Kvalitetsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2006/2007 GRUNDSKOLA ÅR 1 6, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

2 Kvalitetsredovisning för läsåret 2006/2007 Inom Barn- och ungdomsnämndens respektive Södermöre kommundelsnämnds verksamhetsområden upprättar varje förskola och skola årligen en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den verksamhet eller de verksamheter som bedrivits under det gångna läsåret för att ge information om både verksamheten och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen för läsåret innehåller: A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information A 1 Fakta A 2 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen A 3 Åtgärder för förbättring enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för läsåret B Arbetet i verksamheten B 1 Uppföljningen av likabehandlingsplanen B 2 Gemensamma utvecklingsområden B 2 1 Uppdragen B 2 2 Mångfald och jämställdhet B 2 3 Samverkan B 2 4 Praktisk IT- och mediekompetens PIM C Måluppfyllelse C 1 Processer C 2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål C 3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår C 4 Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 utarbetades under medverkan av lärare, övrig personal, elever, föräldrar till elever i skolan samt barn och föräldrar till barn i förskolan. Hur detta skett redovisas under varje målområde. Ur Förordning om kvalitetsredovisning SFS 2005:609 Kalmar Ulf Alfredsson Rektor,

3 Sammanfattning är skolan där arbetsmiljön främjar trygghet, trivsel och arbetsglädje för alla barn och vuxna. är skolan där alla bidrar till Att skapa lust att lära. Att alla barn blir sedda varje dag. Att det sker en ständig utveckling. är skolan där alla känner. Att jag kan. Att jag vill. Att jag duger. För att uppnå denna vision så har vi i vår lokala arbetsplan satt upp gemensamma prioriterade mål som vi ska arbeta med och vidareutveckla skolan mot en ökad måluppfyllelse. har prioriterat sina utvecklingsområden under lå 2006/2007 utifrån Kalmar kommuns förskole- och skolplans rubriker: Normer och värden Kunskap utveckling och lärande. Barn och ungdomars ansvar och inflytande. Förskola, skola och hem Förskola, skola och elevhälsa. De prioriterade utvecklingsområden omfattar all verksamhet på d.v.s. grundskola år 1 6, förskoleklass och fritidshemsverksamheten.

4 A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information A.1 Fakta om enheten är en F 6 skola med lokal och verksamhetsintegrerat fritidshem. På skolan finns 12 klasser och 1 förskoleklass. Elevantalet är stabilt med ca 300 elever/läsår. Upptagningsområdet omfattar Rinkabyholms gamla stationssamhälle, Hossmo, Dunö och Boholmarna. Området utgörs till stor del av villor och enfamiljsfastigheter. Skolan är belägen i en gammal kulturbygd med goda kommunikationer till Kalmar. Omgivningarna är natursköna och närheten till naturen gör att denna nyttjas flitigt i verksamheterna. Skolans ambition är att utveckla de pedagogiska förutsättningarna inom verksamheterna förskoleklass, fritidshem och skola för att på bästa sätt kunna möta morgondagens barn och ungdomar. Vi lägger naturligtvis tyngdpunkterna på kärnämnena, svenska matematik och engelska, men även kultur, natur, musik och idrott får ett stort utrymme. Sedan 1998 är skolan organiserad i fyra arbetsenheter, Lärling A och B (förskoleklass och år 1 2), Gesällerna (år 3-4) och Mästarna (år 5-6). Personalkategorierna som finns på skolan är lärare, förskollärare, fritidspedagoger, rektor, bitr. rektor, assistent, vaktmästare och skolrestaurangpersonal. Samverkan i ett 1 16 årsperspektiv pågår inom Falkenbergsskolans upptagningsområde/ Falkenbergs skolområde (mellan, förskolan i Rinkabyholm, förskolan Vallmon och Falkenbergsskolan). Detta samarbete syftar att vi tar ett gemensamt tar ansvar för våra barn i ett 1 16 årsperspektiv (se beskrivnig under målområdena normer och värden, Kunskap utveckling lärande och Förskola, skola och elevhälsa ). A.2 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Skolans lokala arbetsplaner bygger på barn- och ungdomsförvaltningens gemensamma utvecklingsområden men är också egna mål som skolan prioriterar. Arbetslagen beskriver processer, redovisar vilka resultat som uppnåtts och gör en bedömning/värdering av i vilken mån resultaten innebär att målen uppfyllts. Arbetslagen redovisar också vilka åtgärder/nya arbetsplaner, som anses nödvändiga med anledning av bedömningarna av måluppfyllelsen. Vi synliggör våra processer, genom att t.ex. ge exempel från dokumentationer eller annan beskrivning av vad som gjorts. A.3 Åtgärder för förbättring enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för läsåret har inför lå tagit fram en ny modell för hur arbetet med kvalitetsredovisning ska tas fram. Som tidigare kommer lokala arbetsplaner bygga på barn- och ungdomsförvaltningens gemensamma utvecklingsområden Arbetslagen kommer kontinuerligt få beskriva processer, redovisar vilka resultat som uppnåtts och gör en bedömning/värdering av i vilken mån resultaten innebär att målen uppfyllts.

