Litteratur och intervjuer Notiser och länkar/länktips

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Litteratur och intervjuer... 99 Notiser och länkar/länktips... 101"

Transkript

1

2 MUSIK SKALL BYGGAS UTAV GLÄDJE FÖRORD... 3 MUSIK FÖR ALLA - ELLER? Vad är musik?... 7 Musik för folkhälsa? Kropp och själ Ulrica Nilssons forskning Musik och hälsa Töres Theorell HÅKAN JOHANSSON OCH VERKSAMHETEN Håkan Johansson Metoder och verktyg FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ELEVERNA I FOKUS Peter Nordin, ordförande för HSO Dalarna Metha Wahlström-Halse, fritidskonsulent landstinget Dalarna Amanda M, elev till Håkan Amanda N, elev till Håkan Anders, elev till Håkan Lena Daniels, kontaktperson till Anders Andrea, elev till Håkan Christoffer, elev till Håkan Daniel, elev till Håkan Emil, elev till Håkan Fredrik, elev till Håkan Karl-Erik, elev till Håkan Krister, elev till Håkan Gunnel Lindborg, god man till Krister Markus, elev till Håkan Magnus Kindåker, före detta elev till Håkan EFTERORD - TANKAR OCH REFLEKTIONER FRÅN EN PROJEKTLEDARE Litteratur och intervjuer Notiser och länkar/länktips

3

4 FÖRORD Musik skall byggas utav glädje av glädje bygger man musik. Musik, det får ni ändå medge gör glädjen ännu mera glädjerik. Mitt hus är byggt av båda dera, mitt hus det la dom grunden till för flera tusen år sen eller mera, så stig in känn er som hemma om ni vill. [ ] Text: Björn Barlach, sång och musik: Lill Lindfors Musikrummet är inte stort, men det är högt i tak och det spelar ingen roll vad du har för förutsättningar. Det viktiga är vem du är och vad du vill göra. Man bara spelar och är, resten brukar lösa sig menar Håkan Johansson, musikpedagog och eldsjäl. Håkan har lagt ner själ och hjärta i att skapa möjligheter för personer som har en funktionsnedsättning att skapa musik utifrån deras egna villkor och förutsättningar genom digitala hjälpmedel. När jag stolt visade upp projektets rykande färska logga på min facebook i juni månad fick jag frågan Men ska musik byggas av glädje?. Kommentaren ifråga var en blinkning mot ska:et och mitt svar var kort och gott I detta fallet ska det ;). Det är svårt att 3

5 inte smittas av den musikglädjen som ryms inom rummets fyra väggar och fullkomligen exploderar ibland. Det är ännu svårare att inte dra på munnen och bli varm i hjärtat när jag ser hur en del blomstrar i det de gör och tar steg i en riktning som en del människor har sagt åt dem att ge upp. Nog har musiken lockat till såväl personlig som fysisk utveckling. Det kan eleverna själva, Håkan och anhöriga runtomkring vittna om. Musiken som ett verktyg har jag själv använt mig av mer än en gång. Lindat in min melankoli i Leonard Cohens sammetstämma, sprungit ikapp med Scooter i löpspåret, skrivit så det rykt om tangentbordet till Industrial Legacy vol.1 och börjat en lat söndag tillsammans med Billie Holiday. Det finns musik för alla tillfällen och situationer oavsett om jag spelar, sjunger eller bara lyssnar. Musiken gör något med mig och påverkar mitt sinne. Men ibland räcker det inte bara med att ha verktyget musik. Hen måste veta hur och när det ska användas och vilka möjligheter som finns. Här kommer Håkan in i bilden. Det slog mig i ett tidigt skede vilken fingertoppskänsla han har för människorna och hur genuint intresserad han är av vilka de är och vad de vill. Frågan ställs vad man vill göra och sedan börjar dialogen, kreativiteten och Vi kan väl prova?. Sedan januari 2012 drivs projektet Musik ska Byggas utav Glädje i Falun som är dess födelseort. Siktet är inställt på tre år med uppstart av verksamhet i Sensus Mellansverige på orter där vi har kontor. Men vi vill naturligtvis sprida musikglädjen till alla som vill ta emot den! Projektet bedrivs i regi av Sensus Mellansverige, Allmänna Arvsfonden, Landstinget Dalarnas Vuxenhabilitering och Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation (HSO) Dalarna. //Kerstin Björsson Projektledare Sensus 4

6 MUSIK FÖR ALLA ELLER?

7

8 MUSIK FÖR ALLA - ELLER? Vad är musik? Ordet musik kommer från latinskans mu sica som stammar från grekiskans mousik? (te chn?) vilket betyder musernas (konst). I grekisk och romersk mytologi var muserna poesins gudinnor till en början. De kom senare att vara en källa till inspiration även för andra konstnärer, filosofer och intellektuella. I dagens moderna språk hittar vi rester av dem i ord som musik och museum. Men vad är egentligen musik? Hur skulle du förklara begreppet musik för någon som aldrig har kommit i kontakt med fenomenet? Nationalencyklopedin säger att det är en kulturyttring som inte kan ringas in med någon allmän och heltäckande definition. Vad man lite generellt kan säga är att musik brukar bestå av ett organiserat ljud. Det är också vanligt att man ser flera olika fenomen inblandade som poesi och dans. Kanske har du sprungit på begreppet att det låter som musik i mina öron när du hört något du gillar. Vi kan också prata om oljud både när vi pratar om musik vi inte tycker vi förstår oss på, eller ens vill kalla för musik. Likväl som oljud kan vara slamret från gatuarbetare utanför fönstret när vi försöker sova eller någon som väsnas alldeles för högt i köket. Precis som de flesta begrepp har innebörden av begreppet musik växlat över tid och rum. Men från 1900-talet och framåt i takt med att vi har fått en ökad kunskap om världens alla kulturer, så har vi fått en mer särskild syn på begreppet musik. Idag när vi säger musik kan vi prata om alla slags ickespråkliga ljud som vi skapar med rösten eller olika ljudredskap. Med den tekniska och digitala utvecklingen har även helt nya världar öppnat sig inom begreppet ljud och musik. Vi pratar ofta om musik som ett globalt språk eller ett känslans språk. Vi behöver inte alltid kunna tala med varandra, eller förstå vad som sjungs för att ta till oss musik och lite 7

9 förstrött stampa takten, knäppa med fingrarna eller nynna med. Det finns de som hävdar att musiken som ett känsloframkallande språk bara är en metafor, men andra säger att det kan kommunicera icke-verbala meddelanden ett abstrakt och ordlöst språk. Ett historiskt perspektiv på musiken När började vi producera det vi idag kallar musik? Det är svårt att peka på en fast tidpunkt då människan börja göra musik, även om vi länge har använt ljud och ljudredskap. Att skriva EN global musikhistoria är också svårt. Det är bättre att tala om skilda framställningar och samtida skeenden som ibland kommer i kontakt med varandra. I Noter om musik och hälsa skriver Töres Theorell om att en del författare betonat vikten av musik hos vissa människogrupper för deras överlevnad i farliga miljöer. Under tidiga stadium i utvecklingen har musik använts i riter och religiösa sammanhang för att stärka grupper. Om nu musiken var något som var viktigt för överlevnad kan man spekulera i om de som inte klarade av att ingå i gruppens sammanhållning hade sämre förhållanden för överlevnad än andra. Var individens benägenhet att ingå i ett musikaliskt sammanhang viktigt för stärkandet av gruppen? Om man betraktar musiken som ett hjälpmedel och verktyg för gruppens överlevnad kan det vara lättare att se den musikaliska faktorn som en tänkbar del i gruppens fortlevnad. Att vara tondöv är mycket ovanligt i normalbefolkningen, liksom att vara genuint omusikalisk 1 (2009). Theorell lyfter fram en intressant aspekt i diskussionen kring människans förmåga att relatera till musik. Det kan vara något som har gynnats i utvecklingen. Det låter som en rätt spännande tanke att filosofera och forska i tycker jag personligen. Theorell framhåller dock en viktig poäng: svårigheten med att renodla musikens betydelse har att göra med 8 1 De flesta omusikaliska människor har egentligen musikalisk potential men är otränade i musik. Att vara tondöv innebär att man har svårt att bedöma tonernas intervall och sjunger falskt. De flesta som är tondöva kan ändå uppskatta musik och relatera till den. Att lida av riktig omusikalitet amusi är mycket ovanligt. Amusi innebär att man uppfattar musik som oljud och överhuvudtaget inte kan uppfatta någon mening med melodier.(theorell, 2009)

10 det faktum att den alltid ingår i ett sammanhang (2009). Det kan bli svårt att forska och få fram resultat i ett fenomen som är tätt sammanlänkat med andra fenomen. Var går gränserna? Vilka effekter och utvecklingar kan man se som bara är till följd av musiken? Kräver vissa effekter och utvecklingar ytterligare en faktor som samarbetar med musiken för att vi ska se resultat? Grunden till modern musikvetenskap tillkom under 1800-talet och sprang ur det allmänna intresset för historia och folkliga manifestationer. Det var under en tid då intresset för den egna nationen var stort och nationalromantiken spirade. När man började värdera musik som en av de stora konstarterna blev det också motiverat att ägna sig åt systematiska och vetenskapliga studier i ämnet. Sedan studier började bedrivas i ämnet vi idag kallar för musikvetenskap har mycket hänt. Nu inbegriper begreppet musikvetenskap områden som musikhistoria, musikteori, musiketnologi, musiksociologi, musikfilosofi/ estetik, musikpsykologi, musikakustik och instrumentforskning. Men tankar kring musik, teori och vilken inverkan musiken egentligen har på oss, eller vilken plats den kan tänkas ha i universum har funnits mycket tidigare. Pythagoras (ca f.kr.) var en grekisk filosof och matematiker från Samos. Han ska ha upptäckt ett matematiskt förhållande mellan tonens höjd och strängens längd. Med den upptäckten hoppades man att verkligheten kunde beskrivas genom förhållandet mellan tal. Begreppet sfärernas harmoni handlar om att planetsfärernas storlek kunde beskrivas som musikaliska intervall. I Ulrica Nilssons Vårdande musik kan man läsa att Pythagoras betecknas som musikvetenskapens fader och hade en matematisk färgad musikförståelse med inslag av mystik i sin musiklära. Han menade att musik påverkar själen och förordade musik och diet som behandling för att förbättra och underhålla harmonin mellan kropp och själ (2009). Några andra personer som även haft tankar kring kopplingen mellan musik och hälsa var till exempel sjuksköterskan Florence Nightingale ( ). Nightingale var en företrädare för musik vid behandling för ohälsa. Hon noterade att olika typer av musik gav 9

11 olika effekter på soldaternas hälsa. Musik med vindliknande ljud kunde verka positivt så tillvida att det associerades med frisk luft som verkade gott för de sjuka (Nilsson, 2009). Evan O Neill Kane ( ) var läkare och kirurg under tidigt 1900-tal och hävdade att de patienter som lyssnade på musik under operationen hade ett minskat behov av smärtstillande och mindre upplevd oro. Kane visade också på hur blodgenomströmningen i hjärtat påverkades av om musiken var livlig eller lugn (Nilsson, 2009). Lyfter vi blicken och tittar på musiken ur ett historiskt och geografiskt perspektiv idag är de musikaliska omvälvningarna stora och både tillgången och användandet av musik har ökat. Musiken finns närvarande i nästan alla vinklar och vrår av vårt moderna samhälle. Varför inte observera under en dag hur många gånger du kommer i kontakt med musik i dess olika former, eller räkna efter hur många människor du ser med hörlurar i öronen. Theorell pekar på att musikens snabba spridning och lättillgängligheten kan vara ett led i att den förstärker känslor och betraktas som en gränsöverskridande kanal för kommunikation. Historiskt sett precis som i dagens samhälle kan olika sociala grupper och åldersgrupper associeras med olika sorters musik. En logisk följd av musikens effekt på gruppsammanhållning och identitet som stammar från långt tillbaka i tiden (2009)? Musik för folkhälsa? På Kulturdepartementets hemsida kan man under kulturpolitiska mål läsa att: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: 10 Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.

12 Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Det flesta människor brukar vara rörande överens om vikten av kultur och att det finns i vårt samhälle. Vad kulturen ger oss för något, och vilken form av kultur som tillför oss något varierar. Det är ibland svårt att prata om sanningar som man kan väga, mäta och sedan presentera i diagram. Men på sista tiden har det börjat dyka upp allt mer forskning i ämnet kultur i relation till hälsa och sjukvård. Region Skåne har på uppdrag från regeringen bedrivit pilotprojektet Kultur på recept med goda resultat. Där har man observerat två hälsogenererande processer som påverkat projektdeltagarna positivt dels de kulturella aktiviteterna som sådana och dels den sociala samvaron och sammanhanget som man hamnat i. Att delta i eller utöva kulturaktiviteter i sig gör oss inte friska, men det är ett viktigt verktyg, en resurs och ett behov hos människor. Statens folkhälsoinstitut gav 2005 ut skriften Kultur för hälsa som då var en exempelsamling på forskning och praktik i ämnet. Där kan man konstatera att musiken hör till den kulturupplevelse som är den mest utforskade och där man exemplifierar med: En svensk studie om hur välbefinnandet ökar hos amatörmusiker som deltar i sångundervisning. Ett annat experiment visar hur fysiska prestationer kan öka hos människor som lyssnar till musik, eller att barn som fått musikundervisning har höjt sin intelligenskvot. En svensk pilotstudie pekar på att nivåerna av stresshormon kan sänkas vid utökad musikundervisning. 11

13 Musik har använts terapeutiskt i vården, där till exempel dementa patienter har blivit öppnare för kontakt och samarbete när vårdgivaren sjunger. I essän Kulturhjärnan som Hugo Lagercrantz skrivit kan man läsa om Jean-Pierre Changeux, professor och neurolog, som i boken The Good, the True, and the Beautiful a neuronal approach närmat sig vår drift till kultur ur ett neurologiskt perspektiv. Där pekar han på att människan har en biologisk drift att ägna sig åt vetenskap och kultur, bland annat för att hjärnans belöningssystem stimuleras. I rapporten Onödig ohälsa (2008) från Statens Folkhälsoinstitut står det att människor med en funktionsnedsättning har mycket lägre inkomst och sämre ekonomiska marginaler än vad den stora majoriteten av befolkningen har. De ekonomiska förutsättningarna blir således en bidragande faktor för att hälsotillståndet är sämre hos personer med en funktionsnedsättning. Att ha en funktionsnedsättning betyder inte per automatik att man har en sämre hälsa, men det är en hälsorisk att ha en funktionsnedsättning. En fråga som rapporten ställer sig är huruvida hälsan för personer med en funktionsnedsättning är sämre än vad den borde vara. Så hur ska vi nu knyta ihop allt det här? Att musiken kan vara potentiell friskvård som utvecklar, stimulerar och gör oss friskare? Samtidigt som det skulle kunna vara en biologisk drift som vi har och med en kulturpolitik som pratar om att främja allas rätt till kulturella upplevelser och uttryck. 12 Ovanpå det lägger vi att människor som har en funktionsnedsättning har sämre ekonomiska marginaler än den stora majoriteten av befolkningen och att en funktionsnedsättning kan vara en hälsorisk. Men vad kan egentligen musiken åstadkomma? Är det en dunderkur

14 som kommer göra oss alla till friska och glada individer om vi bara får förutsättningarna att ta del av den? Vi kikar närmare på lite mer forskning inom ämnet musik och hälsa för att se vad musikpillret kan tänkas ha för positiva effekter. Kropp och själ Ulrica Nilssons forskning Ulrica Nilsson är forskningshandledare och docent i vårdvetenskap. Hon har bland annat arbetat med att undersöka musikens betydelse för kropp och själ. I Vårdande musik (2009) berättar hon om hur musik kan främja hälsan och lindra lidande. Man kan komma åt känslor med musiken som en katalysator och förstärkare och på så vis få en terapeutisk effekt. Något som positivt kan påverka hjärtsjuka genom sänkt puls och blodtryck. Av Nilsson får vi lära oss att det inte finns något särskilt musikcentra i hjärnan, men att tinningloberna och den primära hörselbarken spelar en central roll. Allmänt kan man säga att detaljanalys av musik gör vi i vänster sida och melodisk helhet upplever vi i höger sida av hjärnan. Är vi otränade i musik använder vi framför allt höger hjärnhalva för att få helhetsintryck och göra allmänna bedömningar. Är vi musikaliskt tränade kopplar vi på vänster hjärnhalva för att göra analyser av tempo, toner, melodier och så vidare. Musik väcker känslor och kan uppkomma som en direkt reaktion vid lyssnande. Känslor är elementära och ursprungliga. Deras säte hittar vi i det så kallade limbiska systemet. Det limbiska systemet tillhör det centrala nervsystemet och kallas ibland för känslohjärnan. Stress, sexualitet, minne och inlärning är funktioner som står i nära relation till det limbiska systemet. En gång slank jag in på en Allhelgonakonsert i St Ignazio i Rom. När organisten öppnade konserterten med Bachs Toccata och fuga i d-moll reste sig vartenda hårstrå på mig. Det var en härlig musikupplevelse vars känsla jag minns än idag. Detta fenomen med kalla kårar, rysningar och frysningar kan man ibland få i samband med starka musikupplevelser förklarar Nilsson. Fenomenet kallas synestesier och innebär att man fått sinnesintryck från ett annat sinne än det som faktiskt stimuleras, såsom hörseln. Detta fenomen uppkommer framför allt när man lyssnar på musik som man känner till 13

15 bra och lärt sig tycka om. Detta förklaras genom att det sympatiska nervsystemet kopplas på. Det sympatiska nervsystemet styr kroppstemperaturen genom att reglera svettningar och hudgenomblödningar och kan även utsöndra endorfin. Musik kan också minska beteendestörningar och förbättra sociala, kognitiva och emotionella funktioner berättar Nilsson. Hos personer med Alzheimer och demens kan det reducera ett aggressivt och oroligt beteende. Musiken kan även stimulera den språkliga förmågan, sinnet, innehåll och ordflöde. Att lyssna till lugn och avslappnande musik när man ska lägga sig kan öka kvalitén på sömn. En längre sömn med mindre störningar ger en bättre vaken tid under dagen. Vilar du under dagen och samtidigt lyssnar på musik kan du känna dig mindre stressad, uppleva mindre smärta, få sänkt blodtryck och andningsfrekvens. Det var åtminstone vad patienterna upplevde när man undersökte det här. Musik och hälsa Töres Theorell Töres Theorell är professor emeritus i psykosocial miljömedicin och har arbetat mycket med stressforskning. Musiken har funnits med honom i forskning likväl som privat och han har frågat sig vad musiken kan ha för betydelse för människan. Theorell själv har alltid sjungit och spelat fiol, med föräldrar som arbetat med musik har den alltid funnits med honom i hemmet. Det finns musik som skapar ett lugn samtidigt som den stimulerar honom. I boken Noter om musik och hälsa (2009) intresserar han sig för folkhälsa och musik kan man hitta hälsoeffekter hos människor som gör och spelar musik? Theorell tror själv att musik har en positiv betydelse för vår hälsa. Men det bör dock inte vara något tvång i att sjunga, lyssna på musik eller gå på en konsert. Det tror han inte det finns några positiva effekter av, vare sig fysiska eller psykiska. 14 Forskning har konstaterat att ljud och ljusimpulser kan färdas via två vägar till hjärnan, en hög och en låg väg. När man samtalar tar samtalsimpulserna den höga vägen, medan en stor del av musikimpulserna tar den låga och snabba vägen. Man kan säga att musikimpulserna tar bakvägen in till centra i hjärnan som är oåtkomligt för de vanliga samtalen.

16 Detta kan vara intressanta aspekter när man har med hjärnor att göra som inte fungerar på samma sätt som den stora majoritetens och där vissa banor i hjärnan är avbrutna eller aldrig har fungerat. När vi försöker nå de inre delarna av hjärnan kanske det inte funkar via de vanliga vägarna, men funktionen finns ändå därinne. Det gäller bara att hitta en alternativ väg. Exempel på detta finns bland annat inom demensvård, personer som fått motorisk afasi till följd av stroke, vid Parkinson, hos personer med en utvecklingsstörning och barn med autism. Den mest avancerade användingen av musik i behandlingens tjänst är musikterapi. Det är en vidareutbildning för musiker med en psykologisk kompetens. Musikterapeuten har kunskaper i musik, psykologi och psykoterapi. En musikterapeut jobbar framförallt inom psykiatrin och behandlar vanligen psykiatriska eller psykologiska symptom. Men musikterapi kan även användas för kroppsliga besvär, till exempel vid kroniska smärttillstånd. Principen inom musikterapi är att förstärka känslomässiga tillstånd hos patienten som behövs för att den ska ta sig vidare i behandlingen. Utgångspunkten om att musik kan aktivera hjärnan via andra vägar än de vanliga kan vara en anledning till att musikterapi är verksamt. Så vad händer i kroppen när man sjunger? Vi får lära oss att det är lättare att förstå effekterna i kroppen av att lyssna på musik än att förstå effekterna av att sjunga. Det har delvis att göra med vilken inställning vi har till att sjunga. Är vi bekväma med det eller blir vi dödsförskräckta? Att sjunga innebär att man engagerar kroppsliga aktiviteter som påverkar andning, hjärtverksamhet och hormoner. Det man kan uttala sig om är den totala effekten av att sjunga. Det är i princip omöjligt att uttala sig om huruvida effekten kommer sig av estetiska eller kroppsliga processer. Det finns också en skillnad om jag är professionell sångare där sången mer är kopplad till prestation. Men sammantaget kan man konstatera att sångare blir mer avspända och energiska efter en lektion, oavsett om jag är glad amatör eller nitisk professionell. Under en sånglektion gick pulsen upp med omkring 20 slag per minut, vilket motsvarar 15

17 en lindrig fysisk ansträngning. När vi andas in ökar pulsen, och när vi andas ut sänks den. Detta kallas hjärtfrekvensvaribilitet. Att ha ett varierat mönster på den är positivt. Det kan läsas som att vi har lättare att anpassa oss i vår tillvaro om vi har en stor biologisk flexibilitet. Man ser till exempel en liten variation i pulsen hos människor som är sjuka och stressade, exempelvis har djup depression och utmattningssymptom. En stor hjärtfrekvensvariation tyder alltså på att vi mår bra och behärskar vår situation på ett biologiskt bra sätt. Har vi publik när vi sjunger brukar pulsen öka ytterligare. Musikupplevelser verkar också kunna stimulera förmågan hos vår kropp i reparation och ersättning av celler på samma vis som fysisk träning gör. Anabolism kallas den processen i kroppen som reparerar och bygger upp celler. Har vi en intensiv stressreaktion går anabolismen på sparlåga, vår kropp är istället på helspänn och redo att handla. Om anabolismen störs och går på sparlåga under en alltför lång tid kan vi bli sjuka. Viktiga inre organ som hjärta, lever och njurar kan då ta skada. Efter sånglektion kunde man konstatera att oxytocinhalten i blodet ökat. Hormonet oxytocin förknippas med lugn och ro samt minskar smärta och ångest. Det finns en del som talar om Mozarteffekten som innebär att den matematiska förmågan och intellektets utveckling ökar hos barn och studenter om de lyssnar på klassisk musik. Theorell understryker dock att han anser att det är känslorna som är människans drivkraft. Kan man inte tolka sina egna eller andras känslor är risken större att man blir förvirrad och stressad i jobbiga situationer eller feltolkar omgivningens signaler. Han är övertygad om att musiken hjälper barn i en känslomässig träning. 16

18 HÅKAN JOHANSSON OCH VERKSAM- HETEN

19

20 HÅKAN JOHANSSON OCH VERKSAMHETEN Håkan Johansson Håkan Johansson är uppväxt i Rättvik omkring Siljan. Med sig från barnsben har han musiken som hela tiden har funnits med i bilden. Arvet kommer från hans morfar, riksspelmannen Fyr-Olof Söderström. Håkan förklarar för mig att han alltid tyckt om skapandet: Just det här att jag får göra själv vad jag vill. I färger, eller i snickerier. Jag höll på mycket med sånt, finsnickerier och grejer. Och musiken också, jag började som sexåring att spela piano. För det var ju som tradition hemma att man skulle spela. Håkan berättar om hur hans far spelade fiol och trombon. Hur fadern som annars var bilelektriker kom upp från källaren på helgerna där hans verkstad var. Då spelade de tillsammans, något som fadern njöt av. Håkans intresse för trombonen kommer från fadern. Han började ta lektioner och gav sig ut att spela dansmusik, även om det blev att han spelade mycket Hammondorgel då. Håkan började nära tanken att han ville lära sig mer på riktigt. Det startade med lektioner på kyrkorgeln i Rättvik. Efter det gick han vidare till konservatoriet i Falun och musiklinjen. Huvudinstrumenten var då trombon och piano. Håkan fortsatte till musikhögskolan i Ingesund där han studerade till brasslärare. Det första jobbet som nybakad musiklärare blev i Borås. Det kommer ett godmodigt skratt från Håkan när han berättar: Men sen är det då den där patriotiska dalmasen inom en, man längtar tillbaka till det här klimatet kanske. När jag var hemma en gång så träffade jag en gammal spelkompis som jag frågade om det inte fanns något jobb i Falun eller. Jo, de skulle visst ha en brasslärare. Så jag sökte Och det gick ju bra, jag fick det. Så här har jag nu jobbat på Dans- och musikskolan i Falun i över 30 år. Som brasslärare och jag har haft mycket orkesterar. Jag gjorde något som jag tyckte var ganska kul i och med att jag spelade mycket storband själv. 19

21 Håkan berättar att han i ett tidigt stadie började sätta ihop ackompanjemang på kassettband till ungdomarna. Han noterade att när de stod och spelade själva var de ganska orytmiska. Men om man har något att spela till brukar det ordna upp sig förklarar han. Med en enkel trummaskin och Hammondorgel började Håkan alltså göra komp på kassettband och tryckte upp häften till det. Det var ett lyckat drag konstaterar han, för det började hända saker då. Och på ett sätt är det faktiskt en liten grund till hur han jobbar idag. Idag jobbar Håkan mycket med musik och komponerar själv. Just nu är det framförallt avslappningsmusik då han håller på och mediterar mycket själv. Det andliga och fysiska välmåendet är viktigt för honom. Genom åren har han simmat mycket och sysslat med triathlon. Sysslar man med blåsinstrument är det bra med ett gott flås menar han med ett leende. Håkan berättar för mig att hans strävan är balans i det yttre och inre, då blir man en lugnare människa. I slutändan är han intresserad av att alla ska må bra och att själv leva ett bra och enkelt liv. 20 Jag frågar Håkan hur han kom in på den verksamheten som han håller på med idag. Håkan drar sig till minnes att allt började med en förälder som tog kontakt med musikledaren på Dans- och musikskolan och undrade om det inte fanns något hans son kunde delta i, även om han inte riktigt hade samma motorik som alla andra. Musikledaren pratade med Håkan som antog utmaningen och fick träffa Christoffer för första gången. De började med att prova ett elpiano, men det fungerade inget bra. Då kom de på att det fanns trumpads, plattor, som man kunde spela på. En ny värld öppnades. Det var också i den här svängen som det digitala mediet kom in i Håkans liv.

22 Med ett skratt berättar Håkan: I samband med det här så fick vi en kurs på musikskolan om musikprogram på dator. Och då tänkte jag så här, musikprogram på datorn, vad kan det va för nåt. Det var första reaktionen det, vad är det för konstigt. Men jag gick den kursen till programmet som hette Notator. När jag fick det där och började titta på möjligheterna WOW, vilket grej! Precis det som jag har gjort, men det här kan man utveckla i princip hur mycket som helst kände jag. Tillsammans fortsatte Håkan och Christoffer att utforska de nya möjligheterna. Det började också komma fler elever, bland annat från habiliteringen, när ryktet om Håkan och hans verksamhet spred sig. När det kommer en ny elev till Håkan har han för det mesta bara ett namn och sen börjar dialogen dem emellan. Att det finns en diagnos med i bilden är inget de brukar tala om eller bry sig om. Håkan pratar varmt om de människorna han spelar med. De är raka och enkla på ett väldigt fint vis. Att de kommer hit och börjar med en grej öppnar dörren till så mycket annat konstaterar han: Vi är spelkompisar. Vi spelar tillsammans efter den förmågan vi allihop har. Det tycker jag har funkat väldigt bra. För då försvinner mycket det här det är lätt 21

23 att man kan få en stämpel på sig. Jaha, jag har det, då är det så och så Ju mer man kan få bort det där, vara som vanligt... Då börjar man uppleva andra saker. Och det visar sig sen i musiken, när man börjar uppleva rätt ljud och allting. Det försvinner, begränsningen. Det är min uppfattning. [ ] Man skiter i allt och bara spelar och är. Håkan understryker vikten av lyhördhet gentemot de människor som han möter, tillsammans med ödmjukheten och respekten är det de absolut viktigaste ingredienserna. Lyssna på vad de säger, låt dem berätta vad de vill göra, intressera dig för vad de är för personer. Sen är det bara att pröva sig fram kring vad som funkar menar Håkan. Han har själv inte gått några särskilda kurser i hur han ska arbeta med sina elever. Håkan säger bestämt att man ser det på deras ögon och hur de uppträder, vad de gör och vilka förmågor de har. Det är bara att lyssna in personen och försöka tillfredsställa önskningarna. Vad eleven vill är det som är viktigt, och det genuina intresset för det går aldrig att fejka. Det märker de på en gång säger Håkan med eftertryck. Håkans tips och tankar för dig som vill jobba med denna verksamhet Håkan poängterar att det är viktigt att vara bra på ett instrument, att kunna spela och behärska det. Även om det inte är det viktigaste. Han understryker bestämt att det framförallt handlar om att ha en känsla för människor och visa dem respekt. Man måste vara lyhörd och kunna lägga sig på rätt nivå, oavsett vilken bakgrund man har. Håkan lyfter också fram assistenternas roll i det hela. Man ska inte vara rädd för att prata med dem. De känner ju i regel eleven väldigt väl. Ofta är de med, men det är inget måste. Eleverna kan själva välja om de vill att assistenterna ska närvara eller ej. Vad gäller musiken som är aktuell blir det ofta dansband, en musik som är snäll och har en enkelhet. Men ju längre eleverna håller på, desto bredare brukar spektrumet bli. 22

OM ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG MUSIKGLÄDJE KERSTIN BJÖRSSON FÖRLAGET

OM ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG MUSIKGLÄDJE KERSTIN BJÖRSSON FÖRLAGET OM ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG MUSIKGLÄDJE KERSTIN BJÖRSSON FÖRLAGET OM ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG MUSIKGLÄDJE KERSTIN BJÖRSSON FÖRLAGET Kerstin Björsson: Musik ska Byggas utav Gädje Sensus Studieförbund 2012

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Sveaskolans mål i musik

Sveaskolans mål i musik Sveaskolans mål i musik På Sveaskolan handlar musiken mycket om glädjen i att spela och sjunga tillsammans. Upptäck hur du kan spela en mängd låtar redan efter att ha lärt dig några grundläggande ackord,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Om författaren. Om boken

Om författaren. Om boken av Joel Om författaren Namn Joel Ålder 10 år Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Böcker som jag inspireras av Marlons böcker. Intressen Jag gillar att göra sagor, spela datorspel och titta på tv.

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

År 1-3 År 4-6 År 7-9

År 1-3 År 4-6 År 7-9 MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder

Läs mer

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 68 svar, 76 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 2 1 Ja Nej Varför, varför inte? - För jag älskar att sjunga o här sjunger man varje dag! - Jag har fått nya vänner

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar.

En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar. En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar. V 3 När jag tänker tillbaka på terminen som gått så dyker flera härliga bilder upp, flera av dem har pedagogera

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. "Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Det musikaliska hantverket

Det musikaliska hantverket Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar

Läs mer

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Musik Sång och musicerande

Musik Sång och musicerande Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Delkurs 1: Utvecklingsstörning

Delkurs 1: Utvecklingsstörning Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Häxprovet Lärarmaterial

Häxprovet Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Vera är häxa och varje torsdagkväll går hon på häxskola. En torsdag när hon och Sira kommer dit är Mara inte där. Mara brukar aldrig

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer