Fondsparande. Sp-Fondbolag Ab HTC Center Nina, Tammasaarenkatu 1 (4. vån), Helsingfors t

Transkript

1 Fondsparande Sp-Fondbolag Ab HTC Center Nina, Tammasaarenkatu 1 (4. vån), Helsingfors t

2 Introduction av Sp-Fondbolag Ab Sparbanksfonderna förvaltas av Sp-Fondbolag Ab som är ett inhemskt fondbolag som ägs av de finländska Sparbankerna. Bolaget inledde sin verksamhet i maj 2003 och dess mål är att erbjuda Sparbankens kunder konkurrenskraftiga fonder för långsiktigt sparande med beaktande av kundens behov. Sp-Fondbolag har 17 anställda som är proffs inom branschen. Placeringsfonderna som förvaltas av Sp-Fondbolag Ab är registrerade i Finland och uppfyller kraven enligt lagen om placeringsfonder. Bolaget har ett av finansministeriet beviljat verksamhetstillstånd och dess verksamhet övervakas av Finansinspektionen i Finland. Samhällsansvar Sp-Fondbolag har varje år varit med om att stöda olika välgörenhetsmål som arbetar för barnens bästa såväl i Finland som utomlands. World Vision Finland är en kristlig och humanitär utvecklingssamarbetsorganisation som främjar barnens levnadsförhållanden och rättigheter och den är en självständig medlem av världens största fadderbarnsorganisation World Vision. Målet är en permanent/bestående förändring med ökat välmående för barn, familjer och samfund. Hållbara resultat byggs tillsammans med familjerna och samfunden. World Vision i Finland har inlett ett fadderprogram även med företag. Våren 2011 beslutade vi att gå med i fadderverksamheten och valde en liten flicka i Sri Lanka till vårt fadderbarn. Via fadderprogrammet stöder vi utvecklingen av levnadsförhållandena i hela bygemenskapen. Vi fortsätter att understöda biståndsobjekt i Finland och bär genom detta på ett naturligt sätt vårt samhällsansvar. 2 Fondsparande Uppdaterad

