KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA Arbetsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA 2014-2015. Arbetsplan"

Transkript

1 KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA Arbetsplan 1

2 KÄLLBO SKOLA Innehållsförteckning Vision... 3 Källbo skolas mål och verksamhetsidé... 3 Tyngdpunktsområden Föräldrainflytande... 6 Samarbetet med hemmen... 7 Samarbetet med eleverna... 8 Här når ni oss på skolorna... 9 Läsårets arbetstider... 9 Lektionstider och raster Språkprogrammet Rastvärdar Gruppindelningar och klasser Skolans timresurs Stödundervisning och elevhandledning Samordnad specialundervisning och andra arrangemang Jämställdhetsarbetet Jämtplan IT i undervisningen- ikt-plan Elevvården Undervisning utanför ordinarie skolarbete Morgonsamlingar Trivselregler Elevklubbar Lärarnas planeringsarbete Ansvarsgrupper Fortbildning Uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet Specialklassen Sunnanäng Samarbete bibliotek - skola Samarbetet förskola - skola Skolskjutsar Arbetsplan för Källbo fritidshem Personal i Källbo skola Timfördelning Läsordning och lärarnas schema Källbo skola Elevförteckning Undervisningens innehåll Svenska

3 KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA A R B E T S P L A N Vision Visionen som ska leda och inspirera oss till ett gott arbete är: - kunskap med glädje och trygghet Källbo skolas mål och verksamhetsidé Källbo skola är en skola för alla. Vi strävar efter att eleverna utvecklas var och en efter sin förmåga och sina förutsättningar. Elevernas lärande, utveckling och välmående skall sättas i centrum i allt arbete i skolan. Källbo skolas arbetssätt genomsyras av en positiv anda, hövlighet och tolerans för olikheter. I Källbo skola utvecklas elevernas förmåga att ta ansvar för det egna lärandet. I Källbo skola arbetar vi för att eleverna förbereds för vårt samhälle och för vidare skolgång såväl kunskapsmässigt som socialt. Det man hör - det glömmer man. Det man ser - det minns man. Det man gör - det kan man! 3

4 KÄLLBO SKOLA Tyngdpunktsområden Skolans undervisning skall varje år genomsyras av ett tyngdpunktsområde. Källbo skola jobbar enligt följande plan: År 1: Konst och historia - Åländska konstnärer, Finströms- och Ålands historia, Nordisk design. År 2: I äventyrens värld - Läsning, litteratur, media och drama År 3: Hälsa och välbefinnande - Musik, rörelse och sport. År 4: Hantverk kulturarv och hållbar utveckling. År 5: Maritimt tema Åländsk sjöfartshistoria, jakt, fiske och miljön runt Östersjön. År 6: Uppfinningar kreativitet, teknik och naturvetenskap Maritimt tema Syftet med temaåret är att ge eleverna en historisk anknytning till vårt sjöfartsarv, en inblick i den tid då olika fartygstyper och båtar var av stor vikt. Vi vill också betona havet i nutid, vad det ger oss och hur vi påverkar havet som är en så viktig del av våra liv. Avslutningsvis ämnar vi besöka platser med maritim anknytning till våra temaområdet samt delta i maritima aktiviteter. Källbo skola inleder sitt maritima temaår med den åländska Shantygruppen Rolling Home. Vi vill visa det traditionella kulturarvet från Nord- och Östersjökusten. Matrosernas olika sånger, takter och rytmer vid det hårda arbetet på segelfartygen och hur den internationella segelsjöfarten gjorde att sjömans- och folksånger spreds och ofta blandades med engelskspråkiga shantysångerna. Därefter startar en temavecka men huvudtema Fartyg. De sex årskurserna kommer att arbeta med varsitt tema för att få inblick i den sjöfartsnation som Åland en gång var och vilken betydelse sjöfarten har haft för vår ögrupp. Årskurserna har möjlighet att arbeta kreativt med olika och varierande metoder. Höstens temaområden är: Fartygstyper och syftet med dem Seglatser med åländska segelfartyg Längs Valdemarsleden Åländska vrak och deras historia Lotsstugor Segelfartyget Pommern Temaområdet avslutas med Vernissage då årskursernas arbete förevisas. Eleverna går tillsammans med sina faddrar från alla årskurser så att varje årskurs kan delge sitt arbete och svara på frågor. Därefter följer en månad när hela skolan fördjupar sig i maritima ord, en period när hela skolan läser böcker med sjöfart och hav som tema samt har temautställning på biblioteket. Skolan får även besök av Sjöscouterna och Ålands Sjöräddning. Skolans övriga evenemang såsom muskicafe och fester genomsyras av det maritima temat. Under hösten görs besök till Sjöfartsmuseets utställning Sally Jones. 4

5 KÄLLBO SKOLA Den andra temaveckan hålls under vårterminen (Påskveckan) och går under rubriken "HAVET. Här rör vi oss mestadels i nutid och även här har årskurserna ett tema var som de kan arbeta efter olika metoder. Temaområdet avslutas med en allmän utställning i biblioteket i maj. Skärtorsdagen kommer att bli en förkortad skoldag och alla elever slutar pga. temaveckan. Vårens temaområden är: Fiske Sälar och säljakt genom historien Alger Undervattensmiljö Växter vid och i stranden Snäckor, musslor Temaåret avslutas med valfria aktiviteter i åk 1-3 och 4-6 på två olika dagar. Aktiviterna har anknytning till årets teman. Flera av aktiviteterna är beroende om Källbo skola erhåller bidrag. Följande aktiviteter planeras: Musiebesök: Sjöfartsmuseet, Jakt- och fiskemuseet samt Pommern Besöka Ålands äldsta bemannade havsfyr som byggdes 1868 på Sälskärs Besöka lotstationen på Kobba klintar Besöka Rödhamns lots- och radiofyrstation Fiske på Silverskär Optimistjollesegling med Ålands segelsällskap Paddla kanot på Vårdö En tur med sjöräddningen i Mariehamn Överlevnadsstrategier med Sjöscouterna 5

6 KÄLLBO SKOLA Föräldrar kan medverka och påverka skolans verksamhet genom att: Föräldrainflytande - Ha en positiv syn på skolans verksamhet. - Visa intresse för barnens arbete genom att varje vecka ta del av skolans månadsbrev och den egna klassens veckobrev, hålla sig uppdaterad genom sina barn och Fronter. - Ta del av undervisningen. - Delta och hjälpa till vid klassmöten, talkor etc. Hem och skola föreningen. - ALLTID prioritera barnet KLASSFÖRÄLDRAR Åk 1 Sandra Karlsson, Nicolina Lindqvist, Anki Palin, Jörgen Sandell och Sofie Hansson 2 A Malin Sundström, Jenny Björklund 2 B Sandra Carlsson, Cecilia Johansson 3 A Madeleine Husell, Lotta Fagerlund 3 B Nora Rosenström, Anna Cooney 4 A Jonna Karlsson, Maria Johansson 4 B Conny Eklund, Jens Söderström 5 A Marie Laaksonen-Dimic, Jenny Jansson 5 B Petra Jalava, Lisbeth Vik 6 A Anna Nordberg, Anette Jansson 6 B Marian Gestranius, Heidi Vuokko Sunnanäng: Frei Heikfolk, Tove Eriksson 6

7 KÄLLBO SKOLA Samarbetet med hemmen Källbo skola är en öppen skola! Alla föräldrar, beslutsfattare och övrigt intresserade är välkomna att besöka skolan, men helst efter våra sex inskolningsveckor på hösten. I början av läsåret, torsdag 29 augusti, hålls ett gemensamt föräldramöte. På mötet ges allmän information om skolornas verksamhet, om personalen och om klassernas arbete. Utvecklingssamtal, då eleverna med föräldrar diskuterar enskilt med läraren, har vi en gång per termin och då behov finns. Elevernas omdömen för höstterminen delas ut i slutet av terminen. Klasslärarna informerar hem via Fronter eller mejl. Vi håller telefonkontakt med föräldrar och uppmanar föräldrar att ta kontakt med oss så fort det uppstår frågor. Fronter är den viktiga informationsportalen mellan hemmet och skolan. Där finns alla information som månadsbrev, veckobrev mm. Under skolåret arrangerar skolan olika evenemang t.ex. musikcafé, lucia, fester och öppet-husdagar dit föräldrarna inbjuds att delta. Klassevenemang arrangeras i första hand av klassföräldrarna i samråd med läraren. I skolans hem- och skolaförening som leds av en vald styrelse, där både lärare och föräldrar är representerade. HEM OCH SKOLA Styrelsen för läsåret Åsa Rosenberg Lärarrepresentant Lena Isaksson-Ahlskog - Lärarrepresentant 7

8 KÄLLBO SKOLA Samarbetet med eleverna Varje år väljs 1 elev + 1 suppleant från varje klass till ett elevråd. Elevrådsrepresentanterna har ett klassmöte med sin klass före elevrådsmötet och om det på dessa möten kommer upp något som berör hela skolan tar vi upp det på elevrådsmötet. Elevrådet sammanstrålar den första torsdagen varje månad. Elevrådsrepresentanten informerar även klassen om sådant vi bestämt i elevrådet. Pia Engblom och Sofi Ekholm är lärarrepresentanter i elevrådet. Elevrådsrepresentanter: 1a Scott Mattsson 1b Victor Fallström 2a Maja Savolainen 2b Ellida Lindborg 3a Röskva Gottberg 3b Nicolai Axelsson 4a Liv Johansson 4b Matilda Cederberg 5a 5b Emmanuel Berndtsson 6a Ludwig Nordqvist 6b Alma Himberg Sunnanäng/Storäng Filip Vieru Sunnanäng/Lilläng - Alexander Heikfolk 8

9 KÄLLBO SKOLA Här når ni oss på skolorna KÄLLBO SKOLA Källbo skola * Föreståndare kallbo.forestandare@finstrom.ax Lärarrum , fornamn.efternamn@finstrom.ax Sunnanäng Fritids Fax Kök Skolhälsovårdare / Skolpsykolog / Skolkurator / Läsårets arbetstider Hösttermin to fr Vårtermin: on fre d 98d 189 d Under läsåret infaller följande lov: Höstlov: tor fre Jullov: lö on Vinterlov: må fre Övriga ledigheter: Påskhelgen: fre må Lov i samband m Kristi himmelsfärd: fr

10 Åk 1-3 Åk 4-6 Lektion Lektion Lektion Lektion Rast Rast MATLAG Lektion Lektion MATLAG Rast Rast Lektion Lektion Rast Rast Lektion Lektion Mellanmål Mellanmål Lektion Lektion KÄLLBO SKOLA Lektionstider och raster 10

11 KÄLLBO SKOLA Språkprogrammet Skolans språkprogram följer skolstadgan och erbjuder finskan som frivilligt språk från åk 5. I år innebär språkprogrammet följande grupper och antal elever. Finska Inget språk Källbo åk (1 fl+3 p) Källbo åk (3 p) Läsåret finns 5 elever med annat modersmål än svenska. Dessa elever ges stödundervisning i svenska 13 vt. Undervisningen ges såväl enskilt som i små grupper. Lärare är Pia Engblom 13 vt. 11

12 KÄLLBO SKOLA Rastvärdar Vi har lärare ute på rasterna enligt schemat. Assistenterna och specialklassenspersonal är också ute på rasterna. Totalt är det minst fem vuxna ute varje rast. På morgonen innan skolan börjar är två rastvärdar ute. Skolgården är indelad i innergård, fotbollsplanen, skogen och Sunnanäng. Rastvärdarna är tilldelade olika övervakningsområden. Alla rastvärdar har på sig en gul reflexväst, bussvaktens väst är orange. Rast Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Kursiv= bussvakt 1: Britt 2: Sofie L /20 1. Annika 2. Ann-Kristin 3. Fanny 4. Tomas Mellanmål 1: Gunilla 2: Sofi 3. Camilla 4. Johanna 1. Mia 2. Ann-Louise Buss: Benita 1: Annika 2: Niclas 1: Åsa 2: Ann-Kristin 1. Britt 2. Annika 3. Sofi 4. Niclas 1: Tomas 2: Sofie L 3. Benita 4. Gunilla 1: Britt 2: Johanna 3: Pia 1. Sofi 2. Fanny Buss: Tina 1: Tina 2: Camilla 1. Benita 2. Sofie L 3. Johanna 4. Tina 1: Camilla 2: Britt 3. Mia 4. Niclas 1: Sofi 2: Ann-Kristin Mellis: Åsa Buss: Annika 1: Tomas 2: Gunilla Bussen Buss: Niclas Buss: Mia Buss: Ann- Louise 1: Benita 2: Niclas 1. Pia 2. Camilla 3. Mia 4. Åsa 1: Johanna 2: Tomas 3. Gunilla 4. Annika 1: Ann-Kristin 2: Fanny Mellis: Tina Buss: Sofie L 1: Åsa 2: Camilla Buss: Fanny 1: Tomas 2: Sofi 1. Tina 2. Gunilla 3. Johanna 4. Sofie L 1: Fanny 2: Britt 3. Mia 4. Ann- Kristin Buss: Benita Buss: Åsa 12

13 KÄLLBO SKOLA Gruppindelningar och klasser Källbo skola har vid skolstarten 185 elever i åk 1-6, varav 14 elever tillhör Norra Ålands specialklass Sunnanäng. Eleverna i specialklassen integreras i vissa ämnen i Källbos klasser och deltar i skolans övriga verksamhet. Åk Tot Klasslärare Elever 1 28 Britt Lundberg-Skantze Benita Gustafsson a Sofie Lyyski 14 Vik. Lena Isaksson-Ahlskog 2 b Annika Karlsson a Tina Jansson 16 3 b Åsa Rosenberg a Thomas Mattsson 14 4 b Camilla Landin a Niclas Hage 12 5 b Fanny Sonntag a Mia Åkerholm 14 6 b Johanna Strömberg 14 Su 14 Eivor Larpes 6 Markus Öhrling Kälbo skola

14 KÄLLBO SKOLA Timresursens storlek och användning Elevernas bastimmar 288 vt Frivilligt språk åk 5-6 Resurstimmar Sammanlagt 8 vt 34 vt 330 vt = 1,93 vt/ elev Skolans timresurs Användning av resurstimmar: Delning av klass 27 vt Stödundervisning 7 vt Resurser utöver allmänundervisningen: 6 h för ikt-handledare/ ikt-ansvarig 46 vt för samordnad specialundervisning Musikframträdanden 1 vt Viceföreståndare 2 vt Allmänundervisningens 27 delningstimmar används för att dela klasser och årskurser. I första hand används resursen för att minska gruppstorlekarna i svenska, matematik, språk och slöjd. 14

15 KÄLLBO SKOLA Stödundervisning och elevhandledning Stödundervisning får eleven då det behövs. Stödundervisning ges främst av klassläraren i samråd med specialläraren då någon elev halkat efter i något ämne på grund av t.ex. sjukdom. De elever som inte valt ett frivilligt språk erbjuds istället stödundervisning i främst svenska, matematik och engelska då de får håltimmar. Tre lektioner i veckan finns inplanerade som läxläsningstimmar på årets schema. Elevhandledning ger vi eleverna dagligen under lektionerna och även på rasterna. Utvecklingssamtal och uppgörandet av utvecklingsprogram är en mycket viktig del av elevhandledningen och elevvården. Samordnad specialundervisning och andra arrangemang Skolan har två speciallärare. Specialundervisningen fördelas mellan alla skolans klasser och undervisningen ges såväl i klass som enskilt och inriktas främst på läs-, skriv och matematiksvårigheter. Då man konstaterat att ett barn är i behov av specialundervisning gör specialläraren och klassläraren upp ett åtgärdsprogram som följs. Föräldrarna ger sitt samtycke till att deras barn får specialundervisning. För elever med anpassade kurser görs individuella planer upp av specialläraren och klassläraren. Planerna skrivs under av alla berörda parter och sparas i skolan. 15

16 KÄLLBO SKOLA Jämställdhetsarbetet Jämtplan Jämställdhet innebär i allmänhet att eftersträva flickor och pojkars lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter genom att ställa samma krav på flickor och pojkar. En ökad kunskap om genus och jämställdhet behövs hos alla i skolan. Jämställdhetsarbetet är ett förändringsarbete och därför viktigt att kontinuerligt och i olika sammanhang diskutera och fundera över våra värderingar och attityder. Vi har påbörjat ett förhållningssätt som så småningom skall genomsyra hela skolverksamheten. Vårt arbete skall i första hand leda till att Alla lärare och personal blir mer uppmärksam på sitt förhållningssätt till pojkar och flickor och bemöta dem lika oberoende av kön Flickor och pojkar skall bli medvetna om de likheter/ olikheter som finns mellan könen och hur de påverkas av dessa. Övergripande mål: - I vår skola bemöts alla på ett jämbördigt sätt. Förväntningar, krav och rättigheter skall vara likvärdiga för såväl flickor som pojkar. - I vår skola får både pojkar och flickor utvecklas optimalt. - Vår skola är lika motiverande, anpassad och intressant för pojkar och flickor Delmål: - Få bort våldsamt beteende. - Få bort kränkande ord och handlingar. - Fånga upp barn som lever med våld i hemmet. - Stärk elevernas sunda självkänsla. - Ge pojkar och flickor lika mycket utrymme. - En saklig bedömning. Jämställdhets övningar och diskussioner finns med i materialet Livskunskap som alla klasser följer. 16

17 KÄLLBO SKOLA IT i undervisningen- ikt-plan Skolans omfattande ikt-strategi finns i ett externt dokument på Fronter och på hemsidan. Vi vill se It som en naturlig del av undervisningen. It är ett verktyg för elevaktivitet och ett undersökande arbetssätt. Eleverna lär sig dokumentera, presentera och kommunicera och att skapa egna arbeten. Det handlar inte längre om att undervisa i själva tekniken utan hur man undervisar med hjälp av IT. Konkret arbete i klassrummet Lärplattformen Fronter skall användas av alla lärare, elever och vårdnadshavare varje vecka. All information om skolans verksamhet ligger på Fronter. Datorn skall användas som ett verktyg i all undervisning, tex. som skriv-, sök-, dokumentations-, presentations- och kommunikationsverktyg. Alla klassrum är utrustade med interaktiva projektorer och lärarnas uppgift är att använda dem på ett månsidigt sätt och stimulera eleverna till ett aktivt deltagande i undervisningen. Undervisning inom nätetik sker i varje årskurs s s upphovsrätt, källkritik och nätmobbning. Vi samarbetar med Rädda Barnen på Åland när det gäller mobbning på nätet och diskuterar vad som är rätt och fel med barnen. Elever i behov av särskilt stöd har datorer som kompensatoriska hjälpmedel. Framtiden och fortbildning Se vidare i Källbo skolas ikt-strategi

18 KÄLLBO SKOLA Elevvården Stora EVG Lilla EVG Elevvård ELEVEN KiVateamet Stödinstaser Klassen ELEVVÅRDSGRUPPEN Elevvårdsgruppen (EVG) träffas varannan vecka på onsdagar kl Sammankallare är specialläraren, i år Benita. Ärenden man vill lyfta till elevvården är ärenden som berör elevens inlärning eller mående. Ärenden anmäls till Cicci eller Benita. LILLA EVG FÖRBEREDER OCH SÄTTER SIG IN I ÄRENDEN. I lilla EVG finns Cicci, Benita och Annika. I Lilla EVG förbereds ärenden till stora EVG. Till lilla EVG anmäler lärarna sina ärenden som t.ex funderingar över undervisningssituationer, specifika elevärenden eller önskan om handledning. Lärarna kallas sedan till lilla EVG. STORA EVG EXPERTGRUPPEN I stora EVG finns: Skolans föreståndare: Cecilia Johansson, ansvarig för skolans elevvårdsfrågor Annika Karlsson, ansvarig för KiVa-teamet, då relevanta frågor för KiVa-teamet behandlas. Speciallärare Ann-Kristin Häggblom, sammankallare och sekreterare Skolpsykologen Skolkurator Lisette Isaksson Skolhälsovårdare Heli Pasanen Representanter för Finströms socialkansli. Elevvårdsärenden i Källbo skola diskuteras främst i skolans elevvårdsgrupp.elevvårdsärenden anmäls till gruppen och då ett specifikt elevärende är uppe till diskussion kallas berörd klasslärare till elevvårdsmötet. Problem som uppstår i klasserna gås igenom, och vi försöker på bästa sätt lägga in stödåtgärder för att hjälpa och stötta lärarna i arbetet med eleverna. Skolkuratorn arbetar med enskilda elever och leder gruppsamtal vid behov. Skolan har en mobbningsplan och en beredskapsplan för oväntade händelser. Där finns riktlinjer för hur vi skall gå till väga då vi upptäcker att en elev mår dåligt eller far illa och om något tragiskt inträffat i familjen. I klasserna jobbar lärarna kontinuerligt med materialet Livskunskap i samtliga klasser. I åk 1 och 4 följer vi KiVa-skola för att stärka elevernas självkänsla och förebygga mobbning. All personal i skolan är skyldiga att ingripa eller meddela berörd klasslärare om de ser eller hör någon typ av mobbning. KiVa- teamet är 18

19 KÄLLBO SKOLA skolans mobbningsteam, som består av Niclas Hage och Annika Karlsson. Den fysiska elevvården sköts av skolhälsovårdare Heli Pasanen samarbete med ÅHS och skolläkare från Godby. Heli finns på skolan varje onsdag och torsdag kl Tandläkare från ÅHS sköter tandvården för elever i åk1, åk 3 och åk 5. Elevvårdspersonal Skolpsykolog obesatt Skolkurator Lisette Isaksson Hälsovårdare Heli Pasanen (onsd. och tors.) Fadderverksamhet För att stärka samarbetet och Vi-andan i skolan arbetar skolorna med fadderverksamhet. Alla elever i åk 4-6 har ett fadderbarn i åk 1-3. De blivande klasslärarna i åk 1 och de som haft åk 3 (blivande åk 4) sätter ihop faddrar i respektive fadderklass. Fadderverksamheten håller vi så ofta som möjligt. Vid skolårets början och slut hålls en gemensam utedag då olika fadderaktiviteter praktiseras. Kontinuerliga aktiviteter är Livskunskap med dess övningar. 19

20 KÄLLBO SKOLA Undervisning utanför ordinarie skolarbete Skolan deltar i och arrangerar egna idrotts och friluftsdagar samt teater och författarbesök. Skolorna deltar i Barnens Litteraturdagar, Finlands Svenska Idrotts Skidkul och Naturskolan samt i Ålands Idrottsförbunds skolidrottsdagar och stafettkarnevalen. Vårt mål är att samarbeta runt dessa arrangemang med andra skolor och daghem så ofta vi kan. Ett gott samarbete med biblioteket finns och vi erbjuds många fina evenemang av dem. Eleverna simmar i Godbysimhall under Folkhälsans ledning hela läsåret. Studiebesök till kyrkan och församlingen sker under året. Vi uppmärksammar historiska händelser med lokal anknytning bl a genom att besöka olika historiska platser såsom bl.a. Finströms kyrka, Prästgårdsnäset, Storberget och Kalle Glads stuga, Stenåldersbyn, Godby högar, Vikingabyn, Borgboda, Kungsö batteri, Bomarsund, Kastelholms slott, Geta bergen och Medeltidsstigen. Dessa platser besöks oftast under vårutfärderna. Klasserna erbjuds göra studiebesök till bl.a. Mariehamn för att lära känna Mariehamn och dess kultursymboler, Ålands museum, Sjöfartsmuseet, Museifartyget Pommern, Posten på Åland, Tidningen Åland eller Nya Åland, Reningsverket och Räddningsverket. Alla elever i åk 6 deltar årligen i en seglats på Albanus i slutet av vårterminen. Åk 6 i deltar i Ålands Centralandelslags tecknetävling och studiebesök. Åk 5 erbjuds Rädda Barnens Plåsterkurs och Barnens Internet erbjuds främst åk 4-6. Kulturevenemang som teatrar och författarbesök försöker vi ta del av så ofta det ordnas. 20

21 KÄLLBO SKOLA Evenemang under läsåret Augusti Första skoldagen med faddersamling, 14.8 Fadderdag, 15.8 Ansvarig: samtliga klasslärare Skolfotografering, Ansvarig: Marika Marttinen Pröva på dag på WHA åk Ansvarig: Niclas Hage och Fanny Sonntag Läsfest för sommarens läsprojekt 29.8 Ansvarig: Skolbibba-Anki December Julpysseldag i början av december Ansvarig: Julpyssel-gruppen och samtliga lärare Lucia i skolan Lucia i kyrkan Ansvarig: Klasslärarna i åk 6, Cicci och Gunilla Julfest Avsvarig: Julfestgruppen September Pröva på dag på WHA åk 6 Ansvarig: Mia Åkerholm och Johanna Strömberg Åk 6 lägerskola i Stockholm, Ansvarig: Mia Åkerholm och Johanna Strömberg Röda Korsets Hungerdag Norra Ålands studiedag 26.9 För alla pedagogiskpersonal Inkludering Oktober Musikcafé åk 4-6, Ansvarig: Musicafé-gruppen Temavecka Höstlov FN-dagen Utvecklingssamtal v November Utvecklingssamtal v Nordisk biblioteksvecka, kura gryning Disco åk 1-3 Ansvarig: Hem och skola Adventskyrka

22 KÄLLBO SKOLA Januari Innebandydagen 13.1 Ansvarig: Idrottsgruppen Februari Skidkul åk 1-3 / åk 4-6 Sportlov v. 8 Vändag fadderverksamhet 14.2 Mars Musikcafé åk Ansvarig: musikcafé-gruppen Disco åk 4-6 Ansvarig: Hem och skola Utvecklingssamtal April Åk 1 besöker 4H-gården Skolmästerskap i simning Temavecka Maritimt Alla slutar på skärtorsdagen. Ansvarig: Temaårsgruppen Vårbal Maj Biblioteksutställning över temaåret Ansvarig: Årstemagruppen Klassvisa utfärder; Åk 1:?, Åk 2 Finström runt, Åk 3 Åland-tur, Åk 4 Vikingabyn, Åk 5 Kastelholm Åk 6 Albanus Ansvarig: Klasslärarna Åk 6 ÅCA-jippodag Ansvarig: Klasslärarna Pröva på dag WHA åk 3-4 Ansvarig: Klasslärarna Skolmästerskap ifriidrott Ansvarig: Idrottsgruppen, Gy-läraren Skolmästerskap i stafetter Ansvarig: Idrottsgruppen,Gy-läraren Stafettkarneval Ansvarig: Stafettkarnevalsgruppen. Vårfest på skolgården Ansvarig: vårfestgruppen i samarbete med hem och skola. Minimaraton 29.5 Juni Utegugstjänst 4.6 Åk 6 lärarfotboll Skolavslutning 5.6. Kl

23 KÄLLBO SKOLA 23

24 KÄLLBO SKOLA Morgonsamlingar En två gånger i månaden samlas hela skolan till gemensam morgonsamling. Morgonsamlingarna arrangeras av klasserna själva som då har eget program eller som bjudit in någon gäst. Församlingen håller morgonsamlingar i skolan en gång i månaden. Vid dessa morgonsamlingar försöker de att lyfta fram kyrkans högtider. Förutom de gemensamma samlingarna är det upp till var och en lärare att fritt forma dagens samling i klassen. 24

25 KÄLLBO SKOLA Trivselregler Allmänt i skolan: Visa hänsyn. Alla får vara med. Vi ger varandra beröm. Här bryr vi oss om varandra. Var hjälpsam och ställ upp för andra. Vi ger varandra arbetsro I matsalen Vi vill ha lugn och ro i matsalen. Vi tackar för maten Skollunchen är en del av skolans vardag och den förmedlar kunskap om hälsosamma matvanor på ett mycket praktiskt sätt. Den är också en del av vår matkultur, och för kulturarvet vidare till kommande generationer. Många matvanor skapas i ung ålder, varför skollunchen och matfostran är i en särskild ställning för att främja hälsosamma matvanor. I matsalen har vi ofta blommor eller ljus på borden för att skapa trivsel och harmoni. Vi uppmuntrar alla att smaka på allt och eleverna får själva komponera sin sallad. Två dagar i veckan får eleverna frukt efter maten. Eleverna torkar borden alla dagar. Skolan får närproducerade produkter. Vid huvudingången: I den här skolan hälsar vi på varandra! Det är artigt att hålla upp dörren! Trivselregler i skolskjutsen Var ute i god tid Använd säkerhetsbälte och reflexer Trevligt och artigt uppförande av både chaufför och passagerare Man tar den plats som är ledig 25

26 KÄLLBO SKOLA Elevklubbar Skolan erbjuder inga egna elevklubbar däremot är samarbetet mycket gott med kommunens fritidsledare. Kultur och fritidsnämnden erbjuder ett digert program av fritidsaktiviteter. 4H arrangerar även de kurser i skolan. 4H kurserna är främst för 4H-medlemmar, men övriga brukar få delta om det finns plats. Lärarnas planeringsarbete Måndag- och torsdag morgnar kl samlas den personal som inte har rastvakt till morgonmöte i lärarrummet. På mötet, vilket är enda gången hela kollegiet finns samlat under en arbetsdag, ges allmän information, brådskande ärenden diskuteras och praktiska saker rörande skoldagen gås igenom. Planeringarna för kollegiet hålls på tisdagar kl På torsdagar kar kollegiet valt att sitta kvar efter skoltid för att kunna sköta sin egen planering med sina övriga arbetskamrater. Det upplevs positivt att ha tillgång till varandra åtminstone en eftermiddag i veckan. 26

27 KÄLLBO SKOLA Ansvarsgrupper Alla lärare, timlärare och assistenter är delaktiga i evenemang som rör hela skolan. All pedagogisk personal deltar i ansvarsgrupper som planerar evenemangen, alla hjälper sedan till med genomförandet. LEDNINGSGRUPP Förest. Cecilia Johansson Vice Sofi Ekholm Ikt: Niclas Hage Pedagogisk visionär: Mia Åkerholm ELEVVÅRDSGRUPP Föreståndare Cecilia Johansson Speciallärare Ann-Kristin Häggblom KiVa-teamet: Annika Karlsson Skolhälsovårdare Heli Pasanen Skolpsykolog Skolkurator Lisette Isaksson KiVa-teamet Annika Karlsson Niclas Hage TEMAÅRET Maritimt med morgonsamlingar och biblioteksutställning i maj Eivor Larpes Tina Jansson Johanna Strömberg Karin Johansson Sussi Cosgrove Kim Åstrand IKT-gruppen Niclas Hage Benita Gustafsson Thomas Mattsson Bibliotekssamarbete Anki Sjölund Sofi Ekholm MUSIKEVENEMANG Café x2, julfest och avslutning Gunilla Boman Sussi Häggblom-Karlsson Britt Lundberg-Skantze Annika Karlsson Ann-Charlott Sundby ELEVRÅDET och vårbalen Pia Engblom Sofi Ekholm HEM och SKOLA vårfesten Åsa Rosenberg Sofie Lyyski/Lena Isaksson-Ahlskog IDROTTSGRUPPEN - Skidkul, innebandy, minimaraton Markus Öhrling Gy-lärare: Maria Johansson/ Linn Sundblom Johanna Åberg Annica Häggblom Thomas Mattsson Jessica Wahlberg Sari Sandell SKOLMÄSTERSKAP (friidrott, simning 2 pers) och STAFETTKARNEVAL (stafetterna och karnevalen 2 pers) Fanny Sonntag Gy-läraren: Maria Johansson/ Linn Sundblom Mia Åkerholm Benita Gustafsson Ann-Louise Törnqvist Camilla Landin 27

28 KÄLLBO SKOLA Fortbildning Personalens gemensamma fortbildning under läsåret riktar in sig på användningen av lärplattformen Fronter. Kollegiet kommer också att fördjupa oss i ämnet svenska under året. Lite ikt-fortbildning kommer att ges på planeringstiden på tisdagar. All personal i skolan deltar i handledning kring våra roller. Den 26 september ordnas en fortbildning för all pedagogiskpersonal på norra Åland under temat inkludering där Källbos personal deltar. Övriga fortbildningar som arrangeras av t.ex Uppsala universitet, Högskolan och skolbyrån deltar vi i enligt behov, intresse och ekonomi. Uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet Vi följer kontinuerligt upp arbetet genom utvärderingar och diskussioner för att se hur vi lever upp till våra mål. En utmaning är att få vår Källbo- kultur att synas utåt! Vi utvärderar vår verksamhet genom diskussioner på planeringar och i arbetslag. Föreståndaren har uppföljande personsamtal med de olika personalgrupperna. I och med uppgörandet av arbetsplanen utvärderas den gamla och vi uppdaterar vår nya arbetsplan med områden som bör utvecklas. Personalen deltar i handledning under året för att förtydliga roller och ansvarsområden. Viceföreståndarens och ledningsgruppens roll har stärkts genom ersättning för arbetet. Elev och föräldrakontakten är en viktig del vid utvärderingen. De uppgifter som kommer fram vid utvecklingssamtalen är av stor vikt. Vid utvecklingssamtalet diskuteras frågor eleverna och föräldrarna gemensamt funderat kring på förhand och det är ett sätt för skolan att erhålla viktiga synpunkter för utvecklingsarbetet. Eleverna får två skriftliga omdömen under läsåret, ett vid höstens utvecklingssamtal eller vid höstterminens slut och ett vid vårterminens slut. Vi bedömningen av elevens ansvar och samarbete har vi valt att utgå från kriterierna: berömligt, bra och bör förbättras. Vi har gemensamt kommit fram till dessa formuleringar. Skolan utvärderas också externt i och med deltagande i lokala och nationella utvärderingar. Resultaten ger en tydlig bild hur skolan står sig jämfört med övriga Åland/ Finland. 26

29 KÄLLBO SKOLA Specialklassen Sunnanäng Specialklassen Sunnanäng inom Norra Ålands högstadiedistrikt. Sunnanäng är specialklassverksamheten för barn i behov av särskilt stöd från kommunerna inom Norra Ålands skoldistrikt. Specialklassen är placerad i Källbo skola och i Godby center. Läsåret är 14 elever inskrivna i specialklassen. Målsättningen för verksamheten är att barnen skall få lära i egen takt och efter sin förmåga och sina förutsättningar, tränas i socialt uppförande samt bli accepterade och upptagna i gemenskapen i skolan och i samhället. Eleverna i Sunnanäng är integrerade i skolans verksamhet där det är ändamålsenligt. Eleverna tar del av skolans tyngdpunktsområden när de integreras i de övriga klasserna samt till en viss del i vår verksamhet. I Sunnanäng finns i år två specialklasslärare och fem assistenter. Samarbete bibliotek - skola Mål: Biblioteket skall vara öppet och tillgängligt för elever, lärare och övrig personal. Tillsammans ge eleverna kunskap om litteratur och författare. Vi vill i mån av möjlighet tillmötesgå önskemål vad gäller media. Ge möjlighet till rekreation. Visa eleverna att biblioteket är en källa till kunskap både genom böcker, tidningar och Internet. Besöket i biblioteket skall vara något att se fram emot. 27

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se

Läs mer

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Lokala arbetsplaner Stoby skola Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Matematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi...

Matematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 2 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 10 Samhällskunskap...

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till

Läs mer

LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016

LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016 LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016 Innehåll 1. Tyngdpunkter i fostrings- och undervisningsarbetet 2 2. Undervisningsarrangemang 3 2.1 Undervisningsgrupper och gruppstorlekar 3 2.2 Timresursen

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad: Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva

Läs mer

HOUTSKÄR FÖRSKOLAS ARBETSPLAN FÖRSKOLANS ARBETSTIDER MÅL OCH ARBETSSÄTT FÖR VERKSAMHETEN

HOUTSKÄR FÖRSKOLAS ARBETSPLAN FÖRSKOLANS ARBETSTIDER MÅL OCH ARBETSSÄTT FÖR VERKSAMHETEN HOUTSKÄR FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 FÖRSKOLANS ARBETSTIDER Höstterminen 18.8-22.12 2015 Vårterminen 7.1 4.6 2016 Måndag - Fredag kl. 8.15-12.15 LOVDAGAR Höstlov 15.10-16.10 2015 Sportlov 22.2-26.2

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall: 1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla

Läs mer

7F Ma Planering v2-7: Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri 7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017 Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017 Gruppens sammansättning Vi har 10 barn, 8 flickor och 2 pojkar 1 barn födda 15 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11

Läs mer

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri 8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA Arbetsplan

KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA Arbetsplan 2019-2020 Arbetsplan 1 Innehållsförteckning Källbo skolas mål och verksamhetsidé... 3 Tyngdpunktsområden 2019-20... 4 Föräldrainflytande... 5 Samarbetet med hemmen... 6 Samarbetet med eleverna... 7 Här

Läs mer

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri 9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018 Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018 Gruppens sammansättning Vi har 11 barn, 8 flickor och 3 pojkar 2 barn födda 16 1 barn födda 15 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

K U L L T O R P S S K O L A

K U L L T O R P S S K O L A N K U L L T O R P S S K O L A KUNSKAPSMÅL ÅR 3 För att Du som förälder ska veta vad läroplanen kräver att eleverna ska lära sig i skolan har vi sammanställt detta häfte som innehåller mål för år 3 framtagna

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Mål årskurs 4, vårterminen 2013

Mål årskurs 4, vårterminen 2013 Mål årskurs 4, vårterminen 2013 Matematik: osäker säker Vara säker på taluppfattning 0-10 000 och förstå positionssystemet. Kunna avläsa och ordna tal efter storlek och sätta ut tal på en tallinje. Kunna

Läs mer

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4 ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2011/2012 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Klassföreståndare: Kristina Jonsson Rosell 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Thomas

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 12 barn, 10 flickor och 2 pojkar 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 Personal

Läs mer

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång

Läs mer

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.

Läs mer

KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA Arbetsplan

KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA Arbetsplan KÄLLBO SKOLA 2018-2019 Arbetsplan 1 Innehållsförteckning Källbo skolas mål och verksamhetsidé... 3 Tyngdpunktsområden 2018-19... 4 Föräldrainflytande... 5 Samarbetet med hemmen... 6 Samarbetet med eleverna...

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen 2015 Årskurs två Gamla Uppsala skola NO ht 2015 Centralt innehåll i Lgr 11: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas

Läs mer

MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA

MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA Målöversikt Normer & Värden SJÄLVKÄNSLA/SAMSPEL -Känner tillit och trygghet bland olika vuxna. -Känner trygghet bland barn. -Tar kontakt med jämnåriga

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 1 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 8 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 9 Samhällskunskap...

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Verksamhetsplan för Tessjö förskola

Verksamhetsplan för Tessjö förskola Verksamhetsplan för Tessjö förskola 2012-13 Fostran och undervisning I Tessjö förskola vill vi främja det goda sociala samspelet. Eleverna skall lära sej respektera varandra oberoende av deras olikheter.

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 8 barn. 7 flickor och 1 pojke 3 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 1 barn födda 09 Personal Liselott Karlsson

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

Vad jag ska kunna! Åk 2

Vad jag ska kunna! Åk 2 Matematik Taluppfattning HT Taluppfattning Jag kan skriva talens grannar upp till 50. Jag kan läsa av tal som visas på olika sätt upp till 50, t.ex. pengar. Jag kan markera ut rätt tal på tallinjen upp

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se 1 Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Profil. Naturvetenskap och teknik

Profil. Naturvetenskap och teknik Profil Naturvetenskap och teknik Vi på Kompassens förskola sätter naturvetenskap och teknik i fokus. Vi vill uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för olika naturvetenskapliga och tekniska fenomen.

Läs mer

IGELKOTTENS Arbetsplan

IGELKOTTENS Arbetsplan STENBITENS FÖRSKOLA IGELKOTTENS Arbetsplan LÄSÅRET 2014-2015 Dessi Kerstin Irina Sofie Arbetsplan för Igelkotten Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA Arbetsplan

KÄLLBO SKOLA KÄLLBO SKOLA Arbetsplan KÄLLBO SKOLA 2017-2018 Arbetsplan 1 Innehållsförteckning Källbo skolas mål och verksamhetsidé... 3 Tyngdpunktsområden 2017-18... 4 Föräldrainflytande... 5 Samarbetet med hemmen... 6 Samarbetet med eleverna...

Läs mer

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Sörgårdens arbetsplan 14-15 Sörgårdens arbetsplan 14-15! Svenska Vi kan använda oss utav 4 olika diagnos- undervisningsmaterial. Skolverkets Nya språket lyfter, Stärk språket stärk lärandet (Cirkelmodellen), God läsutveckling, God

Läs mer

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik "Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Välkomna till föräldramöte 3a och 3b. Herrängensskola Tisdagen den 23/8-2016

Välkomna till föräldramöte 3a och 3b. Herrängensskola Tisdagen den 23/8-2016 Välkomna till föräldramöte 3a och 3b Herrängensskola Tisdagen den 23/8-2016 Mötets innehåll Vad gör vi i skolan? Skolan informerar Fritids Läxor Utvecklingssamtal Om ett år En vädjan Skolans informationskanaler

Läs mer

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

Orange Centrals Förskola

Orange Centrals Förskola Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer