Arbetsplan. Västerås Montessoriskola. Våra mål och hur vi arbetar. förskoleklassen grundskolan, åk 1-6 fritidshemmet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsplan. Västerås Montessoriskola. Våra mål och hur vi arbetar. förskoleklassen grundskolan, åk 1-6 fritidshemmet"

Transkript

1 Arbetsplan Västerås Montessoriskola Våra mål och hur vi arbetar förskoleklassen grundskolan, åk 1-6 fritidshemmet 1

2 Innehållsförteckning Sida Övergripande mål 3 Arbetsmiljö 4 "Planen" Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 5 Förebyggande arbete 8 Arbetsmodell 9 Arbetsklimat 11 Kunskaper och färdigheter 13 Elevmedverkan 15 Föräldrarmedverkan 17 Övergångar mellan verksamheterna 19 Internationalisering 19 Miljöarbete 20 2

3 Övergripande mål för verksamheten Normer och värden Rubrik:... att erbjuda en miljö, där barn och föräldrar trivs och där alla kan Arbetsmiljö känna sig trygga.... att ingen, varken barn eller vuxen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling av andra elever eller vuxna. "Planen"... att bedriva ett aktivt hälsoarbete Förebyggande arbete Utveckling, lärande och kunskaper... att utgå från det enskilda barnets mognad och förutsättningar så att Arbetsmodell alla barns behov blir tillgodosedda.... att lära barnen att ta ansvar för sig själva och sin omgivning. Arbetsklimat... att barnen ska känna glädje, nyfikenhet och stimulans i arbetet.... att barnen får goda baskunskaper och basfärdigheter. Kunskaper och färdigheter... att barnen arbetar sig fram till kunskap, undersöker och laborerar.... att ha tillgång till datorstödd utbildning. Barns ansvar och inflytande... att barn /elev-medverkan är stor. Elevmedverkan Skola och hem... att föräldrarmedverkan är stor. Föräldrarmedverkan Övergångar... att övergången mellan förskoleklass och lågstadiet samt lågstadiet Övergångar mellan och mellanstadiet sker smidigt. verksamheterna Skolan i samverkan med omvärlden... att förstå och respektera olika kulturer och varje individs rätt till ett egenvärde. Internationalisering... att lägga grunden till ett ekologiskt tänkande. Miljöarbete 3

4 Arbetsmiljö... att erbjuda en miljö, där barn och föräldrar trivs och där alla kan känna sig trygga. Hur? Emotionell och social miljö Trygghet och god omvårdnad är en förutsättning för utveckling och lärande. Ett sätt att skapa trygghet är att bekräfta barnet varje dag. Det är viktigt att se barnet. Vi tar barnen i hand varje morgon när vi hälsar på dem. Ögonkontakten är viktig! De vuxna böjer sig ner eller ställer sig på knä (vid behov), så de kommer i höjd med barnet. Dagen avslutas på samma sätt. Vi lyssnar på barnet och tar det på allvar. Om det inte finns möjlighet att lyssna på barnet precis när det kommer till oss, talar vi om det och säger när vi kan lyssna på barnet. Varje barn är unikt och vi måste ta emot barnet på den nivå barnet befinner sig. Då uppstår en naturlig trygghet och barnet känner att "jag duger och jag kan". Omsorgen om varje barns välbefinnande och utveckling präglar vår verksamhet. Vi gör kontinuerliga observationer, för att se om det sker förändringar hos något barn. Vi har en öppen kommunikation med föräldrarna, och kan därför på ett tidigt stadium upptäcka om det är något som inte är bra. Vi vill förmedla en "vi-känsla" till barnen genom att i samlingarna berätta om vilka barn som är frånvarande i gruppen och varför de är det. Vi talar kontinuerligt med barnen om vad som är tillåtet och hur man ska vara med varandra i gruppen. För att stärka gruppkänslan gör vi samarbetslekar. Vi arbetar med livskunskap, bl a "Charlie"-projektet. I detta ingår samtal och övningar som stärker och utvecklar det emotionella och sociala klimatet. Fysisk miljö Maria Montessori talade om den "förberedda miljön", där bl a inredningen är anpassad till barnen. Möbler och materialhyllor är låga och tillgängliga för barnen. Det underlättar för dem i deras strävanden att klara sig själva, ta ansvar och bli självständiga. Miljön ska vara estetiskt tilltalande. Vi har t ex ramat in ca 50 reproduktioner av kända konstverk och hängt dem på olika ställen i skolan. Vi lär dem att vara rädda om material och inredning genom att tala med barnen om hur man sköter och tar hand om olika saker. I montessoripedagogiken har ordningen en central plats. Varje materiel har sin bestämda plats, så att nästa elev ska finna det. Materielet är uppdelat efter de olika ämnena. Strukturen hjälper barnen att få en överblick och se helheten. Yttre ordning ger inre ordning! I samarbete med personalen får barnen välja var sitt område som de ska städa och ta ansvar för, ett s k ansvarsområde. Utemiljön räknas naturligtvis in här. Skolgården ska vara lekvänlig och inbjuda till kreativitet. Intellektuell miljö Det finns en rik tillgång på strukturerat arbetsmateriel. Det är attraktivt och stimulerande och uppdelat i små enheter, som var och en tränar ett bestämt moment. Det är inspirerande och ska locka till användning. Lärarna har konstruerat och färdigställt nästan allt materiel själva. Det finns givetvis också renodlat montessorimateriel. Det finns bara ett exemplar av nästan alla materiel, för att eleverna ska lära sig att vara rädda om det och vänta på sin tur när det är upptaget. Nästan allt materiel är självrättande. Eleven får då genast bekräftelse på om han klarat uppgiften eller ej. Ingen annan än han själv får veta om han misslyckats. En stor del av materielet är laborativt. Det befrämjar finmotoriken och konkretionen. Det är även bra för de elever som tycker det är arbetsamt att skriva. De kan lära sig momentet genom att t ex lägga ett spel. 4

5 "Planen" Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Ingen, varken barn eller vuxen i Västerås Montessoriskola, ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling av andra elever eller vuxna. Alla har lika värde och har lika rättigheter. Hur? Samtal Vi vågar påstå att vi säkert varje dag talar med barnen om relationer, kamratskap och hur vi ska förhålla oss till varandra. Vi poängterar hur viktigt vi tycker att det är att alla barn i vår skola mår bra. Det får bara inte förekomma att någon mår dåligt på grund av andra barn eller vuxna! Det måste råda ett öppet klimat, så att barnen vågar komma till oss vuxna och berätta. Alla klasser diskuterar dessa frågor kontinuerligt så att eleverna är delaktiga och hjälper till i arbetet att förhindra diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Må bra -enkäter Enkäten tar upp bl a upp frågor om trivsel, trygghet och relation till kamrater och personal. Denna enkät fylls i två gånger/termin. Rektor gör en sammanställning av elevernas svar och upprättar en handlingsplan, som sedan följs upp regelbundet tillsammans med vår kurator. "Brevboken" Varje elev i åk 1-6 har en brevbok. I den klistrar läraren med jämna mellanrum in ett brev till eleven. Läraren undrar t ex hur eleven har det med kamraterna eller med skolarbetet. Eleven skriver ett svar på brevet i samma bok. Läraren får på detta sätt reda på hur eleven har det och kan hjälpa till att förändra situationen för eleven. Eleven vet att det bara är läraren som läser boken. Boken är mycket uppskattad av eleverna. Livskunskap En gång i veckan har vi livskunskap, då läraren samtalar med barnen och gör övningar som stärker individen och gruppen. Läraren följer en redan upplagd arbetsgång som finns i t ex Charliepärmen. Klassråd Vi har klassråd, där eleverna talar om hur de har det i skolan. Elevråd Här ges också en möjlighet att samtala om och få reda på om alla elever mår bra. Elevrådet har en brevlåda i vilken eleverna kan lägga brev med synpunkter på olika saker. Stormöte Tre gånger/termin träffas hela skolan i samlingssalen och pratar om skolans regler, hur vi uppför oss och vad vi kan bli bättre på. De olika klasserna ansvarar för ett möte var och förbereder någon enkel underhållning. Enkäter Föräldrar och elever fyller varje vårtermin i en enkät, som innehåller frågor om kränkande behandling, trivsel och relation till kamrater och personal. 5

6 Barnombud Vi har kontakt med vårt barnombud. Skolans polis Skolan har blivit tilldelad en polis, med vilken vi kan ta kontakt med om problem uppstår. Han kommer också ibland till skolan och pratar med barnen. Kamratstödjare Vi har fyra kamratstödjare i åk 3-6. Förkolläraren, som är skolans barnpilot, handleder dem. De berättar också om sin funktion i resp klass. De deltar också i kamratstödjarträffar med Västerås barnombud. De har även träffat representanter för "Here4u-organisationen". De leder Veckans lek ute på skolgården. Barnpilot En förskollärare har gått en utbildning till "Barnpilot". En barnpilot ger extra stöd till barn som far illa pga olika situationer och har god kännedom om vilka stöd- och hjälpinsatser som finns. Faddersystem Vi har fadderverksamhet med flicka/pojke i varje grupp och där yngre elever har äldre till faddrar. Regler i skolan Tydliga trivselregler som diskuteras tillsammans med eleverna vid varje läsårsstart. Massage Eleverna masserar varandra en gång i veckan. Denna aktivitet är också mobbingförebyggande, eftersom..."man inte slår den man masserar". Lägerskola I början av hösten åker hela skolan på lägerskola med en övernattning för eleverna i åk 1-6. Barnen i förskoleklassen sover inte över, utan är bara med på dagtid. Rastvärdar Det är oftast två vuxna ute på skolgården på lunchen, då alla barn är ute. Förhållningssätt/arbetssätt hos skolans personal * Alla vuxna är lyhörda, lyssnar och "snappar upp" vad som händer runt eleverna. * Alla vuxna har ett ansvar att agera direkt när något negativt händer mellan eleverna eller mellan elev/vuxen (t ex otrevligt språk, bråk, konflikter). "I Västerås Montessoriskola gör vi inte så..." * Personalen sätter tydliga gränser vid oacceptabelt beteende. * Personalen ska förmå eleverna att tala med en vuxen om något inte känns bra. * Alla vuxna på skolan uppträder professionellt genom att föregå med gott exempel. * Personalen talar aldrig illa om andra anställda, andra elever eller föräldrar. * Alla vuxna rapporterar antydan till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling till skolledningen, klasslärare och andra anställda. * Två personalmöten/termin ägnas åt att prata barn. Då är även skolsköterskan med. * På de övriga personalmötena ägnas en del av tiden åt att prata barn. * Skolledningen har enskilda samtal med alla i personalen varje eller varannan vecka. * Klasslärarna informerar nya elever om planen. Vid misstanke om att barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd, är skolan (var och en av skolans personal) skyldig att anmäla till socialtjänsten. 6

7 Rutiner vid situationer av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Definition av begreppet mobbing: Med mobbing menar vi "när en eller flera individer, upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer". Den negativa handlingen kan vara av både fysisk och psykisk natur. Vi löser dessa genom samtal med de involverade barnen och den vuxne: 1. Kartläggning av vad som hänt Vem/vilka blev utsatta för mobbingen? Vem/vilka var med och mobbade? Vad var det som hände? Vem/vilka har sett något? 2. Enskilt samtal med offret Samtal med eleven om hur han/hon känner sig. Vad vill eleven ha hjälp med? Stötta eleven så att han/hon känner sig trygg och vågar komma tillbaka till en vuxen om det skulle upprepas. Anteckningar förs. 3. Enskilt samtal med utövaren/utövarna Samtal med en elev i taget (om det finns flera utövare). Eleven ställs inför de fakta som framkommit. Eleven får själv komma med förslag på åtgärder. Dessa måste vara rimliga. Åtgärderna antecknas så att de kan följas upp och efterlevas. Tidpunkt för uppföljning bestäms. 4. Ev samtal med utövaren/utövarna (en i taget) och offret tillsammans Vi diskuterar igenom varför den här situationen uppstod och hur vi kan undvika upprepningar. Vi poängterar att utövaren är skyldig till att situationen uppstod. Vi antecknar vad vi kommit fram till. 5. Föräldrar till de inblandade och all berörd personal samt rektor informeras. 6. Utövaren skriver under ett kontrakt, som också elevens förälder skriver under för kännedom. 7. Uppföljning Samtal där vi följer upp om de föreslagna åtgärderna efterlevs. Kontrollera med mobboffer, personal och föräldrar om det blivit någon förändring. Samtalen fortsätter tills mobbingen har upphört. 8. Ta hjälp utifrån Om vi själva inte kommer tillrätta med problemet, tar vi hjälp av t ex skolsköterskan eller någon psykolog/kurator. Vi kan även ta kontakt med Familjecentrum. 7

8 Förebyggande arbete... att bedriva ett aktivt hälsoarbete Hur? Vi försöker att se till att eleverna rör på sig varje dag genom att t ex idrotta, promenera, leka, spela pingis. Skolsköterskan talar med eleverna om kost och hygien. Skolläkaren talar med åk 5 och 6 om bl a alkohol vartannat år. Idrottsläraren talar med eleverna om vikten av motion och hygien. Lärarna talar om ANT (alkohol, narkotika och tobak) bl a när det uppstår naturliga situationer, t ex aktuella tidningsartiklar och elevkommentarer. Matansvarige besöker klasserna och talar om vikten av att äta rätt kost. Alla barn tar med sig frukt, som de äter under förmiddagen. Grönsaksutbudet till luncherna är stort. Det kan serveras upp till tio olika sorters grönsaker dagligen. Det finns också lite ovanligare sorter. Mellanmålet ska vara hälsosamt. Alla som går på fritidshemmet är uppe på Djäkneberget ca en gång/vecka. Vi har friluftsdagar för alla barn ca 5-6 gånger/läsår, som innefattar t ex friidrott, skridskor, lekar i naturen. "Röris", ett rörelseprogram som utarbetats av Friskis och Svettis. Krisplan finns för krishantering. En vecka på våren är det "Hälsovecka", då vi har aktiviteter som befrämjar hälsan. 8

9 Arbetsmodell... att utgå från det enskilda barnets mognad och förutsättningar, så att alla barns behov blir tillgodosedda. Hur? Vi utgår alltid från varje enskilt barns behov, förutsättningar, erfarenhet och tänkande. Detta förhållningssätt går som en röd tråd genom montessoripedagogiken. Vi observerar barnen för att fastställa var varje barn befinner sig i sin utveckling. Barnen börjar arbeta med det material som passar dem bäst i mognad. Svårighetsgraden på materialen ökas efterhand, för att ge barnen stimulans och nya utmaningar. Barnen väljer själva med stöd av läraren vad de ska arbeta med. Hela skolan har rik tillgång på laborativt material. Arbetet sker från det konkreta till det abstrakta. Barnen arbetar sig fram till kunskap genom olika montessorimaterial, arbetskort, spel m m. Materialet introduceras av en vuxen, innan barnen arbetar med det. En stor del av materialet är självrättande, så att barnet direkt får bekräftat om hon/han gjort rätt. Har barnet gjort fel, är det skönt att ingen annan ser det. Barnen arbetar i sin egen takt och får den tid de behöver för att förstå och tillgodogöra sig ett moment. Detta gör att barnen finner glädje i det som de arbetar med. De känner att de lyckas. Varje barn ska få känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. De har stort inflytande över arbetet och får ta egna initiativ. Genom att ta tillvara barnens inre drivkraft, nyfikenhet och lust att lära, skapas större förutsättningar för att de ska känna glädje i arbetet. Arbetsmodellen sker helt på individuell basis: Arbetsmaterielet Arbetsmaterielet är attraktivt och stimulerande och uppdelat i små enheter, som var och en tränar ett bestämt moment. En stor del av materielet är laborativt. Det befrämjar finmotoriken och konkretionen. Det är även bra för de elever som tycker det är arbetsamt att skriva. De kan lära sig momentet genom att t ex lägga ett spel. Egna arbetsböcker Eleverna söker kunskap och utformar sina egna böcker. De lär sig att böckerna ska hålla en hög kvalitet, naturligtvis efter var och ens förutsättningar. De får utlopp för sin kreativitet och skaparglädje. De ska också lära sig att slutföra ett arbete innan nästa påbörjas. Arbetsschema Allt materiel som finns i klassrummen för förskoleklassen och åk 1-6 finns nedtecknat på arbetsschema i de olika ämnena. Det ger en överblick över materialet. När ett moment är klart, skriver eleven på låg- och mellanstadiet ett kryss som finns bredvid materielet så det syns vilket materiel han gjort, medan barnen i förskoleklassen gör det tillsammans med läraren. Dessa färgkodade arbetsscheman förvarar varje elev i planeringspärmen. De är till hjälp när eleverna planerar, samt när läraren och eleven kontinuerligt utvärderar elevens arbete. Planeringspärmen Eleverna i åk 1-6 har en planeringspärm. Åk 1-3 har i den arbetsschema i varje ämne. De har också veckoscheman för alla veckor på terminen. Åk 4-6 har schema och planeringssidor, en sida för varje vecka under terminen. På det här sättet får eleverna också en klar tidsuppfattning. "Hur många veckor är det kvar till påsklovet?" osv. Eleven skriver in i pärmen vad han ska arbeta med nästa vecka. Eleven gör en utvärdering av veckan som gått innan han planerar arbetet för den kommande veckan. 9

10 Tester När en elev i åk 1-6 har klarat av ett moment, får de ett test eller redovisar det muntligt. Läraren har utformat dessa tester och förvarar dem i pärmar, en pärm för varje ämne. Alla elever kan klara av dessa tester, bara de får tiden att inhämta kunskaperna. Planeringspärmen och tester finns bara i åk 1-6, eftersom vi vill att förskoleklassen ska få en mjuk invänjningsprocess till skolan. Lärarens genomgång När eleven klarat av ett moment går läraren igenom nästa med eleven. Genomgången sker ibland med laborativt material. På lågstadiet finns det mycket konkret materiel, medan materielet på mellanstadiet blir mer och mer abstrakt. Eleven och läraren går undan på avskild plats för att inte bli störda. När läraren sitter på tu man hand med eleven får hon god uppfattning om elevens förståelse. Läxor Förskoleklassen får ibland små hemuppgifter. Eleverna på låg- och mellanstadiet tar hem läxa varje dag från åk 1. De lär sig att ta ansvar för en uppgift. Föräldrarna får en inblick i barnens skolarbete. Det blir en god vana för framtida studier. Eleverna får möjlighet att träna ett moment, t ex multiplikationstabellen, i lugn och ro med kanske mamma eller pappa vid sin sida. Några barn gör läxan på fritidshemmet. Läraren för anteckningar Samtliga lärare på respektive stadie har en pärm "Barnens framsteg" i vilken de fyller i vilka delmoment som är avklarade i de olika ämnena. Inför utvecklingssamtalen fyller läraren i på "Elevpapperna" vilka kunskaps- och färdighetsmål som är uppfyllda. Utvecklingssamtal Vi har utvecklingssamtal varje termin. Förskoleklassen har ett eget formulär, som läraren går igenom med föräldrarna. Läraren genomför också en grovmotorisk observation av de grundläggande motoriska färdigheterna och redovisar den vid utvecklingssamtalet, samt en intervju som görs med barnet om hur det känns att vara i skolan. Till grund för samtalet i åk 1-6 har läraren utarbetat ett antal "Elevpapper", ca 8 st, som följer eleven genom skoltiden i vår skola. På detta sätt kan man följa elevens utveckling genom åren inom många olika områden, t ex emotionellt, socialt och kunskapsmässigt. På separata papper finns formulär i varje ämne, samt möjlighet att fylla i var eleven befinner sig vid tiden för samtalet. Föräldrar och barn fyller tillsammans i formuläret "Utvecklingssamtal" om barnets skolsituation, innan de kommer till samtalet. IUP:n, den individuella utvecklingsplanen, utgör också en del av utvecklingssamtalet. Där finns också skriftliga omdömen i alla ämnen. Kopior på "formulären" och "Skriftliga omdömen/iup" skickas hem i god tid före utvecklingssamtalet. Då kan även föräldrar och elever förbereda sig inför samtalet. Under samtalet finns möjlighet att justera IUP:n. Elever med behov av särskilt stöd Vi tar i ett tidigt skede, innan problemet blir för stort, kontakt med hemmet för att diskutera hur vi tillsammans kan hjälpa barnet. Ett åtgärdsprogram upprättas. I detta står vilka åtgärder som ska vidtas och när de ska följas upp. Vid behov samarbetar vi med BUP. Skolsköterskan och kuratorn Vi har samarbete med skolsköterskan och kuratorn och diskuterar med dem om vi upptäcker att ett barn inte har det bra och behöver extra hjälp. 10

11 Arbetsklimat... att lära barnen att ta ansvar för sig själva och sin omgivning.... att barnen ska känna glädje, nyfikenhet och stimulans i arbetet. Hur? Frihet, ansvar, respekt och arbetsro är centrala begrepp i montessoripedagogiken. Detta tillsammans med det strukturerade och inspirerande arbetsmaterielet gör att barnen känner glädje, nyfikenhet och stimulans i arbetet. Atmosfären Det är viktigt att stämningen är positiv, varm och vänlig. Ett öppet och tillåtande klimat ska råda. Det stärker eleverna och får dem att känna sig betydelsefulla. Den vuxne talar i en låg samtalston till eleverna, så att ingen blir störd. Detta bidrar till att eleverna också talar tyst och därmed visar hänsyn till sina kamrater. Det är betydelsefullt att läraren är tydlig och visar hur man ska vara mot varandra. Läraren ska också visa aktning för varje elev och inte jämföra honom med någon annan än eleven själv. Trygghet Eleverna arbetar utifrån sina egna förutsättningar. När de får arbeta i sin egen takt utan stress utvecklas de positivt. De upplever att de lyckas och blir därigenom trygga. Frihet Eleverna får välja vilket material de ska arbeta med, när de ska arbeta med det, var de ska sitta, vem de ska arbeta med och hur länge de ska arbeta med det. Barnen planerar sitt skolarbete i samarbete med de vuxna. Friheten och valmöjligheten är så viktig. Den gör att barnet utvecklar självdisciplin och ansvarskänsla. Ansvar Stor frihet innebär att kunna disciplinera sig och utföra det man har bestämt. Man lär sig aldrig att ta ansvar om ingen ger en ansvaret. Därför gäller frihet under ansvar. Barnen ska t ex lära sig att ställa tillbaka ett material på rätt plats på hyllan. Eleverna lär sig att ta ansvar för sitt eget skolarbete, hemuppgifter och skolmiljön. De arbetar för sin egen skull - inte för lärarens. De blir självständiga. Barnen får möjlighet att utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta egna initiativ. Barnens ansvarstagande ökar naturligtvis med åldern och mognaden. Respekt Vi måste lägga grunden till förståelse och medmänsklighet hos barnen. Alla människor måste bli respekterade för sina olikheter, åsikter och olika kulturer. Vi ska främja barnens förmåga till inlevelse, empati och solidaritet mellan olika människor. Det är viktigt att poängtera för barnen att alla har rätt att tycka, tänka och känna som de vill, men att de inte får säga det till någon som kan bli kränkt eller sårad av det. Vi lär barnen att behandla andra på det sätt som de själva vill bli behandlade. Alla barn ska känna sig respekterade och lära att respektera varandra. Barn är olika - låt dem få vara det! De ska få uttrycka sina tankar, åsikter och känslor utan att någon skrattar. Glädje Eleverna väljer uppgifter utifrån sina förutsättningar. Då blir det roligt att arbeta. De känner att de lyckas, när de får arbeta i egen takt. 11

12 Arbetsro Det är varje barns rätt att ha arbetsro. Det ska råda en mjuk, lugn och skön stämning när eleverna arbetar. De ska visa hänsyn och inte störa varandra. Det är viktigt att både barn och vuxna tänker på att inte vara högljudda. Vi lär barnen att gå fram till varandra om de vill något, och inte skrika över rummet. De vuxna måste föregå med gott exempel och tala med låga röster. Då lär sig barnen att göra detsamma. Barnen får också lära sig att inte avbryta den som talar eller arbetar, utan vänta på sin tur. Vid inskolningssamtalen och på föräldrarmötena betonar vi hur viktigt det är att alla som träder in i vårt hus är lågmälda. Ett led i att ta ansvar för sig själv och sin omgivning är att uppträda artigt och visa hänsyn. I montessoripedagogiken betonas den sociala fostran. Barnen ska lära sig både samarbete och självständighet. Eftersom barnen har så stor frihet att röra sig i rummet, samtala med andra och arbeta var de önskar, måste de också lära sig att uppträda artigt och visa hänsyn. Vi vuxna måste vara goda förebilder för barnen, eftersom barn tar efter och gör som vi vuxna gör. Alla vuxna som finns i barnens närhet, måste ha samma förhållningssätt mot varandra och mot barnen. Regler på skolan Vi använder ett vårdat språk. Vi samtalar med låga röster. Vi är rädda om varandra, om oss själva och om inredning och saker i vår närhet. Vi hjälper varandra så ofta vi kan. Vi låter bli att kasta föremål, t ex pinnar, stenar eller snöbollar, på varandra eller huset. Någon kan göra sig illa eller glasrutor kan gå sönder. Vi går inomhus för att inte störa eller göra någon illa. Vi respekterar varandras olikheter och behandlar varandra så som vi själva vill bli behandlade. Vi använder inneskor eller skoskydd inomhus. 12

13 Kunskaper och färdigheter... att barnen får goda baskunskaper och basfärdigheter.... att barnen arbetar sig fram till kunskap, undersöker och laborerar.... att ha tillgång till datorstödd utbildning. Hur? Barnet arbetar med ett av Maria Montessori noga strukturerat arbetsmateriel. Ämnet tas först upp i ett historiskt perspektiv. Hur började det? Vad hände för länge sedan? Man utgår från helheten, så att barnet får en överblick och ser sammanhanget. Detta är mycket centralt i montessoripedagogiken. Eleverna ska lära sig alltings samband på jorden. Allt hänger ihop och vi är alla en del av helheten och har vårt ansvar att skydda vår jord. Ex: I historia börjar man med jordens utveckling och fortsätter sedan med livets utveckling av växterna, djuren och människorna. Därefter studerar man t ex hur djuren har systematiserats i olika grupper. Allt arbetsmateriel ligger ämnesvis i hyllorna för att eleverna ska få en helhetsbild. Vi har ett rikt utbud på materiel, för att passa alla elever. Det är därför naturligt att alla uppgifter inte görs av alla. Det finns dock en kärna, som alla måste tillgodogöra sig. Materielet är meningsfullt och stimulerande och inbjuder till kreativitet. Barnen arbetar sig fram till kunskap, undersöker och laborerar. Dagliga övningar Vi arbetar dagligen med att utveckla språket och den matematiska förmågan genom att lyssna, tala, läsa, skriva och räkna. Barnen lär sig genom att öva. Det inspirerande montessorimaterialet gör att det finns stora möjligheter att träna. Språket och kommunikationen poängteras starkt! Att lyssna på varandra, både barn och vuxna, är att visa respekt för varandra. Vi lyssnar och talar med varandra i samlingar och när vi möts och arbetar tillsammans. Barnen får lära sig att när någon talar, lyssnar de övriga. Ingen får avbryta. Vi vuxna måste ta oss tid att lyssna på barnen och försöka att få dem att uttrycka sina åsikter och önskemål. Vi lägger också mycket stor vikt vid att barnen har ett vårdat språk. Motorikträning Det är viktigt att barnen får möjlighet att utveckla en bra motorik. Det är grunden för all inlärning. Inte förrän barnen vet var de har sin kropp och är vän med den, kan de inhämta kunskap. Därför utvecklar barnen sin motorik i skogen, gymnastiksalen, lekparken och ute på skolgården. Förskoleklassen är alltid ute på eftermiddagarna alla eftermiddagar i veckan. Fritidshemmet har detsamma minst en dag i veckan. Muntlig framställning Förskoleklassen arbetar mycket med rim och ramsor och språklig medvetenhet. Det finns rika tillfällen att öva språket. Redan från åk 1 får eleverna lära sig att "hålla föredrag", så kallade "berättarläxor". Alla elever i åk 1-6 får vid terminens början en förteckning över ämnena som berättarläxan ska handla om. Dessa läxor förekommer varannan vecka. Föräldrarna uppmanas att engagera sig i dessa och hjälpa barnen så att de känner sig säkra och vet vad de ska berätta för sina kamrater. Eleverna berättar endast för sin egen årskurs. Läxorna går till på följande sätt. Åhörarna sitter på den stora mattan vi har i varje klassrum. "Berättaren" blir mer och mer fokuserad genom åren: åk 1 sitter med i ringen som en av de andra eleverna åk 2 sitter på en stol (som är klädd med ett luddigt svart skinn, för att göra stolen lite speciell) bredvid läraren åk 3 står upp framför klassen åk 4-5 står vid overheadprojektorn och har sin egenhändigt gjorda OH-film som stöd åk 6 gör som åk 4-5, men berättar även för åk

14 Berättarläxorna tränar också åhörarna i konsten att lyssna och visa respekt för den som talar. Läxorna är populära bland både barn och föräldrar! Läsning Läsinlärningen börjar redan i förskoleklassen med hjälp av det fina montessorimaterielet. Skriftlig framställning Skrivträningen börjar redan i förskoleklassen med det "rörliga alfabetet", som är ett montessorimateriel. Skrivandet fortsätter sedan intensivt upp genom åren. Ex Från åk 3 inför vi "finboken", som är en bok som föräldrarna får göra på hösten till sina barn. Det blir en bok med hårda pärmar som är klädd med ett fint papper som eleven själv valt. I denna skriver eleverna in en text som innan har bearbetats av eleven och läraren tillsammans. Åk 4-6 gör flera skrivuppgifter med sammanhängande texter. Matematik I montessoripedagogiken börjar man alltid med helheten, för att sedan dela upp i delar. I förskoleklassen presenteras både ental, tiotal, hundratal och tusental, medan man på lågstadiet börjar att arbeta med talen 1-9, sedan talet 10, som har en nyckelställning då positionvärdet tas upp. Vi fortsätter sedan att öva att räkna med tal upp till 100, med och utan tiotalsövergång, sedan upp till 1000 osv. Multiplikationen presenteras redan i åk 2. Åk 2-6 arbetar mycket med multiplikationstabellerna. Engelska Vi har engelska fr o m förskoleklassen. De första åren sker undervisningen på muntlig väg, för att i åk 3 gå över till lite mer skriftliga övningar. Kulturämnen Historia, geografi, biologi, religion, samhällskunskap, fysik och kemi börjar alltid med en överblick, en helhetsbild över resp ämne, och bryts sedan ner i mer detaljerad kunskap. Kultur Vi går regelbundet till biblioteket och lånar böcker, lyssnar på "bokprat" eller deltar i någon av bibliotekets aktiviteter. Vi besöker även Konstmuseet, Culturen, Domkyrkan, Konserthuset och Vallby friluftsmuseum. Eleverna målar egna konstverk som sätts in i glasramar. Vi har köpt in tre ramar i olika storlekar till varje barn. Vi tycker att det är viktigt att visa att alla målningar är värdefulla. Det blir en helt annan känsla att rama in ett konstverk än att sätta upp det med häftmassa på väggen. Vår musiklärare tränar bl a in sånger till skolavslutningar för åk 1-6, då barnen uppträder för föräldrarna. Då spelar barnen också teater och berättar t ex fakta om ett ämne de lärt sig. Förskoleklassen har egen avslutning med uppträdanden. Hela skolan arbetar tillsammans om olika traditioner, t ex jul och påsk. Datorer Åk 1-3 har tillgång till dator, där de skriver texter, t ex till Finboken. Åk 4-6 har tiigång till en egen dator. Eleverna letar information på Internet. De skriver också texter. Vi är bredbandsanslutna. 14

15 Elevmedverkan... att barn / elev-medverkan är stor. Hur? Barnen har ett stort medinflytandet, tack vare att vi ger dem stor frihet och därigenom ett stort ansvar. Vi tror på barnets inre drivkraft att vilja lära sig. Inflytandet ökar med stigande ålder och mognad. De har stor delaktighet i utformningen av sitt eget arbete. De väljer vad de ska arbeta med, när och hur länge de ska arbeta med en viss sak, med vem de ska arbeta, och var de ska sitta. De kan påverka var deras eget bord ska placeras och om de vill sitta ensamma eller med flera. De bestämmer när de ska ta fruktpaus. Barnen tar ansvar för den fysiska miljön genom att städa när de ser att det behövs. Alla får lära sig att ta ansvar för miljön, t ex sopa upp pappersbitar från golvet. Gemensamma diskussioner Samtal och diskussioner förekommer ofta när alla barn sitter på mattan. De känner sig respekterade när de får vara med och bestämma. Vi är måna om att lyssna på alla barns åsikter och förslag och ta dem på allvar. Ibland måste vi diskutera med dem och tillsammans komma fram till en lösning. Konflikter Är eleverna sysselsatta med intressant och meningsfullt arbete, och är respekterade för den de är, minskar grogrunden för konflikter. Uppstår en konflikt lyssnar den vuxne på barnens berättelse och alla inblandade barn får komma till tals. Planering Eleverna i åk 1-6 planerar sitt skolarbete själva med stöd av läraren. Barnen i förskoleklassen arbetar med de materiel de fått presenterade för sig. Utvärdering Eleven deltar i den ständigt förekommande utvärderingen av hennes/hans arbete med läraren. Är eleven nöjd med vad han har hunnit? Kan han arbeta litet mer? Har han för stora krav på sig själv? osv. Elever hjälper varandra Eleverna hjälper ofta varandra med skolarbetet. Det är naturligt eftersom vi har åldersblandade grupper. Fadderskap Alla elever är indelade i fadder- och fadderbarngrupper. Detta gör att faddrarna känner att de har ansvar för de yngre. Dukningsvärdar Varje dag strax före lunch går två barn från varje verksamhet till matsalen och dukar. Mellanmålsvärdar Fritidsbarnen hjälper till med för- och efterarbetet vid mellanmålet en dag i taget. Ansvarsområde Alla elever har ett bestämt ansvarsområde i klassrummet, där de städar och håller rent. 15

16 Brevboken Varje elev i åk 1-6 har en brevbok. I den klistrar läraren med jämna mellanrum in ett brev till eleven. Läraren undrar t ex hur eleven har det med kamraterna eller med skolarbetet. Eleven skriver ett svar på brevet i samma bok. Läraren får på detta sätt reda på hur eleven har det och kan hjälpa till att förändra situationen för eleven. Eleven vet att det bara är läraren som läser boken. Läxor Eleverna bestämmer för det mesta själva vilken läxa de ska ta. Klassråd Alla klasser har klassråd, då eleverna talar om vad som är bra och dåligt på skolan och hur vi kan förbättra saker. Vi har en sekreterare som antecknar i klassrådspärmen. Denna tas med till elevrådet. Elevråd Elevrådet har möte ca sex gånger på ett läsår. Stormöte Hela skolan träffas tre gånger/termin och diskuterar våra regler. Utvärderingsenkät Alla elever i skolan får vid varje läsårsslut fylla i en enkät om hur läsåret har varit. Stormöte på fritidshemmet Fritidshemmets personal och barn har ibland egna samlingar. 16

17 Föräldrarmedverkan... att föräldrarmedverkan är stor. Hur? Föräldrarna är en stor resurs. De får besöka verksamheten närhelst de önskar. Det är dock bra om föräldrarna annonserar sitt besök i förväg, av respekt för barnens arbete och arbetssituation i gruppen. Vi tar föräldrarnas frågor på stort allvar och försöker tillmötesgå deras önskemål så långt det är möjligt. Vi anser att det är mycket viktigt att föräldrarna får information om vad som händer i skolan. Kontakt med skolledning och övriga vuxna i skolan Vi tycker att det är mycket viktigt att föräldrarna får bra information från skolan, samt att kontakten med lärare och skolledning är bra, så att föräldrarna känner att de kan komma till oss om de undrar över något eller vill påverka något. Informationsmöte - nya föräldrar Skolledningen informerar i början av höstterminen nya föräldrar om saker som rör verksamheten. Inskolningssamtal Vi har inskolningssamtal med föräldrarna när barnet börjar i vår skola. Brev från lärarna Föräldrarna får regelbundet information i form av mail eller brev från de olika verksamheterna. Ibland får föräldrarna möjlighet att "tycka till" på en talong. Föräldrarmöte Föräldrarna inbjudes till föräldrarmöte en gång i början av varje termin. Förskoleklassen, låg- och mellanstadiet träffas var för sig på olika kvällar. Då har man längre tid att träffas i den lilla gruppen, t ex förskoleklassen, och föräldrar som har barn i andra verksamheter i vår skola har då möjlighet att närvara vid samtliga möten. På föräldrarmötena får föräldrarna vara delaktiga i beslut. På hösten har vi ett gemensamt föräldrarmöte, då vi bjuder in olika föreläsare. Montessoriinformation Vi har två obligatoriska informationskvällar på hösten om montessoripedagogiken för nya föräldrar. Frivillig hjälp Vi bjuder in föräldrar att hjälpa oss med uppfräschning av skollokalerna och skolgården. Materieltillverkningskvällar Vi har materialtillverkarkvällar. Föräldrarna känner stor delaktighet när de får vara med att göra barnens arbetsmaterial. De visar också sina barn att skolarbetet är viktigt. Dessutom är det en mycket trevlig samvaro. "Öppet hus" Vi har "Öppet hus" - kvällar för föräldrar och barn på vårterminen, då barnen får agera värd/ värdinna och visa sina föräldrar vad de arbetar med. 17

18 Föräldrargrupper Föräldrarna kan anmäla sig till olika aktivitetsgrupper: inomhus, utomhus, materieltillverkning, fest för elever, fest för föräldrar och personal, samt vikariepool. Dessa hjälper till vid behov. På "föräldrargruppslistan" finns också nedtecknat vilka klasser som ansvarar för förtäring i samband med skolavslutningar. Ett beslut om hur detta skulle organiseras togs vid ett av skolans första föräldrarmöten 2001/2002. "Jour" på fritidshemmet Föräldrarna "arbetar" på fritidshemmet två timmar per läsår och barn, när vi har personalmöten. Bilskjuts Föräldrarna hjälper till att skjutsa barnen till olika gemensamma aktiviteter. "Drop in"- kaffe Vi har "drop-in"-kaffe vid första advent i samband med att föräldrarna hämtar sina barn på fritids. Även de föräldrar som inte har barn på fritids är välkomna. Fritidshemmet ordnar basar och ev andra aktiviteter. Kabaré Fritidshemmet ordnar kabaré på våren. Barnen på fritidshemmet väljer, planerar och tränar in valfritt nummer, som sedan framförs inför föräldrarna. Utflykter Föräldrarna är ibland med på våra utflykter och friluftsdagar. En tradition vid sommarlovets början är att fritidshemmets barn, föräldrar och personal åker på en gemensam utflykt, t ex till Parken Zoo i Eskilstuna. Utvecklingssamtal Föräldrar och barn fyller tillsammans i formuläret "Utvecklingssamtal" om barnets skolsituation, innan de kommer till samtalet. Utvärderingsenkäter Vid slutet av varje läsår får föräldrarna fylla i en enkät om läsåret som gått. De har då möjlighet att uttala sina åsikter, både positiva och negativa, och komma med olika förslag. Förskoleklassavslutningar Förskolan har sin egen avslutning med uppträdande. Elev- och åhörarantalet blir för stort om hela skolan ska ha gemensam avslutning. Skolavslutningar Julavslutningarna äger rum på var sin dag för femåringarna - förskoleklassen, åk 1-3 och åk 4-6. Vid sommaravslutningen däremot är åk 1-6 tillsammans. Då uppträder eleverna först för föräldrarna och därefter har vi en trivselstund tillsammans. Vuxenfest Föräldrar och personal har en årlig fest tillsammans. 18

19 Övergångar mellan verksamheterna... att övergången mellan förskoleklass och lågstadiet samt lågstadiet och mellanstadiet sker smidigt. Hur? Övergångarna mellan de olika verksamheterna måste bli så trygga som möjligt för barnen. I vår lilla skola blir inte övergångarna så dramatiska, eftersom alla elever och vuxna redan känner varandra. Vi har också ett faddersystem, där de äldre eleverna tar hand om de yngre. Barnen i den blivande förskoleklassen gör två besök i vår skola efter ett särskilt schema. Förskoleklassens "inskolning" till åk 1 sker vid två tillfällen under vårterminen, då förskoleklassens barn träffar sina blivande lärare. Övergången mellan åk 3 och åk 4 går också smidigt eftersom eleverna redan finns i skolan. Nya elever inbjuds att vara med på inskolningen, som brukar vara en förmiddag. Internationalisering... att förstå och respektera olika kulturer och varje individs rätt till ett egenvärde. Hur? Eftersom respekt genomsyrar vår verksamhet är det mycket naturligt att tala om olikheter hos människor och att vi ska ta vara på dem, vilka de än är. Det är något positivt att ha ett mångkulturellt samhälle. Montessoripedagogiken utgår från hela världen. Arbetet i geografi utgår från jordgloben och de olika världsdelarna. Till varje världsdel finns bilder som visar hur människorna lever i den världsdelen. Det blir många samtal runt dessa. Vi tar vara på olika nationaliteter som finns i barngruppen. Det är naturligt för barnen att ställa frågor om landet. Det är ett bra tillfälle för personalen att berätta om andra kulturer. Föräldrarna inbjuds också att komma och berätta om landet de ev kommer ifrån, och kanske baka eller laga någon maträtt som är typisk för landet. Runt FN-dagen talar vi om FN:s arbete och sjunger fredssånger. På FN-dagen samlas hela skolan och sjunger fredssånger och läser dikter. Skolan har ett fadderbarn genom PLAN. 19

20 Miljöarbete... att lägga grunden till ett ekologiskt tänkande. Hur? I montessoripedagogiken har ansvaret för miljön runt oss och på jorden en avgörande betydelse. Maria Montessori talade om hur viktigt det är att lära barnen att allt hänger ihop och att vi alla är en del av jorden och måste vara rädda om den. Vi äter på porslinstallrikar och använder riktiga glas och bestick. Golven är inte täckta av dammsamlande heltäckningsmattor, utan det finns bara en mindre matta att sitta på i varje klassrum och på fritids. Barnen är med och håller rent omkring sig, vilket är bra för både allergiker och allas trivsel. Förskoleklassen och fritids gör skogspromenader, för att ge barnen kunskaper om allemansrätten och lära dem att respektera naturen och allt levande som finns i skog och mark. Barnen får möjlighet att förstå att vi människor är en viktig del av naturens kretslopp. Vi sorterar papper, fruktskräp, glas, batterier, metall, glödlampor, kartong och wellpapp. Vi har ett konkret materiel som övar sopsortering. Åk 4-6 gör studiebesök på t ex Kraftvärmeverket och Återbruket vart tredje år. Klasserna är ute i naturen så ofta som möjligt för att lära om djur och natur och skapa en relation till naturen. De har miljötema med kretslopp, växthuseffekten, fotosyntes, sopsortering och energiproduktion. 20

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, Fritidshem- a för planen Rektor och trygghetsgruppen.

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015 Klastorp-Essinge skolor 1 Förväntansdokument Som elev kan du förvänta dig av oss Att vi strävar mot att du ska få den bästa möjliga inlärningssituationen. Att vi

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67)

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67) Likabehandlingsplan Läsåret 2015-2016 gällande I Ur och Skur Skabersjöskolan förskola, skola och fritidshem I Ur och Skur Ekomyran förskola I Ur och Skur Linsbo förskola 1 April 2006 kom en ny lag om förbud

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15

ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 ORDNINGSREGLER LEXTORPSSKOLAN 2014-15 Våra regler på skolan och fritids är få och enkla. De är till för att alla ska trivas och lära sig under tiden vi är i skolan. Inomhusregler Vi använder ett trevligt

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till Eklundaskolan F 3 Läsåret 2015/2016 Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till oss! Eklundaskolan är en F 3-skola i Ängens skolområde. På Eklundaskolan

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet kalenderåret 2013 Rydebäcks Montessoriförskola Presentation av verksamheten Rydebäcks Montessoriförskola finns i lummiga och natursköna Rydebäck. Vi startade

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Sofia Klahr, Pedagogiskt ansvarig Emma Lindgren, Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stadsskogen skolan Hänvisningar till lagtext och styrdokument: Enligt skollagen (2010:800 6 kap.) och diskrimineringslagen (2008:567 1-4 kap.) är varje

Läs mer

LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014-2015

LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014-2015 BF 221 1 2014-10-06 Bildningsförvaltningen LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014-2015 Vår Vision På Lindås skola och fritidshem ska alla barn och all personal

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN Strandskolan 2014-2015 Datum för upprättande: 140626 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Likabehandlingsplanens syfte 4

Läs mer

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa

Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015. Föreskrifter. Plan. Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Arbetsplan Förskoleklassen Castorskolan 2014-2015 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Innehållsförteckning Organisation Personal Klass Arbetslag/samverkan Specialresurser

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är:

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Mobbningsplan för Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Agneta Svanberg rektor Tel: 0455-618601 Anna Isberg administratör Tel: 0455-618603 Tina Åkesson skolsköterska Tel: 0455-618600 Thea Lundberg lärare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Likabehandlingsplan Mon tessoriskolan Skäret

Likabehandlingsplan Mon tessoriskolan Skäret Planen ger en beskrivning av hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling. Vi beskriver organisation, ansvarsfördelning och hur vi aktivt jobbar med förebyggande och främjande insatser. Likabehandlingsplan

Läs mer

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Arbetsplan Mo skola Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Mo skola Mo skola är en F 6 skola med fritidshem. Skolan byggdes år 1954 och har en fantastisk utemiljö som stimulerar till lek, arbete och lärande.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde 2013-11-18 1 (7) Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde Handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering Inledning Den

Läs mer