Kvalitetsdokument 2013/2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsdokument 2013/2014"

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2013/2014

2 Innehållsförteckning Kvalitetsdokument Inledande frågor Utvecklingsområden på skolan Framgångsfaktorer och goda exempel Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Resultatrapportering och analys Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen Resultat på nationella prov Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Eleverna har hög läsförmåga Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor... 9_Toc Övriga frågor Trygghet, trivsel och inflytande Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka Alla elever känner sig trygga Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Personal Pedagogisk kompetens och behörighet Sida 2 av 15

3 1 Inledande frågor 1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/ Vi bygger ett Matematek på Elevverket. Vår avsikt har varit och är att utveckla matematikundervisningen och därmed även höja elevernas resultat. Vi önskar fördjupa och förbättra skolans undervisning. Vår övertygelse är att elevernas möjlighet till förståelse och intresse för matematik kommer att öka ytterligare. Trots att arbetet ännu inte är klart kan vi redan nu se tecken på att detta stämmer. 2. Vi har påbörjat arbetet med Grön flagg Våra tre utvecklingsområden inom arbetet med Grön flagg är: Barnkonventionen. Vi kommer att ha UNICEF s material "Rättigheter för varenda unge" till grund för vårt arbete. Som en förlängning av arbetet med barnkonventionen vill vi att eleven funderar över var rättigheterna har för betydelse för eleven själv och hur rättigheterna påverkar elevens vardagsliv. Göra eleverna uppmärksamma på sin dagliga konsumtion och hur det påverkar miljön. Vi gör en historisk koppling. Vi använder oss av Sörabs material "Sophias sopskola" och deras matris kring återvinningsarbete som utgångspunkt för vårt arbete. Vi kommer arbeta utifrån perspektivet hemma och skola för att sedan arbeta vidare mot perspektiven kommun och värld. Rättigheter och skyldigheter i naturen. Vi vill arbeta med allemansrätten för att eleverna ska förstå att det är en unik möjlighet för oss alla att röra oss fritt i naturen. Eleverna ska lära sig om sina rättigheter och skyldigheter ute i naturen. Vi kommer att använda materialet "Det stora Örnäventyret" från Håll Sverige rent som utgångspunkt för vårt arbete. Ett tredje utvecklingsområde under året har varit att ytterligare en klass har fått ipads för arbete en-till-en i första hand i matematik och svenska. I arbetet med läs- och skrivinlärningen har vi utgått från Erica Lövgrens bok Med datorn som skrivverktyg språk, motorik och bokstavsformer. Analys av era insatser under året Matematek Vi inledde året med att fyra personer gjorde en studieresa till Lund och Södra Sandby byskola och deras Matematek. Vi fick en rejäl genomgång av deras misstag och framgångsfaktorer vilket blev en bra kick-off för oss i arbetet med att bygga upp ett eget Matematek Sedan invigningen i januari har Matemateket använts flitigt av våra skolklasser och vi har även haft besök av barn och pedagoger från Småbarnsskolan. Vi ser redan nu goda resultat och effekter av att arbeta i Matemateket på ett laborativt sätt, men vi ser också flera ytterligare utvecklingsmöjligheter. Vi vill fortsätta att bygga ut Matemateket genom att utöka materialet. Detta för att göra det möjligt för fler elever att arbeta med samma moment samt att vidga och utveckla våra arbetsområden, taluppfattning, sortering, de fyra räknesätten, geometri, vikt, längd samt tid. I Matemateket finns allt material synligt och tillgängligt och detta stimulerar elevernas nyfikenhet och kreativitet. Vi ser möjligheten att göra det laborativa arbetssättet tillgängligt på fler ställen på vår skola, så att eleverna ges ännu större möjlighet att få upp ögonen för Sida 3 av 15