3 LÅT DIN DRÖM BÖRJA GRO, VI SER TILL ATT DEN VÄXER.

4 Vad är placeringsfond? Vad är en placeringsfond? En placeringsfond samlar ihop medel från olika kunder och placerar dem i flera placeringsobjekt, till exempel aktier, ränteplaceringar och övriga värdepapper. Dessa objekt bildar tillsammans en fond. Orsaken till att placeringsobjekten är flera är att risken blir mindre när den sprids än om medlen placeras direkt i ett enskilt objekt på marknaden. Fonderna förvaltas av proffs inom placeringsbranschen som fondbolaget har anställt. De ansvarar för att placera medlen i enlighet med fondens stadgar. När en fondplacerare placerar köper han eller hon av fondandelarna i placeringsfonden och blir därigenom en av fondandelsägarna. Andelsägarna äger tillsammans medlen i fonden. Fondbolaget äger inte de fonder som den förvaltar och kan inte använda fondens medel för att täcka sina egna ansvar. Fondens kapital varierar beroende på hur många nya placeringar fonden mottar och hur många place ringar som löses ut. Vidare varierar kapitalet utifrån hur förän dringar i börskurserna och räntenivån påverkar värdet av fondens placeringar. Varje placeringsfond har regler för sin verksamhet och en placeringspolicy som godkänts av Finansinspektionen och efterföljandet av dem övervakas noggrant. Fördelar med fondsparande Till de fördelar som fondsparande erbjuder hör bland annat: Enkel och lätt placeringsverksamhet: I Sp-Fondbolag är det erfarna proffs som svarar för placeringen av medlen. Experter följer dagligen med marknaden och fattar placeringsbeslut utifrån färska ekonomiska översikter och forskningsdata. Beskattningsfördelar: Enligt lagstiftningen i Finland är placeringsfonder skattefria samfund. De betalar allstå inte skatt på försäljningsvinster eller utdelning eller räntor, med andra ord kan portföljförvaltaren omplacera kapitalet och avkastningen till fullt belopp på marknaden. Fondspararen betalar skatt först i det skedet när han eller hon säljer av sina fondandelar. Se under Beskattning. Myndighetstillsynen bidrar till att säkerställa placerarskyddet. Daglig uppföljning av hur en fond utvecklas är lätt på fondbolagets webbsida Hur fastställs priset på en fondandel? Priset på en fondandel bestäms genom att dividera marknadsvärdet på fondens placeringar minus förvaltnings- och förvaringsarvodet med det aktuella antalet fondandelar. Fondandelarnas värde vid köptidpunkten bestämmer hur många andelar man kan köpa för ett visst eurobelopp. Man får till exempel för 50 euro 1 andel värd 50 euro och för 200 euro 4 andelar. I exemplet har teckningsprovisionen inte beaktats. Hur köper och säljer man fondandelar? Du placerar i en fond genom att teckna fondandelar enligt det dagsvärde för andelen som fondbolagen har beräknat. När placeraren vill omvandla sina fondandelar till kontanter, inlöser fondbolaget dem på motsvarande sätt till dagsvärdet. Du kan teckna eller lösa in Sparbankens placeringsfonder i Sparbankens samtliga kontor eller Sparbankens nätbank. Storplacerarens fördelar: Placeringsfonderna idkar i allmänhet handel med stora värdepappersposter för mindre kostnader än en privat placerare. Möjlighet att begränsa riskerna: En placeringsfond sprider sina placeringar över flera olika objekt och minskar därigenom effektivt på riskerna. Som fondsparare kan du själv välja den fond som passar bäst för dina mål. Du får bakgrundsstöd av den expertis som Sparbankens placeringsrådgivare har. Köp och försäljning av fondandelar går snabbt: Det går både enkelt och snabbt att köpa fondandelar. Inlösning eller försäljning av andelar går enkelt och utan besvär. I Sparbankens placeringsfonder kan du omvandla dina fondandelar till pengar varje bankdag. 4 Fondsparande Uppdaterad

5 Olika fondtyper Korträntefonder Korträntefonder placerar medlen i kortfristiga penningmarknadsinstrument till vilka hör bland annat statsskuldförbindelser som är föremål för handel på penningmarknaden, bankcertifikat och bankernas inlåningar, kommunernas kommuncertifikat, företagens företagscertifikat och kortfristiga obligationer. Företagscertifikat är förenade med större risk än statens skuldförbindelser eller kommuncertifikat och därför kan även avkastningen på fonder som placerar i dem vara något högre. Korträntefonderna delas upp i kontantfonder, penningmarknadsfonder och övriga korträntefonder. I kontantfonder är den genomsnittliga löptiden för ränteplaceringar till följande räntejustering under 60 dagar och den genomsnittliga löptiden till återbetalningen av ränteplaceringarna är under 120 dagar. I penningmarknadsfonder är den genomsnittliga löptiden för ränteplaceringar till följande räntejustering under 6 månader och den genomsnittliga löptiden till återbetalningen av ränteplaceringarna är under 12 månader. Den genomsnittliga durationen, dvs. den genomsnittliga med kapital viktade placeringstiden som beskriver ränterisken för placeringar i de övriga korträntefonderna, är under ett år. Detta innebär till exempel att när räntenivån stiger på en gång med en procentenhet, sjunker nuvärdet på fondens placeringar med mindre än 1 procent. Långräntefonder Långräntefonderna placerar sina medel till största delen i långfristiga obligationer och övriga ränteinstrument vars lånetid är över ett år. Lånen kan emitteras av stater, övriga offentliga samfund och företag. Fonder som placerar i statens och offentliga samfunds lån kallas ofta obligationsfonder, fonder som placerar i företagslån kallas för företagslånefonder och fonder som placerar i företag med högre risk kallas i sin tur high yield-fonder. Risker i samband med räntefonder: 1. Med emittentrisk (kreditrisk) avses låntagarens förmåga att återbetala räntan på lånet och kapitalet på förfallodagen. Säkrast i fråga om denna risk är obligationer emitterade av staten och övriga offentliga samfund och mest riskfyllda är obligationer emitterade av företag. Ränteavkastningen är mindre för obligationer förenade med mindre risk och störst för de mest riskfyllda obligationerna. 2. Ränterisken uppstår av ränteförändringar. När räntorna stiger sjunker obligationernas värde och när räntorna sjunker stiger i sin tur värdet. Ränterisken är minst för korta räntepapper. Räntefondernas avkastningsmål är att överskrida placeringarnas jämförelseindex. Blandfonder Blandfonder placerar i såväl aktier som räntebärande objekt vilket gör det möjligt att ändra på tyngdpunkten i placeringarna utifrån marknadsläget. Vikterna mellan ränte- och aktieplaceringar och fluktuationsgränserna för dem fastställs i allmänhet i fondens stadgar. Ju högre aktievikten kan vara desto större marknadsrisk är fonden förenad med. Avkastningen på en blandfond består av avkastning från aktie- och räntemarknaden. Det är också möjligt att låta bli att fastställa vikterna av aktierna och räntorna i fonden: de är beroende av marknadsläget. I sådana fall kan fonden placera största delen av sina medel i aktier eller vara en nästan renodlad räntefond. Aktiefonder Aktiefonder placerar sina medel till största delen i aktier. Aktiefonderna kan uppdelas till exempel utifrån placeringsobjekten, det geografiska läget, bolagens bransch eller sektor eller storleken på bolagen. Placeringsområdet kan vara till exempel Finland, euroområdet, Europa, Norden, hela världen eller tillväxtmarknaderna, till exempel Ryssland, Baltikum, Latinamerika eller Asien. En aktiefond kan också placera sina medel i bolag av en viss typ eller storlek, till exempel i stora och stabila globalt verksamma företag, dvs. blue chip-bolag eller i små och medelstora företag, dvs. small cap-bolag. En placeringsfond kan specialisera sig genom att placera i en viss bransch, exempelvis skogsindustri, läkemedelsindustri, bioteknik eller telekommunikation. Fonden kan också vara etisk vilket innebär att placeringsobjektens etiska inställning eller samhällsansvar betonas i placeringsverksamheten. Fondens risknivå kan härledas utifrån placeringspolicyn. En internationell fond som placerar i olika branscher är förenad med mindre risk än till exempel en fond som placerar enbart i en viss bransch. Fonder som placerar på tillväxtmarknader är i allmänhet förenade med större risker än fonder som placerar i utvecklade länder. Avkastningsmålet för aktiefonder är i allmänhet att överskrida det jämförelseindex som valts utifrån placeringsobjekten, till exempel aktieindexet eller branschindexet för ett bestämt område. Alla fonder har inte nödvändigtvis ett jämförelseindex. Fondsparande 5

6 Specialplaceringsfond Lagen om placeringsfonden delar upp placeringsfonderna i två grupper: placeringsfonder i enlighet med fondföretagsdirektivet eller så kallade UCITS-placeringsfonder och specialplaceringsfonder. Lagen fastställer för placeringsfonder enligt fondföretagsdirektivet detaljerade regler om hur risker som är förenade med placeringsverksamheten ska spridas, medan en specialplaceringsfond i sin tur kan avvika från dessa krav enligt direktivet. En specialplaceringsfond kan också avvikande från de i fondföretagsdirektivet avsedda placeringsfonderna placera alla sina medel i andelarna i endast en placeringsfond eller ett fondföretag som uppfyller kraven enligt fondföretagsdirektivet. Hedge fund är en gemensam benämning på mycket olika specialplaceringsfonder. De traditionella placeringsfondernas framgång baserar sig på stigande marknadspriser. Målet för hedge fund-placeringsfonderna är i allmänhet en positiv avkastning under alla marknadsförhållanden. Denna absoluta avkastning baserar sig på en aktiv placeringspolicy och användning av placeringsinstrument som skiljer sig från de traditionella fonderna. En hedge fund kan till exempel placera i aktier i börsnoterade och icke-noterade bolag, olika ränteobjekt och derivat eller i råvaror. Deras riskprofiler varierar utifrån fondens placeringspolicy. 6 Fondsparande Uppdaterad

