Kvalitetsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2006/2007 GRUNDSKOLA ÅR 1 6, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

2 Kvalitetsredovisning för läsåret 2006/2007 Inom Barn- och ungdomsnämndens respektive Södermöre kommundelsnämnds verksamhetsområden upprättar varje förskola och skola årligen en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den verksamhet eller de verksamheter som bedrivits under det gångna läsåret för att ge information om både verksamheten och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen för läsåret innehåller: A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information A 1 Fakta A 2 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen A 3 Åtgärder för förbättring enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för läsåret B Arbetet i verksamheten B 1 Uppföljningen av likabehandlingsplanen B 2 Gemensamma utvecklingsområden B 2 1 Uppdragen B 2 2 Mångfald och jämställdhet B 2 3 Samverkan B 2 4 Praktisk IT- och mediekompetens PIM C Måluppfyllelse C 1 Processer C 2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål C 3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår C 4 Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 utarbetades under medverkan av lärare, övrig personal, elever, föräldrar till elever i skolan samt barn och föräldrar till barn i förskolan. Hur detta skett redovisas under varje målområde. Ur Förordning om kvalitetsredovisning SFS 2005:609 Kalmar Ulf Alfredsson Rektor,

3 Sammanfattning är skolan där arbetsmiljön främjar trygghet, trivsel och arbetsglädje för alla barn och vuxna. är skolan där alla bidrar till Att skapa lust att lära. Att alla barn blir sedda varje dag. Att det sker en ständig utveckling. är skolan där alla känner. Att jag kan. Att jag vill. Att jag duger. För att uppnå denna vision så har vi i vår lokala arbetsplan satt upp gemensamma prioriterade mål som vi ska arbeta med och vidareutveckla skolan mot en ökad måluppfyllelse. har prioriterat sina utvecklingsområden under lå 2006/2007 utifrån Kalmar kommuns förskole- och skolplans rubriker: Normer och värden Kunskap utveckling och lärande. Barn och ungdomars ansvar och inflytande. Förskola, skola och hem Förskola, skola och elevhälsa. De prioriterade utvecklingsområden omfattar all verksamhet på d.v.s. grundskola år 1 6, förskoleklass och fritidshemsverksamheten.

4 A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information A.1 Fakta om enheten är en F 6 skola med lokal och verksamhetsintegrerat fritidshem. På skolan finns 12 klasser och 1 förskoleklass. Elevantalet är stabilt med ca 300 elever/läsår. Upptagningsområdet omfattar Rinkabyholms gamla stationssamhälle, Hossmo, Dunö och Boholmarna. Området utgörs till stor del av villor och enfamiljsfastigheter. Skolan är belägen i en gammal kulturbygd med goda kommunikationer till Kalmar. Omgivningarna är natursköna och närheten till naturen gör att denna nyttjas flitigt i verksamheterna. Skolans ambition är att utveckla de pedagogiska förutsättningarna inom verksamheterna förskoleklass, fritidshem och skola för att på bästa sätt kunna möta morgondagens barn och ungdomar. Vi lägger naturligtvis tyngdpunkterna på kärnämnena, svenska matematik och engelska, men även kultur, natur, musik och idrott får ett stort utrymme. Sedan 1998 är skolan organiserad i fyra arbetsenheter, Lärling A och B (förskoleklass och år 1 2), Gesällerna (år 3-4) och Mästarna (år 5-6). Personalkategorierna som finns på skolan är lärare, förskollärare, fritidspedagoger, rektor, bitr. rektor, assistent, vaktmästare och skolrestaurangpersonal. Samverkan i ett 1 16 årsperspektiv pågår inom Falkenbergsskolans upptagningsområde/ Falkenbergs skolområde (mellan, förskolan i Rinkabyholm, förskolan Vallmon och Falkenbergsskolan). Detta samarbete syftar att vi tar ett gemensamt tar ansvar för våra barn i ett 1 16 årsperspektiv (se beskrivnig under målområdena normer och värden, Kunskap utveckling lärande och Förskola, skola och elevhälsa ). A.2 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Skolans lokala arbetsplaner bygger på barn- och ungdomsförvaltningens gemensamma utvecklingsområden men är också egna mål som skolan prioriterar. Arbetslagen beskriver processer, redovisar vilka resultat som uppnåtts och gör en bedömning/värdering av i vilken mån resultaten innebär att målen uppfyllts. Arbetslagen redovisar också vilka åtgärder/nya arbetsplaner, som anses nödvändiga med anledning av bedömningarna av måluppfyllelsen. Vi synliggör våra processer, genom att t.ex. ge exempel från dokumentationer eller annan beskrivning av vad som gjorts. A.3 Åtgärder för förbättring enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för läsåret har inför lå tagit fram en ny modell för hur arbetet med kvalitetsredovisning ska tas fram. Som tidigare kommer lokala arbetsplaner bygga på barn- och ungdomsförvaltningens gemensamma utvecklingsområden Arbetslagen kommer kontinuerligt få beskriva processer, redovisar vilka resultat som uppnåtts och gör en bedömning/värdering av i vilken mån resultaten innebär att målen uppfyllts.

5 Arbetslagen kommer också redovisa vilka åtgärder/nya arbetsplaner, som anses nödvändiga med anledning av bedömningarna av måluppfyllelsen. Den nya modellen kommer vara ett mer levande dokument än tidigare. Vårt mål är att verksamheten kontinuerligt ska vidareutvecklas och bli ett mer reflekterande och analyserande än tidigare. har och kommer fortsättningsvis att arbeta i enlighet med skolans vision d.v.s. Att det sker en ständig utveckling. B Arbetet i verksamheten B 1 Likabehandlingsplanen I kvalitetsredovisningen görs en inledningsvis en uppföljning och utvärdering av den likabehandlingsplan som avses i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever redovisas. Ur Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling SKOLFS 2007:7 MÅL Det årliga arbetet med enhetens likabehandlingsplan Enligt barn- och elevskyddslagen redovisas nedan enhetens likabehandlingsplan 1 som beskriver hur personalen arbetar aktivt för att förebygga diskrimineringar och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller regler för hur man ska visa respekt för varandra, hur personalen ska reagera om ett barn eller elev far illa och hur anmälan sker om det händer något. Barn och elever har varit med i arbetet med likabehandlingsplanen, men det är rektor som slutligen bestämmer hur planen ska se ut. Skolverkets barn- och elevombud och de övriga ombudsmännen mot diskriminering kan begära att få se enhetens likabehandlingsplan. Mer information finns på Skolverkets webbplats under rubriken BEO Barn- och elevombudet 2. Enhetens likabehandlingsplan(-er) för läsåret 2006/2007 M Å L Skolan i Rinkabyholm är en trygg och trivsam arbetsplats. Alla barn/elever skall känna trygghet och gemenskap i skolan. Skolan tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling, med det menar vi mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, främlingsfientlighet, homofobi. SYFTE Att motverka alla former av kränkande behandling. Kränkning är en subjektiv upplevelse och kan vara Fysiska (slag, knuff) Verbala (öknamn, könsord) Psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) Textburna (klotter, brev, lappar, mail och sms) Kränkning kan ta sig i uttryck som: upprepade handlingar obalans i makt (att skilja från jämbördiga konflikter) en individ eller en grupp är förövare. Hela likabehandlingsplanen finns att läsa på skolans hemsida: 1 Planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling 2

6 Arbetet med likabehandlingsplanen Process På individ och gruppnivå arbetar all personal varje dag med värdegrunden genom samtal med barnen individuellt och med resp. klass om hur man är mot varandra och hur man är en bra kamrat. Vi arbetar mycket med att barnen ska respektera varandra och förstå och acceptera om en kamrat säger nej. Utöver det grundläggande arbetet på individ och gruppnivå har skolan en trygghetsgrupp som har ett särskilt uppdrag att kontinuerligt arbeta med och utveckla skolans likabehandlingsplan. Trygghetsgruppen har haft 4 möten på höstterminen och 5 möten på vårterminen under läsåret 06/07. Trygghetsgruppens möten innehåller denna dagordning: o Föregående möte o Har vi hört eller sett något på skolan? o Ny information/kompetensutveckling o Informationsärenden o Övriga frågor Uppföljning och utvärdering Resultat Hela skolans förebyggande arbete som pågått under flera år har gett gott resultat. Vid ev. kränkningar tas frågan upp i ett så tidigt stadium att ofta endast samtal behövs för att lösa uppkomna bekymmer. Trygghetsgruppen arbetar både operativt med t ex samtal med och mellan barn för att lösa bekymmer och konsultativt på skolan. Trygghetsgruppen mäter trivsel på skolan med en enkät på våren, gruppen sammanställer och arbetslagen värderar sitt resultat. En Lika behandlingsplan har skrivits och presenterats för elever, personal samt på Inflytanderåd. Bedömning Trygghetsgruppen är på ett tidigt stadium insatt i vad som tas upp på gruppnivå, och följer upp resultatet. Detta har gett en styrka till hela trygghetsarbetet på skolan då ev. Trygghetsgruppen i senare skede blir inblandad så är gruppen insatt i problemet. Åtgärder för förbättringar Kommande läsår mäts trivsel med en enkät under höstterminen. Trygghetsgruppen följer med intresse skolans arbete med elevinflytande som är en viktig del i Lika behandlingsarbetet. Rektor har gett Trygghetsgruppen i uppgift att beakta och lyfta jämställdhets- och mångfaldsfrågor i Lika behandlingsarbetet på skolan. Kommentarer: Allt arbete i Trygghetsgruppen dokumenteras. Några exempel på Trygghetsgruppens arbete under året är samtal med hela klasser om arbetsklimat i klassrummet, uppföljning av resultatet från trivselenkäten med hela klasser, samtal med och mellan elever om att man får tycka olika och att respektera varandra utifrån det. Trygghetsgruppen har inta behövt arbeta utifrån skolans modell för mobbingsamtal. Likabehandlingsplanen har utarbetats under medverkan av Lärare Övrig personal Barn och/eller elever Föräldrar till barn och/eller elever

7 B 2 Gemensamma utvecklingsområden B.2.1 Uppdragen Förskolan och skolans uppdrag är omfattande och allt det som görs skall också kunna analyseras, bedömas och redovisas. Det krävs därför en fokusering på både förskolans och skolans uppdrag. En större tydlighet krävs också av dem som arbetar i skolan, för att få veta att rätt saker görs. För en ökad måluppfyllelse krävs en tydligare fokusering på kunskapsbegreppet. Uppdrag till rektor: Prioritera arbetet med att tydliggöra uppdraget för personalen inom enhetens verksamheter. Tillse att kvaliteten är hög och att måluppfyllelsen ökar bland annat genom att bemanna och tjänstefördela utifrån behörighet och så att personalens kompetens nyttjas på ett optimalt sätt. Redovisa en ökad måluppfyllelse i kvalitetsredovisningen. Prioritera läs och skrivutveckling samt matematik. Återrapportering har i sin lokala arbetsplan för prioriterat läs och skrivutveckling samt matematik.. Falkenbergs skolområde startar projektgrupper inom svenska och matematik. En ny modell för kvalitetsarbetet har påbörjats. I kvalitetredovisning 2007_2008 kommer vi med störta sannolikhet bli bättre på att redovisa måluppfyllelsen inte minst när det gäller läs och skrivutveckling samt matematik. B.2.2 Mångfald och jämställdhet I förskolan finns så gott som alla barn och i skolan finns alla barn. Det ställer krav på stor flexibilitet och ett stort kunnande för att möta alla individer utifrån var och ens behov. För att bli bättre på det krävs att vi synliggör våra normer och värden genom att jobba aktivt med dessa frågor. Uppdrag till rektor: Tillse att modersmålsstöd och modersmålsundervisning utvecklas på de enheter som har sådan verksamhet. Belys arbetet med mångfald och jämställdhet i vardagen, genom att till exempel anställa personal med invandrarbakgrund. Arbeta fokuserat med jämställdhetsarbetet tillsammans med de genuspedagoger som finns Återrapportering har i sin lokala arbetsplan för prioriterade mål under rubriken mångfald och jämställdhet. Falkenbergs skolområde startar en projektgrupp inom jämställdhet och mångfald. B.2.3 Samverkan Förskolan och skolan måste samverka mera med omvärlden. Vi i förskolan och skolan måste vara tydliga med vad vårt uppdrag är genom att öppna upp för samverkan med olika samarbetspartner. I samarbetet med hemmen och föräldrarna kan vi bli ännu bättre. Uppdrag till rektor: Medverka till ett gott samarbete med föräldrar genom att medverka i och att driva brukarråd. Utveckla samarbetet med socialförvaltningen i Kalmar kommun. Öppna skolan för samarbete med externa intressenter bland annat för lärande i omvärlden.

8 Återrapportering Samverkan över förvaltningsgränserna Nätverket på ledningsnivå mellan Socialförvaltningen, Kultur och fritid samt har pågått under året. Vid ett mötestillfälle har polisen bjudits in. Samverkansformer 1-16 år - Samverkan inom Falkenbergs skolområde (, Rinkabyholms förskola, förskolan Vallmon och Falkenbergsskolan) Pilotgruppsarbetet kommer efter avslutat arbete övergå till ämnesgrupper. Representanter från enheten kommer att delta i dessa möten och delge övriga resultatet av arbetet. Röda tråden har reviderats under våren Ämnesgrupper 1-16år som startar hösten 2007: Svenska Matematik/No So Teknik/Slöjd Musik/Bild Engelska/Moderna språk Idrott/Hemkunskap Fokus för arbetet med ämnesgrupperna: 1 16 års perspektiv Samsyn Följa forskning och utveckling Kontinuerligt utvärdera röda tråden Läromedel - Vilka läromedel främjar lärandet bäst? Överlämningarna Likvärdig bedömning Individuella utvecklingsplaner Workshops Diskussioner fortsätter och de kopplas ihop med funktionsbeskrivningarna.

9 GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Normer och värden MÅL Mål i Lpo94 s Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Mål i förskole- och skolplanen s.5 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av att barn, ungdomar och vuxna tar ansvar för sina handlingar liksom att vuxna ger barn och ungdomar trygghet genom att vara förebilder i ord och handling samt av att ingen kränkande behandling tolereras demokrati, allas lika värde, god social kompetens, utvecklad empatisk förmåga och samarbetsförmåga som uttrycks i ansvarstagande och strävan till samförståndslösningar ett pedagogiskt arbete där frågor om värdegrund, etik, moral, kulturarv aktualiseras, bearbetas och hålls levande så att en hållbar samhällsutveckling kan bli möjlig. Mål i den lokala arbetsplanen Vidareutveckla arbetet med kompisgrupperna. Vi kommer att fortsätta med detta arbetssätt och följa eleverna under nästa läsår. Vi kommer att fortsätta arbetet med skolans ansvarsgrupper. Detta arbete kommer att vara s metod att fungera som kamratstödjare. Pedagogerna uppmärksammar Må-Bra-Gruppens arbete och kopplar samman deras reflektioner med andra värderingsövningar och Kompissamtal i större utsträckning. Alla klasser kommer att arbeta med värderingsövningar. Trygghetsgruppen får i uppdrag att arbeta fram en ny likabehandlingsplan på skolan. De får dessutom i uppdrag att implementera den för alla vuxna och elever på skolan. Trivselenkäten bör genomföras innan höstlovet eftersom hälften av eleverna är nya i arbetslagen. Det är viktigt att vi har en hög vuxentäthet på rasterna. Vid sjukdom måste vi täcka upp varandras rastvärdar. Nätverket på ledningsnivå mellan Socialförvaltningen, Kultur och fritid samt Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att fortgå under året. Vid ett mötestillfälle kommer polisen att bjudas in. Lever vi som vi lär? ( Värdegrunden i praktiken ). Lever skolans vision? Använder vi dilemmadiskussioner, som metod? C.1 Processer Kompissamtal: Vi har återkommande och i stort sett dagliga etiska samtal. Modellen för Föräldrasamtal - Syftet med föräldrasamtal är ett top-down-beslut, som sedan implementerats i arbetslagen via rektor. Däremot har pedagogerna själva introducerat och infört Jag-kan-häftet i verksamheten. Trygghetsgruppen arbetar kontinuerligt med frågor gällande mobbning och kränkande behandling och deltager i aktuell fortbildning. införde Farstamodellen för samtal vid mobbing, Kompissamtal samt värderingsövningar ex. utifrån konceptet Att stoppa mobbing går.

10 Sedan har man gjort om Farstamodellen och även infört mer positiva fokuseringsfrågor under Kompissamtalet ex. Har någon gjort dig glad under veckan. I Gesällerna är eleverna indelade i olika ansvarsgrupper, där Må-Bra-Gruppen har ansvar för att se efter om någon är utanför, ledsen osv. De har i några klasser även i uppdrag att göra någonting lustfyllt med klassen. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål I vissa grupper kan dessa samtal vara svåra att genomföra. Rektor och pedagoger har använt modellen Föräldrasamtal - Syftet med föräldrasamtal kontinuerligt under samtliga EVK-samtal och i mindre utsträckning vid spontana samtal eller andra samtalsformer. Modellen bygger på att samtalet utgår från barnets starka sidor samt att s vision om att barnet ska känna Jag kan, jag vill, jag duger blir tydlig för föräldrarna. Användandet av de individuella utvecklingsplanerna i Jag-kan-häftet gör också känslan av Jag kan, jag vill, jag duger tydligare för barn och föräldrar. Vi har under läsåret använt mer pojk- och flicksamtal samt olika värderingsövningar än att genomföra regelrätta Kompissamtal. s målsättning är att alla barn och vuxna respekterar andras egenvärde, men givetvis finns det både barn och vuxna som ändå utsätts för kränkningar. Må-Bra-Grupperna tar oftast större ansvar i år 3 för att se efter att alla får vara med p g a det är nytt för dem. I början är också pedagogerna noggrannare med att följa upp grupperna. Däremot tar grupperna stort ansvar för att göra lustfyllda aktiviteter för barn. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vi har haft olika former för dessa samtal för att alla barn skall komma till tals. Kompissamtalen fungerar ej i alla lägen. Att sitta i mindre grupper och även enskilt är ibland nödvändigt. Vi upplever att modellen för föräldrasamtal har varit mycket bra, då vi har fått positiv feedback från föräldrar. De har upplevt att samtalen varit positiva, trots att det har funnits mycket svårt att samtala om. Föräldrar och barn har även uttryckt stor uppskattning över Jag-kan-häftenas utformning och tydlighet av måluppfyllelse. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Vi arbetar utifrån gruppens behov även i fortsättning. Att pedagogerna uppmärksammar Må-Bra-Gruppens arbete och kopplar samman deras reflektioner med andra värderingsövningar och Kompissamtal i större utsträckning. Gemensamma planer gällande utflykter, lägerskolor etc. måste omarbetas av rektor och utvecklingsgruppen. Trivselenkäten bör genomföras innan höstlovet eftersom hälften av eleverna är nya i arbetslagen. Det är viktigt att vi har en hög vuxentäthet på rasterna. Vid sjukdom måste vi täcka upp varandras rastvärdar. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Rektors kommentar: Att arbeta som rektor på är mycket positivt. Kulturen är Välkomnande och trevlig! Att fortsätta arbetet med att fokusera på en tydlig organisation, med en klar beslutsprocess

11 är nödvändig. En stor del i ledarskapet, kanske den största är att samla all den kraft/professionalitet som finns och se till så att fokus hamnar på uppdraget. I detta arbete är det alltid det professionella förhållningssättet som är utgångspunkten. För ledaren (skolledningen och för ledaren i en klass) är det ständigt en utmaning att fokusera på uppdraget. Vi lever i en tid där det är ont om tid. För mig kommer fokus i framtiden hamna på den gemensamma tiden. I vardagsarbetet och inte minst arbetsmiljöarbetet så beskriver vi att Vi är varandras arbetsmiljö. Den gemensamma tiden bör därför struktureras så alla upplever mening och motivation. Planeringstid, reflektionstid, men också tid för samvaro kommer fortsättningsvis att prioriteras för att uppnå maximal trivsel. är skolan där personalen trivs och utvecklas. Detta ger de bästa förutsättningarna för en god måluppfyllelse för barnen.

12 GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Kunskaper, utveckling och lärande MÅL Mål i Lpo94 s Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden och inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning Mål i Förskole- och skolplan s.6 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av att barn och ungdomar tidigt genom den individuella utvecklingsplanen får det stöd de behöver för att nå uppsatta mål att det pedagogiska arbetet karaktäriseras av goda relationer och ömsesidig respekt såväl mellan barn och ungdomar som mellan dessa och de vuxna i verksamheten förståelse för och kunskap om hur olika individer, olika kompetenser och kulturella skillnader är berikande och utvecklande och tillför lärprocesser värden som bidrar till utveckling och goda resultat Mål i den lokala arbetsplanen Under nästa läsår kommer lärarna få kompetensutveckling i hur vi bör skriva i den individuella utvecklingsplanen. Vi kommer att se till så att det finns fler datorer i personalrummen samt fler skrivare på närmare avstånd i förhållande till personalrum och klassrum. Vi kommer att tydligare göra en diagnosticering av eleverna i år 5 & 6. Vi vill att eleverna diagnosticeras i sv, eng och ma (framförallt i början av ht i 5:an). Detta initieras och sammanställs av specialläraren. Individuella utvecklingsplaner: Arbeta vidare med det arbete vi just har påbörjat; IUPmallen, Jag kan-häften och God läsutveckling. Språkutveckling: Det påbörjade arbetet med individuella studieplaner gör att vi får bättre struktur i vårt arbete med språkutveckling. Vi får bättre koll på att varje enskild individ tillgodogör sig undervisningen. Detta jobbar vi vidare med! Uppföljning av undervisning: Vi har blivit bättre på skriftlig utvärdering. I år får alla föräldrar/vårdnadshavare på skolan fylla i en enkät gällande skolans verksamhet. Metoder som skapar lust att lära: Datoranvändande: Arbete med elevernas tidiga läsutveckling: Överlämningarna C.1 Processer IUP Vi använder den nya IUP-mallen, Jag kan-häftet och God läsutveckling som underlag inför utvecklingssamtalen. Eleverna fyller också i en självvärderingsblankett inför samtalet.

13 De får då träning i att reflektera över sitt eget lärande och aktiv delta i att formulera nya mål för att utvecklas vidare. Språkutveckling: Förskoleklass arbetar enligt Bornholmsmodellen. Veckans bokstav: Samverkan mellan Förskoleklass och år 1 då lärarna genom dramatisering presenterar veckans bokstav. 1 lektion per vecka träffar blivande klasslärare barnen i Förskoleklass och arbetar med förberedande läsinlärning. Boktips: Lärarna presenterar inledningen av en bok i dramaform för att inspirera barnen till läsande. Astrid Lindgren-tema under vårterminen. Åldersblandat tema Förskoleklass, år 1 och år 2. Här har ingått läsa, skriva, skapande, bild, muntlig framställning, drama, social träning. I år 1 och två arbetar vi strukturerat med läsinlärningen; Bokstavsarbete, daglig lästräning både i skolan och i samverkan med hemmet ( en kvart om dagen ). Ett av arbetena som pågått under vårterminen har varit att söka nya ord tillsammans. Man har arbetat med Hononymer. Veckans bokstav. Ett samarbete mellan Förskoleklassen och år 1 har skett med Veckans bokstav. Även här har i år temat varit Astrid Lindgren. Förskoleklassen möter sin blivande lärare och får besöka klassrummet när de arbetar med veckans bokstav. Vi diagnosticerar elevernas läsutveckling från och med vårterminen i Förskoleklassen. Vi arbetar med språkgrupper för att under höstterminen i årskurs ett kunna arbeta med vissa barn i språkgrupper..vi använder oss av Katarina Herrlin och Ingvar Lundbergs material God läsutveckling.redan vid skolstarten får eleverna låna hem böcker för att stimulera läsintresset. Vi har prioriterat läs- och skrivutveckling genom att arbetslagets specialpedagog har deltagit i en uppdragsutbildning från regeringen. Utbildningen heter Grava läs- och skrivsvårigheter. Dessutom ämnar vi ändra arbetssätt inför kommande läsår för att därigenom stärka studieteknikens betydelse och inhämtande av faktatexter. Matematik: I Förskoleklass tar man alla tillfällen i akt att på ett naturligt sätt föra in matematiken i verksamheten. Ex: Genom sånger, lekar, spel, övningar i samlingar, fruktstunden, vid bakning. Vi arbetar också med samarbetsövningar, räknesagor, grundläggande begrepp, enkla arbetshäften. I år och 2 arbetar vi med samma saker. Vi använder också läromedlet Mattemosaik. Vi använder oss av småstegsmetoden. Utöver läromedlet har barnen individuella arbetsscheman där de har möjlighet att arbeta i sin egen takt med varierade uppgifter. Datorn ingår också som ett naturligt inslag i undervisningen. Matematik är ett naturligt inslag i verksamheten t ex hur många dagar har veckan och hur många barn som sitter i samlingen, hur många pojkar och flickor, hur många tänder man har tappat. Olika matematiska begrepp. Vardagsmatematik är en röd tråd från förskoleklass år 2. Vi använder oss där av ett läromedel som heter Matte mosaik, Lundberg m fl. Samverkan med Fritidspedagogerna sker i praktisk matte mm. Under året har vi jobbat med olika metoder, ex. problemlösning, mattegåtor och praktisk matte. Nästa år kommer vi att lägga fokus på barnens metodiska tänkande främst med algoritmträning. Lust att lära: Att arbeta åldersblandat arbetssättet gör arbetet roligare. Olika arbetsformer gör arbetet mer lustfyllt. Variation. T ex veckans bokstav Att lära sig på olika sätt. T ex att sjunga månaderna, mäta träd, lyssna på sagor, skapa och röra sig.

14 Vi fortsätter att utveckla arbetssättet storyline i enstaka klasser. Resultatet har varit gott Uppföljning av undervisning: Vi är bra på att göra muntliga utvärderingar med både föräldrar och barn. Från och med nästa läsår är vårt mål, att vi ska utveckla vårt påbörjade arbete med skriftlig utvärdering med barn/föräldrar angående vår verksamhet. Vi har lämnat ut en ny gemensam utvärderingsblankett till hemmen. Blanketten är ännu ej sammanställd. Skriftliga utvärderingar i de olika klasserna förekommer i form av reflektionsböcker och utvärdering i de olika ämnesområdena. Måluppfyllelsen har varit god vilket gör att vi ämnar fortsätta med dessa. I år har vi ej fått någon blankett att dela ut till hemmen. Miljöarbete: Vi har under årets miljövecka utvecklat elevernas miljömedvetenhet, genom att källsortera insamlade sopor. Detta innebär en högre kunskapsnivå där eleverna själva får ta ett större ansvar samt en högre måluppfyllelse. Överlämningar: Vi har arbetat utifrån de rutiner som finns. Samtliga pedagoger i Gesällerna använder Jag kan-häftet, som dokumentation av barnets lärande gällande målen i svenska, matematik, engelska och de sociala målen. Detta används sedan som underlag för att upprätta elevens individuella utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalen. En arbetsgrupp med representanter från både och Falkenbergsskolan arbetade fram en gemensam utvecklingsplan för båda skolorna. På en studiedag har vi fått viss information om hur man ska skriva i IUP:n. För att uppnå hög läshastighet och sporra eleven till skönlitterär läsning har tre klasser haft Läsbarometer. I en av klasserna har man istället arbetat med lästräning och läsförståelse gemensamma läsupplevelser. I tre av klasserna har man arbetat med läsförståelsen i Läsförståelse A, där man tränar att läsa mellan raderna. Under världsboksdagen läste hela skolan under en lektion. Därefter fick man gissa skolans sammanlagda lästa sidor och i varje arbetslag vann den elev som kom närmast ett skönlitterärt pris. Pedagogerna i tre klasser har haft daglig högläsning, medan man i en klass har läst högt mer sporadiskt. I år 3 har man tränat grammatiska mål genom dialogskrivning och drama. I samtliga klasser har man skrivit dikter. I årskurs fyra har pedagogerna under läsåret arbetat med fritt skrivande i ett skrivtema Skogens hemlighet respektive Familjen. Faktatexter och egenhändigt skrivna texter redovisas ofta inför publik. En pedagog i år 3 har fått testa skrivmaterialet Pennvässaren som hon har använt under året. Eleverna i Gesällen har tränat faktaskrivande, egna berättelser kopplade till bakgrundsfakta och manus kopplade till Levande Historia samt övriga NO/SO-områden. Arbetslaget använder sig av läseböckerna Pojken och Tigern samt Tidsmaskinen, vilka båda ger eleverna kunskaper om Sveriges landskap respektive historia. Läs- och skrivutvecklingen följs upp i Jag-kanhäftet. I Gesällen arbetar man i matematik med skriftlig huvudräkning enligt Rockströms metod. Problemlösning och redovisning av problem sker kontinuerligt både i helklass och i mindre grupper. Praktisk matematik sker periodvis schemalagt eller temaformer. Varje barns delmål i matematik följs upp i Jag-Kan-häftet. Vi har stort samarbete med hemmet vad gäller tabellinlärning och andra delmål i matematik genom kontinuerliga drilläxor och uppföljning i skolan.

15 C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Synliggörandet av barnens kunskapsutveckling blir tydlig. Ev stödinsatser sätts in efter behov. Klar förbättring i måluppfyllelse. Goda läs- och skrivresultat. Nyfikna, förväntansfulla, kreativa, positiva barn. Vi gör nationella prov som visar på god måluppfyllelse. Eleverna har på ett lustfyllt sätt fått lära sig bokstäver och ljud. Mycket positivt att eleverna varit så nöjda och glada inför Astrid Lindgren - temaarbetet. Det åldersblandade arbetssättet har varit mycket positivt. Eleverna kommer igång snabbare med sin läsutveckling. Den kommer igång tidigt genom detta arbetssätt. Samtliga pedagoger använder materialet Jag kan, som motsvarar målen i basämnena och de sociala målen. Vi använder numera häftena som underlag vid upprättandet av de individuella utvecklingsplanen i samband med utvecklingssamtalen. Den individuella utvecklingsplanen har vi använt under läsåret vid samtliga utvecklingssamtal. Enligt Läskprojektets sammanställning för kommunens skolor har en god måluppfyllelse vad gäller läsförståelse och stavning. I matematik finns endast bokens egen diagnos och egna tester som utvärdering på respektive träningsmoment. Det blir därmed en subjektiv bedömning av klassens generella resultat och svårt att jämföra med andra klasser och skolor. En klass har deltagit i Lars Kaggsskolans projekt Mera Mellan Matte, där eleverna har tävlat mot andra skolor med uppgifter anpassade utifrån nationella målen. Eleverna har upplevt att uppgifterna har varit mycket stimulerande. I samarbete med rektor beslutades att skolan skulle göra en ekonomisk satsning på Levande historia varvid eleverna efter avslutade studier om Bronsåldern och Medeltiden fick uppleva en dag som barn under respektive tidsperiod. För att hålla nere kostnaden beslutades att endast material till Bronsåldersdagen skulle hyras. Pedagoger på skolan stod för all planering och utförande. Medeltidsdagen genomfördes däremot i samarbete med Länsmuséet i Salvebyn. Båda dagarna var otroligt uppskattade av såväl barn, pedagoger och föräldrar. Gesällerna har även haft familjekvällar för att eleverna ska få visa vad har arbetat med och för att de ska få träna på att framträda inför större publik. I finns endast två datorer i varje klass, vilket gör det svårt att arbeta optimalt pedagogiskt med datorn som hjälpmedel. Allt som oftast fungerar inte heller dessa båda datorer p g a att skolans server inte klarar av belastningen. Man kan inte heller installera pedagogiska program för enskilda klasser. Det finns även för få datorer till personalen. Endast 3 datorer finns uppställda på för personalen avsedda utrymmen. Få skrivare är kopplade till systemet. Gesällerna har lägerskola under höstterminen i åk 4. Pedagoger och elever är mycket positiva till den formen av verksamhet. De sociala vinsterna vi gör under lägerskolan är ovärderliga. Under våren uteblev den skriftliga utvärderingsenkäten för alla föräldrar/vårdnadshavare. Detta mål är därmed inte uppfyllt. För få och för gamla datorer är ett hinder för att barnen ska kunna utveckla sina kunskaper i datoranvändning.

16 C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Positivt för oss pedagoger att dokumentation finns. Föräldrar blir mer delaktiga i barnens kunskapsutveckling. Vi bedömer att elever och barn är nöjda med underlaget vi använder vid utvecklingssamtalen. Vi har låtit eleverna utvärdera Astrid Lindgren temat på särskild blankett. Svaren har varit överlag positiva. Se separat häfte. Vi har detta läsåret haft förmånen att ha extra resurs vilket varit till gagn för arbetet med temat. Arbetssättet är stimulerande för både lärare och barn. De goda resultaten talar för sig själv. Många barn har lärt sig bokstäver och ljud och flera sexåringar har kommit igång med sin läsning. Iup-mallen bör utvecklas. Förskoleklassens mall bör fokusera på de sociala målen samt de motoriska förutsättningarna. År 1 behöver endast ett fält för vårterminen. För år 1 och 2 räcker det med fälten för socialutveckling och Sv/Ma. Vid våra lästester ser vi att dessa visar på goda resultat. Föräldrar och barn har även uttryckt stor uppskattning över Jag-kan-häftenas utformning och tydligheten i måluppfyllelse. Barnen kan lättare reflektera över sitt eget lärande och själv välja egna delmål vid utvecklingssamtalen. Dock är det svårt att hitta tiden för att sitta i individuella samtal med varje barn. Efter första samtalet behövs inte lika stor tidsåtgång. Pedagogerna upplever att vi har skrivit på många olika sätt i IUP:n och att det är svårt att veta hur mycket man vågar skriva i de sociala målen. Man är också fundersam över hur man ska hantera lärarens egen dokumentation. Pedagogerna tycker att det är svårt att göra en generell bedömning på elevernas matematikuppgifter och till nästa läsår kommer man inte heller att kunna få resultat från Läskprojektet. Som ensam lärare i klasserna är det svårt att hinna hjälpa de elever som arbetar vid datorn. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Kompetensutvecklingen kring IUP har inte varit tillräcklig. Önskvärt är att Kalmar kommun utarbetar en gemensam modell som sedan alla får utbildning kring. Bibehålla den här nivån. Viktigt att vi får påfyllning och ny inspiration eftersom detta arbetssätt trots allt är krävande. Mer tid tillsammans i arbetslaget behövs för påfyllning av energi. Gå på inspirerande föreläsingar. Att få sprida vårt arbetssätt till andra och på så sätt få feedback skulle ge inspiration. Vi planerar att fortsätta med detta arbetssätt.. Vi tar med oss de erfarenheter vi fått genom temat till nästa tema vi arbetar med. Fritidspedagogerna vill utveckla ute-matte. Vi vill skapa ett material som kan användas utomhus. Fortbildning har skett på Torslunda försöksstation där vi blivit inspirerade. Pedagogerna önskar fortfarande få klarhet och fortbildning i hur vi bör skriva i den individuella utvecklingsplanen samt utvärdering av blankettens utformning och pedagogernas arbetssätt med IUP:n inom den egna verksamheten. Fler datorer behövs på personalrummen samt fler skrivare på närmare avstånd i förhållande till personalrum och klassrum. Pedagogerna önskar en omprioritering av resurserna, så att skolan har råd till leasing av ett adekvat stavningsprogram såsom Stava Rätt.

17 Under hösten har pedagogerna för avsikt att uppmärksamma även Barnboksveckan och den Nationella läsdagen. För att öka möjligheterna till en generell bedömning av klassens matematikkunskaper och kunna jämföra med andra skolor önskar pedagogerna i år fyra deltaga i Lars Kaggsskolans projekt Mera Mellan Matte. Målet för kommande läsår är att vi studerar aktuella läromedel i matematik för att kunna hitta det läromedel som passar oss bäst. Den skriftliga utvärderingsenkäten för alla föräldrar/vårdnadshavare bör delas ut i samband med utvecklingssamtalen på vårterminen. Då blir det en mer naturligt uppföljning på skolans verksamhet. Vi vill bli bättre på utvärdering! Storyline kommer att finnas med som arbetsmodell även kommande år. Fler datorer i klassrummen behövs. En bärbar till varje klass, vilket ger möjlighet till ökad flexibilitet. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Rektors kommentarer: Det är med stor glädje jag kan följa det engagemang som sker i syfte att utveckla elevernas kunskap, utveckling och lärande. Den samlade kompetensen är enormt stor. Det ska bli mycket intressant att få vara med om detta arbete, inte minst i mötet mellan arbetsenheterna där det i framtiden med största sannolikhet finns en ny gemensam kunskap, som måste lyftas i syfte att gynna både elever och personals lärande.

18 GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Barns och ungdomars ansvar och inflytande MÅL Mål i Lpo94 s.15 Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Mål i Förskole- och skolplan s. 7 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av att barn och ungdomar med stigande ålder utövar ökat inflytande på och ansvar över sitt lärande och sin arbetsmiljö att de formella inflytandeformerna för barn och ungdomar utvecklas och får ett aktivt vuxenstöd, så att det praktiska demokratiska vardagsarbetet fungerar öppenhet för organisationer som förmedlar en människosyn och värdegrund som stärker demokrati och ansvarstagande, i syfte att barn och ungdomar skall beredas ta del av samhällets utveckling och framtid Mål i den lokala arbetsplanen Alla elever ska ha ett inflytande över sitt egna lärande. All form av elevinflytande måste kontinuerligt vidareutvecklas. Inte bara den formella, i form av alla forum som finns beskrivna. Det är en utmaning, att synliggöra det informella inflytandet, som sker i varje möte. Hur synliggör vi elevernas inflytande över sitt eget lärande, så att barnen själva känner att de har makten /inflytandet över sitt eget lärande? Genom att ständigt uppmärksamma eleverna om att de kan påverka sin situation. Vissa elever behöver dock inte påminnas utan snarare hållas tillbaka. Allt beror på vilken gruppsammansättning man har i klassen. Barnen får välja fritt inom vissa ramar. Vilken redovisningsform vill du ha? Gärna olika redovisningsformer olika gånger. Det kan vara svårt att formellt bedöma det informella inflytandet. Demokratin kan vara svår att förstå: Jag fick ju inte som jag ville/jag fick inte vara med och bestämma. Pedagogen måste vara med och styra. Begreppet inflytande måste också kopplas till ett demokratiskt förhållningssätt. Detta innefattar inte bara varje individs önskemål utan handlar om ömsesidig respekt. C.1 Processer Vi börjar i liten skala med elevinflytande i Förskoleklass, för att sedan öka med stigande ålder. Barnen ges möjlighet att göra egna val inom vissa ramar. I år 1 och 2 har vi ett antal lektioner i matte och svenska då barnen arbetar med eget val. I NO/SO inleder vi alltid det nya temat med att göra en tankekarta med barnen. Vad kan vi redan om ämnet? Vad vill vi lära oss? Hur vill vi arbeta? Hur kan vi finna fakta? Trivselregler i klasserna utarbetas tillsammans med eleverna. I klasserna har vi ansvarsgrupper eller klassvärdar. Hela klassen bestämmer tillsammans vilka ansvarområden dessa grupper ska ha. Klassråd har vi i år 1 och år 2 inför varje elevråd. Elevernas ansvar för sitt lärande: I Lärlingarna är barnen fortfarande i en inskolningsfas när det gäller eget ansvar. Barnen får tillsammans med sina föräldrar inför utvecklingssamtalen skriva ner vad de behöver träna på och sedan försöka ta eget ansvar för att hålla dessa mål levande.

19 C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Barnen är duktiga på att komma med egna förslag och idéer. De behöver stöd från skola och hem när det gäller eget ansvar för lärandet. Under klassråden fungerar det bra vad gäller de frågor som direkt berör klassen. Övriga frågor gällande hela skolan är svåra att få ett bra upplägg runt p g a att elevrådets dagordning inte har varit direkt riktad till barnen. Barnen upplever det också svårt att veta i vilken utsträckning de verkligen får vara med och bestämma. Under hösten hade elevrådet kontinuerliga möten, men under våren har mötena varit alltmer sällan. Gesällerna har utformat ansvarsgrupper inom områdena Miljö, Städ, Service, Må bra (trygghet), Aktuellt, Demokrati (klassråd/elevråd). Kontinuerliga utvärderingar med barnen sker i dessa grupper. Barnen bestämmer i viss mån över arbetsformer i skolan. De bestämmer även utifrån Jag-kan-häftet, dock i samråd med föräldrar och pedagoger, sina delmål i undervisningen. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Pedagogerna finner upplägget med ansvarsgrupperna mycket bra och de flesta barn tar stort ansvar för sina arbetsuppgifter. All form av elevinflytande måste kontinuerligt vidareutvecklas. Inte bara den formella, i form av alla forum som finns beskrivna. Det är en utmaning, att synliggöra det informella inflytandet, som sker i varje möte. Hur synliggör vi elevernas inflytande över sitt eget lärande, så att barnen själva känner att de har makten /inflytandet över sitt eget lärande? Genom att ständigt uppmärksamma eleverna om att de kan påverka sin situation. Vissa elever behöver dock inte påminnas utan snarare hållas tillbaka. Allt beror på vilken gruppsammansättning man har i klassen. Barnen får välja fritt inom vissa ramar. Vilken redovisningsform vill du ha? Gärna olika redovisningsformer olika gånger. Det kan vara svårt att formellt bedöma det informella inflytandet. Demokratin kan vara svår att förstå: Jag fick ju inte som jag ville/jag fick inte vara med och bestämma. Pedagogen måste vara med och styra. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Det bör upprättas en agenda med utlagda elevråd och deras innehåll för hela terminen. Elevråden bör dock inte ligga vid samma tillfälle varje gång. Dagordningen/Kallelsen bör skrivas så att den kan förstås av elever i år 1-6, eftersom barnen använder dem som utgångspunkt i klassråden. Dagordningen ska heller inte vara längre än att man hinner med samtliga frågor i god tid. Elevrådets arbete ska under lå 05/06 synliggöras. Bl.a. genom att kontinuerligt synas på skolans hemsida men också följas upp i andra forum (samverkansgrupp, AE-konferenser och Inflytanderåd). Måluppfyllelsen är god. Fortsätt i samma anda- Keep up the good work. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Rektors kommentarer: Att synliggöra all form av elevinflytande måste utvecklas. Inte bara den formella i form av alla forum som finns beskrivna. Det är en utmaning att synliggöra det informella inflytandet, som sker i

20 varje möte och hur synliggör vi elevernas inflytande över sitt eget lärande så att barnen själva känner att de har makten /inflytandet över sitt eget lärande. Begreppet inflytande måste också kopplas till ett demokratiskt förhållningssätt som handlar om ömsesidig respekt än bara inflytande som handlar om varje individs önskemål.

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Ur skolplan för Tanums kommun Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Värdegrunden handlar om det demokratiska uppdraget- om ett förhållningssätt till våra medmänniskor, alla människors lika

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6 ! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Dansäterskolan

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Dansäterskolan Inledning Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Dansäterskolan En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006. Enligt denna lag

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Normer och värden Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Läsåret 2009-2010 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress Stortorget 1 Telefon 0476-550 00 (vx) Fax 0476-13874 Organisationsnr

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Juni 2010 Innehållsförteckning 1.Vision och mål 3 2. Processen- Så här har vi arbetat fram likabehandlingsplanen 4 3. Kartläggning och nulägesanalys

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Läs mer

Treälvens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Treälvens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Treälvens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 SYFTE Att tydliggöra innehållet i lagarna (2008:567) Diskrimineringslagen och Åtgärder mot kränkande behandling, Skollagen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskolorna Munkebo, Nunnebo, Jonasbo och Slottsparken på Sallerups förskoleområde i Eslövs

Läs mer

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011 1 Normer och värden 1:1 Mål för eleven Skolan ska sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Varje elev är väl förtrogen med skolans

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål Hälsa Lärande Trygghet Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret Våra övergripande mål På Förskolan Äventyret arbetar vi aktivt för att alla barn ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LERGÖKENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN LERGÖKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN LERGÖKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN LERGÖKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN LERGÖKENS FÖRSKOLA 2 Planen antagen 2010-11-01 och gäller till 2011-11-01 Innehållsförteckning: Utvärdering

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan STRÖMSTADS KOMMUN BARN OCH UTBILDNINGS- NÄMNDEN Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan Gäller från och med 2007-08-13 Innehåll Begrepp... 3 Strömstads skolors policy...4 Värdegrund... 4

Läs mer

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Uppdaterad 2015-03-10 Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Mål vid Morups Friskola Ingen mobbning, trakasserier eller annan särbehandling på grund av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skutan 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens utbildningsområde LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 Bergaskolan, år 7-9 1 Vad säger lagarna? Likabehandlingsarbetet regleras sedan

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Gothem förskola 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO

ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO 2008-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Målområde 1 Pedagogisk utveckling. 4 5 Målområde 2 Demokrati och inflytande 5 6 Målområde 3 Hälsa och miljö 6 7 Målområde 4 Internationalisering..

Läs mer

Social och utbildningsförvaltningen 2014-08-11 Ludvika kommun Håksbergs förskola. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015

Social och utbildningsförvaltningen 2014-08-11 Ludvika kommun Håksbergs förskola. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Förskolans vision är att: Skapa en förskola som stödjer sig på våra fyra grundstenar: Trygghet alla barn ska känna sig trygga Gemenskap att

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hammarnskolan, Hjo läsåret 2015/16 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAMMARNSKOLAN Läsåret 2015/2016 Visionen för Hammarnskolan är att det

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling D-skolan Oxelösunds kommun Datum 2015-12-02 Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vår värdegrund Vi verkar

Läs mer

Förskolan Klätten Läsåret

Förskolan Klätten Läsåret Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Klätten Läsåret 2015-2016 Fastställd 2015-09-11 Susanna Magnusson Förskolechef

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING Läsåret 2016-2017 UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan. för. Högadalsskolan

Likabehandlingsplan. för. Högadalsskolan Likabehandlingsplan för Högadalsskolan Reviderad maj 2014 Värdegrund för Högadalsskolan Alla barn skall kunna gå till Högadalsskolan och känna sig trygga, sedda och stimulerade. Vi lever alla i sammanhang

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 7-9 Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

BIRKASKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

BIRKASKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN BIRKASKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN Grunduppgifter Birkaskolan är en fristående skolverksamhet som innefattar förskola och skola upp till år 9. Skolbarnomsorgen är integrerad i skolverksamheten, såväl i det

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer