Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Västerfärnebo skola och fritidshem

Transkript

1 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Västerfärnebo skola och fritidshem

2 Inledning Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan och förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en Likabehandlingsplan enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att strukturera arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Planen ska också visa hur verksamheten förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden kartläggning och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. En trygg miljö är en förutsättning för att lära och utvecklas. Definitioner Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn)

3 psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). OBS! Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening. Personal behöver ibland tillrättavisa barn/elever för att skapa en god miljö för hela verksamheten. En befogad tillrättavisning är alltså inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. Trakasserier är en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering är när förskola/skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund. Diskriminering kan förekomma genom skolans regler, traditioner, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att förskola/skolan missgynnar någon genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär att barn och elever ska värderas lika. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika. Diskrimineringsgrunder De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och

4 Etnisk tillhörighet förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan och förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet. Ledningsdeklaration Västerfärnebo skola ska vara en öppen och trygg skola där alla elever blir sedda ska göra allt som står i sin makt för att alla elever ska nå kunskapsmålen vill ha ett nära samarbete med alla sina elever och deras vårdnadshavare

5 Visionen är: att alla elever ska känna sig trygga och glada när de är i skolan att varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få uppleva den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och nå sina mål Utvärdering av förra läsårets (-13/14) mål och åtgärder på Fritids Barnen ska uppleva trygghet utomhus på fritids A) Skolgården behöver begränsas B) Inga fritidsbarn i skogen efter (vid höst och vinter eventuellt tidigare pga. mörkret) Delar av målet är uppnått, skolgården är delvis inhägnad. Skolgården kommer att inhägnas när skolgården byggs om. VI väntar på ombyggnad från Sala kommun. Inga barn efter i skogen efter mörkret har varit bra för fritids, men vi har stramat åt det ytterligare eftersom vi vill ha kontroll på var eleverna är. Inga barn i skogen efter alla, from v 45 gäller inga barn i skogen efter Susanne L-P All personal på fritids Barnen ska visa hänsyn mot varandra A) Ha diskussioner om vad ordet hänsyn betyder B) Visa kortare film-klipp som är kopplade till begreppet hänsyn En gång/vecka har vi haft en längre samling där vi lyssnade in hur veckan varit. Vi arbetar med att visa hänsyn i alla vardagliga situationer, vänta på sin tur på mellanmål, använda leksaker/saker i

6 turordning, vara schyssta kompisar, pratat om att alla är olika och klarar olika saker. De äldre barnen ska vara goda förebilder för de yngre. Vi har ej tittat på någon film som handlar om ämnet eftersom vi inte har haft någon TV att titta på. Vi ska köpa en TV till fritids. Vi har inte kommit så långt som vi hade tänkt i vårt målarbete, vi har haft stor sjukfrånvaro och många vikarier. Fritids har även bytt lokaler och det har tagit en stor del av personalens tid och kraft. Vi känner nu stor nyfikenhet och glädje fram mot detta läsår nu när flytten är klar och vi fått nya fina lokaler. All fritidspersonal Utvärdering av förra läsårets (-13/14) mål och åtgärder i F-6 Öka vårdnadshavares inflytande och kännedom om likabehandlingsarbetet på skolan. Alla kände till den enligt enkätundersökningen i år. 2/73 vårdnadshavare svarade att de inte ansåg att vi följde den. A) Starta en diskussion med vårdnadshavare genom att bjuda in intresserade vårdnadshavare till läsårets första Forum för samråd, då Likabehandlingsplanen står på agendan. Vid höstens föräldramöte inbjöds intresserade föräldrar att vara med vid första forum för samråd för att kunna vara delaktiga i de fokusområden som likabehandlingsplanen skulle innehålla. Vid föräldramötet kunde föräldrarna ta del av ett första utkast av likabehandlingsplanen. Klassrepresentanterna som kom till forum för samråd bidrog med idéer som vi skrev in i likabehandlingsplanen och senare genomförde. Det var till exempel åtgärder som rastvaktande sexor och en presentation av likabehandlingsplanens mål och vision i skolkatalogen. B) Presentera Likabehandlingsplanen vid föräldramöte, utvecklingssamtal och genom att skicka ut den till alla vårdnadshavare. Vid utvecklingssamtalen fanns likabehandlingsplanen framme. Alla mentorer har skickat hem likabehandlingsplanen via mejl/pappersform. C) Likabehandlingsplanen läggs ut på hemsidan när den har varit på remiss i Forum för samråd. Vi har i dagsläget ingen aktuell hemsida på grund av beslut på kommunalnivå och därför har inte likabehandlingsplanen lagts ut på hemsidan. D) Skriva in Likabehandlingsplanens mål och vision i skolkatalogen. (Den med telefon nr och klasslistor som delas ut varje läsår). Målet är nått.

7 A) Susanne L-P och Annika Axelsson B) Mentorer och klasslärare C) Sofia Klåvus D) Monika Sandin och Annika Axelsson Öka elevernas inflytande och kännedom om likabehandlingsarbetet på skolan Enligt enkätsvaren har 62/79 eleverna har kännedom om likabehandlingsplanen. De flesta som inte känner till likabehandlingsplanen är de yngsta eleverna på skolan. Mentorerna har presenterat likabehandlingsplanen i form av en power-point för eleverna för att öka elevernas kännedom om likabehandlingsplanen. Vi har misslyckats att ge eleverna inflytande över likabehandlingsplanen, men gett eleverna möjlighet att påverka vilka regler vi ska ha i t.ex. klassrummen. A) Diskutera i klassråd och elevråd hur de tycker att det ska kunna bli mer rättvist mellan killar och tjejer i skolan. Lärare har fångat upp elevers upplevelser av att vi vuxna har behandlat tjejer och killar olika vid tillsägelser. Tjejerna upplevde att de fick fler tillsägelser och att vuxna var mer toleranta mot killarna. B) Låta frivilliga från åk 6 vara rastvakter vissa raster. Åtgärden är genomförd med gott resultat. A) Klasslärare i klassråden B) Karin Eklund-Stridsberg genom elevrådets arbete Alla elever upplever arbetsro och trygghet i skolan Elever vände sig till idrottsläraren under läsåret och önskade komplettering av duschdraperier så att alla elever skulle ha möjlighet att duscha utan att känna sig iakttagna. Duschdraperier köptes in och sitter uppe, vilket har gett positiva upplevelser och bidragit till en trygghet i omklädningsrummen.

8 A) Köpa in fler hörselskydd. Hörselskydd köptes in under hösten och har använts till viss del i klassrummen. B) Försöka hitta samarbetsformer mellan årskurserna. Vi har haft olika fadderverksamheter under året, till exempel Världsboksdagen. Läsgrupperna i årskurs 4-6 har genomförts under året. C) För att få en lugn start på dagen öppnas klassrummen kl varje morgon så att elever kan gå in för att läsa tyst (gäller åk 3-6). I årskurs 3-4 har inte många valt att gå in och läsa. I årskurs 5-6 har de gått in, men det är inte många som valt att läsa utan att suttit och pratat istället. Vi fortsätter att erbjuda den möjligheten även nästa år med en vuxen som sitter med i klassrummet för att arbetsro ska infinna sig. D) Dagens schema presenteras med bildstöd på tavlan. Alla klasslärare gör detta varje dag. E) Regler för samvaron i klassrummet tas fram i början av läsåret tillsammans med eleverna. Alla klasslärare gör detta tillsammans med eleverna inför det nya läsåret. F) Förstärka goda beteenden hos eleverna med tecken. T ex tummen upp och musselapplåd. Lärare använder oftare tummen upp än musselapplåder till eleverna, men ännu oftare muntligt. G) Vi har nolltolerans för fula ord och kränkande uttryck. Vad är fula ord? Vilka ord upplevs kränkande? Detta måste diskuteras tillsammans med eleverna. Det finns elever med ett oacceptabelt språkbruk, men vi vuxna reagerar och agerar så mycket som vi orkar. H) Alltid använda reflexväst då man rastvaktar. Vi använder reflexväst när vi är ute och är rastvärdar. Det gör även sexorna när de är rastvärdar. A) Annika Axelsson B) Undervisande lärare C) Undervisande lärare D) Undervisande lärare E) Klasslärare F) Undervisande lärare G) All personal på skolan H) Alla som rastvaktar

9 Samverkan med elever Eleverna har under våren svarat på en enkät och fyllt i en barometer. Detta har skett som en del av kartläggningen inför höstens arbete. Eleverna blir, under kommande läsår, delaktiga i arbetet med Likabehandlingsplanen genom att delta i diskussioner om värdeladdade ord, vad respekt är och brainstorming om rastaktiviteter. Planen är att använda elevernas synpunkter för att verkligen rikta in arbetet mot det som eleverna upplever som viktigt. I nästa års barometer vill vi få med en frågeställning kring vad gör DU för att öka trygghet och trivsel. Sammanfattat resultat av kartläggningen Enkäter är genomförda, både med elever och vårdnadshavare. Resultatet av dessa har lett oss till följande slutsatser: Toaletterna behöver fräschas upp. Vi behöver jobba med att stävja slagsmål, fula ord, elaka blickar och utanförskap ( någon har sett till att jag inte får vara med ). Vi behöver öka tryggheten vid bussen. Vi behöver jobba med kränkningar/diskriminering p g a etnisk tillhörighet. Vi behöver jobba med kränkningar/diskriminering p g a kön, Vi behöver jobba med hur man uttrycker sig i skrift till varandra. Vi har fått stor & positiv respons på symbolerna hjärtat, handen och örat och vi vill därför fortsätta det arbetet. Arbetslagets reflektioner i samband med utvärderingen i juni: Vi behöver bli bättre på att kommunicera målet (att alla elever ska känna sig trygga) och på att nå ut med information om VAD VI GÖR för att nå målet. Vi behöver bli bättre på att betona för eleverna att OLIKA ARBETSPASS KRÄVER OLIKA GRAD AV LUGN OCH RO Hur får vi till elevernas inflytande över fokusområden i Likabehandlingsplanen? Vi vill öka tryggheten vid bussen. I nästa års barometer vill vi vara tydligare med att barometern är tänkt för att fånga upp BÅDE elevens OCH VH:s upplevelser och synpunkter. I nästa års barometer vill vi få med en frågeställning kring vad gör DU för att öka trygghet och trivsel

10 Arbetslagets reflektioner i samband med skolstarten i augusti: Vi behöver jobba för ökad tolerans för människor med invandrarbakgrund. Vi behöver tillmötesgå tjejernas önskemål om egen toalett med ett skåp där det förvaras bindor o dyl. Vi behöver jobba vidare med språkbruket bland våra elever. Vi behöver fortsatt handledning utifrån en handfull elever med viss beteendeproblematik Vi behöver begränsa skolans område. Efter ombyggnationen (som ännu inte är helt slutförd) har skolans område blivit vidsträckt. Barnen kan vistas på olika ytor och är ibland helt/delvis dolda av byggnader. Detta gör att det är svårt att ha uppsikt över alla barn på raster och fritidstid. Vi behöver utveckla former för rastaktiviteter och inspirera eleverna kring detta. Föräldraenkäten Enkäter är genomförda, både med elever och vårdnadshavare. Resultatet av dessa har lett oss till följande slutsatser: Toaletterna behöver fräschas upp. Vi behöver jobba med att stävja slagsmål, fula ord, elaka blickar och utanförskap ( någon har sett till att jag inte får vara med ). Vi behöver öka tryggheten vid bussen. Vi behöver jobba med kränkningar/diskriminering p g a etnisk tillhörighet. Vi behöver jobba med kränkningar/diskriminering p g a kön. Vi behöver jobba med hur man uttrycker sig i skrift till varandra. Vi har fått stor & positiv respons på symbolerna hjärtat, handen och örat och vi vill därför fortsätta det arbetet. Alla VH känner till vår Likabehandlingsplan och vi vill därför fortsätta arbetet riktat till VH på samma sätt som tidigare. 2 av 79 VH tycker inte att planen har följts. Mål och åtgärder i F-6 Skolans olika miljöer är trygga och trivsamma att vistas i. A) Begränsa skolans område för att öka tryggheten.

11 B) Öka tryggheten vid bussen genom att införa bussvakter. C) Endast nödvändig fordonstrafik på skolans område, men aldrig på rasttid. D) Toaletterna behöver fräschas upp. E) Vi behöver tillmötesgå tjejernas önskemål om egen toalett med ett skåp där det förvaras bindor o dyl. A) Vaktmästaren avgränsar i skogen, vid kullen och bakom B-längan med band. B) Åtgärden genomförd i augusti. C) Skyddsombudet meddelar våra raster till berörda så att de vet vilka tider de ska undvika. D) Vaktmästaren ansvarar för underhåll av toaletterna. Hämta idéer från elevrådet på hur vi kan göra toaletterna trivsammare (Karin ansvarar). E) Annika Axelsson & Ann-Marie Forsberg ansvarar. Alla på skolan använder ett vårdat språk. Informera vårdnadshavare och föra en dialog med eleverna om värdeladdade ord. Syftet är att ta reda på vilka uttryck eleverna upplever som fula. Gå via klassråden, vidare till elevrådet och tillbaka till arbetslaget för sammanfattning. När vi har nått en överenskommelse kring detta jobbar vi vidare genom att: Markera varje gång eleverna använder svordomar/andra fula uttryck. Använda oss av åtgärdstrappan.

12 Alla vuxna på skolan ansvarar för detta. Alla på skolan möts av respekt, oavsett etnisk tillhörighet A) Föra en dialog med eleverna om vad respekt är för att ta reda på vad detta innebär för eleverna. Gå via klassråden, vidare till elevrådet och tillbaka till arbetslaget för sammanfattning. När vi har nått en överenskommelse kring detta jobbar vi vidare i enlighet med åtgärdstrappan. B) Samverkan med skola i Nepal. C) Plocka in någon extern aktör som kan berätta om att komma från ett annat land/om mänskliga rättigheter. A) Klasslärarna, elevrådsansvarig samt alla vuxna på skolan. B) Britt har kontakten. C) Annika undersöker om Röda Korset skulle kunna hjälpa oss med detta, tex genom att delta på FN-dagen den 24/10. Susanne undersöker om Roger Haddad har möjlighet att besöka oss. Alla på skolan möts av respekt, oavsett kön. A) Föra en dialog med eleverna om vad respekt är för att ta reda på vad detta innebär för eleverna. Gå via klassråden, vidare till elevrådet och tillbaka till arbetslaget för sammanfattning. När vi har nått en överenskommelse kring detta jobbar vi vidare i enlighet med åtgärdstrappan. B) Använda böcker (som tar upp genus på olika sätt) som utgångspunkt för diskussioner med våra elever. Vi önskar att Eva (bibliotekarie) hjälper oss med att välja ut lämpliga böcker. C) Göra besök i varandras klassrum för att observera våra olika sätt att bemöta eleverna utifrån kön. Hur säger vi till pojkar och flickor, är det någon skillnad? D) Göra egenobservationer av oss själva under en avgränsad tid (en vecka) och sedan diskutera våra observationer vid ett konferenstillfälle. Hur säger vi till pojkar och flickor, är det någon skillnad? A) Klasslärarna, elevrådsansvarig samt alla vuxna på skolan. B) Alla som undervisar i svenska. C) Alla undervisande lärare ska få minst ett sådant besök under läsåret. Samordnas på konferenstid.

13 D) Samordnas på konferenstid under höstterminen. Vår skola är fri från slagsmål, fula ord, elaka blickar och utanförskap Angående språkbruket hänvisar vi till ovanstående mål gällande detta (mål 2). A) Vi vill fortsätta arbetet med symbolerna hjärtat, handen och örat. Använda symbolerna när vi diskuterar hur vi ska vara mot varandra med eleverna. B) Göra må-bra-figurer med eleverna. Vad får dig att må bra? C) Forumspel med eleverna. Gärna i miljöer där det händer, som en rundvandring på skolan där olika scenarier spelas upp. De vuxna spelar först för att visa eleverna hur det går till och sedan kan elever ta över och spela olika roller. D) Läraren ansvarar för gruppindelningar i undervisningen. E) Pedagogerna tar hjälp via handledning utifrån elever med viss beteendeproblematik. F) Utveckla former för rastaktiviteter och inspirera eleverna kring detta. Föra en dialog med eleverna och vårdnadshavarna om rastaktiviteter för att ta reda på vad eleverna vill ha och vilket material som behövs. Gå via klassråd och Forum för samråd, vidare till elevråd och sedan tillbaka till arbetslaget för sammanfattning. A) Alla vuxna på skolan ansvarar. B) Varje klass gör detta någon gång under höstterminen. Klasslärarna ansvarar. C) Genomförs under temadag/fn-dagen. D) Undervisande lärare ansvarar. E) Elevhälsoteamet ansvarar. F) : klasslärare, elevrådsansvarig, rektor, vaktmästare. Samordnas på konferenstid under hösten. Alla känner till vilket arbete som görs för att vår skola ska bli öppen & trygg. (likabehandlingsplan, symboler, regler, åtgärdstrappa, elevhälsoteam) A) Allt det som finns nämnt ovan ska finnas presenterat på Schoolsoft innan läsåret är slut. B) Likabehandlingsplanen, åtgärdstrappan och elevhälsoteamet presenteras i samband med FN-dagen/temadag under hösten. C) Åtgärdstrappan, regler och symboler tar klasslärarna upp med eleverna i början av varje termin samt vid behov. D) Vid höstens första Forum för samråd (22/9) får vårdnadshavarna möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i Likabehandlingsplanen. E) När Likabehandlingsplanen är klar mejlas den till samtliga vårdnadshavare.

14 F) Utarbeta en light-variant av Likabehandlingsplanen så att den blir lättare att ta till sig för både elever och vuxna. G) Utarbeta ett bildstöd med Likabehandlingsplanen i korta ord, så att vi lättare kan koppla den till saker som händer på skolan när vi pratar med eleverna. A) Anna Berglind ansvarar B) Arbetslaget tillsammans med Elevhälsoteamet planerar dagen C) Klasslärarna ansvarar D) Rektor ansvarar E) Klasslärarna ansvarar F) Annika Axelsson ansvarar G) Anna Berglind ansvarar Alla elever upplever arbetsro på lektionerna A) Via samtal med eleverna göra dem medvetna om hur arbetsro kan se ut vid olika tillfällen. B) Hjälpa eleverna genom att påpeka när det ÄR arbetsro. C) Skapa korta tillfällen för avspänning då och då. D) Hörlurar för att skapa möjlighet att skärma av sig när man jobbar med tex ipad. Hörselskydd för de elever som behöver ha det helt tyst och möjlighet att lyssna på musik för de elever som upplever detta som ett bra sätt att få arbetsro. A) Undervisande lärare ansvarar B) Undervisande lärare ansvarar C) Undervisande lärare ansvarar D) Undervisande lärare ansvarar Öka vårdnadshavares inflytande och kännedom om likabehandlingsarbetet på skolan A) Starta en diskussion med vårdnadshavare genom att bjuda in intresserade vårdnadshavare till läsårets första Forum för samråd, då Likabehandlingsplanen står på agendan. B) Presentera Likabehandlingsplanen vid föräldramöte, utvecklingssamtal och genom att skicka ut den till alla vårdnadshavare. C) Likabehandlingsplanen läggs ut i Schoolsoft när den har varit på remiss i Forum för samråd.

15 D) Skriva in Likabehandlingsplanens mål och vision i skolkatalogen. (Den med telefon nr och klasslistor som delas ut varje läsår). E) I nästa års barometer vill vi vara tydligare med att barometern är tänkt för att fånga upp BÅDE elevens OCH VH:s upplevelser och synpunkter. A) Rektor B) Rektor och klasslärare C) Anna Berglind D) Monika Sandin och Annika Axelsson E) Anna Berglind och Annika Axelsson Nya mål och åtgärder på Fritids Alla på skolan använder ett vårdat språk Ha samarbete med skolan om vilka ord som är ok att använda, samma regler på fritids som i skolan gällande detta. Fritids använder också Åtgärdstrappan All personal på fritids har samma förhållningssätt angående vårdat språk All Personal på fritids Vår skola är fri från slagsmål från slagsmål, fula ord, elaka blickar och utanförskap Använda oss av symbolerna hjärtat, handen och örat även på fritids. Eleverna får göra skyltar med symbolerna till korridoren och till stora rummet på fritids. Diskutera med eleverna hur symbolerna kan användas på fritids. Ta hjälp och extra förstärk av symbolerna vid diskussioner med eleverna.