4 matematiken och ge dem ännu bättre möjligheter att göra kopplingar mellan informellt vardagsspråk och formell matematik terminologi. Vi vill därför utvidga vårt Matematek till att även innefatta vår skolgård och se skolgården som en resurs i den grundläggande matematikundervisningen. Genom inköp av t ex ett schack i stort format, uppbyggnad av en sk hundraruta av trädgårdsplattor eller varför inte en tallinje eller en gigantisk klocka på marken med flyttbara visare, vill vi att eleverna utforskar och lär matematik, både tillsammans, och enskilt genom att i leken använda och förklara begrepp. Vi ser även en fortsättning i arbetet med strukturen av arbetsgången i Matemateket. Att ett Matematek är uppbyggt ger inga garantier för att det sker en utveckling av elevers lärande i matematik. Avgörande för att arbetet ska bli värdefullt är så klart att alla som vistas i Matemateket vet vad syftet är och att det är matematikinnehållet som är fokus precis som i all annan matematikundervisning. Laborativt material är ingen mirakelkur i sig utan läraren måste göra medvetna, didaktiska val. Vår tanke är att varje övning i matemateket ska vara kopplad till den matematikundervisning som sker i klassrummet. Övningen ska fördjupa och/eller befästa det område man behandlar i exempelvis matematikboken. Grön flagg Efter en lång planeringsfas har projektet sjösatts och fortgår under läsåret 14/15. Vi kan därför ännu inte se några direkta resultat än. Ipads en-till-en Att arbeta med ipaden är både motivationshöjande och lustfyllt. Det tar inte många sekunder innan barnet är fullt upptagen med att lära sig nya saker. Som pedagog har man med ipaden omedelbar tillgång till en rad lärresurser. Både lärare och elever kan söka på internet efter information, kommunicera med andra, göra snygga presentationer, skriva anteckningar, måla bilder, skapa musik med mera direkt på sin ipad. Arbeten gjorda på ipaden kan sedan skrivas ut eller delas med andra via webbsiter eller e-post. De största framgångarna ser vi i arbetet med metoden Att skriva sig till läsning. Vi ser att elevernas texter ökar i omfång och får ett bättre innehåll. Vi ser även positiva effekter på elevernas stavning. Arbetet med IUP underlättas då man med lätthet kan finna appar som går att matcha med uppsatta IUP-mål. I matematiken ser vi inte lika stora effekter. Dock är appar och webbsidor ett utmärkt sätt att färdighetsträna på. Vi anser att matematikundervisningen med IKT bör kompletteras med traditionell matematikundervisning, t ex matematikbok och laborativt material. Marknaden för läromedel som är utvecklade för ipads är begränsad. De som finns är inte beprövade och har många barnsjukdomar. Detta har gjort att vi som ligger i framkant fått agera försökskanin. Det har gett många timmars merjobb och frustration. Då antalet användare succesivt ökar så blir vår internetuppkoppling överbelastad och blir långsam. Detta är något som måste åtgärdas till hösten för att arbetat ska fungera smidigt. Vi bör diskutera regler och rutiner för användandet av internet samt se över möjligheterna till blockeringar och filter av vissa webbsidor. Sida 4 av 15

5 Grön flagg Med verktyget Grön flagg blir arbetet med hållbar utveckling en naturlig del av det dagliga skol- och förskolearbetet. Formativ bedömning - Syftet med vårt projekt är att lärarna på Elevverket ska nå en tydlig samsyn kring bedömning. Samt att finna former för att integrera och göra den formativa bedömningen till en naturlig del i undervisningen och där igenom främja elevens lärande. Vi har beviljats ytterligare medel från Maya och Bertil Falcks Skolstiftelse för att arbeta med en fortsättning i uppbyggnaden av Matemateket. Vi avser även arbeta vidare med en Röd tråd inom skolan och mellan förskolan och skolan. Ett arbete med att upprätta ett dokument kring hur vi ska arbeta med ipads i de olika årskurserna har redan påbörjats. 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Analys av skolans goda resultat Läs- och skrivinlärning med metoden ASL. ASL, Att skriva sig till läsning, bidrar till en snabbare textmedvetenhet. Vi ser att elevernas texter ökar i omfång och får ett bättre innehåll. Vi ser även positiva effekter på elevernas stavning. Att leka med tangentbordet ökar skriv- och läsglädjen och barnen slipper att kämpa med motoriken. Tal och ljud, läsning och skrivning kopplas tätare samman och ipaden spelar en central roll. Ipaden ersätter inte pennan helt vid läs- och skrivinlärning utan tekniken är ett komplement. Läsförmåga/läsförståelse Skolan arbetar medvetet med läsning och läsförståelse. Som exempel kan nämnas att hela skolan har enskild läsning och högläsning varje dag. I förskoleklassen arbetar vi med språklig medvetenhet utifrån Bornholmsmodellen och med materialet Lyckostjärnan som är en fortsättning på Bornholmsmodellen. Lyckostjärnan lägger grunden för fortsatt arbete med läsförståelsen i år 1-3. Fadderverksamhet Vi har ett väl genomtänkt faddersystem för att skapa trivsel, gemenskap och trygghet på skolan. År 2 blir under våren faddrar till de blivande förskoleklassarna Den blivande förskoleklassen hälsar på skolan och sina faddrar vid tre tillfällen i maj Faddrarna skriver ett personligt välkomst brev till sina fadderbarn Elevverkets förskollärare besöker de blivande förskoleklassarna i deras förskolemiljö samt har överlämningssamtal med avlämnande pedagog i förskolan Varje läsår startar med en sk vänskapsvecka då vi särskilt arbetar med relationer, konflikthantering och trivselfrågor Under förskoleklassåret har faddrar och fadderbarn gemensamma lektioner/fadderträffar en gång per månad Blivande lärare till årskurs 1 har några lära-känna-lektioner under maj månad när barnen fortfarande går i förskoleklassen Blivande läraren i år 1 presenteras för föräldrarna vid ett särskilt föräldrakaffe i maj när barnen fortfarande går i förskoleklassen Sida 5 av 15

6 Alla dessa aktiviteter ger barnen en stor trygghet inför sin skolstart i förskoleklassen såväl som starten i år 1. Vi kan också konstatera att gemensaken mellan alla barn / elever blir stor och att fadderrelationerna håller i sig i många år. Läsförmåga/läsförståelse Vi avser fortsätta köpa in fler klassuppsättningar skönlitterära böcker av innehållsmässigt god kvalitet för att arbeta vidare med boksamtal och läsförståelse. I arbetet med läsförståelsen vill vi arbeta med materialet En läsande klass. Målet är att läsaren ska kunna använda fler olika lässtrategier självmant och automatiskt under in egen läsning. Under nästa läsår kommer vi ha en specialpedagog som arbetar på skolan två förmiddagar i veckan. Hon har god erfarenhet av reading recovery och tidig intensiv lästräning. Vilket kommer vara särskilt gynnsamt för de elever som inte kommit igång med läsningen. Läs- och skrivinlärning med metoden ASL, Att skriva sig till läsning Vi fortsätter på samma sätt då vi ser goda resultat av vårt arbete det är dock för tidigt för att göra en djupgående analys av metoden/arbetssättet. Vi arbetar vidare med vår faddermodell och återgår till att bjuda in femåringarna redan under hösten. Årets sanering av skolgården gav inte möjlighet till den typen av aktiviteter under oktober-december. 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat er struktur för kvalitetsarbetet Vi arbetar systematiskt med utvärderingar av olika arbets- och ämnesområden. Skolans lärare och övriga pedagoger gör löpande utvärderingar på olika planeringsmöten som hålls varje vecka. Utvärderingarna dokumenteras och arkiveras. Vi övergår allt mer till att arkivera i sk drop-box för att skapa en enkel tillgänglighet till allt material som har med det löpande kvalitetsarbetet att göra. Skolans elever är med och utvärderar olika arbetsområden löpande under året. De olika arbetslagen arbetar med kvalitetsutvärderingar vid flera givan tillfällen under året. Under våren intensifieras arbetet med att sammanfatta för den årliga kvalitetsredovisningen i lärargruppen, fritidsgruppen och hela arbetslaget. Analys av ert kvalitetsarbete Våra över året återkommande utvärderingar gör det lättare för oss att ringa in olika utvecklingsområden, såsom t ex arbetet med att skapa ett Matematek, det fortsatta arbetet med ipads i undervisningen, och Grön flagg. Utvärderingarna är ett viktigt instrument för att mäta effekten av arbetet som gjorts, men också för att hitta svaga punkter som behöver förstärkning och utveckling. Att utvärderingarna sker ofta borgar för att vi snabbt kan ringa in de förbättringar och kvalitetssäkringar vi behöver göra. Vi säkerställer att inget hamnar mellan stolarna eller glöms bort. Utvärderingarna ligger till grund för fortsatt arbete och fortsatt planering av verksamheten och vi lär av erfarenheterna. Skolans rektor har under året gått andra året på rektorsprogrammet. Rektorsprogrammet bidrar till att belysa olika värderingsverktyg och användningsområden av t.ex. nyckeltal i kvalitetsarbetet Sida 6 av 15

7 Vi kommer att arbeta mer med sk drop-box för att skapa en enkelhet och tillgänglighet för alla medarbetare att hitta och därmed kunna ta del av all dokumentation kring vårt kvalitetsarbete som sker över året. Vi har inlett en process med att se över hur vi kan få vårt arbete med ipads att fungera även nästa läsår då ytterligare 24 elever ska arbeta med egna ipads i undervisningen. Att arbeta 1-1 innebär en stor påfrestning på skolans nätverk och vi undersöker möjligheterna att dra in fiber i huset. Skolan blir allt mer digitaliserad och förutsättningarna för att det ska lyckas hänger ihop med att de grundläggande förutsättningarna finns. Frågan kring om det är så att fasta tekniska installationer in i kommunens hus ska bekostas av skolpengen bör utredas på ett politiskt plan. 2 Resultatrapportering och analys 2.1 Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Nationella prov(ange antal elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån i alla delprov tex 98/111) Lå 2013/2014 Lå 2012/2013 Svenska åk 3 14/17 18/22 Matematik åk 3 17/17 22/22 Analys av resultaten per ämne från de nationella proven Svenska: Resultaten var till stora delar förväntade. Några elever i klassen har haft det kämpigt med den grundläggande läs-skrivinlärningen och trots att de arbetat relativt hårt har de inte hunnit ända fram, vilket syns i resultaten. Det positiva är dock att alla har klarat läsförståelsetesten, vilket visar att deras arbete har haft positiva effekter. Klassen har arbetat mycket med olika slags texter med fokus på läsförståelse. De har också arbetat med grunderna i textuppbyggnad och konstruktion av enkla meningar. Några elever har fått extra lästräning men har trots det inte klarat det muntliga lästestet. En elev med stora svårigheter när det gäller stavningen, har under vårterminen fått dyslexidiagnos, vilket ger en förklaring till hans specifika problem. Det moment där eleverna generellt har haft svagast resultat är i skrivande av faktatext samt två elever har inte klarat högläsningen. Arbete med läsförståelse tycks ha fungerat bra då resultaten är mycket bra. Vi har arbetat med många olika slags texter och frågor kring dessa texter. Det har gjort att eleverna förstått bättre vad det innebär att läsa mellan raderna. De har också haft läsläxa i stort sett varje vecka. De flesta elever som inte läst så bra har vi lyckats fånga upp och med extra insatser från skola och hem har det gått bra för de flesta. För några elever har det inte räckt till och där kan det ha varit otillräckliga insatser på tidigt stadium som eventuellt kan ge en förklaring. De elever som visade svagare resultat på DLS i år 2 är mycket viktiga att fånga upp och ge en strukturerad arbetsgång. Det är tydligt att det ofta är samma elever som sedan gör ett sämre resultat på de nationella proven. Matematik: Det fanns en viss tveksamhet kring om alla skulle klara alla prov eftersom det funnits elever som har haft specifika matematiksvårigheter. Klassen har arbetat något över den Sida 7 av 15

8 nivån som testats på de nationella proven och det visade sig att alla klarade samtliga prov. Klassen har arbetat mycket med olika moment i matematiken. De har följt en arbetsbok som är relativt avancerad och har därför haft relativt höga krav att uppnå. Vi har försökt att dela klassen när det varit möjligt för att kunna ge mer individuell hjälp. Det moment som visat svagast resultat är längdmätning. De svagare resultaten när det gäller längdmätning kan delvis förklaras av att vi inte har arbetat att mäta med det verktyg som skulle användas på provet. Eleverna blev förvirrade och förstod inte hur de skulle läsa av dessa linjaler och det var dessutom många uppgifter i detta delprov som gick ut på att kunna läsa av dem rätt. Matematikämnet är mycket stort och det är svårt att hinna träna alla tänkbara moment. Det är viktigt att alla får chansen att arbeta på sin nivå men ändå hinna med att lära sig grunderna inom alla olika områden inom matematiken. Det har hjälpt den här klassen att vi kunnat vara två lärare under många lektioner. Resultaten på de nationella proven stämmer väl överens med vilka elever som når/inte når målen totalt sett. Vi kommer lägga ännu större vikt vid att avsätta resurser för tidiga stödåtgärder. Då resultaten var förväntade kommer vi inte göra några ytterligare speciella åtgärder. Elever och föräldrar fick återkoppling av resultaten i samband med utvecklingssamtalen i slutet av terminen. Läraren använde skolverkets mall där varje delprov redovisas steg för steg. Dessutom hade läraren en egen enkel mall där den enskilda elevens resultat tydligt kunde läsas av mot maxpoäng och poäng för godkänt Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Majoriteten av Elevverkets föräldrar svarar att skolan utvecklar elevernas matematiska tänkande och att det stämmer helt. Några svarar att det stämmer ganska bra. Resultaten på de nationella proven visar att eleverna når detta mål. Man kan dock reflektera över att det kan finnas en viss oklarhet kring vad man exakt lägger in i begreppet matematisk tänkande och där kan man ha olika referensramar. Elevverket som är en liten skola kan inte delta som egen enhet i matematiklyftet. Vi har dock förhoppningar om att släppas in ett samarbete med kommunens skolor för att kunna delta i Matematiklyftet framöver. Elevverket gör dock en hel del egna satsningar på matematiken och ett Matemateket är under fortsatt utveckling Eleverna har hög läsförmåga 95% av föräldrarna till barn i förskoleklass svarar att det stämmer bra att Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns språkutveckling. 100% av Elevverkets föräldrar till elever i år 2 svarar att det stämmer mycket bra att Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns läsförmåga. Resultaten på de nationella proven visar att eleverna når detta mål avseende läsförmåga. Vi reflekterar över att det kan variera kring vad man menar med hög läsförmåga och olika föräldrar kan ha olika referensramar för sin åsikt. Alla skolans elever klarar läsförståelse delen i de nationella proven. Vi ser att skolan når nämndens mål med att eleverna ska ha en hög läsförmåga. Vi har vid ett kvällsmöte tittat på resultaten samt gjort analyser. I förskoleklassen har man arbetat mer aktivt med läsförståelse sedan förra läsåret. Vi kan detta år se höjda resultat. Även i övriga årskurser har man arbetat medvetet med läsförståelse. Sida 8 av 15

9 2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv de kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor som ni har sett Vi ser ingen skillnad mellan könen vad det gäller kunskapsresultaten och kommer att fortsätta att arbeta på det sätt vi hittills gjort d.v.s. könsneutralt. Analys av arbetet med att minska skillnaderna Vi ser ingen skillnad mellan könen vad det gäller kunskapsresultaten och kommer att fortsätta att arbeta på det sätt vi hittills gjort d.v.s. könsneutralt. Vi ser ingen skillnad mellan könen vad det gäller kunskapsresultaten och kommer att fortsätta att arbeta på det sätt vi hittills gjort d.v.s. könsneutralt. 3 Övriga frågor 3.1 Trygghet, trivsel och inflytande Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka Vi har under året diskuterat ett gemensamt förhållningssätt vad gäller arbetsro/ordning och reda för att få en samsyn och göra det tydligt för eleverna hur vi vill ha det på vår skola. Vi har också sett över våra rutiner vad det gäller fördelning av resurser/personal vid förflyttningar etc. Vi har tydligt poängterat för föräldrar och barn vikten av att komma i tid till lektioner. Detta för att minska den störning som uppstår när elever kommer sent. Vi såg snabbt förbättring/goda resultat. 77 % av förskoleklassens föräldrar anser att påståendet, Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass, stämmer bra. 18 % svarar att de inte vet och 5% svarar att det stämmer ganska dåligt. 81 % av föräldrarna till elever i år 2 tycker att påståendet, Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. 19 % svarar att de inte vet. Analys Vårt värdegrundsarbete i personalgruppen har varit givande och vi har haft många bra och givande diskussioner. En samsyn kring värdegrundsfrågor är inte helt given då vi alla har olika referensramar kring vad som är ordning och reda, arbetsro eller t.ex. en kreativ miljö. Arbetet med värdegrundsfrågorna har resulterat i än mer engagerade medarbetare. Vi har även lagt till punkten värdegrund som en stående fråga som tas upp på lärar- och fritidsmöten. Det har varit givande att diskutera olika fallbeskrivningar. Olika typer av fallbeskrivningar som belyst frågor som hur man hanterar besvärliga föräldrar, konflikter mellan kollegor, barn i behov av särskilt stöd och vanvårdade barn. Vi ser den huvudsakliga orsaken till mindre bra resultat på frågan i förskoleklassen om arbetsro som en konsekvens av utrymmesbrist. Utrymmesbristen är svår att göra något åt då skolan har begränsade lokaler och vi är beroende av att ta in en viss mängd elever varje år. Vi tycker att vi ser ett mönster kring personalens agerande som förebilder och elevernas Sida 9 av 15

10 agerande. Kvalitetsdokument Alla elever känner sig trygga Vi har ett väl utvecklat faddersystem som borgar för en bra start för skolans nya elever. Den fina kontakten mellan fadder och fadderbarn håller i sig under barnens/elevernas alla år på Elevverket. Vi får även information från föräldrar om att dessa relationer många gånger håller sig efter att barnen/eleverna lämnat vår verksamhet. Läsåret startar alltid med en vänskapsvecka som senare följd upp under vårterminen. Vänskapsaktiviterna syftar till att låta alla barn/elever på skolan lära känna varandra och att skapa en vi-känsla. Skolan är både relativt liten och personaltät och vår bedömning är att det spelar roll för en kvalitetssäkrad verksamhet. Vi erbjuder många roliga och stimulerande aktiviteter ute såväl som inne under raster och på fritids. Hela personalgruppen på Elevverket vinnlägger sig om att göra det lilla extra och engagemanget i olika arbetsuppgifter är alltid stort. För att få ytterligare en dimension på vårt arbete med trygghet och trivsel har vi hela läsåret arbetat med värdegrundsfrågor i personalgruppen. Vi har tagit hjälp av en extern konsult vid två tillfällen samt arbetat själva i en särskild arbetsgrupp vid ett flertal tillfällen. Detta tillsammans med gruppdiskussioner och olika fallbeskrivningar som vi arbetat med på årets personalmöten har stärkt vår gemensamma strävan efter att skapa en förskola/skola som ger barnen/eleverna/de vuxna ett klimat av trygghet och trivsel. 91 % av förskoleklassens föräldrar anser att påståendet, Mitt barn är tryggt i skolan, stämmer bra. 9 % svarar att de inte vet. 94 % av föräldrarna till elever i år två tycker att påståendet, Mitt barn är tryggt i skolan, stämmer bra. 6 % svarar att de inte vet. Analys Utifrån föräldrarnas svar i kundundersökningen drar vi slutsatsen att vi i mångt och mycket lyckats men att vi kan bli ännu bättre. Strävan ska förstås vara att 100 % av föräldrarna svarar att deras barn är trygga i skolan. Vi reflekterar över om den stora miljösaneringen som gjordes under läsåret med bristfällig information från ansvariga tjänstemän och en hastig evakuering har påverkat vårt resultat. En av våra styrkor är att vi är en liten skola med engagerad personal som alltid är beredda att lyssna på föräldrars önskemål och synpunkter kring det egna barnet. Vi tar med oss ett fortsatt arbete med värdegrundsfrågor in i nästa år så vi anser att dessa frågor aldrig får vila Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Förskoleklassen arbetar med portfolio där elevernas utveckling tydligt och kontinuerligt dokumenteras. Portfolion gås bl.a. igenom vid utvecklingssamtalen. Vid föräldramöten och utvecklingssamtal i alla klasser är vi tydliga med att tala om våra rutiner kring dokumentation. Detta kommer vi försöka göra ännu tydligare. 95% av föräldrarna till barn i förskoleklassen svarar att påståendet Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas, stämmer bra. Övriga 5 % anser att det stämmer ganska dåligt. 88% av skolans föräldrar till barn i år 2 svarar att påståendet, Jag får tydlig information om hur mitt barn ligger till i förhållande till kunskapskraven, stämmer bra. 13 % svarar att det Sida 10 av 15

11 stämmer ganska dåligt. Analys Vi funderar över de föräldrar som svarat att det stämmer ganska dåligt att de får tydlig information kring hur mitt barn utvecklas/ligger till i förhållande till kunskapsmålen. Vid höstens föräldramöten går vi alltid igenom rutinerna för hur vi följer upp elevernas kunskapsutveckling och hur vi informerar om den. Inför utvecklingssamtalen skickas material hem för påseende en vecka innan samtalen så vi finner det förvånande att vi har föräldrar som anser sig inte få information kring det egna barnets utveckling. Kan det vara missuppfattning av frågan? Kan det handla om att den förälder som varit på föräldramötet inte varit den som svarat på frågorna i kundundersökningen? Vi kommer behandla frågan vidare inför det kommande läsåret i lärargruppen samt tillsammans med klassföräldrarna. 3.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Beskriv hur verksamheten på fritidshemmet är upplagd för att stimulera elevernas utveckling och lärande? Vi har valt att satsa på varierande aktiviteter där barnen uppmuntras att prova på och lära sig nya saker. Vi har under året erbjudit barnen att delta i schack, dans, pingis, skapande, friluftsliv, fotboll, utflykter och fri lek. På fredagar serveras korvmellis ute och personalen har till varje vecka förberett en ny sorts turnering som utmanar alla sinnen och samarbetsförmågan. Som exempel på turnering kan nämnas dragkamp, blåsbollsturnering, pingisturnering, klä på sig snabbast turnering och turnering i bordscurling. Vi erbjuder särskilda lovprogram för de barn som inte reser bort eller lediga på loven. Treorna har under våren ett särskilt sk utskolningsprogram som innebär att de bl.a. tränar på att läsa busstidtabell, åker till Djursholms torg med bussen och handlar något, tränar på att laga enklare mellis själva, tränar trafik och cykelvett och enkel första hjälpen. Samtliga av skolans klasser har integrerad fritidspersonal även under skoldagen i klassrummen vilket gör att dagen blir väl sammanhållen för barnen. Personalen på fritids upplever att deras olika kompetenser tas tillvara på ett som kommer barnen till del. På Elevrådet behandlas frågor som berör både skola som fritids och många gånger kommer det upp önskemål om nya aktivitetsgrupper via den kanalen. Vi upplever själva att fritidshemmet på Elevverket erbjuder en verksamhet som är givande, uppmuntrande och utmanande för barnen. 95 % av föräldrarna till barn i förskoleklassen att påståendet, Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn, stämmer bra. 100 % av föräldrarna till barn i år 2 svarar att påståendet, Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn, stämmer bra. Sida 11 av 15

