Kvalitetsdokument 2013/2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsdokument 2013/2014"

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2013/2014

2 Innehållsförteckning Kvalitetsdokument Inledande frågor Utvecklingsområden på skolan Framgångsfaktorer och goda exempel Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Resultatrapportering och analys Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen Resultat på nationella prov Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Eleverna har hög läsförmåga Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor... 9_Toc Övriga frågor Trygghet, trivsel och inflytande Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka Alla elever känner sig trygga Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Personal Pedagogisk kompetens och behörighet Sida 2 av 15

3 1 Inledande frågor 1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/ Vi bygger ett Matematek på Elevverket. Vår avsikt har varit och är att utveckla matematikundervisningen och därmed även höja elevernas resultat. Vi önskar fördjupa och förbättra skolans undervisning. Vår övertygelse är att elevernas möjlighet till förståelse och intresse för matematik kommer att öka ytterligare. Trots att arbetet ännu inte är klart kan vi redan nu se tecken på att detta stämmer. 2. Vi har påbörjat arbetet med Grön flagg Våra tre utvecklingsområden inom arbetet med Grön flagg är: Barnkonventionen. Vi kommer att ha UNICEF s material "Rättigheter för varenda unge" till grund för vårt arbete. Som en förlängning av arbetet med barnkonventionen vill vi att eleven funderar över var rättigheterna har för betydelse för eleven själv och hur rättigheterna påverkar elevens vardagsliv. Göra eleverna uppmärksamma på sin dagliga konsumtion och hur det påverkar miljön. Vi gör en historisk koppling. Vi använder oss av Sörabs material "Sophias sopskola" och deras matris kring återvinningsarbete som utgångspunkt för vårt arbete. Vi kommer arbeta utifrån perspektivet hemma och skola för att sedan arbeta vidare mot perspektiven kommun och värld. Rättigheter och skyldigheter i naturen. Vi vill arbeta med allemansrätten för att eleverna ska förstå att det är en unik möjlighet för oss alla att röra oss fritt i naturen. Eleverna ska lära sig om sina rättigheter och skyldigheter ute i naturen. Vi kommer att använda materialet "Det stora Örnäventyret" från Håll Sverige rent som utgångspunkt för vårt arbete. Ett tredje utvecklingsområde under året har varit att ytterligare en klass har fått ipads för arbete en-till-en i första hand i matematik och svenska. I arbetet med läs- och skrivinlärningen har vi utgått från Erica Lövgrens bok Med datorn som skrivverktyg språk, motorik och bokstavsformer. Analys av era insatser under året Matematek Vi inledde året med att fyra personer gjorde en studieresa till Lund och Södra Sandby byskola och deras Matematek. Vi fick en rejäl genomgång av deras misstag och framgångsfaktorer vilket blev en bra kick-off för oss i arbetet med att bygga upp ett eget Matematek Sedan invigningen i januari har Matemateket använts flitigt av våra skolklasser och vi har även haft besök av barn och pedagoger från Småbarnsskolan. Vi ser redan nu goda resultat och effekter av att arbeta i Matemateket på ett laborativt sätt, men vi ser också flera ytterligare utvecklingsmöjligheter. Vi vill fortsätta att bygga ut Matemateket genom att utöka materialet. Detta för att göra det möjligt för fler elever att arbeta med samma moment samt att vidga och utveckla våra arbetsområden, taluppfattning, sortering, de fyra räknesätten, geometri, vikt, längd samt tid. I Matemateket finns allt material synligt och tillgängligt och detta stimulerar elevernas nyfikenhet och kreativitet. Vi ser möjligheten att göra det laborativa arbetssättet tillgängligt på fler ställen på vår skola, så att eleverna ges ännu större möjlighet att få upp ögonen för Sida 3 av 15

4 matematiken och ge dem ännu bättre möjligheter att göra kopplingar mellan informellt vardagsspråk och formell matematik terminologi. Vi vill därför utvidga vårt Matematek till att även innefatta vår skolgård och se skolgården som en resurs i den grundläggande matematikundervisningen. Genom inköp av t ex ett schack i stort format, uppbyggnad av en sk hundraruta av trädgårdsplattor eller varför inte en tallinje eller en gigantisk klocka på marken med flyttbara visare, vill vi att eleverna utforskar och lär matematik, både tillsammans, och enskilt genom att i leken använda och förklara begrepp. Vi ser även en fortsättning i arbetet med strukturen av arbetsgången i Matemateket. Att ett Matematek är uppbyggt ger inga garantier för att det sker en utveckling av elevers lärande i matematik. Avgörande för att arbetet ska bli värdefullt är så klart att alla som vistas i Matemateket vet vad syftet är och att det är matematikinnehållet som är fokus precis som i all annan matematikundervisning. Laborativt material är ingen mirakelkur i sig utan läraren måste göra medvetna, didaktiska val. Vår tanke är att varje övning i matemateket ska vara kopplad till den matematikundervisning som sker i klassrummet. Övningen ska fördjupa och/eller befästa det område man behandlar i exempelvis matematikboken. Grön flagg Efter en lång planeringsfas har projektet sjösatts och fortgår under läsåret 14/15. Vi kan därför ännu inte se några direkta resultat än. Ipads en-till-en Att arbeta med ipaden är både motivationshöjande och lustfyllt. Det tar inte många sekunder innan barnet är fullt upptagen med att lära sig nya saker. Som pedagog har man med ipaden omedelbar tillgång till en rad lärresurser. Både lärare och elever kan söka på internet efter information, kommunicera med andra, göra snygga presentationer, skriva anteckningar, måla bilder, skapa musik med mera direkt på sin ipad. Arbeten gjorda på ipaden kan sedan skrivas ut eller delas med andra via webbsiter eller e-post. De största framgångarna ser vi i arbetet med metoden Att skriva sig till läsning. Vi ser att elevernas texter ökar i omfång och får ett bättre innehåll. Vi ser även positiva effekter på elevernas stavning. Arbetet med IUP underlättas då man med lätthet kan finna appar som går att matcha med uppsatta IUP-mål. I matematiken ser vi inte lika stora effekter. Dock är appar och webbsidor ett utmärkt sätt att färdighetsträna på. Vi anser att matematikundervisningen med IKT bör kompletteras med traditionell matematikundervisning, t ex matematikbok och laborativt material. Marknaden för läromedel som är utvecklade för ipads är begränsad. De som finns är inte beprövade och har många barnsjukdomar. Detta har gjort att vi som ligger i framkant fått agera försökskanin. Det har gett många timmars merjobb och frustration. Då antalet användare succesivt ökar så blir vår internetuppkoppling överbelastad och blir långsam. Detta är något som måste åtgärdas till hösten för att arbetat ska fungera smidigt. Vi bör diskutera regler och rutiner för användandet av internet samt se över möjligheterna till blockeringar och filter av vissa webbsidor. Sida 4 av 15

5 Grön flagg Med verktyget Grön flagg blir arbetet med hållbar utveckling en naturlig del av det dagliga skol- och förskolearbetet. Formativ bedömning - Syftet med vårt projekt är att lärarna på Elevverket ska nå en tydlig samsyn kring bedömning. Samt att finna former för att integrera och göra den formativa bedömningen till en naturlig del i undervisningen och där igenom främja elevens lärande. Vi har beviljats ytterligare medel från Maya och Bertil Falcks Skolstiftelse för att arbeta med en fortsättning i uppbyggnaden av Matemateket. Vi avser även arbeta vidare med en Röd tråd inom skolan och mellan förskolan och skolan. Ett arbete med att upprätta ett dokument kring hur vi ska arbeta med ipads i de olika årskurserna har redan påbörjats. 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Analys av skolans goda resultat Läs- och skrivinlärning med metoden ASL. ASL, Att skriva sig till läsning, bidrar till en snabbare textmedvetenhet. Vi ser att elevernas texter ökar i omfång och får ett bättre innehåll. Vi ser även positiva effekter på elevernas stavning. Att leka med tangentbordet ökar skriv- och läsglädjen och barnen slipper att kämpa med motoriken. Tal och ljud, läsning och skrivning kopplas tätare samman och ipaden spelar en central roll. Ipaden ersätter inte pennan helt vid läs- och skrivinlärning utan tekniken är ett komplement. Läsförmåga/läsförståelse Skolan arbetar medvetet med läsning och läsförståelse. Som exempel kan nämnas att hela skolan har enskild läsning och högläsning varje dag. I förskoleklassen arbetar vi med språklig medvetenhet utifrån Bornholmsmodellen och med materialet Lyckostjärnan som är en fortsättning på Bornholmsmodellen. Lyckostjärnan lägger grunden för fortsatt arbete med läsförståelsen i år 1-3. Fadderverksamhet Vi har ett väl genomtänkt faddersystem för att skapa trivsel, gemenskap och trygghet på skolan. År 2 blir under våren faddrar till de blivande förskoleklassarna Den blivande förskoleklassen hälsar på skolan och sina faddrar vid tre tillfällen i maj Faddrarna skriver ett personligt välkomst brev till sina fadderbarn Elevverkets förskollärare besöker de blivande förskoleklassarna i deras förskolemiljö samt har överlämningssamtal med avlämnande pedagog i förskolan Varje läsår startar med en sk vänskapsvecka då vi särskilt arbetar med relationer, konflikthantering och trivselfrågor Under förskoleklassåret har faddrar och fadderbarn gemensamma lektioner/fadderträffar en gång per månad Blivande lärare till årskurs 1 har några lära-känna-lektioner under maj månad när barnen fortfarande går i förskoleklassen Blivande läraren i år 1 presenteras för föräldrarna vid ett särskilt föräldrakaffe i maj när barnen fortfarande går i förskoleklassen Sida 5 av 15

6 Alla dessa aktiviteter ger barnen en stor trygghet inför sin skolstart i förskoleklassen såväl som starten i år 1. Vi kan också konstatera att gemensaken mellan alla barn / elever blir stor och att fadderrelationerna håller i sig i många år. Läsförmåga/läsförståelse Vi avser fortsätta köpa in fler klassuppsättningar skönlitterära böcker av innehållsmässigt god kvalitet för att arbeta vidare med boksamtal och läsförståelse. I arbetet med läsförståelsen vill vi arbeta med materialet En läsande klass. Målet är att läsaren ska kunna använda fler olika lässtrategier självmant och automatiskt under in egen läsning. Under nästa läsår kommer vi ha en specialpedagog som arbetar på skolan två förmiddagar i veckan. Hon har god erfarenhet av reading recovery och tidig intensiv lästräning. Vilket kommer vara särskilt gynnsamt för de elever som inte kommit igång med läsningen. Läs- och skrivinlärning med metoden ASL, Att skriva sig till läsning Vi fortsätter på samma sätt då vi ser goda resultat av vårt arbete det är dock för tidigt för att göra en djupgående analys av metoden/arbetssättet. Vi arbetar vidare med vår faddermodell och återgår till att bjuda in femåringarna redan under hösten. Årets sanering av skolgården gav inte möjlighet till den typen av aktiviteter under oktober-december. 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat er struktur för kvalitetsarbetet Vi arbetar systematiskt med utvärderingar av olika arbets- och ämnesområden. Skolans lärare och övriga pedagoger gör löpande utvärderingar på olika planeringsmöten som hålls varje vecka. Utvärderingarna dokumenteras och arkiveras. Vi övergår allt mer till att arkivera i sk drop-box för att skapa en enkel tillgänglighet till allt material som har med det löpande kvalitetsarbetet att göra. Skolans elever är med och utvärderar olika arbetsområden löpande under året. De olika arbetslagen arbetar med kvalitetsutvärderingar vid flera givan tillfällen under året. Under våren intensifieras arbetet med att sammanfatta för den årliga kvalitetsredovisningen i lärargruppen, fritidsgruppen och hela arbetslaget. Analys av ert kvalitetsarbete Våra över året återkommande utvärderingar gör det lättare för oss att ringa in olika utvecklingsområden, såsom t ex arbetet med att skapa ett Matematek, det fortsatta arbetet med ipads i undervisningen, och Grön flagg. Utvärderingarna är ett viktigt instrument för att mäta effekten av arbetet som gjorts, men också för att hitta svaga punkter som behöver förstärkning och utveckling. Att utvärderingarna sker ofta borgar för att vi snabbt kan ringa in de förbättringar och kvalitetssäkringar vi behöver göra. Vi säkerställer att inget hamnar mellan stolarna eller glöms bort. Utvärderingarna ligger till grund för fortsatt arbete och fortsatt planering av verksamheten och vi lär av erfarenheterna. Skolans rektor har under året gått andra året på rektorsprogrammet. Rektorsprogrammet bidrar till att belysa olika värderingsverktyg och användningsområden av t.ex. nyckeltal i kvalitetsarbetet Sida 6 av 15

7 Vi kommer att arbeta mer med sk drop-box för att skapa en enkelhet och tillgänglighet för alla medarbetare att hitta och därmed kunna ta del av all dokumentation kring vårt kvalitetsarbete som sker över året. Vi har inlett en process med att se över hur vi kan få vårt arbete med ipads att fungera även nästa läsår då ytterligare 24 elever ska arbeta med egna ipads i undervisningen. Att arbeta 1-1 innebär en stor påfrestning på skolans nätverk och vi undersöker möjligheterna att dra in fiber i huset. Skolan blir allt mer digitaliserad och förutsättningarna för att det ska lyckas hänger ihop med att de grundläggande förutsättningarna finns. Frågan kring om det är så att fasta tekniska installationer in i kommunens hus ska bekostas av skolpengen bör utredas på ett politiskt plan. 2 Resultatrapportering och analys 2.1 Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Nationella prov(ange antal elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån i alla delprov tex 98/111) Lå 2013/2014 Lå 2012/2013 Svenska åk 3 14/17 18/22 Matematik åk 3 17/17 22/22 Analys av resultaten per ämne från de nationella proven Svenska: Resultaten var till stora delar förväntade. Några elever i klassen har haft det kämpigt med den grundläggande läs-skrivinlärningen och trots att de arbetat relativt hårt har de inte hunnit ända fram, vilket syns i resultaten. Det positiva är dock att alla har klarat läsförståelsetesten, vilket visar att deras arbete har haft positiva effekter. Klassen har arbetat mycket med olika slags texter med fokus på läsförståelse. De har också arbetat med grunderna i textuppbyggnad och konstruktion av enkla meningar. Några elever har fått extra lästräning men har trots det inte klarat det muntliga lästestet. En elev med stora svårigheter när det gäller stavningen, har under vårterminen fått dyslexidiagnos, vilket ger en förklaring till hans specifika problem. Det moment där eleverna generellt har haft svagast resultat är i skrivande av faktatext samt två elever har inte klarat högläsningen. Arbete med läsförståelse tycks ha fungerat bra då resultaten är mycket bra. Vi har arbetat med många olika slags texter och frågor kring dessa texter. Det har gjort att eleverna förstått bättre vad det innebär att läsa mellan raderna. De har också haft läsläxa i stort sett varje vecka. De flesta elever som inte läst så bra har vi lyckats fånga upp och med extra insatser från skola och hem har det gått bra för de flesta. För några elever har det inte räckt till och där kan det ha varit otillräckliga insatser på tidigt stadium som eventuellt kan ge en förklaring. De elever som visade svagare resultat på DLS i år 2 är mycket viktiga att fånga upp och ge en strukturerad arbetsgång. Det är tydligt att det ofta är samma elever som sedan gör ett sämre resultat på de nationella proven. Matematik: Det fanns en viss tveksamhet kring om alla skulle klara alla prov eftersom det funnits elever som har haft specifika matematiksvårigheter. Klassen har arbetat något över den Sida 7 av 15

8 nivån som testats på de nationella proven och det visade sig att alla klarade samtliga prov. Klassen har arbetat mycket med olika moment i matematiken. De har följt en arbetsbok som är relativt avancerad och har därför haft relativt höga krav att uppnå. Vi har försökt att dela klassen när det varit möjligt för att kunna ge mer individuell hjälp. Det moment som visat svagast resultat är längdmätning. De svagare resultaten när det gäller längdmätning kan delvis förklaras av att vi inte har arbetat att mäta med det verktyg som skulle användas på provet. Eleverna blev förvirrade och förstod inte hur de skulle läsa av dessa linjaler och det var dessutom många uppgifter i detta delprov som gick ut på att kunna läsa av dem rätt. Matematikämnet är mycket stort och det är svårt att hinna träna alla tänkbara moment. Det är viktigt att alla får chansen att arbeta på sin nivå men ändå hinna med att lära sig grunderna inom alla olika områden inom matematiken. Det har hjälpt den här klassen att vi kunnat vara två lärare under många lektioner. Resultaten på de nationella proven stämmer väl överens med vilka elever som når/inte når målen totalt sett. Vi kommer lägga ännu större vikt vid att avsätta resurser för tidiga stödåtgärder. Då resultaten var förväntade kommer vi inte göra några ytterligare speciella åtgärder. Elever och föräldrar fick återkoppling av resultaten i samband med utvecklingssamtalen i slutet av terminen. Läraren använde skolverkets mall där varje delprov redovisas steg för steg. Dessutom hade läraren en egen enkel mall där den enskilda elevens resultat tydligt kunde läsas av mot maxpoäng och poäng för godkänt Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Majoriteten av Elevverkets föräldrar svarar att skolan utvecklar elevernas matematiska tänkande och att det stämmer helt. Några svarar att det stämmer ganska bra. Resultaten på de nationella proven visar att eleverna når detta mål. Man kan dock reflektera över att det kan finnas en viss oklarhet kring vad man exakt lägger in i begreppet matematisk tänkande och där kan man ha olika referensramar. Elevverket som är en liten skola kan inte delta som egen enhet i matematiklyftet. Vi har dock förhoppningar om att släppas in ett samarbete med kommunens skolor för att kunna delta i Matematiklyftet framöver. Elevverket gör dock en hel del egna satsningar på matematiken och ett Matemateket är under fortsatt utveckling Eleverna har hög läsförmåga 95% av föräldrarna till barn i förskoleklass svarar att det stämmer bra att Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns språkutveckling. 100% av Elevverkets föräldrar till elever i år 2 svarar att det stämmer mycket bra att Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns läsförmåga. Resultaten på de nationella proven visar att eleverna når detta mål avseende läsförmåga. Vi reflekterar över att det kan variera kring vad man menar med hög läsförmåga och olika föräldrar kan ha olika referensramar för sin åsikt. Alla skolans elever klarar läsförståelse delen i de nationella proven. Vi ser att skolan når nämndens mål med att eleverna ska ha en hög läsförmåga. Vi har vid ett kvällsmöte tittat på resultaten samt gjort analyser. I förskoleklassen har man arbetat mer aktivt med läsförståelse sedan förra läsåret. Vi kan detta år se höjda resultat. Även i övriga årskurser har man arbetat medvetet med läsförståelse. Sida 8 av 15

9 2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv de kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor som ni har sett Vi ser ingen skillnad mellan könen vad det gäller kunskapsresultaten och kommer att fortsätta att arbeta på det sätt vi hittills gjort d.v.s. könsneutralt. Analys av arbetet med att minska skillnaderna Vi ser ingen skillnad mellan könen vad det gäller kunskapsresultaten och kommer att fortsätta att arbeta på det sätt vi hittills gjort d.v.s. könsneutralt. Vi ser ingen skillnad mellan könen vad det gäller kunskapsresultaten och kommer att fortsätta att arbeta på det sätt vi hittills gjort d.v.s. könsneutralt. 3 Övriga frågor 3.1 Trygghet, trivsel och inflytande Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka Vi har under året diskuterat ett gemensamt förhållningssätt vad gäller arbetsro/ordning och reda för att få en samsyn och göra det tydligt för eleverna hur vi vill ha det på vår skola. Vi har också sett över våra rutiner vad det gäller fördelning av resurser/personal vid förflyttningar etc. Vi har tydligt poängterat för föräldrar och barn vikten av att komma i tid till lektioner. Detta för att minska den störning som uppstår när elever kommer sent. Vi såg snabbt förbättring/goda resultat. 77 % av förskoleklassens föräldrar anser att påståendet, Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass, stämmer bra. 18 % svarar att de inte vet och 5% svarar att det stämmer ganska dåligt. 81 % av föräldrarna till elever i år 2 tycker att påståendet, Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. 19 % svarar att de inte vet. Analys Vårt värdegrundsarbete i personalgruppen har varit givande och vi har haft många bra och givande diskussioner. En samsyn kring värdegrundsfrågor är inte helt given då vi alla har olika referensramar kring vad som är ordning och reda, arbetsro eller t.ex. en kreativ miljö. Arbetet med värdegrundsfrågorna har resulterat i än mer engagerade medarbetare. Vi har även lagt till punkten värdegrund som en stående fråga som tas upp på lärar- och fritidsmöten. Det har varit givande att diskutera olika fallbeskrivningar. Olika typer av fallbeskrivningar som belyst frågor som hur man hanterar besvärliga föräldrar, konflikter mellan kollegor, barn i behov av särskilt stöd och vanvårdade barn. Vi ser den huvudsakliga orsaken till mindre bra resultat på frågan i förskoleklassen om arbetsro som en konsekvens av utrymmesbrist. Utrymmesbristen är svår att göra något åt då skolan har begränsade lokaler och vi är beroende av att ta in en viss mängd elever varje år. Vi tycker att vi ser ett mönster kring personalens agerande som förebilder och elevernas Sida 9 av 15

10 agerande. Kvalitetsdokument Alla elever känner sig trygga Vi har ett väl utvecklat faddersystem som borgar för en bra start för skolans nya elever. Den fina kontakten mellan fadder och fadderbarn håller i sig under barnens/elevernas alla år på Elevverket. Vi får även information från föräldrar om att dessa relationer många gånger håller sig efter att barnen/eleverna lämnat vår verksamhet. Läsåret startar alltid med en vänskapsvecka som senare följd upp under vårterminen. Vänskapsaktiviterna syftar till att låta alla barn/elever på skolan lära känna varandra och att skapa en vi-känsla. Skolan är både relativt liten och personaltät och vår bedömning är att det spelar roll för en kvalitetssäkrad verksamhet. Vi erbjuder många roliga och stimulerande aktiviteter ute såväl som inne under raster och på fritids. Hela personalgruppen på Elevverket vinnlägger sig om att göra det lilla extra och engagemanget i olika arbetsuppgifter är alltid stort. För att få ytterligare en dimension på vårt arbete med trygghet och trivsel har vi hela läsåret arbetat med värdegrundsfrågor i personalgruppen. Vi har tagit hjälp av en extern konsult vid två tillfällen samt arbetat själva i en särskild arbetsgrupp vid ett flertal tillfällen. Detta tillsammans med gruppdiskussioner och olika fallbeskrivningar som vi arbetat med på årets personalmöten har stärkt vår gemensamma strävan efter att skapa en förskola/skola som ger barnen/eleverna/de vuxna ett klimat av trygghet och trivsel. 91 % av förskoleklassens föräldrar anser att påståendet, Mitt barn är tryggt i skolan, stämmer bra. 9 % svarar att de inte vet. 94 % av föräldrarna till elever i år två tycker att påståendet, Mitt barn är tryggt i skolan, stämmer bra. 6 % svarar att de inte vet. Analys Utifrån föräldrarnas svar i kundundersökningen drar vi slutsatsen att vi i mångt och mycket lyckats men att vi kan bli ännu bättre. Strävan ska förstås vara att 100 % av föräldrarna svarar att deras barn är trygga i skolan. Vi reflekterar över om den stora miljösaneringen som gjordes under läsåret med bristfällig information från ansvariga tjänstemän och en hastig evakuering har påverkat vårt resultat. En av våra styrkor är att vi är en liten skola med engagerad personal som alltid är beredda att lyssna på föräldrars önskemål och synpunkter kring det egna barnet. Vi tar med oss ett fortsatt arbete med värdegrundsfrågor in i nästa år så vi anser att dessa frågor aldrig får vila Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Förskoleklassen arbetar med portfolio där elevernas utveckling tydligt och kontinuerligt dokumenteras. Portfolion gås bl.a. igenom vid utvecklingssamtalen. Vid föräldramöten och utvecklingssamtal i alla klasser är vi tydliga med att tala om våra rutiner kring dokumentation. Detta kommer vi försöka göra ännu tydligare. 95% av föräldrarna till barn i förskoleklassen svarar att påståendet Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas, stämmer bra. Övriga 5 % anser att det stämmer ganska dåligt. 88% av skolans föräldrar till barn i år 2 svarar att påståendet, Jag får tydlig information om hur mitt barn ligger till i förhållande till kunskapskraven, stämmer bra. 13 % svarar att det Sida 10 av 15

11 stämmer ganska dåligt. Analys Vi funderar över de föräldrar som svarat att det stämmer ganska dåligt att de får tydlig information kring hur mitt barn utvecklas/ligger till i förhållande till kunskapsmålen. Vid höstens föräldramöten går vi alltid igenom rutinerna för hur vi följer upp elevernas kunskapsutveckling och hur vi informerar om den. Inför utvecklingssamtalen skickas material hem för påseende en vecka innan samtalen så vi finner det förvånande att vi har föräldrar som anser sig inte få information kring det egna barnets utveckling. Kan det vara missuppfattning av frågan? Kan det handla om att den förälder som varit på föräldramötet inte varit den som svarat på frågorna i kundundersökningen? Vi kommer behandla frågan vidare inför det kommande läsåret i lärargruppen samt tillsammans med klassföräldrarna. 3.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Beskriv hur verksamheten på fritidshemmet är upplagd för att stimulera elevernas utveckling och lärande? Vi har valt att satsa på varierande aktiviteter där barnen uppmuntras att prova på och lära sig nya saker. Vi har under året erbjudit barnen att delta i schack, dans, pingis, skapande, friluftsliv, fotboll, utflykter och fri lek. På fredagar serveras korvmellis ute och personalen har till varje vecka förberett en ny sorts turnering som utmanar alla sinnen och samarbetsförmågan. Som exempel på turnering kan nämnas dragkamp, blåsbollsturnering, pingisturnering, klä på sig snabbast turnering och turnering i bordscurling. Vi erbjuder särskilda lovprogram för de barn som inte reser bort eller lediga på loven. Treorna har under våren ett särskilt sk utskolningsprogram som innebär att de bl.a. tränar på att läsa busstidtabell, åker till Djursholms torg med bussen och handlar något, tränar på att laga enklare mellis själva, tränar trafik och cykelvett och enkel första hjälpen. Samtliga av skolans klasser har integrerad fritidspersonal även under skoldagen i klassrummen vilket gör att dagen blir väl sammanhållen för barnen. Personalen på fritids upplever att deras olika kompetenser tas tillvara på ett som kommer barnen till del. På Elevrådet behandlas frågor som berör både skola som fritids och många gånger kommer det upp önskemål om nya aktivitetsgrupper via den kanalen. Vi upplever själva att fritidshemmet på Elevverket erbjuder en verksamhet som är givande, uppmuntrande och utmanande för barnen. 95 % av föräldrarna till barn i förskoleklassen att påståendet, Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn, stämmer bra. 100 % av föräldrarna till barn i år 2 svarar att påståendet, Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn, stämmer bra. Sida 11 av 15

12 Analysera ert arbete med att stimulera elevernas utveckling och lärande på fritidshemmet Vi menar att om fritidshemmet erbjuder roliga, utmanande och varierande aktiviteter så vill barnen stanna på fritids i stället för att gå i väg på olika aktiviteter på andra ställen. Vi anser att dagens barn har väldigt ambitiösa föräldrar som vill att barnen ska ges möjlighet att delta i många olika fritidsaktiviteter. Kan vi erbjuda bra och varierade aktiviteter så kan/får barnen stanna på fritids i stället för att skjutsas runt till andra ställen och på så sätt kanske slippa ett stressmoment. Vi ser det som en fördel att personalen som arbetar på fritids har varierande åldrar och att det är både män och kvinnor. Vi har en hög personaltäthet och en jämn fördelning av män och kvinnor som arbetar på fritids vilket vi bedömer vara en stor fördel inte minst ur ett genusperspektiv. Vi märker att barnen gärna stannar kvar på fritidshemmet för att delta i de erbjudna aktiviteterna inte minst på fredagar som blivit något av veckans höjdpunkt för barnen. För barnen som deltagit i schackgruppen blir lärandet tydligt då de lätt kan se sina framsteg och sin utveckling. Både pojkar och flickor har deltagit. De spelar många gånger i olika ålderskonstellationer. Dansgruppen har till stor del bestått av pojkar vilket ger oss en klar indikation på att gamla könsrollsstereotyper luckrats upp. Vi märker tydligt att barnen väjer aktivitet utifrån intresse och lust mer än något annat. Arbetslaget på fritidshemmet är i stort sett intakt till nästa läsår vilket är en fördel. Arbetslaget är väl intrimmat och en samsyn finns. Avsikten är att göra tätare byten av aktivitetsgrupper under året för att få ett än större utbud av aktiviteter. Vi är mer än nöjda med våra lovaktiviteter. Det är oftast samma barn som deltar i verksamheten vid lov emedan övriga barn är lediga och inte så sällan bortresta till olika exotiska resmål. Vår ambition är att de som är kvar ska få lite extra guldkant. Vi erbjuder då lite extra spännande utflykter samt lite lyxigare aktiviteter hemma på fritids. Detta har varit mycket uppskattat av både barn och föräldrar. Vi låter även fortsättningsvis skolans elevråd vara en kanal för frågor för skoldagen så väl som för tiden på fritids. Vi kommer att arbeta med hur vi kan ge bättre information till föräldrarna om aktiviteter som deras barn deltar alt vill delta i. Vi kommer även logga vilka aktiviteter som lockar flickor respektive pojkar samt hur många pojkar respektive flickor som deltar i de olika fredagsturneringarna. 3.3 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Inför mottagandet av nya elever har vi utförliga överlämnandesamtal mellan förskola och förskoleklass samt mellan förskoleklass och år 1 eller i förekommande fall med avlämnande skola och mottagande klasslärare. Elevverkets fast stationerade förskollärare besöker under våren alla de förskolor där de nya förskoleklassbarnen går för att på så sätt få en förförståelse Sida 12 av 15

13 för hur barnen haft det under sin tid i förskolan. På Elevverket har vi ett tätt samarbete mellan lärare, förskollärare och pedagoger vid planering av verksamheten. Detta minimerar/utesluter upprepning för barnen/eleverna. Vi har som regel en personal från Småbarnsskolan som följer med de nya förskoleklassarna till Elevverket under deras första år på skolan. Övergångarna går smidigt. Eleverna känner sig trygga då skolans vuxna är kända för dem. Arbetet med eleverna underlättas av att våra goda rutiner vid överlämningar ha skapat en bra förförståelse för den enskilda elevens behov och kunskapsnivå samt behoven på gruppnivå. Ytterligare ett sätt att minimera risken för upprepning är att vi just nu arbetar med den röda tråden från förskoleklass till trean genom att skapa ett dokument som gör det tydligt vilka områden de olika årskurserna behandlar och arbetar kring. Barn som har bott utomlands eller har en engelsktalande förälder ges möjlighet att delta tillsammans med de äldre eleverna i advanced english. Vissa år kan förskoleklassarna bilda en egen grupp beroende på mängden barn som behöver delta i advanced english Analys av arbetet Vi gör bedömningen att vår relativt sett småskaliga skola med goda förbindelser till den egna förskolan, Småbarnsskolan, skapar de bästa förutsättningar för ett bra samarbete för elevernas bästa. Vi tar även emot en stor andel barn från Förskolan Äventyret som vi har ett gott samarbete med vilket ger oss goda möjligheter att ge barnen därifrån den bästa start hos oss. Vi har inte märkt av några problem för de barn som kommer ensamma från någon förskola då de större grupperna från Småbarnsskolan och Äventyret redan lärt känna varandra lite grann och därmed är öppna, nyfikna och samarbetsvilliga för att hjälpa sina nya kamrater till rätta i sin nya grupp. Advanced english ger möjlighet för barn med större kunskaper att utmanas även i engelskan. 3.4 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för alla elever Vi har påbörjat arbetet med SPSM s material (Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Kartläggningen är gjord och arbetet fortsätter under nästa läsår. Vi har påbörjat arbetet med Grön flagg där ett av våra utvecklingsområden är Barnkonventionen. Vi kommer att ha UNICEF s material "Rättigheter för varenda unge" till grund för vårt arbete. Som en förlängning av arbetet med barnkonventionen vill vi att eleven funderar över vad rättigheterna har för betydelse för eleven själv och hur rättigheterna påverkar elevens vardagsliv. I vårt dagliga arbete utgår vi från varje individs behov och förutsättningar och planerar verksamheten utifrån det. Varje vecka diskuterar vi eleverna och elevernas behov och vad skolan kan göra för var och en. Analys av era insatser under året Då vi är i uppstarten av SPMS s material och ännu inte kommit så långt med vårt Grön Flaggarbete är det för tidigt för att se några resultat. Vi ber att få återkomma med en vidare analys nästa år. Sida 13 av 15

14 Vi fortsätter våra påbörjade projekt. Kvalitetsdokument Personal Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Vi har en fast stationerad legitimerad förskollärare i skolans förskoleklass. Skolans tre klasslärare är samtliga behöriga och legitimerade av Skolverket. Skolans textillärare och musiklärare arbetar på uppdrag vissa timmar varje vecka. De är utbildade och behöriga. Vår bedömning just nu är att vi inte har något akut rekryteringsbehov. Inom en treårsperiod kommer vi behöva rekrytera en ny textillärare. Vi har sedan ht-13 en Förstelärare på Elevverket. Vår förstelärare arbetar företrädesvis med utvecklingsfrågor inom matematik och IKT. Vi har för närvarande inte någon VFU-handledare och har därmed inte tagit emot någon student det senaste året. Vi belyser kompetensutveckling i våra medarbetarsamtal och avsikten är att var och en ska ges möjlighet att förkovra sig under året både enskilt och i större projekt som gynnar hela arbetslaget och skolan. Vi har under de senaste två tre åren arbetat intensivt med matematik samt med ipads som läromedel. Det finns en stark önskan från våra lärare om att ges möjlighet att delta i Matematiklyftet. De har ännu inte kunnat beredas plats i ett samarbete med Danderyds kommun vilket var en besvikelse. Analys av era insatser under året Elevverkets lärare är hungriga och utvecklings benägna vilket ger en dynamisk miljö på skolan. En liten skola med begränsade resurser är beroende av sina engagerade lärare varför utveckling aldrig får försummas. Vår gemensamma inställning är att glädje, nyfikenhet och utveckling gynnar våra elever. Vilket bl.a. är en förklaring till det stora engagemanget i att bygga skolans Matematek. 95 % av föräldrarna till barn i förskoleklassen svarar att påståendet, Skolarbetet är stimulerande för mitt barn, stämmer bra. 5 % svarar att det stämmer ganska dåligt. 100 % av föräldrarna till barn i förskoleklassen svarar att påståendet, Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse för skolarbete, stämmer bra. 100 % av föräldrarna i år två svarar att påståendet, Skolarbetet är stimulerande för mitt barn, stämmer bra. 100 % av föräldrarna i år två svarar att påståendet, Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse för skolarbete, stämmer bra. Sida 14 av 15

15 Vår avsikt och önskan är att komma med i samarbetet kring Matematiklyftet tillsammans med övriga skolor i Danderyds kommun. Vi kommer att fortsätta vårt påbörjade arbete med Matemateket som nu går in i fas två. Vi har beviljats ytterligare stipendiemedel från Maya och Bertil Falcks skolstiftelse för detta. Vår förväntan på Matemateket är att det kommer ge alla elever utmaningar och stöd för att förstå matematikens logiska byggstenar. Vi ska även bedriva ett projekt med hjälp av projektmedel från Danderyds kommun inom området formativ bedömning. Arbetslagets påbörjade arbete med den röda tråden mellan förskolan-förskoleklassen skolan kommer att fortsätta. Sida 15 av 15

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket

Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 3 1.1 Utvecklingsområden på skolan... 3 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel... 5 1.3 Hur ser det systematiska

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Datum 2013-09-05 1 (11) Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Sörgårdens arbetsplan 14-15 Sörgårdens arbetsplan 14-15! Svenska Vi kan använda oss utav 4 olika diagnos- undervisningsmaterial. Skolverkets Nya språket lyfter, Stärk språket stärk lärandet (Cirkelmodellen), God läsutveckling, God

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6 Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Karlbergsskolan RO Läsårsplan L ÄSÅR 2015/2016 Karlbergsskolan RO Läsårsplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Karlbergsskolan RO, Läsårsplan 2(8) Vårt

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Lovisedalsskolan RO Läsårsplan

Lovisedalsskolan RO Läsårsplan L Ä SÅR 2015/2016 Lovisedalsskolan RO Läsårsplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Lovisedalsskolan RO, Läsårsplan 2(8)

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Läsåret 2012/2013 Arbetsplan Normer och värden Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Vi upplever att det är en del konflikter i barngruppen. Barnen utesluter

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem Augusti 2016 Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsidé sid. 2 2. Förutsättningar sid. 2 3. Enhetens årshjul sid. 3 4. Utvecklingsarbete sid. 4 1. Läroplansmål

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Föräldra- och elevenkät Publicering på hemsidan

Föräldra- och elevenkät Publicering på hemsidan Föräldra- och elevenkät 2014 Publicering på hemsidan Om undersökningen Prioriteringsmatris Svagare Dessa frågor är de frågor som har lägst undersökningsresultat på skolan/förskolan samtidigt som de tillhör

Läs mer

Västanbyns skolas arbetsplan 2013-2014

Västanbyns skolas arbetsplan 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Maude Wiklund- Andersson 2013-06-20 Västanbyns skolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Kevingeskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Kevingeskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Kevingeskolan (läå 2013/2014) 1 Kevingeskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 Ett av våra prioriterade

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014 Grundskola: Ösbyskolan Rektor: Inger Högberg

Kvalitetsdokument 2013/2014 Grundskola: Ösbyskolan Rektor: Inger Högberg Kvalitetsdokument 2013/2014 : Ösbyskolan Rektor: Inger Högberg 1 Inledande frågor Kvalitetsdokument 2014 1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 Vid

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18 Årsplan Läsår 13/14 Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18 Beskrivning av förutsättningar Upptagningsområde Antal avdelningar Antal barn Antal personal Varav barnskötare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Kvalitetsarbetet 2014/2015 2015-10-01 BOS/GUN Knåda skola och fritidshem Chris Sommar Kvalitetsarbetet 2014/2015 Grundfakta Antal elever Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Antal lärare Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Elevassistent 8 elever

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar

Läs mer