I ett schyst spel. är alla vinnare. Klubbnytt Nr 4 December Klubben på Tetra Pak. I detta nummer bl.a. God prestation ingen löneökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I ett schyst spel. är alla vinnare. Klubbnytt Nr 4 December 2010. Klubben på Tetra Pak. I detta nummer bl.a. God prestation ingen löneökning"

Transkript

1 Klubbnytt Nr 4 December 2010 Klubben på Tetra Pak I ett schyst spel är alla vinnare I detta nummer bl.a. God prestation ingen löneökning (ledaren) Psykosocial arbetsmiljö hur mäter man det Mobbing på arbetsplatsen Inför klubbens årsmöte Vad tycker du är viktigt inför nästa avtalsrörelse

2 Innehåll Ledare... 2 Karriärseminariet... 2 Hur mäter man psykosocial Arbetsmiljö och går det överhuvudtaget att göra 3 Pension... 3 Inför kommande årsmöte... 4 Avtalsrörelsen Frivilliga inkomstförsäkringen... 5 I medmänsklighetens tid... 5 Arbetslivets förnyelse... 6 Mobbing på arbetsplatsen... 7 Arbetstid mer än pengar... 7 Serien... 7 Kalenderklipp... 8 Klubbstyrelse/Sektionsordföranden Vi vill göra Klubbnytt ännu bättre Välkommen med dina synpunkter och idéer maila till Redaktionskommittén välkomnar nya skribenter är du intresserad kontakta klubbexpeditionen tel 1490 Klubbnytt Tidning för medlemmar i Unionenklubben på Tetra Pak. Redaktör/Layout: Elisabet Kirkhorn, Ivo Biloglav Informationskommitté: Elisabet Kirkhorn, Ivo Biloglav, Torsten Olsson, Bea Jönsson, Ulf Gustafsson, Jasmina Culibrk Ansvarig Utgivare: Ivo Biloglav Nästa nummer utkommer: Mars 2011 Presstopp: 11 mars 2011 Upplaga: 1350 ex Klubbens webbplats: Klubbens mejladress: Klubbexpedition Byggnad 311, tel Vår lilla skämtserien i förra Klubbnytt visar sig vara besannad. Flera medlemmar har hört av sig och helt förtvivlade undrade hur det kan komma sig att trots bra prestationsomdöme från chefen så har de antingen fått dåligt lönepåslag eller inget påslag alls. Till att börja med så kan man konstatera att bara det faktum att frågan ställts till oss på facket visar att lönesamtalet inte skett i enlighet med vare sig det centrala avtalet eller företagets anvisningar till cheferna. Där står det att chefen skall förklara lönesättningsprocessen, motivera lönesättningen och berätta för medarbetaren vad denna skall göra för att nästa gång kunna påräkna större lönepåslag. Trots att det är företagets (chefens) ansvar så skall jag försöka ge en förklaring på problemställningen. Lönesättningen styrs av följande tre parametrar: Först handlar det om Position, dvs. den tjänst man upprätthåller. Denna tjänst värdesätts med en IPE siffra. Detta görs av företaget centralt och av enheten Compensation & Benefits. Värderingen görs av företaget ensidigt och facket utestängs från denna process med motivering att det är företagets egna verktyg. IPE poäng på din tjänst hittar du i MyLink/Personal Information/Confidential Information. Sen handlar det om Prestation. Omdömet om hur du presterar i din befattning görs av din linjechef. Chefens omdöme sammanfattas med en siffra (1-5). Slutligen styrs lönenivån av Marknaden, dvs. löneläget för motsvarande befattning i den region du verkar i. Välkommen till Unionens seminarium Har du den karriär du vill ha? Kompetens och karriär För att förenkla lönerevisionsprocessen har man fr.o.m. i år tillfört e-hr systemet ett nytt verktyg. Utifrån värden på ovannämnda parametrar föreslår systemet ett lönepåslag. Beroende på marknadsläget blir ens lön grön- eller rödmarkerad. Ett högre lönepåslag för redan rödmarkerad lönenivå kräver ordentlig motivering från chefen som i sin tur chefens chef kunde anta eller förkasta (farfarsprincipen). För att systemet skall fungera krävs det att IPE värdet är rätt, vilket vi från fackligt håll inte sällan ifrågasätter. För det andra kan det vara svårt att omvandla en prestationsbedömning till ett siffervärde, bl.a. beroende på hur noga man är med decimalerna. För det tredje kan man ha synpunkter kring hur man avgränsar marknaden. För oss i Skåne anser vi inom facket att marknaden skall omfatta hela Öresundsregionen. En annan problemställning som för närvarande tar mycket tid i anspråk för en del chefer, HR folket och inte minst oss fackliga förtroendemän är så kallade PIP1 och PIP2. Vad är då detta? Jo, för de som bedöms prestera icke tillfredsställande utarbetas PIP (Performance Improvement Plan). Denna skall innehålla beskrivning på områden som behöver förbättras, hur detta skall gå till, vem som är ansvarig samt inom vilken tidsram som förbättringen förväntas ske. Åstadkoms ingen förbättring inom PIP1 får man en ny chans genom att utarbeta en PIP2. Skulle inte detta heller leda till förbättringar är det mening att man skall omplaceras eller i värsta fall att anställningen omprövas. Självfallet har vi på facket ingenting emot att chef och medarbetaren tar fram en plan på hur man skall förfara för att fylla eventuella kompetensgap och förbättra prestationen. Det anser vi skall ske i det dagliga arbetet och allt efter behov. Det är i grunden en ledningsfråga och är alltså ett chefsansvar. Medarbetaren skall givetvis vara öppen för kompetensutvecklingsinsatser. Gör man detta kontinuerligt skall inte vare sig PIP1 eller PIP2 behövas. Hot om omplacering eller uppsägning kan hämma utvecklingsprocessen. Oavsett vad dokumentet har för benämning är det viktig att kraven, tidsaspekten och mätetalen är realistiska. Det är dessutom oacceptabelt att andra eventuella syften eller icke arbetsrelaterade värderingar göms bakom prestationskraven. Skulle det i värsta fall bli frågan om omplacering eller ännu värre om uppsägning då får vi på facket kavla upp ärmarna och säkerställa att man blir schyst behandlad. IVO BILOGLAV ordförande Karriärsemniariet Intresset för seminariet, som vi tråkigt nog fick ställa in i sista sekund pga. sjukdom, var minst sagt stort. Unionens karriärcoach Monica Fagerstöm är nu på benen igen och vi har bokat om seminariet till den 9 februari Denna gång har vi bokat Aulan som inrymmer 110 platser. Först till kvarn kommer att gälla! Så, ha koll efter inbjudan som kommer att skickas ut i månadsskiftet januari februari.