12 Analysera ert arbete med att stimulera elevernas utveckling och lärande på fritidshemmet Vi menar att om fritidshemmet erbjuder roliga, utmanande och varierande aktiviteter så vill barnen stanna på fritids i stället för att gå i väg på olika aktiviteter på andra ställen. Vi anser att dagens barn har väldigt ambitiösa föräldrar som vill att barnen ska ges möjlighet att delta i många olika fritidsaktiviteter. Kan vi erbjuda bra och varierade aktiviteter så kan/får barnen stanna på fritids i stället för att skjutsas runt till andra ställen och på så sätt kanske slippa ett stressmoment. Vi ser det som en fördel att personalen som arbetar på fritids har varierande åldrar och att det är både män och kvinnor. Vi har en hög personaltäthet och en jämn fördelning av män och kvinnor som arbetar på fritids vilket vi bedömer vara en stor fördel inte minst ur ett genusperspektiv. Vi märker att barnen gärna stannar kvar på fritidshemmet för att delta i de erbjudna aktiviteterna inte minst på fredagar som blivit något av veckans höjdpunkt för barnen. För barnen som deltagit i schackgruppen blir lärandet tydligt då de lätt kan se sina framsteg och sin utveckling. Både pojkar och flickor har deltagit. De spelar många gånger i olika ålderskonstellationer. Dansgruppen har till stor del bestått av pojkar vilket ger oss en klar indikation på att gamla könsrollsstereotyper luckrats upp. Vi märker tydligt att barnen väjer aktivitet utifrån intresse och lust mer än något annat. Arbetslaget på fritidshemmet är i stort sett intakt till nästa läsår vilket är en fördel. Arbetslaget är väl intrimmat och en samsyn finns. Avsikten är att göra tätare byten av aktivitetsgrupper under året för att få ett än större utbud av aktiviteter. Vi är mer än nöjda med våra lovaktiviteter. Det är oftast samma barn som deltar i verksamheten vid lov emedan övriga barn är lediga och inte så sällan bortresta till olika exotiska resmål. Vår ambition är att de som är kvar ska få lite extra guldkant. Vi erbjuder då lite extra spännande utflykter samt lite lyxigare aktiviteter hemma på fritids. Detta har varit mycket uppskattat av både barn och föräldrar. Vi låter även fortsättningsvis skolans elevråd vara en kanal för frågor för skoldagen så väl som för tiden på fritids. Vi kommer att arbeta med hur vi kan ge bättre information till föräldrarna om aktiviteter som deras barn deltar alt vill delta i. Vi kommer även logga vilka aktiviteter som lockar flickor respektive pojkar samt hur många pojkar respektive flickor som deltar i de olika fredagsturneringarna. 3.3 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Inför mottagandet av nya elever har vi utförliga överlämnandesamtal mellan förskola och förskoleklass samt mellan förskoleklass och år 1 eller i förekommande fall med avlämnande skola och mottagande klasslärare. Elevverkets fast stationerade förskollärare besöker under våren alla de förskolor där de nya förskoleklassbarnen går för att på så sätt få en förförståelse Sida 12 av 15

13 för hur barnen haft det under sin tid i förskolan. På Elevverket har vi ett tätt samarbete mellan lärare, förskollärare och pedagoger vid planering av verksamheten. Detta minimerar/utesluter upprepning för barnen/eleverna. Vi har som regel en personal från Småbarnsskolan som följer med de nya förskoleklassarna till Elevverket under deras första år på skolan. Övergångarna går smidigt. Eleverna känner sig trygga då skolans vuxna är kända för dem. Arbetet med eleverna underlättas av att våra goda rutiner vid överlämningar ha skapat en bra förförståelse för den enskilda elevens behov och kunskapsnivå samt behoven på gruppnivå. Ytterligare ett sätt att minimera risken för upprepning är att vi just nu arbetar med den röda tråden från förskoleklass till trean genom att skapa ett dokument som gör det tydligt vilka områden de olika årskurserna behandlar och arbetar kring. Barn som har bott utomlands eller har en engelsktalande förälder ges möjlighet att delta tillsammans med de äldre eleverna i advanced english. Vissa år kan förskoleklassarna bilda en egen grupp beroende på mängden barn som behöver delta i advanced english Analys av arbetet Vi gör bedömningen att vår relativt sett småskaliga skola med goda förbindelser till den egna förskolan, Småbarnsskolan, skapar de bästa förutsättningar för ett bra samarbete för elevernas bästa. Vi tar även emot en stor andel barn från Förskolan Äventyret som vi har ett gott samarbete med vilket ger oss goda möjligheter att ge barnen därifrån den bästa start hos oss. Vi har inte märkt av några problem för de barn som kommer ensamma från någon förskola då de större grupperna från Småbarnsskolan och Äventyret redan lärt känna varandra lite grann och därmed är öppna, nyfikna och samarbetsvilliga för att hjälpa sina nya kamrater till rätta i sin nya grupp. Advanced english ger möjlighet för barn med större kunskaper att utmanas även i engelskan. 3.4 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för alla elever Vi har påbörjat arbetet med SPSM s material (Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Kartläggningen är gjord och arbetet fortsätter under nästa läsår. Vi har påbörjat arbetet med Grön flagg där ett av våra utvecklingsområden är Barnkonventionen. Vi kommer att ha UNICEF s material "Rättigheter för varenda unge" till grund för vårt arbete. Som en förlängning av arbetet med barnkonventionen vill vi att eleven funderar över vad rättigheterna har för betydelse för eleven själv och hur rättigheterna påverkar elevens vardagsliv. I vårt dagliga arbete utgår vi från varje individs behov och förutsättningar och planerar verksamheten utifrån det. Varje vecka diskuterar vi eleverna och elevernas behov och vad skolan kan göra för var och en. Analys av era insatser under året Då vi är i uppstarten av SPMS s material och ännu inte kommit så långt med vårt Grön Flaggarbete är det för tidigt för att se några resultat. Vi ber att få återkomma med en vidare analys nästa år. Sida 13 av 15

14 Vi fortsätter våra påbörjade projekt. Kvalitetsdokument Personal Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Vi har en fast stationerad legitimerad förskollärare i skolans förskoleklass. Skolans tre klasslärare är samtliga behöriga och legitimerade av Skolverket. Skolans textillärare och musiklärare arbetar på uppdrag vissa timmar varje vecka. De är utbildade och behöriga. Vår bedömning just nu är att vi inte har något akut rekryteringsbehov. Inom en treårsperiod kommer vi behöva rekrytera en ny textillärare. Vi har sedan ht-13 en Förstelärare på Elevverket. Vår förstelärare arbetar företrädesvis med utvecklingsfrågor inom matematik och IKT. Vi har för närvarande inte någon VFU-handledare och har därmed inte tagit emot någon student det senaste året. Vi belyser kompetensutveckling i våra medarbetarsamtal och avsikten är att var och en ska ges möjlighet att förkovra sig under året både enskilt och i större projekt som gynnar hela arbetslaget och skolan. Vi har under de senaste två tre åren arbetat intensivt med matematik samt med ipads som läromedel. Det finns en stark önskan från våra lärare om att ges möjlighet att delta i Matematiklyftet. De har ännu inte kunnat beredas plats i ett samarbete med Danderyds kommun vilket var en besvikelse. Analys av era insatser under året Elevverkets lärare är hungriga och utvecklings benägna vilket ger en dynamisk miljö på skolan. En liten skola med begränsade resurser är beroende av sina engagerade lärare varför utveckling aldrig får försummas. Vår gemensamma inställning är att glädje, nyfikenhet och utveckling gynnar våra elever. Vilket bl.a. är en förklaring till det stora engagemanget i att bygga skolans Matematek. 95 % av föräldrarna till barn i förskoleklassen svarar att påståendet, Skolarbetet är stimulerande för mitt barn, stämmer bra. 5 % svarar att det stämmer ganska dåligt. 100 % av föräldrarna till barn i förskoleklassen svarar att påståendet, Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse för skolarbete, stämmer bra. 100 % av föräldrarna i år två svarar att påståendet, Skolarbetet är stimulerande för mitt barn, stämmer bra. 100 % av föräldrarna i år två svarar att påståendet, Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse för skolarbete, stämmer bra. Sida 14 av 15

15 Vår avsikt och önskan är att komma med i samarbetet kring Matematiklyftet tillsammans med övriga skolor i Danderyds kommun. Vi kommer att fortsätta vårt påbörjade arbete med Matemateket som nu går in i fas två. Vi har beviljats ytterligare stipendiemedel från Maya och Bertil Falcks skolstiftelse för detta. Vår förväntan på Matemateket är att det kommer ge alla elever utmaningar och stöd för att förstå matematikens logiska byggstenar. Vi ska även bedriva ett projekt med hjälp av projektmedel från Danderyds kommun inom området formativ bedömning. Arbetslagets påbörjade arbete med den röda tråden mellan förskolan-förskoleklassen skolan kommer att fortsätta. Sida 15 av 15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Innehållsförteckning Organisation Personal Klass Arbetslag/samverkan Specialresurser

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Nacka kommuns vision för förskola, fritids och skola Välkommen till oss! Sigfridsborgs skola med förskolor

Läs mer

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Utvärderingsmall för kvalitetsredovisning: fritidshem Fritidshem: Alunskolans fritidshem Kvalitetsredovisning för perioden:

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Förskolechef Katarina Klinga 2013-05-28 Kvalitetsredovisning för Trollflöjtens förskola 2012-2013 1. Organisation Förskoleverksamheten i Gästrik

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Åtorps förskoleklass Läsåret 2012/2013 Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Det var en gång för länge sedan, mer än 40 år. Då tog herrarna på slottet ett stort beslut. På ängen bakom allén av björkar, där skulle ett hus

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Ormstaskolans verksamhetsplan

Ormstaskolans verksamhetsplan 2013-10-31 SID 1/9 Ormstaskolans verksamhetsplan 2013/2014 Bilden är hämtad från Skolverkets webbplats. @VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE/ SID 2/9 Ormstaskolans vision Ormstaskolan som begrepp inbegriper

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Lokal handlingsplan Matematik Att ge stöd till en positiv matematikutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att förebygga matematiksvårigheter

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12.

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12. KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12. Förskoleklass årskurs 6 Enhet: Sandbackaskolan Rektor: AnnChristin Karlsson, rektor F 3 och särskolan Maria Lindström, rektor 4 6 och förberedelsegruppen 1. KOMPETENSUTVECKLING.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer