I ett schyst spel. är alla vinnare. Klubbnytt Nr 4 December Klubben på Tetra Pak. I detta nummer bl.a. God prestation ingen löneökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I ett schyst spel. är alla vinnare. Klubbnytt Nr 4 December 2010. Klubben på Tetra Pak. I detta nummer bl.a. God prestation ingen löneökning"

Transkript

1 Klubbnytt Nr 4 December 2010 Klubben på Tetra Pak I ett schyst spel är alla vinnare I detta nummer bl.a. God prestation ingen löneökning (ledaren) Psykosocial arbetsmiljö hur mäter man det Mobbing på arbetsplatsen Inför klubbens årsmöte Vad tycker du är viktigt inför nästa avtalsrörelse

2 Innehåll Ledare... 2 Karriärseminariet... 2 Hur mäter man psykosocial Arbetsmiljö och går det överhuvudtaget att göra 3 Pension... 3 Inför kommande årsmöte... 4 Avtalsrörelsen Frivilliga inkomstförsäkringen... 5 I medmänsklighetens tid... 5 Arbetslivets förnyelse... 6 Mobbing på arbetsplatsen... 7 Arbetstid mer än pengar... 7 Serien... 7 Kalenderklipp... 8 Klubbstyrelse/Sektionsordföranden Vi vill göra Klubbnytt ännu bättre Välkommen med dina synpunkter och idéer maila till Redaktionskommittén välkomnar nya skribenter är du intresserad kontakta klubbexpeditionen tel 1490 Klubbnytt Tidning för medlemmar i Unionenklubben på Tetra Pak. Redaktör/Layout: Elisabet Kirkhorn, Ivo Biloglav Informationskommitté: Elisabet Kirkhorn, Ivo Biloglav, Torsten Olsson, Bea Jönsson, Ulf Gustafsson, Jasmina Culibrk Ansvarig Utgivare: Ivo Biloglav Nästa nummer utkommer: Mars 2011 Presstopp: 11 mars 2011 Upplaga: 1350 ex Klubbens webbplats: Klubbens mejladress: Klubbexpedition Byggnad 311, tel Vår lilla skämtserien i förra Klubbnytt visar sig vara besannad. Flera medlemmar har hört av sig och helt förtvivlade undrade hur det kan komma sig att trots bra prestationsomdöme från chefen så har de antingen fått dåligt lönepåslag eller inget påslag alls. Till att börja med så kan man konstatera att bara det faktum att frågan ställts till oss på facket visar att lönesamtalet inte skett i enlighet med vare sig det centrala avtalet eller företagets anvisningar till cheferna. Där står det att chefen skall förklara lönesättningsprocessen, motivera lönesättningen och berätta för medarbetaren vad denna skall göra för att nästa gång kunna påräkna större lönepåslag. Trots att det är företagets (chefens) ansvar så skall jag försöka ge en förklaring på problemställningen. Lönesättningen styrs av följande tre parametrar: Först handlar det om Position, dvs. den tjänst man upprätthåller. Denna tjänst värdesätts med en IPE siffra. Detta görs av företaget centralt och av enheten Compensation & Benefits. Värderingen görs av företaget ensidigt och facket utestängs från denna process med motivering att det är företagets egna verktyg. IPE poäng på din tjänst hittar du i MyLink/Personal Information/Confidential Information. Sen handlar det om Prestation. Omdömet om hur du presterar i din befattning görs av din linjechef. Chefens omdöme sammanfattas med en siffra (1-5). Slutligen styrs lönenivån av Marknaden, dvs. löneläget för motsvarande befattning i den region du verkar i. Välkommen till Unionens seminarium Har du den karriär du vill ha? Kompetens och karriär För att förenkla lönerevisionsprocessen har man fr.o.m. i år tillfört e-hr systemet ett nytt verktyg. Utifrån värden på ovannämnda parametrar föreslår systemet ett lönepåslag. Beroende på marknadsläget blir ens lön grön- eller rödmarkerad. Ett högre lönepåslag för redan rödmarkerad lönenivå kräver ordentlig motivering från chefen som i sin tur chefens chef kunde anta eller förkasta (farfarsprincipen). För att systemet skall fungera krävs det att IPE värdet är rätt, vilket vi från fackligt håll inte sällan ifrågasätter. För det andra kan det vara svårt att omvandla en prestationsbedömning till ett siffervärde, bl.a. beroende på hur noga man är med decimalerna. För det tredje kan man ha synpunkter kring hur man avgränsar marknaden. För oss i Skåne anser vi inom facket att marknaden skall omfatta hela Öresundsregionen. En annan problemställning som för närvarande tar mycket tid i anspråk för en del chefer, HR folket och inte minst oss fackliga förtroendemän är så kallade PIP1 och PIP2. Vad är då detta? Jo, för de som bedöms prestera icke tillfredsställande utarbetas PIP (Performance Improvement Plan). Denna skall innehålla beskrivning på områden som behöver förbättras, hur detta skall gå till, vem som är ansvarig samt inom vilken tidsram som förbättringen förväntas ske. Åstadkoms ingen förbättring inom PIP1 får man en ny chans genom att utarbeta en PIP2. Skulle inte detta heller leda till förbättringar är det mening att man skall omplaceras eller i värsta fall att anställningen omprövas. Självfallet har vi på facket ingenting emot att chef och medarbetaren tar fram en plan på hur man skall förfara för att fylla eventuella kompetensgap och förbättra prestationen. Det anser vi skall ske i det dagliga arbetet och allt efter behov. Det är i grunden en ledningsfråga och är alltså ett chefsansvar. Medarbetaren skall givetvis vara öppen för kompetensutvecklingsinsatser. Gör man detta kontinuerligt skall inte vare sig PIP1 eller PIP2 behövas. Hot om omplacering eller uppsägning kan hämma utvecklingsprocessen. Oavsett vad dokumentet har för benämning är det viktig att kraven, tidsaspekten och mätetalen är realistiska. Det är dessutom oacceptabelt att andra eventuella syften eller icke arbetsrelaterade värderingar göms bakom prestationskraven. Skulle det i värsta fall bli frågan om omplacering eller ännu värre om uppsägning då får vi på facket kavla upp ärmarna och säkerställa att man blir schyst behandlad. IVO BILOGLAV ordförande Karriärsemniariet Intresset för seminariet, som vi tråkigt nog fick ställa in i sista sekund pga. sjukdom, var minst sagt stort. Unionens karriärcoach Monica Fagerstöm är nu på benen igen och vi har bokat om seminariet till den 9 februari Denna gång har vi bokat Aulan som inrymmer 110 platser. Först till kvarn kommer att gälla! Så, ha koll efter inbjudan som kommer att skickas ut i månadsskiftet januari februari.

3 Hur mäter man psykosocial arbetsmiljö och går det överhuvudtaget att göra? I jakten på svaret fann vi en nyligen publicerad skrift i ämnet som vi valt att återge vissa bitar ur. Den berör synen på psykosocialarbetsmiljö och möjligheten att mäta dessa. regeringen önskar få bort "gnällkulturen". Då är det viktigt att hålla takten uppe med spetsade morötter. Vad jag skall ta upp i denna artikel är hur det kan komma sig att ett så seriöst ämne som hur arbetsformerna påverkar hälsa och engagemang har kommit att behandlas på detta triviala sätt. Jag tror nämligen ingen i dagens arbetsliv vill se sig som ett "barn" i sina relationer till chefer och arbetsgivare. Jag och Monica Hane har sedan länge försökt beskriva på vilket sätt de konventionella undersökningarna inte längre är anpassade till dagens faktiska arbetsmiljöbelastningar. Enkäter kan naturligtvis vara alldeles utmärkta om syftet är att få reda på om personalvården har ordnats på ett bra sätt. Men det är inte den fråga som jag ser som mest angelägen att belysa när det gäller arbetsmiljön i moderna företag. Nu Arbetsmiljöbegrepp och arbetsmiljömätningar konstruerades en gång för att skydda arbetarna mot arbetsskador i en miljö som innehöll tydliga fysiska ohälsorisker. Även om många av dessa skadliga miljöer nu försvunnit så finns de självklart kvar på sina ställen. Syftet är förstås att olyckor och arbetsskador skall kunna förhindras så långt det är möjligt. Ursprungligen syftade arbetsmiljömätningar till att få grepp på hur den fysiska arbetsmiljön påverkade medarbetarna. För de fenomen som är av denna enkla fysiska karaktär och har klara konsekvenser för den enskilde fungerar den traditionella arbetsmiljöorganisationen med skyddsombud och skyddsronder alldeles utmärkt. I dagens arbetsliv vill ingen arbeta på en arbetsplats där det slarvas med skyddet och man riskerar att bli skadad på grund av att arbetsgivare och chefer inte ordnat arbetet på ett säkert sätt. Det ligger därför både i fackets, i arbetsgivarens, i samhällets och i ledningens intresse att medverka till att de åtgärder som krävs när det gäller den fysiska arbetsmiljön kommer till stånd. Svårigheterna uppstår när man i sina mätningar försöker gå utanför dessa ramar. Man har exempelvis numera försökt komplettera frågorna med påståenden om ledningsbeteende, värderingar, Tankar om medarbetarundersökningar som arbetsmiljömätning och utvecklingsintervention av Bengt-Åke Wennberg, Samarbetsdynamik AB Tillfrågade om hur de hanterar arbetsmiljöfrågor svarar de flesta företag att de systematiskt satsar på årliga medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Tyvärr så visar det sig att dessa knyter an till industrisamhällets förhållanden. Man missar därför sannolikt de viktigaste och mest avgörande arbetsmiljöriskerna och effektivitetstjuvarna. Eftersom de kartläggningsmöjligheter man har inte erbjuder ett bättre underlag än de gör har arbetsmiljö i dag blivit synonymt med personalvård. Det handlar om friskvårdssatsningar, trivselpengar, träningsinstruktörer, hälsoundersökningar, julluncher etc. Man har med andra ord återgått till en gammal hederlig paternalism där arbetsgivaren som en god förälder skall se till sina barns välbefinnande. Visst alla håller med om att företaget går bra när folk mår bra. Men det är ett tveksamtpåstående. Betraktas man som barn kan man ju också anklagas för att vara lat och gnällig och aldrig få nog. Ryktet säger att Vill du läsa hela publikationen kan du gå in på: &catid=93:medarbetarundersoekningar&itemid=98 när vi lämnat industrisamhället bakom oss och förkastat paternalismen så har istället de så kallade psykosociala frågorna fått en mer dominerande plats. kultur, trivsel. Proceduren har omformats så att den inte bara är en kartläggning för ledningen utan så att den skall kunna engagera medarbetarna att själva engagera sig i sin arbetsmiljö. Resultatet delges därför deltagarna i olika typer av sammanställningar. De får sedan i uppdrag att enhetsvis och med utgångspunkt från materialet formulera handlingsplaner för att åtgärda de problem som undersökningen påvisar. Handlingsplanerna redovisas sedan uppåt i organisationen. Förtsätter på sidan 4 Det kom en uppmaning från Anna Allerstrand som jobbar på PTK som pensions- och försäkringsexpert med fokus på kommunikationen kring dessa frågor. Nedan kan du ta del av den information hon ville dela med sig. Motivationen och kunskapslusten kanske inte alltid är på topp när det handlar om pensioner och försäkringar. Det är mer som ett gnagande dåligt samvete "att det där borde jag ta tag i". De flesta av oss tänker att "jag gör det där senare" - men tyvärr kan det bli lite väl sent ibland. Som du vet har alla vi med ITP ett bra försäkringsskydd och det finns stora möjligheter att utforma skyddet utifrån vår egen situation. Det är såklart bra, men det innebär också krav på större kunskap, engagemang och eget ansvar hos var och en. Jag är övertygad om att fler kan känna "att nu har jag lite koll och det var ju inte så krångligt". Framförallt skulle jag vilja att fler människor tar reda på hur den egna situationen egentligen ser ut. Ett enkelt sätt att skaffa sig koll är givetvis att använda PTK Rådgivningstjänst, För att ytterligare väcka intresse för pensioner och försäkringar skriver Anna Allerstad på Där blandar hon stort och smått om sådant som kan relatera till ämnet. Har du synpunkter eller kommentarer är du givetvis välkommen att delta i diskussionen på 3

4 Fokus på den psykosociala arbetsmiljön Vad som upplevs som en belastning, och kan skada en person, behöver inte ha samma inverkan på en annan. Det är därför allt svårare att definiera generella gränsvärden som kan användas för att ställa krav på arbetsmiljön. Det blir inte lättare när man inser att man måste ta hänsyn till människors "upplevelser". Människor kan naturligtvis uppleva samma arbetssituation helt olika. De kan också vara mer eller mindre sårbara för olika belastningar och arbetsformer. Det är istället samspelet mellan individ och omvärld man måste koncentrera sig på. Därför kom relationerna på arbetsplatsen i fokus. Det var inte förekomsten av risker utan hur man hanterade dem gemensamt som måste sättas i fokus. Det stod därför så småningom klart att de enskilda och lokala interaktiva mönster som innebar hälsorisker för en enskild person kunde hänga samman med de större interaktiva mönster som skapades i organisationen som helhet. Man talade om "systemfel". Det räckte därför inte att fokusera på individen och lokalt försöka åtgärda de oönskade mönstren. Man måste också kunna "komma åt" det stora mönstret. Vi har inte svårt att i våra samtal få accept för att vad man egentligen är ute efter är medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. Men det verkar oklart vad en sådan upplevelse egentligen "är". Upplevelser är inte fysiska representationer som kan mätas i hjärnan eller musklerna. En upplevelse är inte en diskret händelse i tiden. Den är ett psykiskt fenomen som kan ses som ett interaktivt flöde. Den består av något som hänt tidigare, något som man är med om just nu och något som man tror kan komma att hända i framtiden. En upplevelse kan därför bäst återges som en pågående berättelse om en själv och den egna livssituationen Om vi emellertid antar att det finns ett äkta intresse av att förstå arbetsmiljön i en modern verksamhet finns det anledning att närmare penetrera vad när det gäller upplevelser som det vore värdefullt att veta något om. Enkäter verkar inte vara en väg att få denna kunskap. Det har exempelvis visat sig att ohälsan kan uppstå genom att det hos vissa medarbetare kan växa fram känslor av isolering, besvikelse, maktlöshet, utanförskap och normlöshet. Detta är något helt annat än de belastningar man talade om i industrisamhället. Det är denna nya dimension i arbetsmiljöarbetet som numera i första hand skulle behöva belysas i olika medarbetarundersökningar. Fortsätter på sidan 5 Inför kommande årsmöte Klubbens årsmöte kommer att äga rum den 21 februari 2011, ganska avlägset kan det tyckas för oss lever mer här och nu. Men planeringen och förberedelserna är redan igång. Valberedningen har följt styrelsens arbete under det gånga året och förhoppningsvis knutit kontakter med fler personer som intresserar sig för att ställa upp som förtroendevalda inom våra olika sektioner. Vad är då på gång? Valberedningens arbete Valberedningens uppgift är att föreslå personer till styrelsen och övriga förtroendeuppdrag. Valberedningen ska informera medlemmarna om sista datum för nominering och utifrån medlemmarnas input utarbeta eget förslag på de val som skall förrättas. En viktig utgångspunkt för valberedningens arbete är stadgarnas 1.1 mom 2: Förbundet strävar efter jämställdhet, jämlikhet och mångfald vid fördelning av förtroendeuppdrag. Årets viktigaste möte Årsmötet är klubbens högsta beslutande organ. Enligt Unionens stadgar ( 3.5) ska alla klubbar hålla årsmöte senast den 28 februari varje år. Det är på årsmötet som medlemmarna har möjlighet att tala om hur klubben har skött sig det senaste året och bestämma vilka frågor den ska arbeta med framöver. Medlemmarna väljer också vilka som ska sitta i den nya klubbstyrelsen. Årsmötet kan också besluta att driva frågor vidare i förbundet, genom en motion till regionrådet eller kongressen. Det är även på årsmötet som klubben kan besluta om att medlemmarna ska betala en klubbavgift. Personlig närvaro är vad som gäller på årsmötet. Alltså, endast de medlemmar som är på plats är de som har möjlighet att påverka besluten. Skriva motioner Medlemmarna och styrelsen har rätt att lämna förslag till årsmötet, så kallade motioner. En motion kan handla om vad som helst som rör arbetsplatsen eller Unionens verksamhet. Tänk på att vara tydlig och bara ta upp ett ämne eller förslag per motion. Avsluta motionen med en eller flera att-satser där du tydligt anger vad du vill att årsmötet ska besluta om. Motionen diskuteras på årsmötet som tar beslut i frågan. Årsmötet kan också besluta sig för att göra motionen till klubbens egen och lämna den vidare till Regionrådet eller förbundsstyrelsen. Kallelse Kallelse och dagordning kommer att skickas ut senast 14 dagar innan årsmötet till alla medlemmarna, men boka in den 21 februari redan nu! Utnyttja din demokratiska rättighet, uttryck din mening och vilka frågor du vill att Unionen skall arbeta med under det kommande året. Kom på årsmötet! Att vara fackligt organiserad är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna i en demokrati. Det innebär att man har rätt att bli företrätt av den fackliga organisationen som man är medlem i. Det innebär dessutom att man som medlem har rätt att välja sina fackliga företrädare och att själv bli vald som facklig förtroendeman, dvs. att företräda sina fackliga kollegor i en förhandling.

5 Fortsättning från sid 4 Spill av tid och bortkastade pengar Nu är detta inte bara spekulationer. I våra samtal på olika arbetsplatser har det visat sig att medarbetarundersökningar baserade på enkäter av medarbetarna själva upplevs meningslösa. Detta beror på att de data som man får fram från undersökningarna sällan visar sig betyda något för de handlingsplaner man förväntas göra. De handlingsplaner som utarbetas bygger istället i första hand på vad medarbetarna redan vet. De har således liten koppling till de tabellverk och data som undersökningarna förser deltagarna med. Att knyta an till dessa upplevs sällan relevant. Vi har i vårt arbete kunnat konstatera att i det kulturella perspektivet kommer arbetsmiljöfrågorna att utökas med frågor som tidigare inte tillräckligt beaktats nämligen medarbetares sårbarhet för olika typer av mönster, medarbetarnas förhållande till varandra och medarbetarnas engagemang i arbetet som sådant. I många verksamheter känner sig därför medarbetare frustrerade av att man tvingas underkasta sig koncept, standardiserade program, regler och förordningar som man anser vara till nackdel för verksamheten. Det saknar i detta fall betydelse om insatserna ur objektiv synpunkt görs i god avsikt och är välmotiverade om de inte är begripliga för de som berörs. Förr så litade man på auktoriteten och anpassade sig. Nu när man personligen engagerar sig och vill ta ansvar blir man istället frustrerad. Frustrationen minskar först om man förstår meningen med och bakgrunden till insatserna och delar uppfattningen om deras relevans. Ju mer fria och självständiga som människor vill vara desto mer olika blir de också. Desto mer måste man ta hänsyn till deras individualitet, kompetens och personliga suveränitet. Om man gemensamt inte finner goda former för hur en sådan integrering skall kunna ske så kommer människor att känna sig sårbara, isolerade, marginaliserade och obeaktade. Jag menar att det största hotet mot en verksamhets framgång är att ledningen tappar kontakten med de förändringar som nu pågår "på djupet" i organisationen. Om det exempelvis visar sig att man regelmässigt i verksamheten agerar på ett sätt som hindrar en sund och konstruktiv medverkan så tappar medarbetarna naturligtvis förtroendet både för varandra och för ledningen. Det finns då en stor risk att man "ger upp". Då har frustrationen övergått till nästa fas nämligen att man "tappar sugen". Då är det riktigt allvarligt. Publicerad med tillstånd från Monica Hane, Samarbetsdynamik AB Frivilliga inkomstförsäkringen Sänkt kvalifikationstid från 1 januari 2011 Vad du tycker är viktigt Avtalsrörelsen är redan i full gång och just nu är förbundet igång med att genomföra stort antal avtalskonferenser runt om i landet. Syftet är att höra vad medlemmar och förtroendevalda tycker är viktigt att driva i kommande avtalsrörelsen. På unionen.se finns en enkät där alla medlemmar har möjlighet att göra sin röst hörd. Enkäten kan besvaras fram till den 14 januari. Du kan även ge dina synpunkten genom att skicka ett mail till klubbens kansli: Från och med 1 januari 2011 sänker Unionen kvalifikationstiden för Unionens inkomstförsäkring från 18 till 12 månader. Det innebär att de allra flesta kan få ersättning från inkomstförsäkringen redan efter ett års medlemskap, om de skulle bli arbetslösa. Det gäller arbetslöshetstillfällen som inträffar fr. o m 1 januari Har du frågor om inkomstförsäkringen eller bara vill komma i kontakt med Unionen Medlemsförsäkring så är det följande kontaktuppgifter som gäller: Tel: Telefontid: 9-12 och E-post: Alternativt kontakta kansliet på I medmänsklighetens tid Det stundar mot Jul, med blandade känslor. Roligt skall det bli, när allt väl är på plats men innan dess har man en del att genomlida. Jag har det i alla fall. Tillhör nämligen de personer som inte gillar att shoppa och är ännu mindre förtjust i trängsel. Hade därför tänkt vara klar med shoppingen i oktober, men tji fick jag. Kommersen går för högtryck och utanför var och varannan affär står där en person med bössa i handen. Skuldkänslorna väcks över mitt lyckligt lottade liv och febrilt letar jag efter någon peng att lägga i bössan och jag vet att jag inte är den enda. Jag köper mig fri, och kan vandra vidare med mina kassar och möta andra stressade människor med ett leende på läpparna. Märkligt fenomen kan man tycka, vad är det med jultider som får en att vilja extra väl? Att bortse från i våra ögon andras tillkortakommande? Eller är det så att vi i första hand tänker på de människor som befinner sig så långt borta från oss så att det på sätt och vis ändå inte berör oss annat genom en flyktig tanke. Fånga den tanken då, och nöj dig med att skänka någon i din närhet ett par vänliga ord, ett leende. Det gör lika gott för våra sinnen som mat i magen för den som ingen mat har. I vår värld av överflöd är det märkligt att vi har en fattigdom som består av vänlighet. Ibland önskar man att man skulle kunna lägga leenden och vänliga ord och handlingar i bössan som någon stod och skakade på stan. För att sedan dela ut dem hej vilt till oss som fått alla våra grundläggande behov tillgodosedda. Det säger sig självt att det inte kan göras! Men vi kan slösa med våra leenden och märkligt nog är det något vi bara får fler av ju mer vi ler. Prova! Så när ni andra som jag kommer att vara ute i sista minuten med era förberedelser, gör en god gärning! Håll upp dörren för någon, önska någon du inte känner en God Jul och ladda fickorna med pengar att stoppa i bössorna till dem som är mindre lyckligt lottade. ELISABRT KIRKHORN Många bäckar små för en mänskligare värld. Unionenklubben på Tetra Pak har tre fadderbarn via Plan. Vill du veta om hur Plan arbetar mot fattigdom kan du gå in på 5

6 Utdrag ur Hans L Zetterberg: Arbetslivets förnyelse Mänsklighetens arbete tar aldrig slut. I varje ögonblick finns det ett nära nog oändligt antal nya och gamla uppgifter. Det finns alltid ett mer effektivt sätt att uträtta saker och ting eller ett mer humant sätt. Det finns alltid plats för mer hjälpsamhet, för mer sång och dans, för mer kunskap, för mer andakt alltid något att göra. Mer humanistiska värden på arbetsplatserna När arbeten utformas enligt ekonomiska och teknologiska krav reduceras medarbetaren lätt till en budgetsiffra i en ekonomisk plan eller till en kugge i en maskinliknande process. Teknokratiska och ekonomiska värderingar dominerar starkt i näringslivets och förvaltningens eliter. Vanliga människor omfattar dem också vi svenskar är ett penningkalkylerande och tekniskt folk men vi är så i betydligt mindre grad än de som planerar våra jobb. De breda grupperna tror mer på tradition, medmänsklighet och självförverkligande, kort sagt, mer på humanistiska värden. Dessa humanistiska värden har emellertid inte samma starka talesmän inom företag eller i byråkratier som de ekonomiska och teknokratiska värderingarna har, och de får ofta se sig besegrade. Arbete organiseras således efter ekonomiska och teknologiska kriteria, men det skall vanligen utföras av människor med i grunden mer humanistiska värderingar. Detta leder till vantrivsel på jobbet och till minskad motivation för arbete. Vi ser här en oplanerad, kontraproduktiv konsekvens av en ensidig användning av ekonomiska och teknologiska kriteria. Det finns goda skäl för att uppgradera humanistiska värden i arbetslivet. De placerar en tänkande, kännande och ansvarsfull människa en hel människa före teknologiska och ekonomiska system. Arbetet måste möta organismens behov Mönstret i vårt arbete skall vara utvecklande inte uttråkande. Våra förfäder utvecklades mot dagens förhållanden under miljoner av år och under överlevnadsvillkor vitt skilda från dagens. De anpassade sig gradvis till en omgivning som förändrades mycket sakta. Och det var den långsamma förändringen som gjorde anpassningen möjlig. Med den industriella revolutionen, för ungefär två sekel sedan, började förändringstakten att öka drastiskt. Och i informationsteknologins tid, bara några årtionden gammal, accelererar förändringstakten. En slående kontrast till den snabba samhällsutvecklingen är att den mänskliga hjärnan och kroppen i stort sett har förblivit oförändrade över många tusen år. Dagens krav på arbetsplatsen, vilka ofta är psykologiska snarare än fysiska, utlöser samma kroppsliga stressreaktioner som hjälpte våra förfäder att känna sig redo att slåss, att bli "fit for fight". Varje situation som uppfattas som ett hot eller en utmaning som kräver ansträngning, leder till att signaler utgår från hjärnan till binjurarna, som svarar med att utsöndra adrenalin och noradrenalin. Dessa "stresshormoner" gör kroppen beredd på strid och flykt. Om situationen föranleder en känsla av oro eller hjälplöshet sänder hjärnan även meddelanden till binjuren, som utlöser ett annat stresshormon, kortisol, vilket mobiliserar kroppen till sitt yttersta försvar. Arbeten bör utformas så att, inte i första hand stressen minskar, utan att känslan av hjälplöshet och uppgivenhet minskar, som uppstår när människor känner att händelser och resultat är oberoende deras handlingar. Hjälplöshetens oro följs av ett utflöde av stresshormoner, särskilt kortisol. Uppgiften blir att utforma arbeten så att de innehåller flera positiva utmaningar: ansträngning, beslutsamhet och engagemang. Naturligtvis finns ingen enkel formel för hur denna möjlighet skall hanteras framgångsrikt. Flera studier understödjer emellertid slutsatsen att personlig kontroll och inflytande över arbetet är viktiga faktorer som hjälper oss att kunna anstränga oss utan att känna oro. Krav upplevs då som stimulans snarare än en börda. Under sådana förhållanden förändras också balansen mellan stresshormonerna; adrenalinet ökar medan kortisolproduktionen vilar. Det totala trycket mot organismen, den biologiska kostnaden för prestationen, blir lägre. De "farliga" jobben i vår tid är inte bara de som innehåller tunga lyft och onaturliga arbetsställningar. De farliga jobben är de som inte medger självständighet och alternativ. Många av dem finns inom de offentliga servicemonopolen. Här är man inlåst och kan inte byta arbetsgivare. Här är man styrd av regler som har lagstiftningens tvångskaraktär. Marknadsekonomin är bättre anpassad till de biologiska krav som följer med arbete. På marknadstorget börjar man bildlikt talat sin bana med att sätta upp ett litet och blygsamt stånd. När man ser att man kan klara det stimuleras man att gå vidare till ett större stånd, till en större affär, till allt mer komplicerade uppgifter. Till sist når man sitt optimala marknadsstånd ett större blir för påfrestande, ett mindre blir för tråkigt. Ingen utomstående bestämmer var man skall börja och sluta; det är ett eget val. Utdraget ovan är hämtat från en publikation från 1991, knappast någon nyhet men inte mindre aktuellt för det. Allt oftare fattas det beslut med utgång från ett noga utformat Excel ark, fullständigt avskalat från sunt förnuft och objektivt ifrågasättande. det inte ens skett en förhandling, diskussion då någon naturlig samtalspartner hade inte existerat. Frågan som återstår är hur vinner man spelet? Svaret är ganska enkelt när alla parter är nöjda! Omorganisationer, neddragningar, nedläggningar, uppstart av projekt, varje år är det ett flertal anställda som känner sig som schackpjäser som flyttas runt och i värsta fall ut från brädet. Runt om brädet sitter där chefer med sina direktiv från ledningsgrupperna på vilka mål som man förväntas leva upp till. Alla har vi våra roller, vissa mer tacksamma än andra. Fackens roll är att hålla koll på att regelverket följs, och förhandla för de individer/pjäser som flyttas runt. Men hur stort inflytande har facken egentligen? Inflytandet är stort, vi är många som är anslutna och de förtroendevalda representanterna blir allt proffsigare. Vi får möjligheten att belysa problem och lösningar från mer än en synvinkel. Fackens input är en stor tillgång då beslut företaget fattar ofta har genomslagskraft på framtida resultat för företaget och i synnerhet för dem skall utföra arbetet. Utan fackens roll hade 6

7 Mobbning på arbetsplatsen Jag tror alla som läser denna artikeln är rörande överens om att mobbning inte borde existera och att mobbning bland barn och på skolan är totalt oacceptabelt. Men hur har vi det själva, på vår arbetsplats? Förekommer det mobbning på ett företag som det vi jobbar på? Två olika undersökningar visar att mellan 8-9% någon gång har känt sig mobbade på sin arbetsplats. Så, alltså är det fullt möjligt att vi bland våra arbetskollegor har kollegor som inte mår bra på grund av någon på arbetsplatsen mobbar dem. Mobbare kan vara chefer, kollegor eller underordnade. Vanligast är att någon eller några mobbar, snarare än en stor grupp. Olika typer av mobbing kan t.ex. vara: Att någon undanhållit dig information som varit nödvändig för ditt arbete Att du beordrats göra arbetsuppgifter som är under din kompetensnivå Att din åsikt har ignoreras Att du fått arbetsuppgifter med orealistiska tidsgränser för när dom ska vara klara Att ditt arbete kontrolleras långt över vad som är rimligt/nödvändigt Att du utsatts för påtryckningar att inte kräva det du har rätt till Att du har fått dig tilldelad en orealistisk arbetsbörda Att du blivit utsatt för administrativa trakasserier Att du blivit förödmjukad eller förlöjligad i samband med ditt arbete. Naturligtvis finns det en mängd andra saker som kan vara mobbning. Jag råder alla som inte känner sig mobbade att titta sig omkring för att se om det finns någon kollega som alltid blir bortglömd eller som aldrig blir tillfrågad när ni alla ska ta en fika? Stanna upp och bjud med personen eller bara fråga hur helgen har varit. Att tiga mot någon kan också spä på utanförskapet. Även om min förhoppning är att vi inte har någon kollega som är mobbad så kan man inte vara säker. Därför uppmanar jag dig som eventuellt är det att hitta någon som du har förtroende för och öppna dig för denne. Känner du att det inte finns någon sådan på din arbetsplats så hör av dig till ditt lokala fackliga ombud eller hör gärna av dig till vår klubbexpedition så hjälper vi dig att hitta rätt person som kan stödja dig. INGEN ska må dåligt av att gå till jobbet! DENNIS ELIASSON AFS 1993:17 - Kränkande särbehandling i arbetslivet Källor: Socionomen TCO tidningen 2010 Föreskrifterna gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Arbetstid är mer än pengar När vi jobbar och hur vi jobbar påverkar oss på många sätt. Vi vill ha betalt för den tid vi ställer till arbetsgivaren förfogande men vi vill också ha möjlighet till ett fungerande liv utanför arbetet. Ibland suddas gränsen mellan arbete och fritid ut så att det kan vara svårt att avgöra vad som är vad. Ibland kan arbetet vara så stimulerande att vi bara arbetar på utan att reflektera över hur mycket tid som går åt. Men det kan också vara en verksamhet som kräver att vi finns på plats vid tidpunkter som vi inte alls hade valt själva om vi kunnat. Det är mycket som påverkar vår inställning till arbetstiden. Det är arbetets innehåll, vår sociala situation och situationen på arbetsplatsen. När vi hanterar arbetstidsfrågor är det många faktorer att ta hänsyn till. Olika individer har olika förutsättningar för att hantera olika arbetstidsmönster, yttre och inre förutsättningar, men också olika förutsättningar över tid. Till exempel har jag inte samma förutsättningar som singel som när jag blir småbarnsförälder, när jag är ung som när jag blivit äldre. Hur våra kroppar fungerar rent fysiskt är också något vi måste ta hänsyn till när vi hanterar dessa frågor, både vad gäller förläggning av arbetstiden och mängden arbetstid liksom arbetsbelastningen under arbetstiden. Detta för att vi inte ska drabbas av ohälsa på grund av arbetstiden. Att hantera olika arbetstidsmönster kräver kunskap om människor och individer. Forskningen har gett oss fakta om hur arbetstiden kan läggas upp för att minska risker för ohälsa, men också för att vi ska kunna vara effektiva när vi jobbar. Arbetsgivaren måste ta sitt ansvar att leda och fördela arbetet, det är inte bara en rättighet utan också en skyldighet. För att nå effektivitet och kvalité på det arbete som ska utföras under arbetstiden krävs vetskap om individens situation. Chefer och ledare men också de enskilda individerna behöver kunskap för att ohälsa inte ska uppstå. Extra hälsokontroller och tätare samtal mellan chef och medarbetare kan vara läge att införa för att förebygga ohälsa. Men framför allt måste arbetstidsfrågorna hanteras inte bara utifrån som den arbetsmiljöfråga det är. Källa:Unionens Arbetsmiljöbarometern november

8 Kalenderklipp Klubbstyrelsen 9 dec Bolagsrådsmöte (Möte mellan facken och ledningen för TPP) 13 dec 15 dec Klubbstyrelsemöte Unionens bjuder på Julglögg utanför matsalen på Råbyholm samt i Tetra Recart huset Ivo Biloglav ordförande 2020 Elisabeth Jönsson vice ordf Gun-Britt Dahlström sekreterare 5315 Bo Norrs kassör dec Bolagsstyrelsemöte (AB Tetra Pak) 12 jan 12 jan Klubbstyrelsemöte Bolagsrådsmöte (Möte mellan facken och ledningen för TP Sverige / Tetra Pak Nordics) Dennis Eliasson vice kassör 2174 Anders Roslund ledamot 2364 Åsa Karlström ledamot 1673 Anders Hilmersson ledamot jan Klubbens nomineringsmöte Education Center ( ) 24 jan MBL förhandling Finansorganisation inom Tetra Pak i Sverige 2 feb 9 feb Klubbstyrelsemöte Lunchseminariet Karriär & Utveckling Aulan Bertil Karlsson suppleant 2243 Hans Treuding suppleant 5463 Sally Brodin suppleant ungdomsombud 1348 Torsten Olsson adjungerad huvudskyddsombud feb Möte med mellan facken och ledningen för SCO CE 21 feb 2 mar Klubbens årsmöte Education Center ( ) Klubbstyrelsemöte inkl. styrelsens konstituerande Elisabet Kirkhorn adjungerad kanslist 1490 Inför dessa händelser är du som medlem välkommen med dina funderingar och frågeställningar Sektionsordföranden Anders L Nilsson TPPM 1726 Susan Stigborg TPTS 2432 Marie Olsson Tetra Recart 1086 Adressfält Kent Persson TPP 3328 Bo Norrs AB Tetra Pak/TPIM

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3 Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Allmänna villkor & Arbetstidsavtalet i hamn. Klubbnytt Nr 1 Mars 2010. Klubben på Tetra Pak. I detta nummer bl.a. Avtal 2010

Allmänna villkor & Arbetstidsavtalet i hamn. Klubbnytt Nr 1 Mars 2010. Klubben på Tetra Pak. I detta nummer bl.a. Avtal 2010 Klubbnytt Nr 1 Mars 2010 Klubben på Tetra Pak I detta nummer bl.a. Avtal 2010 Allmänna villkor & Arbetstidsavtalet i hamn Lokalt avtal om arbetstider och allmänna villkor Övertalighetsförhandling Tetra

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Klubbnytt Nr 2 Juni 2009

Klubbnytt Nr 2 Juni 2009 Klubbnytt Nr 2 Juni 2009 Klubben på Tetra Pak I detta nummer bl.a Årets lönerevision Medlem i klubben? What s in it for me? Tre frågor till En kul medlemsaktivitet Innehåll Ledaren...2 Fackliga kontakter

Läs mer

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Kraven i koncentrat Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Arbetsgivarna ska se till att (1): chefer och arbetsledare har

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Personlig pensionsrådgivning

Personlig pensionsrådgivning SKATTESEKTIONEN MOTION 12 angående Personlig pensionsrådgivning Jusek ställer, tillsammans med samarbetspartners, upp med olika typer av pensionsföreläsningar i grupp. Förtroendevalda vid Skatteverket

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Sektionen Personal Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet November 2016/LJ Reviderad maj 2017 ASJ 1 Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Enligt AFS 2001:1, 8 "Arbetsgivaren

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

kränkande särbehandling

kränkande särbehandling En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST ST, 2012. Tryck: Realtryck, februari 2012. Upplaga: 10 800 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org. Ange

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden.

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden. Punkt 9 på dagordningen Motioner till kongressen. 2011-00018 Regionstyelsen Unionen Motion gällande verksamhetsrevisorernas deltagande vid regionstyrelsens sammanträde. Verksamhetsrevisorerna Uppgift och

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern, syfte

Arbetsmiljöbarometern, syfte Arbetsmiljöbarometern, syfte Öka kunskaperna om arbetsmiljön vid GU Utgångspunkt för att identifiera förbättringsområden, centralt och lokalt Tidsserier möjliggör effektstudier Survey-feedback (Lawler,

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Blad 1 RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Antagna av kommunfullmäktige 8 mars 2017, 75, ersätter policy och handlingsplan mot trakasserier på arbetsplatsen. Förhållningssätt

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 1. Arbetssätt och uppdrag 1. Jag är insatt i målen för min grupp/enhet/avdelning. c c c c c c 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. c c c c c c 3....

Läs mer

Medarbetarenkät 2014

Medarbetarenkät 2014 Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Vision Bromma sdf INLEDNING Den 2 september 2011 bytte SKTF namn till Vision och sektionen i Bromma bytte därmed även namn till Vision Bromma sdf vid ett medlemsmöte den 9 november 2011. Under 2011 har

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer