OBSERVATIONSRAPPORT. Klintens Montessoriförskola Föräldrakooperativ. Tyresö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OBSERVATIONSRAPPORT. Klintens Montessoriförskola Föräldrakooperativ. Tyresö kommun"

Transkript

1 OBSERVATIONSRAPPORT Klintens Montessoriförskola Föräldrakooperativ Tyresö kommun Susann Israelsson Värmdö kommun Åsa Westling Nacka kommun (v.45)

2 Innehållsförteckning VÅGA VISA...3 FAKTA OM ENHETEN...4 Typ av skola...4 Ledning...4 Organisation...4 OBSERVATIONENS METOD...6 MÅLOMRÅDEN...7 Normer och värden...7 Utveckling och lärande/kunskaper...8 Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande...10 Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning)...11 Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval...13 Bedömning och betyg (gäller ej förskola)...fel! Bokmärket är inte definierat. Styrning och ledning...14 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION...15 STARKA SIDOR...16 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN...16 SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN...16 REFERENSER

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet som initierats av Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö. VÅGA VISA innehåller fyra delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar tester och prov VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, studerande, föräldrar, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på sju områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande. Skola och hem (gäller inte vuxenutbildning). Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Styrning och ledning. * Metodbok och ytterligare information finns på 3

4 Fakta om enheten Typ av skola Föräldrakooperativ Montessoriförskola 1,5 5 år Förskolan är belägen i ett blandat villaområde (äldre och nybygge) i en fristående äldre trävilla två plan med källare. I närområdet finns det flera förskolor, enskilda och kommunala alternativ. Trollbäckens centrum finns på promenadavstånd, där ligger bl.a. biblioteket. Ledning Klintens föräldrakooperativ har en auktoriserad Montessoriverksamhet. Föreståndare med pedagoger har det pedagogiska ansvaret för den dagliga verksamheten. Föräldrakooperativet drivs av en föräldraförening som en ekonomisk förening bestående av olika arbetsgrupper såsom: Styrelse revisorer-valberedning Personalansvarig Fixargrupp/bohagsgrupp Barnrekrytering Marknadsföring Ekonomi Städ och jour Organisation Klintens förskola har en verksamhetsidé som bygger på Maria Montessoris pedagogik(se bilaga) i kombination med förskolans läroplan Lpfö-98 Klintens mål: *Barnen skall bli trygga, fördomsfria, öppna, empatiska, ansvarskännande, självständiga, nyfikna och initiativrika barn. *Montessoriutbildad personal *Bra föräldrasamarbete *Miljötänkande Klintens förskola startades år 1993 I sina nuvarande lokaler har de funnits sedan 2001 då förskolan utökade sin verksamhet med en småbarnsavdelning. Kooperativets ekonomi består av barnomsorgspeng från Tyresö kommun samt föräldraavgiften som följer kommunens riktlinje ang. maxtaxa. Fastigheten hyrs av Tyresö kommun. Mötesordning för föräldraföreningen: - Styrelsen har möte ca 10 ggr/år (föreståndaren är med en del av mötet) 4

5 - Medlemsmöte ca: 8 ggr/år veckan efter styrelsemötet. Föreståndaren deltar ej. - Årstämma Styrelsen uppskattar att styrelsearbetet är en 20 % tjänst som sker ideellt. Förskolan har ett gott rykte och kön har varit lång för att börja på förskolan. Inom kort kommer kommunen att starta upp en stor ny förskola i närområdet vilket har haft en påverkan av kön till rekrytering. På grund av detta understryker styrelsen vikten av marknadsföring, detta sker bl.a. genom att anordna Öppet hus samt en uppdaterad hemsida. Vid rekrytering blir ev. nya medlemmar intervjuad av barnrekryteringsgruppen. Om man blir antagen av föreningen får man ett välkomstsamtal där det ges en grundlig genomgång av allt man åtar sig som förälder på Klinten ex. städ, jour och andra uppdrag. Slutligen blir föräldrarna informerade om Montessoripedagogiken av lärarna på förskolan alt./och via extern Montessoriföreläsning. Vid inträde i föreningen betalar varje familj en summa på 3 000:- i en depositionsavgift. Denna summa återbetalas vid utträde ur föreningen. Förskolans öppettider: Förskolan stänger fem dagar/år för planeringsdag samt fyra veckor under sommarmånad och vissa klämdagar. Förskolan består av 29 barn (nov-07) uppdelade på två avdelningar: Blåklinten år 9 barn personalstatus: 2.24% fördelat på tre personer Rödklinten 3-5 år 19 barn personalstatus: 2.65% fördelat på fyra personer Förskolans pedagoger: 3 Montessoriförskollärare 2 barnskötare varav en med påbörjad Montessorilärarutbildning och en med Montessoriassistentutbildning. 1 Montessoriassistent 1 Outbildad barnskötare Föreståndare har 25% administrativ tjänst samt 75% i barngrupp Kökspersonal har 50% i kök samt 50% i barngrupp Städ och vikarie vid ordinarie personals frånvaro ansvarar föräldrarna enligt ett schema. (Jour och städ ca 1 ggr/månad/familj) All personal har genomgått/genomgår någon form av Montessoriutbildning/föreläsningar. Föräldrarna genomgår en Montessoriutbildning i form av föreläsning externt alternativt informationskväll/ar. 5

6 Observationens metod Som metod för rapporten har vi använt oss av: Ögonblicksbilder av den pedagogiska verksamheten under fyra dagar. Intervju med föreståndare, föräldraföreningens styrelse Intervju med föräldrar vid hämtningar och lämningar Intervju med pedagoger på förskolan Spontana samtal med föräldrar och pedagoger Tagit del av dokumentation såsom: Arbetsbeskrivning för föreståndaren Lokal arbetsplan Kvalitetsredovisning Montessoriobservationer Tras (tidig registrering för språkutveckling) Grovplanering mm. 6

7 Målområden Normer och värden Beskrivning Det råder en vi-känsla på förskolan. Pedagogerna har fokus på barnen och det råder ett lugn bland barnen. På morgonen och en bit in på förmiddagen spelas det klassisk musik från CD-spelare på låg volym som även hörs ut i hallen då barnen kommer in efter att varit ute och lekt innan dagens arbetspass startar. Vi ser att barnen fångas upp och blir tillfrågade/rekommenderad lämpligt arbete. Under vår tid på förskolan ser vi få konflikter. Pedagogerna arbetar för att skapa en harmonisk miljö. Barnen samtalar med varandra, visar empati och respekt för varandra. Ett exempel vi ser: Flicka (ca 3 år) sitter på en montessorimatta och plockar koncentrerat med små saker från en burk. En flicka i samma ålder sätter sig utanför mattan och visar tydligt med sitt kroppsspråk att hon gärna vill vara med den andra flickan, varpå flickan på mattan visar med sitt kroppsspråk att hon inte vill genom att lägga armen runt sakerna som hon har radat upp i en lång rad. Den andra flickan accepterar detta och lämnar dem ifred och gör något annat. Genom att den pedagogiska miljön (se lek och utveckling) är genomtänkt tränas barnens självständighet. Pedagogerna ger barnen den tid de behöver och stöder barnen i deras val. Barnen visar ett generöst sätt gentemot varandra. Detta ser vi när en liten flicka arbetar med materialet Skiva äpple Hon visar prov på koncentration och gör flera arbetsmoment innan hon slutligen går runt och bjuder sina kamrater på kanelpudrade äppelbitar på tandpetare. Dagen efter ser vi en pojke som upprepar momentet. När vi frågar efter Klintens likabehandlingsplan berättar föreståndaren att de har en handskriven mobbningsplan. Den kanske är mest inriktad på barnperspektiv, arbetslaget tar upp saken och diskuterar på personalmöten/planeringsdag med jämna mellanrum. Vi ser när de yngsta barnen kommer in från sin utevistelse. Det är klassisk musik även på avdelningen. Barnen kommer in på avdelningen efter att ha tagit av sig och hängt upp sina ytterkläder. De går och tvättar sina händer för att sedan ha rörelse i ett angränsande rum. På golvet ligger färgprickar där barnen får välja färg att sitta vid. Barnen sitter lugnt och väntar på de sista kompisarna under resonerande ang. olika färger med pedagogen. En liten flicka går runt ringen flera varv. De andra barnen störs inte och pedagogen stoppar inte utan säger lugnt att: - Hon har inte bestämt ännu var hon vill sitta. När sista pojken kommer in har även flickan satt sig på en färgprick och rörelsepasset börjar. Vi ser att barnen är trygga med rutinerna, de vet vad som förväntas av dem. 7

8 Pedagogen på avdelningen berättar att de arbetar medvetet med att plocka fram det pedagogiska materialet vartefter de lär känna barnet. På så sätt följer materialet barnets utveckling. Bedömning i text Vi ser att det råder arbetsro i verksamheten. Barn och pedagoger pratar med lugna röster och lugnt tonläge. Det råder en arbetsglädje hos både barn och pedagogerna. Barnen är medvetna och kan rutinerna runt verksamheten. Vi ser ett respektfullt förhållningssätt från samtliga barn och pedagoger. Pedagogerna fångar in barnen på ett mjukt sätt och för dialog om vad barnet vill göra. En likabehandlingsplan bör upprättas synliggöras på ett tydligare sätt. Bedömning enligt skala 1 X 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Utveckling och lärande Beskrivning Klintens utemiljö inbjuder till lek och utmaning. Gården är kuperad med flera vrår och kojor. Gräsmatta med några grusgångar. Mitt på gården finns en kulle som enligt pedagogerna utnyttjas flitigt till stjärtlappsåkning vid rätt väderlek. Det finns lekstuga, rutschkana sandlådor och gungor. Barnens grovmotorik utmanas även i form av balanskubbar och en enklare klättervägg på förrådsväggen. En stor vattentunna med kran gör att barnen har tillgång till vatten. Det finns en grillplats med sittplatser som enligt pedagoger kanske mest används under våren. I ett hörn finns en jordlott där jordgubbar, smultron, rabarber och försök till potatisodling finns. I ett annat hörn får barnens skaparglädje med hammare och spik utrymme i form av ett kojbygge. Där ligger även det gamla äppelträdet med sina spretiga, spännande grenar där barnen hänger saker och kan klättra i. Under höst och vår gör barnen skogsutfärder, det tar c:a 15 minuter att gå till ett skogsområde. Veckan då vi besöker förskolan har de precis slutat med skogen för att arbeta med rörelse på förskolan. 1 SKALA FRÅN 4 TILL 1: 4. MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1. EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 8

9 Pedagogerna och föräldrarna lägger vikt vid att barnen får mycket utevistelse varje dag samt god och näringsrik kost, som stimulerar grovmotorik/rörelse och inlärning. När vi kommer in på förskolan möts vi av en stor öppen hall som är gemensam för båda avdelningarna. Klassisk musik strömmar genom högtalare, det råder en lugn atmosfär. Varje morgon är barnen ute mellan klockan på gården för att hinna leka och få frisk luft innan arbetsstunden. De flesta barnen lämnas av föräldrarna på gården. Vi ser att barnen tar av sig ytterkläderna själva och hänger upp på sin krok med stöd av pedagogerna. Avdelningarna har tydliga arbetshörnor med specifikt material som stöd för barnets utveckling och lärande. Ämnesområde matematik, språk, omvärld, sensomotoriskt och praktiskt arbete såsom ex. baka sockerkaka, pressa apelsin, skiva äpple mm. Allt material är tillgängligt och på barnens nivå. Barnen har möjlighet att fritt välja material som de vill arbeta med, med visst stöd från pedagogerna. Arbetsmiljön är lugn och koncentrerad, barnen resonerar med varandra och pedagogerna i lugn samtalston. På avdelningen för de yngre barnen finns ett målarstaffli anpassat i storlek. Det är endast grundfärgerna som är synliga, gul, röd och blå. Geometriska former finns i form av knoppussel. Vi ser att det finns goda möjligheter för barnen att leka med material som inte är kopplat till Montessori. Barnen har tillgång till vattenlek vid tvättstället, där det också finns en spegel med en bild bredvid som visar hur tungan ser ut när man sträcker ut den. Dessa bilder byts ut med jämna mellanrum. Barnen tränar sin kroppsuppfattning. Ex. en pojkar tvättar tvålflaskan samtidigt som han ser sig i spegeln. Han ser på bilden med tungan som sitter bredvid, sträcker ut sin egen känner på bilden och jämför med sin spegelbild. Han stänger av vattnet och rusar mot nya upptäckter på avdelningen. Pojken är i 1.5 årsåldern och i full färd med att uppleva sin omvärld. Ett annat exempel vi ser är efter mellanmålet. Pedagog och ett annat barn i samma ålder är kvar vid bordet och börjar duka av. Pedagogen håller fram det brinnande ljuset framför pojken och frågar om han vill blåsa ut ljuset, pojken blåser ut lågan och pedagogen står kvar med ljuset och sätter lugnt ord på hur det luktar och rökslingan som bildas. Genom sitt Montessoriuppföljningsmaterial menar en pedagog att de har koll på var barnet befinner sig i sin utveckling och vilka behov barnet har. Genom att förskolans pedagogiska material är konkret och strukturerat, synligt presenterat från lätt utmanande till svårare utmaning finns det möjlighet att tillgodose olika behov hos barnen där de befinner sig i sin utveckling och mognad. På frågan om läroplanen Lpfö-98 menar pedagogerna att Montessoripedagogiken överrensstämmer med Lpfö-98. En pedagog berättar att hon alltid har blocket i fickan för att på så sätt alltid följa barnen i deras utveckling. 9

10 För barn med behov av särskilt stöd finns det möjlighet att söka stöd från kommunen i samråd med föräldrar. Stödet kan bestå av specialpedagog, talpedagog som kan stödja i form av handledning alternativt en resurs på förskolan som arbetar med barnet i barngrupp. I form av dokumentation och uppföljning tar vi del av det Montessorimaterial som används till att utvecklingssamtal, samt TRAS (schema för registrering av språkutveckling hos barn) Kamera för dokumentation finns lätt tillhands på båda avdelningarna. Vi ser en födelsedagsfirande av ett barn som fyller 4 år På golvet ligger ett filttyg med 1-6 år uppritat och en sol i filt med en ljuslykta. Födelsedagsbarnet har en liten jordglob i handen och pedagogen börjar: - Idag är det 4 år sedan W. föddes. Då såg han ut så här. (Pedagogen håller upp ett foto på barnet som nyfödd för de andra barnen) - Jorden snurrar 1 varv runt solen och W fyller 1 år. (pedagogen visar upp ännu ett kort på barnet och berättar kort hur barnet var då/tyckte om osv.) Pedagogen fortsatte tills W fyller 4år och det är dialog mellan barnet och pedagogen. Alla barn sitter och lyssnar intresserat och en annan pedagog dokumenterar med kamera. Alla barn har en portfolio, det finns foton och text i de flesta. Kvaliteten och innehåll varierar och vi saknar struktur och tydligt syfte. Bedömning i text Material är åskådligt och genomtänkt på barnens nivå likaså är lokalerna harmoniskt möblerade. Barnen får den tid som behövs för att koppla tanke, handling och ord. Vi ser att pedagogerna tar tillvara på möjligheterna till inlärning i vardagliga rutinsituationer. Pedagogerna är goda förebilder och lugna och trygga i sin profession. Klintens pedagoger bör se över hur de vill arbeta med portfolio. Bedömning enligt skala x 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Ansvar och inflytande för barn Beskrivning Lekmiljön och materialet är åskådligt och anpassat till barnens behov så barnen har ett stort inflytande över sina egna val och får på så sätt utveckla sin kompetens. Barnen får lära sig att ta ansvar för material och sin lekmiljö genom att tid ges för att plocka undan, ta ansvar för sina kläder, hjälpa till vid dukning etc. 10

11 En pedagog berättar att inget trasigt material får finnas ute i verksamheten. Ex. fattas det en pusselbit, tas pusslet bort tills biten är återfunnen. När barnen kommer in efter utevistelsen på förmiddagen, finns ett fat på ett litet bord med olika frukter skurna i bitar. Pedagog tillsammans med ett barn väljer en siffra som syns tydligt på det lilla bordet. Barnen får två och två sitta vid bordet och äta de fruktantal som siffran visar under trevligt småprat. Under måltiden ser vi att maten är upplagd i olika skålar: pasta, bacon, ost, ägg( som barnen får knäcka själva), grönsaker m.m. Barnen väljer fritt av vad de önskar. Mjölk och vatten serveras i små kannor så även de yngsta barnen kan hälla själva. Pedagogen frågar barnen och väntar in svaren. - Vill du ha jordgubbar på din pannkaka? - Nej tack..men jag kan ta bredvid. - Det ska du få, svarar pedagogen. Vi ser tydligt att barnen har inflytande över sin dag på förskolan, de dagliga rutinerna är väl förankrade i barnen. Barnen är trygga och vet vad som händer och vilka förväntningar som finns på dem. Bedömning i text Närvarande pedagoger som har fokus på barnen hela tiden. Barnen är bejakade och respekterade för den de är. Pedagogerna har en stark tilltro på det kompetenta barnet. x 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Skola och hem Beskrivning De flesta föräldrar uppger att Klinten är deras förstahandsval av förskola. Det är en kombination av Klintens rykte och pedagogiken som avgjorde valet. Småskalighet/liten enhet, trygg miljö, engagerad personal, delaktighet är det flera föräldrar som uttrycker. Kommentarer från en mamma: - Pedagogiken är bra. Barnen lär sig mycket individuellt, jag ser skillnaden när barnets äldre syskon nu har börjat i en vanlig förskoleklass. En pappa: -Vi vill vara med hela vägen, med städning osv. Mitt barn blir stimulerad och sedd. Förskolan har föräldramöte 1 ggr/år eller fler vid behov. Utvecklingssamtal 1 ggr/året eller fler vid behov. 11

12 Pedagogerna gör en intervju med barnet i samband med utvecklingssamtal. Föräldrarna får ett Inför utvecklingssamtalet formulär med frågeställningar. Under samtalet upprättas en IUP (individuell utvecklingsplan) tillsammans förskola-hem som signeras. -Jag känner en oerhörd delaktighet genom dokumentationen via barnets pärm och Montessorischemat uttrycker en pappa. Det finns tid till dagliga samtal med föräldrar vid lämning och hämtning. Under arbetspassen släpps inga telefonsamtal fram till arbetande pedagog i barngrupp (om det inte är av allvarlig och brådskande orsak) Föräldrarna och andra får återkomma eller bli uppringda senare. Detta menar föreståndaren är viktigt för arbetsron och en respekt för barnens arbetsmiljö. Vi upplever att hallen är hall för skor och ytterkläder, inte fylld av information såsom planeringar, dagsrutiner etc. En pedagog berättar att föräldrar har uttryckt oro över att missa information pg.a. detta. Pedagogerna beslutade trots kritiken att fortsätta ha en hall utan för mycket information. Istället lägger de vikt vid att hinna med en muntlig dialog varje dag med föräldrarna. Pedagogerna upplever att föräldrarna är nöjda med det nuvarande sättet. -Vi har ju så fasta veckorutiner och föräldrarna vet vad som händer, t.ex. att vi går till skogen varje tisdag och vad det innebär. Vi informerar om det ska hända något särskilt även i våra månadsbrev. Föreståndaren skriver månadsbrev gällande båda avdelningarna Vi läser i dokument och får berättat för oss om Klintens traditioner: -Lucia med grötfrukost för hela familjen. Denna morgon föregås även av övernattning för de äldsta barnen på förskolan -Trädgårdsfest -Fettisdag med dropp-in kaffe -Föräldrafest där även pedagogerna blir inbjudna (vuxenfest) I Pilen-06 där föräldrarna har möjlighet att fylla i en kvalitetsenkät utskickad av Tyresö kommun med frågor angående den pedagogiska verksamheten ser vi att föräldrarna är mycket nöjda med Klintens verksamhet. Bedömning i text Genom personalens engagemang och förhållningssätt skapas en trygg och god arbetsmiljö för barnen, som i sin tur ger trygga föräldrar som känner förtroende för förskolans pedagoger. Föräldrar visar tydligt att de är nöjda med verksamheten på förskolan. Bedömning enligt skala x 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande 12

13 Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Beskrivning Övergång mellan avdelningarna kallar man nedskolning på Klinten vilket betyder att barnen flyttar från övervåningen till undervåningen. Pedagogerna förbereder med namn och foto på barnet som skall flytta ned. Ett fadderbarn som är blivande skolbarn följer med pedagogen och bjuder ned det yngre barnet. Först en kort stund av dagen för att sedan utöka tiden. För att pedagogerna ska ha tid att förbereda och visa det nya barnet sker nedskolningen med 1-2 barn i taget. Övergångar från förskolan till skolan ansvarar föräldrarna för själva inskolningen. Pedagogerna på förskolan menar att det är viktigt för föräldrarna att få ta del av barnets kommande nya skolform Vi får ta del av Tyresö kommuns Rutiner för övergång mellan förskola och skola I Rutinfoldern ingår: Tidsplan Checklistor Barnets egna tankar Överföringsblankett Välkomstbrev Förskolan har lite kontakt med Montessoriskolan i Tyresö men på grund av det geografiska avståndet är det svårt att hitta ett samarbete som fungerar tidsmässigt. Det är inte självklart att föräldrarna väljer att fortsätta Montessoriskola efter förskoletiden utan då väljer de ofta en skola i närområdet berättar föreståndaren, vilket även bekräftas av en pappa på förskolan. På en planeringsdag har pedagogerna gjort studiebesök på Montessoriskola för att se hur de arbetar med barnen på skolan efter förskoletiden. Det gjordes även studiebesök på en småbarnsmontessoriavdelning. I övrigt är det inte så mycket samverkan med övriga förskolor i Tyresö kommun vilket kändes kanske lite trist från början enligt föreståndaren. - Vi blir kallade på möten till kommunen då det är viss information, och blir inbjudna till viss kompetensutveckling ex. köksutbildning och då får vi betala för den kompetensutvecklingen. Barnen besöker biblioteket i Trollbäcken med jämna mellanrum. De blivande 6-åringarne får ta del av bokprojektet. Det innebär att förskolan får låna några böcker som de sedan läser och recenserar. Den boken som är mest uppskattad får de sedan behålla. Dansprojekt Bygget som är ett rörelseprogram för att träna kroppsuppfattningen anordnas av kommunen. Projektet riktas till alla 5-åringar under ht

14 Bedömning i text Övergången mellan avdelningarna på förskolan är tydlig och strukturerad. Ett samarbete med andra förskolor i närområdet främjar barnens möjlighet att vidga sin omvärld, så även för pedagogerna. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Styrning och ledning Beskrivning Klintens föräldrakooperativ har en auktoriserad Montessoriverksamhet. Föreståndare med pedagoger har det pedagogiska ansvaret för den dagliga verksamheten. Föreståndaren arbetar 75 % i barngrupp vilket hon upplever som splittrande ibland. En pedagog vi intervjuar uttrycker att det är föreståndaren som är den pedagogiska ledningen. Föreståndaren deltar vid alla styrelsemöten. Styrelsen och engagerade föräldrar driver verksamheten tillsammans med personalen. Föräldrakooperativet drivs av en föräldraförening som en ekonomisk förening bestående av olika arbetsgrupper: Styrelse revisorer-valberedning Personalansvarig Fixargrupp/bohagsgrupp Barnrekrytering Marknadsföring Ekonomi Städ och jour Styrelsen väljs varje år av valberedningen. Man sitter i regel ca:1 år och tills man lämnar Klinten. Det upplevs som att det inte blir någon kontinuitet annars. Styrelsemöten hålls ca 10 ggr/år. Medlemsmöten där enbart föräldrar deltar är en form av samvaro där det finns möjlighet att diskutera praktiska frågor som städning, jourschema och trädgårdsskötsel etc. Dessa möten hålls i regel efter varje styrelsemöte. Obligatorisk närvaro. Föreningsmöte/årsstämma 1 ggr/år. Föräldramöte arrangeras av förskolan 1ggr/år. Föräldrarna upplever att personalen är extremt tillgänglig för spontana möten, om det skulle behövas. Personalgruppen är stabil. Historiskt har det varit låg personalomsättning, enligt både föreståndare och föräldrar. 14

15 Pedagogerna prioriterar att vara mycket i barngrupp. Det är kärleken till barnen som styr detta berättar en pedagog. Pedagogerna har ca 45 min. enskild planeringstid/vecka. Oftast läggs tiden ihop till 2 timmar varannan vecka. Klinten har 5 planeringsdagar/år. Pedagogerna får fortbildning i den mån de önskar. Senaste gemensamma kursen handlade om genuspedagogik. Pedagogerna tar vara på varandras kompetens. Personliga önskemål hör även till kompetensutvecklingen. Bedömning i text Vi ser en verksamhet där styrelsen har en dialog med personalgruppen med föreståndaren som tydligt språkrör. Föräldragruppen har ett gemensamt intresse att driva Klinten som en bra arbetsplats som på så sätt även ger sina barn en bra miljö att utvecklas i. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Jämförelse med tidigare observation Klinten har observerats våren 2002 enligt en tidigare metodbok. Förbättringsområden i tidigare rapport (år): Uppdatera handlingsplan och en lokal arbetsplan Utveckla det forskande arbetssättet och lustfyllda lärandet Mer utrymme för den fria och skapande leken inomhus Utvecklingssamtal med personalen Tidsinventering åtgärdat Nuläge Se utveckling och lärande. Åtgärdat Se utveckling och lärande samt inflytande och ansvar. Åtgärdat Personalansvarig har medarbetarsamtal. Vi har tagit del i föreståndarens arbetsbeskrivning och där ingår tid till det administrativa arbetet. Pedagogerna har tid avsatt till planering. (se styrning och ledning) Kompetensinventering och fortbildningsplan Fortbildning görs i samråd med styrelsen. 15

16 Starka sidor: * Pedagogernas engagemang, kompetens och förhållningssätt (se normer och värden) * Montessorismaterialet som är tydligt och strukturerat. (se utveckling och lärande) * Innemiljön (se utveckling och lärande) * Stark, nöjd och engagerad föräldragrupp (se förskola hem) Förbättringsområden * Upprätta en tydlig likabehandlingsplan. * Se över möjligheterna att hitta samarbete med en annan förskola i närområdet för att på så sätt få utvidga de äldsta barnens möjlighet att vistas i en större barngrupp i samma åldersgrupp. (se övergångar, samverkan omvärld och utbildningsval) * Koppla portfolion mot målområdena. (se utveckling och lärande) Sammanfattande slutsats om enheten Klinten är en förskola/föräldrakooperativ där det syns tydligt att barn, föräldrar och personal trivs. Lokalernas möblering utstrålar lugn och harmoni, väl genomtänkt. Förskolans profil som Montessoriinriktad är väl förankrad hos alla som vi träffade under vår vistelse. Pedagoger har ett gott förhållningssätt och är mycket kompetent och engagerad i sitt uppdrag. En pappa uttrycker för oss: - Städningen känns jobbig ibland, men alla fördelar överväger att ha sitt barn på Klinten Referenser Kvalitetsredovisning för Montessoriförskolan Klinten läsåret 2006/07 Lokal arbetsplan Kalendarium verksamhetsåret Att tänka på som förälder på Klinten- folder Kortfattad beskrivning av Montessoripedagogiken- se bilaga 1 16

17 BILAGA 1 Startsidan Verksamheten Montessoripedagogiken Köanmälan Kontakta Startsidan Montessoripedagogiken Montessoripedagogiken Här nedan följer en kortfattad beskrivning av Montessoripedagogikens ursprung och filosofi. För mer utförlig information samt material även om andra pedagogiker, se bl.a. följande länkar: "Montessoripedagogiken sätter barn - och lärare - i centrum", ur Montessoritidningen, Nr.4, Luleå universitetsbiblioteks samlingssida PedagogGuiden - Särskilda pedagogiska riktningar Anv Lös Lo Maria Montessori Montessoripedagogiken utformades av Italiens första kvinnliga läkare, Maria Montessori ( ). Hennes noggranna observationer av barns utveckling ledde så småningom fram till en pedagogik som tillvaratar barnets nyfikenhet och upptäckarglädje. Även om tankarna och metoderna har utvecklats vidare, står sig de grundläggande idéerna än idag. "Hjälp mig att hjälpa mig själv" "Hjälp mig att hjälpa mig själv" (även: "Hjälp mig att göra det själv") är en bärande tes i denna pedagogik. Grundtanken är alltså att ge barnet endast den hjälp det behöver, och låta barnet själv tänka ut en lösning på problemet. Varje individ behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand, eftersom all onödig hjälp utgör ett hinder i barnets utveckling. Utveckling i egen takt Maria Montessori fann att barn under sina olika mognadsstadier är speciellt mottagliga för olika slags kunskap. Från det allra tidigaste intresset att kunna äta på egen hand samt lära sig gå och prata, till intresset för läsning, matematik, rymden, världen osv. Frihet att välja och möjlighet att arbeta ostört Tanken är att låta barnets eget intresse leda det att söka kunskap. Att man bäst tar tillvara barnets spontana lust för arbete, genom att låta dess eget intresse vara motiv nog för att söka kunskap. Att barn har en avundsvärd förmåga att koncentrera sig på en intressant uppgift. Barnet får lov att välja sysselsättning, så länge verksamheten inte blir störande för andra i gruppen. Resultatet blir arbetsglada och harmoniska barn med förmåga till koncentration och självdisciplin. 17

18 Lärarens roll I en Montessoriskola är lärarens uppgift att observera, stimulera, uppmuntra och stödja barnet i dess utveckling, inte att dirigera eller forcera barnet. Läraren berättar, beskriver, orienterar, klarlägger. Visar var kunskap finns att hämta och visar hur materielen ska användas för att ge meningsfull träning. Därefter gäller det att låta barnet arbeta självständigt och ostört med sin uppgift. Miljön och materialet För att möta barnets behov av stimulans finns det utvecklade Montessoriläromedel för olika intresse-inriktningar och mognadsstadier. Undervisningsmaterialet är noggrant utprovat och utvecklar barnets begrepps-uppfattning. Det finns sinnesutvecklande materiel och sådant som övar barnet i vård av sin egen miljö samt i utförande av enkla praktiska göromål t.ex. påklädning. Vidare finns redan i förskolan materiel för förberedelse till och inlärning av skrivning, matematik, geografi och naturkunskap. En viktig del i verksamheten utgör också de fritt skapande aktiviteterna t.ex. målning, vävning, musik och rytmik. Social träning Allt material har sin särskilda plats. Den som har använt ett material, har ansvar för att det snyggt och prydligt kommer på plats igen. Är ett visst arbetsmaterial upptaget, får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta. Genom lekbetonade övningar i socialt beteende skapas goda vanor för samvaro i grupp. Barnen tränas till hjälpsamhet och hänsyn till kamrater och vuxna. Allt arbete bygger på samspel och ömsesidig respekt. Källa; MontessoriTidningen nr (något modifierat) 18

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Kvalitetsanalys för Montessoriförskolan Villa Caprifol läsåret 2013/14!

Kvalitetsanalys för Montessoriförskolan Villa Caprifol läsåret 2013/14! 1 ( 8) Datum 2014-09-03 Kvalitetsanalys för Montessoriförskolan Villa Caprifol läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskolan Villa Solvi Danderyds kommun

Förskolan Villa Solvi Danderyds kommun Förskolan Villa Solvi Danderyds kommun Susanne Arvidsson Marianne Taxèn Vecka 41,42 2011 Nacka Nacka Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 SAMMANFATTNING... 4 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen Information om föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen Välkommen till Montessoriförskolan Solen! Varmt välkommen till föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen vackert belägen i natursköna

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN HUR NÅR VI DIT?

NORMER OCH VÄRDEN HUR NÅR VI DIT? NORMER OCH VÄRDEN Kalvens förskola skall sträva efter att varje barn skall utveckla: Öppenhet och frihet Respekt Solidaritet Ansvar Hänsyn Etik och moral Jämlikhet Respekt mot djur och natur HUR NÅR VI

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Norrgårdens förskola

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Norrgårdens förskola 2015/2016 Verksamhetsbeskrivning Norrgårdens förskola Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98), reviderad 2010, som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol

Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 Likabehandlingsplan 2012 för Montessoriförskolan Villa Caprifol Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision om att med barnens hjälp skapa fred i världen.

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola Presentation av verksamheten Rydebäcks Montessoriförskola finns i lummiga och natursköna Rydebäck. Vi startade

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 Augusti 15-16 planeringsdagar Inskolning introduktion av grundverksamhet APT onsd. 24/8 kl. 1615-1815 (enheten)

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Föräldrarkooperativet Pelikanen - Jupiter Föräldrar Förskola - Våren 2013 15 svar, 71%

Föräldrarkooperativet Pelikanen - Jupiter Föräldrar Förskola - Våren 2013 15 svar, 71% Föräldrar Förskola - Våren 5 svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 9 8 0 5 8 5 bra 98% 0% 0% 0% 0%. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 4 5 5 0 8 4 9% 8% 0% 0% 4.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation..

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år Verksamhetsplan vid Montessoriförskola 1 5 år Möllevångens Montessoriförskola, Inger Setterhag, Hjälmshultsgatan 6 8, 254 41 Helsingborg, tfn 042-13 14 55 Hemsida: mollevangens-montessori.just.nu E-post:

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kvalitetsrapport Abborrens förskola

Kvalitetsrapport Abborrens förskola Kvalitetsrapport Abborrens förskola Verksamhetsåret 2014-2015 Annika Matsson Innehållsförteckning Inledning 2 Verksamhetsidé 3 Läroplan för förskola 3 Utvärderingsmetoder..3 Måluppfyllelse, resultat, analys

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 1 Redovisning för läsåret 2010/2011 2 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 3 Förutsättningar Äppelgårdens förskola består

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer