Litteratur och intervjuer Notiser och länkar/länktips

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Litteratur och intervjuer... 99 Notiser och länkar/länktips... 101"

Transkript

1

2 MUSIK SKALL BYGGAS UTAV GLÄDJE FÖRORD... 3 MUSIK FÖR ALLA - ELLER? Vad är musik?... 7 Musik för folkhälsa? Kropp och själ Ulrica Nilssons forskning Musik och hälsa Töres Theorell HÅKAN JOHANSSON OCH VERKSAMHETEN Håkan Johansson Metoder och verktyg FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ELEVERNA I FOKUS Peter Nordin, ordförande för HSO Dalarna Metha Wahlström-Halse, fritidskonsulent landstinget Dalarna Amanda M, elev till Håkan Amanda N, elev till Håkan Anders, elev till Håkan Lena Daniels, kontaktperson till Anders Andrea, elev till Håkan Christoffer, elev till Håkan Daniel, elev till Håkan Emil, elev till Håkan Fredrik, elev till Håkan Karl-Erik, elev till Håkan Krister, elev till Håkan Gunnel Lindborg, god man till Krister Markus, elev till Håkan Magnus Kindåker, före detta elev till Håkan EFTERORD - TANKAR OCH REFLEKTIONER FRÅN EN PROJEKTLEDARE Litteratur och intervjuer Notiser och länkar/länktips

3

4 FÖRORD Musik skall byggas utav glädje av glädje bygger man musik. Musik, det får ni ändå medge gör glädjen ännu mera glädjerik. Mitt hus är byggt av båda dera, mitt hus det la dom grunden till för flera tusen år sen eller mera, så stig in känn er som hemma om ni vill. [ ] Text: Björn Barlach, sång och musik: Lill Lindfors Musikrummet är inte stort, men det är högt i tak och det spelar ingen roll vad du har för förutsättningar. Det viktiga är vem du är och vad du vill göra. Man bara spelar och är, resten brukar lösa sig menar Håkan Johansson, musikpedagog och eldsjäl. Håkan har lagt ner själ och hjärta i att skapa möjligheter för personer som har en funktionsnedsättning att skapa musik utifrån deras egna villkor och förutsättningar genom digitala hjälpmedel. När jag stolt visade upp projektets rykande färska logga på min facebook i juni månad fick jag frågan Men ska musik byggas av glädje?. Kommentaren ifråga var en blinkning mot ska:et och mitt svar var kort och gott I detta fallet ska det ;). Det är svårt att 3

5 inte smittas av den musikglädjen som ryms inom rummets fyra väggar och fullkomligen exploderar ibland. Det är ännu svårare att inte dra på munnen och bli varm i hjärtat när jag ser hur en del blomstrar i det de gör och tar steg i en riktning som en del människor har sagt åt dem att ge upp. Nog har musiken lockat till såväl personlig som fysisk utveckling. Det kan eleverna själva, Håkan och anhöriga runtomkring vittna om. Musiken som ett verktyg har jag själv använt mig av mer än en gång. Lindat in min melankoli i Leonard Cohens sammetstämma, sprungit ikapp med Scooter i löpspåret, skrivit så det rykt om tangentbordet till Industrial Legacy vol.1 och börjat en lat söndag tillsammans med Billie Holiday. Det finns musik för alla tillfällen och situationer oavsett om jag spelar, sjunger eller bara lyssnar. Musiken gör något med mig och påverkar mitt sinne. Men ibland räcker det inte bara med att ha verktyget musik. Hen måste veta hur och när det ska användas och vilka möjligheter som finns. Här kommer Håkan in i bilden. Det slog mig i ett tidigt skede vilken fingertoppskänsla han har för människorna och hur genuint intresserad han är av vilka de är och vad de vill. Frågan ställs vad man vill göra och sedan börjar dialogen, kreativiteten och Vi kan väl prova?. Sedan januari 2012 drivs projektet Musik ska Byggas utav Glädje i Falun som är dess födelseort. Siktet är inställt på tre år med uppstart av verksamhet i Sensus Mellansverige på orter där vi har kontor. Men vi vill naturligtvis sprida musikglädjen till alla som vill ta emot den! Projektet bedrivs i regi av Sensus Mellansverige, Allmänna Arvsfonden, Landstinget Dalarnas Vuxenhabilitering och Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation (HSO) Dalarna. //Kerstin Björsson Projektledare Sensus 4

6 MUSIK FÖR ALLA ELLER?

7

8 MUSIK FÖR ALLA - ELLER? Vad är musik? Ordet musik kommer från latinskans mu sica som stammar från grekiskans mousik? (te chn?) vilket betyder musernas (konst). I grekisk och romersk mytologi var muserna poesins gudinnor till en början. De kom senare att vara en källa till inspiration även för andra konstnärer, filosofer och intellektuella. I dagens moderna språk hittar vi rester av dem i ord som musik och museum. Men vad är egentligen musik? Hur skulle du förklara begreppet musik för någon som aldrig har kommit i kontakt med fenomenet? Nationalencyklopedin säger att det är en kulturyttring som inte kan ringas in med någon allmän och heltäckande definition. Vad man lite generellt kan säga är att musik brukar bestå av ett organiserat ljud. Det är också vanligt att man ser flera olika fenomen inblandade som poesi och dans. Kanske har du sprungit på begreppet att det låter som musik i mina öron när du hört något du gillar. Vi kan också prata om oljud både när vi pratar om musik vi inte tycker vi förstår oss på, eller ens vill kalla för musik. Likväl som oljud kan vara slamret från gatuarbetare utanför fönstret när vi försöker sova eller någon som väsnas alldeles för högt i köket. Precis som de flesta begrepp har innebörden av begreppet musik växlat över tid och rum. Men från 1900-talet och framåt i takt med att vi har fått en ökad kunskap om världens alla kulturer, så har vi fått en mer särskild syn på begreppet musik. Idag när vi säger musik kan vi prata om alla slags ickespråkliga ljud som vi skapar med rösten eller olika ljudredskap. Med den tekniska och digitala utvecklingen har även helt nya världar öppnat sig inom begreppet ljud och musik. Vi pratar ofta om musik som ett globalt språk eller ett känslans språk. Vi behöver inte alltid kunna tala med varandra, eller förstå vad som sjungs för att ta till oss musik och lite 7

9 förstrött stampa takten, knäppa med fingrarna eller nynna med. Det finns de som hävdar att musiken som ett känsloframkallande språk bara är en metafor, men andra säger att det kan kommunicera icke-verbala meddelanden ett abstrakt och ordlöst språk. Ett historiskt perspektiv på musiken När började vi producera det vi idag kallar musik? Det är svårt att peka på en fast tidpunkt då människan börja göra musik, även om vi länge har använt ljud och ljudredskap. Att skriva EN global musikhistoria är också svårt. Det är bättre att tala om skilda framställningar och samtida skeenden som ibland kommer i kontakt med varandra. I Noter om musik och hälsa skriver Töres Theorell om att en del författare betonat vikten av musik hos vissa människogrupper för deras överlevnad i farliga miljöer. Under tidiga stadium i utvecklingen har musik använts i riter och religiösa sammanhang för att stärka grupper. Om nu musiken var något som var viktigt för överlevnad kan man spekulera i om de som inte klarade av att ingå i gruppens sammanhållning hade sämre förhållanden för överlevnad än andra. Var individens benägenhet att ingå i ett musikaliskt sammanhang viktigt för stärkandet av gruppen? Om man betraktar musiken som ett hjälpmedel och verktyg för gruppens överlevnad kan det vara lättare att se den musikaliska faktorn som en tänkbar del i gruppens fortlevnad. Att vara tondöv är mycket ovanligt i normalbefolkningen, liksom att vara genuint omusikalisk 1 (2009). Theorell lyfter fram en intressant aspekt i diskussionen kring människans förmåga att relatera till musik. Det kan vara något som har gynnats i utvecklingen. Det låter som en rätt spännande tanke att filosofera och forska i tycker jag personligen. Theorell framhåller dock en viktig poäng: svårigheten med att renodla musikens betydelse har att göra med 8 1 De flesta omusikaliska människor har egentligen musikalisk potential men är otränade i musik. Att vara tondöv innebär att man har svårt att bedöma tonernas intervall och sjunger falskt. De flesta som är tondöva kan ändå uppskatta musik och relatera till den. Att lida av riktig omusikalitet amusi är mycket ovanligt. Amusi innebär att man uppfattar musik som oljud och överhuvudtaget inte kan uppfatta någon mening med melodier.(theorell, 2009)

10 det faktum att den alltid ingår i ett sammanhang (2009). Det kan bli svårt att forska och få fram resultat i ett fenomen som är tätt sammanlänkat med andra fenomen. Var går gränserna? Vilka effekter och utvecklingar kan man se som bara är till följd av musiken? Kräver vissa effekter och utvecklingar ytterligare en faktor som samarbetar med musiken för att vi ska se resultat? Grunden till modern musikvetenskap tillkom under 1800-talet och sprang ur det allmänna intresset för historia och folkliga manifestationer. Det var under en tid då intresset för den egna nationen var stort och nationalromantiken spirade. När man började värdera musik som en av de stora konstarterna blev det också motiverat att ägna sig åt systematiska och vetenskapliga studier i ämnet. Sedan studier började bedrivas i ämnet vi idag kallar för musikvetenskap har mycket hänt. Nu inbegriper begreppet musikvetenskap områden som musikhistoria, musikteori, musiketnologi, musiksociologi, musikfilosofi/ estetik, musikpsykologi, musikakustik och instrumentforskning. Men tankar kring musik, teori och vilken inverkan musiken egentligen har på oss, eller vilken plats den kan tänkas ha i universum har funnits mycket tidigare. Pythagoras (ca f.kr.) var en grekisk filosof och matematiker från Samos. Han ska ha upptäckt ett matematiskt förhållande mellan tonens höjd och strängens längd. Med den upptäckten hoppades man att verkligheten kunde beskrivas genom förhållandet mellan tal. Begreppet sfärernas harmoni handlar om att planetsfärernas storlek kunde beskrivas som musikaliska intervall. I Ulrica Nilssons Vårdande musik kan man läsa att Pythagoras betecknas som musikvetenskapens fader och hade en matematisk färgad musikförståelse med inslag av mystik i sin musiklära. Han menade att musik påverkar själen och förordade musik och diet som behandling för att förbättra och underhålla harmonin mellan kropp och själ (2009). Några andra personer som även haft tankar kring kopplingen mellan musik och hälsa var till exempel sjuksköterskan Florence Nightingale ( ). Nightingale var en företrädare för musik vid behandling för ohälsa. Hon noterade att olika typer av musik gav 9

11 olika effekter på soldaternas hälsa. Musik med vindliknande ljud kunde verka positivt så tillvida att det associerades med frisk luft som verkade gott för de sjuka (Nilsson, 2009). Evan O Neill Kane ( ) var läkare och kirurg under tidigt 1900-tal och hävdade att de patienter som lyssnade på musik under operationen hade ett minskat behov av smärtstillande och mindre upplevd oro. Kane visade också på hur blodgenomströmningen i hjärtat påverkades av om musiken var livlig eller lugn (Nilsson, 2009). Lyfter vi blicken och tittar på musiken ur ett historiskt och geografiskt perspektiv idag är de musikaliska omvälvningarna stora och både tillgången och användandet av musik har ökat. Musiken finns närvarande i nästan alla vinklar och vrår av vårt moderna samhälle. Varför inte observera under en dag hur många gånger du kommer i kontakt med musik i dess olika former, eller räkna efter hur många människor du ser med hörlurar i öronen. Theorell pekar på att musikens snabba spridning och lättillgängligheten kan vara ett led i att den förstärker känslor och betraktas som en gränsöverskridande kanal för kommunikation. Historiskt sett precis som i dagens samhälle kan olika sociala grupper och åldersgrupper associeras med olika sorters musik. En logisk följd av musikens effekt på gruppsammanhållning och identitet som stammar från långt tillbaka i tiden (2009)? Musik för folkhälsa? På Kulturdepartementets hemsida kan man under kulturpolitiska mål läsa att: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: 10 Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.

12 Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Det flesta människor brukar vara rörande överens om vikten av kultur och att det finns i vårt samhälle. Vad kulturen ger oss för något, och vilken form av kultur som tillför oss något varierar. Det är ibland svårt att prata om sanningar som man kan väga, mäta och sedan presentera i diagram. Men på sista tiden har det börjat dyka upp allt mer forskning i ämnet kultur i relation till hälsa och sjukvård. Region Skåne har på uppdrag från regeringen bedrivit pilotprojektet Kultur på recept med goda resultat. Där har man observerat två hälsogenererande processer som påverkat projektdeltagarna positivt dels de kulturella aktiviteterna som sådana och dels den sociala samvaron och sammanhanget som man hamnat i. Att delta i eller utöva kulturaktiviteter i sig gör oss inte friska, men det är ett viktigt verktyg, en resurs och ett behov hos människor. Statens folkhälsoinstitut gav 2005 ut skriften Kultur för hälsa som då var en exempelsamling på forskning och praktik i ämnet. Där kan man konstatera att musiken hör till den kulturupplevelse som är den mest utforskade och där man exemplifierar med: En svensk studie om hur välbefinnandet ökar hos amatörmusiker som deltar i sångundervisning. Ett annat experiment visar hur fysiska prestationer kan öka hos människor som lyssnar till musik, eller att barn som fått musikundervisning har höjt sin intelligenskvot. En svensk pilotstudie pekar på att nivåerna av stresshormon kan sänkas vid utökad musikundervisning. 11

13 Musik har använts terapeutiskt i vården, där till exempel dementa patienter har blivit öppnare för kontakt och samarbete när vårdgivaren sjunger. I essän Kulturhjärnan som Hugo Lagercrantz skrivit kan man läsa om Jean-Pierre Changeux, professor och neurolog, som i boken The Good, the True, and the Beautiful a neuronal approach närmat sig vår drift till kultur ur ett neurologiskt perspektiv. Där pekar han på att människan har en biologisk drift att ägna sig åt vetenskap och kultur, bland annat för att hjärnans belöningssystem stimuleras. I rapporten Onödig ohälsa (2008) från Statens Folkhälsoinstitut står det att människor med en funktionsnedsättning har mycket lägre inkomst och sämre ekonomiska marginaler än vad den stora majoriteten av befolkningen har. De ekonomiska förutsättningarna blir således en bidragande faktor för att hälsotillståndet är sämre hos personer med en funktionsnedsättning. Att ha en funktionsnedsättning betyder inte per automatik att man har en sämre hälsa, men det är en hälsorisk att ha en funktionsnedsättning. En fråga som rapporten ställer sig är huruvida hälsan för personer med en funktionsnedsättning är sämre än vad den borde vara. Så hur ska vi nu knyta ihop allt det här? Att musiken kan vara potentiell friskvård som utvecklar, stimulerar och gör oss friskare? Samtidigt som det skulle kunna vara en biologisk drift som vi har och med en kulturpolitik som pratar om att främja allas rätt till kulturella upplevelser och uttryck. 12 Ovanpå det lägger vi att människor som har en funktionsnedsättning har sämre ekonomiska marginaler än den stora majoriteten av befolkningen och att en funktionsnedsättning kan vara en hälsorisk. Men vad kan egentligen musiken åstadkomma? Är det en dunderkur

14 som kommer göra oss alla till friska och glada individer om vi bara får förutsättningarna att ta del av den? Vi kikar närmare på lite mer forskning inom ämnet musik och hälsa för att se vad musikpillret kan tänkas ha för positiva effekter. Kropp och själ Ulrica Nilssons forskning Ulrica Nilsson är forskningshandledare och docent i vårdvetenskap. Hon har bland annat arbetat med att undersöka musikens betydelse för kropp och själ. I Vårdande musik (2009) berättar hon om hur musik kan främja hälsan och lindra lidande. Man kan komma åt känslor med musiken som en katalysator och förstärkare och på så vis få en terapeutisk effekt. Något som positivt kan påverka hjärtsjuka genom sänkt puls och blodtryck. Av Nilsson får vi lära oss att det inte finns något särskilt musikcentra i hjärnan, men att tinningloberna och den primära hörselbarken spelar en central roll. Allmänt kan man säga att detaljanalys av musik gör vi i vänster sida och melodisk helhet upplever vi i höger sida av hjärnan. Är vi otränade i musik använder vi framför allt höger hjärnhalva för att få helhetsintryck och göra allmänna bedömningar. Är vi musikaliskt tränade kopplar vi på vänster hjärnhalva för att göra analyser av tempo, toner, melodier och så vidare. Musik väcker känslor och kan uppkomma som en direkt reaktion vid lyssnande. Känslor är elementära och ursprungliga. Deras säte hittar vi i det så kallade limbiska systemet. Det limbiska systemet tillhör det centrala nervsystemet och kallas ibland för känslohjärnan. Stress, sexualitet, minne och inlärning är funktioner som står i nära relation till det limbiska systemet. En gång slank jag in på en Allhelgonakonsert i St Ignazio i Rom. När organisten öppnade konserterten med Bachs Toccata och fuga i d-moll reste sig vartenda hårstrå på mig. Det var en härlig musikupplevelse vars känsla jag minns än idag. Detta fenomen med kalla kårar, rysningar och frysningar kan man ibland få i samband med starka musikupplevelser förklarar Nilsson. Fenomenet kallas synestesier och innebär att man fått sinnesintryck från ett annat sinne än det som faktiskt stimuleras, såsom hörseln. Detta fenomen uppkommer framför allt när man lyssnar på musik som man känner till 13

15 bra och lärt sig tycka om. Detta förklaras genom att det sympatiska nervsystemet kopplas på. Det sympatiska nervsystemet styr kroppstemperaturen genom att reglera svettningar och hudgenomblödningar och kan även utsöndra endorfin. Musik kan också minska beteendestörningar och förbättra sociala, kognitiva och emotionella funktioner berättar Nilsson. Hos personer med Alzheimer och demens kan det reducera ett aggressivt och oroligt beteende. Musiken kan även stimulera den språkliga förmågan, sinnet, innehåll och ordflöde. Att lyssna till lugn och avslappnande musik när man ska lägga sig kan öka kvalitén på sömn. En längre sömn med mindre störningar ger en bättre vaken tid under dagen. Vilar du under dagen och samtidigt lyssnar på musik kan du känna dig mindre stressad, uppleva mindre smärta, få sänkt blodtryck och andningsfrekvens. Det var åtminstone vad patienterna upplevde när man undersökte det här. Musik och hälsa Töres Theorell Töres Theorell är professor emeritus i psykosocial miljömedicin och har arbetat mycket med stressforskning. Musiken har funnits med honom i forskning likväl som privat och han har frågat sig vad musiken kan ha för betydelse för människan. Theorell själv har alltid sjungit och spelat fiol, med föräldrar som arbetat med musik har den alltid funnits med honom i hemmet. Det finns musik som skapar ett lugn samtidigt som den stimulerar honom. I boken Noter om musik och hälsa (2009) intresserar han sig för folkhälsa och musik kan man hitta hälsoeffekter hos människor som gör och spelar musik? Theorell tror själv att musik har en positiv betydelse för vår hälsa. Men det bör dock inte vara något tvång i att sjunga, lyssna på musik eller gå på en konsert. Det tror han inte det finns några positiva effekter av, vare sig fysiska eller psykiska. 14 Forskning har konstaterat att ljud och ljusimpulser kan färdas via två vägar till hjärnan, en hög och en låg väg. När man samtalar tar samtalsimpulserna den höga vägen, medan en stor del av musikimpulserna tar den låga och snabba vägen. Man kan säga att musikimpulserna tar bakvägen in till centra i hjärnan som är oåtkomligt för de vanliga samtalen.

16 Detta kan vara intressanta aspekter när man har med hjärnor att göra som inte fungerar på samma sätt som den stora majoritetens och där vissa banor i hjärnan är avbrutna eller aldrig har fungerat. När vi försöker nå de inre delarna av hjärnan kanske det inte funkar via de vanliga vägarna, men funktionen finns ändå därinne. Det gäller bara att hitta en alternativ väg. Exempel på detta finns bland annat inom demensvård, personer som fått motorisk afasi till följd av stroke, vid Parkinson, hos personer med en utvecklingsstörning och barn med autism. Den mest avancerade användingen av musik i behandlingens tjänst är musikterapi. Det är en vidareutbildning för musiker med en psykologisk kompetens. Musikterapeuten har kunskaper i musik, psykologi och psykoterapi. En musikterapeut jobbar framförallt inom psykiatrin och behandlar vanligen psykiatriska eller psykologiska symptom. Men musikterapi kan även användas för kroppsliga besvär, till exempel vid kroniska smärttillstånd. Principen inom musikterapi är att förstärka känslomässiga tillstånd hos patienten som behövs för att den ska ta sig vidare i behandlingen. Utgångspunkten om att musik kan aktivera hjärnan via andra vägar än de vanliga kan vara en anledning till att musikterapi är verksamt. Så vad händer i kroppen när man sjunger? Vi får lära oss att det är lättare att förstå effekterna i kroppen av att lyssna på musik än att förstå effekterna av att sjunga. Det har delvis att göra med vilken inställning vi har till att sjunga. Är vi bekväma med det eller blir vi dödsförskräckta? Att sjunga innebär att man engagerar kroppsliga aktiviteter som påverkar andning, hjärtverksamhet och hormoner. Det man kan uttala sig om är den totala effekten av att sjunga. Det är i princip omöjligt att uttala sig om huruvida effekten kommer sig av estetiska eller kroppsliga processer. Det finns också en skillnad om jag är professionell sångare där sången mer är kopplad till prestation. Men sammantaget kan man konstatera att sångare blir mer avspända och energiska efter en lektion, oavsett om jag är glad amatör eller nitisk professionell. Under en sånglektion gick pulsen upp med omkring 20 slag per minut, vilket motsvarar 15

17 en lindrig fysisk ansträngning. När vi andas in ökar pulsen, och när vi andas ut sänks den. Detta kallas hjärtfrekvensvaribilitet. Att ha ett varierat mönster på den är positivt. Det kan läsas som att vi har lättare att anpassa oss i vår tillvaro om vi har en stor biologisk flexibilitet. Man ser till exempel en liten variation i pulsen hos människor som är sjuka och stressade, exempelvis har djup depression och utmattningssymptom. En stor hjärtfrekvensvariation tyder alltså på att vi mår bra och behärskar vår situation på ett biologiskt bra sätt. Har vi publik när vi sjunger brukar pulsen öka ytterligare. Musikupplevelser verkar också kunna stimulera förmågan hos vår kropp i reparation och ersättning av celler på samma vis som fysisk träning gör. Anabolism kallas den processen i kroppen som reparerar och bygger upp celler. Har vi en intensiv stressreaktion går anabolismen på sparlåga, vår kropp är istället på helspänn och redo att handla. Om anabolismen störs och går på sparlåga under en alltför lång tid kan vi bli sjuka. Viktiga inre organ som hjärta, lever och njurar kan då ta skada. Efter sånglektion kunde man konstatera att oxytocinhalten i blodet ökat. Hormonet oxytocin förknippas med lugn och ro samt minskar smärta och ångest. Det finns en del som talar om Mozarteffekten som innebär att den matematiska förmågan och intellektets utveckling ökar hos barn och studenter om de lyssnar på klassisk musik. Theorell understryker dock att han anser att det är känslorna som är människans drivkraft. Kan man inte tolka sina egna eller andras känslor är risken större att man blir förvirrad och stressad i jobbiga situationer eller feltolkar omgivningens signaler. Han är övertygad om att musiken hjälper barn i en känslomässig träning. 16

18 HÅKAN JOHANSSON OCH VERKSAM- HETEN

19

20 HÅKAN JOHANSSON OCH VERKSAMHETEN Håkan Johansson Håkan Johansson är uppväxt i Rättvik omkring Siljan. Med sig från barnsben har han musiken som hela tiden har funnits med i bilden. Arvet kommer från hans morfar, riksspelmannen Fyr-Olof Söderström. Håkan förklarar för mig att han alltid tyckt om skapandet: Just det här att jag får göra själv vad jag vill. I färger, eller i snickerier. Jag höll på mycket med sånt, finsnickerier och grejer. Och musiken också, jag började som sexåring att spela piano. För det var ju som tradition hemma att man skulle spela. Håkan berättar om hur hans far spelade fiol och trombon. Hur fadern som annars var bilelektriker kom upp från källaren på helgerna där hans verkstad var. Då spelade de tillsammans, något som fadern njöt av. Håkans intresse för trombonen kommer från fadern. Han började ta lektioner och gav sig ut att spela dansmusik, även om det blev att han spelade mycket Hammondorgel då. Håkan började nära tanken att han ville lära sig mer på riktigt. Det startade med lektioner på kyrkorgeln i Rättvik. Efter det gick han vidare till konservatoriet i Falun och musiklinjen. Huvudinstrumenten var då trombon och piano. Håkan fortsatte till musikhögskolan i Ingesund där han studerade till brasslärare. Det första jobbet som nybakad musiklärare blev i Borås. Det kommer ett godmodigt skratt från Håkan när han berättar: Men sen är det då den där patriotiska dalmasen inom en, man längtar tillbaka till det här klimatet kanske. När jag var hemma en gång så träffade jag en gammal spelkompis som jag frågade om det inte fanns något jobb i Falun eller. Jo, de skulle visst ha en brasslärare. Så jag sökte Och det gick ju bra, jag fick det. Så här har jag nu jobbat på Dans- och musikskolan i Falun i över 30 år. Som brasslärare och jag har haft mycket orkesterar. Jag gjorde något som jag tyckte var ganska kul i och med att jag spelade mycket storband själv. 19

21 Håkan berättar att han i ett tidigt stadie började sätta ihop ackompanjemang på kassettband till ungdomarna. Han noterade att när de stod och spelade själva var de ganska orytmiska. Men om man har något att spela till brukar det ordna upp sig förklarar han. Med en enkel trummaskin och Hammondorgel började Håkan alltså göra komp på kassettband och tryckte upp häften till det. Det var ett lyckat drag konstaterar han, för det började hända saker då. Och på ett sätt är det faktiskt en liten grund till hur han jobbar idag. Idag jobbar Håkan mycket med musik och komponerar själv. Just nu är det framförallt avslappningsmusik då han håller på och mediterar mycket själv. Det andliga och fysiska välmåendet är viktigt för honom. Genom åren har han simmat mycket och sysslat med triathlon. Sysslar man med blåsinstrument är det bra med ett gott flås menar han med ett leende. Håkan berättar för mig att hans strävan är balans i det yttre och inre, då blir man en lugnare människa. I slutändan är han intresserad av att alla ska må bra och att själv leva ett bra och enkelt liv. 20 Jag frågar Håkan hur han kom in på den verksamheten som han håller på med idag. Håkan drar sig till minnes att allt började med en förälder som tog kontakt med musikledaren på Dans- och musikskolan och undrade om det inte fanns något hans son kunde delta i, även om han inte riktigt hade samma motorik som alla andra. Musikledaren pratade med Håkan som antog utmaningen och fick träffa Christoffer för första gången. De började med att prova ett elpiano, men det fungerade inget bra. Då kom de på att det fanns trumpads, plattor, som man kunde spela på. En ny värld öppnades. Det var också i den här svängen som det digitala mediet kom in i Håkans liv.

22 Med ett skratt berättar Håkan: I samband med det här så fick vi en kurs på musikskolan om musikprogram på dator. Och då tänkte jag så här, musikprogram på datorn, vad kan det va för nåt. Det var första reaktionen det, vad är det för konstigt. Men jag gick den kursen till programmet som hette Notator. När jag fick det där och började titta på möjligheterna WOW, vilket grej! Precis det som jag har gjort, men det här kan man utveckla i princip hur mycket som helst kände jag. Tillsammans fortsatte Håkan och Christoffer att utforska de nya möjligheterna. Det började också komma fler elever, bland annat från habiliteringen, när ryktet om Håkan och hans verksamhet spred sig. När det kommer en ny elev till Håkan har han för det mesta bara ett namn och sen börjar dialogen dem emellan. Att det finns en diagnos med i bilden är inget de brukar tala om eller bry sig om. Håkan pratar varmt om de människorna han spelar med. De är raka och enkla på ett väldigt fint vis. Att de kommer hit och börjar med en grej öppnar dörren till så mycket annat konstaterar han: Vi är spelkompisar. Vi spelar tillsammans efter den förmågan vi allihop har. Det tycker jag har funkat väldigt bra. För då försvinner mycket det här det är lätt 21

23 att man kan få en stämpel på sig. Jaha, jag har det, då är det så och så Ju mer man kan få bort det där, vara som vanligt... Då börjar man uppleva andra saker. Och det visar sig sen i musiken, när man börjar uppleva rätt ljud och allting. Det försvinner, begränsningen. Det är min uppfattning. [ ] Man skiter i allt och bara spelar och är. Håkan understryker vikten av lyhördhet gentemot de människor som han möter, tillsammans med ödmjukheten och respekten är det de absolut viktigaste ingredienserna. Lyssna på vad de säger, låt dem berätta vad de vill göra, intressera dig för vad de är för personer. Sen är det bara att pröva sig fram kring vad som funkar menar Håkan. Han har själv inte gått några särskilda kurser i hur han ska arbeta med sina elever. Håkan säger bestämt att man ser det på deras ögon och hur de uppträder, vad de gör och vilka förmågor de har. Det är bara att lyssna in personen och försöka tillfredsställa önskningarna. Vad eleven vill är det som är viktigt, och det genuina intresset för det går aldrig att fejka. Det märker de på en gång säger Håkan med eftertryck. Håkans tips och tankar för dig som vill jobba med denna verksamhet Håkan poängterar att det är viktigt att vara bra på ett instrument, att kunna spela och behärska det. Även om det inte är det viktigaste. Han understryker bestämt att det framförallt handlar om att ha en känsla för människor och visa dem respekt. Man måste vara lyhörd och kunna lägga sig på rätt nivå, oavsett vilken bakgrund man har. Håkan lyfter också fram assistenternas roll i det hela. Man ska inte vara rädd för att prata med dem. De känner ju i regel eleven väldigt väl. Ofta är de med, men det är inget måste. Eleverna kan själva välja om de vill att assistenterna ska närvara eller ej. Vad gäller musiken som är aktuell blir det ofta dansband, en musik som är snäll och har en enkelhet. Men ju längre eleverna håller på, desto bredare brukar spektrumet bli. 22

OM ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG MUSIKGLÄDJE KERSTIN BJÖRSSON FÖRLAGET

OM ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG MUSIKGLÄDJE KERSTIN BJÖRSSON FÖRLAGET OM ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG MUSIKGLÄDJE KERSTIN BJÖRSSON FÖRLAGET OM ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG MUSIKGLÄDJE KERSTIN BJÖRSSON FÖRLAGET Kerstin Björsson: Musik ska Byggas utav Gädje Sensus Studieförbund 2012

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Funkibatorsk ativitetsprogram. Aktivitetsprogram

Funkibatorsk ativitetsprogram. Aktivitetsprogram Aktivitetsprogram Häng med på Funkibators aktivitetsprogram! Det är roligt att röra på sig, kroppen tycker om det och det är kul att lära sig nya saker. Ibland bubblar det i armar och ben när man spelat

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

15-20 juli 2014. Afrikansk dans, indisk yoga& massage

15-20 juli 2014. Afrikansk dans, indisk yoga& massage 15-20 juli 2014 Afrikansk dans, indisk yoga& massage Med Umeå utsedd till Europas kulturhuvudstad 2014 så bidrar vi denna sommar starkt till det internationella kulturella utbytet! Underbara sommarön Norrbyskär

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori Bli musikant Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s f y r a bli musikant innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Le k t i o n t r e Le k t i o n f y r a Lektion

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Hälsans toner. Musik för ökat välbefinnande

Hälsans toner. Musik för ökat välbefinnande Hälsans toner Musik för ökat välbefinnande Musik och hälsa Få saker i livet berör oss så mycket som vår hälsa. Det finns många olika sätt att tala om hälsa. Det medicin ska, naturvetenskapliga perspektivet

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer