Vad är Håltakonventionen? En kort presentation av ett utvecklingsarbete med fokus på skolans demokratiska uppdrag i Hålta kultur- och miljöskola.

Transkript

1 Vad är Håltakonventionen? En kort presentation av ett utvecklingsarbete med fokus på skolans demokratiska uppdrag i Hålta kultur- och miljöskola.

2 Hålta kultur- och miljöskola ligger vackert omgiven av hagar och lövskog vid vägen mellan Kungälv och Marstrand. Den äldsta skolbyggnaden är från Idag har skolan ca 160 elever från förskoleklass till skolår 6 i en huvudsakligen åldersblandad organisation. I den pedagogiska verksamheten ingår fritidshem och fritidsklubb. Verksamheten finns i fem olika byggnader med 23 vuxna fördelade i olika arbetslag. Det planeras för en ny förskola med två avdelningar. Rektor för skolan är sedan 1995 Göran Svensson. Hålta kultur- och miljöskola tillhör Kungälvs kommun och ingår i område Kusten, som omfattar förskolan och grundskolan med totalt ca 2000 barn och 300 personal. Hålta kultur- och miljöskola Hålta Annex Hålta tel nr 0303/ hemsida 2

3 Vad är Håltakonventionen? Håltakonventionen en social arbetsplan är titeln på ett utvecklingsarbete som bedrivs av Hålta kultur- och miljöskola och inspireras av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Insatsen har fokus på skolans demokratiska uppdrag och syftar till att se barnet i sin utveckling och utforma en skolmiljö som främjar varje barns lärande och utveckling. Utgångspunkter Inom ramen för skolans demokratiska (sociala) uppdrag och de lokala förutsättningarna för Hålta kultur- och miljöskola har personalgruppen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter, Skollagen, Läroplanernas värdegrund samt kommunens skolplan i ett processinriktat arbete formulerat sig i en social arbetsplan - ett dokument benämnt Håltakonventionen. I skolplanen 2001, Kungälvs kommun, skriver Barn- och ungdomsnämnden: Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt grundläggande värden. All verksamhet skall genomsyras av dessa. Det innebär att alla som arbetar i skolan måste dela den värdegrund som uttrycks i läroplanerna och i FN:s Barnkonvention. (s.8) En god social miljö Håltakonventionen fokuserar samverkan mellan människorna i skolan och främjandet av goda relationer. Hur är vi mot varandra? Vad kan vi göra för att alla ska känna sig trygga och må bra tillsammans? Hur åstadkommer vi en social miljö som stimulerar till lärande, ansvarskännande och utvecklar samarbetsförmågan? Hur frambringar vi en lärande gemenskap med vänskap och respekt? Hur skapar vi en mötesplats där alla kan känna sig välkomna? Ja, det är några av de centrala frågor som väckts under arbetets gång. Instrument för utveckling Håltakonventionen ligger som en grund för helheten i verksamheten på vår skola och är tänkt att fungera som ett redskap för att kontinuerligt utveckla och kvalitetssäkra skolans sociala miljö. Avsikten med namnet är att förstärka vikten av skriftliga överenskommelser som berörda under ansvar försöker rätta sig efter. Processen för ett levande dokument. Bakom innehållet i Håltakonventionen finns ett kontinuerligt förändringsarbete som påbörjades i Hålta skola under läsåret 95/96. En första del i detta arbete avslutades i september 2000 då en första version av Håltakonventionen färdigställdes. Version 1 av konventionen har sedan varit ett underlag för den fortsatta processen där vi arbetar med att se över, revidera och skapa en ny version. Målet är ett levande dokument, som ifrågasätts, prövas och omformuleras och som håller liv i en ständigt pågående kommunikationsprocess mellan personal, elever, föräldrar, lokala politiker och andra berörda som engagerar sig i barns villkor i skolan. I maj 2001 tillkom en något reviderad version (1B). Under detta läsår kommer en version 2 av Håltakonventionen att sammanställas. Denna kommer på så sätt att bli en syntes av den sociala sidan av skolpraktiken i Hålta efter ett sjuårigt förändringsarbete. Begreppsdiskussion I processen arbetar vi med några centrala begrepp som vi kontinuerligt diskuterar och bearbetar. Hit hör barnperspektiv; inflytande, delaktighet och ansvar, tillit och omsorg; respekt och demokrati; kunskap och lärande. 3

4 Ett förändringsarbete ålagt av Riksdagen. Framtagandet av Håltakonventionen har varit en kommunikationsprocess som löpt parallellt med dels implementeringen av den senaste Läroplanen (Lpo 94/98) och dels det ökade intresset i skola och samhälle för barnkonventionen och engagemanget för dess omsättande i praktiken. Alla som arbetar i skolan skall...samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande och utveckling...visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läroplanerna 94 (98) FN:s konvention om barnets rättigheter Sverige har i enhälliga riksdagsbeslut åtagit sig att följa konventionens bestämmelser och förverkliga dess innehåll. Det betyder bl.a. att det synsätt som Barnkonventionen ger uttryck för skall prägla skolans arbete. För att kunna göra det bästa för barnet i fler lägen är det i personalen en uttalad ambition att öka inlevelsen i barnens värld och anknyta till den positiva grundsyn på barnet som utgör innebörden i konventionen. I utvecklingsarbetets syfte ingår att för såväl barn som vuxna öka fokuseringen och kunskapen om konventionen och dess perspektiv på barns rätt. Då främst utifrån de fyra grundprinciperna 1 i konventionen: Allas lika värde -förbudet mot diskriminering (artikel 2), barnets bästa i främsta rummet (artikel 3), rätten till liv och utveckling (artikel 6) samt barnets rätt att få komma till tals (artikel 12). Samtal, delaktighet och inflytande Ett kännetecken för processen hittills är att all personal underställd rektor i Hålta varit engagerade och delaktiga. Var och en har utifrån sina kunskaper och erfarenheter värnat om det gemensamma ansvaret och bidragit till att utveckla arbetet med arbetsplanen. Delaktigheten har prioriterats och varit viktigare än mycket annat. Ett annat grunddrag har varit de samtal och konkreta överenskommelser rörande relationer och mänskliga värden som ligger till grund för den pedagogiska verksamheten, som fått utrymme och blivit en del i skolans vardagliga struktur för både personal och elever. Påtagliga exempel på detta är skolans prövande av kanaler för elevens formella och informella inflytande. Varje vecka genomförs i varje elevgrupp strukturerade samtal (t.ex. kompissamtal) och/eller värderingsövningar, rådslag samt för eleven individuell planering och utvärdering. I ytterligare åtta olika råd, som i dagsläget ca 2/3 av eleverna medverkar i, har elever och personal en möjlighet att regelbundet och aktivt tillsammans forma olika delar av verksamheten i Hålta skola. Livskunskap har för de äldre eleverna blivit ett schemalagt ämne. Elevernas åsikter har fått genomslag i för dem viktiga praktiska beslut. Med avseende på artikel 12 i barnkonventionen, Rätten att få komma till tals, ger både yngre och äldre elever idag uttryck för en genuin känsla av möjligheter till medbestämmande i sin skolvardag. Att lära känna samt lära av varandra Andra konkreta resultat av Håltakonventionen i elevernas undervisningssituation är massage och inslag av gränsöverskridande samarbete såsom för hela skolan gemensamma aktiviteter och teman, arbete i tvärgrupper och faddrar för de yngre barnen. En flicka i skolår 9, som praktiserade på Hålta skola under november 2000 och som tidigare varit elev på skolan, reflekterade efter sin praktik: 1 Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer, som ska var styrande för tolkningen av övriga artiklar, men som också har en egen självständig betydelse (Faktablad socialdepartementet, Nr.10, 2001) Se t.ex. vidare UD info, november

5 Jag och mina klasskamrater var den första klassen som fick gå i den nybyggda förskolan. På rasterna vågade man nästan inte göra någonting. Inte spela fotboll och knappt gå till sandlådan, för man var så rädd för de stora 5-6: orna. Då hade man inga fadderbarn/faddrar, så man fick liksom ingen kontakt med de äldre barnen. Synd tycker jag, men nu på rasterna ser jag barn i alla åldrar som leker med varandra. Spelar fotboll eller något annat. När eleverna i skolan träffades uppdelade i grupper, som de gjorde nu i vecka 47 när det var barnrättsvecka, lekte de tillsammans och lärde känna varandra lite. Så skulle man gjort när jag gick här också. Det skulle vara bra om alla var kompisar med alla, men det är ju inte så lätt. Det som görs är ju i alla fall en bra början. De äldre eleverna värnar om de yngre och ger positiva signaler om de relationsfrämjande och åldersöverskridande aktiviteterna. Kamratstödjare i skolår 6 skriver (december 2001): Jag tror att massagen gör att barnen kommer närmare varandra på ett naturligt sätt Sångsamlingarna ger oss glädje och gemenskap Danserna för oss närmare varandra Jag tror att det här med faddrar och fadderbarn hjälper oss i skolan att föra oss närmre varandra och vi får lära oss att tänka som äldre eller yngre beroende på vem man är. Jag tror att fadderbarnen tycker att detta är kul och att de får trygghet. Jag tror att dom små ser upp lite till dom äldre och då känns det bra att veta att dom är inte farliga, dom gör inget dumt. Hur skall man kunna veta när man är så liten? Dom känner nog sig trygga och att dom kan röra sig fritt, t.ex. på fotbollsplanen. Jag kommer ihåg när jag själv var så liten. Då var det inte tal om att ens titta på dom stora. Man var alltid rädd att dom skulle säga något till en. Men nu märker nog alla att det är bättre. Dom små kan vara med på fotbollen och ha lika kul som dom äldre! Allas lika värde Håltakonventionen har fört oss samman. I processen har både vuxna och barn kommit närmare varandra och en stadigare social samvaro mellan människorna i Hålta har växt fram. Relationerna mellan barnen har blivit bättre. Personalens relationer till barn, föräldrar och varandra har förbättrats. En godare stämning och en tryggare tillvaro för barnen har uppnåtts. Detta ser vi som viktiga steg i arbetet med t.ex. artikel 2 i barnkonventionen, förbudet mot diskriminering. I Riksdagen, utbildningsutskottets öppna utfrågning om Mobbning den 6 mars 2001, kommenterades arbetet med Håltakonventionen på följande sätt av en av de inbjudna, professor Solveig Hägglund: Där har man arbetat fram en social arbetsplan som liknar de principer som Dan Olweus rekommenderar. Men den här arbetsplanen har tagits fram av skolfolket självt, av alla som delar den skolan som mötesplats och som vardagsmiljö. Man tar det väldigt lugnt och går väldigt långsamt tillväga. I den här sociala arbetsplanen finns också ett åtgärdsprogram mot mobbning men det ligger invävt i hela den sociala arbetsplanen. När jag ser sådana exempel tycker jag att vi kan hysa gott mod om fortsättningen och att den kunskap vi så småningom får omkring mobbningsfenomenet från olika perspektiv faktiskt också leder fram till konkreta och viktiga åtgärder. (s. 21 protokollsanteckningarna från utfrågningen) 5

