Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan skolorna i Tallboda läsåret 2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Ekdungeskolan, Ekdungeskolans fritidshem och Tallbodaskolan. 2015

2 Innehåll 1. Vision Bakgrund Allmän åtgärdsöversikt Ekdungeskolan med fritidshem Främjande åtgärder och insatser utifrån diskrimineringsgrunderna Redovisning av förra årets förbättringsåtgärder Analys Tallbodaskolan Främjande åtgärder och insatser utifrån diskrimineringsgrunderna Redovisning av förra årets förbättringsåtgärder Analys Mål och åtgärder inför läsåret Ekdungeskolans mål och åtgärder inför Förslag till åtgärder Tallbodaskolans mål och åtgärder inför Förslag till åtgärder Delaktighet och inflytande Ekdungeskolan Tallbodaskolan Rutiner för utredning av trakasserier eller kränkande behandling Personal Elev Styrdokument och nyckelbegrepp Definition av nyckelbegrepp

3 1. Vision Tallboda- och Ekdungeskolan - en skola, vi samarbetar för att möta alla barns olika behov. I vårt områdes grundskolor och skolbarnsomsorg skall alla barn och elever kunna känna sig trygga och ha lika rättigheter. Var och en har ansvar att utifrån sina egna förutsättningar bidra till att skapa den goda lärandemiljön och arbetsplatsen. Alla barn och vuxna i verksamheten förväntas respektera detta och inte utsätta andra barn eller vuxna för något slags kränkande handlingar. Om sådant ändå sker förväntas varje anställd som får kännedom om detta att omedelbart agera enligt den egna enhetens handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. 2. Bakgrund De diskrimineringsgrunder som omfattas av barn- och elevskyddslagen är skyddade i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling för Ekdungeskolan, Ekdungeskolans fritidshem och Tallbodaskolan är framarbetad av personalen i likabehandlingsteamet och rektorer på skolan. Den utvärderas och skrivs om under februari månad varje år. Vissa delar av planen är gemensamma medan andra utgår från respektive skolas eller fritidshems specifika förutsättningar. 3. Allmän åtgärdsöversikt 3.1 Ekdungeskolan med fritidshem Främjande åtgärder och insatser utifrån diskrimineringsgrunderna Inom ramen för undervisningen i våra klasser, i undervisningsgrupper och på fritidshemmen, är det vår målsättning att alltid arbeta på ett sådant sätt att vi främjar en positiv psykosocial miljö. Det gäller att markera mot oönskade beteenden och att ha ett arbetssätt som stimulerar till reflektion i dessa frågor. Vi arbetar konkret på följande sätt. Pedagogerna samarbetar i arbetslag för att tillsammans skapa en trygg och stabil skolmiljö. Arbetslagen har planeringstid varje vecka, och klasskonferens en gång per termin då det ges tillfälle att diskutera såväl gruppens som enskilda elevers behov. Vi strävar efter att ha gemensamma förhållningssätt och regler. Nyanställda lärare får en mentor, och vi har förberett vikariepärmar som stöd för tillfälliga vikarier. Utifrån verksamhetens innehåll reflekterar vi tillsammans med eleverna kopplat till värdegrundsfrågor. Mentorerna och fritidspedagogerna på skolan har regelbundna 3

4 värdegrundssamtal och värdegrundsövningar tillsammans med eleverna. Vår värdegrundsbroschyr skickas hem till föräldrarna i förskoleklass under höstterminens start för delaktighet och påskrift. Även nya elever på skolan får broschyren hemskickad. Morgonfritids tar emot sjukanmälningar och följer upp närvaro varje dag. På Ekdungeskolan har eleverna i förskoleklassen fadderverksamhet tillsammans med eleverna i år 2 och år 1 tillsammans med år 3. Under rasterna på skoltid finns det alltid minst 1 rastvakt från varje arbetslag. Den personalen bär alltid gul väst för att eleverna lätt ska se vem de ska vända sig till. En pedagog från berörd klass följer med eleverna i år 2 och 3 till och från slöjden som är förlagd på Tallbodaskolan. Vi tänker på hur vi delar in elever i grupper och hur vi placerar eleverna både i lektionssalar och i matsalen. Pedagogerna är ytterst ansvariga för elevernas placeringar. När konflikter uppstår observerar pedagogen om berörda elever kan lösa konflikten själva. Om eleverna inte kan detta går pedagogen in i situationen och hjälper till att lösa den tillsammans med eleverna. Pedagoger markerar alltid vid kränkande kommentarer och ovårdat språk. Likabehandlingsteamet genomför en elevenkät varje höst före höstlovet, analyserar enkätsvaren och återkopplar i november till berörda mentorer och arbetslag på ett AE/förfrimöte. Mentorer och arbetslag arbetar sedan vidare med underlaget på en arbetslagsplanering och gör en åtgärdsplan. På fritidshemmen använder vi oss utav samtalspromenader med några elever för att mäta trivsel och trygghet. Resultatet från likabehandlingsenkäten, samtalspromenaderna och kommunens attitydundersökning redovisas i kvalitetsredovisningen och ev. åtgärder utifrån enkätsvar skrivs in i Likabehandlingsplanen. Likabehandlingsteamet ansvarar för en värdegrundsdag/vecka genomförs under vårterminen. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av kön använder vi film och litteratur som utgångspunkt för samtal kring könsroller. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk tillhörighet använder vi bland annat litteratur och bilder som visar en variation av personer med olika etnisk bakgrund. Vi lyfter elevernas olika bakgrund på ett positivt sätt i diskussioner i klassrummet. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning har vi valt att hålla vår sommaravslutning på Tallbovallen där Tallboda- och Ekdungeskolan firar tillsammans. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av funktionsnedsättning planerar vi aktiviteter, utflykter och friluftsdagar på ett sådant sätt att alla elever ges förutsättningar att delta. Vi använder kompensatoriska hjälpmedel som t ex datorer, sändare- mottagare, hörselkåpor etc. som en naturlig del av undervisningen, och samtalar med eleverna om att alla har olika behov. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning använder vi bland annat film och litteratur som utgångspunkt för samtal, t ex om olika familjekonstellationer. För att arbeta mot kränkande behandling använder vi i vår undervisning både litteratur, tidningsartiklar och filmer t. ex Elias och de stora frågorna, Ugglan och kompisproblemet, Vara vänner som finns på UR. Likabehandlingsteamet har under läsåret fått in ett antal begäran om stöd, varav några ärenden är avslutade och arbetet fortfarande pågår i några ärenden. Så här informeras elever och föräldrar om hur vårt förebyggande arbete sker: o Pedagogerna informerar föräldrar och diskuterar kring vårt förebyggande arbete vid föräldramöten. o Den för det nya året upprättade Likabehandlingsplanen läggs ut på hemsidan och framsidan sätts upp i tamburerna i februari efter sportlovet. 4

5 o Blivande förskoleklassföräldrar får information vid föräldramötet på våren om var man kan läsa Likabehandlingsplanen. o Vår gemensamma Värdegrundsbroschyr skickas hem till alla nya elever för diskussion kring värdegrundsorden samt underskrift av barn och föräldrar. o Vid utvecklingssamtalet på höstterminen ger vi föräldrar möjlighet att diskutera och följa upp elevens sociala utveckling. o Vid den dagliga kontakten, när föräldrar lämnar/hämtar, sker samtal om elevens dag och tillfälle ges till information Redovisning av förra årets förbättringsåtgärder Åtgärder för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Ett av våra mål inför 2014 var att låta eleverna vara med och ge förbättringsförslag på frågor till Likabehandlingsenkäten. Några få elever har lämnat synpunkter i enkäten. I augusti ansvarade likabehandlingsteamet för en halv studiedag för personalen då vi tog upp likabehandlingsarbetet, styrdokumenten, de allmänna råden och vår egen likabehandlingsplan. Under studiedagen visades filmen Var fick du luft ifrån? som handlar om härskartekniker. Senare har vi i mentorsgrupperna på olika sätt arbetat med värdegrundsfrågor. I år 3 har vi haft samtalsgrupper i olika grupperingar beroende vilka ämnen som varit aktuella att diskutera. Vi har genomfört kollegabesök mellan skolorna för att utbyta erfarenheter. Vi har förändrat faddersystemet på Ekdungeskolan vilket innebär att förskoleklass nu samverkar med år 2, år 1 med år 3. Eleverna har då samma faddrar under två år och blir sedan faddrar själva under två år. Andra gemensamma aktiviteter som genomförts på Ekdungeskolan är vänskapsdag, Ekdungefestivalen, Skapande skola, sångstund, FN-dagen, Drop-in med Loppis, skogsdagar, adventsvandring, lucia, skridskodag och fritidskurser. Vänskapsdagen genomfördes i samband med Alla hjärtans dag i februari. Matsalen dekorerades med vackra hjärtan fyllda med mönster och fina ord. Till FN-dagen målade alla elever en klippdocka och dessa sattes sedan upp hand i hand, runt väggarna i matsalen. Vid höstens gemensamma dropin på Ekdungeskolan bidrog många föräldrar med att hålla i en basar där kläder, leksaker, m.m. såldes. Intäkten gick till Läkare utan gränser. Ekdungeskolan har tillsammans med Tallbodaskolan genomfört skoljoggen. Efter en gemensam uppvärmning på Ekdungeskolans gård fylldes Tallbodas elljusspår av gående och springande elever och pedagoger. Åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling Våra mål inför 2014 var att göra eleverna medvetna om vad arbetsro innebär, att göra personalen medveten om hur vi möter flickor och pojkar samt öka samverkan på våra fritidsavdelningar. 5

6 Som förbättringsförslag i fjolårets kvalitetsarbete föreslogs Likabehandlingsenkäten vara med namn eftersom vi ville erbjuda stöd åt elever som nämndes på enkäten. Men vi har valt att fortsätta ha en anonym enkät eftersom vi mer generellt vill veta hur eleverna upplever skola/fritids. Vi fortsätter arbeta med elever som behöver stöd i klasserna. En annan åtgärd var att göra eleverna medvetna om vad arbetsro innebär genom positiv förstärkning och att diskutera arbetsro med eleverna. Vi hade med två frågor om arbetsro även i årets enkät. Vi har dock valt att inte ha med dem vid nästa års enkät 2015 eftersom enkäten ska fokusera på trygghet. Enkätens frågor ska revideras. När vi har genomfört kollegabesök har vi observerat varandra hur ordet fördelas mellan pojkar och flickor vilket gjorde oss mer medvetna om hur det fungerar i våra klasser. Elever från olika årskurser (F-3) på Ekdungeskolan har deltagit i olika rastaktiviteter. De har lekt tillsammans och genomfört rastaktiviteterna över årskursgränserna. De elever som deltagit har varit både sådana som brukar vara mycket aktiva samt de som varit mindre aktiva på rasterna. Rastaktiviteterna har fortsatt med en gång i veckan även under höstterminen. Fritidspersonalen var positiv till att utöka antalet tillfällen, men det var svårt för personalen att hitta tillfällen då det passade pga att personliga scheman var lagda inom arbetslagen före rastaktiviteterna drog igång. Rastaktiviteterna har bidragit till att få en vi-känsla och främja tryggheten på skolgården genom att tillfällen skapas då elever över årskursgränser träffas och leker tillsammans i organiserad form. Genomförd kartläggning 2014 Likabehandlingsteamets enkät Likabehandlingsteamet har gjort om årets enkät och tagit bort en del frågor. Vi har också valt att endast erbjuda två svarsalternativ, röd eller grön gubbe. Enkäten genomförs nu i skolan. Vi har även lagt till karta över Tallbodaskolans skolgård på grund av att elever från år 2 har undervisning där en gång i veckan. Majoriteten av eleverna trivs bra i skolan, enligt Likabehandlingsteamets enkät Antalet elever som känner sig trygga på skolan är ca 90 %. Av de 215 elever som deltog i enkäten har 10 % svarat att de inte känner sig trygga i skolan. På fråga 1,2,4,5,6 och 7 är en övervägande del gröna svar. På fråga 3, I klassrummet är det arbetsro (i förhållande till det arbete man gör) har 52 % av eleverna svarat att de inte anser sig ha arbetsro. 48 % anser att de har arbetsro. I följdfrågan om eleven anser sig bidra till arbetsro svarar däremot 91 % att de själva bidrar till arbetsro. Eleverna har fått markera på karta var de känner sig otrygga på skolgården. Både vad avser skol- och fritidstid. Mest kryss har fotbollsplanen, dungen och parkeringen fått. Elever har fått markera på karta var de känner sig otrygga inomhus på Ekdungeskolan. Både vad avser skol- 6

7 och fritidstid. Mest kryss finns i matsal, musiksal, glaskorridoren mellan nya och gamla byggnaden samt idrottssal med omklädningsrum. Elever (Ekdungeskolan) har fått markera på karta var de känner sig otrygga på Tallbodaskolans skolgård. Avser skoltid. Mest kryss har entrén till slöjdsalarna fått. Elever (Ekdungeskolan) har fått markera på karta var de känner sig otrygga inomhus på Tallbodaskolan. Avser skoltid. Mest kryss har träslöjdsalen samt kapprummet utanför slöjdsalarna. Likabehandlingsteamet har informerat arbetslagen om resultaten av enkäten. Därefter följs resultatet upp på olika nivåer, t ex i arbetslag och mentorsgrupper. Attitydundersökningen i grundskolan Resultat utifrån attitydundersökningen, fråga a1-a7 a1 Jag känner mig trygg i skolan a2 De som arbetar i skolan bryr sig om mig a3 Det finns alltid någon i skolan som jag kan vända mig till med frågor eller problem a4 På min skola får man vara annorlunda utan att bli retad eller kränkt a5 På min skola ingriper de vuxna om elever är elaka mot varandra a6 Jag vet vem jag ska vända mig till om någon varit elak mot mig eller en annan elev a7 På min skola behandlas pojkar och flickor lika 4,00 a1 Båda könen a7 3,00 a2 VÄRDEGRUND 2,00 1,00 Alla skolor, åk 2-3 Ekdungeskolan, åk 2-3 a6 a3 a5 a4 Resultatet visar att Ekdungeskolan ligger under medelvärdet för alla skolor i Linköpings kommun. På fråga 7 om pojkar och flickor behandlas lika ligger vi mycket under medel i kommunen. 85 % av våra elever känner sig trygga i skolan. Jämförelsen mellan 2012,

8 och 2014 visar på att våra elever inte känner sig lika trygga 2014 jämfört med tidigare år. Vi har fått ett sämre resultat på alla punkterna jämfört med tidigare år. I de flesta frågorna så är flickorna mer nöjda än pojkarna men skillnaden är inte så stor. Störst är skillnaden på fråga a3 (Det finns alltid någon jag kan vända mig till med frågor eller problem) Resultat utifrån attitydundersökningen, fråga b9-b10 b9 : Jag är oftast koncentrerad på skolarbetet under lektionerna b10 : Det är ett bra arbetsklimat på de flesta lektionerna Enligt attitydundersökningens fråga b9 och b10 upplever 81 % av våra elever att de själva är koncentrerade på lektionerna. Endast 11 % anser att de själva inte alls eller ganska dåligt är koncentrerade på lektionerna. Det är marginell skillnad från tidigare år. Det är fler flickor än pojkar som upplever sig koncentrerade. Skolans medelvärde är något lägre än kommungenomsnittet. På frågan om det är ett bra arbetsklimat på de flesta lektioner svarar 20 % av alla elever att det stämmer helt och hållet och 47 % ganska bra. Det är något fler pojkar än flickor som upplever att det är ett bra arbetsklimat. Skolans medelvärde ligger lägre än kommungenomsnittet. Samtalspromenader Observationer och samtalspromenader har genomförts på samtliga fritidshem. 1. Vilken är den roligaste platsen på fritidshemmet? 2. Vilken är den tråkigaste platsen på fritidshemmet? 3. Vilken är den farligaste platsen på fritidshemmet? 4. Vilken är den finaste platsen på fritidshemmet? 5. Vilken är den fulaste platsen på fritidshemmet? 6. Vilken är den långtråkigaste platsen på fritidshemmet? 7. Vilken är den lugnaste platsen på fritidshemmet? 8. Vilken är den stökigaste platsen på fritidshemmet? 9. På vilken plats lär du dig mest på fritidshemmet? 8

9 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Vi har valt att använda oss av två metoder i vår undersökning för att få tydlig bild av hur fritidshemmen arbetar med normer och värden. Vi använder dessa två metoder för att få fram kompatibla svar. I samtalspromenader lyfter vi fram barnens tankar och uppfattningar kring vårt arbete på fritidshemmen. Samtalet inleds med att barnet får en fråga. Som undersökare håller vi oss passiva i detta skede då barnet ska gå och fotografera den plats som barnet uppfattar passar bäst in på frågeställningen. Efter samtliga ställda frågor går sedan barnet och forskaren en promenad då barnet själv får leda forskaren till de fotograferade platserna för att forskaren på plats ska kunna ställa frågor till barnet. Vidare har samtliga pedagoger observerat utifrån en delaktighets modell som ska påvisa barns tillgångar och upplevelser av verksamheten Analys Vi har under detta läsår fått ny personal och dessutom har några bytt avdelningar vilket kan vara en bidragande orsak till att siffrorna i attitydundersökningen vad gäller tryggheten har gått ner sedan förra läsåret. En del elever kanske inte vet vem de ska vända sig till. Enligt Likabehandlingsteamets enkät är det generellt sett ändå goda resultat med ca 90 % som känner sig trygga på Ekdungeskolan och de platser som eleverna befinner sig på. I miljöerna på skolorna ser vi att fotbollsplanen är den mest otrygga platsen på Ekdungeskolan. Även parkeringen finns med som otrygg på skolgården. Ingången till slöjden inklusive tamburen upplevs som otrygga platser på Tallbodaskolan. Anmärkningsvärt resultat är att en majoritet av eleverna inte tycker att det är arbetsro. Däremot tycker en övervägande del av eleverna att de själva bidrar till arbetsro. En analys är att eleverna saknar full medvetenhet om begreppet arbetsro. I kommentarerna ser vi att många 9

10 elever förknippar arbetsro med att det ska vara helt tyst på lektionerna. Kanske behöver pedagoger prata med eleverna om begreppet arbetsro, inte bara när den störs. Föra fram begreppet som något positivt och koppla det till lärandet. Attitydundersökningen visar att det är 67 % som upplever ett bra arbetsklimat helt och hållet eller ganska bra. För att visa på god studiero har vi påvisat detta på lite olika sätt. Att visa med trafikljus att det finns olika studiero beroende på aktivitet. Vi har mätt bullernivå/pratnivå med en app (to noisy) för att påvisa och tydliggöra nivå och skillnader på lågt och högt. Vi har utvärderat olika lektioner om ljudnivå, studiero, har varit högt/lågt/mellan för att se skillnader och lyfta fram förbättringar. En form av belöningssystem (stjärnjakt 3:or) för att uppmuntra till att förbättra studieron. Med detta arbete ville vi påvisa om olika studiero som kan finnas i klassrummet, beroende på aktivitet. En del av resultat kan vara stor omsättning av personal. Vi behöver jobba med en gemensam värdegrund så att alla gamla som nya medarbetare känner sig trygga i hur vi jobbar med detta. Samtalspromenader Genom vårt målinriktade arbetssätt håller vi normer och värden levande i verksamheten och skapar vi en större trygghet för barnen. Personalen arbetar ständigt för att vara bra förebilder och för att finans i närheten till barnen. Vi strävar efter att se det unika hos varje barn och att olikheterna i gruppen är en tillgång. Vid samlingar och vardagssituationer arbetar vi med barnens språk och attityder. Utvärdering av regler, mål och aktiviteter sker tillsammans med barnen och görs kontinuerligt på avdelningarna. Vi strävar efter att alla fritidshemsavdelningar ska arbeta mot samma mål och skapa gemensamma värderingar och regler. Observationerna och samtalspromenaderna visar att eleverna känner sig trygga på fritidshemmet. Vi ser på att fritidshemmet samverkar med och delar lokaler med skolans lärare. Vi fokuserar alltså på elevens hela dag i skola och på fritids. Det skapar trygghet hos barnen Varje dag ges möjlighet till fysisk aktivitet. Eleverna ska på fritidshemmet ha goda möjligheter till att utvecklas, både individuellt och som grupp och därmed känna växandets glädje och tillfredställelse över att lyckas. Genom att värna om den såväl fysiska som sociala arbetsmiljön på fritidshemmet bygger vi upp en framtidstro hos eleverna genom att låta dem vara en viktig del av en gemenskap och ett ansvar. Fritidshemmet ska vara ett stöd i barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Våra elever erbjuds varierande aktiviteter, som skapande, bygglek, rörelse, teater och sång, spel, fri lek men även till avskildhet och vila. Samtalspromenaderna och observationerna visar på att vi ger varje barn möjlighet att utvecklas i en trygg miljö, där de känner tillit till kamrater och vuxna. Vi vill öka elevernas inflytande genom att införa gemensamma stationer eller kurser på fritidshemmen som eleverna väljer efter intresse. 10

11 3.2 Tallbodaskolan Främjande åtgärder och insatser utifrån diskrimineringsgrunderna Lärarna samarbetar i arbetslag för att tillsammans skapa en trygg och stabil skolmiljö. Arbetslagen har planeringstid varje vecka, och klasskonferens en gång per termin då det ges tillfälle att diskutera såväl gruppens som enskilda elevers behov. Vi strävar efter att ha gemensamma förhållningssätt och regler. Nyanställda lärare får en mentor, och vi har förberett vikariepärmar som stöd för tillfälliga vikarier. Vi tänker på hur vi delar in elever i grupper och hur vi placerar eleverna både i lektionssalar och i matsalen. Lärarna är ytterst ansvariga för elevernas placeringar. Vi bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. I våra mentorsgrupper har vi regelbundna samtal där vi försöker fånga upp hur eleverna upplever sin skolvardag. Arbetslag och mentorer ansvarar för innehållet, och för att följa upp samtalen. Vid vissa tillfällen får eleverna själva ta ansvar för aktiviteter, t ex att baka och bjuda på fika. Vi uppmärksammar språkbruket elever emellan. Vi har fadderverksamhet för att ge nya fyror en trygg start på Tallbodaskolan, och för att elever i olika åldrar ska lära känna varandra. Vi är alltid minst en vuxen ute på rastvakt. Vi följer ett rastvaktschema, och är uppmärksamma på vilka platser på skolgården som är extra viktiga att ha uppsikt över vid olika tillfällen. Alla elever är vårt gemensamma ansvar. Vi för en diskussion med eleverna om hur man kan dela upp sig i lag utan att någon behöver känna sig utsatt. En i personalen tar emot sjukanmälningar och följer upp närvaro varje dag. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av kön använder vi film och litteratur som utgångspunkt för samtal kring könsroller. Vi arbetar med vardagliga frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller inom ramen för ämnet religionskunskap. Vi väljer medvetet filmer som sätter fokus på genusfrågor bl. a. i sexualundervisningen i NO. Vi strävar efter att ge pojkar och flickor lika möjligheter. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk tillhörighet arbetar vi med tidningen Globen och andra aktuella tidningsartiklar för att skapa omvärldsintresse och nyfikenhet. Vi fokuserar på minoriteternas situation och lyfter fram samerna i SOundervisningen. I ämnet svenska använder vi filmer från utbildningsradion om de olika minoritetsspråken i Sverige. Vi ser filmen Elina som om jag inte fanns som också lyfter fram minoriteter och språkfrågor. Under detta läsår har vi köpt in böckerna 5768 visningar på youtube och Äventyrsveckan i klassuppsättning. Den första är en skönlitterär bok som skildrar skola och vardag i Sverige utifrån en romsk flickas perspektiv, den senare behandlar frågor om utanförskap och kamratskap i en skolklass. Böckerna har använts för läsgrupper och samtal i årskurs 5 och 6. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning har vi valt att hålla vår sommaravslutning på Tallbovallen där Tallboda- och Ekdungeskolan firar tillsammans. För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av funktionsnedsättning planerar vi aktiviteter, utflykter och friluftsdagar på ett sådant sätt att alla elever ges förutsättningar att delta. Vi använder kompensatoriska hjälpmedel som t ex datorer, sändare- mottagare, hörselkåpor etc. som en naturlig del av undervisningen, och samtalar med eleverna om att alla har olika behov. 11

12 För att undvika diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning använder vi bl. a film och litteratur som utgångspunkt för samtal, t ex filmen Billy Elliott. För att arbeta mot kränkande behandling använder vi i vår undervisning både litteratur, tidningsartiklar och filmer. Exempel på det är Friends-filmerna, filmen Var fick du luft ifrån? och Tove Janssons bok Det oskyldiga barnet. Vi arbetar med mobbning inom ramen för ämnena religionskunskap och samhällskunskap. Vi tar upp frågor om integritet på nätet i samband med undervisning om att skriva och publicera på internet i både SO och svenska. Likabehandlingsteamet har under läsåret fått in ett antal begäran om stöd, varav några ärenden är avslutade och arbetet fortfarande pågår i några ärenden Redovisning av förra årets förbättringsåtgärder Åtgärder för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Under vårterminen engagerades en pedagog från Kungsbergsskolan för att ha lektioner om härskartekniker och mobbning i ett av våra arbetslag. Personal från likabehandlingsteamet deltog i dessa lektioner i syfte att få egen fortbildning. I augusti ansvarade likabehandlingsteamet för en halv studiedag för personalen då vi tog upp likabehandlingsarbetet, styrdokumenten, de allmänna råden och vår egen likabehandlingsplan. Under studiedagen visades filmen Var fick du luft ifrån? som handlar om härskartekniker. Senare har vi i mentorsgrupperna på olika sätt arbetat med värdegrundsfrågor. Både årskurs 5 och årskurs 6 har sett filmen Var fick du luft ifrån? och pratat om härskartekniker utifrån den. Ett av läsårets mål var att utveckla faddersystemet. Faddrar i åk 4,5 och 6 skrev under maj månad brev till sina fadderbarn och mötte upp på skolgården på besöksdagen. Det nya läsåret började med aktiviteter i blandade faddergrupper. Att så många elever enligt attitydundersökningen känner sig trygga på Tallbodaskolan kan vara ett tecken på att faddersystemet fungerat. Vi har fortsatt att ha elevens val 2 i blandade grupper och ett av syftena med det är just att eleverna ska lära känna varandra trots att de är i olika åldrar. Andra aktiviteter som skett i blandade grupper är vänskapsdag, simhallsbesök, skoljoggen, adventsvandring, lucia och skridskodag. Vi har genomfört kollegabesök mellan skolorna för att utbyta erfarenheter. Åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling Våra två mål inför år 2014 var att få eleverna att uppleva att uppleva att pojkar och flickor behandlas lika och att öka respekten för varandras olikheter bland eleverna. Vi genomförde en undersökning kring genusfrågor i mentorsgrupperna och gjorde åtgärder utifrån svaren i respektive arbetslag. Vi har försökt bli mer medvetna om hur vi behandlar pojkar respektive 12

13 flickor i olika situationer. Vi har också strävat efter att vara tydliga med varför vi säger ifrån och hur vi vill att eleven ska göra. Under vårterminen engagerades en pedagog från Kungsbergsskolan för att ha lektioner om härskartekniker och mobbning i ett av våra arbetslag och senare har arbetet med härskartekniker fortsatt i ytterligare två arbetslag. Vi har arrangerat en dag om nätmobbning med hjälp av Friends. Där ingick utbildning av personal, teaterföreställning med efterföljande samtal för eleverna samt föräldrautbildning. För att förbättra språkbruket elever emellan valde vi att samtala om detta i alla mentorsgrupper och samtidigt vara extra uppmärksamma på språkbruket t ex under raster och i skolans omklädningsrum. För att skapa ökad arbetsro har vi fortsatt med värdegrundsarbetet i klasserna. Vi har haft diskussioner med eleverna om vad arbetsro innebär och att det kan vara olika beroende på vad man håller på med i klassrummet. Vi har också pratat om att arbetsro kan betyda olika för olika elever och hur vi som klasskamrater kan respektera varandras arbetsro. Alla lärare som arbetar i ett arbetslag har samlats för att skapa gemensamma regler, rutiner och förhållningssätt. För att öka arbetsron används bl a tydlig arbetsgång på tavlan när lektionen börjar så eleverna vet vad som förväntas av dem. Alla lärare har vid terminsstart skrivit ett pm för vikarier för att minska oron vid ordinarie lärares frånvaro. Genomförd kartläggning 2014 Likabehandlingsteamets enkät Likabehandlingsteamet har gjort om enkäten inför detta läsår så att den är mer enhetlig i alla våra verksamheter. Enkäten genomförs i skolan och besvaras anonymt. I enkäten finns kartor över skolgårdarna både på Tallbodaskolan och på Ekdungeskolan eftersom eleverna har lektioner på båda skolorna. Majoriteten av eleverna på Tallbodaskolan trivs i skolan och 93 % av eleverna känner sig trygga på Tallbodaskolan enligt denna enkät. 50 % av eleverna har svarat att de inte har arbetsro i klassrummet medan 85 % av eleverna anser sig bidra till arbetsro. Eleverna har fått markera på karta var de känner sig otrygga på skolgården. Det är få kryss på innergården, de flesta finns på parkeringen och på fotbollsplanen. Likabehandlingsteamet har informerat arbetslagen om resultaten av enkäten. Därefter följs resultatet upp på olika nivåer, t ex i arbetslag och mentorsgrupper. 13

14 Attitydundersökningen i grundskolan Resultat utifrån attitydundersökningen, fråga a1-a7. a1 Jag känner mig trygg i skolan a2 De som arbetar i skolan bryr sig om mig a3 Det finns alltid någon i skolan som jag kan vända mig till med frågor eller problem a4 På min skola får man vara annorlunda utan att bli retad eller kränkt a5 På min skola ingriper de vuxna om elever är elaka mot varandra a6 Jag vet vem jag ska vända mig till om någon varit elak mot mig eller en annan elev a7 På min skola behandlas pojkar och flickor lika 4,00 a1 Båda könen a7 3,00 a2 VÄRDEGRUND 2,00 1,00 Alla skolor, åk 4-6 Tallboda skola, åk 4-6 a6 a3 a5 a4 Resultatet visar att Tallbodaskolans resultat ligger över medel för alla skolor i Linköpings kommun på alla frågor utom fråga 4. Man kan t ex utläsa att 99% av eleverna känner sig trygga i skolan. På fråga 4 På min skola får man vara annorlunda utan att bli retad eller kränkt ligger vårt resultat något under medel. Enligt attitydundersökningens fråga b9 och b10 upplever 55 % av våra elever att de själva är koncentrerade ganska bra och 38 % upplever att de helt och hållet är koncentrerade på lektionerna. Endast 4 % anser att de själva inte alls eller ganska dåligt är koncentrerade på lektionerna. Det är marginell skillnad från tidigare år. Det är ingen skillnad mellan pojkar och flickors svar. Skolans medelvärde är den samma som kommungenomsnittet. På frågan om det är ett bra arbetsklimat på de flesta lektioner svarar 76 % av alla elever att det stämmer helt och hållet och ganska bra. Förra året var siffran för alla elever 78 %. Skolans medelvärde är detsamma som kommungenomsnittet. 14

15 3.2.3 Analys Tallbodaskolan har höga resultat vad gäller trygghetskänslan på skolan. Korridorerna upplevs dock som mer otrygga än klassrummen. Enligt likabehandlingsteamets enkät tycker ungefär hälften av eleverna att det inte är arbetsro. Däremot tycker en övervägande del av eleverna att de själva bidrar till arbetsro. En analys är att eleverna fortfarande saknar full medvetenhet om begreppet arbetsro/bra arbetsklimat. I kommentarerna ser vi att många elever förknippar arbetsro med att det ska vara helt tyst på lektionerna. Kanske behöver pedagoger prata ännu mer med eleverna om begreppet arbetsro, inte bara när den störs, föra fram begreppet som något positivt och koppla det till lärandet. Vi har lyckats bra vad gäller målet Få eleverna att uppleva att uppleva att pojkar och flickor behandlas lika. Mest nöjda är pojkarna. Från att ha legat under medel i attitydundersökningen förra läsåret ligger vi nu tydligt över medel. Detta kan åtminstone delvis antas vara resultatet av vårt arbete under förra läsåret kring dessa frågor, både med att medvetandegöra personalen och att lyssna till hur eleverna upplevde situationen. Vårt andra mål, att öka respekten för varandras olikheter, har visserligen blivit bättre men vi har en liten bit kvar innan vi är på kommunens medel. 76 % av eleverna på Tallbodaskolan upplever att På min skola får man vara annorlunda utan att bli retad och kränkt. Även här är pojkarna mer nöjda än flickorna. Det arbetssätt som ser ut att ha fungerat bra vad gäller genusarbetet, att genomföra en fördjupad undersökning i mentorsgrupperna och göra åtgärder utifrån svaren i respektive arbetslag, kan kanske användas också för att göra klimatet mer tillåtande vad gäller att vara annorlunda eller avvika från normen på olika sätt utan att bli retad eller kränkt. 15

16 4. Mål och åtgärder inför läsåret Ekdungeskolans mål och åtgärder inför 2015 Barnen på Ekdungeskolan ska känna till våra värdegrundsord och ha deltagit i diskussioner om dem. Våra värdegrundsord är: trygghet, omtanke, respekt, ärlighet, glädje, rättvisa och ansvar. De ska efter sin förmåga förstå vad orden står för och kunna handla därefter. De ska också känna till att i Sverige finns det lagar för att främja barns och elevers lika rättigheter. De ska ha kunskap om vad diskriminering och kränkande behandling är. Vi vill förbättra våra resultat i Likabehandlingsenkäten, attitydundersökningen och vid våra samtalspromenader vad gäller trygghet och arbetsklimat/arbetsro Förslag till åtgärder Förslag till främjande åtgärder Ekdungeskolan Mål Strategier för att nå målet Ansvar Uppföljning av årets studiedag om Likabehandlingsteamet likabehandlingsplanen i början av nästa läsår. Att elever, föräldrar och personal ska känna till skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling. Gemensamma studiedagar om gemensam värdegrund. 16

17 Tydlighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Revidera Likabehandlingsenkäten så att inte samma fråga ställs i olika enkätundersökningar. Likabehandlingsteamet Förslag till förebyggande åtgärder Mål Strategier för att nå målet Ansvar Att alla elever ska känna trygghet på vår skola Att alla elever vet vem som jobbar var och med vad. Foton på all verksam personal? Alla pedagoger Att alla elever ska känna till hur man gör om man blir kränkt och vem man kan vända sig till Skapa mer trygghet och studiero. Alla får i uppdrag att arbeta med en fiktiv händelse (kränkning) som genomförs innan teamet presenterar sig. Presentation av likabehandlingsteamet vid varje läsårsstart. Fortsätta med vårt sätt att förtydliga om vad studiero innebär och visa på olikheter beroende på aktivitet. Kontakta annan skola som har högre resultat. Vad är skillnaden mellan våra lektioner/tillåtelse/åtgärder mot vad vi har. Hur får de till sina resultat? Finns där åtgärder vi skulle kunna ta med oss för att förbättra vårt. Alla pedagoger Likabehandlingsteamet Alla pedagoger Rektor, alla pedagoger Medvetandegöra eleverna om arbetsro Öka tryggheten på fotbollsplanen Utöka rastaktiviteterna till nästa år. Både i antal tillfällen i veckan samt personal som är involverad i verksamheten Fråga elever i fokusgrupper hur de tycker vi ska jobba för att förbättra studieron. Diskussion om det positiva i begreppet arbetsro för lärandet. Hitta ett gemensamt tänk för fotbollsplanen. En rastvärd stationerad vid fotbollsplanen. Börja med rastaktiviteter redan när terminen drar igång. Bestämma när de tillfällena ska vara tidigt, så fritidspersonals personliga scheman kan anpassas efter denna aktivitet Alla pedagoger Samtliga pedagoger, Elevråd Fritidspersonal, Eva 17

18 Samverka tillsammans över åldrarna för att öka möjligheterna till fritidsaktiviteter Öka föräldradelaktigheten i värdegrundsarbetet. Stationssystem där samtliga pedagoger bidrar med diverse aktiviteter. Hitta organiserade samarbetsformer där föräldrar, barn och personal tillsammans diskuterar- förankrar värdegrunden. Fritidslärare och fritidspedagoger Alla pedagoger och föräldrar 4.2 Tallbodaskolans mål och åtgärder inför 2015 Vårt mål är att varje elev ska utveckla förmågan att visa respekt och medkänsla för andra. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade som de är. Elever och personal ska känna till skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling, och veta vart man kan vända sig om man känner sig utsatt för kränkande behandling. Vi vill förbättra våra resultat i attitydundersökningen vad gäller arbetsklimat/arbetsro och respekt för varandras olikheter Förslag till åtgärder Tallbodaskolan Förslag till främjande åtgärder Mål Strategier för att nå målet Ansvar Att elever och personal ska känna till skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling. Uppföljning av årets studiedag om likabehandlingsplanen i början av nästa läsår. likabehandlingsteamet Gemensamma studiedagar om värdegrunden. Förslag till förebyggande åtgärder Mål Strategier för att nå målet Ansvar Aktiviteter i blandade grupper. samtliga pedagoger Värdegrundsarbete på mentorstid. Visa i handling att olikheter värdesätts i vår skola. Se film samma i alla arbetslag- och utifrån det arbeta med diskussionsfrågor eller övningar. Öka respekten för varandras olikheter. Se olikheter som en tillgång. 18

19 Medvetandegöra eleverna om arbetsro Skapa ett gott arbetsklimat i alla grupper Öka föräldradelaktigheten i värdegrundsarbetet. Genomföra en fördjupad undersökning i mentorsgrupperna och göra åtgärder utifrån svaren i respektive arbetslag. Diskussion om begreppen arbetsro och arbetsklimat och hur de påverkar lärandet med utgångspunkt i det positiva. Uppmuntra elever att också ta ett personligt ansvar för sitt lärande och sin arbetsmiljö. Göra gemensamma överenskommelser mellan samtliga pedagoger i respektive arbetslag i frågor som påverkar arbetsro och arbetsklimat. Hitta organiserade samarbetsformer där föräldrar, barn och personal tillsammans diskuterar- förankrar värdegrunden. likabehandlingsteamet, mentorerna samtliga pedagoger Alla pedagoger och föräldrar 19

20 5. Delaktighet och inflytande 5.1 Ekdungeskolan Elevernas medverkan och inflytande sker genom: genomgång/diskussion av skolans gemensamma ordningsregler på höstterminen. utformningen av fritidshemmens ordningsregler på höstterminen. 2 elevrådsrepresentanter/klass träffas 3-4ggr/termin. regelbundna klassråd. stormöten på fritids. att delta i Likabehandlingsenkäten att delta i fritidshemmets enkät och vid samtalspromenader elevernas svar i enkäter, i kommunens attitydundersökning och vid samtalspromenader tillvaratas till förbättringsåtgärder när den nya likabehandlingsplanen upprättas. Föräldrarnas delaktighet sker genom: föräldraråd hålls 1-2 gånger/termin föräldramöten 1 gång/termin klassföräldrar ca 2/klass drop in/drop ut på fritids/skola trivselkvällar på fritids/skola föräldrabesök under skoldagen/fritidstid 5.2 Tallbodaskolan Elevers medverkan och inflytande i den dagliga verksamheten sker i flera olika forum; mentorstid, arbetslagsråd, elevråd och elevskyddsombudsträffar. Eleverna har också inflytande över sin utbildning genom arbetet med den individuella utvecklingsplanen på utvecklingssamtal och mentorstid. Under läsåret har årskurs 5 och 6 provat elevledda utvecklingssamtal. Eleverna har möjlighet att välja mellan skolans olika ämnen under elevens val. På arbetslagsråden har vi stående punkter som handlar om trivsel. Elevrådet och elevskyddsombuden kommer alltid till tals på arbetslagsråden. Elevernas representanter fångar upp ärenden som behöver föras vidare till andra forum. Föräldrarnas delaktighet sker främst genom utvecklingssamtal, föräldramöten och verksamhetsråd. Vårterminen 2015 kommer vi att ha Öppet Hus. 20