5 Arbetslagen kommer också redovisa vilka åtgärder/nya arbetsplaner, som anses nödvändiga med anledning av bedömningarna av måluppfyllelsen. Den nya modellen kommer vara ett mer levande dokument än tidigare. Vårt mål är att verksamheten kontinuerligt ska vidareutvecklas och bli ett mer reflekterande och analyserande än tidigare. har och kommer fortsättningsvis att arbeta i enlighet med skolans vision d.v.s. Att det sker en ständig utveckling. B Arbetet i verksamheten B 1 Likabehandlingsplanen I kvalitetsredovisningen görs en inledningsvis en uppföljning och utvärdering av den likabehandlingsplan som avses i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever redovisas. Ur Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling SKOLFS 2007:7 MÅL Det årliga arbetet med enhetens likabehandlingsplan Enligt barn- och elevskyddslagen redovisas nedan enhetens likabehandlingsplan 1 som beskriver hur personalen arbetar aktivt för att förebygga diskrimineringar och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller regler för hur man ska visa respekt för varandra, hur personalen ska reagera om ett barn eller elev far illa och hur anmälan sker om det händer något. Barn och elever har varit med i arbetet med likabehandlingsplanen, men det är rektor som slutligen bestämmer hur planen ska se ut. Skolverkets barn- och elevombud och de övriga ombudsmännen mot diskriminering kan begära att få se enhetens likabehandlingsplan. Mer information finns på Skolverkets webbplats under rubriken BEO Barn- och elevombudet 2. Enhetens likabehandlingsplan(-er) för läsåret 2006/2007 M Å L Skolan i Rinkabyholm är en trygg och trivsam arbetsplats. Alla barn/elever skall känna trygghet och gemenskap i skolan. Skolan tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling, med det menar vi mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, främlingsfientlighet, homofobi. SYFTE Att motverka alla former av kränkande behandling. Kränkning är en subjektiv upplevelse och kan vara Fysiska (slag, knuff) Verbala (öknamn, könsord) Psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) Textburna (klotter, brev, lappar, mail och sms) Kränkning kan ta sig i uttryck som: upprepade handlingar obalans i makt (att skilja från jämbördiga konflikter) en individ eller en grupp är förövare. Hela likabehandlingsplanen finns att läsa på skolans hemsida: 1 Planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling 2

6 Arbetet med likabehandlingsplanen Process På individ och gruppnivå arbetar all personal varje dag med värdegrunden genom samtal med barnen individuellt och med resp. klass om hur man är mot varandra och hur man är en bra kamrat. Vi arbetar mycket med att barnen ska respektera varandra och förstå och acceptera om en kamrat säger nej. Utöver det grundläggande arbetet på individ och gruppnivå har skolan en trygghetsgrupp som har ett särskilt uppdrag att kontinuerligt arbeta med och utveckla skolans likabehandlingsplan. Trygghetsgruppen har haft 4 möten på höstterminen och 5 möten på vårterminen under läsåret 06/07. Trygghetsgruppens möten innehåller denna dagordning: o Föregående möte o Har vi hört eller sett något på skolan? o Ny information/kompetensutveckling o Informationsärenden o Övriga frågor Uppföljning och utvärdering Resultat Hela skolans förebyggande arbete som pågått under flera år har gett gott resultat. Vid ev. kränkningar tas frågan upp i ett så tidigt stadium att ofta endast samtal behövs för att lösa uppkomna bekymmer. Trygghetsgruppen arbetar både operativt med t ex samtal med och mellan barn för att lösa bekymmer och konsultativt på skolan. Trygghetsgruppen mäter trivsel på skolan med en enkät på våren, gruppen sammanställer och arbetslagen värderar sitt resultat. En Lika behandlingsplan har skrivits och presenterats för elever, personal samt på Inflytanderåd. Bedömning Trygghetsgruppen är på ett tidigt stadium insatt i vad som tas upp på gruppnivå, och följer upp resultatet. Detta har gett en styrka till hela trygghetsarbetet på skolan då ev. Trygghetsgruppen i senare skede blir inblandad så är gruppen insatt i problemet. Åtgärder för förbättringar Kommande läsår mäts trivsel med en enkät under höstterminen. Trygghetsgruppen följer med intresse skolans arbete med elevinflytande som är en viktig del i Lika behandlingsarbetet. Rektor har gett Trygghetsgruppen i uppgift att beakta och lyfta jämställdhets- och mångfaldsfrågor i Lika behandlingsarbetet på skolan. Kommentarer: Allt arbete i Trygghetsgruppen dokumenteras. Några exempel på Trygghetsgruppens arbete under året är samtal med hela klasser om arbetsklimat i klassrummet, uppföljning av resultatet från trivselenkäten med hela klasser, samtal med och mellan elever om att man får tycka olika och att respektera varandra utifrån det. Trygghetsgruppen har inta behövt arbeta utifrån skolans modell för mobbingsamtal. Likabehandlingsplanen har utarbetats under medverkan av Lärare Övrig personal Barn och/eller elever Föräldrar till barn och/eller elever

7 B 2 Gemensamma utvecklingsområden B.2.1 Uppdragen Förskolan och skolans uppdrag är omfattande och allt det som görs skall också kunna analyseras, bedömas och redovisas. Det krävs därför en fokusering på både förskolans och skolans uppdrag. En större tydlighet krävs också av dem som arbetar i skolan, för att få veta att rätt saker görs. För en ökad måluppfyllelse krävs en tydligare fokusering på kunskapsbegreppet. Uppdrag till rektor: Prioritera arbetet med att tydliggöra uppdraget för personalen inom enhetens verksamheter. Tillse att kvaliteten är hög och att måluppfyllelsen ökar bland annat genom att bemanna och tjänstefördela utifrån behörighet och så att personalens kompetens nyttjas på ett optimalt sätt. Redovisa en ökad måluppfyllelse i kvalitetsredovisningen. Prioritera läs och skrivutveckling samt matematik. Återrapportering har i sin lokala arbetsplan för prioriterat läs och skrivutveckling samt matematik.. Falkenbergs skolområde startar projektgrupper inom svenska och matematik. En ny modell för kvalitetsarbetet har påbörjats. I kvalitetredovisning 2007_2008 kommer vi med störta sannolikhet bli bättre på att redovisa måluppfyllelsen inte minst när det gäller läs och skrivutveckling samt matematik. B.2.2 Mångfald och jämställdhet I förskolan finns så gott som alla barn och i skolan finns alla barn. Det ställer krav på stor flexibilitet och ett stort kunnande för att möta alla individer utifrån var och ens behov. För att bli bättre på det krävs att vi synliggör våra normer och värden genom att jobba aktivt med dessa frågor. Uppdrag till rektor: Tillse att modersmålsstöd och modersmålsundervisning utvecklas på de enheter som har sådan verksamhet. Belys arbetet med mångfald och jämställdhet i vardagen, genom att till exempel anställa personal med invandrarbakgrund. Arbeta fokuserat med jämställdhetsarbetet tillsammans med de genuspedagoger som finns Återrapportering har i sin lokala arbetsplan för prioriterade mål under rubriken mångfald och jämställdhet. Falkenbergs skolområde startar en projektgrupp inom jämställdhet och mångfald. B.2.3 Samverkan Förskolan och skolan måste samverka mera med omvärlden. Vi i förskolan och skolan måste vara tydliga med vad vårt uppdrag är genom att öppna upp för samverkan med olika samarbetspartner. I samarbetet med hemmen och föräldrarna kan vi bli ännu bättre. Uppdrag till rektor: Medverka till ett gott samarbete med föräldrar genom att medverka i och att driva brukarråd. Utveckla samarbetet med socialförvaltningen i Kalmar kommun. Öppna skolan för samarbete med externa intressenter bland annat för lärande i omvärlden.

8 Återrapportering Samverkan över förvaltningsgränserna Nätverket på ledningsnivå mellan Socialförvaltningen, Kultur och fritid samt har pågått under året. Vid ett mötestillfälle har polisen bjudits in. Samverkansformer 1-16 år - Samverkan inom Falkenbergs skolområde (, Rinkabyholms förskola, förskolan Vallmon och Falkenbergsskolan) Pilotgruppsarbetet kommer efter avslutat arbete övergå till ämnesgrupper. Representanter från enheten kommer att delta i dessa möten och delge övriga resultatet av arbetet. Röda tråden har reviderats under våren Ämnesgrupper 1-16år som startar hösten 2007: Svenska Matematik/No So Teknik/Slöjd Musik/Bild Engelska/Moderna språk Idrott/Hemkunskap Fokus för arbetet med ämnesgrupperna: 1 16 års perspektiv Samsyn Följa forskning och utveckling Kontinuerligt utvärdera röda tråden Läromedel - Vilka läromedel främjar lärandet bäst? Överlämningarna Likvärdig bedömning Individuella utvecklingsplaner Workshops Diskussioner fortsätter och de kopplas ihop med funktionsbeskrivningarna.

9 GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Normer och värden MÅL Mål i Lpo94 s Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Mål i förskole- och skolplanen s.5 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av att barn, ungdomar och vuxna tar ansvar för sina handlingar liksom att vuxna ger barn och ungdomar trygghet genom att vara förebilder i ord och handling samt av att ingen kränkande behandling tolereras demokrati, allas lika värde, god social kompetens, utvecklad empatisk förmåga och samarbetsförmåga som uttrycks i ansvarstagande och strävan till samförståndslösningar ett pedagogiskt arbete där frågor om värdegrund, etik, moral, kulturarv aktualiseras, bearbetas och hålls levande så att en hållbar samhällsutveckling kan bli möjlig. Mål i den lokala arbetsplanen Vidareutveckla arbetet med kompisgrupperna. Vi kommer att fortsätta med detta arbetssätt och följa eleverna under nästa läsår. Vi kommer att fortsätta arbetet med skolans ansvarsgrupper. Detta arbete kommer att vara s metod att fungera som kamratstödjare. Pedagogerna uppmärksammar Må-Bra-Gruppens arbete och kopplar samman deras reflektioner med andra värderingsövningar och Kompissamtal i större utsträckning. Alla klasser kommer att arbeta med värderingsövningar. Trygghetsgruppen får i uppdrag att arbeta fram en ny likabehandlingsplan på skolan. De får dessutom i uppdrag att implementera den för alla vuxna och elever på skolan. Trivselenkäten bör genomföras innan höstlovet eftersom hälften av eleverna är nya i arbetslagen. Det är viktigt att vi har en hög vuxentäthet på rasterna. Vid sjukdom måste vi täcka upp varandras rastvärdar. Nätverket på ledningsnivå mellan Socialförvaltningen, Kultur och fritid samt Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att fortgå under året. Vid ett mötestillfälle kommer polisen att bjudas in. Lever vi som vi lär? ( Värdegrunden i praktiken ). Lever skolans vision? Använder vi dilemmadiskussioner, som metod? C.1 Processer Kompissamtal: Vi har återkommande och i stort sett dagliga etiska samtal. Modellen för Föräldrasamtal - Syftet med föräldrasamtal är ett top-down-beslut, som sedan implementerats i arbetslagen via rektor. Däremot har pedagogerna själva introducerat och infört Jag-kan-häftet i verksamheten. Trygghetsgruppen arbetar kontinuerligt med frågor gällande mobbning och kränkande behandling och deltager i aktuell fortbildning. införde Farstamodellen för samtal vid mobbing, Kompissamtal samt värderingsövningar ex. utifrån konceptet Att stoppa mobbing går.

10 Sedan har man gjort om Farstamodellen och även infört mer positiva fokuseringsfrågor under Kompissamtalet ex. Har någon gjort dig glad under veckan. I Gesällerna är eleverna indelade i olika ansvarsgrupper, där Må-Bra-Gruppen har ansvar för att se efter om någon är utanför, ledsen osv. De har i några klasser även i uppdrag att göra någonting lustfyllt med klassen. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål I vissa grupper kan dessa samtal vara svåra att genomföra. Rektor och pedagoger har använt modellen Föräldrasamtal - Syftet med föräldrasamtal kontinuerligt under samtliga EVK-samtal och i mindre utsträckning vid spontana samtal eller andra samtalsformer. Modellen bygger på att samtalet utgår från barnets starka sidor samt att s vision om att barnet ska känna Jag kan, jag vill, jag duger blir tydlig för föräldrarna. Användandet av de individuella utvecklingsplanerna i Jag-kan-häftet gör också känslan av Jag kan, jag vill, jag duger tydligare för barn och föräldrar. Vi har under läsåret använt mer pojk- och flicksamtal samt olika värderingsövningar än att genomföra regelrätta Kompissamtal. s målsättning är att alla barn och vuxna respekterar andras egenvärde, men givetvis finns det både barn och vuxna som ändå utsätts för kränkningar. Må-Bra-Grupperna tar oftast större ansvar i år 3 för att se efter att alla får vara med p g a det är nytt för dem. I början är också pedagogerna noggrannare med att följa upp grupperna. Däremot tar grupperna stort ansvar för att göra lustfyllda aktiviteter för barn. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vi har haft olika former för dessa samtal för att alla barn skall komma till tals. Kompissamtalen fungerar ej i alla lägen. Att sitta i mindre grupper och även enskilt är ibland nödvändigt. Vi upplever att modellen för föräldrasamtal har varit mycket bra, då vi har fått positiv feedback från föräldrar. De har upplevt att samtalen varit positiva, trots att det har funnits mycket svårt att samtala om. Föräldrar och barn har även uttryckt stor uppskattning över Jag-kan-häftenas utformning och tydlighet av måluppfyllelse. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Vi arbetar utifrån gruppens behov även i fortsättning. Att pedagogerna uppmärksammar Må-Bra-Gruppens arbete och kopplar samman deras reflektioner med andra värderingsövningar och Kompissamtal i större utsträckning. Gemensamma planer gällande utflykter, lägerskolor etc. måste omarbetas av rektor och utvecklingsgruppen. Trivselenkäten bör genomföras innan höstlovet eftersom hälften av eleverna är nya i arbetslagen. Det är viktigt att vi har en hög vuxentäthet på rasterna. Vid sjukdom måste vi täcka upp varandras rastvärdar. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Rektors kommentar: Att arbeta som rektor på är mycket positivt. Kulturen är Välkomnande och trevlig! Att fortsätta arbetet med att fokusera på en tydlig organisation, med en klar beslutsprocess

11 är nödvändig. En stor del i ledarskapet, kanske den största är att samla all den kraft/professionalitet som finns och se till så att fokus hamnar på uppdraget. I detta arbete är det alltid det professionella förhållningssättet som är utgångspunkten. För ledaren (skolledningen och för ledaren i en klass) är det ständigt en utmaning att fokusera på uppdraget. Vi lever i en tid där det är ont om tid. För mig kommer fokus i framtiden hamna på den gemensamma tiden. I vardagsarbetet och inte minst arbetsmiljöarbetet så beskriver vi att Vi är varandras arbetsmiljö. Den gemensamma tiden bör därför struktureras så alla upplever mening och motivation. Planeringstid, reflektionstid, men också tid för samvaro kommer fortsättningsvis att prioriteras för att uppnå maximal trivsel. är skolan där personalen trivs och utvecklas. Detta ger de bästa förutsättningarna för en god måluppfyllelse för barnen.

12 GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Kunskaper, utveckling och lärande MÅL Mål i Lpo94 s Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden och inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning Mål i Förskole- och skolplan s.6 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av att barn och ungdomar tidigt genom den individuella utvecklingsplanen får det stöd de behöver för att nå uppsatta mål att det pedagogiska arbetet karaktäriseras av goda relationer och ömsesidig respekt såväl mellan barn och ungdomar som mellan dessa och de vuxna i verksamheten förståelse för och kunskap om hur olika individer, olika kompetenser och kulturella skillnader är berikande och utvecklande och tillför lärprocesser värden som bidrar till utveckling och goda resultat Mål i den lokala arbetsplanen Under nästa läsår kommer lärarna få kompetensutveckling i hur vi bör skriva i den individuella utvecklingsplanen. Vi kommer att se till så att det finns fler datorer i personalrummen samt fler skrivare på närmare avstånd i förhållande till personalrum och klassrum. Vi kommer att tydligare göra en diagnosticering av eleverna i år 5 & 6. Vi vill att eleverna diagnosticeras i sv, eng och ma (framförallt i början av ht i 5:an). Detta initieras och sammanställs av specialläraren. Individuella utvecklingsplaner: Arbeta vidare med det arbete vi just har påbörjat; IUPmallen, Jag kan-häften och God läsutveckling. Språkutveckling: Det påbörjade arbetet med individuella studieplaner gör att vi får bättre struktur i vårt arbete med språkutveckling. Vi får bättre koll på att varje enskild individ tillgodogör sig undervisningen. Detta jobbar vi vidare med! Uppföljning av undervisning: Vi har blivit bättre på skriftlig utvärdering. I år får alla föräldrar/vårdnadshavare på skolan fylla i en enkät gällande skolans verksamhet. Metoder som skapar lust att lära: Datoranvändande: Arbete med elevernas tidiga läsutveckling: Överlämningarna C.1 Processer IUP Vi använder den nya IUP-mallen, Jag kan-häftet och God läsutveckling som underlag inför utvecklingssamtalen. Eleverna fyller också i en självvärderingsblankett inför samtalet.

13 De får då träning i att reflektera över sitt eget lärande och aktiv delta i att formulera nya mål för att utvecklas vidare. Språkutveckling: Förskoleklass arbetar enligt Bornholmsmodellen. Veckans bokstav: Samverkan mellan Förskoleklass och år 1 då lärarna genom dramatisering presenterar veckans bokstav. 1 lektion per vecka träffar blivande klasslärare barnen i Förskoleklass och arbetar med förberedande läsinlärning. Boktips: Lärarna presenterar inledningen av en bok i dramaform för att inspirera barnen till läsande. Astrid Lindgren-tema under vårterminen. Åldersblandat tema Förskoleklass, år 1 och år 2. Här har ingått läsa, skriva, skapande, bild, muntlig framställning, drama, social träning. I år 1 och två arbetar vi strukturerat med läsinlärningen; Bokstavsarbete, daglig lästräning både i skolan och i samverkan med hemmet ( en kvart om dagen ). Ett av arbetena som pågått under vårterminen har varit att söka nya ord tillsammans. Man har arbetat med Hononymer. Veckans bokstav. Ett samarbete mellan Förskoleklassen och år 1 har skett med Veckans bokstav. Även här har i år temat varit Astrid Lindgren. Förskoleklassen möter sin blivande lärare och får besöka klassrummet när de arbetar med veckans bokstav. Vi diagnosticerar elevernas läsutveckling från och med vårterminen i Förskoleklassen. Vi arbetar med språkgrupper för att under höstterminen i årskurs ett kunna arbeta med vissa barn i språkgrupper..vi använder oss av Katarina Herrlin och Ingvar Lundbergs material God läsutveckling.redan vid skolstarten får eleverna låna hem böcker för att stimulera läsintresset. Vi har prioriterat läs- och skrivutveckling genom att arbetslagets specialpedagog har deltagit i en uppdragsutbildning från regeringen. Utbildningen heter Grava läs- och skrivsvårigheter. Dessutom ämnar vi ändra arbetssätt inför kommande läsår för att därigenom stärka studieteknikens betydelse och inhämtande av faktatexter. Matematik: I Förskoleklass tar man alla tillfällen i akt att på ett naturligt sätt föra in matematiken i verksamheten. Ex: Genom sånger, lekar, spel, övningar i samlingar, fruktstunden, vid bakning. Vi arbetar också med samarbetsövningar, räknesagor, grundläggande begrepp, enkla arbetshäften. I år och 2 arbetar vi med samma saker. Vi använder också läromedlet Mattemosaik. Vi använder oss av småstegsmetoden. Utöver läromedlet har barnen individuella arbetsscheman där de har möjlighet att arbeta i sin egen takt med varierade uppgifter. Datorn ingår också som ett naturligt inslag i undervisningen. Matematik är ett naturligt inslag i verksamheten t ex hur många dagar har veckan och hur många barn som sitter i samlingen, hur många pojkar och flickor, hur många tänder man har tappat. Olika matematiska begrepp. Vardagsmatematik är en röd tråd från förskoleklass år 2. Vi använder oss där av ett läromedel som heter Matte mosaik, Lundberg m fl. Samverkan med Fritidspedagogerna sker i praktisk matte mm. Under året har vi jobbat med olika metoder, ex. problemlösning, mattegåtor och praktisk matte. Nästa år kommer vi att lägga fokus på barnens metodiska tänkande främst med algoritmträning. Lust att lära: Att arbeta åldersblandat arbetssättet gör arbetet roligare. Olika arbetsformer gör arbetet mer lustfyllt. Variation. T ex veckans bokstav Att lära sig på olika sätt. T ex att sjunga månaderna, mäta träd, lyssna på sagor, skapa och röra sig.

14 Vi fortsätter att utveckla arbetssättet storyline i enstaka klasser. Resultatet har varit gott Uppföljning av undervisning: Vi är bra på att göra muntliga utvärderingar med både föräldrar och barn. Från och med nästa läsår är vårt mål, att vi ska utveckla vårt påbörjade arbete med skriftlig utvärdering med barn/föräldrar angående vår verksamhet. Vi har lämnat ut en ny gemensam utvärderingsblankett till hemmen. Blanketten är ännu ej sammanställd. Skriftliga utvärderingar i de olika klasserna förekommer i form av reflektionsböcker och utvärdering i de olika ämnesområdena. Måluppfyllelsen har varit god vilket gör att vi ämnar fortsätta med dessa. I år har vi ej fått någon blankett att dela ut till hemmen. Miljöarbete: Vi har under årets miljövecka utvecklat elevernas miljömedvetenhet, genom att källsortera insamlade sopor. Detta innebär en högre kunskapsnivå där eleverna själva får ta ett större ansvar samt en högre måluppfyllelse. Överlämningar: Vi har arbetat utifrån de rutiner som finns. Samtliga pedagoger i Gesällerna använder Jag kan-häftet, som dokumentation av barnets lärande gällande målen i svenska, matematik, engelska och de sociala målen. Detta används sedan som underlag för att upprätta elevens individuella utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalen. En arbetsgrupp med representanter från både och Falkenbergsskolan arbetade fram en gemensam utvecklingsplan för båda skolorna. På en studiedag har vi fått viss information om hur man ska skriva i IUP:n. För att uppnå hög läshastighet och sporra eleven till skönlitterär läsning har tre klasser haft Läsbarometer. I en av klasserna har man istället arbetat med lästräning och läsförståelse gemensamma läsupplevelser. I tre av klasserna har man arbetat med läsförståelsen i Läsförståelse A, där man tränar att läsa mellan raderna. Under världsboksdagen läste hela skolan under en lektion. Därefter fick man gissa skolans sammanlagda lästa sidor och i varje arbetslag vann den elev som kom närmast ett skönlitterärt pris. Pedagogerna i tre klasser har haft daglig högläsning, medan man i en klass har läst högt mer sporadiskt. I år 3 har man tränat grammatiska mål genom dialogskrivning och drama. I samtliga klasser har man skrivit dikter. I årskurs fyra har pedagogerna under läsåret arbetat med fritt skrivande i ett skrivtema Skogens hemlighet respektive Familjen. Faktatexter och egenhändigt skrivna texter redovisas ofta inför publik. En pedagog i år 3 har fått testa skrivmaterialet Pennvässaren som hon har använt under året. Eleverna i Gesällen har tränat faktaskrivande, egna berättelser kopplade till bakgrundsfakta och manus kopplade till Levande Historia samt övriga NO/SO-områden. Arbetslaget använder sig av läseböckerna Pojken och Tigern samt Tidsmaskinen, vilka båda ger eleverna kunskaper om Sveriges landskap respektive historia. Läs- och skrivutvecklingen följs upp i Jag-kanhäftet. I Gesällen arbetar man i matematik med skriftlig huvudräkning enligt Rockströms metod. Problemlösning och redovisning av problem sker kontinuerligt både i helklass och i mindre grupper. Praktisk matematik sker periodvis schemalagt eller temaformer. Varje barns delmål i matematik följs upp i Jag-Kan-häftet. Vi har stort samarbete med hemmet vad gäller tabellinlärning och andra delmål i matematik genom kontinuerliga drilläxor och uppföljning i skolan.

15 C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Synliggörandet av barnens kunskapsutveckling blir tydlig. Ev stödinsatser sätts in efter behov. Klar förbättring i måluppfyllelse. Goda läs- och skrivresultat. Nyfikna, förväntansfulla, kreativa, positiva barn. Vi gör nationella prov som visar på god måluppfyllelse. Eleverna har på ett lustfyllt sätt fått lära sig bokstäver och ljud. Mycket positivt att eleverna varit så nöjda och glada inför Astrid Lindgren - temaarbetet. Det åldersblandade arbetssättet har varit mycket positivt. Eleverna kommer igång snabbare med sin läsutveckling. Den kommer igång tidigt genom detta arbetssätt. Samtliga pedagoger använder materialet Jag kan, som motsvarar målen i basämnena och de sociala målen. Vi använder numera häftena som underlag vid upprättandet av de individuella utvecklingsplanen i samband med utvecklingssamtalen. Den individuella utvecklingsplanen har vi använt under läsåret vid samtliga utvecklingssamtal. Enligt Läskprojektets sammanställning för kommunens skolor har en god måluppfyllelse vad gäller läsförståelse och stavning. I matematik finns endast bokens egen diagnos och egna tester som utvärdering på respektive träningsmoment. Det blir därmed en subjektiv bedömning av klassens generella resultat och svårt att jämföra med andra klasser och skolor. En klass har deltagit i Lars Kaggsskolans projekt Mera Mellan Matte, där eleverna har tävlat mot andra skolor med uppgifter anpassade utifrån nationella målen. Eleverna har upplevt att uppgifterna har varit mycket stimulerande. I samarbete med rektor beslutades att skolan skulle göra en ekonomisk satsning på Levande historia varvid eleverna efter avslutade studier om Bronsåldern och Medeltiden fick uppleva en dag som barn under respektive tidsperiod. För att hålla nere kostnaden beslutades att endast material till Bronsåldersdagen skulle hyras. Pedagoger på skolan stod för all planering och utförande. Medeltidsdagen genomfördes däremot i samarbete med Länsmuséet i Salvebyn. Båda dagarna var otroligt uppskattade av såväl barn, pedagoger och föräldrar. Gesällerna har även haft familjekvällar för att eleverna ska få visa vad har arbetat med och för att de ska få träna på att framträda inför större publik. I finns endast två datorer i varje klass, vilket gör det svårt att arbeta optimalt pedagogiskt med datorn som hjälpmedel. Allt som oftast fungerar inte heller dessa båda datorer p g a att skolans server inte klarar av belastningen. Man kan inte heller installera pedagogiska program för enskilda klasser. Det finns även för få datorer till personalen. Endast 3 datorer finns uppställda på för personalen avsedda utrymmen. Få skrivare är kopplade till systemet. Gesällerna har lägerskola under höstterminen i åk 4. Pedagoger och elever är mycket positiva till den formen av verksamhet. De sociala vinsterna vi gör under lägerskolan är ovärderliga. Under våren uteblev den skriftliga utvärderingsenkäten för alla föräldrar/vårdnadshavare. Detta mål är därmed inte uppfyllt. För få och för gamla datorer är ett hinder för att barnen ska kunna utveckla sina kunskaper i datoranvändning.

16 C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Positivt för oss pedagoger att dokumentation finns. Föräldrar blir mer delaktiga i barnens kunskapsutveckling. Vi bedömer att elever och barn är nöjda med underlaget vi använder vid utvecklingssamtalen. Vi har låtit eleverna utvärdera Astrid Lindgren temat på särskild blankett. Svaren har varit överlag positiva. Se separat häfte. Vi har detta läsåret haft förmånen att ha extra resurs vilket varit till gagn för arbetet med temat. Arbetssättet är stimulerande för både lärare och barn. De goda resultaten talar för sig själv. Många barn har lärt sig bokstäver och ljud och flera sexåringar har kommit igång med sin läsning. Iup-mallen bör utvecklas. Förskoleklassens mall bör fokusera på de sociala målen samt de motoriska förutsättningarna. År 1 behöver endast ett fält för vårterminen. För år 1 och 2 räcker det med fälten för socialutveckling och Sv/Ma. Vid våra lästester ser vi att dessa visar på goda resultat. Föräldrar och barn har även uttryckt stor uppskattning över Jag-kan-häftenas utformning och tydligheten i måluppfyllelse. Barnen kan lättare reflektera över sitt eget lärande och själv välja egna delmål vid utvecklingssamtalen. Dock är det svårt att hitta tiden för att sitta i individuella samtal med varje barn. Efter första samtalet behövs inte lika stor tidsåtgång. Pedagogerna upplever att vi har skrivit på många olika sätt i IUP:n och att det är svårt att veta hur mycket man vågar skriva i de sociala målen. Man är också fundersam över hur man ska hantera lärarens egen dokumentation. Pedagogerna tycker att det är svårt att göra en generell bedömning på elevernas matematikuppgifter och till nästa läsår kommer man inte heller att kunna få resultat från Läskprojektet. Som ensam lärare i klasserna är det svårt att hinna hjälpa de elever som arbetar vid datorn. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Kompetensutvecklingen kring IUP har inte varit tillräcklig. Önskvärt är att Kalmar kommun utarbetar en gemensam modell som sedan alla får utbildning kring. Bibehålla den här nivån. Viktigt att vi får påfyllning och ny inspiration eftersom detta arbetssätt trots allt är krävande. Mer tid tillsammans i arbetslaget behövs för påfyllning av energi. Gå på inspirerande föreläsingar. Att få sprida vårt arbetssätt till andra och på så sätt få feedback skulle ge inspiration. Vi planerar att fortsätta med detta arbetssätt.. Vi tar med oss de erfarenheter vi fått genom temat till nästa tema vi arbetar med. Fritidspedagogerna vill utveckla ute-matte. Vi vill skapa ett material som kan användas utomhus. Fortbildning har skett på Torslunda försöksstation där vi blivit inspirerade. Pedagogerna önskar fortfarande få klarhet och fortbildning i hur vi bör skriva i den individuella utvecklingsplanen samt utvärdering av blankettens utformning och pedagogernas arbetssätt med IUP:n inom den egna verksamheten. Fler datorer behövs på personalrummen samt fler skrivare på närmare avstånd i förhållande till personalrum och klassrum. Pedagogerna önskar en omprioritering av resurserna, så att skolan har råd till leasing av ett adekvat stavningsprogram såsom Stava Rätt.

17 Under hösten har pedagogerna för avsikt att uppmärksamma även Barnboksveckan och den Nationella läsdagen. För att öka möjligheterna till en generell bedömning av klassens matematikkunskaper och kunna jämföra med andra skolor önskar pedagogerna i år fyra deltaga i Lars Kaggsskolans projekt Mera Mellan Matte. Målet för kommande läsår är att vi studerar aktuella läromedel i matematik för att kunna hitta det läromedel som passar oss bäst. Den skriftliga utvärderingsenkäten för alla föräldrar/vårdnadshavare bör delas ut i samband med utvecklingssamtalen på vårterminen. Då blir det en mer naturligt uppföljning på skolans verksamhet. Vi vill bli bättre på utvärdering! Storyline kommer att finnas med som arbetsmodell även kommande år. Fler datorer i klassrummen behövs. En bärbar till varje klass, vilket ger möjlighet till ökad flexibilitet. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Rektors kommentarer: Det är med stor glädje jag kan följa det engagemang som sker i syfte att utveckla elevernas kunskap, utveckling och lärande. Den samlade kompetensen är enormt stor. Det ska bli mycket intressant att få vara med om detta arbete, inte minst i mötet mellan arbetsenheterna där det i framtiden med största sannolikhet finns en ny gemensam kunskap, som måste lyftas i syfte att gynna både elever och personals lärande.

18 GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Barns och ungdomars ansvar och inflytande MÅL Mål i Lpo94 s.15 Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Mål i Förskole- och skolplan s. 7 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av att barn och ungdomar med stigande ålder utövar ökat inflytande på och ansvar över sitt lärande och sin arbetsmiljö att de formella inflytandeformerna för barn och ungdomar utvecklas och får ett aktivt vuxenstöd, så att det praktiska demokratiska vardagsarbetet fungerar öppenhet för organisationer som förmedlar en människosyn och värdegrund som stärker demokrati och ansvarstagande, i syfte att barn och ungdomar skall beredas ta del av samhällets utveckling och framtid Mål i den lokala arbetsplanen Alla elever ska ha ett inflytande över sitt egna lärande. All form av elevinflytande måste kontinuerligt vidareutvecklas. Inte bara den formella, i form av alla forum som finns beskrivna. Det är en utmaning, att synliggöra det informella inflytandet, som sker i varje möte. Hur synliggör vi elevernas inflytande över sitt eget lärande, så att barnen själva känner att de har makten /inflytandet över sitt eget lärande? Genom att ständigt uppmärksamma eleverna om att de kan påverka sin situation. Vissa elever behöver dock inte påminnas utan snarare hållas tillbaka. Allt beror på vilken gruppsammansättning man har i klassen. Barnen får välja fritt inom vissa ramar. Vilken redovisningsform vill du ha? Gärna olika redovisningsformer olika gånger. Det kan vara svårt att formellt bedöma det informella inflytandet. Demokratin kan vara svår att förstå: Jag fick ju inte som jag ville/jag fick inte vara med och bestämma. Pedagogen måste vara med och styra. Begreppet inflytande måste också kopplas till ett demokratiskt förhållningssätt. Detta innefattar inte bara varje individs önskemål utan handlar om ömsesidig respekt. C.1 Processer Vi börjar i liten skala med elevinflytande i Förskoleklass, för att sedan öka med stigande ålder. Barnen ges möjlighet att göra egna val inom vissa ramar. I år 1 och 2 har vi ett antal lektioner i matte och svenska då barnen arbetar med eget val. I NO/SO inleder vi alltid det nya temat med att göra en tankekarta med barnen. Vad kan vi redan om ämnet? Vad vill vi lära oss? Hur vill vi arbeta? Hur kan vi finna fakta? Trivselregler i klasserna utarbetas tillsammans med eleverna. I klasserna har vi ansvarsgrupper eller klassvärdar. Hela klassen bestämmer tillsammans vilka ansvarområden dessa grupper ska ha. Klassråd har vi i år 1 och år 2 inför varje elevråd. Elevernas ansvar för sitt lärande: I Lärlingarna är barnen fortfarande i en inskolningsfas när det gäller eget ansvar. Barnen får tillsammans med sina föräldrar inför utvecklingssamtalen skriva ner vad de behöver träna på och sedan försöka ta eget ansvar för att hålla dessa mål levande.

19 C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Barnen är duktiga på att komma med egna förslag och idéer. De behöver stöd från skola och hem när det gäller eget ansvar för lärandet. Under klassråden fungerar det bra vad gäller de frågor som direkt berör klassen. Övriga frågor gällande hela skolan är svåra att få ett bra upplägg runt p g a att elevrådets dagordning inte har varit direkt riktad till barnen. Barnen upplever det också svårt att veta i vilken utsträckning de verkligen får vara med och bestämma. Under hösten hade elevrådet kontinuerliga möten, men under våren har mötena varit alltmer sällan. Gesällerna har utformat ansvarsgrupper inom områdena Miljö, Städ, Service, Må bra (trygghet), Aktuellt, Demokrati (klassråd/elevråd). Kontinuerliga utvärderingar med barnen sker i dessa grupper. Barnen bestämmer i viss mån över arbetsformer i skolan. De bestämmer även utifrån Jag-kan-häftet, dock i samråd med föräldrar och pedagoger, sina delmål i undervisningen. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Pedagogerna finner upplägget med ansvarsgrupperna mycket bra och de flesta barn tar stort ansvar för sina arbetsuppgifter. All form av elevinflytande måste kontinuerligt vidareutvecklas. Inte bara den formella, i form av alla forum som finns beskrivna. Det är en utmaning, att synliggöra det informella inflytandet, som sker i varje möte. Hur synliggör vi elevernas inflytande över sitt eget lärande, så att barnen själva känner att de har makten /inflytandet över sitt eget lärande? Genom att ständigt uppmärksamma eleverna om att de kan påverka sin situation. Vissa elever behöver dock inte påminnas utan snarare hållas tillbaka. Allt beror på vilken gruppsammansättning man har i klassen. Barnen får välja fritt inom vissa ramar. Vilken redovisningsform vill du ha? Gärna olika redovisningsformer olika gånger. Det kan vara svårt att formellt bedöma det informella inflytandet. Demokratin kan vara svår att förstå: Jag fick ju inte som jag ville/jag fick inte vara med och bestämma. Pedagogen måste vara med och styra. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Det bör upprättas en agenda med utlagda elevråd och deras innehåll för hela terminen. Elevråden bör dock inte ligga vid samma tillfälle varje gång. Dagordningen/Kallelsen bör skrivas så att den kan förstås av elever i år 1-6, eftersom barnen använder dem som utgångspunkt i klassråden. Dagordningen ska heller inte vara längre än att man hinner med samtliga frågor i god tid. Elevrådets arbete ska under lå 05/06 synliggöras. Bl.a. genom att kontinuerligt synas på skolans hemsida men också följas upp i andra forum (samverkansgrupp, AE-konferenser och Inflytanderåd). Måluppfyllelsen är god. Fortsätt i samma anda- Keep up the good work. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan Rektors kommentarer: Att synliggöra all form av elevinflytande måste utvecklas. Inte bara den formella i form av alla forum som finns beskrivna. Det är en utmaning att synliggöra det informella inflytandet, som sker i

20 varje möte och hur synliggör vi elevernas inflytande över sitt eget lärande så att barnen själva känner att de har makten /inflytandet över sitt eget lärande. Begreppet inflytande måste också kopplas till ett demokratiskt förhållningssätt som handlar om ömsesidig respekt än bara inflytande som handlar om varje individs önskemål.

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde 2013-11-18 1 (7) Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde Handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering Inledning Den

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Varje elev ska känna glädje i att gå till skolan och ska känna sig trygg och vara känd av alla vuxna. Eleven ska känna

Läs mer

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen?

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen? Valstaskolan Likabehandlingsplan Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan Inledning Vad säger lagen? Från och med den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET Munkegärde - Olseröd - Ulvegärde -Björkängen Kungälvs kommun Likabehandlingsplan 2015-10-19 INLEDNING Fyrklöverns förskoleenhet består av Munkegärde förskola, Olseröds förskola,

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Planen mot kränkande behandling och diskriminering

Planen mot kränkande behandling och diskriminering Planen mot kränkande behandling och diskriminering Torslunda Skola Förskoleklass och skolår 1 6 Läsåret 2014-2015 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 ULRIKASKOLANS PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 1 ANSVAR OCH DELAKTIGHET Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (20120:800) måste skolan arbeta

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer