KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA Arbetsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA 2014-2015. Arbetsplan"

Transkript

1 KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA Arbetsplan 1

2 KÄLLBO SKOLA Innehållsförteckning Vision... 3 Källbo skolas mål och verksamhetsidé... 3 Tyngdpunktsområden Föräldrainflytande... 6 Samarbetet med hemmen... 7 Samarbetet med eleverna... 8 Här når ni oss på skolorna... 9 Läsårets arbetstider... 9 Lektionstider och raster Språkprogrammet Rastvärdar Gruppindelningar och klasser Skolans timresurs Stödundervisning och elevhandledning Samordnad specialundervisning och andra arrangemang Jämställdhetsarbetet Jämtplan IT i undervisningen- ikt-plan Elevvården Undervisning utanför ordinarie skolarbete Morgonsamlingar Trivselregler Elevklubbar Lärarnas planeringsarbete Ansvarsgrupper Fortbildning Uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet Specialklassen Sunnanäng Samarbete bibliotek - skola Samarbetet förskola - skola Skolskjutsar Arbetsplan för Källbo fritidshem Personal i Källbo skola Timfördelning Läsordning och lärarnas schema Källbo skola Elevförteckning Undervisningens innehåll Svenska

3 KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA A R B E T S P L A N Vision Visionen som ska leda och inspirera oss till ett gott arbete är: - kunskap med glädje och trygghet Källbo skolas mål och verksamhetsidé Källbo skola är en skola för alla. Vi strävar efter att eleverna utvecklas var och en efter sin förmåga och sina förutsättningar. Elevernas lärande, utveckling och välmående skall sättas i centrum i allt arbete i skolan. Källbo skolas arbetssätt genomsyras av en positiv anda, hövlighet och tolerans för olikheter. I Källbo skola utvecklas elevernas förmåga att ta ansvar för det egna lärandet. I Källbo skola arbetar vi för att eleverna förbereds för vårt samhälle och för vidare skolgång såväl kunskapsmässigt som socialt. Det man hör - det glömmer man. Det man ser - det minns man. Det man gör - det kan man! 3

4 KÄLLBO SKOLA Tyngdpunktsområden Skolans undervisning skall varje år genomsyras av ett tyngdpunktsområde. Källbo skola jobbar enligt följande plan: År 1: Konst och historia - Åländska konstnärer, Finströms- och Ålands historia, Nordisk design. År 2: I äventyrens värld - Läsning, litteratur, media och drama År 3: Hälsa och välbefinnande - Musik, rörelse och sport. År 4: Hantverk kulturarv och hållbar utveckling. År 5: Maritimt tema Åländsk sjöfartshistoria, jakt, fiske och miljön runt Östersjön. År 6: Uppfinningar kreativitet, teknik och naturvetenskap Maritimt tema Syftet med temaåret är att ge eleverna en historisk anknytning till vårt sjöfartsarv, en inblick i den tid då olika fartygstyper och båtar var av stor vikt. Vi vill också betona havet i nutid, vad det ger oss och hur vi påverkar havet som är en så viktig del av våra liv. Avslutningsvis ämnar vi besöka platser med maritim anknytning till våra temaområdet samt delta i maritima aktiviteter. Källbo skola inleder sitt maritima temaår med den åländska Shantygruppen Rolling Home. Vi vill visa det traditionella kulturarvet från Nord- och Östersjökusten. Matrosernas olika sånger, takter och rytmer vid det hårda arbetet på segelfartygen och hur den internationella segelsjöfarten gjorde att sjömans- och folksånger spreds och ofta blandades med engelskspråkiga shantysångerna. Därefter startar en temavecka men huvudtema Fartyg. De sex årskurserna kommer att arbeta med varsitt tema för att få inblick i den sjöfartsnation som Åland en gång var och vilken betydelse sjöfarten har haft för vår ögrupp. Årskurserna har möjlighet att arbeta kreativt med olika och varierande metoder. Höstens temaområden är: Fartygstyper och syftet med dem Seglatser med åländska segelfartyg Längs Valdemarsleden Åländska vrak och deras historia Lotsstugor Segelfartyget Pommern Temaområdet avslutas med Vernissage då årskursernas arbete förevisas. Eleverna går tillsammans med sina faddrar från alla årskurser så att varje årskurs kan delge sitt arbete och svara på frågor. Därefter följer en månad när hela skolan fördjupar sig i maritima ord, en period när hela skolan läser böcker med sjöfart och hav som tema samt har temautställning på biblioteket. Skolan får även besök av Sjöscouterna och Ålands Sjöräddning. Skolans övriga evenemang såsom muskicafe och fester genomsyras av det maritima temat. Under hösten görs besök till Sjöfartsmuseets utställning Sally Jones. 4

5 KÄLLBO SKOLA Den andra temaveckan hålls under vårterminen (Påskveckan) och går under rubriken "HAVET. Här rör vi oss mestadels i nutid och även här har årskurserna ett tema var som de kan arbeta efter olika metoder. Temaområdet avslutas med en allmän utställning i biblioteket i maj. Skärtorsdagen kommer att bli en förkortad skoldag och alla elever slutar pga. temaveckan. Vårens temaområden är: Fiske Sälar och säljakt genom historien Alger Undervattensmiljö Växter vid och i stranden Snäckor, musslor Temaåret avslutas med valfria aktiviteter i åk 1-3 och 4-6 på två olika dagar. Aktiviterna har anknytning till årets teman. Flera av aktiviteterna är beroende om Källbo skola erhåller bidrag. Följande aktiviteter planeras: Musiebesök: Sjöfartsmuseet, Jakt- och fiskemuseet samt Pommern Besöka Ålands äldsta bemannade havsfyr som byggdes 1868 på Sälskärs Besöka lotstationen på Kobba klintar Besöka Rödhamns lots- och radiofyrstation Fiske på Silverskär Optimistjollesegling med Ålands segelsällskap Paddla kanot på Vårdö En tur med sjöräddningen i Mariehamn Överlevnadsstrategier med Sjöscouterna 5

6 KÄLLBO SKOLA Föräldrar kan medverka och påverka skolans verksamhet genom att: Föräldrainflytande - Ha en positiv syn på skolans verksamhet. - Visa intresse för barnens arbete genom att varje vecka ta del av skolans månadsbrev och den egna klassens veckobrev, hålla sig uppdaterad genom sina barn och Fronter. - Ta del av undervisningen. - Delta och hjälpa till vid klassmöten, talkor etc. Hem och skola föreningen. - ALLTID prioritera barnet KLASSFÖRÄLDRAR Åk 1 Sandra Karlsson, Nicolina Lindqvist, Anki Palin, Jörgen Sandell och Sofie Hansson 2 A Malin Sundström, Jenny Björklund 2 B Sandra Carlsson, Cecilia Johansson 3 A Madeleine Husell, Lotta Fagerlund 3 B Nora Rosenström, Anna Cooney 4 A Jonna Karlsson, Maria Johansson 4 B Conny Eklund, Jens Söderström 5 A Marie Laaksonen-Dimic, Jenny Jansson 5 B Petra Jalava, Lisbeth Vik 6 A Anna Nordberg, Anette Jansson 6 B Marian Gestranius, Heidi Vuokko Sunnanäng: Frei Heikfolk, Tove Eriksson 6

7 KÄLLBO SKOLA Samarbetet med hemmen Källbo skola är en öppen skola! Alla föräldrar, beslutsfattare och övrigt intresserade är välkomna att besöka skolan, men helst efter våra sex inskolningsveckor på hösten. I början av läsåret, torsdag 29 augusti, hålls ett gemensamt föräldramöte. På mötet ges allmän information om skolornas verksamhet, om personalen och om klassernas arbete. Utvecklingssamtal, då eleverna med föräldrar diskuterar enskilt med läraren, har vi en gång per termin och då behov finns. Elevernas omdömen för höstterminen delas ut i slutet av terminen. Klasslärarna informerar hem via Fronter eller mejl. Vi håller telefonkontakt med föräldrar och uppmanar föräldrar att ta kontakt med oss så fort det uppstår frågor. Fronter är den viktiga informationsportalen mellan hemmet och skolan. Där finns alla information som månadsbrev, veckobrev mm. Under skolåret arrangerar skolan olika evenemang t.ex. musikcafé, lucia, fester och öppet-husdagar dit föräldrarna inbjuds att delta. Klassevenemang arrangeras i första hand av klassföräldrarna i samråd med läraren. I skolans hem- och skolaförening som leds av en vald styrelse, där både lärare och föräldrar är representerade. HEM OCH SKOLA Styrelsen för läsåret Åsa Rosenberg Lärarrepresentant Lena Isaksson-Ahlskog - Lärarrepresentant 7

8 KÄLLBO SKOLA Samarbetet med eleverna Varje år väljs 1 elev + 1 suppleant från varje klass till ett elevråd. Elevrådsrepresentanterna har ett klassmöte med sin klass före elevrådsmötet och om det på dessa möten kommer upp något som berör hela skolan tar vi upp det på elevrådsmötet. Elevrådet sammanstrålar den första torsdagen varje månad. Elevrådsrepresentanten informerar även klassen om sådant vi bestämt i elevrådet. Pia Engblom och Sofi Ekholm är lärarrepresentanter i elevrådet. Elevrådsrepresentanter: 1a Scott Mattsson 1b Victor Fallström 2a Maja Savolainen 2b Ellida Lindborg 3a Röskva Gottberg 3b Nicolai Axelsson 4a Liv Johansson 4b Matilda Cederberg 5a 5b Emmanuel Berndtsson 6a Ludwig Nordqvist 6b Alma Himberg Sunnanäng/Storäng Filip Vieru Sunnanäng/Lilläng - Alexander Heikfolk 8

9 KÄLLBO SKOLA Här når ni oss på skolorna KÄLLBO SKOLA Källbo skola * Föreståndare Lärarrum , Sunnanäng Fritids Fax Kök Skolhälsovårdare / Skolpsykolog / Skolkurator / Läsårets arbetstider Hösttermin to fr Vårtermin: on fre d 98d 189 d Under läsåret infaller följande lov: Höstlov: tor fre Jullov: lö on Vinterlov: må fre Övriga ledigheter: Påskhelgen: fre må Lov i samband m Kristi himmelsfärd: fr

10 Åk 1-3 Åk 4-6 Lektion Lektion Lektion Lektion Rast Rast MATLAG Lektion Lektion MATLAG Rast Rast Lektion Lektion Rast Rast Lektion Lektion Mellanmål Mellanmål Lektion Lektion KÄLLBO SKOLA Lektionstider och raster 10

11 KÄLLBO SKOLA Språkprogrammet Skolans språkprogram följer skolstadgan och erbjuder finskan som frivilligt språk från åk 5. I år innebär språkprogrammet följande grupper och antal elever. Finska Inget språk Källbo åk (1 fl+3 p) Källbo åk (3 p) Läsåret finns 5 elever med annat modersmål än svenska. Dessa elever ges stödundervisning i svenska 13 vt. Undervisningen ges såväl enskilt som i små grupper. Lärare är Pia Engblom 13 vt. 11

12 KÄLLBO SKOLA Rastvärdar Vi har lärare ute på rasterna enligt schemat. Assistenterna och specialklassenspersonal är också ute på rasterna. Totalt är det minst fem vuxna ute varje rast. På morgonen innan skolan börjar är två rastvärdar ute. Skolgården är indelad i innergård, fotbollsplanen, skogen och Sunnanäng. Rastvärdarna är tilldelade olika övervakningsområden. Alla rastvärdar har på sig en gul reflexväst, bussvaktens väst är orange. Rast Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Kursiv= bussvakt 1: Britt 2: Sofie L /20 1. Annika 2. Ann-Kristin 3. Fanny 4. Tomas Mellanmål 1: Gunilla 2: Sofi 3. Camilla 4. Johanna 1. Mia 2. Ann-Louise Buss: Benita 1: Annika 2: Niclas 1: Åsa 2: Ann-Kristin 1. Britt 2. Annika 3. Sofi 4. Niclas 1: Tomas 2: Sofie L 3. Benita 4. Gunilla 1: Britt 2: Johanna 3: Pia 1. Sofi 2. Fanny Buss: Tina 1: Tina 2: Camilla 1. Benita 2. Sofie L 3. Johanna 4. Tina 1: Camilla 2: Britt 3. Mia 4. Niclas 1: Sofi 2: Ann-Kristin Mellis: Åsa Buss: Annika 1: Tomas 2: Gunilla Bussen Buss: Niclas Buss: Mia Buss: Ann- Louise 1: Benita 2: Niclas 1. Pia 2. Camilla 3. Mia 4. Åsa 1: Johanna 2: Tomas 3. Gunilla 4. Annika 1: Ann-Kristin 2: Fanny Mellis: Tina Buss: Sofie L 1: Åsa 2: Camilla Buss: Fanny 1: Tomas 2: Sofi 1. Tina 2. Gunilla 3. Johanna 4. Sofie L 1: Fanny 2: Britt 3. Mia 4. Ann- Kristin Buss: Benita Buss: Åsa 12

13 KÄLLBO SKOLA Gruppindelningar och klasser Källbo skola har vid skolstarten 185 elever i åk 1-6, varav 14 elever tillhör Norra Ålands specialklass Sunnanäng. Eleverna i specialklassen integreras i vissa ämnen i Källbos klasser och deltar i skolans övriga verksamhet. Åk Tot Klasslärare Elever 1 28 Britt Lundberg-Skantze Benita Gustafsson a Sofie Lyyski 14 Vik. Lena Isaksson-Ahlskog 2 b Annika Karlsson a Tina Jansson 16 3 b Åsa Rosenberg a Thomas Mattsson 14 4 b Camilla Landin a Niclas Hage 12 5 b Fanny Sonntag a Mia Åkerholm 14 6 b Johanna Strömberg 14 Su 14 Eivor Larpes 6 Markus Öhrling Kälbo skola

14 KÄLLBO SKOLA Timresursens storlek och användning Elevernas bastimmar 288 vt Frivilligt språk åk 5-6 Resurstimmar Sammanlagt 8 vt 34 vt 330 vt = 1,93 vt/ elev Skolans timresurs Användning av resurstimmar: Delning av klass 27 vt Stödundervisning 7 vt Resurser utöver allmänundervisningen: 6 h för ikt-handledare/ ikt-ansvarig 46 vt för samordnad specialundervisning Musikframträdanden 1 vt Viceföreståndare 2 vt Allmänundervisningens 27 delningstimmar används för att dela klasser och årskurser. I första hand används resursen för att minska gruppstorlekarna i svenska, matematik, språk och slöjd. 14

15 KÄLLBO SKOLA Stödundervisning och elevhandledning Stödundervisning får eleven då det behövs. Stödundervisning ges främst av klassläraren i samråd med specialläraren då någon elev halkat efter i något ämne på grund av t.ex. sjukdom. De elever som inte valt ett frivilligt språk erbjuds istället stödundervisning i främst svenska, matematik och engelska då de får håltimmar. Tre lektioner i veckan finns inplanerade som läxläsningstimmar på årets schema. Elevhandledning ger vi eleverna dagligen under lektionerna och även på rasterna. Utvecklingssamtal och uppgörandet av utvecklingsprogram är en mycket viktig del av elevhandledningen och elevvården. Samordnad specialundervisning och andra arrangemang Skolan har två speciallärare. Specialundervisningen fördelas mellan alla skolans klasser och undervisningen ges såväl i klass som enskilt och inriktas främst på läs-, skriv och matematiksvårigheter. Då man konstaterat att ett barn är i behov av specialundervisning gör specialläraren och klassläraren upp ett åtgärdsprogram som följs. Föräldrarna ger sitt samtycke till att deras barn får specialundervisning. För elever med anpassade kurser görs individuella planer upp av specialläraren och klassläraren. Planerna skrivs under av alla berörda parter och sparas i skolan. 15

16 KÄLLBO SKOLA Jämställdhetsarbetet Jämtplan Jämställdhet innebär i allmänhet att eftersträva flickor och pojkars lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter genom att ställa samma krav på flickor och pojkar. En ökad kunskap om genus och jämställdhet behövs hos alla i skolan. Jämställdhetsarbetet är ett förändringsarbete och därför viktigt att kontinuerligt och i olika sammanhang diskutera och fundera över våra värderingar och attityder. Vi har påbörjat ett förhållningssätt som så småningom skall genomsyra hela skolverksamheten. Vårt arbete skall i första hand leda till att Alla lärare och personal blir mer uppmärksam på sitt förhållningssätt till pojkar och flickor och bemöta dem lika oberoende av kön Flickor och pojkar skall bli medvetna om de likheter/ olikheter som finns mellan könen och hur de påverkas av dessa. Övergripande mål: - I vår skola bemöts alla på ett jämbördigt sätt. Förväntningar, krav och rättigheter skall vara likvärdiga för såväl flickor som pojkar. - I vår skola får både pojkar och flickor utvecklas optimalt. - Vår skola är lika motiverande, anpassad och intressant för pojkar och flickor Delmål: - Få bort våldsamt beteende. - Få bort kränkande ord och handlingar. - Fånga upp barn som lever med våld i hemmet. - Stärk elevernas sunda självkänsla. - Ge pojkar och flickor lika mycket utrymme. - En saklig bedömning. Jämställdhets övningar och diskussioner finns med i materialet Livskunskap som alla klasser följer. 16

17 KÄLLBO SKOLA IT i undervisningen- ikt-plan Skolans omfattande ikt-strategi finns i ett externt dokument på Fronter och på hemsidan. Vi vill se It som en naturlig del av undervisningen. It är ett verktyg för elevaktivitet och ett undersökande arbetssätt. Eleverna lär sig dokumentera, presentera och kommunicera och att skapa egna arbeten. Det handlar inte längre om att undervisa i själva tekniken utan hur man undervisar med hjälp av IT. Konkret arbete i klassrummet Lärplattformen Fronter skall användas av alla lärare, elever och vårdnadshavare varje vecka. All information om skolans verksamhet ligger på Fronter. Datorn skall användas som ett verktyg i all undervisning, tex. som skriv-, sök-, dokumentations-, presentations- och kommunikationsverktyg. Alla klassrum är utrustade med interaktiva projektorer och lärarnas uppgift är att använda dem på ett månsidigt sätt och stimulera eleverna till ett aktivt deltagande i undervisningen. Undervisning inom nätetik sker i varje årskurs s s upphovsrätt, källkritik och nätmobbning. Vi samarbetar med Rädda Barnen på Åland när det gäller mobbning på nätet och diskuterar vad som är rätt och fel med barnen. Elever i behov av särskilt stöd har datorer som kompensatoriska hjälpmedel. Framtiden och fortbildning Se vidare i Källbo skolas ikt-strategi

18 KÄLLBO SKOLA Elevvården Stora EVG Lilla EVG Elevvård ELEVEN KiVateamet Stödinstaser Klassen ELEVVÅRDSGRUPPEN Elevvårdsgruppen (EVG) träffas varannan vecka på onsdagar kl Sammankallare är specialläraren, i år Benita. Ärenden man vill lyfta till elevvården är ärenden som berör elevens inlärning eller mående. Ärenden anmäls till Cicci eller Benita. LILLA EVG FÖRBEREDER OCH SÄTTER SIG IN I ÄRENDEN. I lilla EVG finns Cicci, Benita och Annika. I Lilla EVG förbereds ärenden till stora EVG. Till lilla EVG anmäler lärarna sina ärenden som t.ex funderingar över undervisningssituationer, specifika elevärenden eller önskan om handledning. Lärarna kallas sedan till lilla EVG. STORA EVG EXPERTGRUPPEN I stora EVG finns: Skolans föreståndare: Cecilia Johansson, ansvarig för skolans elevvårdsfrågor Annika Karlsson, ansvarig för KiVa-teamet, då relevanta frågor för KiVa-teamet behandlas. Speciallärare Ann-Kristin Häggblom, sammankallare och sekreterare Skolpsykologen Skolkurator Lisette Isaksson Skolhälsovårdare Heli Pasanen Representanter för Finströms socialkansli. Elevvårdsärenden i Källbo skola diskuteras främst i skolans elevvårdsgrupp.elevvårdsärenden anmäls till gruppen och då ett specifikt elevärende är uppe till diskussion kallas berörd klasslärare till elevvårdsmötet. Problem som uppstår i klasserna gås igenom, och vi försöker på bästa sätt lägga in stödåtgärder för att hjälpa och stötta lärarna i arbetet med eleverna. Skolkuratorn arbetar med enskilda elever och leder gruppsamtal vid behov. Skolan har en mobbningsplan och en beredskapsplan för oväntade händelser. Där finns riktlinjer för hur vi skall gå till väga då vi upptäcker att en elev mår dåligt eller far illa och om något tragiskt inträffat i familjen. I klasserna jobbar lärarna kontinuerligt med materialet Livskunskap i samtliga klasser. I åk 1 och 4 följer vi KiVa-skola för att stärka elevernas självkänsla och förebygga mobbning. All personal i skolan är skyldiga att ingripa eller meddela berörd klasslärare om de ser eller hör någon typ av mobbning. KiVa- teamet är 18

19 KÄLLBO SKOLA skolans mobbningsteam, som består av Niclas Hage och Annika Karlsson. Den fysiska elevvården sköts av skolhälsovårdare Heli Pasanen samarbete med ÅHS och skolläkare från Godby. Heli finns på skolan varje onsdag och torsdag kl Tandläkare från ÅHS sköter tandvården för elever i åk1, åk 3 och åk 5. Elevvårdspersonal Skolpsykolog obesatt Skolkurator Lisette Isaksson Hälsovårdare Heli Pasanen (onsd. och tors.) Fadderverksamhet För att stärka samarbetet och Vi-andan i skolan arbetar skolorna med fadderverksamhet. Alla elever i åk 4-6 har ett fadderbarn i åk 1-3. De blivande klasslärarna i åk 1 och de som haft åk 3 (blivande åk 4) sätter ihop faddrar i respektive fadderklass. Fadderverksamheten håller vi så ofta som möjligt. Vid skolårets början och slut hålls en gemensam utedag då olika fadderaktiviteter praktiseras. Kontinuerliga aktiviteter är Livskunskap med dess övningar. 19

20 KÄLLBO SKOLA Undervisning utanför ordinarie skolarbete Skolan deltar i och arrangerar egna idrotts och friluftsdagar samt teater och författarbesök. Skolorna deltar i Barnens Litteraturdagar, Finlands Svenska Idrotts Skidkul och Naturskolan samt i Ålands Idrottsförbunds skolidrottsdagar och stafettkarnevalen. Vårt mål är att samarbeta runt dessa arrangemang med andra skolor och daghem så ofta vi kan. Ett gott samarbete med biblioteket finns och vi erbjuds många fina evenemang av dem. Eleverna simmar i Godbysimhall under Folkhälsans ledning hela läsåret. Studiebesök till kyrkan och församlingen sker under året. Vi uppmärksammar historiska händelser med lokal anknytning bl a genom att besöka olika historiska platser såsom bl.a. Finströms kyrka, Prästgårdsnäset, Storberget och Kalle Glads stuga, Stenåldersbyn, Godby högar, Vikingabyn, Borgboda, Kungsö batteri, Bomarsund, Kastelholms slott, Geta bergen och Medeltidsstigen. Dessa platser besöks oftast under vårutfärderna. Klasserna erbjuds göra studiebesök till bl.a. Mariehamn för att lära känna Mariehamn och dess kultursymboler, Ålands museum, Sjöfartsmuseet, Museifartyget Pommern, Posten på Åland, Tidningen Åland eller Nya Åland, Reningsverket och Räddningsverket. Alla elever i åk 6 deltar årligen i en seglats på Albanus i slutet av vårterminen. Åk 6 i deltar i Ålands Centralandelslags tecknetävling och studiebesök. Åk 5 erbjuds Rädda Barnens Plåsterkurs och Barnens Internet erbjuds främst åk 4-6. Kulturevenemang som teatrar och författarbesök försöker vi ta del av så ofta det ordnas. 20

21 KÄLLBO SKOLA Evenemang under läsåret Augusti Första skoldagen med faddersamling, 14.8 Fadderdag, 15.8 Ansvarig: samtliga klasslärare Skolfotografering, Ansvarig: Marika Marttinen Pröva på dag på WHA åk Ansvarig: Niclas Hage och Fanny Sonntag Läsfest för sommarens läsprojekt 29.8 Ansvarig: Skolbibba-Anki December Julpysseldag i början av december Ansvarig: Julpyssel-gruppen och samtliga lärare Lucia i skolan Lucia i kyrkan Ansvarig: Klasslärarna i åk 6, Cicci och Gunilla Julfest Avsvarig: Julfestgruppen September Pröva på dag på WHA åk 6 Ansvarig: Mia Åkerholm och Johanna Strömberg Åk 6 lägerskola i Stockholm, Ansvarig: Mia Åkerholm och Johanna Strömberg Röda Korsets Hungerdag Norra Ålands studiedag 26.9 För alla pedagogiskpersonal Inkludering Oktober Musikcafé åk 4-6, Ansvarig: Musicafé-gruppen Temavecka Höstlov FN-dagen Utvecklingssamtal v November Utvecklingssamtal v Nordisk biblioteksvecka, kura gryning Disco åk 1-3 Ansvarig: Hem och skola Adventskyrka

22 KÄLLBO SKOLA Januari Innebandydagen 13.1 Ansvarig: Idrottsgruppen Februari Skidkul åk 1-3 / åk 4-6 Sportlov v. 8 Vändag fadderverksamhet 14.2 Mars Musikcafé åk Ansvarig: musikcafé-gruppen Disco åk 4-6 Ansvarig: Hem och skola Utvecklingssamtal April Åk 1 besöker 4H-gården Skolmästerskap i simning Temavecka Maritimt Alla slutar på skärtorsdagen. Ansvarig: Temaårsgruppen Vårbal Maj Biblioteksutställning över temaåret Ansvarig: Årstemagruppen Klassvisa utfärder; Åk 1:?, Åk 2 Finström runt, Åk 3 Åland-tur, Åk 4 Vikingabyn, Åk 5 Kastelholm Åk 6 Albanus Ansvarig: Klasslärarna Åk 6 ÅCA-jippodag Ansvarig: Klasslärarna Pröva på dag WHA åk 3-4 Ansvarig: Klasslärarna Skolmästerskap ifriidrott Ansvarig: Idrottsgruppen, Gy-läraren Skolmästerskap i stafetter Ansvarig: Idrottsgruppen,Gy-läraren Stafettkarneval Ansvarig: Stafettkarnevalsgruppen. Vårfest på skolgården Ansvarig: vårfestgruppen i samarbete med hem och skola. Minimaraton 29.5 Juni Utegugstjänst 4.6 Åk 6 lärarfotboll Skolavslutning 5.6. Kl

23 KÄLLBO SKOLA 23

24 KÄLLBO SKOLA Morgonsamlingar En två gånger i månaden samlas hela skolan till gemensam morgonsamling. Morgonsamlingarna arrangeras av klasserna själva som då har eget program eller som bjudit in någon gäst. Församlingen håller morgonsamlingar i skolan en gång i månaden. Vid dessa morgonsamlingar försöker de att lyfta fram kyrkans högtider. Förutom de gemensamma samlingarna är det upp till var och en lärare att fritt forma dagens samling i klassen. 24

25 KÄLLBO SKOLA Trivselregler Allmänt i skolan: Visa hänsyn. Alla får vara med. Vi ger varandra beröm. Här bryr vi oss om varandra. Var hjälpsam och ställ upp för andra. Vi ger varandra arbetsro I matsalen Vi vill ha lugn och ro i matsalen. Vi tackar för maten Skollunchen är en del av skolans vardag och den förmedlar kunskap om hälsosamma matvanor på ett mycket praktiskt sätt. Den är också en del av vår matkultur, och för kulturarvet vidare till kommande generationer. Många matvanor skapas i ung ålder, varför skollunchen och matfostran är i en särskild ställning för att främja hälsosamma matvanor. I matsalen har vi ofta blommor eller ljus på borden för att skapa trivsel och harmoni. Vi uppmuntrar alla att smaka på allt och eleverna får själva komponera sin sallad. Två dagar i veckan får eleverna frukt efter maten. Eleverna torkar borden alla dagar. Skolan får närproducerade produkter. Vid huvudingången: I den här skolan hälsar vi på varandra! Det är artigt att hålla upp dörren! Trivselregler i skolskjutsen Var ute i god tid Använd säkerhetsbälte och reflexer Trevligt och artigt uppförande av både chaufför och passagerare Man tar den plats som är ledig 25

26 KÄLLBO SKOLA Elevklubbar Skolan erbjuder inga egna elevklubbar däremot är samarbetet mycket gott med kommunens fritidsledare. Kultur och fritidsnämnden erbjuder ett digert program av fritidsaktiviteter. 4H arrangerar även de kurser i skolan. 4H kurserna är främst för 4H-medlemmar, men övriga brukar få delta om det finns plats. Lärarnas planeringsarbete Måndag- och torsdag morgnar kl samlas den personal som inte har rastvakt till morgonmöte i lärarrummet. På mötet, vilket är enda gången hela kollegiet finns samlat under en arbetsdag, ges allmän information, brådskande ärenden diskuteras och praktiska saker rörande skoldagen gås igenom. Planeringarna för kollegiet hålls på tisdagar kl På torsdagar kar kollegiet valt att sitta kvar efter skoltid för att kunna sköta sin egen planering med sina övriga arbetskamrater. Det upplevs positivt att ha tillgång till varandra åtminstone en eftermiddag i veckan. 26

27 KÄLLBO SKOLA Ansvarsgrupper Alla lärare, timlärare och assistenter är delaktiga i evenemang som rör hela skolan. All pedagogisk personal deltar i ansvarsgrupper som planerar evenemangen, alla hjälper sedan till med genomförandet. LEDNINGSGRUPP Förest. Cecilia Johansson Vice Sofi Ekholm Ikt: Niclas Hage Pedagogisk visionär: Mia Åkerholm ELEVVÅRDSGRUPP Föreståndare Cecilia Johansson Speciallärare Ann-Kristin Häggblom KiVa-teamet: Annika Karlsson Skolhälsovårdare Heli Pasanen Skolpsykolog Skolkurator Lisette Isaksson KiVa-teamet Annika Karlsson Niclas Hage TEMAÅRET Maritimt med morgonsamlingar och biblioteksutställning i maj Eivor Larpes Tina Jansson Johanna Strömberg Karin Johansson Sussi Cosgrove Kim Åstrand IKT-gruppen Niclas Hage Benita Gustafsson Thomas Mattsson Bibliotekssamarbete Anki Sjölund Sofi Ekholm MUSIKEVENEMANG Café x2, julfest och avslutning Gunilla Boman Sussi Häggblom-Karlsson Britt Lundberg-Skantze Annika Karlsson Ann-Charlott Sundby ELEVRÅDET och vårbalen Pia Engblom Sofi Ekholm HEM och SKOLA vårfesten Åsa Rosenberg Sofie Lyyski/Lena Isaksson-Ahlskog IDROTTSGRUPPEN - Skidkul, innebandy, minimaraton Markus Öhrling Gy-lärare: Maria Johansson/ Linn Sundblom Johanna Åberg Annica Häggblom Thomas Mattsson Jessica Wahlberg Sari Sandell SKOLMÄSTERSKAP (friidrott, simning 2 pers) och STAFETTKARNEVAL (stafetterna och karnevalen 2 pers) Fanny Sonntag Gy-läraren: Maria Johansson/ Linn Sundblom Mia Åkerholm Benita Gustafsson Ann-Louise Törnqvist Camilla Landin 27

28 KÄLLBO SKOLA Fortbildning Personalens gemensamma fortbildning under läsåret riktar in sig på användningen av lärplattformen Fronter. Kollegiet kommer också att fördjupa oss i ämnet svenska under året. Lite ikt-fortbildning kommer att ges på planeringstiden på tisdagar. All personal i skolan deltar i handledning kring våra roller. Den 26 september ordnas en fortbildning för all pedagogiskpersonal på norra Åland under temat inkludering där Källbos personal deltar. Övriga fortbildningar som arrangeras av t.ex Uppsala universitet, Högskolan och skolbyrån deltar vi i enligt behov, intresse och ekonomi. Uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet Vi följer kontinuerligt upp arbetet genom utvärderingar och diskussioner för att se hur vi lever upp till våra mål. En utmaning är att få vår Källbo- kultur att synas utåt! Vi utvärderar vår verksamhet genom diskussioner på planeringar och i arbetslag. Föreståndaren har uppföljande personsamtal med de olika personalgrupperna. I och med uppgörandet av arbetsplanen utvärderas den gamla och vi uppdaterar vår nya arbetsplan med områden som bör utvecklas. Personalen deltar i handledning under året för att förtydliga roller och ansvarsområden. Viceföreståndarens och ledningsgruppens roll har stärkts genom ersättning för arbetet. Elev och föräldrakontakten är en viktig del vid utvärderingen. De uppgifter som kommer fram vid utvecklingssamtalen är av stor vikt. Vid utvecklingssamtalet diskuteras frågor eleverna och föräldrarna gemensamt funderat kring på förhand och det är ett sätt för skolan att erhålla viktiga synpunkter för utvecklingsarbetet. Eleverna får två skriftliga omdömen under läsåret, ett vid höstens utvecklingssamtal eller vid höstterminens slut och ett vid vårterminens slut. Vi bedömningen av elevens ansvar och samarbete har vi valt att utgå från kriterierna: berömligt, bra och bör förbättras. Vi har gemensamt kommit fram till dessa formuleringar. Skolan utvärderas också externt i och med deltagande i lokala och nationella utvärderingar. Resultaten ger en tydlig bild hur skolan står sig jämfört med övriga Åland/ Finland. 26

29 KÄLLBO SKOLA Specialklassen Sunnanäng Specialklassen Sunnanäng inom Norra Ålands högstadiedistrikt. Sunnanäng är specialklassverksamheten för barn i behov av särskilt stöd från kommunerna inom Norra Ålands skoldistrikt. Specialklassen är placerad i Källbo skola och i Godby center. Läsåret är 14 elever inskrivna i specialklassen. Målsättningen för verksamheten är att barnen skall få lära i egen takt och efter sin förmåga och sina förutsättningar, tränas i socialt uppförande samt bli accepterade och upptagna i gemenskapen i skolan och i samhället. Eleverna i Sunnanäng är integrerade i skolans verksamhet där det är ändamålsenligt. Eleverna tar del av skolans tyngdpunktsområden när de integreras i de övriga klasserna samt till en viss del i vår verksamhet. I Sunnanäng finns i år två specialklasslärare och fem assistenter. Samarbete bibliotek - skola Mål: Biblioteket skall vara öppet och tillgängligt för elever, lärare och övrig personal. Tillsammans ge eleverna kunskap om litteratur och författare. Vi vill i mån av möjlighet tillmötesgå önskemål vad gäller media. Ge möjlighet till rekreation. Visa eleverna att biblioteket är en källa till kunskap både genom böcker, tidningar och Internet. Besöket i biblioteket skall vara något att se fram emot. 27

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Lokala arbetsplaner Stoby skola Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

K U L L T O R P S S K O L A

K U L L T O R P S S K O L A N K U L L T O R P S S K O L A KUNSKAPSMÅL ÅR 3 För att Du som förälder ska veta vad läroplanen kräver att eleverna ska lära sig i skolan har vi sammanställt detta häfte som innehåller mål för år 3 framtagna

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS Svenska - Språkutvecklande Vi arbetar med slingerpedagogik och Bornholms modellen vägen till läsning. Detta med utgångspunkt från rim, meningar, ord, stavelser

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Lokal planering år 1-3

Lokal planering år 1-3 Lokal planering år 1-3 MÅL FÖR ÄMNET HISTORIA Åk 1: Livet förr och nu. Åk 2: Berättelser om Gudar och hjältar inom nordisk och antik mytologi. Åk 3: Hemortens och Skånes historia. Forntiden. MÅL FÖR ÄMNET

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015 Klastorp-Essinge skolor 1 Förväntansdokument Som elev kan du förvänta dig av oss Att vi strävar mot att du ska få den bästa möjliga inlärningssituationen. Att vi

Läs mer

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik 1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

VINBÄRSNYTT vecka 23 KALENDARIUM

VINBÄRSNYTT vecka 23 KALENDARIUM KALENDARIUM Datum för läsårets föräldraråd Dagar då skolan stänger 15:45 4/6 Tack för att ni respekterar tiden Vårterminens sista dag 12/6 Lov, studiedagar och planeringsdagar Planeringsdag 7/6 (hela skolan

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10 Namn: Hela och halva tusental till 00 000 Addera och subtrahera. 000+ 000= 000 000+ 00 = 00 000-000= 000 000-00 = 00 Skriv talen i fallande ordningsföljd. 000 0 00 0 00 0 00 00 0 000 0 00 0 00 0 00 0 00

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Veckomatte åk 4 med 10 moment

Veckomatte åk 4 med 10 moment Veckomatte åk 4 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 4 4 Veckomatte och det centrala innehållet i

Läs mer

Nyborg Skola och Behandling. Läsåret 2013-2014. Nyborg Skola och Behandling. Doterödsvägen 19-21. 444 40 STENUNGSUND Skola/Fritidshem/Behandling

Nyborg Skola och Behandling. Läsåret 2013-2014. Nyborg Skola och Behandling. Doterödsvägen 19-21. 444 40 STENUNGSUND Skola/Fritidshem/Behandling Nyborg Skola och Behandling Läsåret 2013-2014 Nyborg Skola och Behandling Doterödsvägen 19-21 444 40 STENUNGSUND Skola/Fritidshem/Behandling 2013-09-10 ACJ ANTECKNINGAR Sida 12 ANTECKNINGAR Innehållsförteckning

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Minnesanteckningar från föräldrarådet i Torhamn 111020

Minnesanteckningar från föräldrarådet i Torhamn 111020 Minnesanteckningar från föräldrarådet i Torhamn 111020 Närvarande: Linda Åberg Lindell, Hasse Gustafsson, Karin Undhagen, Majvor Olausson, Pär Olsson, Linnea Joelsson, Malin Hasselberg, Jessica Einarsdotter

Läs mer

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar. Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra

Läs mer

Kapellby skola. Infoblad

Kapellby skola. Infoblad Kapellby skola Infoblad 2011 2012 KAPELLBY SKOLA Kapellby skola är den äldsta svenskspråkiga skolan i Lappträsk. Skolan började sin verksamhet 1876. Den nuvarande skolfastigheten togs i bruk 1957. Ingermansby-Rudom,

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Grovplanering 2012/2013 BILD

Grovplanering 2012/2013 BILD Grovplanering 2012/2013 BILD Teckna, måla och modellera. Vi använder material som t.ex. papper och lera samt verktyg för olika tekniker. Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA REVIDERAD SEPTEMBER 2010 PERSONAL: Malin Lundberg Förskollärare 100% Karin Persson Barnskötare 100% Kerstin Wihlborg Barnskötare 100% BARNGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Totalt

Läs mer

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna Komvux i Lund SÄRVUX särskild utbildning för vuxna 2014 Glimmervägen 12 www.lund.se/komvux Bli en del av kunskapens stad Komvux i Lund SÄRVUX - särskild utbildning för vuxna har en utvecklingsstörning

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Lumparlands skola. Arbetsplan

Lumparlands skola. Arbetsplan Lumparlands skola Arbetsplan 2010-2011 1 Lumparlands skola - Arbetsplan 2010-2011 Innehåll Verksamhetens mål och medel... 4 MÅL OCH VERKSAMHETSIDÉER FÖR LUMPARLANDS SKOLA... 4 Mål... 4 Så arbetar vi för

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer