Kvalitetsdokument 2013/2014

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2013/2014

2 Innehållsförteckning Kvalitetsdokument Inledande frågor Utvecklingsområden på skolan Framgångsfaktorer och goda exempel Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Resultatrapportering och analys Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen Resultat på nationella prov Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Eleverna har hög läsförmåga Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor... 9_Toc Övriga frågor Trygghet, trivsel och inflytande Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka Alla elever känner sig trygga Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Personal Pedagogisk kompetens och behörighet Sida 2 av 15

3 1 Inledande frågor 1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/ Vi bygger ett Matematek på Elevverket. Vår avsikt har varit och är att utveckla matematikundervisningen och därmed även höja elevernas resultat. Vi önskar fördjupa och förbättra skolans undervisning. Vår övertygelse är att elevernas möjlighet till förståelse och intresse för matematik kommer att öka ytterligare. Trots att arbetet ännu inte är klart kan vi redan nu se tecken på att detta stämmer. 2. Vi har påbörjat arbetet med Grön flagg Våra tre utvecklingsområden inom arbetet med Grön flagg är: Barnkonventionen. Vi kommer att ha UNICEF s material "Rättigheter för varenda unge" till grund för vårt arbete. Som en förlängning av arbetet med barnkonventionen vill vi att eleven funderar över var rättigheterna har för betydelse för eleven själv och hur rättigheterna påverkar elevens vardagsliv. Göra eleverna uppmärksamma på sin dagliga konsumtion och hur det påverkar miljön. Vi gör en historisk koppling. Vi använder oss av Sörabs material "Sophias sopskola" och deras matris kring återvinningsarbete som utgångspunkt för vårt arbete. Vi kommer arbeta utifrån perspektivet hemma och skola för att sedan arbeta vidare mot perspektiven kommun och värld. Rättigheter och skyldigheter i naturen. Vi vill arbeta med allemansrätten för att eleverna ska förstå att det är en unik möjlighet för oss alla att röra oss fritt i naturen. Eleverna ska lära sig om sina rättigheter och skyldigheter ute i naturen. Vi kommer att använda materialet "Det stora Örnäventyret" från Håll Sverige rent som utgångspunkt för vårt arbete. Ett tredje utvecklingsområde under året har varit att ytterligare en klass har fått ipads för arbete en-till-en i första hand i matematik och svenska. I arbetet med läs- och skrivinlärningen har vi utgått från Erica Lövgrens bok Med datorn som skrivverktyg språk, motorik och bokstavsformer. Analys av era insatser under året Matematek Vi inledde året med att fyra personer gjorde en studieresa till Lund och Södra Sandby byskola och deras Matematek. Vi fick en rejäl genomgång av deras misstag och framgångsfaktorer vilket blev en bra kick-off för oss i arbetet med att bygga upp ett eget Matematek Sedan invigningen i januari har Matemateket använts flitigt av våra skolklasser och vi har även haft besök av barn och pedagoger från Småbarnsskolan. Vi ser redan nu goda resultat och effekter av att arbeta i Matemateket på ett laborativt sätt, men vi ser också flera ytterligare utvecklingsmöjligheter. Vi vill fortsätta att bygga ut Matemateket genom att utöka materialet. Detta för att göra det möjligt för fler elever att arbeta med samma moment samt att vidga och utveckla våra arbetsområden, taluppfattning, sortering, de fyra räknesätten, geometri, vikt, längd samt tid. I Matemateket finns allt material synligt och tillgängligt och detta stimulerar elevernas nyfikenhet och kreativitet. Vi ser möjligheten att göra det laborativa arbetssättet tillgängligt på fler ställen på vår skola, så att eleverna ges ännu större möjlighet att få upp ögonen för Sida 3 av 15

4 matematiken och ge dem ännu bättre möjligheter att göra kopplingar mellan informellt vardagsspråk och formell matematik terminologi. Vi vill därför utvidga vårt Matematek till att även innefatta vår skolgård och se skolgården som en resurs i den grundläggande matematikundervisningen. Genom inköp av t ex ett schack i stort format, uppbyggnad av en sk hundraruta av trädgårdsplattor eller varför inte en tallinje eller en gigantisk klocka på marken med flyttbara visare, vill vi att eleverna utforskar och lär matematik, både tillsammans, och enskilt genom att i leken använda och förklara begrepp. Vi ser även en fortsättning i arbetet med strukturen av arbetsgången i Matemateket. Att ett Matematek är uppbyggt ger inga garantier för att det sker en utveckling av elevers lärande i matematik. Avgörande för att arbetet ska bli värdefullt är så klart att alla som vistas i Matemateket vet vad syftet är och att det är matematikinnehållet som är fokus precis som i all annan matematikundervisning. Laborativt material är ingen mirakelkur i sig utan läraren måste göra medvetna, didaktiska val. Vår tanke är att varje övning i matemateket ska vara kopplad till den matematikundervisning som sker i klassrummet. Övningen ska fördjupa och/eller befästa det område man behandlar i exempelvis matematikboken. Grön flagg Efter en lång planeringsfas har projektet sjösatts och fortgår under läsåret 14/15. Vi kan därför ännu inte se några direkta resultat än. Ipads en-till-en Att arbeta med ipaden är både motivationshöjande och lustfyllt. Det tar inte många sekunder innan barnet är fullt upptagen med att lära sig nya saker. Som pedagog har man med ipaden omedelbar tillgång till en rad lärresurser. Både lärare och elever kan söka på internet efter information, kommunicera med andra, göra snygga presentationer, skriva anteckningar, måla bilder, skapa musik med mera direkt på sin ipad. Arbeten gjorda på ipaden kan sedan skrivas ut eller delas med andra via webbsiter eller e-post. De största framgångarna ser vi i arbetet med metoden Att skriva sig till läsning. Vi ser att elevernas texter ökar i omfång och får ett bättre innehåll. Vi ser även positiva effekter på elevernas stavning. Arbetet med IUP underlättas då man med lätthet kan finna appar som går att matcha med uppsatta IUP-mål. I matematiken ser vi inte lika stora effekter. Dock är appar och webbsidor ett utmärkt sätt att färdighetsträna på. Vi anser att matematikundervisningen med IKT bör kompletteras med traditionell matematikundervisning, t ex matematikbok och laborativt material. Marknaden för läromedel som är utvecklade för ipads är begränsad. De som finns är inte beprövade och har många barnsjukdomar. Detta har gjort att vi som ligger i framkant fått agera försökskanin. Det har gett många timmars merjobb och frustration. Då antalet användare succesivt ökar så blir vår internetuppkoppling överbelastad och blir långsam. Detta är något som måste åtgärdas till hösten för att arbetat ska fungera smidigt. Vi bör diskutera regler och rutiner för användandet av internet samt se över möjligheterna till blockeringar och filter av vissa webbsidor. Sida 4 av 15

5 Grön flagg Med verktyget Grön flagg blir arbetet med hållbar utveckling en naturlig del av det dagliga skol- och förskolearbetet. Formativ bedömning - Syftet med vårt projekt är att lärarna på Elevverket ska nå en tydlig samsyn kring bedömning. Samt att finna former för att integrera och göra den formativa bedömningen till en naturlig del i undervisningen och där igenom främja elevens lärande. Vi har beviljats ytterligare medel från Maya och Bertil Falcks Skolstiftelse för att arbeta med en fortsättning i uppbyggnaden av Matemateket. Vi avser även arbeta vidare med en Röd tråd inom skolan och mellan förskolan och skolan. Ett arbete med att upprätta ett dokument kring hur vi ska arbeta med ipads i de olika årskurserna har redan påbörjats. 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Analys av skolans goda resultat Läs- och skrivinlärning med metoden ASL. ASL, Att skriva sig till läsning, bidrar till en snabbare textmedvetenhet. Vi ser att elevernas texter ökar i omfång och får ett bättre innehåll. Vi ser även positiva effekter på elevernas stavning. Att leka med tangentbordet ökar skriv- och läsglädjen och barnen slipper att kämpa med motoriken. Tal och ljud, läsning och skrivning kopplas tätare samman och ipaden spelar en central roll. Ipaden ersätter inte pennan helt vid läs- och skrivinlärning utan tekniken är ett komplement. Läsförmåga/läsförståelse Skolan arbetar medvetet med läsning och läsförståelse. Som exempel kan nämnas att hela skolan har enskild läsning och högläsning varje dag. I förskoleklassen arbetar vi med språklig medvetenhet utifrån Bornholmsmodellen och med materialet Lyckostjärnan som är en fortsättning på Bornholmsmodellen. Lyckostjärnan lägger grunden för fortsatt arbete med läsförståelsen i år 1-3. Fadderverksamhet Vi har ett väl genomtänkt faddersystem för att skapa trivsel, gemenskap och trygghet på skolan. År 2 blir under våren faddrar till de blivande förskoleklassarna Den blivande förskoleklassen hälsar på skolan och sina faddrar vid tre tillfällen i maj Faddrarna skriver ett personligt välkomst brev till sina fadderbarn Elevverkets förskollärare besöker de blivande förskoleklassarna i deras förskolemiljö samt har överlämningssamtal med avlämnande pedagog i förskolan Varje läsår startar med en sk vänskapsvecka då vi särskilt arbetar med relationer, konflikthantering och trivselfrågor Under förskoleklassåret har faddrar och fadderbarn gemensamma lektioner/fadderträffar en gång per månad Blivande lärare till årskurs 1 har några lära-känna-lektioner under maj månad när barnen fortfarande går i förskoleklassen Blivande läraren i år 1 presenteras för föräldrarna vid ett särskilt föräldrakaffe i maj när barnen fortfarande går i förskoleklassen Sida 5 av 15

6 Alla dessa aktiviteter ger barnen en stor trygghet inför sin skolstart i förskoleklassen såväl som starten i år 1. Vi kan också konstatera att gemensaken mellan alla barn / elever blir stor och att fadderrelationerna håller i sig i många år. Läsförmåga/läsförståelse Vi avser fortsätta köpa in fler klassuppsättningar skönlitterära böcker av innehållsmässigt god kvalitet för att arbeta vidare med boksamtal och läsförståelse. I arbetet med läsförståelsen vill vi arbeta med materialet En läsande klass. Målet är att läsaren ska kunna använda fler olika lässtrategier självmant och automatiskt under in egen läsning. Under nästa läsår kommer vi ha en specialpedagog som arbetar på skolan två förmiddagar i veckan. Hon har god erfarenhet av reading recovery och tidig intensiv lästräning. Vilket kommer vara särskilt gynnsamt för de elever som inte kommit igång med läsningen. Läs- och skrivinlärning med metoden ASL, Att skriva sig till läsning Vi fortsätter på samma sätt då vi ser goda resultat av vårt arbete det är dock för tidigt för att göra en djupgående analys av metoden/arbetssättet. Vi arbetar vidare med vår faddermodell och återgår till att bjuda in femåringarna redan under hösten. Årets sanering av skolgården gav inte möjlighet till den typen av aktiviteter under oktober-december. 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat er struktur för kvalitetsarbetet Vi arbetar systematiskt med utvärderingar av olika arbets- och ämnesområden. Skolans lärare och övriga pedagoger gör löpande utvärderingar på olika planeringsmöten som hålls varje vecka. Utvärderingarna dokumenteras och arkiveras. Vi övergår allt mer till att arkivera i sk drop-box för att skapa en enkel tillgänglighet till allt material som har med det löpande kvalitetsarbetet att göra. Skolans elever är med och utvärderar olika arbetsområden löpande under året. De olika arbetslagen arbetar med kvalitetsutvärderingar vid flera givan tillfällen under året. Under våren intensifieras arbetet med att sammanfatta för den årliga kvalitetsredovisningen i lärargruppen, fritidsgruppen och hela arbetslaget. Analys av ert kvalitetsarbete Våra över året återkommande utvärderingar gör det lättare för oss att ringa in olika utvecklingsområden, såsom t ex arbetet med att skapa ett Matematek, det fortsatta arbetet med ipads i undervisningen, och Grön flagg. Utvärderingarna är ett viktigt instrument för att mäta effekten av arbetet som gjorts, men också för att hitta svaga punkter som behöver förstärkning och utveckling. Att utvärderingarna sker ofta borgar för att vi snabbt kan ringa in de förbättringar och kvalitetssäkringar vi behöver göra. Vi säkerställer att inget hamnar mellan stolarna eller glöms bort. Utvärderingarna ligger till grund för fortsatt arbete och fortsatt planering av verksamheten och vi lär av erfarenheterna. Skolans rektor har under året gått andra året på rektorsprogrammet. Rektorsprogrammet bidrar till att belysa olika värderingsverktyg och användningsområden av t.ex. nyckeltal i kvalitetsarbetet Sida 6 av 15

7 Vi kommer att arbeta mer med sk drop-box för att skapa en enkelhet och tillgänglighet för alla medarbetare att hitta och därmed kunna ta del av all dokumentation kring vårt kvalitetsarbete som sker över året. Vi har inlett en process med att se över hur vi kan få vårt arbete med ipads att fungera även nästa läsår då ytterligare 24 elever ska arbeta med egna ipads i undervisningen. Att arbeta 1-1 innebär en stor påfrestning på skolans nätverk och vi undersöker möjligheterna att dra in fiber i huset. Skolan blir allt mer digitaliserad och förutsättningarna för att det ska lyckas hänger ihop med att de grundläggande förutsättningarna finns. Frågan kring om det är så att fasta tekniska installationer in i kommunens hus ska bekostas av skolpengen bör utredas på ett politiskt plan. 2 Resultatrapportering och analys 2.1 Alla elever ska nå minst godkända resultat i alla ämnen Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Nationella prov(ange antal elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån i alla delprov tex 98/111) Lå 2013/2014 Lå 2012/2013 Svenska åk 3 14/17 18/22 Matematik åk 3 17/17 22/22 Analys av resultaten per ämne från de nationella proven Svenska: Resultaten var till stora delar förväntade. Några elever i klassen har haft det kämpigt med den grundläggande läs-skrivinlärningen och trots att de arbetat relativt hårt har de inte hunnit ända fram, vilket syns i resultaten. Det positiva är dock att alla har klarat läsförståelsetesten, vilket visar att deras arbete har haft positiva effekter. Klassen har arbetat mycket med olika slags texter med fokus på läsförståelse. De har också arbetat med grunderna i textuppbyggnad och konstruktion av enkla meningar. Några elever har fått extra lästräning men har trots det inte klarat det muntliga lästestet. En elev med stora svårigheter när det gäller stavningen, har under vårterminen fått dyslexidiagnos, vilket ger en förklaring till hans specifika problem. Det moment där eleverna generellt har haft svagast resultat är i skrivande av faktatext samt två elever har inte klarat högläsningen. Arbete med läsförståelse tycks ha fungerat bra då resultaten är mycket bra. Vi har arbetat med många olika slags texter och frågor kring dessa texter. Det har gjort att eleverna förstått bättre vad det innebär att läsa mellan raderna. De har också haft läsläxa i stort sett varje vecka. De flesta elever som inte läst så bra har vi lyckats fånga upp och med extra insatser från skola och hem har det gått bra för de flesta. För några elever har det inte räckt till och där kan det ha varit otillräckliga insatser på tidigt stadium som eventuellt kan ge en förklaring. De elever som visade svagare resultat på DLS i år 2 är mycket viktiga att fånga upp och ge en strukturerad arbetsgång. Det är tydligt att det ofta är samma elever som sedan gör ett sämre resultat på de nationella proven. Matematik: Det fanns en viss tveksamhet kring om alla skulle klara alla prov eftersom det funnits elever som har haft specifika matematiksvårigheter. Klassen har arbetat något över den Sida 7 av 15

8 nivån som testats på de nationella proven och det visade sig att alla klarade samtliga prov. Klassen har arbetat mycket med olika moment i matematiken. De har följt en arbetsbok som är relativt avancerad och har därför haft relativt höga krav att uppnå. Vi har försökt att dela klassen när det varit möjligt för att kunna ge mer individuell hjälp. Det moment som visat svagast resultat är längdmätning. De svagare resultaten när det gäller längdmätning kan delvis förklaras av att vi inte har arbetat att mäta med det verktyg som skulle användas på provet. Eleverna blev förvirrade och förstod inte hur de skulle läsa av dessa linjaler och det var dessutom många uppgifter i detta delprov som gick ut på att kunna läsa av dem rätt. Matematikämnet är mycket stort och det är svårt att hinna träna alla tänkbara moment. Det är viktigt att alla får chansen att arbeta på sin nivå men ändå hinna med att lära sig grunderna inom alla olika områden inom matematiken. Det har hjälpt den här klassen att vi kunnat vara två lärare under många lektioner. Resultaten på de nationella proven stämmer väl överens med vilka elever som når/inte når målen totalt sett. Vi kommer lägga ännu större vikt vid att avsätta resurser för tidiga stödåtgärder. Då resultaten var förväntade kommer vi inte göra några ytterligare speciella åtgärder. Elever och föräldrar fick återkoppling av resultaten i samband med utvecklingssamtalen i slutet av terminen. Läraren använde skolverkets mall där varje delprov redovisas steg för steg. Dessutom hade läraren en egen enkel mall där den enskilda elevens resultat tydligt kunde läsas av mot maxpoäng och poäng för godkänt Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Majoriteten av Elevverkets föräldrar svarar att skolan utvecklar elevernas matematiska tänkande och att det stämmer helt. Några svarar att det stämmer ganska bra. Resultaten på de nationella proven visar att eleverna når detta mål. Man kan dock reflektera över att det kan finnas en viss oklarhet kring vad man exakt lägger in i begreppet matematisk tänkande och där kan man ha olika referensramar. Elevverket som är en liten skola kan inte delta som egen enhet i matematiklyftet. Vi har dock förhoppningar om att släppas in ett samarbete med kommunens skolor för att kunna delta i Matematiklyftet framöver. Elevverket gör dock en hel del egna satsningar på matematiken och ett Matemateket är under fortsatt utveckling Eleverna har hög läsförmåga 95% av föräldrarna till barn i förskoleklass svarar att det stämmer bra att Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns språkutveckling. 100% av Elevverkets föräldrar till elever i år 2 svarar att det stämmer mycket bra att Lärarna arbetar aktivt för att stimulera mitt barns läsförmåga. Resultaten på de nationella proven visar att eleverna når detta mål avseende läsförmåga. Vi reflekterar över att det kan variera kring vad man menar med hög läsförmåga och olika föräldrar kan ha olika referensramar för sin åsikt. Alla skolans elever klarar läsförståelse delen i de nationella proven. Vi ser att skolan når nämndens mål med att eleverna ska ha en hög läsförmåga. Vi har vid ett kvällsmöte tittat på resultaten samt gjort analyser. I förskoleklassen har man arbetat mer aktivt med läsförståelse sedan förra läsåret. Vi kan detta år se höjda resultat. Även i övriga årskurser har man arbetat medvetet med läsförståelse. Sida 8 av 15

9 2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv de kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor som ni har sett Vi ser ingen skillnad mellan könen vad det gäller kunskapsresultaten och kommer att fortsätta att arbeta på det sätt vi hittills gjort d.v.s. könsneutralt. Analys av arbetet med att minska skillnaderna Vi ser ingen skillnad mellan könen vad det gäller kunskapsresultaten och kommer att fortsätta att arbeta på det sätt vi hittills gjort d.v.s. könsneutralt. Vi ser ingen skillnad mellan könen vad det gäller kunskapsresultaten och kommer att fortsätta att arbeta på det sätt vi hittills gjort d.v.s. könsneutralt. 3 Övriga frågor 3.1 Trygghet, trivsel och inflytande Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka Vi har under året diskuterat ett gemensamt förhållningssätt vad gäller arbetsro/ordning och reda för att få en samsyn och göra det tydligt för eleverna hur vi vill ha det på vår skola. Vi har också sett över våra rutiner vad det gäller fördelning av resurser/personal vid förflyttningar etc. Vi har tydligt poängterat för föräldrar och barn vikten av att komma i tid till lektioner. Detta för att minska den störning som uppstår när elever kommer sent. Vi såg snabbt förbättring/goda resultat. 77 % av förskoleklassens föräldrar anser att påståendet, Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass, stämmer bra. 18 % svarar att de inte vet och 5% svarar att det stämmer ganska dåligt. 81 % av föräldrarna till elever i år 2 tycker att påståendet, Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. 19 % svarar att de inte vet. Analys Vårt värdegrundsarbete i personalgruppen har varit givande och vi har haft många bra och givande diskussioner. En samsyn kring värdegrundsfrågor är inte helt given då vi alla har olika referensramar kring vad som är ordning och reda, arbetsro eller t.ex. en kreativ miljö. Arbetet med värdegrundsfrågorna har resulterat i än mer engagerade medarbetare. Vi har även lagt till punkten värdegrund som en stående fråga som tas upp på lärar- och fritidsmöten. Det har varit givande att diskutera olika fallbeskrivningar. Olika typer av fallbeskrivningar som belyst frågor som hur man hanterar besvärliga föräldrar, konflikter mellan kollegor, barn i behov av särskilt stöd och vanvårdade barn. Vi ser den huvudsakliga orsaken till mindre bra resultat på frågan i förskoleklassen om arbetsro som en konsekvens av utrymmesbrist. Utrymmesbristen är svår att göra något åt då skolan har begränsade lokaler och vi är beroende av att ta in en viss mängd elever varje år. Vi tycker att vi ser ett mönster kring personalens agerande som förebilder och elevernas Sida 9 av 15

10 agerande. Kvalitetsdokument Alla elever känner sig trygga Vi har ett väl utvecklat faddersystem som borgar för en bra start för skolans nya elever. Den fina kontakten mellan fadder och fadderbarn håller i sig under barnens/elevernas alla år på Elevverket. Vi får även information från föräldrar om att dessa relationer många gånger håller sig efter att barnen/eleverna lämnat vår verksamhet. Läsåret startar alltid med en vänskapsvecka som senare följd upp under vårterminen. Vänskapsaktiviterna syftar till att låta alla barn/elever på skolan lära känna varandra och att skapa en vi-känsla. Skolan är både relativt liten och personaltät och vår bedömning är att det spelar roll för en kvalitetssäkrad verksamhet. Vi erbjuder många roliga och stimulerande aktiviteter ute såväl som inne under raster och på fritids. Hela personalgruppen på Elevverket vinnlägger sig om att göra det lilla extra och engagemanget i olika arbetsuppgifter är alltid stort. För att få ytterligare en dimension på vårt arbete med trygghet och trivsel har vi hela läsåret arbetat med värdegrundsfrågor i personalgruppen. Vi har tagit hjälp av en extern konsult vid två tillfällen samt arbetat själva i en särskild arbetsgrupp vid ett flertal tillfällen. Detta tillsammans med gruppdiskussioner och olika fallbeskrivningar som vi arbetat med på årets personalmöten har stärkt vår gemensamma strävan efter att skapa en förskola/skola som ger barnen/eleverna/de vuxna ett klimat av trygghet och trivsel. 91 % av förskoleklassens föräldrar anser att påståendet, Mitt barn är tryggt i skolan, stämmer bra. 9 % svarar att de inte vet. 94 % av föräldrarna till elever i år två tycker att påståendet, Mitt barn är tryggt i skolan, stämmer bra. 6 % svarar att de inte vet. Analys Utifrån föräldrarnas svar i kundundersökningen drar vi slutsatsen att vi i mångt och mycket lyckats men att vi kan bli ännu bättre. Strävan ska förstås vara att 100 % av föräldrarna svarar att deras barn är trygga i skolan. Vi reflekterar över om den stora miljösaneringen som gjordes under läsåret med bristfällig information från ansvariga tjänstemän och en hastig evakuering har påverkat vårt resultat. En av våra styrkor är att vi är en liten skola med engagerad personal som alltid är beredda att lyssna på föräldrars önskemål och synpunkter kring det egna barnet. Vi tar med oss ett fortsatt arbete med värdegrundsfrågor in i nästa år så vi anser att dessa frågor aldrig får vila Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Förskoleklassen arbetar med portfolio där elevernas utveckling tydligt och kontinuerligt dokumenteras. Portfolion gås bl.a. igenom vid utvecklingssamtalen. Vid föräldramöten och utvecklingssamtal i alla klasser är vi tydliga med att tala om våra rutiner kring dokumentation. Detta kommer vi försöka göra ännu tydligare. 95% av föräldrarna till barn i förskoleklassen svarar att påståendet Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas, stämmer bra. Övriga 5 % anser att det stämmer ganska dåligt. 88% av skolans föräldrar till barn i år 2 svarar att påståendet, Jag får tydlig information om hur mitt barn ligger till i förhållande till kunskapskraven, stämmer bra. 13 % svarar att det Sida 10 av 15

11 stämmer ganska dåligt. Analys Vi funderar över de föräldrar som svarat att det stämmer ganska dåligt att de får tydlig information kring hur mitt barn utvecklas/ligger till i förhållande till kunskapsmålen. Vid höstens föräldramöten går vi alltid igenom rutinerna för hur vi följer upp elevernas kunskapsutveckling och hur vi informerar om den. Inför utvecklingssamtalen skickas material hem för påseende en vecka innan samtalen så vi finner det förvånande att vi har föräldrar som anser sig inte få information kring det egna barnets utveckling. Kan det vara missuppfattning av frågan? Kan det handla om att den förälder som varit på föräldramötet inte varit den som svarat på frågorna i kundundersökningen? Vi kommer behandla frågan vidare inför det kommande läsåret i lärargruppen samt tillsammans med klassföräldrarna. 3.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Beskriv hur verksamheten på fritidshemmet är upplagd för att stimulera elevernas utveckling och lärande? Vi har valt att satsa på varierande aktiviteter där barnen uppmuntras att prova på och lära sig nya saker. Vi har under året erbjudit barnen att delta i schack, dans, pingis, skapande, friluftsliv, fotboll, utflykter och fri lek. På fredagar serveras korvmellis ute och personalen har till varje vecka förberett en ny sorts turnering som utmanar alla sinnen och samarbetsförmågan. Som exempel på turnering kan nämnas dragkamp, blåsbollsturnering, pingisturnering, klä på sig snabbast turnering och turnering i bordscurling. Vi erbjuder särskilda lovprogram för de barn som inte reser bort eller lediga på loven. Treorna har under våren ett särskilt sk utskolningsprogram som innebär att de bl.a. tränar på att läsa busstidtabell, åker till Djursholms torg med bussen och handlar något, tränar på att laga enklare mellis själva, tränar trafik och cykelvett och enkel första hjälpen. Samtliga av skolans klasser har integrerad fritidspersonal även under skoldagen i klassrummen vilket gör att dagen blir väl sammanhållen för barnen. Personalen på fritids upplever att deras olika kompetenser tas tillvara på ett som kommer barnen till del. På Elevrådet behandlas frågor som berör både skola som fritids och många gånger kommer det upp önskemål om nya aktivitetsgrupper via den kanalen. Vi upplever själva att fritidshemmet på Elevverket erbjuder en verksamhet som är givande, uppmuntrande och utmanande för barnen. 95 % av föräldrarna till barn i förskoleklassen att påståendet, Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn, stämmer bra. 100 % av föräldrarna till barn i år 2 svarar att påståendet, Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn, stämmer bra. Sida 11 av 15

12 Analysera ert arbete med att stimulera elevernas utveckling och lärande på fritidshemmet Vi menar att om fritidshemmet erbjuder roliga, utmanande och varierande aktiviteter så vill barnen stanna på fritids i stället för att gå i väg på olika aktiviteter på andra ställen. Vi anser att dagens barn har väldigt ambitiösa föräldrar som vill att barnen ska ges möjlighet att delta i många olika fritidsaktiviteter. Kan vi erbjuda bra och varierade aktiviteter så kan/får barnen stanna på fritids i stället för att skjutsas runt till andra ställen och på så sätt kanske slippa ett stressmoment. Vi ser det som en fördel att personalen som arbetar på fritids har varierande åldrar och att det är både män och kvinnor. Vi har en hög personaltäthet och en jämn fördelning av män och kvinnor som arbetar på fritids vilket vi bedömer vara en stor fördel inte minst ur ett genusperspektiv. Vi märker att barnen gärna stannar kvar på fritidshemmet för att delta i de erbjudna aktiviteterna inte minst på fredagar som blivit något av veckans höjdpunkt för barnen. För barnen som deltagit i schackgruppen blir lärandet tydligt då de lätt kan se sina framsteg och sin utveckling. Både pojkar och flickor har deltagit. De spelar många gånger i olika ålderskonstellationer. Dansgruppen har till stor del bestått av pojkar vilket ger oss en klar indikation på att gamla könsrollsstereotyper luckrats upp. Vi märker tydligt att barnen väjer aktivitet utifrån intresse och lust mer än något annat. Arbetslaget på fritidshemmet är i stort sett intakt till nästa läsår vilket är en fördel. Arbetslaget är väl intrimmat och en samsyn finns. Avsikten är att göra tätare byten av aktivitetsgrupper under året för att få ett än större utbud av aktiviteter. Vi är mer än nöjda med våra lovaktiviteter. Det är oftast samma barn som deltar i verksamheten vid lov emedan övriga barn är lediga och inte så sällan bortresta till olika exotiska resmål. Vår ambition är att de som är kvar ska få lite extra guldkant. Vi erbjuder då lite extra spännande utflykter samt lite lyxigare aktiviteter hemma på fritids. Detta har varit mycket uppskattat av både barn och föräldrar. Vi låter även fortsättningsvis skolans elevråd vara en kanal för frågor för skoldagen så väl som för tiden på fritids. Vi kommer att arbeta med hur vi kan ge bättre information till föräldrarna om aktiviteter som deras barn deltar alt vill delta i. Vi kommer även logga vilka aktiviteter som lockar flickor respektive pojkar samt hur många pojkar respektive flickor som deltar i de olika fredagsturneringarna. 3.3 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Inför mottagandet av nya elever har vi utförliga överlämnandesamtal mellan förskola och förskoleklass samt mellan förskoleklass och år 1 eller i förekommande fall med avlämnande skola och mottagande klasslärare. Elevverkets fast stationerade förskollärare besöker under våren alla de förskolor där de nya förskoleklassbarnen går för att på så sätt få en förförståelse Sida 12 av 15

13 för hur barnen haft det under sin tid i förskolan. På Elevverket har vi ett tätt samarbete mellan lärare, förskollärare och pedagoger vid planering av verksamheten. Detta minimerar/utesluter upprepning för barnen/eleverna. Vi har som regel en personal från Småbarnsskolan som följer med de nya förskoleklassarna till Elevverket under deras första år på skolan. Övergångarna går smidigt. Eleverna känner sig trygga då skolans vuxna är kända för dem. Arbetet med eleverna underlättas av att våra goda rutiner vid överlämningar ha skapat en bra förförståelse för den enskilda elevens behov och kunskapsnivå samt behoven på gruppnivå. Ytterligare ett sätt att minimera risken för upprepning är att vi just nu arbetar med den röda tråden från förskoleklass till trean genom att skapa ett dokument som gör det tydligt vilka områden de olika årskurserna behandlar och arbetar kring. Barn som har bott utomlands eller har en engelsktalande förälder ges möjlighet att delta tillsammans med de äldre eleverna i advanced english. Vissa år kan förskoleklassarna bilda en egen grupp beroende på mängden barn som behöver delta i advanced english Analys av arbetet Vi gör bedömningen att vår relativt sett småskaliga skola med goda förbindelser till den egna förskolan, Småbarnsskolan, skapar de bästa förutsättningar för ett bra samarbete för elevernas bästa. Vi tar även emot en stor andel barn från Förskolan Äventyret som vi har ett gott samarbete med vilket ger oss goda möjligheter att ge barnen därifrån den bästa start hos oss. Vi har inte märkt av några problem för de barn som kommer ensamma från någon förskola då de större grupperna från Småbarnsskolan och Äventyret redan lärt känna varandra lite grann och därmed är öppna, nyfikna och samarbetsvilliga för att hjälpa sina nya kamrater till rätta i sin nya grupp. Advanced english ger möjlighet för barn med större kunskaper att utmanas även i engelskan. 3.4 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för alla elever Vi har påbörjat arbetet med SPSM s material (Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Kartläggningen är gjord och arbetet fortsätter under nästa läsår. Vi har påbörjat arbetet med Grön flagg där ett av våra utvecklingsområden är Barnkonventionen. Vi kommer att ha UNICEF s material "Rättigheter för varenda unge" till grund för vårt arbete. Som en förlängning av arbetet med barnkonventionen vill vi att eleven funderar över vad rättigheterna har för betydelse för eleven själv och hur rättigheterna påverkar elevens vardagsliv. I vårt dagliga arbete utgår vi från varje individs behov och förutsättningar och planerar verksamheten utifrån det. Varje vecka diskuterar vi eleverna och elevernas behov och vad skolan kan göra för var och en. Analys av era insatser under året Då vi är i uppstarten av SPMS s material och ännu inte kommit så långt med vårt Grön Flaggarbete är det för tidigt för att se några resultat. Vi ber att få återkomma med en vidare analys nästa år. Sida 13 av 15

14 Vi fortsätter våra påbörjade projekt. Kvalitetsdokument Personal Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Vi har en fast stationerad legitimerad förskollärare i skolans förskoleklass. Skolans tre klasslärare är samtliga behöriga och legitimerade av Skolverket. Skolans textillärare och musiklärare arbetar på uppdrag vissa timmar varje vecka. De är utbildade och behöriga. Vår bedömning just nu är att vi inte har något akut rekryteringsbehov. Inom en treårsperiod kommer vi behöva rekrytera en ny textillärare. Vi har sedan ht-13 en Förstelärare på Elevverket. Vår förstelärare arbetar företrädesvis med utvecklingsfrågor inom matematik och IKT. Vi har för närvarande inte någon VFU-handledare och har därmed inte tagit emot någon student det senaste året. Vi belyser kompetensutveckling i våra medarbetarsamtal och avsikten är att var och en ska ges möjlighet att förkovra sig under året både enskilt och i större projekt som gynnar hela arbetslaget och skolan. Vi har under de senaste två tre åren arbetat intensivt med matematik samt med ipads som läromedel. Det finns en stark önskan från våra lärare om att ges möjlighet att delta i Matematiklyftet. De har ännu inte kunnat beredas plats i ett samarbete med Danderyds kommun vilket var en besvikelse. Analys av era insatser under året Elevverkets lärare är hungriga och utvecklings benägna vilket ger en dynamisk miljö på skolan. En liten skola med begränsade resurser är beroende av sina engagerade lärare varför utveckling aldrig får försummas. Vår gemensamma inställning är att glädje, nyfikenhet och utveckling gynnar våra elever. Vilket bl.a. är en förklaring till det stora engagemanget i att bygga skolans Matematek. 95 % av föräldrarna till barn i förskoleklassen svarar att påståendet, Skolarbetet är stimulerande för mitt barn, stämmer bra. 5 % svarar att det stämmer ganska dåligt. 100 % av föräldrarna till barn i förskoleklassen svarar att påståendet, Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse för skolarbete, stämmer bra. 100 % av föräldrarna i år två svarar att påståendet, Skolarbetet är stimulerande för mitt barn, stämmer bra. 100 % av föräldrarna i år två svarar att påståendet, Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse för skolarbete, stämmer bra. Sida 14 av 15

15 Vår avsikt och önskan är att komma med i samarbetet kring Matematiklyftet tillsammans med övriga skolor i Danderyds kommun. Vi kommer att fortsätta vårt påbörjade arbete med Matemateket som nu går in i fas två. Vi har beviljats ytterligare stipendiemedel från Maya och Bertil Falcks skolstiftelse för detta. Vår förväntan på Matemateket är att det kommer ge alla elever utmaningar och stöd för att förstå matematikens logiska byggstenar. Vi ska även bedriva ett projekt med hjälp av projektmedel från Danderyds kommun inom området formativ bedömning. Arbetslagets påbörjade arbete med den röda tråden mellan förskolan-förskoleklassen skolan kommer att fortsätta. Sida 15 av 15