16 All personal på fritids Alla elever känner trygghet både inomhus och utomhus Genomföra en enkät om trygghet och trivsel en gång/termin, i oktober och i april. Utifrån den se hur läget är på fritids nu, vad vi behöver fokusera extra på. Fortsätta arbetet med begränsningar på skolgården och tydligheten med var barnen kan leka under fritidstid. De äldre barnen har ansvarskompisar för eleverna i fsk-klass/åk 1. Prata med de äldre vad det kan innebära att ha en ansvarskompis. All Personal på fritids Gemensamt för alla fritids tre mål är att vi lyfter något av mål och åtgärder på en av veckans samlingar. Främjande arbete Rastvakts-schema med fotografier på vem/vilka som rastvaktar på de olika rasterna under skoltid. Idrottsläraren använder en del av sin arbetstid till att möta eleverna och tillbringa tid i omklädningsrummen inför och efter idrottslektioner. De yngre eleverna har en fadder. De äldre eleverna har fadderbarn. Åk 3 är både faddrar och fadderbarn. Alla elever ingår tillsammans med sin fadder/sitt fadderbarn i en större faddergrupp. På skolan är de 88 eleverna indelade i 10 faddergrupper. Alla elever har bestämda platser i matsalen. Rutiner för direkta åtgärder vid kränkande behandling Åtgärdstrappa 1. Elev säger till elev 2. Vuxen säger till elev 3. Mentor ringer vårdnadshavare 4. Skolan kallar till ett möte där vårdnadshavare, personal och ibland rektor ingår 5. Rektor ansvarar för att andra instanser kopplas in i fallet

17 Rutiner för rapport till rektor Alla dokumenterade fall mailas utan dröjsmål till rektor/förskolechef. Allvarliga händelser kan kräva omedelbar information till rektor. Skador anmäls i Flexsite. Ev. polisanmälan görs av rektor/förskolechef. Rutiner för rapport från rektor till huvudman Händelser som leder till skriftlig dokumentation och inkommer till förskolechef eller rektor, återrapporteras löpande till förvaltningschefen. Återrapporteringen sker igenom ett epostmeddelande med standardiserad rubrik och lagras i en sekretessbelagd digital mapp. Ordförande, vice ordförande och oppositionsledare delges materialet i samband med ordförandeberedningen inför varje sammanträde. Ordförande avgör om något skall rapporteras vid nämndsammanträde. Hur planen görs känd för alla I Forum för Samråd, den 22 september 2014 diskuteras Likabehandlingsarbetet på skolan. Alla vårdnadshavare på föräldramötet inbjuds att delta vid detta tillfälle. I klassråd diskuteras planen. I elevråd diskuteras planen. Planen mejlas/skickas i pappersform till vårdnadshavare som önskar, då den färdigställts. Tidsplan för uppföljning av likabehandlingsarbetet Aug-sept Gå igenom planen i hela personalgruppen: Repetera/skriv de nya målen och de planerade åtgärderna. Rektors ansvar. Klassföreståndarna går igenom planen, alt. broschyren med eleverna. Klassföreståndarnas ansvar. Sept Nov Feb Mars April Planen skickas in till förvaltningen 30/9. Rektors ansvar. Konferens med terminsavstämning. Är vi på rätt väg? Rektors ansvar tillsammans med specialläraren. Konferens kring likabehandlingsfrågor. Rektors ansvar. Enkätundersökning/intervjuer med elever och vårdnadshavare Rektors ansvar tillsammans med Anna Berglind, Annika Axelsson och klassföreståndare. Konferens med utvärdering av det likabehandlingsarbete vi gjort, utifrån föregående års mål och de åtgärder vi genomfört. Rektors ansvar tillsammans med Anna Berglind och Annika Axelsson. Fortsatt kartläggningsarbete/nulägesbeskrivning och analys av enkätsvar, intervjuer, elevråd mm. All personal ansvarig.

18 Maj Juni-sept Konferens med diskussioner utifrån kartläggningsresultatet. Sätta upp nya mål och planera åtgärder för att uppnå de nya målen. Rektors ansvar tillsammans med Anna Berglind och Annika Axelsson Sammanställning av likabehandlingsplanen. Rektors ansvar tillsammans med Anna Berglind och Annika Axelsson.

19