön och materialet är åskådligt och anpassat till barnens behov så barnen har ett stort inflytande över sina egna val och får på så sätt utveckla sin kompetens. Barnen får lära sig att ta ansvar för material och sin lekmiljö genom att tid ges för att plocka undan, ta ansvar för sina kläder, hjälpa till vid dukning etc. 10

11 En pedagog berättar att inget trasigt material får finnas ute i verksamheten. Ex. fattas det en pusselbit, tas pusslet bort tills biten är återfunnen. När barnen kommer in efter utevistelsen på förmiddagen, finns ett fat på ett litet bord med olika frukter skurna i bitar. Pedagog tillsammans med ett barn väljer en siffra som syns tydligt på det lilla bordet. Barnen får två och två sitta vid bordet och äta de fruktantal som siffran visar under trevligt småprat. Under måltiden ser vi att maten är upplagd i olika skålar: pasta, bacon, ost, ägg( som barnen får knäcka själva), grönsaker m.m. Barnen väljer fritt av vad de önskar. Mjölk och vatten serveras i små kannor så även de yngsta barnen kan hälla själva. Pedagogen frågar barnen och väntar in svaren. - Vill du ha jordgubbar på din pannkaka? - Nej tack..men jag kan ta bredvid. - Det ska du få, svarar pedagogen. Vi ser tydligt att barnen har inflytande över sin dag på förskolan, de dagliga rutinerna är väl förankrade i barnen. Barnen är trygga och vet vad som händer och vilka förväntningar som finns på dem. Bedömning i text Närvarande pedagoger som har fokus på barnen hela tiden. Barnen är bejakade och respekterade för den de är. Pedagogerna har en stark tilltro på det kompetenta barnet. x 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Skola och hem Beskrivning De flesta föräldrar uppger att Klinten är deras förstahandsval av förskola. Det är en kombination av Klintens rykte och pedagogiken som avgjorde valet. Småskalighet/liten enhet, trygg miljö, engagerad personal, delaktighet är det flera föräldrar som uttrycker. Kommentarer från en mamma: - Pedagogiken är bra. Barnen lär sig mycket individuellt, jag ser skillnaden när barnets äldre syskon nu har börjat i en vanlig förskoleklass. En pappa: -Vi vill vara med hela vägen, med städning osv. Mitt barn blir stimulerad och sedd. Förskolan har föräldramöte 1 ggr/år eller fler vid behov. Utvecklingssamtal 1 ggr/året eller fler vid behov. 11

12 Pedagogerna gör en intervju med barnet i samband med utvecklingssamtal. Föräldrarna får ett Inför utvecklingssamtalet formulär med frågeställningar. Under samtalet upprättas en IUP (individuell utvecklingsplan) tillsammans förskola-hem som signeras. -Jag känner en oerhörd delaktighet genom dokumentationen via barnets pärm och Montessorischemat uttrycker en pappa. Det finns tid till dagliga samtal med föräldrar vid lämning och hämtning. Under arbetspassen släpps inga telefonsamtal fram till arbetande pedagog i barngrupp (om det inte är av allvarlig och brådskande orsak) Föräldrarna och andra får återkomma eller bli uppringda senare. Detta menar föreståndaren är viktigt för arbetsron och en respekt för barnens arbetsmiljö. Vi upplever att hallen är hall för skor och ytterkläder, inte fylld av information såsom planeringar, dagsrutiner etc. En pedagog berättar att föräldrar har uttryckt oro över att missa information pg.a. detta. Pedagogerna beslutade trots kritiken att fortsätta ha en hall utan för mycket information. Istället lägger de vikt vid att hinna med en muntlig dialog varje dag med föräldrarna. Pedagogerna upplever att föräldrarna är nöjda med det nuvarande sättet. -Vi har ju så fasta veckorutiner och föräldrarna vet vad som händer, t.ex. att vi går till skogen varje tisdag och vad det innebär. Vi informerar om det ska hända något särskilt även i våra månadsbrev. Föreståndaren skriver månadsbrev gällande båda avdelningarna Vi läser i dokument och får berättat för oss om Klintens traditioner: -Lucia med grötfrukost för hela familjen. Denna morgon föregås även av övernattning för de äldsta barnen på förskolan -Trädgårdsfest -Fettisdag med dropp-in kaffe -Föräldrafest där även pedagogerna blir inbjudna (vuxenfest) I Pilen-06 där föräldrarna har möjlighet att fylla i en kvalitetsenkät utskickad av Tyresö kommun med frågor angående den pedagogiska verksamheten ser vi att föräldrarna är mycket nöjda med Klintens verksamhet. Bedömning i text Genom personalens engagemang och förhållningssätt skapas en trygg och god arbetsmiljö för barnen, som i sin tur ger trygga föräldrar som känner förtroende för förskolans pedagoger. Föräldrar visar tydligt att de är nöjda med verksamheten på förskolan. Bedömning enligt skala x 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande 12

13 Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Beskrivning Övergång mellan avdelningarna kallar man nedskolning på Klinten vilket betyder att barnen flyttar från övervåningen till undervåningen. Pedagogerna förbereder med namn och foto på barnet som skall flytta ned. Ett fadderbarn som är blivande skolbarn följer med pedagogen och bjuder ned det yngre barnet. Först en kort stund av dagen för att sedan utöka tiden. För att pedagogerna ska ha tid att förbereda och visa det nya barnet sker nedskolningen med 1-2 barn i taget. Övergångar från förskolan till skolan ansvarar föräldrarna för själva inskolningen. Pedagogerna på förskolan menar att det är viktigt för föräldrarna att få ta del av barnets kommande nya skolform Vi får ta del av Tyresö kommuns Rutiner för övergång mellan förskola och skola I Rutinfoldern ingår: Tidsplan Checklistor Barnets egna tankar Överföringsblankett Välkomstbrev Förskolan har lite kontakt med Montessoriskolan i Tyresö men på grund av det geografiska avståndet är det svårt att hitta ett samarbete som fungerar tidsmässigt. Det är inte självklart att föräldrarna väljer att fortsätta Montessoriskola efter förskoletiden utan då väljer de ofta en skola i närområdet berättar föreståndaren, vilket även bekräftas av en pappa på förskolan. På en planeringsdag har pedagogerna gjort studiebesök på Montessoriskola för att se hur de arbetar med barnen på skolan efter förskoletiden. Det gjordes även studiebesök på en småbarnsmontessoriavdelning. I övrigt är det inte så mycket samverkan med övriga förskolor i Tyresö kommun vilket kändes kanske lite trist från början enligt föreståndaren. - Vi blir kallade på möten till kommunen då det är viss information, och blir inbjudna till viss kompetensutveckling ex. köksutbildning och då får vi betala för den kompetensutvecklingen. Barnen besöker biblioteket i Trollbäcken med jämna mellanrum. De blivande 6-åringarne får ta del av bokprojektet. Det innebär att förskolan får låna några böcker som de sedan läser och recenserar. Den boken som är mest uppskattad får de sedan behålla. Dansprojekt Bygget som är ett rörelseprogram för att träna kroppsuppfattningen anordnas av kommunen. Projektet riktas till alla 5-åringar under ht

14 Bedömning i text Övergången mellan avdelningarna på förskolan är tydlig och strukturerad. Ett samarbete med andra förskolor i närområdet främjar barnens möjlighet att vidga sin omvärld, så även för pedagogerna. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Styrning och ledning Beskrivning Klintens föräldrakooperativ har en auktoriserad Montessoriverksamhet. Föreståndare med pedagoger har det pedagogiska ansvaret för den dagliga verksamheten. Föreståndaren arbetar 75 % i barngrupp vilket hon upplever som splittrande ibland. En pedagog vi intervjuar uttrycker att det är föreståndaren som är den pedagogiska ledningen. Föreståndaren deltar vid alla styrelsemöten. Styrelsen och engagerade föräldrar driver verksamheten tillsammans med personalen. Föräldrakooperativet drivs av en föräldraförening som en ekonomisk förening bestående av olika arbetsgrupper: Styrelse revisorer-valberedning Personalansvarig Fixargrupp/bohagsgrupp Barnrekrytering Marknadsföring Ekonomi Städ och jour Styrelsen väljs varje år av valberedningen. Man sitter i regel ca:1 år och tills man lämnar Klinten. Det upplevs som att det inte blir någon kontinuitet annars. Styrelsemöten hålls ca 10 ggr/år. Medlemsmöten där enbart föräldrar deltar är en form av samvaro där det finns möjlighet att diskutera praktiska frågor som städning, jourschema och trädgårdsskötsel etc. Dessa möten hålls i regel efter varje styrelsemöte. Obligatorisk närvaro. Föreningsmöte/årsstämma 1 ggr/år. Föräldramöte arrangeras av förskolan 1ggr/år. Föräldrarna upplever att personalen är extremt tillgänglig för spontana möten, om det skulle behövas. Personalgruppen är stabil. Historiskt har det varit låg personalomsättning, enligt både föreståndare och föräldrar. 14

15 Pedagogerna prioriterar att vara mycket i barngrupp. Det är kärleken till barnen som styr detta berättar en pedagog. Pedagogerna har ca 45 min. enskild planeringstid/vecka. Oftast läggs tiden ihop till 2 timmar varannan vecka. Klinten har 5 planeringsdagar/år. Pedagogerna får fortbildning i den mån de önskar. Senaste gemensamma kursen handlade om genuspedagogik. Pedagogerna tar vara på varandras kompetens. Personliga önskemål hör även till kompetensutvecklingen. Bedömning i text Vi ser en verksamhet där styrelsen har en dialog med personalgruppen med föreståndaren som tydligt språkrör. Föräldragruppen har ett gemensamt intresse att driva Klinten som en bra arbetsplats som på så sätt även ger sina barn en bra miljö att utvecklas i. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Jämförelse med tidigare observation Klinten har observerats våren 2002 enligt en tidigare metodbok. Förbättringsområden i tidigare rapport (år): Uppdatera handlingsplan och en lokal arbetsplan Utveckla det forskande arbetssättet och lustfyllda lärandet Mer utrymme för den fria och skapande leken inomhus Utvecklingssamtal med personalen Tidsinventering åtgärdat Nuläge Se utveckling och lärande. Åtgärdat Se utveckling och lärande samt inflytande och ansvar. Åtgärdat Personalansvarig har medarbetarsamtal. Vi har tagit del i föreståndarens arbetsbeskrivning och där ingår tid till det administrativa arbetet. Pedagogerna har tid avsatt till planering. (se styrning och ledning) Kompetensinventering och fortbildningsplan Fortbildning görs i samråd med styrelsen. 15

16 Starka sidor: * Pedagogernas engagemang, kompetens och förhållningssätt (se normer och värden) * Montessorismaterialet som är tydligt och strukturerat. (se utveckling och lärande) * Innemiljön (se utveckling och lärande) * Stark, nöjd och engagerad föräldragrupp (se förskola hem) Förbättringsområden * Upprätta en tydlig likabehandlingsplan. * Se över möjligheterna att hitta samarbete med en annan förskola i närområdet för att på så sätt få utvidga de äldsta barnens möjlighet att vistas i en större barngrupp i samma åldersgrupp. (se övergångar, samverkan omvärld och utbildningsval) * Koppla portfolion mot målområdena. (se utveckling och lärande) Sammanfattande slutsats om enheten Klinten är en förskola/föräldrakooperativ där det syns tydligt att barn, föräldrar och personal trivs. Lokalernas möblering utstrålar lugn och harmoni, väl genomtänkt. Förskolans profil som Montessoriinriktad är väl förankrad hos alla som vi träffade under vår vistelse. Pedagoger har ett gott förhållningssätt och är mycket kompetent och engagerad i sitt uppdrag. En pappa uttrycker för oss: - Städningen känns jobbig ibland, men alla fördelar överväger att ha sitt barn på Klinten Referenser Kvalitetsredovisning för Montessoriförskolan Klinten läsåret 2006/07 Lokal arbetsplan Kalendarium verksamhetsåret Att tänka på som förälder på Klinten- folder Kortfattad beskrivning av Montessoripedagogiken- se bilaga 1 16

17 BILAGA 1 Startsidan Verksamheten Montessoripedagogiken Köanmälan Kontakta Startsidan Montessoripedagogiken Montessoripedagogiken Här nedan följer en kortfattad beskrivning av Montessoripedagogikens ursprung och filosofi. För mer utförlig information samt material även om andra pedagogiker, se bl.a. följande länkar: "Montessoripedagogiken sätter barn - och lärare - i centrum", ur Montessoritidningen, Nr.4, Luleå universitetsbiblioteks samlingssida PedagogGuiden - Särskilda pedagogiska riktningar Anv Lös Lo Maria Montessori Montessoripedagogiken utformades av Italiens första kvinnliga läkare, Maria Montessori ( ). Hennes noggranna observationer av barns utveckling ledde så småningom fram till en pedagogik som tillvaratar barnets nyfikenhet och upptäckarglädje. Även om tankarna och metoderna har utvecklats vidare, står sig de grundläggande idéerna än idag. "Hjälp mig att hjälpa mig själv" "Hjälp mig att hjälpa mig själv" (även: "Hjälp mig att göra det själv") är en bärande tes i denna pedagogik. Grundtanken är alltså att ge barnet endast den hjälp det behöver, och låta barnet själv tänka ut en lösning på problemet. Varje individ behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand, eftersom all onödig hjälp utgör ett hinder i barnets utveckling. Utveckling i egen takt Maria Montessori fann att barn under sina olika mognadsstadier är speciellt mottagliga för olika slags kunskap. Från det allra tidigaste intresset att kunna äta på egen hand samt lära sig gå och prata, till intresset för läsning, matematik, rymden, världen osv. Frihet att välja och möjlighet att arbeta ostört Tanken är att låta barnets eget intresse leda det att söka kunskap. Att man bäst tar tillvara barnets spontana lust för arbete, genom att låta dess eget intresse vara motiv nog för att söka kunskap. Att barn har en avundsvärd förmåga att koncentrera sig på en intressant uppgift. Barnet får lov att välja sysselsättning, så länge verksamheten inte blir störande för andra i gruppen. Resultatet blir arbetsglada och harmoniska barn med förmåga till koncentration och självdisciplin. 17

18 Lärarens roll I en Montessoriskola är lärarens uppgift att observera, stimulera, uppmuntra och stödja barnet i dess utveckling, inte att dirigera eller forcera barnet. Läraren berättar, beskriver, orienterar, klarlägger. Visar var kunskap finns att hämta och visar hur materielen ska användas för att ge meningsfull träning. Därefter gäller det att låta barnet arbeta självständigt och ostört med sin uppgift. Miljön och materialet För att möta barnets behov av stimulans finns det utvecklade Montessoriläromedel för olika intresse-inriktningar och mognadsstadier. Undervisningsmaterialet är noggrant utprovat och utvecklar barnets begrepps-uppfattning. Det finns sinnesutvecklande materiel och sådant som övar barnet i vård av sin egen miljö samt i utförande av enkla praktiska göromål t.ex. påklädning. Vidare finns redan i förskolan materiel för förberedelse till och inlärning av skrivning, matematik, geografi och naturkunskap. En viktig del i verksamheten utgör också de fritt skapande aktiviteterna t.ex. målning, vävning, musik och rytmik. Social träning Allt material har sin särskilda plats. Den som har använt ett material, har ansvar för att det snyggt och prydligt kommer på plats igen. Är ett visst arbetsmaterial upptaget, får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta. Genom lekbetonade övningar i socialt beteende skapas goda vanor för samvaro i grupp. Barnen tränas till hjälpsamhet och hänsyn till kamrater och vuxna. Allt arbete bygger på samspel och ömsesidig respekt. Källa; MontessoriTidningen nr (något modifierat) 18

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 1 (6) Datum Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Förskolans vision och mål är att erbjuda en montessoriverksamhet i enlighet med Maria Montessoris pedagogik och läroplan samt med stöd av de riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola 150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola Kvalitetsanalys Björkhagens förskola Innehållsförteckning Resultatet av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Kvalitetsrapport för

Kvalitetsrapport för Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09. Montessoriförskolan Duvan

Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09. Montessoriförskolan Duvan Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09 Montessoriförskolan Duvan Dokumentyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Version Redovisning Kvalitetsredovisning 2009-11-11 1 Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30. TÄPPANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN 09/10 Barngruppen består av: Röda gruppen Gula gruppen Gröna gruppen Personalgruppen: Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.

Läs mer

Observationsrapport Saltängens förskola Nacka kommun

Observationsrapport Saltängens förskola Nacka kommun rapportbeskrivning Nacka 2001-11-09 08.20 Sidan 1 Samverkan om utvärdering Förskolan i Nacka, Tyresö och Sollentuna Observationsrapport Saltängens förskola Nacka kommun Observatörer: Bodil Brunn Christina

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret 2015-2016 Sid 1 av 6 Organisation och ledning Den pedagogiska omsorgen (Familjedaghemmet) har sex personal. Två av dessa leder även verksamheten, varav en

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Kvalitetsanalys för Montessoriförskolan Villa Caprifol läsåret 2013/14!

Kvalitetsanalys för Montessoriförskolan Villa Caprifol läsåret 2013/14! 1 ( 8) Datum 2014-09-03 Kvalitetsanalys för Montessoriförskolan Villa Caprifol läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Montessoripedagogiken. Regnbågen om barnet får välja själv

Montessoripedagogiken. Regnbågen om barnet får välja själv Regnbågen om barnet får välja själv Här möter personalen varje enskilt barn genom att lyssna på och läsa av vad barnet tycker och önskar. Barnen får själva välja sina aktiviteter och utvecklas i sin egen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för

läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för 1. Bakgrundsfakta... 3 2. Framtagning av kvalitetsredovisningen... 3 3. Prioriterade förbättringsområden från föregående kvalitetsredovisning... 3 4. Verksamhetsplanens

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Sjöhagens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Värdegrundsdokument 2014-2015

Värdegrundsdokument 2014-2015 Värdegrundsdokument 2014-2015 SÄBYHOLMS MONTESSORI FÖRSKOLA Lokal arbetsplan för Säbyholms Montessori Förskolans målsättning är att utifrån en helhetssyn på barnet och med montessoripedagogiken som grund

Läs mer

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Dnr 1,2.1.11-2012 Förskolan Rödkulla Förskolan som utvecklar miljön utifrån barns idéer och tankar Förskolan Rödkulla ligger mitt i Herrängens villaområde med

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

våga visa metodbok för observationer

våga visa metodbok för observationer 2011 våga visa metodbok för observationer innehåll inledning VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering 5 Observationer inom Våga Visa 6 observationer Inför observationen 8 Under observationen 9 Rapportering

Läs mer

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 Vi som arbetar på Forellen är; Kristina Lindqvist Taban Hama Saeed Elisabet Hammare Mariam Hammoud 35h/v Barngruppen består just nu av 11 barn. Det finns

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Fyrklöverns förskolor

Fyrklöverns förskolor sid 1 (4) Fyrklöverns förskolor FÖRSKOLORNA TROLLESUNDSVÄGEN 120, ÖNSKEHEMSGATAN 13, SKÄRLINGEBACKEN 9 Förskolebarns framtidstro-vår utmaning På våra förskolor erbjuder vi heldagsomsorg i åldersindelade

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Högsvedens förskola Avdelning:Väpplingen, Gula Nyckelpigan och Röda Nyckelpigan Högsvedens förskolas lokala arbetsplan På Högsvedens förskola finns

Läs mer

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Närtuna 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet - Likabehandlingsplanen

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Montessori i Lövestad

Montessori i Lövestad Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)

Läs mer

Minnesanteckningar vid besök på Montessoris förskola i Svalöv 2015-04-22

Minnesanteckningar vid besök på Montessoris förskola i Svalöv 2015-04-22 Sida 1/5 Dnr: Minnesanteckningar vid besök på Montessoris förskola i Svalöv 2015-04-22 Svalövs Montessoriförskola är en fristående förskola. Verksamheten drivs i en ekonomisk förening som ett

Läs mer

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential vem väljer framtid? Tänk på människans långa utveckling från beroende barn till självständig vuxen. Och hur viktig skoltiden

Läs mer

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Akleja Förskolan Akleja ligger mitt i Herrängens villaområde, med närhet till Herrängens skola. Förskolan ryms i ett fristående hus med ljusa lokaler.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2006 för Montessorigårdens förskola Stale rektorsområde Munkedal 2007 02 24 Monica Ahlberg Rektor Kvalitetsredovisning 2006 för Montessorigårdens förskola, Bruksskolan 1. Kvalitetsredovisning

Läs mer