3 Hur mäter man psykosocial arbetsmiljö och går det överhuvudtaget att göra? I jakten på svaret fann vi en nyligen publicerad skrift i ämnet som vi valt att återge vissa bitar ur. Den berör synen på psykosocialarbetsmiljö och möjligheten att mäta dessa. regeringen önskar få bort "gnällkulturen". Då är det viktigt att hålla takten uppe med spetsade morötter. Vad jag skall ta upp i denna artikel är hur det kan komma sig att ett så seriöst ämne som hur arbetsformerna påverkar hälsa och engagemang har kommit att behandlas på detta triviala sätt. Jag tror nämligen ingen i dagens arbetsliv vill se sig som ett "barn" i sina relationer till chefer och arbetsgivare. Jag och Monica Hane har sedan länge försökt beskriva på vilket sätt de konventionella undersökningarna inte längre är anpassade till dagens faktiska arbetsmiljöbelastningar. Enkäter kan naturligtvis vara alldeles utmärkta om syftet är att få reda på om personalvården har ordnats på ett bra sätt. Men det är inte den fråga som jag ser som mest angelägen att belysa när det gäller arbetsmiljön i moderna företag. Nu Arbetsmiljöbegrepp och arbetsmiljömätningar konstruerades en gång för att skydda arbetarna mot arbetsskador i en miljö som innehöll tydliga fysiska ohälsorisker. Även om många av dessa skadliga miljöer nu försvunnit så finns de självklart kvar på sina ställen. Syftet är förstås att olyckor och arbetsskador skall kunna förhindras så långt det är möjligt. Ursprungligen syftade arbetsmiljömätningar till att få grepp på hur den fysiska arbetsmiljön påverkade medarbetarna. För de fenomen som är av denna enkla fysiska karaktär och har klara konsekvenser för den enskilde fungerar den traditionella arbetsmiljöorganisationen med skyddsombud och skyddsronder alldeles utmärkt. I dagens arbetsliv vill ingen arbeta på en arbetsplats där det slarvas med skyddet och man riskerar att bli skadad på grund av att arbetsgivare och chefer inte ordnat arbetet på ett säkert sätt. Det ligger därför både i fackets, i arbetsgivarens, i samhällets och i ledningens intresse att medverka till att de åtgärder som krävs när det gäller den fysiska arbetsmiljön kommer till stånd. Svårigheterna uppstår när man i sina mätningar försöker gå utanför dessa ramar. Man har exempelvis numera försökt komplettera frågorna med påståenden om ledningsbeteende, värderingar, Tankar om medarbetarundersökningar som arbetsmiljömätning och utvecklingsintervention av Bengt-Åke Wennberg, Samarbetsdynamik AB Tillfrågade om hur de hanterar arbetsmiljöfrågor svarar de flesta företag att de systematiskt satsar på årliga medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Tyvärr så visar det sig att dessa knyter an till industrisamhällets förhållanden. Man missar därför sannolikt de viktigaste och mest avgörande arbetsmiljöriskerna och effektivitetstjuvarna. Eftersom de kartläggningsmöjligheter man har inte erbjuder ett bättre underlag än de gör har arbetsmiljö i dag blivit synonymt med personalvård. Det handlar om friskvårdssatsningar, trivselpengar, träningsinstruktörer, hälsoundersökningar, julluncher etc. Man har med andra ord återgått till en gammal hederlig paternalism där arbetsgivaren som en god förälder skall se till sina barns välbefinnande. Visst alla håller med om att företaget går bra när folk mår bra. Men det är ett tveksamtpåstående. Betraktas man som barn kan man ju också anklagas för att vara lat och gnällig och aldrig få nog. Ryktet säger att Vill du läsa hela publikationen kan du gå in på: &catid=93:medarbetarundersoekningar&itemid=98 när vi lämnat industrisamhället bakom oss och förkastat paternalismen så har istället de så kallade psykosociala frågorna fått en mer dominerande plats. kultur, trivsel. Proceduren har omformats så att den inte bara är en kartläggning för ledningen utan så att den skall kunna engagera medarbetarna att själva engagera sig i sin arbetsmiljö. Resultatet delges därför deltagarna i olika typer av sammanställningar. De får sedan i uppdrag att enhetsvis och med utgångspunkt från materialet formulera handlingsplaner för att åtgärda de problem som undersökningen påvisar. Handlingsplanerna redovisas sedan uppåt i organisationen. Förtsätter på sidan 4 Det kom en uppmaning från Anna Allerstrand som jobbar på PTK som pensions- och försäkringsexpert med fokus på kommunikationen kring dessa frågor. Nedan kan du ta del av den information hon ville dela med sig. Motivationen och kunskapslusten kanske inte alltid är på topp när det handlar om pensioner och försäkringar. Det är mer som ett gnagande dåligt samvete "att det där borde jag ta tag i". De flesta av oss tänker att "jag gör det där senare" - men tyvärr kan det bli lite väl sent ibland. Som du vet har alla vi med ITP ett bra försäkringsskydd och det finns stora möjligheter att utforma skyddet utifrån vår egen situation. Det är såklart bra, men det innebär också krav på större kunskap, engagemang och eget ansvar hos var och en. Jag är övertygad om att fler kan känna "att nu har jag lite koll och det var ju inte så krångligt". Framförallt skulle jag vilja att fler människor tar reda på hur den egna situationen egentligen ser ut. Ett enkelt sätt att skaffa sig koll är givetvis att använda PTK Rådgivningstjänst, För att ytterligare väcka intresse för pensioner och försäkringar skriver Anna Allerstad på Där blandar hon stort och smått om sådant som kan relatera till ämnet. Har du synpunkter eller kommentarer är du givetvis välkommen att delta i diskussionen på 3

4 Fokus på den psykosociala arbetsmiljön Vad som upplevs som en belastning, och kan skada en person, behöver inte ha samma inverkan på en annan. Det är därför allt svårare att definiera generella gränsvärden som kan användas för att ställa krav på arbetsmiljön. Det blir inte lättare när man inser att man måste ta hänsyn till människors "upplevelser". Människor kan naturligtvis uppleva samma arbetssituation helt olika. De kan också vara mer eller mindre sårbara för olika belastningar och arbetsformer. Det är istället samspelet mellan individ och omvärld man måste koncentrera sig på. Därför kom relationerna på arbetsplatsen i fokus. Det var inte förekomsten av risker utan hur man hanterade dem gemensamt som måste sättas i fokus. Det stod därför så småningom klart att de enskilda och lokala interaktiva mönster som innebar hälsorisker för en enskild person kunde hänga samman med de större interaktiva mönster som skapades i organisationen som helhet. Man talade om "systemfel". Det räckte därför inte att fokusera på individen och lokalt försöka åtgärda de oönskade mönstren. Man måste också kunna "komma åt" det stora mönstret. Vi har inte svårt att i våra samtal få accept för att vad man egentligen är ute efter är medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. Men det verkar oklart vad en sådan upplevelse egentligen "är". Upplevelser är inte fysiska representationer som kan mätas i hjärnan eller musklerna. En upplevelse är inte en diskret händelse i tiden. Den är ett psykiskt fenomen som kan ses som ett interaktivt flöde. Den består av något som hänt tidigare, något som man är med om just nu och något som man tror kan komma att hända i framtiden. En upplevelse kan därför bäst återges som en pågående berättelse om en själv och den egna livssituationen Om vi emellertid antar att det finns ett äkta intresse av att förstå arbetsmiljön i en modern verksamhet finns det anledning att närmare penetrera vad när det gäller upplevelser som det vore värdefullt att veta något om. Enkäter verkar inte vara en väg att få denna kunskap. Det har exempelvis visat sig att ohälsan kan uppstå genom att det hos vissa medarbetare kan växa fram känslor av isolering, besvikelse, maktlöshet, utanförskap och normlöshet. Detta är något helt annat än de belastningar man talade om i industrisamhället. Det är denna nya dimension i arbetsmiljöarbetet som numera i första hand skulle behöva belysas i olika medarbetarundersökningar. Fortsätter på sidan 5 Inför kommande årsmöte Klubbens årsmöte kommer att äga rum den 21 februari 2011, ganska avlägset kan det tyckas för oss lever mer här och nu. Men planeringen och förberedelserna är redan igång. Valberedningen har följt styrelsens arbete under det gånga året och förhoppningsvis knutit kontakter med fler personer som intresserar sig för att ställa upp som förtroendevalda inom våra olika sektioner. Vad är då på gång? Valberedningens arbete Valberedningens uppgift är att föreslå personer till styrelsen och övriga förtroendeuppdrag. Valberedningen ska informera medlemmarna om sista datum för nominering och utifrån medlemmarnas input utarbeta eget förslag på de val som skall förrättas. En viktig utgångspunkt för valberedningens arbete är stadgarnas 1.1 mom 2: Förbundet strävar efter jämställdhet, jämlikhet och mångfald vid fördelning av förtroendeuppdrag. Årets viktigaste möte Årsmötet är klubbens högsta beslutande organ. Enligt Unionens stadgar ( 3.5) ska alla klubbar hålla årsmöte senast den 28 februari varje år. Det är på årsmötet som medlemmarna har möjlighet att tala om hur klubben har skött sig det senaste året och bestämma vilka frågor den ska arbeta med framöver. Medlemmarna väljer också vilka som ska sitta i den nya klubbstyrelsen. Årsmötet kan också besluta att driva frågor vidare i förbundet, genom en motion till regionrådet eller kongressen. Det är även på årsmötet som klubben kan besluta om att medlemmarna ska betala en klubbavgift. Personlig närvaro är vad som gäller på årsmötet. Alltså, endast de medlemmar som är på plats är de som har möjlighet att påverka besluten. Skriva motioner Medlemmarna och styrelsen har rätt att lämna förslag till årsmötet, så kallade motioner. En motion kan handla om vad som helst som rör arbetsplatsen eller Unionens verksamhet. Tänk på att vara tydlig och bara ta upp ett ämne eller förslag per motion. Avsluta motionen med en eller flera att-satser där du tydligt anger vad du vill att årsmötet ska besluta om. Motionen diskuteras på årsmötet som tar beslut i frågan. Årsmötet kan också besluta sig för att göra motionen till klubbens egen och lämna den vidare till Regionrådet eller förbundsstyrelsen. Kallelse Kallelse och dagordning kommer att skickas ut senast 14 dagar innan årsmötet till alla medlemmarna, men boka in den 21 februari redan nu! Utnyttja din demokratiska rättighet, uttryck din mening och vilka frågor du vill att Unionen skall arbeta med under det kommande året. Kom på årsmötet! Att vara fackligt organiserad är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna i en demokrati. Det innebär att man har rätt att bli företrätt av den fackliga organisationen som man är medlem i. Det innebär dessutom att man som medlem har rätt att välja sina fackliga företrädare och att själv bli vald som facklig förtroendeman, dvs. att företräda sina fackliga kollegor i en förhandling.

5 Fortsättning från sid 4 Spill av tid och bortkastade pengar Nu är detta inte bara spekulationer. I våra samtal på olika arbetsplatser har det visat sig att medarbetarundersökningar baserade på enkäter av medarbetarna själva upplevs meningslösa. Detta beror på att de data som man får fram från undersökningarna sällan visar sig betyda något för de handlingsplaner man förväntas göra. De handlingsplaner som utarbetas bygger istället i första hand på vad medarbetarna redan vet. De har således liten koppling till de tabellverk och data som undersökningarna förser deltagarna med. Att knyta an till dessa upplevs sällan relevant. Vi har i vårt arbete kunnat konstatera att i det kulturella perspektivet kommer arbetsmiljöfrågorna att utökas med frågor som tidigare inte tillräckligt beaktats nämligen medarbetares sårbarhet för olika typer av mönster, medarbetarnas förhållande till varandra och medarbetarnas engagemang i arbetet som sådant. I många verksamheter känner sig därför medarbetare frustrerade av att man tvingas underkasta sig koncept, standardiserade program, regler och förordningar som man anser vara till nackdel för verksamheten. Det saknar i detta fall betydelse om insatserna ur objektiv synpunkt görs i god avsikt och är välmotiverade om de inte är begripliga för de som berörs. Förr så litade man på auktoriteten och anpassade sig. Nu när man personligen engagerar sig och vill ta ansvar blir man istället frustrerad. Frustrationen minskar först om man förstår meningen med och bakgrunden till insatserna och delar uppfattningen om deras relevans. Ju mer fria och självständiga som människor vill vara desto mer olika blir de också. Desto mer måste man ta hänsyn till deras individualitet, kompetens och personliga suveränitet. Om man gemensamt inte finner goda former för hur en sådan integrering skall kunna ske så kommer människor att känna sig sårbara, isolerade, marginaliserade och obeaktade. Jag menar att det största hotet mot en verksamhets framgång är att ledningen tappar kontakten med de förändringar som nu pågår "på djupet" i organisationen. Om det exempelvis visar sig att man regelmässigt i verksamheten agerar på ett sätt som hindrar en sund och konstruktiv medverkan så tappar medarbetarna naturligtvis förtroendet både för varandra och för ledningen. Det finns då en stor risk att man "ger upp". Då har frustrationen övergått till nästa fas nämligen att man "tappar sugen". Då är det riktigt allvarligt. Publicerad med tillstånd från Monica Hane, Samarbetsdynamik AB Frivilliga inkomstförsäkringen Sänkt kvalifikationstid från 1 januari 2011 Vad du tycker är viktigt Avtalsrörelsen är redan i full gång och just nu är förbundet igång med att genomföra stort antal avtalskonferenser runt om i landet. Syftet är att höra vad medlemmar och förtroendevalda tycker är viktigt att driva i kommande avtalsrörelsen. På unionen.se finns en enkät där alla medlemmar har möjlighet att göra sin röst hörd. Enkäten kan besvaras fram till den 14 januari. Du kan även ge dina synpunkten genom att skicka ett mail till klubbens kansli: Från och med 1 januari 2011 sänker Unionen kvalifikationstiden för Unionens inkomstförsäkring från 18 till 12 månader. Det innebär att de allra flesta kan få ersättning från inkomstförsäkringen redan efter ett års medlemskap, om de skulle bli arbetslösa. Det gäller arbetslöshetstillfällen som inträffar fr. o m 1 januari Har du frågor om inkomstförsäkringen eller bara vill komma i kontakt med Unionen Medlemsförsäkring så är det följande kontaktuppgifter som gäller: Tel: Telefontid: 9-12 och E-post: Alternativt kontakta kansliet på I medmänsklighetens tid Det stundar mot Jul, med blandade känslor. Roligt skall det bli, när allt väl är på plats men innan dess har man en del att genomlida. Jag har det i alla fall. Tillhör nämligen de personer som inte gillar att shoppa och är ännu mindre förtjust i trängsel. Hade därför tänkt vara klar med shoppingen i oktober, men tji fick jag. Kommersen går för högtryck och utanför var och varannan affär står där en person med bössa i handen. Skuldkänslorna väcks över mitt lyckligt lottade liv och febrilt letar jag efter någon peng att lägga i bössan och jag vet att jag inte är den enda. Jag köper mig fri, och kan vandra vidare med mina kassar och möta andra stressade människor med ett leende på läpparna. Märkligt fenomen kan man tycka, vad är det med jultider som får en att vilja extra väl? Att bortse från i våra ögon andras tillkortakommande? Eller är det så att vi i första hand tänker på de människor som befinner sig så långt borta från oss så att det på sätt och vis ändå inte berör oss annat genom en flyktig tanke. Fånga den tanken då, och nöj dig med att skänka någon i din närhet ett par vänliga ord, ett leende. Det gör lika gott för våra sinnen som mat i magen för den som ingen mat har. I vår värld av överflöd är det märkligt att vi har en fattigdom som består av vänlighet. Ibland önskar man att man skulle kunna lägga leenden och vänliga ord och handlingar i bössan som någon stod och skakade på stan. För att sedan dela ut dem hej vilt till oss som fått alla våra grundläggande behov tillgodosedda. Det säger sig självt att det inte kan göras! Men vi kan slösa med våra leenden och märkligt nog är det något vi bara får fler av ju mer vi ler. Prova! Så när ni andra som jag kommer att vara ute i sista minuten med era förberedelser, gör en god gärning! Håll upp dörren för någon, önska någon du inte känner en God Jul och ladda fickorna med pengar att stoppa i bössorna till dem som är mindre lyckligt lottade. ELISABRT KIRKHORN Många bäckar små för en mänskligare värld. Unionenklubben på Tetra Pak har tre fadderbarn via Plan. Vill du veta om hur Plan arbetar mot fattigdom kan du gå in på 5

6 Utdrag ur Hans L Zetterberg: Arbetslivets förnyelse Mänsklighetens arbete tar aldrig slut. I varje ögonblick finns det ett nära nog oändligt antal nya och gamla uppgifter. Det finns alltid ett mer effektivt sätt att uträtta saker och ting eller ett mer humant sätt. Det finns alltid plats för mer hjälpsamhet, för mer sång och dans, för mer kunskap, för mer andakt alltid något att göra. Mer humanistiska värden på arbetsplatserna När arbeten utformas enligt ekonomiska och teknologiska krav reduceras medarbetaren lätt till en budgetsiffra i en ekonomisk plan eller till en kugge i en maskinliknande process. Teknokratiska och ekonomiska värderingar dominerar starkt i näringslivets och förvaltningens eliter. Vanliga människor omfattar dem också vi svenskar är ett penningkalkylerande och tekniskt folk men vi är så i betydligt mindre grad än de som planerar våra jobb. De breda grupperna tror mer på tradition, medmänsklighet och självförverkligande, kort sagt, mer på humanistiska värden. Dessa humanistiska värden har emellertid inte samma starka talesmän inom företag eller i byråkratier som de ekonomiska och teknokratiska värderingarna har, och de får ofta se sig besegrade. Arbete organiseras således efter ekonomiska och teknologiska kriteria, men det skall vanligen utföras av människor med i grunden mer humanistiska värderingar. Detta leder till vantrivsel på jobbet och till minskad motivation för arbete. Vi ser här en oplanerad, kontraproduktiv konsekvens av en ensidig användning av ekonomiska och teknologiska kriteria. Det finns goda skäl för att uppgradera humanistiska värden i arbetslivet. De placerar en tänkande, kännande och ansvarsfull människa en hel människa före teknologiska och ekonomiska system. Arbetet måste möta organismens behov Mönstret i vårt arbete skall vara utvecklande inte uttråkande. Våra förfäder utvecklades mot dagens förhållanden under miljoner av år och under överlevnadsvillkor vitt skilda från dagens. De anpassade sig gradvis till en omgivning som förändrades mycket sakta. Och det var den långsamma förändringen som gjorde anpassningen möjlig. Med den industriella revolutionen, för ungefär två sekel sedan, började förändringstakten att öka drastiskt. Och i informationsteknologins tid, bara några årtionden gammal, accelererar förändringstakten. En slående kontrast till den snabba samhällsutvecklingen är att den mänskliga hjärnan och kroppen i stort sett har förblivit oförändrade över många tusen år. Dagens krav på arbetsplatsen, vilka ofta är psykologiska snarare än fysiska, utlöser samma kroppsliga stressreaktioner som hjälpte våra förfäder att känna sig redo att slåss, att bli "fit for fight". Varje situation som uppfattas som ett hot eller en utmaning som kräver ansträngning, leder till att signaler utgår från hjärnan till binjurarna, som svarar med att utsöndra adrenalin och noradrenalin. Dessa "stresshormoner" gör kroppen beredd på strid och flykt. Om situationen föranleder en känsla av oro eller hjälplöshet sänder hjärnan även meddelanden till binjuren, som utlöser ett annat stresshormon, kortisol, vilket mobiliserar kroppen till sitt yttersta försvar. Arbeten bör utformas så att, inte i första hand stressen minskar, utan att känslan av hjälplöshet och uppgivenhet minskar, som uppstår när människor känner att händelser och resultat är oberoende deras handlingar. Hjälplöshetens oro följs av ett utflöde av stresshormoner, särskilt kortisol. Uppgiften blir att utforma arbeten så att de innehåller flera positiva utmaningar: ansträngning, beslutsamhet och engagemang. Naturligtvis finns ingen enkel formel för hur denna möjlighet skall hanteras framgångsrikt. Flera studier understödjer emellertid slutsatsen att personlig kontroll och inflytande över arbetet är viktiga faktorer som hjälper oss att kunna anstränga oss utan att känna oro. Krav upplevs då som stimulans snarare än en börda. Under sådana förhållanden förändras också balansen mellan stresshormonerna; adrenalinet ökar medan kortisolproduktionen vilar. Det totala trycket mot organismen, den biologiska kostnaden för prestationen, blir lägre. De "farliga" jobben i vår tid är inte bara de som innehåller tunga lyft och onaturliga arbetsställningar. De farliga jobben är de som inte medger självständighet och alternativ. Många av dem finns inom de offentliga servicemonopolen. Här är man inlåst och kan inte byta arbetsgivare. Här är man styrd av regler som har lagstiftningens tvångskaraktär. Marknadsekonomin är bättre anpassad till de biologiska krav som följer med arbete. På marknadstorget börjar man bildlikt talat sin bana med att sätta upp ett litet och blygsamt stånd. När man ser att man kan klara det stimuleras man att gå vidare till ett större stånd, till en större affär, till allt mer komplicerade uppgifter. Till sist når man sitt optimala marknadsstånd ett större blir för påfrestande, ett mindre blir för tråkigt. Ingen utomstående bestämmer var man skall börja och sluta; det är ett eget val. Utdraget ovan är hämtat från en publikation från 1991, knappast någon nyhet men inte mindre aktuellt för det. Allt oftare fattas det beslut med utgång från ett noga utformat Excel ark, fullständigt avskalat från sunt förnuft och objektivt ifrågasättande. det inte ens skett en förhandling, diskussion då någon naturlig samtalspartner hade inte existerat. Frågan som återstår är hur vinner man spelet? Svaret är ganska enkelt när alla parter är nöjda! Omorganisationer, neddragningar, nedläggningar, uppstart av projekt, varje år är det ett flertal anställda som känner sig som schackpjäser som flyttas runt och i värsta fall ut från brädet. Runt om brädet sitter där chefer med sina direktiv från ledningsgrupperna på vilka mål som man förväntas leva upp till. Alla har vi våra roller, vissa mer tacksamma än andra. Fackens roll är att hålla koll på att regelverket följs, och förhandla för de individer/pjäser som flyttas runt. Men hur stort inflytande har facken egentligen? Inflytandet är stort, vi är många som är anslutna och de förtroendevalda representanterna blir allt proffsigare. Vi får möjligheten att belysa problem och lösningar från mer än en synvinkel. Fackens input är en stor tillgång då beslut företaget fattar ofta har genomslagskraft på framtida resultat för företaget och i synnerhet för dem skall utföra arbetet. Utan fackens roll hade 6

7 Mobbning på arbetsplatsen Jag tror alla som läser denna artikeln är rörande överens om att mobbning inte borde existera och att mobbning bland barn och på skolan är totalt oacceptabelt. Men hur har vi det själva, på vår arbetsplats? Förekommer det mobbning på ett företag som det vi jobbar på? Två olika undersökningar visar att mellan 8-9% någon gång har känt sig mobbade på sin arbetsplats. Så, alltså är det fullt möjligt att vi bland våra arbetskollegor har kollegor som inte mår bra på grund av någon på arbetsplatsen mobbar dem. Mobbare kan vara chefer, kollegor eller underordnade. Vanligast är att någon eller några mobbar, snarare än en stor grupp. Olika typer av mobbing kan t.ex. vara: Att någon undanhållit dig information som varit nödvändig för ditt arbete Att du beordrats göra arbetsuppgifter som är under din kompetensnivå Att din åsikt har ignoreras Att du fått arbetsuppgifter med orealistiska tidsgränser för när dom ska vara klara Att ditt arbete kontrolleras långt över vad som är rimligt/nödvändigt Att du utsatts för påtryckningar att inte kräva det du har rätt till Att du har fått dig tilldelad en orealistisk arbetsbörda Att du blivit utsatt för administrativa trakasserier Att du blivit förödmjukad eller förlöjligad i samband med ditt arbete. Naturligtvis finns det en mängd andra saker som kan vara mobbning. Jag råder alla som inte känner sig mobbade att titta sig omkring för att se om det finns någon kollega som alltid blir bortglömd eller som aldrig blir tillfrågad när ni alla ska ta en fika? Stanna upp och bjud med personen eller bara fråga hur helgen har varit. Att tiga mot någon kan också spä på utanförskapet. Även om min förhoppning är att vi inte har någon kollega som är mobbad så kan man inte vara säker. Därför uppmanar jag dig som eventuellt är det att hitta någon som du har förtroende för och öppna dig för denne. Känner du att det inte finns någon sådan på din arbetsplats så hör av dig till ditt lokala fackliga ombud eller hör gärna av dig till vår klubbexpedition så hjälper vi dig att hitta rätt person som kan stödja dig. INGEN ska må dåligt av att gå till jobbet! DENNIS ELIASSON AFS 1993:17 - Kränkande särbehandling i arbetslivet Källor: Socionomen TCO tidningen 2010 Föreskrifterna gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Arbetstid är mer än pengar När vi jobbar och hur vi jobbar påverkar oss på många sätt. Vi vill ha betalt för den tid vi ställer till arbetsgivaren förfogande men vi vill också ha möjlighet till ett fungerande liv utanför arbetet. Ibland suddas gränsen mellan arbete och fritid ut så att det kan vara svårt att avgöra vad som är vad. Ibland kan arbetet vara så stimulerande att vi bara arbetar på utan att reflektera över hur mycket tid som går åt. Men det kan också vara en verksamhet som kräver att vi finns på plats vid tidpunkter som vi inte alls hade valt själva om vi kunnat. Det är mycket som påverkar vår inställning till arbetstiden. Det är arbetets innehåll, vår sociala situation och situationen på arbetsplatsen. När vi hanterar arbetstidsfrågor är det många faktorer att ta hänsyn till. Olika individer har olika förutsättningar för att hantera olika arbetstidsmönster, yttre och inre förutsättningar, men också olika förutsättningar över tid. Till exempel har jag inte samma förutsättningar som singel som när jag blir småbarnsförälder, när jag är ung som när jag blivit äldre. Hur våra kroppar fungerar rent fysiskt är också något vi måste ta hänsyn till när vi hanterar dessa frågor, både vad gäller förläggning av arbetstiden och mängden arbetstid liksom arbetsbelastningen under arbetstiden. Detta för att vi inte ska drabbas av ohälsa på grund av arbetstiden. Att hantera olika arbetstidsmönster kräver kunskap om människor och individer. Forskningen har gett oss fakta om hur arbetstiden kan läggas upp för att minska risker för ohälsa, men också för att vi ska kunna vara effektiva när vi jobbar. Arbetsgivaren måste ta sitt ansvar att leda och fördela arbetet, det är inte bara en rättighet utan också en skyldighet. För att nå effektivitet och kvalité på det arbete som ska utföras under arbetstiden krävs vetskap om individens situation. Chefer och ledare men också de enskilda individerna behöver kunskap för att ohälsa inte ska uppstå. Extra hälsokontroller och tätare samtal mellan chef och medarbetare kan vara läge att införa för att förebygga ohälsa. Men framför allt måste arbetstidsfrågorna hanteras inte bara utifrån som den arbetsmiljöfråga det är. Källa:Unionens Arbetsmiljöbarometern november

8 Kalenderklipp Klubbstyrelsen 9 dec Bolagsrådsmöte (Möte mellan facken och ledningen för TPP) 13 dec 15 dec Klubbstyrelsemöte Unionens bjuder på Julglögg utanför matsalen på Råbyholm samt i Tetra Recart huset Ivo Biloglav ordförande 2020 Elisabeth Jönsson vice ordf Gun-Britt Dahlström sekreterare 5315 Bo Norrs kassör dec Bolagsstyrelsemöte (AB Tetra Pak) 12 jan 12 jan Klubbstyrelsemöte Bolagsrådsmöte (Möte mellan facken och ledningen för TP Sverige / Tetra Pak Nordics) Dennis Eliasson vice kassör 2174 Anders Roslund ledamot 2364 Åsa Karlström ledamot 1673 Anders Hilmersson ledamot jan Klubbens nomineringsmöte Education Center ( ) 24 jan MBL förhandling Finansorganisation inom Tetra Pak i Sverige 2 feb 9 feb Klubbstyrelsemöte Lunchseminariet Karriär & Utveckling Aulan Bertil Karlsson suppleant 2243 Hans Treuding suppleant 5463 Sally Brodin suppleant ungdomsombud 1348 Torsten Olsson adjungerad huvudskyddsombud feb Möte med mellan facken och ledningen för SCO CE 21 feb 2 mar Klubbens årsmöte Education Center ( ) Klubbstyrelsemöte inkl. styrelsens konstituerande Elisabet Kirkhorn adjungerad kanslist 1490 Inför dessa händelser är du som medlem välkommen med dina funderingar och frågeställningar Sektionsordföranden Anders L Nilsson TPPM 1726 Susan Stigborg TPTS 2432 Marie Olsson Tetra Recart 1086 Adressfält Kent Persson TPP 3328 Bo Norrs AB Tetra Pak/TPIM

Allmänna villkor & Arbetstidsavtalet i hamn. Klubbnytt Nr 1 Mars 2010. Klubben på Tetra Pak. I detta nummer bl.a. Avtal 2010

Allmänna villkor & Arbetstidsavtalet i hamn. Klubbnytt Nr 1 Mars 2010. Klubben på Tetra Pak. I detta nummer bl.a. Avtal 2010 Klubbnytt Nr 1 Mars 2010 Klubben på Tetra Pak I detta nummer bl.a. Avtal 2010 Allmänna villkor & Arbetstidsavtalet i hamn Lokalt avtal om arbetstider och allmänna villkor Övertalighetsförhandling Tetra

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

kränkande särbehandling

kränkande särbehandling En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar

Läs mer

Klubbnytt Nr 3 Oktober 2009

Klubbnytt Nr 3 Oktober 2009 Klubbnytt Nr 3 Oktober 2009 Allmänna villkor ett ämne som engagerar många Klubben på Tetra Pak Lönesamtalsenkäten hälften missnöjda I detta nummer bl.a Allmänna villkor Avtalsrörelsen 2010 Lönesamtalsenkät

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan

Tjänsteskrivelse. Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-01-29 Vår referens Yvonne Gustafsson Administrativ chef yvonne.gustafsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport - psykosocial arbetsmiljö samt handlingsplan

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Dags för årets viktigaste möte

Dags för årets viktigaste möte DAGS FÖR ÅRSMÖTE 2 Dags för årets viktigaste möte Varje år senast 28 februari ska årets viktigaste möte för klubben hållas på arbetsplatsen. På årsmötet får medlemmarna möjlighet att påverka och besluta

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Tankar om medarbetarundersökningar

Tankar om medarbetarundersökningar Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Tankar om medarbetarundersökningar Bengt-Åke Wennberg och Monica Hane Tillfrågade om hur de hanterar arbetsmiljöfrågor svarar de flesta företag att de systematiskt

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden.

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden. Punkt 9 på dagordningen Motioner till kongressen. 2011-00018 Regionstyelsen Unionen Motion gällande verksamhetsrevisorernas deltagande vid regionstyrelsens sammanträde. Verksamhetsrevisorerna Uppgift och

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Riskbedömning med kvalitet En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Att förbereda förändring Dagens företag står inför ständiga förändringar eftersom omvärlden hela tiden

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Vision Bromma sdf INLEDNING Den 2 september 2011 bytte SKTF namn till Vision och sektionen i Bromma bytte därmed även namn till Vision Bromma sdf vid ett medlemsmöte den 9 november 2011. Under 2011 har

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Klubbnytt. Medlemstidning Sif-klubben Tetra Pak * Nr 2 2007. Kontaktpersoner under semestern - vem ringer jag?

Klubbnytt. Medlemstidning Sif-klubben Tetra Pak * Nr 2 2007. Kontaktpersoner under semestern - vem ringer jag? Klubbnytt Medlemstidning Sif-klubben Tetra Pak * Nr 2 2007 Kontaktpersoner under semestern - vem ringer jag? Nytt arbetstidsavtal klart - vilka regler gäller? Löneförhandlingsresultat - har du haft ditt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST ST, 2012. Tryck: Realtryck, februari 2012. Upplaga: 10 800 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org. Ange

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Checklista 1. Hitta medlemmarna 2. Bjud in till medlemsmöte och föreslå att förening bildas 3. Bilda gärna arbetsgrupp/interrimsstyrelse

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Hultsfreds kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Riktlinjer mot kränkande särbehandling

Hultsfreds kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Riktlinjer mot kränkande särbehandling Hultsfreds kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Riktlinjer mot kränkande särbehandling Innehåll RIKTLINJER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 3 Vad menas med kränkande särbehandling?... 3 Exempel

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 X 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 X 2 12 13 14 10 11 12 13 14 Fråga 1: Du börjar känna att du kan arbetsuppgifterna och är sugen på nåt nytt. Men du vet inte om du vill utvecklas i den

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Analys: En analys av antalet män respektive kvinnor på olika förtroendeuppdrag ska göras.

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Analys: En analys av antalet män respektive kvinnor på olika förtroendeuppdrag ska göras. JÄMSTÄLLDHETSPLAN Klubben har efter beslut vid styrelseutvecklingen 9-10 oktober 2008 ökat arbetet kring frågeställningarna om jämställdhet och mångfald. De här frågorna blir allt viktigare inom den fackliga

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer