Kokalite AB förskolor(delenhet 2) Allevägens förskola och Rotebergsvägens förskola Sollentuna kommun

Transkript

1 Kokalite AB förskolor(delenhet 2) Allevägens förskola och Rotebergsvägens förskola Sollentuna kommun Observation Förskolor Anncharlott Ring, Nacka Kommun Pelle Laag, Nacka Kommun Vecka

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 25 Sammanfattande slutsats för enheten 25 Starka sidor på Allévägens och Rotebergsvägens förskolor Delenhet 2 26 Förbättringsområden på Allévägens och Rotebergsvägens förskolor Delenhet 2 26 MÅLOMRÅDEN DELENHET 2 27 ALLÈVÄGENS OCH ROTEBERGSVÄGENS FÖRSKOLOR 27 Normer och värden 27 Utveckling och lärande 29 Ansvar och inflytande för barn 34 Förskolechefens ansvar 36 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION 40 REFERENSER 40 24

3 SAMMANFATTNING Sammanfattande slutsats för enheten Kokalite AB skola/förskola består av tre verksamheter. En skola F-åk 3 och en förskola med fyra avdelningar på Allévägen samt en förskola med två avdelningar på Rotebergsvägen i Sollentuna. Vi möter glada elever/barn och engagerade pedagoger med ett öppet och positivt bemötande med eleverna/barnen i fokus. Arbetet med enhetens tema för läsåret är på förskolorna mycket genomtänkt och väcker ett stort intresse och lust hos barnen. Den pedagogiska dokumentationen på Allévägens förskola synliggör barns utveckling i hög grad medan det på Rotebergsvägens förskola är ett förbättringsområde. Rotebergsvägens förskola håller däremot en hög kvalitet i arbetet med barn som har annat modersmål än svenska. Skolan har väl fungerande strategier för att möta elevernas nyfikenhet genom ett utforskande och undersökande arbetssätt särskilt i naturvetenskapliga ämnen. Elevernas delaktighet i lektionsinnehåll kan i skolan däremot i vissa avseenden förstärkas. Fritidshemmets verksamhet är i hög grad strukturerad och arbetssättet är stimulerande för eleverna och pedagogerna är målinriktade. I skolan är pedagogerna väl förtrogna med den moderna tekniken. Användandet av modern teknik som ett verktyg för barnen/eleverna i lärprocessen kan utvecklas, särskilt i förskolorna. Ledningen tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Dokumenten är tydliga och är väl förankrade hos alla pedagoger, vilket syns i verksamheterna. 25

4 Starka sidor på Allévägens och Rotebergsvägens förskolor Delenhet 2 Det finns i hög grad ett respektfullt förhållningssätt och samarbete mellan förskolornas pedagoger, som är till gagn för barnen. Normer och värden sid 27 Förskolorna har engagerade pedagoger med barnen i fokus. Normer och värden sid 27 Den pedagogiska dokumentationen på Allévägens förskola som synliggör barns utveckling och lärande genom deras reflektioner. Utveckling och lärande sid 29 Rotebergsvägens förskola har väl fungerande strategier och metoder för arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Utveckling och lärande sid 29 Förskolornas och avdelningarna arbetar i stor utsträckning utifrån gemensamma planer och dokument. Utveckling och lärande sid 29 Förskolechefens ansvar sid 36 Barnens ges möjligheter att i stor utsträckning ta ansvar för sina egna handlingar och miljö. Ansvar och inflytande för barn sid 34 Ledningsgruppen tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Förskolechefens ansvar sid 36 Förbättringsområden på Allévägens och Rotebergsvägens förskolor Delenhet 2 Användandet av modern teknik som ett pedagogiskt verktyg i barnens lärprocesser saknas till stora delar i förskolorna. Utveckling och lärande sid 29 Den pedagogiska dokumentationen på Rotebergsvägens förskola behöver förbättras för att påvisa det utforskande arbetssättet och för att synliggöra barns utveckling och lärande genom deras reflektioner. Utveckling och lärande sid 29 Formella forum för demokrati har brister. Ansvar och inflytande för barn sid 34 26

5 MÅLOMRÅDEN DELENHET 2 ALLÈVÄGENS OCH ROTEBERGSVÄGENS FÖRSKOLOR Normer och värden Beskrivning Värdegrundsarbetet I Kokalites likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling beskrivs hur pedagogerna ska förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering samt främja likabehandling. Planen innehåller även en mall för de konkreta åtgärder som ska vidtas om något händer. Pedagoger berättar att de diskuterar och utvärderar likabehandlingsplanen på planeringsdagar vid höstterminens start och på olika möten samt utarbetar förslag till förändringar. I alla avdelningars läsårsplaneringar finns olika beskrivningar på hur pedagogerna ska arbeta med värdegrundsfrågorna. I likabehandlingsplanen beskrivs inte enhetens arbete med genusfrågor och jämställdhet. En pedagog berättar att de inte arbetar så aktivt med genus just nu. Vi läser i planen att pedagogerna ska arbeta med att öka medvetenheten om förhållningssättet till flickor och pojkar och förbättra kunskaperna i genuspedagogik. Avdelningarnas utrymmen på förskolorna är könsneutrala. På Rotebergsvägens förskola ser vi tre flickor och tre pojkar, som tillsammans och med stor energi, ställer iordning en teaterscen och byter roller hela tiden. De ställer fram stolar, putsar scenen och låtsas skriva på whiteboardtavlan. Exempel på förskolornas förebyggande värdegrundsarbete är läromedlet Start och Stegvis. Första delen Start fokuserar på tre huvudområden: Grundläggande känslor, anknytning/samhörighet och samspelet med andra. Startmaterialet är en förberedelse till materialet StegVis, vilket tar vid på avdelningarna för de äldre barnen. StegVis syftar till att lära barnen grunder för socialt samspel, främja deras emotionella kompetens och förebygga aggressivt beteende. Start och StegVis innehåller gruppstärkande övningar för skapande av trygghet och vikänsla i gruppen. Vi ser att pedagogerna använder Start- och StegVis-metoder exempelvis på samlingar och på avdelningarnas väggar ser vi olika dokumentationer från arbete med metoden. Tema i Start.Väggdokumentation Ett syfte med enhetens gemensamma tema för året Jag, vi och världen är att till detta koppla likabehandlingsarbetet för att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Vi ser exempelvis i dokumentationer och i pågående arbeten hur barnen får ta del av andra länders mattraditioner. I en dokumentation på väggen ser vi hur barnen har fått göra Holländska sirapsvåfflor utifrån ett recept från ett barns föräldrar. Vid en föräldraträff har föräldrarna tagit med sig mat från sina hemländer till en buffé berättar pedagogerna. 27

6 Förhållningssätt mellan barn och personal Vi ser ofta pedagoger sitta på huk och diskutera med barn. Förskolan kallar detta i sina dokument för enmetersperspektivet. Behöver barnen hjälp så finns en vuxen till hands. Vi ser en konflikt mellan fyra barn och ser hur pedagogen sätter sig ner och först frågar två av barnen vad som hänt och när hon lyssnat färdigt på dem frågar hon de andra två. Hon uppmanar barnen att själva tala med varandra och titta på den man pratar med. Versionerna stämmer inte överens men pedagogen är noga med att de fyra barnen förstår vad konflikten handlar om innan de går vidare och leker. I enhetens likabehandlingsplan står att: Du har rätt att bli uppmärksammad. Vi ser hur pedagogerna hälsar speciellt på barn de inte träffat tidigare på dagen. Arbetsklimat för barn Vi uppfattar ett positivt arbetsklimat och engagerade pedagoger med barnen i fokus. På Kokalites förskolor uppfattar vi att det i stort råder lek- och arbetsro. Barnen delas in i mindre grupper vid olika tillfällen under dagen, som exempelvis när en grupp är inne och en grupp ute. Pedagogerna säger att det gör att de kan arbeta mer individuellt med varje barn. Alla avdelningar har fasta dagsrutiner över dagen och vi uppfattar att dessa skapar trygghet för barnen. I övergångarna mellan inne- och utevistelse slussas ett mindre antal barn i taget in i kapphallen och en lugn stämning råder. Vi ser pedagoger med jämna mellanrum komma in med fem-sex barn i taget. Vi är med vid någon enstaka samlingsstund där barnen inte orkar koncentrera sig längre stunder. Bedömning i text Alla pedagoger har i stor utsträckning kännedom om verksamhetens värdegrund. Förskolan har flera olika metoder som håller en hög kvalitet för att omsätta denna värdegrund i den mångkulturella förskolan. Det finns i hög grad ett aktivt arbete med att utveckla en förståelse för alla människors lika värde. Det systematiska arbetet mot diskriminering och kränkande behandling med utgångspunkt från en plan håller en hög kvalitet. Ett respektfullt förhållningssätt mellan alla pedagoger, mellan barn samt mellan barn och pedagoger präglar verksamheten. Det finns på enhetens båda förskolor till stora delar en arbetsro. 28

7 Bedömning enligt skala 1 Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Utveckling och lärande Beskrivning Hur enheten arbetar för att varje barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i läroplanen Vi läser i verksamhetsplanen att det varje år fastställs ett gemensamt tema och detta läsår är temat Jag, vi och världen. Cockpiten, flygstolarna och väggdokumentation Alla barn på Kokalite kommer under året att resa till länder i fyra världsdelar där alla barn måste besöka Sverige och Sydafrika. Framförallt sker besök i de länder som finns representerade i barngruppen. Barnens pass Föräldrarna har fått skriva i ett frågeformulär där de svarat på var de kommer ifrån, vad som är speciellt för landet, hur man säger Hej och hur man räknar där. På en avdelning sitter dessa intervjuer runt en världskarta och trådar är dragna till den plats föräldrarna kommer ifrån. Vi ser väggdokumentationer på alla avdelningar. Vi ser flaggor, räkneord och recept från olika länder. Många har redan varit i Sverige där de har studerat de svenska skogsdjuren och ritat den svenska flaggan. Barnen har tillverkat egna pass och efter ett besök i Holland, när vi var med, får de en stämpel av flygkaptenen i sitt pass och får klistra in landets flagga Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora förbättringsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 29

8 Vi ser ett barn komma till en pedagog när det är dags för vila. Han har med sig sin kudde och påpekar att hans namn är felstavat på kudden. Det är ett E med som inte ska vara i namnet enligt honom. Pedagogen sätter sig ner och tillsammans försöker de stava sig igenom namnet. När de inte är överens, om det ska vara ett E eller inte, föreslår pedagogen att de tillsammans efter vilan ska gå ut på namnjakt, för att se hur hans namn är skrivet på andra ställen. Pojken nöjer sig med det och går och vilar. På Allévägens förskolas väggar ser vi dokumentationer av flera olika slag som beskriver det utforskande arbetet, exempelvis ett brobygge. Pedagogerna har klippt ut bilder på olika konstruktioner av broar. Barnen har sedan med hjälp av klossar försökt bygga liknande broar. Det finns också en dokumentation av hur barnen med hjälp av sina egna kroppar försöker bilda olika geometriska figurer. Åtta barn ligger på marken i form av en kvadrat. En äldre dokumentation på Rotebergsvägens förskola visar hur barnen målat former utomhus i snön med vattenfärger. Vi ser också dokumentationer på några experiment, till exempel flytförmåga, där delar av lärprocessen är beskriven. Vid lunchbordet hör vi hur pedagogerna talar matematik med barnen. Barnen får köpa sin frukt med olika antal knackningar i bordet. Pedagogen säger äpplet kostar tre och barnet ska då knacka tre gånger. De samtalar också om hel, halv eller fjärdedels bit av en apelsin. När barnen på Allévägens förskola är på väg ut på skogsutflykt frågar ett par barn: Får vi ett uppdrag?. Pedagogen förklarar för oss att barnen brukar få uppdrag som att samla pinnar lika långa som de själva, samla ett antal föremål och andra matematiska uppgifter. På skogsutflykten går barnen balansgång och har fri lek i grupper. Vid korvgrillningen frågar ett barn hur det kommer sig att röken går åt ett visst håll. Barnen får lämna förslag och ett barn föreslår att det är för att vedträna pekar åt det hållet medan ett annat barn säger att det nog är vinden. På en avdelning finns det en stor docka - Kicki Krokodil, som har en ryggsäck som innehåller matematikuppgifter. På utflykter brukar barn gå med Kicki Krokodil emellan sig och visa vad som finns i skogen berättar en pedagog. Kicki Krokodil Vi hör på båda förskolornas samlingar mycket sång och alla avdelningar har läshörnor. På Allévägens förskolas gård finns ett litet hus, inrett till ett bibliotek för barnen och varje måndag har förskolan en gemensam sångsamling. På förskolorna ser vi sagolådor som innehåller material som används vid sagoberättande. Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen Lärplattor 2 finns på förskolans avdelningar. En pedagog berättar att lärplattan används av barnen och pedagogerna som dokumenterar genom att fotografera. Några av dessa bilder sparas till dokumentationer på väggar eller i portfolios. Pedagogerna berättar också att de har 2 Eller läsplatta, surfplatta, Ipad 30

9 köpt appar som de anser är pedagogiska och som barnen får använda. Vi ser inte vid något tillfälle att barnen arbetar med lärplattan eller att den används i lärprocesser. Pedagogerna har med sig lärplattan i skogen för att ta bilder. De flesta pedagoger vi talar med har positiva förväntningar på den moderna teknikens möjligheter. En pedagog säger att det tar för lång tid att använda sig av digital teknik och att barnen behöver få det andra med. Hur verksamheten anpassas till barn i behov av särskilt stöd Det finns en tydlig plan över arbetsgången för barn i behov av särskilt stöd. Pedagoger berättar att det först görs ett underlag över hur anpassningar ska göras i miljön eller hur pedagogerna ska anpassa sitt arbetssätt. Dessa anpassningar utvärderas efter två veckor. När behovet av stöd visar sig vara större än de anpassningar som gjorts upprättas en handlingsplan. I denna finns tydliga riktlinjer om hur tillvägagångssättet ska vara. I handlingsplanen är vårdnadshavare delaktiga. Efter åtta veckor följs planen upp tillsammans med dem. Hur verksamheten anpassas efter barn med annat modersmål På Allévägens förskola finns det två barn (3 %) med annat modersmål än svenska medan det är 14 av barnen (36 %) på Rotebergs förskola. Flera av enhetens pedagoger är flerspråkiga, vilket är ett stöd för barnen. Rotebergsvägens förskola har olika modersmål och har anslagit medel till att köpa in fortbildningsmaterial för pedagogerna. Pedagogerna har också bildat en språkgrupp bestående av tre förskollärare. Målet är att främja barnens kulturella identitet och utveckla deras förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Rotebergsvägens förskola arbetar med ett språkprojekt för att personalen ska få ökad kompetens och få förslag på olika konkreta metoder och arbetssätt som kan användas för att bemöta och ta hand om elever med olika svårigheter. Syftet med årets tema i enheten Jag, vi och världen är förutom det som beskrivs i värdegrundsarbetet att medvetandegöra barn och elever om det egna kulturarvet och göra dem delaktiga i andras kultur. Detta för att de ska utveckla sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar, läser vi i verksamhetsplanen. Vi läser vidare att: Läsåret 2014/2015 ska alla ta del av lek/sång/drama från olika världsdelar ta del av mattraditioner från olika världsdelar bli medvetna om att det finns olika språk, olika utseenden och andra olikheter beroende på var i världen vi lever Under vår observation får barnen göra flygresor till barnens hemländer och lära sig lite av detta lands språk och traditioner. Vi får också veta att barnen till lunch får maträtter från länderna. På en samling hör vi att barnen får lära sig Imse Vimse spindel på Holländska och att spindeln i Holland är en skalbagge. Barnen får därefter måla dessa skalbaggar. Dokumentation av barns lärande På förskolan finns en pärm Pedagogportfolio och i denna finns råd om hur dokumentationen kan se ut. Vi läser: Portfolio visar barnets lärande och utveckling, vilket 31

10 innebär att det behövs minst 2 dokumentationer, på samma utvecklingsområde, för att visa på utveckling.... I barnens portfoliopärmar på Allévägens förskola ser vi att den dokumentation som finns visar på barnens lärprocesser. Det finns tydliga kopplingar till förskolans läroplan, Lpfö 98/10, både i barnens pärmar och i de väggdokumentationer som sitter uppe. På Rotebergsvägens förskola är barnens pärmar inte riktigt uppdaterade. En pedagog berättar att de i en mapp samlar all dokumentation som suttit uppe på avdelningen. Denna mapp används vid utvärderingen när läsåret är slut. På väggarna finns få dokumentationer som visar på barnens lärprocesser. Miljön som stöd för lärandet Båda förskolorna har delat in sina olika rum i mindre miljöer. Det finns exempelvis ett särskilt rum för femåringar, det finns läshörnor, hemvrå och rum för skapande. På Allévägens förskola finns på samtliga avdelningar rikligt med lek- och skapandematerial tillgängligt för barnen. På en förrådsdörr finns bilder på de olika spel, pussel och annat material som finns i förrådet så att barnen lätt kan visa vad de vill få fram. På förskolans väggar finns alfabet, siffror och inspirationsbilder samt dokumentationer uppsatta i barnens nivå. I ett rum finns ett flygplan som är iordninggjort för läsårets tema Jag, Vi och Världen. På väggarna ser vi de arbeten som barnen gjort från de länder de besökt. På Rotebergsvägens förskola finns inte så mycket material synligt eller i barnens nivå, vilket delvis kan förklaras med att avdelningarna är åldersblandade. Pennor och pärlor står oftast högt upp på hyllorna men i målarrummet finns staffli och färger tillgängligt. Rotebergsvägens förskola har målat flygplansstolar på en stor presenning. När vi är på förskolan tar pedagogerna och en grupp barn med sig presenningen när de går till en närliggande äng för att resa till ett nytt land. Pedagogerna berättar att de håller på att inreda ett Afrikarum, detta för att förskolan har fadderbarn i Sydafrika och pedagogerna vill göra en koppling till det. I utemiljön ser vi få exempel på material och dokumentationer på väggar och staket som stimulerar och inspirerar det språkliga och matematiska tänkandet. Förskolorna skriver att de vill införskaffa och utveckla leklådor till gården med bland annat material för lärande i naturvetenskap. Vi ser på förskolorna mycket återvinningsmaterial. Barnen använder materialet till att skapa och konstruera utan mallar och utan att fokusera på det färdiga resultatet. Vi ser på väggar och i barnens portfolio att estetiska arbetssätt ofta förekommer för att förstärka lärandet. Allévägens förskola har en stor gård som är avdelad i en mindre del för de yngre barnen. På gården finns sandlådor, gungor, rutschbanor, klätterträd och Kokalitegummans hus som är barnens bibliotek. Här finns också förråd med material organiserat för olika lekar. Förskolan på Rotebergsvägen har en mindre gård som under vår observation har en nyinvigning efter att ha upprustats. Förskolan utnyttjar ofta närområdet där det finns skogsområden, parker och en liten sjö. 32

11 Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning Förskolan har sedan 2008 ett projekt med tre fadderbarn i Sydafrika. Genom olika aktiviteter tillsammans med barn och föräldrar samlar förskolan in pengar som går till fadderbarnens skolgång bland annat genom att anordna vårmarknad och bytardagar. Flera pedagoger på enheten har gjort besök på fadderbarnens skola. En pedagog berättar att alla avdelningar strävar efter att alla barn på förskolan får göra ett studiebesök varje år. På Rotebergsvägens förskola planerar de, som en koppling till årets tema, att besöka Arlanda. Det nya biblioteket i Sollentuna besöks av Rotebergsvägens förskolas femåringar som en gång i månaden åker dit för att låna böcker. Allévägens förskola lånar böcker på biblioteket utöver de böcker de har på sitt eget bibliotek. Bedömning i text Verksamheten är i stor utsträckning strukturerad och utgår i hög grad från läroplanen. Barnen får i hög grad pröva olika arbetssätt och arbetsformer samt ges till stora delar möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Utforskande och kreativa arbetssätt är vanligt förekommande, i högre grad på Allévägens förskola. Arbetssättet i förskolorna stimulerar samarbetet mellan barnen i deras lärande i hög grad. Temaarbetet är ett bra exempel på detta. Det språkutvecklande arbetet håller en hög kvalitet. Arbetssätt som utvecklar det matematiska tänkandet är vanligt förekommande och arbetssätt som utvecklar förmågor inom naturvetenskap förekommer till viss del under vår observation. Förskolorna har uppmärksammat att ett större behov av material inom naturvetenskap finns. Pedagogerna använder i stor utsträckning estetiska arbetssätt som verktyg i lärprocesser. Användandet av modern teknik som ett verktyg i lärprocessen förekommer till viss del i förskolorna men barnen får i liten utsträckning utveckla sin förmåga att orientera sig i en komplex verklighet. Pedagogerna har kommit olika långt i sin egen utveckling. Det finns väl fungerande strategier och metoder i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. För dessa barn anpassas verksamheten i stor utsträckning. Det finns väl fungerande strategier och metoder i arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Verksamheten anpassas i hög grad för dessa barn. 33

12 Dokumentationen av barns lärprocesser förekommer i hög grad på Allévägens förskola och används i relativt stor utsträckning för att utveckla verksamheten. Dokumentationen av barns lärprocesser förekommer till vissa delar på Rotebergsvägens förskola och i viss mån för att utveckla verksamheten. Föräldrar har viss möjlighet att ta del av dokumentationen. Lärandemiljön inomhus är till stora delar stimulerande, utmanande och mångsidig. Lärandemiljön utomhus är delvis stimulerande, utmanande och mångsidig. En stor stimulans för barnen är miljöerna utanför förskolans område. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Ansvar och inflytande för barn Beskrivning Barns ansvar för det egna lärandet och över verksamheten Vi ser att barnen tar ansvar för det egna lärandet bland annat genom att de har för vana att plocka undan material efter avslutad lek, inne och ute. De äldre barnen på förskolorna har två barn som är miljöagenter varje vecka. De har som uppgift att lamporna släcks när alla är ute, de lägger fruktskrutten i komposten, de tömmer sorteringskärlen och får hjälpa till vid mellanmålet. Vi ser också att barnen hjälper till att hålla ordning i förråden. Varannan fredag har förskolorna en städdag där barn och pedagoger tillsammans hjälper till. Då sorteras leksaker och hyllorna dammas. Pedagogerna ger barnen på alla avdelningar tid att efter förmåga klara sin av- och påklädning. På Rotebergsvägens förskola hjälper barnen till med dukningen medan de vuxna sköter dukningen på Allévägens förskola. Barnen serverar mat och dryck till sig själva och är uppmärksamma på att skicka mat. Vi ser vid ett bord att ett barn genom att peka visar att han vill ha mer korv. Barnet som sitter bredvid väntar på att han ber om korv innan hon skickar den. De flesta barnen har lärt sig att ta lagom mycket mat och alla barn dukar bort sin tallrik och skrapar av maten. Grön Flagg 3, som verkar för minskad nedskräpning, ska öka barnens miljöansvar berättar en pedagog. Vi ser att detta arbete pågår på alla avdelningar. Barnen använder till exempel mycket återvinningsmaterial till att skapa med. 3 Grön Flagg innebär att barnen blir delaktiga i hållbarhetsarbetet samtidigt som man jobbar mot mål och riktlinjer i läroplaner. Allt arbete inom Grön Flagg utgår från barnens idéer och nyfikenhet. 34

13 På en hylla ser vi ett stort arbete sammansatt av återvinningsmaterial som toarullar och tomma förpackningar som barnen håller på med. En pedagog berättar att några barn ville göra en teater med Ronja Rövardotter. Hon säger vidare att det är viktigt att fånga barnens intresse och flera liknande grupper har bildats utifrån barnens intresse och har olika pågående arbeten. Några barn till har anslutit sig till teatergruppen. Barnens arbete med Ronja Rövardotter Demokratiska arbetsformer Vi uppfattar att pedagogerna har ett demokratiskt förhållningssätt i vardagen. Vid samlingar ser vi att barnen är vana vid turordning. De väntar på sin tur, lyssnar och låter andra tala färdigt och räcker ibland upp handen när det är många som vill säga något. Vid en samling säger en pedagog till ett barn: Såg du att jag talade med xx, så du får vänta. Vid samlingar får barnen oftast välja vilka sånger som ska sjungas. På väggen hänger barnens regler Barnen har på alla avdelningar varit med och utformat sina egna trivselregler vilka är dokumenterade på olika sätt. De äldre barnen har själva skrivit eller ritat text och bilder till reglerna. På förskolan finns inga formella former för delaktighet i demokratiska processer. Barnråd eller matråd finns inte, men förskolan har Barnens val vilket innebär att en av avdelningarna en dag var sjätte vecka genom röstning får påverka vilken mat de vill äta till lunch. Samverkan med föräldrar Pedagogerna skickar hem veckobrev varannan eller var tredje vecka. I kapphallarna finns en pärm med förskolans dokument information, Sollentuna kommuns regler för barnomsorg och information från vd. Förskolorna har inget föräldraråd. Vd berättar för oss att hon istället för föräldraråd bjuder in alla föräldrar till föreläsningar. Hon tycker att det blir fler föräldrar som är aktiva då. Föräldrar inbjuds till föräldramöten en gång per termin, ett informationsmöte på hösten och ett diskussionsmöte på våren. Förskolorna firar traditioner som Lucia och har ibland grötfrukost och drop-in kaffe. Under förskolornas vårmarknad sker samtidigt en insamling till fadderbarnen i Sydafrika. I arbetet med årets tema Jag, vi och världen har det på Rotebergsvägens förskola ordnats ett knytkalas där föräldrar tar med sig sitt hemlands olika rätter. På Allévägens förskola har barnen en adventskalender där alla barn fått ta med sig något från en plats som betyder något särskilt för dem. Föräldrarna har, enligt pedagogerna, visat stort intresse och skickat med sina barn olika saker från sina hemländer. Exempel på det är ovanliga kryddor. 35

14 På utvecklingssamtalen som genomförs en gång per termin deltar pedagoger och föräldrar. Vid dessa samtal diskuteras utvecklingsområden utifrån barnets styrkor och kompetenser samt hur pedagogerna ska arbeta med dessa. I de fall det behövs tar de hjälp av tolk. Bedömning i text Barn ges i hög grad möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar och miljön. Barns tankar, intressen och åsikter tas i stor utsträckning tillvara i verksamheten. Barnen har relativt stort inflytande över arbetssätt och innehåll under dagens olika aktiviteter. En relativt stor möjlighet har barn att påverka sin egen situation i förskolan. Formella forum för demokrati finns inte. Vi bedömer att de flesta barn kan vara med under utvecklingssamtalen för att öka deras ansvar för utveckling och lärande. Föräldrar ges relativt stor möjlighet att i dialog med förskolan påverka utvecklingen av innehållet i verksamheten, bland annat genom att medverka på föräldramöten och utvecklingssamtal. Formella forum för demokrati finns inte för föräldrar. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Förskolechefens ansvar Beskrivning Hur förskolechef leder den pedagogiska verksamheten Kokalite leds av vd i samverkan med rektor och förskolechef. Rektor och förskolechef arbetar deltid i sina respektive ledningsuppdrag. De har ett ledningsgruppsmöte varannan vecka. I förskolornas ledning arbetar vd med såväl pedagogiska som administrativa frågor. Förutom vd ingår i förskolornas ledningsgrupp förskolechefen som har sin huvudsakliga tjänst på Rotebergsvägens förskola och biträdande förskolechef som har sin tjänst på Allévägens förskola. 36

15 De sex avdelningarna på förskolorna samverkar två och två. En förskollärare från respektive samverkande avdelningar ingår i en utvecklingsgrupp tillsammans med vd och förskolechef. Utvecklingsgruppen har möte två gånger varje månad. Vd berättar att enheten har ett övergripande tema för varje år som bestäms av ledningsgruppen utifrån de behov som finns. Årets tema är Jag, vi och världen, vilket vi ser genomsyrar en stor del av arbetet på alla avdelningar. I handlingsplanen för temat finns rubriker som syfte, mål 2014/2015, gemensamma ramar för temaarbetet, hur vi ska mäta resultat, uppföljning och utvärdering. Ett omfattande arbete har också det senaste året enligt förskolechefen lagts ner på förskolornas Grön Flagg-arbete. I förskolornas ledningsgrupp och utvecklingsgrupp bestäms vilka fokusområden som ska gälla på förskolornas avdelningar. Årets fokusområde är för de äldre barnens avdelningar på Allévägens förskola leken och dess betydelse. Målet är att öka pedagogernas delaktighet i den fria leken. På de yngre barnens avdelningar är fokusområdet språkutveckling, vilket också är fokusområdet för Rotebergsvägens förskola som har ett språkprojekt med en systematisk plan för arbetet. Vi ställer frågan vad som är särskilt bra med Kokalite och får följande svar av vd: Man får ta stort ansvar, men har också stora frihetsgrader. Vd fortsätter med att det är ofattbart hur närvarande alla är och att alla ställer upp och är så strukturerade. De andra i ledningen svarar att det finns en anda och att alla kämpar tillsammans och att man blir lyssnad på. Förskolechefen talar också väl om samarbetet mellan förskolorna. På samma fråga svarar pedagoger att man har gemenskapen och vi har en närhet till förskolechef och ledningen. När vi frågar pedagogerna vem de vänder sig till i pedagogiska frågor svarar alla att det är någon i ledningsgruppen. Förskolechef och biträdande förskolechef finns ute i verksamheten, på avdelningar och i personalrum. Det systematiska kvalitetsarbetet I slutet av varje verksamhetsår summeras det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning som är gemensam för förskolans verksamheter. Denna redovisning ska lämnas in i juni till kommunen. Vd berättar att de vid den tidpunkten framtagna målen endast är preliminära då pedagogerna inte har den tid de behöver till reflektion i slutet av terminen. Målen kan därför bli reviderade i början av augusti. Kvalitetsredovisningen redogör för enhetens olika målområden och de resultat som har nåtts. Resultat som redovisas är de olika förskolornas måluppfyllelse bland annat genom observationer i verksamheten och reflekterande samtal vid avdelnings- och samverkanfora och genom enhetens kundundersökning. Målområdena analyseras och åtgärder föreslås. Aktuella utvecklingsområden för kommande läsår beskrivs med bakgrund och mål. En verksamhetsplan skrivs inför varje läsår. I denna beskrivs exempelvis det systematiska arbetet, årets temaarbete, likabehandling, miljöarbete, kompetensutveckling och användning av digitala verktyg i undervisning och lärande. 37

16 I verksamhetsplanen läser vi att varje barn har en ansvarspedagog som har i uppdrag att skapa grundläggande förutsättningar för barnets utveckling och lärande i förskolan. Uppdraget är också att dokumentera och följa barnens utveckling och att redovisa denna i en portfolio genomföra utvecklingssamtal komma överens med föräldrarna om nya utmaningar för utveckling. Inför varje läsår gör var och en av de samverkande avdelningarna en läsårsplanering. I dessa beskrivs exempelvis avdelningarnas arbetssätt kopplat till läroplan, årets tema, läsårsfokus, lärplattan och likabehandlingsarbete. Förutom kundundersökningen deltar föräldrar inte aktivt i det systematiska kvalitetsarbetet. Vd förklarar att föräldrar inte kan ha så stort inflytande när det gäller diskussioner om förskolans resurser. Däremot får de gärna vara bollplank och att det är viktigt att ha en god samverkan. Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Förskolan Rotebergsvägen har en stor andel tvåspråkiga barn och har därför fokus på arbetet med språkutveckling för barn som har annat modersmål än svenska. Kompetensutveckling för alla pedagoger sker vid gemensamma planeringsdagar, tre gånger/år. Pedagogiska diskussioner förs därutöver i utvecklingsgruppen två gånger per månad och samverkande avdelningar har samverkansmöten två gånger per termin. Avdelningsmöten sker två gånger per månad. Chef och medarbetare har årliga utvecklingssamtal där också lönefrågor tas upp. Det individuella utvecklingsbehovet diskuteras och en individuell utvecklingsplan formuleras som följs upp under kommande år, kan vi läsa i verksamhetsplanen. En pedagog på förskolan har nyligen blivit färdig med sin distansutbildning till förskollärare och en annan går på en erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning. Ledningen har alltid uppmuntrat till att utbilda oss, säger en pedagog. Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer Om övergången sker inom Kokalite görs det ett besök enligt en övergångsplan. Under terminen besöker barnen den nya avdelningen vid spontana besök. I maj följer en pedagog med barnen till den nya avdelningen och är med en vecka. Under våren ges föräldrar möjlighet att besöka den nya avdelningen och överlämningssamtal sker mellan pedagogerna. Skriftlig och muntlig information ges till föräldrar om den nya avdelningens rutiner och arbetssätt och om hur överlämningen går till. Allèvägens förskola har en femårsavdelning och på Rotebergsvägens förskola arbetar femåringarna i tvärgrupper mellan klockan 9 och tre dagar i veckan. Detta för att enhetens femåringar ska bli väl förberedda inför skolstart. 38

17 Vid övergång till förskoleklass utanför enheten har berörda pedagoger övergångssamtal med mottagande skola. Bedömning i text Ledningsgruppen har i stor utsträckning kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet och arbetar i hög grad för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare. Ledningsgruppen tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Personal medverkar i stor utsträckning i det systematiska kvalitetsarbetet medan föräldrar sällan medverkar. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i hög grad. Personalen erbjuds i hög grad kompetensutveckling som är kopplad till verksamhetens fokus för året och till behov. Det finns väl fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan pedagogerna inom verksamheten. Det finns en väl fungerande samverkan i övergångar inom verksamheterna och ett relativt väl fungerande arbete vid övergångar mellan skolformer. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x 39

18 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION Tidigare relevant observation finns inte för Kokalite förskolor REFERENSER Ansvarsbeskrivning- förskolechef Att tänka på vid pedagogisk dokumentation Dokumentationer: Dokumentationer och Bilder på avdelningarna och barnens portfolio/mapp Handlingsplan Grön Flagg Förskolan Kokalite Hemsida Kalendarium Kokalites ab, Systematiskkvalitetsarbete på förskolan Kokalite AB läsåret 2013/2014 Kokalites likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling hösten 2014/våren 2015 Kokalites verksamhetsplan hösten 2014 och våren 2015 Lpfö98/10, Läroplan för förskolan Läsårsplanering 2014/2015 Prinsen och Prinsessan Läsårsplanering 2014/2015 Ronja och Birk Läsårets planering och uppföljning 2014/2015 Avdelning:Riddaren/Draken Personallista Kokalite AB Pedagogportfolio för avdelningarnas systematiska kvalitetsarbete reviderad höst 2014 Pilen, Kundundersökning, mars 2014 Planerings- och uppföljningsmodell Plan för jämställdhet vid Kokalite AB Utvecklingssamtal på Kokalite Utvecklingssamtal - syfte med IUP och exempel - förberedelser för pedagog- frågor till föräldrarna Våga Visa, Bedömningsmatris Förskola Våga Visa, metodbok för observationer 2014 Våga Visa, frågebank vid observation på förskola Överflyttningar inom Kokalite AB och till andra skolor 40