7 Risker förenade med fonder Marknads- och företagsrisk Alla aktieplaceringar är förenade med en marknadsoch företagsrisk. Med marknadsrisk avses den allmänna utvecklingen på marknaden som är fondens placeringsobjekt och som inverkar på fondens värde. Med företagsrisk avses i sin tur risken i samband med hur ett företag som utgör placeringsobjekt klarar sig under konjunkturväxlingar. Direkta aktie- och aktiefondplaceringar är förenade med hög risk om placeringen är kortfristig. Av denna orsak är rekommendationen att aktiefonder görs för minst fem år. Aktier har som långfristig placering gett den bästa avkastningen. Det är möjligt att minska på företagsrisken genom att sprida placeringarna på flera företag och branscher. Det är inte möjligt att avlägsna marknadsrisken i sin helhet, men portföljförvaltaren kan delvis skydda sig med hjälp av derivat mot marknadsförändringar. I ränteplaceringar utgörs marknadsrisken av räntefluktuationer, det vill säga ränterisken. När räntorna stiger sjunker ränteplaceringarnas värde och när räntorna sjunker stiger i sin tur värdet. VINST/FÖRLUST MED RÄNTOR Ränteplaceringar är dessutom förenade med en emittentrisk, det vill säga kan emittenten klara av räntorna på lånet och återbetalningen av kapitalet. Emittenten kan också vara ett företag, en kommun eller stat. Företagslånefonder som placerar i obligationer emitterade av företag anses vara mer riskfyllda. Valutarisk Om placeringarna görs i en annan valuta än placerarens hemvaluta är placeringarna förenade med en valutarisk, det vill säga en risk för att valutorna fluktuerar i förhållande till hemvalutan. Det är till exempel till fördel för en fond som placerar i amerikanska aktier om dollarn blir starkare i förhållande till euron. På motsvarande vis blir fonden lidande om dollarn försvagas. Placeringspolicy Fondens placeringspolicy ger också en antydan om riskerna i anknytning till fonden. Riskpolicyn framgår av fondens stadgar. Hur väljer du en lämplig fond? Innan du väljer en fond lönar det sig att fundera på följande saker: Tid För hur lång tid vill du placera dina pengar? med andra ord när vill du ha tillgång till dina besparingar? Risk Hur mycket får värdet på besparingarna variera? med andra ord hur stor vilja att ta risker respektive risktålighet har du? Avkastning Hurdan avkastning förväntar du dig att få på placeringen? Placeringar är alltid förknippade med risker. Storleken på risken är beroende av placeringspolicyn: ju större avkastning man vill ha desto sannolikare är det att värdet på placeringen fluktuerar. Om den planerade placeringstiden är mycket kort är det bättre att välja fonder med mindre risk och även mindre förväntad avkastning. Ju längre den planerade spartiden är desto större del är det befogat att placera i en aktiefond, om viljan att ta risker och risktåligheten kan tåla svängningarna på aktiemarknaden. Regelbundet fondsparande och tiden jämnar ut konjunktursvängningarna och de innehåller också möjligheter: när kurserna är låga får man fler fondandelar för samma sparsumma. Kortfristig beredskap/bindning 1 12 mån, hantering av den egna betalningsförmågan: konton och korträntefond Plan på medellång sikt 2 5 år: tidsbundna konton, ränte- och kombinationsfonder, indexlån, sparförsäkring och debenturer Plan på medellång sikt över 5 år: kombinations- och aktiefonder, aktieplaceringar, spar- och pensionsförsäkringar Förväntad avkastning Den förväntade avkastningen på räntefonder är lägre (2 % 5 % p.a.) och kräver mindre risktålighet. Den förväntade avkastningen på kombinationsfonder är större (5 % 7 % p.a.), men kräver en relativt stor risktålighet. Den förväntade avkastningen på aktiefonder är större (8 % 9 % p.a.) än för kombinationsfonder och kräver god risktålighet. Fondsparande 7

8 Vilja att ta risker och risktålighet Innan du inleder fondsparande är det viktigt att tänka igenom hur stor din vilja att ta risker och din risktålighet är. Nedan finns ett schema som beskriver utvecklingen av fyra olika portföljer. Tack vare detta balanserar det månatliga sparandet risken till följd av kursfluktuationer kk Den lägsta svarta linjen beskriver utvecklingen av tre månaders Euriborräntan. Den ljusblå linjen beskriver utvecklingen av en portfölj som omfattar europeiska aktier och ränteplaceringar. Aktievikten är % och resten är korta och långa ränteplaceringar. Eftersom aktievikten i portföljen är liten är upp- och nedgångarna i portföljen behärskade. Detta betyder att risken och avkastningen är behärskade. I den följande gråa linjen är aktievikten 50 procent, vilket betyder att fluktuationer på aktie- och räntemarknaden inverkar redan något starkare på portföljens utveckling. Detta kräver redan något större risktålighet. I den ljusgröna linjen är aktievikten redan 80 procent och i den mörkblå 100 procent. Svängningarna i en aktiefond är häftigare och kräver högre risktålighet och längre placeringstid. Vilken nytta har du av ett fondsparavtal? De största fördelarna med fondsparande grundar sig på långsiktigt och regelbundet sparande. Detta förverkligas när du ingår ett fondsparavtal. Då placeras en summa som du har bestämt regelbundet i en fond som du har valt. Du kan i ett senare skede byta fond, summa eller placeringsintervall, men tanken är alltid att sparandet är långsiktigt. 1. Du börjar med att spara 100 /månad och får en andel i en fond för summan. Du sparar varje månad hundra euro, men värdet på fondandelarna sjunker när börsen sjunker. 2. Du köper varje månad fondandelar för sjunkande priser. 3. Börsen har backat 55 procent och värdet på en andel har sjunkit till 45 euro. Nu får du för samma hundralapp fler andelar än tidigare. Man kan säga att fondandelarna på sätt och vis säljs på realisation. 4. Börsen börjar stiga och värdet på en andel har stigit till 65 euro. Eftersom du har köpt flera andelar billigare har du redan i detta skede förtjänat tillbaka den temporära nedgången i värdet på grund av kursnedgången. 5. Börskurserna har återhämtat sig till samma nivå som när du inledde sparandet. Värdet på dina sparade medel har dock stigit med 43 procent. I exemplet har teckningsprovisionen inte beaktats. Kursförändringar är också möjliga när du sparar långsiktigt. När kursutvecklingen är sjunkande kan du köpa fler andelar för samma summa och sedan dra nytta av avkastningen på dem när kursutvecklingen vänder uppåt igen. När du gör ett fondsparavtal i Sparbanken blir du delaktig av utvecklingen på den internationella placeringsmarknaden, drar nytta av den yrkeskunskap som våra specialister inom placeringsbranschen besitter och erhåller lätt en diversifierad portfölj. 8 Fondsparande Uppdaterad

9 Kostnader för fondsparande Kostnader för fondsparande Det uppstår kostnader för den som tecknat och äger fondandelar. Beloppet framgår ur fondprospektet. En teckningsprovision kan uppbäras för teckning och en inlösningsprovision för inlösning av en andel. Fondbolaget uppbär vidare en förvaltningsprovision för förvaltningen av fonden och en eventuell förvaringsavgift som går till förvaringsinstitutet. Provisionerna fastställs i procent av fondens värde. Förmedlingsprovisionerna för de transaktioner som placeringsfonden utför ingår inte i förvaltningsprovisionen utan de utgör fondens utgifter som ingår i avkastningen för fondens portfölj. När nyckeltalen beräknas ställs de erlagda handelsavgifterna i relation till fondens högsta kapitalvärde och anges i procent i års- och halvårsrapporten. Fondbolagets förvaltningsprovision är den ersättning som fondbolaget får för kostnaderna för analyser, placeringsverksamhet, värdeberäkning, rapportering och underhåll av fondandelsregistret och marknadsföringen av fonden. Förvaringsinstitutet förvarar placeringsfondens medel och övervakar fondbolagets verksamhet och för detta arbete debiterar förvaringsinstitutet från placeringsfondens medel ett årligt arvode som kan debiteras av fonden. Arvodena varierar mellan de olika fonderna. Endast tecknings-, växlings- och inlösningsavgifterna/provisionerna kan avdras från försäljningsvinsten. Ytterligare information finns i fondernas stadgar och fondprospektet som kan erhållas från Sparbankens kontor och från Sp-Fondbolagets webbplats Hur håller du dig uppdaterad? Du kan se värdena på fondandelarna på Sp-Fondbolags webbplats. Du får varje år en rapport av fondbolaget av vilken framgår innehaven, den influtna avkastningen och eventuella avkastningsandelar. Fondbolaget sänder även en rapport över eventuella avyttringar av andelar och försäljningsvinster eller -förluster för dem. Du kan också se placeringarna i Sparbankens nätbank under Medel. Innan den första teckningen görs får du av Sparbanken fondens stadgar, fondprospektet, årsberättelsen och den senaste halvårsrapporten. Alla dokument finns också på adressen Till innehavarna av A-andelar utbetalas årligen en avkastning vars storlek bestäms av fondbolagets ordinarie bolagsstämma. Till innehavarna av tillväxtandelar utdelas inte motsvarande avkastning utan den lämnas i fonden så att B-andelarnas relativa andel av fondens kapital växer och deras värde förändras inte till följd av utdelning. Medlen stannar kvar i fonden för att ge avkastning och placeraren får sin avkastning när han eller hon i sinom tid avyttrar sin andel. Enligt lagstiftningen i Finland är placeringsfonder skattefria samfund. De betalar allstå inte skatt på försäljningsvinster eller utdelning, med andra ord kan portföljförvaltaren omplacera kapitalet och avkastningen till fullt belopp på marknaden. Den avkastning som utdelas på en fondandel och eventuell försäljningsvinst i samband med inlösning utgör kapitalinkomst för en privatperson på vilken uppbärs kapitalinkomstskatt. Fondbolaget innehåller skatten som förskottsinnehållning i samband med utbetalning av avkastningsandelen. Innehav av fondandelar, fondandelar och överlåtelsevinster är skattefria för icke-kommersiella företag. På andra företag/sammanslutningar tillämpas skattebestämmelserna som gäller för dem. Fondbolaget lämnar uppgifterna om eventuella avkastningsandelar och försäljningsvinster och -förluster direkt till skattemyndigheten. På eventuella vinster från försäljningen av fondandelar uppbärs kapitalinkomstskatt och en eventuell förlust kan avdras från överlåtelsevinsterna under skatteåret eller de följande fem åren. Utbytet av avkastningsandelar i en placeringsfond till tillväxtandelar i samma fond eller vice versa är skattefritt. Om placeringen byts från en fond till en annan som förvaltas av samma fondbolag utgör detta avyttring och det är nödvändigt att betala skatt på en eventuell försäljningsvinst. Vinst = försäljningspris - köppris - tecknings- och inlösningsarvoden/provisioner. Kunden kan under kalenderåret sälja/avyttra fondandelar för ett värde av högst euro eller till exempel aktier utan att vinsten som ingår i dem alls beskattas. Fondandelarna och informationen om eventuella vinster eller förluster ingår i beskattningsförslaget som kunden ska kontrollera. Om informationen avviker från de uppgifter som fondbolaget har meddelat kunden, ska kunden korrigera informationen i skatteförslaget. Läs mer om beskattningen i Placerarens skatteguide, som har getts ut av Börsstiftelsen och som finns på sidan Vinstfördelning och beskattning Placeringsfonder har antingen avkastningsandelar (A-andelar, tillväxtandelar (B-andelar) eller båda, vilket framgår av fondens stadgar. Fondsparande 9

10 Sparbankens fonder

11 Fondsparande Sp-Fondbolag Ab HTC Center Nina, Tammasaarenkatu 1 (4. vån), Helsingfors t