6 Fortsatt inriktning I dag är vi i Hålta kultur- och miljöskola stolta över det som Håltakonventionen hittills åstadkommit i skolans miljö. Här finns väldigt mycket som återstår, men vi är på väg att bygga upp en gemensam medvetenhet om verksamheten och har en god början till en skoldemokrati och ett barntillvänt sätt att förhålla oss till uppdraget. Fortsättningsvis finns i personalgruppen en förväntan, att vi kan upprätthålla och bygga vidare på den sammanhållning och konstruktiva anda som skapats i personal- och elevgruppen. Tillsammans med föräldrarna vill vi öka barnens medvetenhet om och inflytandet över sin vardag och sitt lärande i skolan. Parallellt pågår även i personalen ett lokalt läroplansarbete för att utveckla dels barnets språk och dels barnets kultur- och miljöperspektiv. Målet är att utveckla Håltakonventionen till en heltäckande arbetsplan. Utvärdering och ny kunskap Hur ska Håltakonventionen utvärderas? Vuxna har skapat konventionen, men barnen och deras perspektiv står i fokus när det gäller utvärderingen. För att utveckla metoder för utvärdering av vårt arbete med Håltakonventionen och kunna göra bättre bedömningar av vad som är barns rätt och barnets bästa samt i enlighet med Barnkonventionens artikel 3 sätta det i främsta rummet, samverkar skolan med Centrum för värdegrundsstudier vid Göteborgs universitet - Cevs. Solveig Hägglund, professor Karlstads universitet, är vetenskaplig ledare för vårt utvecklingsarbete. Fil dr Ilse Hakvoort och doktoranden Marie Bliding är andra forskare, båda verksamma vid Göteborgs universitet, som kontinuerligt följt och engagerar sig i vårt arbete med Håltakonventionen. Med en forskningsanknytning - ett vetenskapligt bollplank- till vår praktik hoppas vi kunna utveckla tänkandet och handlandet så att vi på ett bättre sätt i olika situationer kan fånga barnens upplevelser, värdera dem och förhålla oss till deras verklighet i skolans vardag. Inom den knappa budgetramen försöker vi även genom Håltakonventionen utveckla kontakter med andra skolor, myndigheter, organisationer och olika projekt för att tillföra erfarenheter och kunskap till vår skola. En plan för personalens kompetensutveckling är skissad (bl.a. med inriktning på barns utveckling) och genomförs med hjälp av medel från EU under detta och nästa läsår. Tanke, ord och handling Med den lokala arbetsplanen Håltakonventionen bearbetar vi tankarna i den vuxna idévärlden i relation till barns verklighet samt strävar genom arbetet med dokumentet på en större överensstämmelse mellan våra etiskt uttalade föresatser och den levda värdegrunden. Framtiden Inför en ny sjuårsperiod ska det bli mycket spännande och se vad som kan komma ut av Håltakonventionen. Vi nöjer oss dock inte med att med tillförsikt se tiden an, utan vi vill aktivt verka för att barnkonventionens perspektiv på barns rätt blir prövat och tillämpat genom att ständigt ställa oss frågan hur en demokrati på barns villkor ser ut? För den som är intresserad av att veta mer eller som har synpunkter på konventionen och dess innehåll går det bra att läsa mer, ställa frågor och ha synpunkter på adress Hålta kultur- och miljöskola, oktober 2002 Carl Elheim 6