LÄNSSTYRELSEN SKÅNE ÅRSREDOVISNING 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄNSSTYRELSEN SKÅNE ÅRSREDOVISNING 2013"

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Tabell I Länsstyrelsen i siffror Verksamhet Antal inkomna och initiativärenden (st) Beslutade ärenden (st) Utgående ärendebalans Ej beslutade ärenden äldre än två år (st) Medarbetare Årsarbetskrafter (st) varav kvinnor varav män Total sjukfrånvaro % 2,8 2,5 2,5 - varav kvinnor % 3,5 3,2 3,0 - varav män % 1,7 1,2 1,7 Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%) 6,0 6,0 7,8 Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%) 8,7 10,9 13,0 Ekonomi Förvaltningsanslag av totala intäkter % OH-kostnad av total kostnad % Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) Intern representation (tkr) Extern representation (tkr)

3 Innehåll Landshövdingen har ordet 4 Organisation 6 Resultatredovisning 7 Länsstyrelseinstruktion 2 8 Övrig förvaltning 10 Trafikföreskrifter 14 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 15 Regional tillväxt 19 Infrastrukturplanering 28 Hållbar samhällsplanering och boende 32 Energi och klimat 43 Kulturmiljö 52 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 59 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 65 Lantbruk och landsbygd 97 Fiske 107 Folkhälsa 110 Jämställdhet 118 Integration m.m. 130 Organisationsstyrning 145 Personaluppgifter 147 Året i siffror 150 Finansiell redovisning 168 3

4 LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET Skåne - en av Sveriges tillväxtregioner Ett spännande år är till ända. Mitt första hela år som landshövding i Skåne län. Att vara landshövding i en av Sveriges tre viktigaste tillväxtregioner är ett spännande och händelserikt uppdrag. Skåne har de senaste åren fått ungefär nya invånare per år. Den största ökningen har skett i sydvästra Skåne. Närheten till kontinenten är naturligtvis en av de faktorer som bidrar till att göra länet attraktivt. Skåne är tack vare närheten till kontinenten del av en europeisk storstadsregion. Det öppnar upp många möjligheter och därför är en fortsatt utveckling av samarbetet över sundet viktigt för Skåne. Trots befolkningsökningen har det inte byggts bostäder i den omfattning som behövs utan det råder bostadsbrist i länet, framförallt i de större städerna. Bostadsbristen riskerar att hämma en fortsatt positiv tillväxt i regionen. En fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken är också en aspekt som gynnar tillväxten i regionen. En utbyggd kollektivtrafik bidrar också ofta till att fler bostäder byggs. En positiv händelse under 2013 var att Pågatåg Nordost öppnade i december vilket innebär att samhällena runt Kristianstad och Hässleholm nu har fått spårburen kollektivtrafik. Under första halvåret 2013 besökte jag samtliga 33 kommunledningar. Under dessa besök valde jag att lyfta strategiskt viktiga frågor för Skånes utveckling. En av dessa frågor är att trots att det behöver byggas bostäder i Skåne så är det samtidigt viktigt att bevara Skånes värdefulla jordbruksmark. Länsstyrelsen har under senare år har konstaterat att länet behöver ändra förhållningssätt från exploatering av jordbruksmark till att helt inrikta utvecklingen på de tätorter som ligger i kollektivtrafiknära lägen. I dessa lägen finns en potential att fördubbla Skånes befolkning utan att ta jordbruksmark i anspråk. Kommunbesöken fick stort genomslag och förståelsen för bevarandet av jordbruksmarken har ökat hos samtliga kommuner och är inte längre den kontroversiella fråga som det var vid årets början. Skåne är det län som har lägst sysselsättningsgrad, men det behöver ställas i förhållande till att arbetstillfällena i Skåne inte har ökat i samma takt som befolkningen. Dessutom påverkas Skåne av två konjunkturer - den svenska och den danska. Skåne har dessutom förhållandevis många ungdomar som varken arbetar eller studerar. Många av dessa ungdomar har inte gått klart, eller ens påbörjat, gymnasiet. En annan utmaning är att det finns stora regionala skillnader inom länet när det gäller sysselsättningsgrad, arbetslöshet och andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar. Länsstyrelsen kommer att ta sitt ansvar när det gäller dessa utmaningar. Under året fick Skåne två särskilt celebra besök: H.M. Konungen firade 40 år på tronen med att besöka samtliga län. Portugals presidentpar var i Sverige för ett tredagars statsbesök varav en dag förlades i Skåne. Som landshövding var jag värdinna för dessa besök och det var med stolthet jag visade upp Skåne och några särskilt utvalda platser såsom Kullaberg och Turning Torso. 4

5 Nytt för 2013 var att landshövdingarna fick i uppdrag att leda en nomineringsgrupp som skulle lämna förslag på externa ledamöter till styrelserna för högskolor och universitet i sina respektive län. För mig har det inneburit att jag har lett tre nomineringsgrupper och det gläder mig att samtliga nomineringsgrupper kunde föreslå en bra sammansättning av personer som besitter kompetens och erfarenhet som jag hoppas kommer respektive lärosäte till gagn. Varumärkesarbetet Under 2012 inledde Länsstyrelsen ett arbete med att ta fram en ny varumärkesplattform, ett arbete som har fortsatt under Varumärket är de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter och värderingar som dyker upp i människors huvuden när de ser eller hör namnet Länsstyrelsen Skåne. Ett starkt varumärke ökar effektiviteten eftersom alla vet vart de är på väg. Syftet med varumärkesarbetet är att vårt uppdrag ska bli tydligare och vårt uppdrag är att se till att riksdagens och regeringens beslut får genomslag regionalt. Det har genomförts en omfattande analys både internt och externt av hur vi uppfattas och uppfattar oss själva. Därefter har diskussioner hållits med samtliga chefer. Efter att jag fattade beslut om en ny varumärkesplattform har workshoppar genomförts med samtliga medarbetare. Implementeringsarbetet av den nya varumärkesplattformen fortsätter under Leanarbetet Länsstyrelsens arbete med att införa ett leaninspirerat arbetssätt har fortsatt under Detta arbete har resulterat i ett flertal kompetensutvecklande insatser såsom lean-spel, träningsprogram för myndighetens ledningsgrupp samt test av lean i delar av verksamheten. Vi kommer att fortsätta med detta arbete under Sammanfattningsvis har vi klarat av att nå våra mål 2013 på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som vi alltjämt har en ekonomi i balans. Det känns betryggande för framtiden. Malmö den 20 februari 2014 Margareta Pålsson 5

6 ORGANISATION Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. Länsstyrelsens organisationsplan per den 31 december

7 RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt andra återrapporteringar. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) ändrades till en ny lydelse per 15 december Eftersom myndigheten arbetat efter länsstyrelseinstruktionen som gällde till och med den 14 december 2013 under nästan hela året är det den som myndigheten skriver om i årsredovisningen. Indikatorer Indikatorerna är gemensamma för länsstyrelserna och ska beskriva hur resultatet förhåller sig till nationella mål. Målen ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. De gemensamma Indikatorerna användes första gången i årsredovisningen för 2012 och härefter har vissa förändringar och justeringar gjorts för Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2013 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första-tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas, vilket innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter, i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. 7

8 Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Länsstyrelsen vidtar åtgärder, informerar, följer upp och för dialog om hur de nationella målen ska få genomslag i länet inom myndighetens sakområden. Det sker gemensamt med andra statliga myndigheter, kommuner, kommunförbund, Region Skåne, företrädare för näringslivet och ideella organisationer. Detta finns beskrivet under respektive sakområde. Kunskapsuppbyggnad och uppföljning för att nå målen För att nå målen och att arbeta mer effektivt behöver även kvaliteten i data, uppföljning och analys av resultaten utvecklas. Inte minst är det viktigt att ta vara på utvärderingens resultat för att prioritera kommande insatser. För Länsstyrelsen är kunskapsunderlag och analyser över traditionella sektorsgränser särskilt viktigt. En stor insats har gjorts 2013 i arbetet med ett nytt landsbygdsprogram, såväl framtagande av statistik, internationella jämförelser, intervjuer av brukare som sedan har använts för att göra SWOT-analys i bred samverkan. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsens sektorsövergripande arbete samt samordning och samverkan med andra statliga myndigheter har bedrivits med utgångspunkt från länsstyrelsernas uppdrag års insatser redovisas under respektive sakområde nedan. Utöver det reglerade samspelet med andra myndigheter, kommuner och intresseorganisationer sker samverkan och samordning i en mängd forum. Under 2013 har ledningarna för Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och Länsstyrelsen initierat Skånskt ledningsforum. Det är ett forum för dialog och samverkan på områden som behöver särskild uppmärksamhet. Det första mötet i december hade temat bostadsbyggande och resulterade i ett nytt nätverk för att underlätta bostadsbyggandet i Skåne. Forum för dialog finns också särskilt med kommunföreträdare, bland annat bjuder landshövdingen årligen in kommunledningarna till residenset för samtal om aktuella frågor var vattenförsörjning det ämne som lyftes fram. 8

9 För 2013 kan särskilt nämnas att två möten har hållits med statliga myndigheter med anledning av framtagandet av ny regional utvecklingsstrategi, under ledning av Region Skåne. I detta arbete har i första hand Arbetsförmedlingen, ESF-rådet, lärosätena, Skatteverket, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Trafikverket deltagit. Med anledning av etableringarna av ESS och MaxIV till Lund, så bjöds även representanter från dessa organisationer med i arbetet. Det mångåriga samarbetet med Informationscentret Öresunddirekt har fortsatt och utvecklats samverkan gemensamt med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan och Region Skåne. För att utveckla den interna samverkan har för andra året ett handläggarprogram med medarbetare från de olika avdelningarna genomförts. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Varje år ska Länsstyrelsen sammanställa resultatet av en s.k. risk och sårbarhetsanalys. Denna analys har lämnats till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I analysen beskrivs också viktigare händelser under året med avseende på: teknisk infrastruktur och försörjningssystem, olyckor, naturolyckor, sjukdomar och sociala risker. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346) Länsstyrelsen har under året jobbat med en mer träffsäker tillsyn och tillsynsveckor pekas ut som en myndighetsövergripande prioritering. Tillsynsveckan syftar till att skapa en bättre förståelse för Länsstyrelsens samlade tillsynsroll, bidra till att förbättra informationen och bemötandet vid en inspektion, utveckla Länsstyrelsens tillsyn samt att skapa positiv uppmärksamhet i media kring vårt tillsynsuppdrag. Tillsynsveckan genomfördes veckan 7-11 oktober 2013 då ca 190 tillsynsbesök inom olika områden utfördes. Mest uppmärksamhet gavs åt illegal tobak som återfinns i butiker, djurägare som bryter mot djurförbud, den kommunala livsmedelskontrollen, tillsyn av strandskydd samt kameraövervakning av butiker i Skåne. Tillsynsdag och utbildning om bemötande Som upptakt till tillsynsveckan hölls en kompetensutvecklingsinsats för ca 130 handläggare som jobbar med tillsyn på Länsstyrelsen. Temat för dagen var information och bemötandet vid tillsynsbesök och kontroller. Utbildningen genomfördes i form av forumteater; olika tillsynsscenarier spelades upp och kursdeltagarna fick gå in och förändra/rätta till händelsen utifrån olika perspektiv. Forumteatern genomfördes som en del av det länsstyrelsegemensamma arbetet för att förenkla för företag. En utvärdering gjordes av tillsynsdagen som visade att resultatet var positivt och insatsen uppskattad. 9

10 Övrig förvaltning PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1) 7,41 6,49 6,45 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 15,03 15,24 12,96 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 5,37 5,47 4,85 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 5,54 5,48 5,35 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Nöjdindex brukarundersökning 2013 verksamhet 212, Bevakningsföretag 3) 62 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. 3) Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. För verksamhet 212 är genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser nöjdindex 72. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Under 2013 inkom fler ärenden jämfört med Under 2013 har också antalet avgjorda ärenden ökat i förhållande till föregående år. Ökningen av inkommande ärenden är mest markant avseende återkallande av godkännande som väktare. Ökningen av avgjorda ärenden är störst inom stiftelser och bevakningsföretag. Ökningen av antal ej beslutade ärenden äldre än två år är till största del hänförliga till lönegarantiverksamheten. Brukarundersökning: Störst andel med höga betyg fick bemötande, snabbt svar vid kontakt via e-post, hög kompetens samt lätt att förstå skriftliga beslut/yttranden. Störst andel med låga betyg fick lätt att hitta på Länsstyrelsens webbplats. 10

11 Länsstyrelseinstruktion 4 1. De allmänna valen Länsstyrelsen har under 2013 genomfört 150 efterträdarval. Våren 2013 påbörjades beredning och handläggning av ärenden rörande ändring av valkrets- och valdistriktsindelningen i länets kommuner som ska tillämpas vid valen Ledningsgruppen för allmänna val har deltagit vid ett antal konferenser och utbildningar under året, bl. a. Valmyndighetens utbildningsträffar (fyra tillfällen) och sju Lync-utbildningar. Vidare vid SKL:s utbildningskonferens för kommuner den 12 november. Rekrytering av personal till de slutliga rösträkningarna m.m. har påbörjats. Behov av intern personal till Länsstyrelsens slutliga rösträkning har kommunicerats med berörda avdelnings- och enhetschefer på Länsstyrelsen. Förberedelse av utbildningen av länets valnämnder har påbörjats. Lokalbokning av externa lokaler är i stort klar. Registerhållning av valdatasystemet och uppdatering av kommunens behörigheter görs löpande. Fyra remissvar avseenden ändringar i vallagen har lämnats till Justitiedepartementet under året: 1. Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater (SOU 2012:94). 2. E-röstning och andra valfrågor (SOU 2013:24). 3. Allmänhetens insyn i partiers valkandidaters finansiering (Ds 2013:31). 4. Informationsutbyte vid europaparlamentsval (Ju 2013/4556/L6). Länsstyrelseinstruktion 6 8. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län är ansvariga för viss tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Tillsyn Vid början av år 2013 var verksamhetsutövare registrerade i Bolagsverkets register mot penningtvätt inom Länsstyrelsens tillsynsområde. Vid årets slut var verksamhetsutövare registrerade. Det har skett en ökning av antalet tillsynsobjekt under året. År 2013 har präglats av stor aktivitet inom området för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Länsstyrelsen har sedan tidigare goda erfarenheter av genomförda tillsynsbesök varför en ökning av antalet har skett under året. Sammanlagt har Länsstyrelsen genomfört 33 tillsynsbesök under året. Besöken har gjorts inom olika branscher och har varit utspridda i tillsynsområdet. Länsstyrelsen har därutöver även utfört skrivbordstillsyn av 89 stycken verksamhetsutövare inom olika branscher. Vid såväl tillsynsbesök som skrivbordstillsyn kontrolleras att verksamhetsutövarna har rutiner för att förhindra att deras verksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism samt att rutinerna uppfyller de krav som ställs. 11

12 En annan del av Länsstyrelsens tillsyn innebär vandelsprövning av verksamhetsutövare som är anmälda till Bolagsverkets register mot penningtvätt varvid kontrolleras att styrelse och ledning inte har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Några av dessa vandelsprövningar har genererat fortsatt utredning och beslut. Vandelsprövning har skett kontinuerligt under året. Vid årets slut var samtliga verksamhetsutövare som är anmälda till Bolagsverkets register mot penningtvätt till och med december 2011 vandelsprövade. Informationsinsatser Länsstyrelsen har också ägnat mycket tid till informationsinsatser under året. Ett informationsutskick har gjorts där drygt brev skickades ut till verksamhetsutövare, inom framförallt redovisning och bokföring, som inte redan är anmälda i Bolagsverkets register mot penningtvätt. Informationsutskicket innebar att ett stort antal verksamhetsutövare anmälde sig till Bolagsverkets register mot penningtvätt. Det kan i detta sammanhang nämnas att Länsstyrelsen numera rutinmässigt skickar ett informationsbrev till verksamhetsutövare som nyligen anmält sig till Bolagsverkets register mot penningtvätt. Länsstyrelsen har under året genomfört informationsmöten i Karlskrona, Kristianstad, Växjö, Linköping och Malmö (2 tillfällen). Länsstyrelsen har även deltagit vid frukostmöten anordnade av kommunernas näringslivskontor i Landskrona, Kävlinge, Trelleborg, Burlöv och Örkelljunga. Tillsammans med FAR (Branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare) har Länsstyrelsen hållit ett större informationsmöte i Lund samt frukostmöten i Karlshamn och Helsingborg. Länsstyrelsen har även tagit kontakt med SRF (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund) för utökat samarbete. Detta kommer att utvecklas nästa år. Samverkan med andra myndigheter Sedan tidigare finns ett samarbetsdokument mellan Länsstyrelsen och Skatteverket vilket innebär att myndigheterna samverkar i det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet. Under året har denna samverkan framförallt inneburit att Skatteverket medverkat vid informationsmötena i Karlskrona, Kristianstad, Växjö, Linköping och Malmö. Länsstyrelsen har, liksom tidigare år, deltagit i RUC:s arbete mot den grov organiserade brottsligheten. RUC står för regionalt underrättelsecentrum och är ett myndighetsövergripande organ. På nationell nivå finns NUC (nationellt underrättelsecentrum). De myndigheter som ingår i det regionala underrättelsecentret är Polismyndigheten, Finanspolisen, Säkerhetspolisen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Kustbevakningen, Tullverket, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Länsstyrelsen. Under året har Länsstyrelsen, tillsammans med andra myndigheter, deltagit i arbetet med den nationella riskbedömningen avseende penningtvätt. Arbetet resulterade i en rapport som lämnades till Finansdepartementet i slutet av augusti Därefter tog arbetet vid med den nationella riskbedömningen avseende finansiering av terrorism vilken ska utmynna i en rapport till våren

13 Länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland och Stockholm har fortsatt arbetet med att utveckla en gemensam hemsida och vid årets slut var arbetet klart. Länsstyrelserna har även ett pågående projekt kring utvecklandet av vandelsprövningssystemet. Kurser och konferenser Under året har Länsstyrelsen deltagit i följande kurser och konferenser: Skatteverkets kurs om grov ekonomisk brottslighet den april 2013 i Lund, Finansinspektionens konferens för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism den maj 2013 i Stockholm, NUC-konferens den maj 2013 i Sundsvall, RUC-konferens den september 2013 i Helsingborg, Finanspolisens informationsträff om brottslig verksamhet i restaurangbranschen den 5 november 2013 i Malmö, Tillväxtverkets Nyföretagardag den 21 november 2013 i Malmö. Rättsliga frågor När det gäller aktiviteter på det rättsliga området har Länsstyrelsen den 18 januari 2013 avgett yttrande över Fastighetsmäklarinspektionens konsekvensutredning och förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Länsstyrelsen har även uppdaterat sina föreskrifter. Detta med anledning av införda ändringar i den så kallade ekvivalenslistan (listan på de stater utanför EES som anses följa internationella riktlinjer mot penningtvätt). Uppdateringen, som beslutades den 26 november 2013, träder i kraft den 1 januari Resultat Länsstyrelsens arbete med åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism har under året präglats av stor aktivitet. Något som visat sig genom ett ökat antal tillsynsbesök, skrivbordstillsynsärenden och välbesökta informationsmöten samt fler anmälda verksamhetsutövare i Bolagsverkets register mot penningtvätt. Verksamheten bedrivs utifrån inarbetade rutiner och är etablerad på myndigheten. Under år 2013 har samarbetet och kontakten med andra berörda myndigheter och organisationer utvecklats vilket lett till ökad kännedom om verksamheten i samhället. 9. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Norrbottens län prövar frågor om auktorisation och godkännande samt utövar tillsyn enligt lagen (2010:1933) om auktorisation av delgivningsföretag. Förordning (2011:164). Länsstyrelsen är auktorisations- och tillsynsmyndighet när delgivningsföretagets ledning har sitt säte i Kronobergs, Blekinge, Kalmar eller Skåne län. Länsstyrelsen har auktoriserat fyra delgivningsföretag. Det rör sig uteslutande om mindre företag med ett begränsat antal anställda. All anställd personal ska godkännas av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen för samråd med övriga involverade länsstyrelser om flödesscheman, gemensamma beslutsmallar med mera. Inom ramen för ett projekt med e-förvaltning föreligger också förslag på att skapa ett nytt och mer utvecklat register för verksamhetsområdet samt att utveckla andra e-tjänster, bland annat vad avser godkännande samt på- och avanmälan av personal i företagen. 13

14 Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 1) 0,62 0,61 1,04 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,82 1,40 1,14 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,58 0,50 0,55 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,56 0,46 0,53 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = timmar Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Under året har en större arbetsinsats dedikerats trafikföreskrifter i syfte att minska andelen öppna ärenden. Särskilt för året har varit namnändring av två stora riksvägar 15 och 16, vilket föranlett ca 70 nya lokala trafikföreskrifter (LTF). Andra väsentliga prestationer och resultat Sakområdet trafikföreskrifter rör bland annat ärenden om hastighetsbegränsning, förbud för tung trafik/traktorer, stopplikt/väjningsplikt, parkeringsförbud, omkörningsförbud, huvudled, motorväg och cirkulationsplats med mera. Flertalet av dessa ärenden initieras oftast av enskilda boende invid vägområdet och cirka 90 procent av ansökningarna leder till avslag. Trafikverket ansöker också om reglering för vissa vägar. Trafikverket Region Syd har under sommaren 2013 fortsatt genomföra översyn inom resterande elva av Skånes kommuner av utmärkningar i jämförelse med gällande lokala trafikföreskrifter införda i Transportsstyrelsens dataregister (RDT). Trafikverket har under året i omgångar kommit in med begäran om ändring, omskrivning, upphävande och/eller införande av lokala trafikföreskrifter vilket medfört ett omfattande arbete för Länsstyrelsens del. Sommaren 2011 och 2012 genomförde Trafikverket Region Syd liknande översyn inom övriga 22 kommuner. Sakområdet omfattar också ordnings- och säkerhetsföreskrifter för vägar, överklagande av väghållningsmyndighetens beslut, överklagande av kommuns beslut om parkeringstillstånd, transport av farligt gods samt sjötrafik. Överklagade ärenden ändras sällan, vilket kan vara ett tecken på att Länsstyrelsens arbete håller en god kvalitet. Även tillfälliga lokala trafikföreskrifter utfärdas i samband med exempelvis tävling på väg. 14

15 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1) 7,64 8,65 8,40 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 18,19 18,85 19,64 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 6,19 6,92 7,01 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 6,28 7,03 7,05 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = timmar 2) Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Trots något minskade resurser har antalet beslutade ärenden ökat med 9 procent. Antalet ej beslutade ärenden äldre en två år har minskat med 80 procent. Resultatet är en effekt av systematiserat förbättringsarbete. Länsstyrelsen har under 2013 analyserat och strukturerat prioriteringen av djurskyddsärenden och även stärkt kontrollen av ärendehanteringen. Detta har gett en bättre överblick och ökade möjligheter för styrning av verksamheten. I februari genomfördes en gemensam kontrolldag för alla som arbetar med djurskydd på Länsstyrelsen för att minska balansen av ärenden som blivit för gamla. Konceptet bedöms som lyckat och kommer därför upprepas vid behov. Antalet genomförda djurskyddskontroller var 2013 ungefär lika många som föregående år, ca 1560 stycken varav 33 procent var planerade kontroller. Andra väsentliga prestationer och resultat Livsmedel Under 2013 har Länsstyrelsen haft fortsatt fokus på revision av kommunal livsmedelskontroll. Det har gett en likriktande effekt i länet. Länsstyrelsens mål har nåtts, samtliga åtta kvarvarande kontrollobjekt och samtliga kommuner har reviderats av Länsstyrelsen eller Livsmedelsverket, då med Länsstyrelsen som deltagande part. 15

16 Primärproduktion Länsstyrelsen Skåne har deltagit med resurser i det nationella projektet, PRIMÖR. Projektet arbetar med att ta fram handläggarstöd för kontroll inom primärproduktion livsmedel samt att färdigställa en e-tjänst för registrering av anläggningar i primärproduktion livsmedel. Länsstyrelsen har även varit Livsmedelsverket behjälplig som teknisk expert vid granskning av hur branschernas och företagens kvalitetssäkringssystem genomförs och fungerar som stöd för företagen att uppfylla den lagstiftning som programmen omfattar. Syftet med granskningen är i första hand att ge underlag till Länsstyrelsernas framtida prioritering av offentlig kontroll i primärproduktionen. Djurskydd och Smittskydd Projekt och arbetsgrupper Länsstyrelsen har under år 2013 deltagit i en arbetsgrupp som, tillsammans med Jordbruksverket, tar fram förslag till nyckeltal och indikatorer för verksamheten med djurskyddskontroll. Hittills har detta resulterat i att Rådet för djurskyddskontroll i september år 2013 beslutat om ett dokument med Mål för djurskyddskontrollen Arbetet med att ta fram indikatorer och nyckeltal kopplade till målen bedöms kunna bli klart under första tertialet år Länsstyrelsen är även aktiv i Rådet för djurskyddskontroll med en representant som sitter på mandat för samtliga 21 län. Länsstyrelsen är representerade i referensgruppen för djurskyddsbefrämjande forskning. Länsstyrelsen är även representerade i tre av de referensgrupper (Djurskydd, Primärproduktion och Smittskydd) som stöttar det nätverk av enhetschefer med flera som länsstyrelsegemensamt arbetar för att utveckla och planera verksamheten inom sakområden med VÄS-kod 28*, det sk 28nätverket. Länsstyrelsen fortsätter sitt samarbete med Lantbrukarnas riksförbunds (LRF) djuromsorgsgrupp och har även haft möte med Svenska Kennelklubben (SKK) och Jordbruksverket om avelsfrågor på hundar. Efter det nationella länsövergripande djurtransportprojektet 2012 genomförde Länsstyrelsen under hösten 2013 ett uppföljande regionalt djurtransportprojekt. Under projektet kontrollerades Lernacken/Malmö hamn och Trelleborgs hamn. Nio djurskyddsinspektörer deltog och gränserna hade förhöjd kontroll av Länsstyrelsen under 36 timmar (fredag & lördag ). Bristerna som upptäcktes var framförallt smittskyddsrelaterade frågor och belyser vikten av kontinuerliga gränskontroller av Tullverket och Länsstyrelsen. Samarbetet mellan Tullverket och Länsstyrelsen fungerade mycket bra och de positiva synergieffekterna var tydliga. Information och utbildning Länsstyrelsen har under 2013 aktivt arbetat för att sprida information om djurskyddsarbetet bland annat genom att delta på MILA-mässan och Borgebydagarna med egen monter och som föreläsare på flera andra mässor. Visst fokus har lagts på frågan om herrelösa katter där Länsstyrelsen bland annat deltagit i att ta fram en länsstyrelsegemensam pressrelease/ information om hur Länsstyrelserna arbetar med kattärenden. Länsstyrelsen har avsatt en halvtidstjänst som kommunikatör kring djurskyddsfrågor. 16

17 Under 2013 har Länsstyrelsen deltagit i inspelning av ett TV-program om djurskyddsinspektörernas vardag. Länsstyrelsens förhoppning är att genom detta sprida kunskap och förståelse om djurskyddlagstiftning och djurskyddskontroll och därmed förebygga bristfällig djurhållning samt underlätta framtida djurskyddskontroll i hela landet. Länsstyrelsen hade under 2013 ett välbesökt informationstillfälle för praktiserande veterinärer med fokus på intygsskrivning. Länsstyrelsen har också haft utbildning för och samverkan med de besiktningsveterinärer som jobbar vid länets slakterier. Länsveterinärerna i de tre storstadslänen (MABO-länen) samarrangerade en djurparkskurs i januari Inbjudna var djurparksägare, djurparksanställda och länsstyrelsepersonal inom artskydd, djurskydd och länsveterinärer. Föreläsare var Naturvårdsverket, Jordbruksverket, djurparksveterinärer och djurparkszoologer. Smittskydd Inga större händelser avseende smittskydd inträffade under första halvåret Under hösten noterades dock en oroande utveckling då Salmonella Dublin-infektion, med sannolik koppling till tidigare fall under 2012, konstaterades hos fyra nötkreatursbesättningar. Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta Antalet verksamma veterinärer i länet (st) varav antal män (st) varav antal kvinnor (st) Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) 18,3 19,6 21 varav män (åa) 4,8 6 6 varav kvinnor (åa) 13,5 13,6 15 Inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen (åa) 0,64 1,15 1,5 varav män (åa) varav kvinnor (åa) 0,64 1,15 1,5 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter Antal kontroller av hästpass Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Djurskyddskontrollregister Kommentar tabell 1.1 Anledningen till att uppgiften om antalet verksamma veterinärer stigit jämfört med tidigare år är framför allt på att siffran nu är tagen direkt ur utan korrigering. För 2011 och 2012 justerades siffran utifrån Länsstyrelsens kännedom om veterinärer som exempelvis upphört att vara verksamma. 17

18 Med syfte att effektivisera djurskyddskontrollen har resurser under år 2013 förts från djurskyddsinspektörer till en tjänst för administration av kontrollen och enklare handläggning som inte är inräknad i siffran i tabellen. Tabell 1.3: Djurskyddskontroller Länsfakta 2013 Antal beslut enligt 26 djurskyddslagen 95 Antal beslut om omhändertagande enligt 31 respektive 32 djurskyddslagen 110 Antal prövade djurförbud 49 Antal beslutade djurförbud 46 Antal prövningar om upphävande djurförbud 8 Antal beslut om upphävande djurförbud 5 Antal åtalsanmälningar 70 Källa: Ärendehanteringssystemet Platina Kommentar tabell 1.3 Antalet meddelade djurförbud har stigit markant från ett tjugotal år 2011 och år 2012 till 46 förbud Detta beror framför allt på att Länsstyrelsen under 2013 lagt extra kraft på att komma ifatt med handläggningen av djurförbudsprövningar. Ökningen beror alltså inte nödvändigtvis på försämrad djurhållning i länet. Även antalet åtalsanmälningar har ökat markant från tidigare år. Länsstyrelseinstruktion 4 2. tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Under år 2013 har Länsstyrelsen kontrollerat 56 veterinärer. Av dessa kontroller har 13 genomförts som fysiska kontroller där flertalet kontrollpunkter kontrollerats och 42 kontroller har genomförts som dokumentkontroller av ett begränsat antal kontrollpunkter. Kontrollen har haft inriktning mot veterinärer som beviljar så kallad villkorad läkemedelsanvändning som innebär att djurägare får behandla djur på egen hand utifrån skriftliga instruktioner från veterinär. I övervägande delen av kontrollerna har inga eller mindre brister påvisats. I ett fåtal kontroller som genomförts med anledning av inkomna anmälningar har allvarliga brister påvisats bland annat gällande omfattande brister i journalföring, att djur inte undersökts innan läkemedel förskrivits och att läkemedel som är reglerade i lagstiftningen, på så sätt att de ska användas restriktivt, har förskrivits på ett oansvarigt och felaktigt sätt. De allvarliga bristerna har resulterat i förelägganden och anmälan till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Under året har Länsstyrelsen arbetat med samordningsfrågor inom smittskyddsområdet genom att delta i länsstyrelsernas referensgrupp inom området. 18

19 Regional tillväxt PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 30* Årsarbetskrafter män 1) 1,71 2,31 2,65 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,75 0,96 1,01 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,59 0,82 0,92 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt 3) Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,12 1,33 1,47 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = timmar Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. 3) I verksamhetskostnaden inkluderas kostnaderna för övriga samarbetspartners, vilka från och med 2014 kommer redovisas som resurssamverkan. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Antalet årsarbetskrafter som formellt arbetar inom sakområdet har fortsatt att minska under året. Det är en tydlig trend sedan år 2011, där andelen av årsarbetskraft minskat från knappt en procent till drygt en halv procent av de totala årsarbetskrafterna på myndigheten. Knappt hälften av årsarbetskrafterna har lagts på regional tillväxt i ett brett perspektiv (bland annat regionala program/rus, kompetensförsörjningsfrågor, projektverksamhet 1:1, extern och intern information etc), medan en dryg tredjedel lagts på övrigt gränsregionalt samarbete, fr.a. Öresunddirekt. Resterande tid har i första hand lagts på arbetet med nya målprogrammen , där det under året inrättades en särskilt tjänst på Länsstyrelsen för att stärka myndighetens arbete med att söka projektmedel från EU-programmen. Det är i detta sammanhang dock viktigt att ha i åtanke att det finns många av övrig personal som arbetar med smart, hållbar tillväxt för alla i ett bredare perspektiv, men inte tidsredovisar detta under regional tillväxt, se även inledande stycket under Andra väsentliga prestationer och resultat, nedan. Detta har varit särskilt tydligt inom Samhällsbyggnadsavdelningen där tillväxtexperten under året blivit en regelbunden deltagare i avdelningens ledningsgruppsarbete, vilket bidragit till att stärka tillväxtperspektivet, men också underlättat ett tvärsektoriellt arbetssätt. Av bidragsutbetalningarna utgör tkr förvaltningskostnader hos Region Skåne, 895 tkr 1:1- medel som Länsstyrelsen fördelar. 19

20 Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har fortsatt att arbeta med tillväxtfrågorna ur ett övergripande EU2020- perspektiv, där smart, hållbar tillväxt för alla ger god vägledning för det konkreta arbetet i vardagen. Tillväxtfrågorna på länsstyrelsen är av mycket komplex natur där det tvärsektoriella arbetet med landsbygdsutveckling, miljö och grön ekonomi, tillgänglighet och kollektivtrafik, bostadsbyggande och samhällsplanering, samt sociala frågor, såsom integration, jämställdhet och folkhälsa är fortsatt viktigt. Under året har länsstyrelsernas gemensamma energi- och klimatarbete stärkts, bland annat i och med tillkomsten av LEKS (Länsstyrelsernas Energi- och Klimatsamordning). I LEKS styrgrupp ingår representanter för fyra olika länsstyrelsenätverk; landsbygd, miljö, samhällsbyggnad och regional tillväxt. Länsstyrelsen finns representerat i Nätverket för Regional Hållbar Tillväxt (NHT21). Länsstyrelsen har fokuserat å områdena kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud under Utifrån de stora skånska behoven och var Länsstyrelsens resurser kan göra mest nytta har bedömningen gjorts att detta område är ett av de mest centrala tillväxtområdena i Skåne, såväl i närtid som på lite längre sikt. Nedan följer redovisning av några av de viktigaste insatser som inletts eller drivits vidare under året: I början av året anordnade Kompetenssamverkan Skåne (KoSS) ett större s.k. Kompetensforum, där man i en bred krets, riktat till såväl offentliga aktörer som näringsliv och idéburen sektor, presenterade denna nya samverkansform. KoSS har efter drygt ett års existens nått en grad av samsyn mellan inblandade aktörer om vad som krävs för att förbättra kompetensförsörjningen i länet. Tillväxtverkets utlysning av 60 Mkr till 21 kompetensplattformar har i Skåne i hög grad förlagts till KoSS, och under hösten har ett intensivt arbete bedrivits för att en del av dessa medel ska komma Skåne till del. Resultatet blev att 4,5 mkr beviljades till KoSS-projekt. TiTa-projektet avslutades 2012, men vissa aktiviteter har fortsatt löpa. Av särskilt intresse i detta sammanhang är de kompetensförsörjningsrelaterade insatserna inom KoSS, Teknikcollege Skåne, Mottagarorganisation Syd, Öresunddirekt samt ESS Spouses. Under året har Länsstyrelsens engagemang i Teknikcollege Skåne (TCS) intensifierats. TCS har formellt certifierats till ett gemensamt Teknikcollege Skåne, när de tre tidigare Teknikcollegena Söderslätt, Eslöv och Landskrona knutits närmare samman. Ett annat arbete som inletts under året var Mottagarorganisation Syd, inledningsvis var detta en uppgift för Invest Skåne, men Lunds kommun och dess näringslivskontor har sedermera tagit över ansvaret. Mottagarorganisation Syd handlar i mångt och mycket om att skapa en väg in för att hjälpa och välkomna de forskare etc med familjer som kommer till Skåne i och med etableringarna av bland annat ESS och Max IV. Länsstyrelsens arbete med Mottagarorganisation Syd, Öresunddirekt och KoSS har också föranlett en efterfrågan från Arbetsförmedlingen i Lund att engageras i deras samarbetsprojekt Kunskapsintensiv arbetsmarknad, vilket bland annat syftar till att underlätta för medföljande till ESS och Max IV:s personal att få in en fot på arbetsmarknaden i Skåne. 20

21 Länsstyrelsen har också tagit fram en rapport om hur länsstyrelsens ansvarsområden och prioriteringar förhåller sig till rekommendationerna i OECDrapporten, TiTa, samt Strukturbild Skåne (vilket Region Skåne drivit under senare år). Inom området innovation och förnyelse har Skåne fortsatt uppmärksammats som ett innovativt län när det gäller cleantech i vid mening samt biogas. Nedan följer några särskilda insatser som initierats eller fortlöpt under året: Länsstyrelsen har under hösten initierat och drivit ett aktivt solcellsarbete. Skåne var som nämnts ovan - ett av tre Pilotlän för grön utveckling. Länsstyrelsen var - under Öresundskomitéens ledning - med och finansierade en Öresundsregional klimat- och cleantechstrategi. Pilotlänsuppdraget har också - tillsammans med 1:1 medel för år finansierat Sustainable Business Hubs fortsatta arbete med en Öresundsgemensam plattform för besök inom klimat- och miljöområdet. Slutligen har också pilotlänsmedel och 1:1 medel allokerats för ett näringslivslett projekt om Lönsamt miljöarbete i små och medelstora företag initierats under året. Arbetet med den regionala digitala agendan har - under Region Skånes ledning - fortlöpt under året, även om Länsstyrelsens deltagande varit begränsat. Länsstyrelsens bidrag till ökad tillgänglighet är mångfacetterat genom uppdraget med hållbar samhällsplanering, den tydligt lagstadgade rollen i nya plan- och bygglagen samt kopplingarna till landsbygdsfrågorna, framförallt inom bredbandsområdet. En fortsatt satsning på bredbandsutbyggnad är också av stor vikt för Skånes möjligheter för långsiktigt hållbar tillväxt. Länsstyrelsen har fortsatt bidragit med stöd för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Mer om detta arbete finns under väsentliga prestationer, sakområde Lantbruk och landsbygd. När det gäller strategiskt gränsöverskridande samarbete är det framförallt arbetet inom Öresunddirekt (ÖD) som åsyftas. Nedan följer en kortfattad redovisning av de viktigaste insatserna: Under året fortsatte Malmö stad, Köpenhamns kommun och Nyföretagarcentrum Öresund den försöksverksamhet med företagsinformation i ÖD:s lokaler, som inleddes Samarbetsavtalet mellan ÖD Malmö och ÖD Köpenhamn har under året färdigställts och undertecknats. Öresunddirekt har under året besökts av flera delegationer på nationell nivå. Två besök från Riksdagen var mycket lyckade och ledamöterna visade stort intresse att diskutera myndighetssamarbetet i Öresundsregionen. I samband med pensionsavgång, beslutade Länsstyrelsen och Region Skåne att utveckla tjänsten som platsansvarig. Tjänsten har bland annat utvecklats med ett större och tydligare inslag av extern kommunikation och marknadsföring, i avsikt att stärka ÖD:s roll. 21

22 Återrapportering regleringsbrev RB 18. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker inom det regionala tillväxtarbetet samt hur denna samverkan utvecklats. Under våren hölls två möten med ett antal statliga myndigheter med anledning av Region Skånes arbete med framtagande av ny regional utvecklingsstrategi. I detta arbete har i första hand Arbetsförmedlingen, ESF-rådet, lärosätena, Skatteverket, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Trafikverket deltagit. Med anledning av etableringarna av ESS och MaxIV till Lund, så bjöds även representanter därifrån med i arbetet. Länsstyrelsen förde en nära dialog med Region Skåne, vilka också var med på mötena. Den statliga informella arbetsgruppen fokuserade främst på områdena kompetensförsörjning och utbildning, segregation, entreprenörskap och innovation, miljöbelastning, markanvändning samt geografi (infrastruktur). Ett gemensamt inspel i RUS-processen gjordes i mars 2013 av statliga myndigheter närvarande i länet. Under hösten har samverkan med de statliga myndigheterna - på grund av den intensiva RUS-processen, där dock flera myndigheter deltagit på egen hand varit vilande, men en dialog har förts mellan Region Skåne och Länsstyrelsen om att bjuda in myndigheterna till ett möte i februari 2014 för att där diskutera remissversionen av den nya RUS:en. Det inarbetade samarbetet mellan Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan och Region Skåne kring informationscentret har fortgått under året. Länsstyrelsen bedömer att samverkan fortsatt utvecklats positivt under året och det konkreta arbetet med ny RUS gav under våren ny kraft i den statliga samverkan. Region Skånes avsikt att denna gång fokusera på själva processen (bland annat i form av kommundialoger) och ett tydligt erkännande av den statliga betydelsen för regional utveckling och tillväxt upplevs som positivt av flera myndigheter. Detta medför att det känns meningsfullt att utbyta erfarenheter mellan de statliga myndigheterna på detta sätt. För trädgårdsnäringsens utveckling samverkar Länsstyrelsen med Sveriges Lantbruksuniversitet branschsamordnade utvecklingsprojekt Tillväxt Trädgård. Länsstyrelsen har också initierat ett samarbete mellan projektet Tillväxt Trädgård och Region Skånes verksamhet Kluster & Innovation samt deras investmentbolag för att stärka innovationskapaciteten och möjligheterna till internationella investeringars inom det hortikulturella området. Även inom landskapsplaneringsområdet sker nära samarbete genom projektet Detta samarbete har under 2013 utvecklats ytterligare där vi gemensamt närmat oss europeiska landskapsobservatorier samt en medverkat i en förstudie kring en landskapsportal. För att gynna bredbandsutbyggnaden i länet har Länsstyrelsen deltagit i tre av PTS arbetsgrupper för att påskynda bredbandsutbyggnaden och lett en av dem som ordförande. 22

23 RB 22. Länsstyrelserna ska bistå Regeringskansliet i förberedelserna av programperioden för för EU:s sammanhållningspolitik samt landsbygds-, havs- och fiskerifonden inklusive arbetet med en partnerskapsöverenskommelse med EU-kommissionen. Länsstyrelsen har under året arbetat intensivt med förberedelserna av den nya programperioden, även avseende landsbygdsprogrammet och fiskerifonden. Detta arbete redovisas under respektive sakområde. Då Region Skåne har det regionala utvecklingsansvaret och dessutom är ansvarigt organ (i samråd med andra, exempelvis Region Blekinge när det gäller ERUF) för såväl Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge, som det territoriella Öresund-Kattegatt-Skagerack-programmet, så har Länsstyrelsens möjligheter att direkt bistå Regeringskansliet varit små. Ambitionen har i första hand varit att bistå Region Skåne i sitt arbete, vilket underlättats av Länsstyrelsens direkta deltagande i båda ovan nämnda program, om än som endast en av flera partners. Länsstyrelsen har dock försökt att vara en aktiv och konstruktiv part i alla dessa sammanhang, och vill särskilt framhålla det framgångsrika arbete som gjordes för att få till skrivningar som möjliggör för Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge att allokera medel också till bredbandsutbyggnad, vilket inte var självklart när processen inleddes. Länsstyrelsen har också deltagit i processen och diskussionen kring det nionde nationella ramprogrammet, även om det i praktiken endast inneburit deltagande vid ett par mötestillfällen. Länsstyrelsen deltog också tillsammans med Region Skåne i ett möte på Näringsdepartementet under hösten 2013, med syfte att diskutera den nya strategin för det regionala tillväxtarbetet. Även om detta inte direkt hade bäring på EU:s sammanhållningspolitik, så fanns ändå viktiga beröringsytor i hur man på regional nivå ser situationen och vilka lösningar som krävs för att hantera problemen. Länsstyrelsen har deltagit och gett inspel i arbetet med en programövergripande partnerskapsöverenskommelse. Länsstyrelsen har också tillsammans med Region Skåne startat upp ett fondgemensamt regionalt samarbete som främst fokuserar kring hur vi ska samverka i genomförandeperioden av kommande EU-program. RB 27. Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet i länet samt hur denna samverkan utvecklats. Länsstyrelsen och Region Skåne har en avsiktsförklaring som beskriver de områden som organisationerna samarbetar inom. Organisationernas ledningar har överläggningar två gånger per år för att följa och utveckla samarbetet. Under 2013 reformerades detta system något, och man inkluderade även Kommunförbundet Skåne i denna dialog. Ett första möte i denna nya konstellation, Skånskt ledningsforum, hölls den 18 december Samverkan mellan Länsstyrelsen och Region Skåne förekommer på många områden och ytterligare information finns under flertalet återrapporteringar under detta sakområde. 23

24 Exempel på samverkansområden med bäring på tillväxt under 2013: vanligt förekommande projektpartner/projektledare/finansiär vid användandet av 1:1 medlen för regionala tillväxtåtgärder fortsatt genomförande av det regionala utvecklingsprogrammet. Bland annat har Länsstyrelsen fungerat som stöd till arbetet för att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i länets RUS arbetet med ny regional utvecklingsstrategi dialogpartner vid framtagande av ny partnerskapsöverenskommelse samt nytt ÖKSprogram, även här bör noteras det stöd som getts för att säkerhetsställa ett jämställdhetsperspektiv skånska landsbygdsprogrammet bredbandstrategin och fortsatt bredbandsutbyggnad deltagande i arbetet med regional digital agenda plattform för besöksnäringen färdplan för biogas regional miljöhälsorapport barn, miljö och hälsa tas fram gemensamt av länsstyrelserna i Skåne, Blekinge och Kronobergs län och förväntas publiceras Kompetenssamverkan Skåne Klimatsamverkan Skåne (och pilotlänsuppdraget för grön utveckling) klimat- och energistrategi för Skåne Kulturmiljöprogram för Skåne jämställdhetsperspektivet som viktig tillväxtfråga har lyfts under året På grund av Region Skånes utvecklings- och infrastrukturansvar och Länsstyrelsens breda mandat med särskilt fokus på områden med bäring på smart och hållbar tillväxt för alla finns ett stort antal områden där god samverkan är av stor vikt. Denna samverkan fungerar överlag bra, särskilt inom de områden där ansvarsfördelningen är tydlig. Länsstyrelsen upplever att samarbetet med Region Skåne under år 2013 har varit fortsatt mycket bra, och att båda parter nu hittat sina roller i det breda utvecklings- och tillväxtarbetet. Det råder inom alltfler områden en samsyn, på såväl övergripande som mer detaljerad nivå, vilket torde utgöra en god grund för fortsatt gott samarbete under kommande år. 24

25 RB 28. Berörda länsstyrelser ska bistå det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet i länet i dess uppdrag att genomföra en handlingsplan för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet under perioden Länsstyrelsen har sedan början av året fört en dialog med Region Skåne om regeringsuppdraget att bistå Region Skåne i arbetet med handlingsplanen. Det har skett en kontinuerlig dialog om upplägg och innehåll sedan juni Länsstyrelsen har delat med sig av kontaktnät och bjudit in ansvariga till referensgruppen för framtagande av en handlingsplan till jämställdhetsstrategin. De första utåtriktade aktiviteterna ägde rum i december 2012 med fokusgrupper och kompletterande telefonintervjuer, med målsättning att föra in idéer till nulägesanalysen. Nuvarande jämställdhetsstrategi och tillhörande handlingsplan prioriterar arbetet med en könsintegregerad arbetsmarknad och jämställdhet i arbetslivet som en kompetensförsörjningsfråga. Ett reguljärt aktörssamarbete på lednings- och operativ nivå har etablerats. Frågan om den könssegregerade arbetsmarknaden är ett viktigt fokus i KoSS, se även ovan under andra väsentliga prestationer och resultat. En ansökan om ett fördjupat arbete har tagits fram som fokuserar på konkreta satsningar gentemot såväl offentliga som privata aktörer inom jämställdhetspolitikens delmål 2 om ekonomisk jämställdhet. Arbetet med genomförandet av handlingsplanen är på god väg och sker framförallt i befintliga strukturer vilket ses som en förutsättning för att lyckas och få så stort genomslag som möjligt. Vid mötena med statliga myndigheter om ny Regional utvecklingsstrategi (RUS) har Länsstyrelsen lyft fram handlingsplanen. Syftet har varit att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen har betonat vikten av att den tas med i den nya RUS:en. Länsstyrelsen har aktivt bistått Region Skåne i deras arbete med handlingsplanen för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Tabell 3.1: Kostnader för strukturfondsadministrationen, programperiod Strukturfondsadministration (tkr) Anslag (5:1) Övrig finansiering Årsarbetskrafter Totala kostnader och årsarbetskrafter för strukturfondsadministration ,44 Varav Förvaltande myndighet 0 0 0,00 Varav Attesterande myndighet 0 0 0,00 Varav Kontroller i territoriella program 0 0 0,00 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell 3.1 Strukturfondsadministrationen har ökat jämfört med föregående år var kostnaden på anslaget 10 tkr, övrig finansiering 4 tkr och antal årsarbetskrafter 0,01. 25

26 Tabell 3.2: Länsfakta inom EU-stöd Utbetalade bidrag, summa (tkr) Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut varav Artikel 33 (inom mål 1-området) Bidrag, vilka länsstyrelsen inte fattar beslut om, men betalar ut Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Jordbruksverket har gjort utbetalningen Fiskeriprogrammet Landsbygdsprogrammet varav Leader varav miljöersättningar varav kompensationsbidrag (LFA) varav företagsstöd varav projektstöd varav miljöinvesteringar Gårdsstöd Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Jordbruksverket Kommentarer Tabell 3.2 De ökade bidragsutbetalningarna inom fiskeriprogrammet beror på att utbetalningstakten varit för låg under Sverige riskerade därmed att få betala tillbaka medel till Kommissionen. Genom en intensifiering av arbetet under 2013 lyckades länsstyrelserna och Statens Jordbruksverk undvika detta. I siffran för gårdsstöd ingår stöd för kvalitetscertifiering om tkr samt stöd till stärkelsepotatisodlare om 81 tkr. 26

27 Länsstyrelseinstruktion 5 7. i sin verksamhet verka för att förenkla för företag Under året har Länsstyrelsen arbetat för att förenkla för företag bland annat genom att öka kundfokus och kundnyttan, samt korta handläggningstiderna genom ett mer samlat externt agerande utifrån en bättre intern samordning och med hjälp av ett systematiskt arbete med lean, där bland annat ett antal leanpiloter utsetts. Under nästa år kommer försöket att utvidgas med ytterligare tre leanpiloter. Exempel på förenklingsarbete som pågår inom olika verksamhetsområden är: En tillsynsvecka har hållits med inledande utbildning i bemötande. Ett klarspråksprojekt fortlöper. Bekräftels införs för länsstyrelsens e-postadress. Mallar har vidareutvecklats. Flera enheter jobbar med att utveckla sina processer. Länsstyrelsen har deltagit i årets länsstyrelsegemensamma brukarundersökning. Under året har länsstyrelsen utfört ett samlat och brett varumärkesarbete. Inrättandet av en intern chefsberedningsgrupp med syfte att diskutera strategiska frågor av enhetsöverskridande natur. Satsning på tvärsektoriella kompetensutvecklingsinsatser. E-förvaltning. Länsstyrelsen har även deltagit i samordningsmöten som ordnats av det länsstyrelsegemensamma projektet förenkla på riktigt, bland annat har Nätverket för Hållbar tillväxt haft ett möte med Kronobergs landshövding, vilken också bjudit in till ett möte med såväl förenkla-nätverket som tillväxtnätverket och P4 i början av

28 Infrastrukturplanering PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 34* Årsarbetskrafter män 1) 0,55 0,51 0,68 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,60 1,46 1,24 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,51 0,50 0,48 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,64 0,61 0,58 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = timmar Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskravet. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Ärendemängden har minskat, vilket till viss del beror på att det skett en förändring från många och mindre ärenden till färre men större. Trafikverket har även avslutat flera äldre ärenden under året. Andra väsentliga prestationer och resultat Allmänt Länsstyrelsen har aktivt deltagit i diskussioner kring framtagandet av förslag till långtidsplanering - Skånepaket som Region Skåne arbetat fram och lämnat till Trafikverket under Det är ett förslag till kraftfulla åtgärder för perioden som behövs för att åtgärda de problem sin finns i länet. Läget i Skåne är redan ansträngt och hotar att bli akut redan Pendlingen (oavsett färdslag) i stråket Lund Hässleholm har ökat konstant de senaste 20 åren. Mellan 1993 och 2011 var ökningen hela 87 procent Antal tågresor i Skåne har totalt sett ökat från ca 12 miljoner 1992 till ca 43 miljoner 2012, vilket är fyra gånger på 20 år. Stråket Hässleholm Lund trafikerades under år 2012 av cirka godståg per vardagsmedeldygn. Det passerar mer än en miljon lastbilar genom Skåne årligen. Värdet på godset motsvarar hälften av värdet i den svenska utrikeshandeln. Belastningen på nätet är påtaglig stort och det leder till betydande svårigheter att tillgodose en ökande transportefterfrågan. Detta hotar tillväxt, framkomlighet och utveckling av hållbara transportlösningar inte bara i Skåne utan i hela Sverige. Kapacitetsutredningen redovisade att de långväga godstransporterna genom Skåne kommer att öka kraftigt framöver vilket leder till en kraftigt ökad belastning på ett redan hårt ansträngt transportsystem. Det finns idag begränsade möjligheter att växla över gods 28

29 från väg till järnväg på grund av flaskhalsarna i systemet. Åtgärder i Skåne kommer att gynna utvecklingen i hela Sverige och i norra Europa. Trängseln i Skåne påverkar gods på väg in och ut ur Sverige. Hela den svenska industrin och handeln drabbas hårt, vilket får effekter även för näringslivet i Norge, Baltikum och Polen. För att klara ökade volymer och samtidigt leva upp till miljö- och klimatmålen behöver en betydligt större andel av godset som kommer in via skånska hamnar och Öresundsbron fraktas på järnväg. Skåne är en region med 1,3 miljoner invånare, som måste kunna lösa sina behov av rörlighet i relation till arbetsmarknaden. Regionen består i princip av två arbetsmarknadsregioner. Resandet med kollektivtrafik har mer än fördubblats de senaste 10 åren idag använder reser ca personer med Skånetrafiken dagligen. Det finns en betydande pendling över Öresund. Länsstyrelsens ärendehandläggning Länsstyrelsen verkar i sitt arbete med infrastrukturärenden för att utbyggnaden i länet sker miljöanpassat, hållbart och säkert. I Skåne råder det stor konkurrens om marken. Det är viktigt att infrastrukturplaneringen åstadkommer vägar och järnvägar där behoven och nyttan av dessa är som störst, där nyttan överväger intrånget i värdena på platsen, värnar den goda åkermarken och att byggandet av ny infrastruktur innebär bästa markanvändning utifrån känd kunskap. Länsstyrelsen har under året hanterat ett stort antal remisser angående väg- och järnvägsprojekt. Flertalet har berört mindre projekt såsom bussfickor, mötesplatser, breddning av vägar, cykelvägar. Länsstyrelsen har under 2013 fortsatt sitt arbete med att utveckla ärendehandläggningen av vägoch järnvägsprojekt. Länsstyrelsens uppdrag är att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen så den håller så god kvalitet som möjligt. Länsstyrelsen har särskilt inriktat sig på den från 1 jan 2013 nya lagstiftningen för väg och järnväg. Iakttagelser från och förändringar i ärendehanteringen är: Länsstyrelsen har veckomöten med Trafikverket (TV). Trafikverket ska ha samråd med Länsstyrelsen under processen att ta fram sin väg- eller järnvägsplan inför godkännande av MKB. Länsstyrelsen erbjuder Trafikverket veckomöten för att möjliggöra effektiva processer och bra handlingar. Ärenden enligt gammal lagstiftning behöver in i kommunernas översiktsplanering. Trafikverket har under året avslutat ärenden efter utredningsskedet (äldre lagstiftning) som inte finns med i långtidsplaneringen t ex. Simrishamnsbanan och Rv 19. Länsstyrelsen har för dessa gett Trafikverket rådet att omvandla ärendena till att kunna tas med i kommunernas översiktsplaner. Därmed kan genomförda utredningar komma till nytta i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen saknar uppdrag att arbeta med Åtgärdsvalsstudier. I Skåne har det startats många åtgärdsvalsstudier (ÅVS). Länsstyrelsen har valt att delta i ÅVSarbetet i Skåne även om uppdrag för Länsstyrelsen saknas. I propositionen till ny lagstiftning framgår det tydligt att väg- och järnvägsplaner inte får upprättas utan att det finns en förberedande studie = ÅVS utifrån fyrstegsprincipen. Trafikverket har tagit fram en vägledning om hur ÅVS ska genomföras. Den saknar beskrivning över länsstyrelsernas medverkan och roll. I väg- och järnvägslagstiftningen saknas något om ÅVS helt. 29

30 Länsstyrelsen anser att det är angeläget att länsstyrelserna aktivt deltar i arbetet med ÅVS: Eftersom länsstyrelserna senare i processen godkänner väg- och järnvägsplaner är det viktigt att länsstyrelserna är inblandade i ett tidigt skede. Länsstyrelserna har också en viktig roll i kommunernas arbete med fysisk planeringen enligt PBL översiktsplanering. Länsstyrelsen bevakar, företräder och samordnar statliga intressen. Det är viktigt att ÅVS har med sig de statliga intressena som kan tänkas vara berörda och att dessa får en riktig belysning i arbetet med ÅVS och att det görs relevanta kopplingar till kommunernas översiktsplanering. Länsstyrelsen bedömer att länsstyrelserna behöver få ett formellt uppdrag. På så sätt blir länsstyrelserna en del av de förberedande studierna. Länsstyrelsen anser att det finns skäl att utvärdera arbetet med ÅVS och fundera över hur det ska lagregleras. Pågatåg och kollektivtrafiknära lägen. Skåne har fått 16 nya pågatågsstationer i december En diskussion har startats i länet mellan länets kommuner och region Skåne och ena sidan och Länsstyrelsen å andra sidan om dessa stationer ska vara skäl till att exploatera på jordbruksmark - om stationerna är ett sådant angeläget samhällsintresse som avses i 3 kap MB. Den diskrepans som råder i frågan har tagit mycket av Länsstyrelsens resurser i anspråk. Större projekt under 2013 E22 E22 ska omvandlas till motorväg genom hela Skåne mot Blekinge. På sträckan Rolsberga- Fogdarp pågår byggnationen och Länsstyrelsen deltar när det gäller skyddade miljöer som inte kunnat förutses i planeringsstadiet. För sträckan förbi Linderöd har Länsstyrelsen godkänt MKB:n och tillstyrkt fastställelse. På sträckan Sätaröd Vä arbetar Trafikverket parallellt med att ta fram en Natura 2000 ansökan till Mark- och miljödomstolen samt ta fram en vägplan med tillhörande MKB. Ärendet fick tillåtlighetsbeslut av regeringen Vid det tillfället ansågs det inte behövas en Natura 2000 prövning, vilken annars måste varit avgjord och klar före tillåtlighetsbeslutet. Under arbetets gång har Trafikverket kommit fram till att det trots allt behövs ett Natura 2000 tillstånd, vilket har komplicerat ärendet. 4-spår mellan Arlöv och Flackarp (Lund-Malmö) Under 2013 har planeringen fortsatt för sträckan mellan Flackarp söder om Lund och Arlöv norr om Malmö för att möjliggöra utbyggnad från två till fyra spår, dock med lägre intensitet än tidigare. Trafikverket har ännu inte fått tillåtlighet från regeringen. Utbyggnaden påverkar stationerna i Hjärup, Åkarp och Burlöv och kommunernas översikts- och detaljplanering av stationsutbyggnaden och kringliggande omvandlingsområdena. Länsstyrelsen är bekymrad över att projektet försenas med tanke på den resandeökning som sker i Skåne. Trelleborgsbanan Trafikverket arbetar med att anpassa Trelleborgsbanan för Pågatåg på sträckan Trelleborg Malmö från årsskiftet 2015/2016. Under 2013 har Länsstyrelsen handlagt kompletterande ärenden kring planeringen av nya stationer i Trelleborg, Östra Grevie och Västra Ingelstad. Länsstyrelsen och Vellinge kommun inte är överens i översiktsplanen, vilket framgår av länsstyrelsens granskningsyttrande, om vilken bebyggelseutveckling som är lämplig i Ö Grevie. 30

31 Spårvägar i Skåne (SPIS) Länsstyrelsen har handlagt ett flertal ärenden som berör spårvagnutbyggnad. Det är flera kommuner i Skåne som planerar för spårvagnsutbyggnad (Höganäs, Helsingborg, Lund och Malmö). Samverkan Länsstyrelsen har samverkat med övriga länsstyrelser kring infrastrukturplanering inom ramen för nätverket FORUM för hållbart samhällsbyggande. Länsstyrelsen är aktiv i beredningsgruppen Infrastrukturplanering inom FORUM. Länsstyrelsen har genom sin infrastrukturstrateg medverkat i det Boverkets projekt att utveckla kunskapsunderlag om koppling mellan PBL Samordna planeringen för bebyggelse och transporter! Riksintresseprecisering Under 2013 har Länsstyrelsen tillsammans med Trafikverket fortsatt arbetet med att precisera innebörden av riksintressena för länets hamnar och flygplatser. Trelleborgs hamn och Malmö flygplats (Sturup) har stått i fokus och beslut har tagits under 2013 för bägge dessa riksintressen. Länsstyrelsen och Trafikverket har dock varit oeniga i bedömningen av behovet av två banor på Sturup. Hållbara transporter Länsstyrelsen har under 2013 tagit fram en särskild skrift om hållbart resande; Skånska erfarenheter av hållbart resande Skåne visar vägen som bland annat beskriver framgångssagan Skånetrafiken. Under 2012 beslutade Länsstyrelsen om ett regionalt åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen. Transportsektorn i Skåne är en av de mer miljöbelastade sektorerna vilket lett till att Länsstyrelsen anser att hållbara transporter är en av fem skånska utmaningar. I åtgärdsprogrammet finns flera åtgärder som ska leda till att minska personbilstrafiken genom att flytta över resandeandelar till cykel och kollektivtrafik, att lyfta över godstransporter från bil till järnväg och sjöfart, stärkt kollektivtrafik, infrastruktur för gång- och cykeltrafik, mötes- och resepolicy för miljöanpassande tjänsteresor, beteendepåverkan för minskad användning av privatbilar samt att koppla ihop Regions Skånes kollektivtrafikplanering, gång- och cykelplanering med kommunernas översiktsplanearbete. Hållbar mobilitet Skåne är ett regionalt centrum för hållbara transporter. Syftet är att få mötesplatser, utbildning, gemensamt arbete för att minska miljöpåverkan från resor och transporter samt att få fler medborgare att välja mer hållbara alternativ. Deltagare är 17 skånska kommuner, Region Skåne, Trafikverket Region Syd, Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, Lunds universitet med flera. Länsstyrelsen är medfinansiär och sitter i styrgruppen för projektet. Infrastrukturministerbesök i Skåne Infrastrukturminister Elmsäter-Svärd besökte april 2013 länet. Landshövdingen var värd för besöket och infrastrukturministern fick tillfälle att möta länets aktörer och bli informerad om infrastrukturläget i länet samt fick möjlighet till studiebesök i Malmö hamn, i Brunnshögsområdet Lund med ESS och MAX IV samt hos Skånetrafiken. 31

32 Hållbar samhällsplanering och boende PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 40* och 41* Årsarbetskrafter män 1) 6,89 6,28 8,99 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 23,01 17,87 18,93 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 7,16 6,08 6,98 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 7,15 6,52 6,98 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Nöjdindex brukarundersökning - verksamhet 4031, Överklagande detaljplaner 3) 43 Nöjdindex brukarundersökning - verksamhet 4032, Överklagande lovärenden 3) 63 1) 1 årsarbetskraft = timmar Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. 3) Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. För verksamhet 4031 är genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser nöjdindex 44. För verksamhet 4032 är genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser nöjdindex 52. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Lean-inspirerat arbetssätt har införts vilket medfört snabbare flöde och avgjorda ärendebalanser för äldre ärenden (403). Resurstillskott för överklagningsärenden samt tydliga prioriteringar har möjliggjort en stor sänkning av antalet öppna och äldre ärenden. I brukarundersökningen fick Skåne goda betyg avseende för bemötande, engagemang och intresse, lätt att nå rätt person via telefon och få rätt information, nöjd med svarstid via e-post och lätt att förstå skriftliga beslut/yttranden. Sämst betyg fick öppen för dialog samt handläggningstiden. Andra väsentliga prestationer och resultat Allmänt Länsstyrelsens uppdrag är att ge kommunerna råd och stöd i deras arbete med plan- och bygglagen (PBL), att tillhandahålla planeringsunderlag samt stödja kommunerna i den mellankommunala samordningen. En central uppgift är att verka för den nationella politiken och samordna statliga intressen (nationella mål och nationella värden). Länsstyrelsen har tagit många initiativ för att stimulera stat- och kommundialogerna kring bostadsbyggande och fysisk planering. 32

33 Vid uppföljning av kommunernas tillämpning av PBL konstaterar Länsstyrelsen att kommunerna inte fullgör sina uppgifter enligt PBL 12 kap 2 p 2. De har svårigheter att göra relevanta behovsbedömningar av vilka behov medborgarna har av bostäder i sitt bostadsförsörjningsarbete. Det leder till felaktiga utgångspunkter i den fysiska planeringen och att översiktsplanen inte blir det vägledande instrument det är avsett att vara vid efterföljande beslut. Resultatet i förlängningen leder till en obalans på bostadsmarknaden. Skånes kommuner har en särskilt svår uppgift eftersom det på en relativt liten yta finns 33 kommuner som var och en har planmonopol och ansvar för bostadsförsörjning. Länet är tättbefolkat, det råder stor konkurrens om marken och landskapet inrymmer stora värden. Det finns ett stort behov av samordning och samarbete mellan kommunerna för att bostadsmarknaden i Skåne ska fungera och markanvändningsplaneringen ska hänga ihop. Skåne omfattar i princip en bostadsmarknadsregion och en arbetsmarknadsregion. Länsstyrelsen har valt ut tre planeringsfrågor som är avgörande för Skånes utveckling och där ansvaret för genomförandet ligger hos länets kommuner. 1) Hushållning med mark och vatten och då med särskilt fokus på bevarande av åkermark. Under året har jordbruksmarksfrågan varit den enskilt största planeringsfrågan i länet. Länsstyrelsen har under senare år konstaterat att länet behöver ändra förhållningssätt från exploatering på jordbruksmark till att inriktas på utveckling av länets tätorter som ligger kollektivtrafiknära lägen. Där finns en potential att fördubbla Skånes befolkning utan att bygga på jordbruksmark och istället förtäta inom befintliga. Noll-vision för byggande på åkermark är en av sju åtgärder med bäring på fysisk planering som finns i det från 2012 beslutade åtgärdsprogrammet för att nå miljömålen i länen. Förtätning är en förutsättning för att regionen ska kunna växa utan att miljömål, klimatmål och folkhälsomål äventyras. Det medför att bilberoendet och klimatpåverkan hejdas samtidigt som åkermarken sparas. Utmaningen är att inom tätorterna hitta lösningar på trafikrelaterade miljöproblem, såsom buller och luftföroreningar. 2) Integrationsfrågan. Skånes kommuner behöver ta emot fler flyktingar. Malmö tar tillsammans med Kristianstad, Helsingborg och Landskrona ett stort ansvar, övriga kommuner behöver bidra. Skånes kommuner har specialiserat sig när det gäller upplåtelseformer eller bostadstyper. I Malmö finns en stor andel flerfamiljshus och hyreslägenheter, till skillnad mot kommunerna i direkt anslutning där förhållandena är det omvända. Ytterligheterna är de till varandra gränsande Landskrona med 51 % hyreslägenheter och Lomma med 6 procent hyreslägenheter. I princip är det enbart i två av länets kommuner (Malmö ca 600 lgh/år och Lund ca 225 lgh/år) som det byggs volymer av flerfamiljshus och då särskilt hyreslägenheter. Länsstyrelsen anser att ansvaret i omhändertagandet behöver fördelas bättre i länet. 3) Ungdomarnas utbildningsnivå och möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden. Skåne ligger på fjärde sista plats i landet vad gäller utbildningsnivån för ungdomar. Skåne har stor ungdomsarbetslöshet, några av Skånes kommuner har högst andel i landet. Sysselsättningsgraden är för liten i länet (OECD konstaterat 2012). Ungdomarna i Skåne har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Hyresvärdarna har höga krav på försörjningsgrad och det leder till att ungdomarna står utanför och får förlita sig på andrahandskontrakt och liknande. Många ungdomar samlas i de större städerna Malmö, Lund och Helsingborg eller lämnar länet. Det är viktigt att få till bra mellankommunala 33

34 samarbeten kring detta och att kommunerna beaktar frågan i sin bostadsförsörjningsplanering. Till detta kan kopplas de äldres situation. Många äldre har inte möjlighet att hitta nya bostäder utan blir kvar i sina villor eftersom det saknas hyreslägenheter. I bostadsanalysen konstaterar Länsstyrelsen att andelen hyreslägenheter behöver öka och att samtliga kommuner behöver ta sitt ansvar. Landshövdingens kommunbesök För att försöka åstadkomma en förändring och att de tre avgörande planeringsfrågorna för Skånes utveckling ska få ett genomslag i kommunernas fysiska planering har frågorna prioriterats på landshövdingens besök i länets 33 kommuner under våren Kommunbesöken har fått stort genomslag och förståelsen för bevarandet av jordbruksmarken har ökat hos samtliga kommuner och är inte längre den kontroversiella fråga som det var vid årets början. Ett skäl kan vara att media uppmärksammade besöken och de frågeställningar som Länsstyrelsen tog upp. Kommunerna har i sin översiktsplanering förändrat sitt förhållningssätt och försöker inrikta sin planering mot förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Kommunerna har även påbörjat processen med att fördjupa sina kunskaper kring social hållbarhet, demografi och dess koppling till bostadsförsörjningsplanering och fysisk planering. Flera kommuner har insett att flyktingarna kan vara en resurs för kommunens framtida utveckling exempelvis Ö Göinge och Simrishamn. Ungdomarnas utbildningsnivå finns numera på den kommunala agendan. Det återstår dock arbete kring att få in de sociala frågorna på ett lämpligt sätt i den fysiska planeringen. Länsstyrelsens aktiva arbete med att skydda jordbruksmarken enligt 3 kap 4 MB har även uppmärksammats av Den goda jorden som gav Länsstyrelsen pris. Övriga kommunbesök Länsstyrelsen har besökt ett urval kommuner har skett för att fördjupa dialogen kring hemlöshet och bostadsförsörjning, dels i egen regi dels genom att delta i hemlöshetssamordnarens kommundialoger. Länsstyrelsen har besökt några av länets mindre kommuner som varit framgångsrika i att engagera mindre byggherrar till att bygga hyreslägenheter i kollektivtrafiklägen. Detta är en framgångsfaktor i att öka andelen hyreslägenheter i länet. Länsstyrelsen har på initiativ från kommunerna besökt kommunens tjänstemän för att samtala kring pågående planärenden och göra platsbesök. Ett trettiotal sådana besök har genomförts. Besöken är värdefulla både för stat- och kommunrelationen samt att den ger ökad förståelse hos Länsstyrelsen för kommunernas arbetssituation. Stadsarkitektdag och övriga utbildningsseminarier 2013 år stadsarkitektdag hade tema Bygger Skåne bostäder för alla?, med inriktning på social hållbarhet och bostadsförsörjning. Statens hemlöshetsamordnare Michael Anefur berättade om slutsatserna av sina kommundialoger och Erik Stenberg, lärare och prefekt på KTH berättade om miljonprogrammets framväxt och flexibla byggsystem. Landskrona kommun berättade om sitt planeringsarbete utifrån Vägval Landskrona. Fyra ÖP seminarier har anordnats för kommunernas planhandläggare i syfte att kompetensutveckla kring. o ÖP i ett regionalt perspektiv (13 mars) 34

35 o strategisk översiktsplanering (23 april) o infrastrukturplanering med fokus på miljökvalitetsnormer för luft (14 maj) o Skåne visar vägen hållbart resande i planeringen (23 sep) Inom ramen för Sydlov har Länsstyrelsen själv eller i samarbete med kommunförbundet ordnat ett antal seminarier för planhandläggare, bygglovhandläggare och byggnadsinspektörer: o Kommunernas tillsynsuppgift (16 maj) o Fukt och mögel, buller och särkrav. Möte på LTH med forskare (12 sep) o Bullerseminarium (8 okt) o Lånenergihus för attraktivt boende (24 sep) o Plan- och byggdag i Skåne. Ett samarrangemang med SLU Alnarp (17 okt) o Byggsanktionsavgifter (15 nov) Planmöten Länsstyrelsen erbjuder kommunerna dialog kring aktuella planärenden (oftast ÖP ärenden) varje torsdagsförmiddag. Det innebär att Länsstyrelsen årligen har ca 150 möten där olika kommuner kommer för diskutera sina ärenden. Samtliga kommuner i länet utnyttjar dessa tillfällen. Statlig samordning och deltagande i nationella sammanhang Länsstyrelsen har deltagit i flera nationella projekt. Exploatering av åkermark. Jordbruksverkets uppdrag att undersöka hur åkermarken har hanterats i kommunal översiktsplanering. Klart dec Länsstyrelsen är representerad i styrgruppen. RUS. Länsstyrelsernas samverkan kring miljömålsuppföljning. Länsstyrelsen är representerad i styrgruppen, representerar Forum för hållbar samhällsplanering. Samordna planeringen för bebyggelse och transporter! Boverkets uppdrag, ta fram kunskapsunderlag om koppling mellan PBL och infrastrukturlagstiftningen. Klart hösten Länsstyrelsen deltog i arbetet. ÖP resan. Samverkansprojekt mellan Länsstyrelserna - Forum för hållbart samhällsbyggande, Boverket och RUS. Syftet är att hitta metoder och verktyg för att styra den översiktliga planeringen mot en uppfyllelse av miljömålet God bebyggd miljö. Länsstyrelsen är representerad i styrgruppen och som projektledare. Förstudie handläggarstöd PBL. Ett uppdraget från länsrådsgrupp 1. Slutredovisades i december. Uppdraget bedrevs inom Forum för hållbar samhällsbyggnad och i samarbete med LST-IT. Länsstyrelsen ledde projektarbetet. WKP planeringsunderlag. En medarbetare är engagerad i arbetsgruppen för framtagande av den länsstyrelsegemensamma planeringsunderlagsportalen. Översyn av PBL olika utredningar. Flera medarbetare på länsstyrelsen har deltagit på diverse olika möten kring de olika utredningar som socialdepartementet bedriver i syfte att se över och förbättra lagstiftningen. Hemlöshetsuppdraget. Flera medarbetare inom fysisk planering har engagerats i länsstyrelsens hemlöshetsuppdrag som även är kopplat till den nationella hemlöshetssamordnarens uppdrag. Se även stadsarkitektdag. Urbant utvecklingsarbete. Länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag kring urbant utvecklingsarbete. Det är Landskrona, Malmö och Kristianstads kommuner som är 35

36 deltagande. Länsstyrelsen förlade sin stadsarkitektdag i Landskrona så att Landskrona kommun fick möjlighet att redovisa hur de arbetar för länets övriga kommuner. Webbutbildning ny PBL. Länsstyrelsen har deltagit aktivt i framtagandet av webbutbildningar. Länsstyrelsens samverkan med övriga länsstyrelser Länsstyrelserna har fortsatt att utveckla samarbetet mellan länsstyrelserna inom hållbar samhällsplanering och boende. FORUM för hållbart samhällsbyggande bildades hösten 2011 och Länsstyrelsen har varit aktiv, sedan starten, i arbetsutskottet som håller samman nätverket. Länsstyrelsen är aktiv och drivande i de sexton olika FORUM. En årlig aktivitet för samhällsplaneringskollektivet inom länsstyrelserna är plan- och bostadsdagarna som 2013 hölls i Norrköping. Samtliga berörda medarbetare på Länsstyrelsen deltog. Samarbetet mellan länsstyrelserna är värdefullt och kompetenshöjande. Forum har utvecklats till att på ett smidigt sätt samordna sitt ordinarie arbete med handläggning av ärenden och remisser till att även kunna ta omhand frågor som ställs till länsstyrelserna gemensamt från t.ex. departement eller statliga verk. Det visade sig under hösten när departementet vill få in länsstyrelsernas syn på lagförändringar eller när Riksantikvarieämbetet ville få länsstyrelsernas samlade syn på ett förslag till vägledning för riksintresse kulturmiljövård. Hösten 2013 bjöd länsstyrelserna gemensamt in till fördjupat samtal med Boverket kring bostadsförsörjningsplanering kopplat till fysisk planering PBL och infrastrukturplaneringen. Kommunal översiktsplanering 2013 Länets kommuner är mycket aktiva i sitt översiktsplanearbete. Länsstyrelsen har handlagt ett 60 tal översiktsplaneärenden under året. Mestadels har det rört sig om samråd beträffande ändring av översiktsplan för del av en kommun. Elva ÖP har varit inne för granskning och nio ÖP antagits och vunnit laga kraft. Den nya arbetsuppgiften med att ta fram sammanfattande redogörelser enligt PBL 3 kap 28 har medfört ett stort arbete för Länsstyrelsen. Under 2013 har Länsstyrelsen beslutat om sammanfattande redogörelser till en tredjedel av länets kommuner (11 st). Den nya uppgiften innebär att Länsstyrelsen måste göra kommunspecifika aktualitetsprövningar eftersom kommunerna har olika förutsättningar och är olika mogna i sina översiktsplaneprocesser. Länsstyrelsen har numera tre handläggare som enbart arbetar med översiktsplaner vilket är en volymökning jämfört med tidigare år. Strategiska frågor som Länsstyrelsen uppmärksammat vid sin granskning. Hälsofrågorna; buller och miljökvalitetsnormer för luft är planeringsfrågor som uppkommer i omvandlingsområden. Buller är den enskilt största frågan som diskuteras i detaljplaneprocesserna vilket tar oproportionellt mycket tid i anspråk. Se även tillsyn. Länsstyrelsen välkomnar ett förtydligande av Allmänna råd buller. I Skåne har vi två kommuner som har av Länsstyrelsen fastställda åtgärdsprogram enligt 5 kap miljöbalken avseende luftkvalitet, Malmö och Helsingborg. De är två av länets kommuner som har en gynnsam utveckling och arbetar med förtätning av sina städer. Länsstyrelsen har 36

37 utvecklat sitt interna arbete kring MKN luft och etablering nära befintliga tillståndspliktiga verksamheter. Länsstyrelsen upplever att det är svårt att få förståelse från de omkringliggande kommunerna i att de ska utveckla sitt arbete så att de inte bidrar till försämrad luftkvalitet i Malmö och Helsingborg. Hushållning med mark- och vattenområden jordbruksmark, se under allmänt. Klimatanpassning av befintliga tätorter. Samtliga kommuner arbetar med klimatanpassning. De har kommit olika långt i sitt arbete. Länsstyrelsen har flera planeringsunderlag för den kommunala planeringen; Klimatanpassning i fysisk planering, Regional vattenförsörjningsplanering ; Klimatanpassningsatlas för Skåne, Klimatanpassad vattenplanering. Länsstyrelsen har under året tagit fram ett fördjupat planeringsunderlag med tydliga kartor över vilka miljöfarliga verksamheter och bostäder som kommer att påverkas av stigande havsnivåer. Länet är vattenrikt med högt grundvatten. Det finns idag problem vid stormar liknande de som varit under året Simone och Sven. Redan idag riskerar bostadsbyggnader att stå i vatten. Med stigande hav ökar andelen till byggander. Under året har Länsstyrelsen särskilt inriktat sin rådgivning kring dagvattenproblematiken kopplat till klimatförändringarna samt till dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat. Länet har Sveriges bästa grundvattenresurser och Länsstyrelsen har bl a tagit fram en rapport kring hur dessa påverkas vid klimatförändringar. Länsstyrelsen har även tagit fram en rapport om Skånes dricksvattenförsörjning kan riksintresseinstrumentet skydda anläggning och vatten? Hösten 2013 reste Länsstyrelsen tillsammans med ett 40 tal kommunala tjänstemän från beredskap, miljö- och plansidan, på studieresa till Holland och Tyskland för att få gemensamma referenser och öka kunskaperna kring åtgärder för att anta utmaningen som kommer med klimatförändringarna. Resan blev lyckad och flera kommuner har tagit intryck och förändrat sin fysiska planering och sitt förhållningssätt till klimatanpassningsåtgärder. Frågor kring klimatförändringar och klimatanpassning har även fått stort genomslag i media och Länsstyrelsen har medverkat både i riksradion och i SVT samt i de regionala dagstidningarna. Riksintressen. I länet är det i huvudsak två riksintressen som diskuteras; kustzonen där det finns ett stort exploateringstryck och inom kulturmiljövård i och med alla förtätningsdiskussioner. Länsstyrelsen har i flera kommuner tagit initiativ till översyn av riksintresseområden för kulturmiljövård samt skapat ett nytt. Länsstyrelsen avser påbörja en översyn 2014 av riksintresse kustzon, med hänsyn till klimatförändringarna, nya anspråk när det gäller exploatering och havsplaneringen. Friluftsliv. Länsstyrelsens arbete enligt RB uppdrag med översyn av riksintresseområden för friluftslivet har lett till fördjupade dialoger och seminarier med kommunala tjänstemän (kommunekologer, planerare och turismutveckling) kring friluftslivets utveckling i Skåne. En angelägen diskussion i ett län med stor konkurrens om marken. Handel. Etableringen av externhandel har minskat. Det är enbart i Kristianstads kommun det pågår planläggning för externhandel, vilket är en känslig fråga för omkringliggande kommuner. 37

38 Vindkraft. Länets kommuner har fördjupningar för vindbruk och vindkraftsfrågan är inte längre en planeringsfråga som står högst uppe på agendan hos kommunerna. Kulturmiljöfrågorna. Länsstyrelsen ser ett stort behov i kommunernas PBL arbete att utveckla arbetssätt och metoder kring att utveckla behandlingen av kulturmiljöfrågorna. Länsstyrelsen har förstärkt sin planenhet med en byggnadsantikvarie i syfte att utveckla rådgivningen och stödet till kommunerna. Kommunerna brister i sin beskrivning enligt 3 kap 5 p 2 kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Kommunerna inriktar i för stor utsträckning sin planering på att föreslå nya bebyggelseområden utan att ta hänsyn till de värden som finns i befintlig miljö. De behöver utveckla sitt arbetssätt så kulturmiljövärdena blir en tillgång istället för ett hinder. ÖP som vägledande instrument. Länsstyrelsen ser fortfarande att ÖP inte fungerar som vägledande instrument i efterföljande prövningar. De som ska vägledas av ÖP kan inte läsa ihop ÖP:n med länsstyrelsens granskningsyttrande, vilket är en brist i utformningen av ÖP. Det leder ibland till stora problem och att felaktiva beslut tas. En stor utvecklingsfråga. Mellankommunalt samarbete. Kommunerna behöver utveckla samarbetet mellan varandra även i frågor som är kontroversiella som t ex bostadsförsörjningen. Länets kommuner håller på att utveckla olika samarbeten mellan varandra, samarbetena ser olika ut beroroende på frågans art. Kunskaps- och planeringsunderlag. Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att utveckla planerings- och kunskapsunderlag för att stödja kommunerna i deras arbete med översiktsplanering. Hur Länsstyrelsen arbetar med frågorna och utifrån vilka uppdrag samt vilka planeringunderlag som tagits fram framgår i Länsstyrelsens särskilda redovisning till Boverket avseende regleringsbrevsuppdrag 42. Detaljplaner under 2013 Länsstyrelsen har handlagt ca 500 detaljplaneärende under Mestadels har det rört sig om förtätning eller omvandling inom tätortsområden. Det innebär att det i de flesta fall finns många statliga intressen att bevaka för Länsstyrelsen, dels riksintressen och skyddade områden enligt MB och KML, dels MKN för vatten och luft som riskerar att överskridas samt framför allt risk för människors hälsa eller säkerhet när det gäller olägenheter från både trafik och verksamheter. Det är endast ett fåtal detaljplaner som Länsstyrelsen kan lämna utan erinran efter genomförd granskning. Planeringssituationerna är komplexa och eftersom ÖP i flera fall inte är tillräckligt vägledande följer många frågor med in i detaljplaneprocesserna vilket ställer stora krav på både kommunen och Länsstyrelsen. Kvaliteten på underlagen är i vissa fall bristande och konsekvenserna av planerna är inte tillräckligt väl belysta vilket försvårar granskningen och bedömningen. 38

39 Tillsynsvägledning bygg Länsstyrelsen har en antagen treårig tillsynsvägledningsplan för Det finns en av länsstyrelserna gemensamt framtagen årscykel för tillsynsvägledningsåret som börjar 1 juli och slutar 30 juni. En del av arbetet är den enkät i tre delar som tas fram av Forum tillsammans med Boverket och skickas ut till kommunerna vid två tillfällen. Länsstyrelsen försöker inrikta sin tillsynsväglednings till de behov som finns hos kommunerna. Behoven av tillsynsvägledning är stora och omfattar i princip allt inom tillsyn PBL. Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med frågorna genom bland annat telefonvägledning. Under 2013 har Länsstyrelserna utifrån önskemål från kommunerna gemensamt tagit fram en broschyr som vänder sig mot enskilda om ansvaret som byggherren har när det gäller byggande. Länsstyrelsen har i samverkan med Kommunförbundet Skåne genomfört 4 nätverksträffar inom Sydlov (ett nätverk i Skåne för bygglovhandläggare, byggnadsinspektörer och assistenter). Till en av dessa träffar har en extern föreläsare bjudits in. Utöver detta har Miljösamverkan Skåne samverkat med Sydlov och ordnat ett särskilt bullerseminarium för länets kommuner. Länsstyrelsen har genomfört några kommunbesök för att öka sin kunskap i kommunernas tillsynsarbete och skapat möjlighet att vägleda den enskilda kommunen i deras arbete. Länsstyrelsen har iakttagit att mindre än hälften av länets kommuner har ändrat sitt arbetssätt vad gäller tillsynen på byggherrarna enligt 11 kapitlet PBL i och med den nya lagstiftningen. 57 procent av länets kommuner anger att de har tillräcklig kompetens att sköta sin tillsynsuppgift. Flera kommuner anger dock att de saknar resurser för att sköta sin tillsyn och att det fungerar beror på rådande lågkonjunktur. En av länets kommuner har en tillsynsplan för sin verksamhet. De kommuner som har flest bygglovärenden är Malmö st, Lund st, Helsingborg st, Kristianstad 970 st och Vellinge 839 st. Det är åtta av de mindre kommunerna som hade färre än 200 lov och förhandsbesked. Vanligaste anledningen till tillsynsingripande i länet är utföra lovpliktiga åtgärder utan lov, påbörja åtgärder utan startbesked, avsteg från ett tekniskt egenskapskrav, ovårdade tomter och byggnader tas i bruk innan slutbesked. Ingripande vid Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas planverksamhet Länsstyrelsen har under året fått in ca 300 detaljplaner för överprövning inom ramen för tillsynsuppdraget. Länsstyrelsen har kallat in sju detaljplaner eller översiktsplaner. Fyra överprövningsärenden är avgjorda. En av dessa detaljplaner har Länsstyrelsen upphävt till viss del, en planbestämmelse detaljplan för Kraften 1 i Malmö, övriga tre detaljplanerna har Länsstyrelsen släppt efter utredning, detaljplan för Arkivet 3 i Lunds kommun, detaljplan för Kyrkoköpingen 20:43, Trelleborgs kommun samt detaljplan för Gessie 22:4, Vellinge kommun. Samtliga fyra ärenden har berört hälsofrågan buller; om kommunen har i sin planläggning genom planbestämmelser säkrat att kommande bebyggelse inte utsätts för hälsorisker avseende buller. Vid årets slut har Länsstyrelsen fyra öppna överprövningsärenden. Under året har Länsstyrelsen upphävt två överprövade ärenden, ett bygglov och ett förhandsbesked i ett tillsynsområde i Simrishamns kommun där Länsstyrelsen har möjlighet att överpröva bygglov och förhandsbesked. Förhandsbeskedet ligger överklagat hos regeringen. Skälen till att Länsstyrelsen under 2012 beslutade om tillsynsområdet är att staten och kommunen varit oense om vilken bebyggelseutveckling som är lämpligt inom riksintresse kustzon. Kommunen utfärdade många bygglov som stred mot kommunens laga kraftvunna översiktsplan vilket Länsstyrelsen uppmärksammat vid sin uppföljning av kommunens PBL-verksamhet. 39

40 Övriga aktiviteter Internt utvecklingsarbete Länsstyrelsen har genom leaninspirerat arbetssätt effektiviserat och utvecklat sin detaljplanehandläggning under Dessutom har Länsstyrelsen genomfört en intern fördjupningsutbildning om PBL vid åtta tillfällen. Utbildningen föll ut väl och har lett till givande samtal och kompetensutveckling. Internutbildningen kommer att fortsätta nästa år med nya tema. Länsstyrelsen kommer även att bredda utbildningen för övriga medarbetare på länsstyrelsen. Eftersom översiktsplanen är vägledande för många av Länsstyrelsens övriga beslut är det viktigt att det finns en god kunskap om PBL inom myndigheten. PBL är en bedömningslag och därmed finns det kontinuerligt behov att föra dialoger inom myndigheten kring var staten/länsstyrelsen står i olika frågeställningar i förhållande till aktuella nationella mål. Länsstyrelsen brottas med en stor personalomsättning bland planhandläggare. Det finns stor konkurrens i länet om kompetenta tjänstemän inom PBL-området. Det leder till ett kontinuerligt behov av intern kompetensutveckling. Länsstyrelsen har förstärkt organisationen kring fysisk planering under 2013 med en biträdande länsarkitekt i syfte att öka kompetensen. Bostadsministern i Skåne Bostadsminister Attefall besökte länet våren 2013 för att efterhöra hur bostadssituationen och bostadsförsörjningen fungerar. Länsstyrelsen fick då möjlighet att redogöra för de speciella förhållanden som finns i länet i jämförelse med landet i övrigt; ytsmå kommuner, god planberedskap hos länets kommuner, ojämnt mottagande av flyktingar och ensamkommande barn hos länets kommuner, stor brist på hyreslägenheter i länets samtliga kommuner samt beskriva vilken stor del av ansvaret som Malmö stad tar för hemlösa, nyanlända och invandrare. Länsstyrelsen erbjöd dels samtal med olika aktörer inom plan- och byggverksamheten i Skåne dels till studiebesök i ett miljonprogramsområde, Lindängen i Malmö, där fastighetsägarna arbetar kreativt med att utveckla området. Skånskt ledningsforum och regionalt bostadsnätverk Länsstyrelsen har tillsammans med de två övriga regionala aktörerna, Region Skåne och Kommunförbundet i Skåne tagit initiativ och bildat Skånskt ledningsforum. Det är ett initiativ för att stärka samarbetet i regionen och även skapa förutsättningar för ett samlat skånskt agerande. Skånskt ledningsforum består av ledningarna för Region Skåne, Länsstyrelsen samt Kommunförbundet Skåne och är en arena där frågor av betydelse för Skånes utveckling kommer att lyftas. Under det första mötet i december 2013 diskuterades bostadsfrågan och det första beslutet som togs var att starta ett regionalt bostadsnätverk. 40

41 Indikatorer Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik utgiftsområde 18 1) Detaljplaner Antal överprövade detaljplaner Antal upphävda detaljplaner Strandskyddsdispenser Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har överprövat Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har upphävt ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Boverket, Naturvårdsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer Målet för området Bostadsmarknad är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet för Hållbart samhällsbyggande är att fysisk planering, byggande och lantmäteriverksamhet ska vara ändamålsenlig. Syftet är att ge alla människor en, ur social synpunkt, god livsmiljö där en långsiktig god hushållning med mark, vatten, naturresurser och energi samt ekonomisk tillväxt och utveckling främjas. Hållbart samhällsbyggande ska bidra till en minskad påverkan på klimatet men också till en anpassning till de nya förutsättningar som ett förändrat klimat medför. Detaljplaner Av ca 300 inkomna detaljplaner för överprövning har Länsstyrelsen kallat in sju för överprövning. Under året har Länsstyrelsen fattat beslut i fyra överprövningsärenden, varav ett lett till delvis upphävd detaljplan. Strandskyddsdispenser Ett av målen med strandskyddsreglerna är att genom samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen effektivisera prövningar om strandskydd. Andelen överprövade kommunala strandskyddsdispenser av det totala antalet granskade är oförändrat jämfört med tidigare år, ca 29 procent (29 st av totalt 98 granskade dispenser), liksom andelen upphävda dispenser (ca 7 %). Länsstyrelsen har genom utbildningsinsatser riktade mot kommunerna under framförallt under perioden , lyckats etablera en relativt hög kvalitetsnivå på de kommunala strandskyddsdispenserna, dvs. ca 70 procent av dispenserna har bedömts som korrekta och i enlighet med gällande lag. 41

42 Återrapportering regleringsbrev Tabell 4.1 Bidrag för vilka länsstyrelsen har fattat beslut, men där annan myndighet har gjort utbetalningen (tkr) Boverket: Engångsbidrag Boverket: Periodiska bidrag totalt Totalt varav Boverket: Nyutbet. periodiska bidrag respektive år Källa: Boverkets statistikprogram Svanen Kommentarer Tabell 4.1 Efter en längre tids avtrappning är nu de periodiska stöden helt utfasade. Flera engångsbidrag har också avslutats de senaste åren. De engångsbidrag som utbetalats under året är stöd till solceller, solvärmeanläggningar och investeringar i äldrebostäder samt radonbidrag. Tabell 4.2 Beslut om stöd (antal första beslut) Reguljära stöd Radonbidrag egnahem Tillfälliga stöd Investeringsstöd äldrebostäder, m.m Investeringsstöd till solceller Övriga beslut Beslut om omprövning Beslut om avslag/avskrivning Beslut om återkallande Beslut om utbetalning Beslut om omprövning efter utbetalning Källa: Boverkets statistikprogram Svanen Kommentarer Tabell 4.2 För stödet till solceller har medelbrist medfört att de pengar som inkommit under året använts till att bevilja ansökningar inkomna 2011 och

43 Energi och klimat PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 42* Årsarbetskrafter män 1) 0,72 1,66 2,25 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 4,32 1,11 1,78 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,21 0,70 1,01 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,33 1,14 1,19 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = timmar Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Under 2013 har tillfälliga intäkter i form av olika sökta bidrag för projekt medfört att fler personer kunnat arbete med klimat- och energifrågor, vilket avspeglas i jämförelsen mellan 2013 och 2011 vad det gäller årsarbetskraft och verksamhetskostnader. Vidare har länsstyrelsen utlyst klimatmiljonen under 2013 vilket medfört betydligt fler ärenden under året samt högre bidragsutbetalningsbelopp än Indikatorer Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 20 1) Förnybar energi Installerad effekt i vindkraftverk (MW) Producerad el som kommer från vindkraft (GWh) ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statens energimyndighet Kommentar kring ovanstående indikatorer Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen har under 2013 fattat beslut i åtta tillståndsprövningar avseende vindkraftsanläggningar. Två av dessa prövningar har resulterat i tillstånd till sammanlagt sju vindkraftverk. Länsstyrelsen har svarat på remiss till Energimyndigheten, om tillståndsprocesser för förnybar el. Länsstyrelsen har här särskilt lyft fram att det finns ett betydande antal anläggningar på land och till havs med tillstånd som inte tas i anspråk, vilket innebär ett hinder för att nå planeringsramen för vindkraft. 43

44 Återrapportering regleringsbrev RB 37. Länsstyrelserna ska redovisa: insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan, insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning, insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete med att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan och energiomställning, insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft, samt insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan Insatser för att stärka den nationella samverkan mellan länsstyrelserna inom klimat- och energiområdet ska redovisas samlat av Länsstyrelsen i Hallands län. insatser som genomförts för att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan, Länsstyrelsen har formaliserat och strukturerat sin samordnande och ledande roll via främst fyra forum med regional spännvidd: Klimatsamverkan Skåne (KSS), den plattform för klimatarbete i Skåne som drivs gemensamt av Länsstyrelsen, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne; Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020; Skånska åtgärder för miljömålen som innehåller flera klimat- och energiåtgärder som beslutas i brett skånskt samförstånd; samt det Skånska EE-nätverket. Länsstyrelsen har under 2013 slutfört och slutrapporterat regeringsuppdraget Pilotlän för grön utveckling. Uppdraget omfattade sex deluppgifter. Som Pilotlän har Länsstyrelsen haft regelbunden kontakt med Regeringskansliet. Länsstyrelsen har sammanställt och publicerat en regional energibalans med Skånes tillförsel, produktion och användning av olika energislag samt utsläpp av växthusgaser i siffror, ord och bilder. En separat Metodbeskrivning beskriver utförligt hur energibalansen sammanställts, med bland annat justering av SCBs energistatistik och hantering av sekretessbelagda uppgifter. 44

45 Metodbeskrivningen är en vägledning för andra län, kommuner och aktörer som i sin verksamhet arbetar med energistatistik. Länsstyrelsen har uppdaterat statistiken i Skånes regionala klimat- och energistrategi samt i strategin integrerat samtliga klimat- och energiåtgärder som beslutats i skånsk samverkan. Den aktualiserade strategin har kommunicerats till kommuner och samarbetspartners. Länsstyrelsen har i KSS initierat och genomdrivit en tydligare målsättning för verksamheten. Arbetsgrupperna har under hösten 2013 arbetat fram åtgärder för att förverkliga dessa mål. Länsstyrelsen driver KSS upprop 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 vilket under 2013 uppnått mer än 50 anslutna organisationer, kommuner, företag och personer. Länsstyrelsen har tagit initiativ till, ansökt om medel för och därmed möjliggjort ett skånskt kompetenscentrum för miljöanpassad offentlig upphandling, MILOU. Centrats första initiativ är en aktivitet för att påverka kommunernas upphandling av drivmedel till egna fordon. Länsstyrelsen har genomfört flera utbildningar för att tillvarata lantbrukets potentialer inom energiområdet. insatser för att utveckla och genomföra regionala åtgärdsplaner för det klimat- och energistrategiska arbetet i samverkan med berörda lokala och regionala aktörer i syfte att identifiera, planera och genomföra regionala insatser och åtgärder med särskilt fokus på innovativa och resurseffektiva lösningar för att uppnå minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning, Länsstyrelsen är samfinansiär och samarrangör av Skånes Energiting. Det är en årlig branschmässa där Länsstyrelsen aktivt sökt nya samarbeten och idéer lokalt och regionalt. Länsstyrelsen guidade besökarna i diagrammet över Skånes energibalans, publicerad i april Diagrammet är ett bra sätt för att visa på Länsstyrelsens samordnande roll med budskapet Länsstyrelsen har den fullständiga bilden. Diagrammet tjänar som en god utgångspunkt för fortsatta diskussioner med regionens aktörer om vilka problemen är, var de uppstår, vad som görs, samt vilka initiativ som saknas. Länsstyrelsen har genom att utlysa och fördela projektstödet Skånes klimatmiljon stöttat tio nya samarbeten och idéer, lokalt och regionalt. Länsstyrelsen har ansökt om medel till 11 separata projekt inom minskad klimatpåverkan, ökad andel förnybar energi och ökad energihushållning varav åtta beviljats. insatser för att stärka samverkan såväl inom respektive länsstyrelse som mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete med att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan och energiomställning, Länsstyrelsen har i arbetet med att aktualisera Skånes regionala klimat- och energistrategi i samverkan med Länsstyrelsens enheter genomfört en intern förankring av de åtgärder som strategin nämner. Det sydlänsnätverk som Länsstyrelsen initierat har under året arrangerat fyra sammankomster. Sydlänsnätverket har bland annat lett till att projekt som genomförts med goda resultat i ett län får bilda mall för projekt som sedan genomförs i ett annat sydlän. 45

46 Länsstyrelsen har som en del i pilotlänsuppdraget utformat och föreslagit Länsstyrelsernas Energi och Klimat Samverkan (LEKS) som organisation för stärkt länsstyrelsesamverkan som är operativ sedan juni Länsstyrelsen ansvarar för kommunikation inom LEKS, ingår i utvecklingsprojekt med fokus på regionala energianalyser samt i LEKS styrgrupp. Länsstyrelsen har som en del i pilotlänsuppdraget startat en projektwebb för regional klimat- och energisamordning där pilotlänens verktyg och arbetsmetoder återfinns som vägledning och där alla länsstyrelser smidigt kan dela med sig av sina erfarenheter. Länsstyrelsen har huvudansvaret för denna projektwebb. Länsstyrelsen agerade under 2013 ordförande i pilotlänssamarbetet och ledde som sådan arbetet med att förbereda och genomföra pilotlänens slutseminarium. Seminariet samlade regeringskansliet, länsstyrelserna och regionföreträdare. Länsstyrelsen har i en särskild workshop och därefter under en öppen hearing delgett bl a regeringskansliet de förslag till förändringar som arbetet med pilotlänsuppdraget resulterat i. Länsstyrelsen har initierat en studie av regionala klimat- och energistrategier som visar att arbetet med strategierna bidragit till att det strategiska klimat- och energiarbetet utvecklats i länen, bland annat genom ökad samverkan mellan aktörer. Dock förekommer otydligheter kring aktörernas roller och ansvarsområden, t ex vad gäller utvecklingsfrågor som rör både regionsförbundens ansvar för transporter och infrastruktur och länsstyrelsernas ansvar för miljömål och tillsyn. Enligt studien upplever dock aktörerna själva inte otydligheten som något hinder i arbetet, utan som de anser kan leda till ökad dialog mellan aktörerna. insatser för att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och -tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete och infrastrukturarbete, Länsstyrelsen har med faktaunderlag och med miljö-, klimat- och energiexpertis till den förberedande s.k. programmeringsgruppen, samt som aktiv remissinstans, deltagit i framtagandet av förslaget till det Regionala strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne och Blekinge. Länsstyrelsen har i projektet PROEFFs tredje fas vidareutbildat länets tillsynspersonal, såväl kommunal- som länsstyrelseanställda, i energieffektivisering och miljörätt så att de vid tillsyn av länets tillståndspliktiga verksamheter är säkra på vad de kan, bör och får begära vad gäller energieffektiviseringsåtgärder. Länsstyrelsen har via engagemang i Øresundskomiteen tillsammans med Helsingborgs stad, Region huvudstaden (Köpenhamn), Region Sjælland, Region Skåne, Øresundsinstituttet, Øresundskomiteen, Bornholms Regionskommune, Helsingborg Stad och Malmö Cleantech City (de fyra senare utgör tillsammans med Länsstyrelsen medfinansiärer) samgenererat en Öresundsgemensam strategi för stärkt samarbete inom klimat och cleantech mellan den danska och svenska sidan av Öresund. Arbetet fortsätter nu med att utveckla förslag till konkret samarbete över sundet. Länsstyrelsen har som finansiär och projektpart i EU projektet Clean Baltic Shipping medverkat till lösningar i form av bästa tillgängliga tekniker för hamn- och rederiverksamhet i Östersjön. 46

47 Länsstyrelsen har som finansiär och projektpart i Green Tech Visits medverkat i att besökare nu kan välja på nio turer med 25 miljöteknikanläggningar i Skåne och Köpenhamnsregionen. Det nationella projektet ÖP-resan, som bygger på en ursprunglig idé av Länsstyrelsen, bemannas av Länsstyrelsen. Projektet syftar till att utveckla planinstrumentet översiktsplan enligt Plan- och bygglagen med avseende på miljömålen, särskilt miljömålet God bebyggd miljö. Projektet ÖP-resan besöker särskilt kommuner som arbetar med översiktsplaner enligt de nya reglerna i Plan- och bygglagen och där länsstyrelserna agerar granskare. Länsstyrelsen föreslår i ett yttrande angående samhällsplanering och transporter att klimatpåverkan blir en av länsstyrelsens överprövningsgrunder i Plan- och bygglagen, samt att länsstyrelsen får en kontrollfunktion när det gäller miljökonsekvensbeskrivningar till översiktsplaner. insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete, Länsstyrelsen leder det Skånska EE-nätverket som stödjer projektledare i de skånska kommuner och landsting som utnyttjar det statliga stödet för energieffektivisering (28 av Skånes 33 kommuner samt Region Skåne). Under året har fyra nätverksträffar genomförts. Länsstyrelsen har arrangerat en heldags-workshop på temat energieffektivisering av lantbruk. Syftet med dagen var att identifiera vad Länsstyrelsen kan göra för att öka medvetenheten kring energifrågor hos de lantbrukare som prövar sina verksamheter samt diskutera vilka krav som är relevanta att ställa. Målgruppen var handläggare på Länsstyrelsen samt konsulter som anlitas av lantbrukare vid tillståndsprövning. Länsstyrelsen har inom Färdplan för biogas i Skåne, en strukturerad samverkan mellan de skånska nyckelaktörerna på biogasområdet, verkat i de arbetsgrupper som bildats för biogasproduktion och strategisk utveckling, samt ingår även i den övergripande projektledningen. insatser för att verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft Länsstyrelsen har i ett yttrande gällande Energimyndighetens förslag till revidering av områden av riksintresse för vindbruk uttryckt att det är olämpligt för Skåne att peka ut områden av riksintresse för vindbruk. Om så ändå ska ske bör kommunernas mer genomarbetade planering utgöra underlag för att finna de områden som är mest lämpliga och möjliga att peka ut som riksintressen. Länsstyrelsens erfarenhet är att instrumentet riksintresse för vindbruk saknar praktisk betydelse för hur mycket vindkraft som kan produceras i Skåne. Att peka ut omöjliga områden som riksintresse för vindbruk gagnar varken allmänintresset av att tillgodose behovet av grön energi, vindbolagens behov av förutsägbarhet eller kommunernas behov av användbara planeringsunderlag från staten. Länsstyrelsen har arrangerat en utbildning om biogasanläggningar för Länsstyrelsens och de skånska kommunernas handläggare av tillsyn och tillståndsprövning. Utbildningen omfattade lagstiftning, tekniken bakom rötning och biogasproduktion, regenerering av fordonsbränslen, hantering av restprodukter, miljö- och hälsoeffekter, samt risker att beakta vid tillsyn och prövning av biogasanläggningar. Utbildningen kombinerades med studiebesök för att i fält titta på mindre biogasanläggningar. 47

48 Intresset för solenergi är fortsatt stort i Skåne. Under året har Länsstyrelsen beviljat 86 ärenden solcellsstöd, totalt 10,5 miljoner kr. Länsstyrelsen hade i slutet av året en kö av sökande till solcellsstödet på sammantaget över 90 miljoner kr, trots tillskottet av medel i november. insatser för att bidra till regeringens arbete med Färdplan Förutom alla insatser som nämns ovan och nedan har Länsstyrelsen yttrat sig över Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp RB 38. Länsstyrelserna ska insatser och användningen av medel från anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 med anledning av uppgiften att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelserna samordnar och driver det regionala arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat och har fått ett utökat anslag för att arbeta med klimatanpassningsfrågorna under perioden Inom uppdraget skapar Länsstyrelsen en plattform för samordningen av klimatanpassningsarbetet i länet, samordnar berörda aktörer i Skåne och bildar nätverk, vid behov bygger Länsstyrelsen upp kunskapen om klimatanpassning i länet samt förmedlar kunskapen till berörda aktörer. Intern organisation Länsstyrelsen anser att klimatanpassning ska vara en naturlig del av den ordinarie verksamhet som Länsstyrelsen bedriver t.ex. planhandläggning, tillsyn, prövning etc. Därför läggs det ner arbete på att involvera berörda handläggare och öka kunskapen internt. Det behövs dock en samordnande funktion som kan hålla samman och driva på det interna och externa arbetet samt att genomföra de särskilda insatser som inte på ett naturligt sett kan integreras i övrig verksamhet. Länsstyrelsens klimatanpassningssamordnare arbetar heltid med klimatanpassning och involverar berörda medarbetare på myndigheten vid behov. Deltagande i nätverk och samordning av regionala aktörer Länsstyrelsen deltar aktivt i nätverket mellan samtliga klimatanpassningssamordnare på Sveriges länsstyrelser. Nätverket träffas två gånger per år för att finna och diskutera gemensamma åtgärder samt för att träffa berörda nationella myndigheter. Under 2013 har stort fokus legat på de regionala handlingsplanerna och hur de ska utarbetas. Gemensamma målformuleringar har tagits fram samt ett underlag för en enkätundersökning till kommunerna. Nätverket har också sett över VÄS-koderna för arbetet så de blir mer likartade och representanter från nätverket deltar i andra myndighetsnätverk som exempelvis Nationella plattformen för naturolyckor, Forum för hållbar samhällsplanering, nätverket bakom Klimatanpassningsportalen och det nationella dricksvattennätverket. Samverkan sydlänen: Skåne tillsammans med övriga sydlän ska träffas för att i högre utsträckning dela erfarenheter och driva gemensamma projekt. Ett samverkansorgan Klimatsamverkan Skåne har bildats av Länsstyrelsen, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gemensamt år Länsstyrelsen sammankallar den av tre arbetsgrupper som rör klimatanpassning. Fokus under 2013 har varit att ta fram en 48

49 handlingsplan för värmeböljor som aktiveras då SMHI går ut med sina värmevarningar. Med i arbetsgruppen sitter, förutom de tre nämnda organisationerna, även två kommuner samt representanter från arbets- och miljömedicin på Lunds- och Umeå universitet. Under sommaren 2013 testades materialet i de två deltagande kommunerna. Vid två tillfällen gick SMHI ut med värmevarning som larmades vidare via Länsstyrelsen till Regionen och kommunerna som i sin tur använde handlingsplanen. Resultatet föll väl ut och ska under 2014 spridas till Skånes övriga kommuner. Även andra landsting har uppmärksammat materialet. Ett regionalt klimatanpassningsnätverk finns, där olika målgrupper i länet finns representerade. Nätverket får kontinuerligt information och bjuds in till seminarier, studiebesök, mm. Representanterna i nätverket är också de personer på kommunen som tar emot materialet gällande den regionala handlingsplanen. Inom Länsstyrelsen finns det handläggare och chefer som är involverade i klimatanpassningsarbetet på olika sätt, vilka utgör ett internt nätverk. Länsstyrelsen har blivit kontaktad av Sustainable business hub som driver Green tech visits där utländska aktörer kommer till Sverige på skräddarsydda besök med fokus på hållbar utveckling. De tar nu fram ett tema om klimatanpassning där Länsstyrelsen kommer att vara en aktör de besöker. Besöken beräknas börja under 2014 och i antal bli ca 2-4/år. Arbetat med den regionala handlingsplanen för klimatanpassning har pågått under större delen av året. Länsstyrelsen har sammanställt kommunernas arbete med klimatanpassning och skickat ut på remiss för samråd. Länsstyrelsen har också bokat in möte med andra regionala aktörer för att hämta in deras kunskap om hur arbetet fortgår. Tillsammans blir inhämtat material en bra uppdaterad bild av läget i länet och utgångpunkten för åtgärderna i handlingsplanen. Aktiviteter som genomförts för att öka kunskapen i länet och förbättra samordningen: Integrering i Länsstyrelsens ordinarie arbete: Klimatanpassning är en naturlig del i mycket av Länsstyrelsens ordinarie arbete. Under 2013 har interna workshops pågått för att bland annat hitta vad som behövs för att underlätta handläggarnas arbete med att inkludera klimatanpassning. Det har bland annat resulterat i nya GIS-analyser för miljöfarlig verksamhet och förorenad mark kombinerat med havsnivåhöjning. Länsstyrelsen har också tagit fram ett nytt sätt att arbeta med sin risk- och sårbarhetsanalys där en särskild grupp ska arbeta med naturolyckor inför nästa års RSA. I planarbetet är klimatanpassning ständigt aktuellt och i de sammanfattande redogörelserna som skickas ut till varje kommun är information om klimatanpassning en stor del. Interna workshops. För att ytterligare förankra arbetet med klimatanpassning och fånga upp övriga enheters tankar kring en regional handlingsplan för klimatanpassning har workshops anordnats med berörda enheter. Syftet har varit att hitta de områden som behöver arbetas vidare med och som bör finnas med i handlingsplanen. Ytterligare workshops kommer att genomföras under Intern arbetsgrupp för ärenden: Under de senaste åren har Länsstyrelsen haft en rad principiellt viktiga ärenden rörande klimatanpassning där myndigheten gjort vissa ställningstagande. Eftersom detta sker inom olika ärendegrupper har en intern arbetsgrupp bildats där dessa principbeslut tas upp och diskuteras för att myndigheten ska kunna ge samlade besked och så att samtliga involverade är överens om hur frågan ska fortsätta drivas. 49

50 Länsstyrelsen har tagit kontakt med Stora Villamässan i Malmö och kommer att delta med en monter den 6-9 mars Efter studieresan till Holland/Tyskland ökade medvetenheten om att information och dialog med medborgarna behöver förbättras. Mässan ser Länsstyrelsen som ett sätt att nå ut med budskapet om hur klimatet förändras i Skåne, hur det påverkar enskilda fastigheter och vilket ansvar man har som fastighetsägare. Analys av Kristianstads grundvattentäkt: Som fortsättning på den regionala vattenförsörjningsplanen, som delvis tog upp vattenresursfrågan ur ett klimatperspektiv, så upphandlades en djupare analys under Analysen innebär en modellering av konsekvenser för framtida klimat och uttagsförhållande på Kristianstadslätten. Analysen genomförs av Ramböll och Länsstyrelsen tillsammans med Kristianstad kommun har beställt uppdraget. Uppdraget blev klart under Dricksvattenprojekt: Från nätverksträffarna som genomfördes med kommunerna under 2012 kom det bland annat fram att vi behöver arbeta vidare med dricksvattenfrågan. Skåne är speciellt på det sättet att nästan hälften av kommunerna är anslutna till Sydvatten och är därmed beroende av ett fåtal stora ytvattentäkter som dessutom är dåligt skyddade. För att utreda sårbarheten i det befintliga systemet och hitta möjliga lösningar på problemet har länsstyrelsen sökt medel från MSB:s 2:4 anslag. Om finansiering erhålles startar projektet Analys av nya höjddatan: Sedan lantmäteriet scannat klart och levererat den nya nationella höjddatan för Skåne län har Länsstyrelsen analyserat och tagit fram planeringsunderlag baserat på denna. Detta arbete utvecklas kontinuerligt och under 2013 har analyser för förorenad mark och miljöfarlig verksamhet tagits fram, en analys över antalet byggnader och detaljplanelagd mark har också genomförts och resulterat i stort medieintresse. Projekt Tillsyn lagen om allmänna vattentjänster: Syftet är att öka dialogen om strategisk planering av vatten- och avloppsfrågor i kommunerna samt vidta förebyggande och egeninitierade tillsynsinsatser inom vattenområdet. Projektet kommer att fortsätta till 2015 då målet är att samtliga kommuner ska ha fastställt strategiska VA-planer som beaktar både dagens och framtidens hot och möjligheter. Landsbygdsprogrammet och Ventilation i stallar: Inom landsbygdsprogrammet anordnas olika kompetensutvecklingsinsatser. En av dessa handlade 2012 om ventilation i stallar med inriktning mot grisgårdar. Under 2013 har en liknande kurs genomförts fast med inriktning nötkreatur. Genom stöd från Klimatanpassningsmedel kunde utbildningen även beskriva problembilden för framtiden och vilka åtgärder en lantbrukare kan göra redan idag för att ta hänsyn även till framtidens klimat. Studieresa till Holland: Länsstyrelsen erhöll pengar från MSB:s 2:4 medel för att genomföra en studieresa till Holland och Tyskland tillsammans med kommunerna och Region Skåne. Syftet var att tillsammans studera problem och lösningar med erosion och översvämningar som Holland och Tyskland har och som börjar bli aktuella i Skåne. Detta för att få en gemensam förståelse för de förändringar som kan komma att ske i landskapet och vilka processer som berörs av detta. Resan blev lyckad och har bidragit till bättre kommunikation med kommunerna i strategiska frågor samt förslag på kommande aktiviteter som kan ingå i den regionala handlingsplanen. Ett uppföljningsmöte hölls för deltagarna för att summera erfarenheterna och en slutgiltig rapport ska tas fram. 50

51 Deltagande i nationella och internationella projekt med annan huvudaktör: Region Skåne har startat ett projekt om utvecklingen av kusten och havet med fokus på klimatanpassning. Länsstyrelsen är partner och stöttar projektet kunskapsmässigt. Genom samarbetet hittar vi de områden där ny kunskap behövs och där Regionen har en naturlig roll. Delar av projektet är också tänkt att drivas internationellt, med partners från Polen, Estland och Litauen, och en ansökan till Svenska institutet har skickats in. Även i den processen är länsstyrelsen en stor del av arbetet. Projekt Skånestrand : SGU driver ett projekt kallat Skånestrand där de karterar hela Skånes kustzon. Länsstyrelsen är en del av projektet och följer utvecklingen. Materialet ska, när det är klart, kunna användas för att bland annat bedöma erosionsrisk vid stränderna. EUPORIAS: Länsstyrelsen deltar i projektet som endusers. Euporias är ett EU-finansierat projekt som tittar på olika klimattjänster och ska göra dem så användarvänliga som möjligt Projekt kring stigande havsnivåer (MSB-finansierat projekt, Sveriges Lantbruksuniversitet och Lunds Universitet) projektet går ut på att analysera vilka värden som står på spel, undersöka hur planeringen inför en osäker situation tar sig uttryck samt att ge alternativ för hur en framtida planering skulle kunna te sig. Länsstyrelsen är projektdeltagare. Projektet inleds under våren 2012 och varar i tre år. Forskare från projektet deltog också på studieresan till Holland/Tyskland. För att sprida information om det arbete som Länsstyrelsen gör och de aktiviteter som ordnas används olika forum: Regionala klimatanpassningssidor finns på Länsstyrelsens hemsida, med information om klimatförändringarnas konsekvenser för Skåne, kalendarium, rapporter, goda exempel mm. Omvärldsbevakning/uppdatering sker kontinuerligt. Ett nyhetsbrev Miljömålsnytt ges ut av Länsstyrelsen 2ggr/år, med information om vad som har hänt och är på gång inom klimat-/klimatanpassningsområdet. Nyhetsbrevet skickas ut till aktörer i Skåne som är involverade i någon form av miljö- och stadsplaneringsarbete. Utbildningar och föreläsningar: Länsstyrelsen informerar regelbundet både internt och externt genom utbildningar och föreläsningar om pågående klimatanpassningsarbete i Skåne och om nyheter inom klimatanpassningsområdet. Berörda handläggare erbjuds också möjlighet att delta i externa arrangemang för att höja kunskapen om hur ett förändrat klimat berör det egna expertområdet. Länsstyrelsen föreläser hos andra aktörer och på seminarier i mån av tid. 51

52 Kulturmiljö PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 43* Årsarbetskrafter män 1) 5,27 5,34 7,52 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 3,52 4,38 5,30 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,10 2,45 3,21 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 2,60 2,82 3,17 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 4311, Ärenden enl. 2 kap. Kulturmiljölagen 3) 87 Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 4331, Kyrkliga kulturminnen 3) 67 1) 1 årsarbetskraft = timmar 2) Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. 3) Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. För verksamhet 4311 är genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser nöjdindex 60. För verksamhet 4331 är genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser nöjdindex 71. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Ärendemängden har minskat marginellt. Antal beslutade ärenden motsvarar antalet inkomna och upprättade ärenden. Ej beslutade ärenden äldre än två år utgörs av byggnadsminnesförklaringar och komplexa tillståndsärenden där externa aktörer påverkar Länsstyrelsens möjligheter att fatta beslut. Bidragsutbetalningar, se tabell 5.2. Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 4311, ärenden enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Samtliga länsstyrelser ingick i undersökningen. Svarsfrekvensen för Skåne var 77 procent. Länsstyrelsen har högst nöjdindex av samtliga redovisade länsstyrelser. Sämst värde fick Länsstyrelsen för frågan Nöjd med handläggningstiden. Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 4331, Kyrkliga kulturminnen. Sex länsstyrelser ingick i undersökningen. Svarsfrekvensen för Skåne var 43 procent. Länsstyrelsen har nöjdindex strax under medelvärdet. Sämst värde fick Länsstyrelsen för frågan Nöjd med handläggningstiden. Väsentliga prestationer och resultat Arbetet har liksom föregående år fokuserat på löpande tillståndsprövning enligt kulturminneslagen, på bidrag och fornvård/tillgänglighet samt på tvärsektoriell samverkan avseende planärenden, infrastruktur, vindkraft och områdesskydd. 52

53 Länsstyrelsen hantererar årligen ett stort antal tillståndsärenden, inte minst när det gäller arkeologi. De omfattande arkeologiska slutundersökningarna inför ESS-anläggningen i Lund har kunnat genomföras planenligt under 2013 trots ett pressat tidsschema för både upphandling och genomförande. Samverkan mellan flera arkeologiska uppdragstagare har fungerat utmärkt under fältarbetet. Trenden med en ökad tilldelning av kyrkoantikvarisk ersättning innebär ett fortsatt ökat antal ansökningar som ska bedömas respektive tillståndsprövas. Ett fortsatt arbete med att utveckla Länsstyrelsens handläggning medverkar till att ärendebalanserna trots detta kunnat hållas inom rimlig nivå. Klargöranden i föreskrifter och vägledning som utvecklats av Riksantikvarieämbetet har stor betydelse i detta sammanhang. Föreskrifter och vägledning underlättar även dialogen mellan berörda parter vid tillsyn av det kyrkliga kulturarvet. Förändringstrycket på kyrkorna i Skåne är högt, och underhållskostnaderna medverkar till att flera församlingar undersöker möjligheten till alternativ användning. Genom dialog med berörda parter har beslut kunnat fattas under 2013 som innebär att Örja kyrka utanför Landskrona inte kommer att rivas. Kyrkan kan i stället efter försäljning komma att byggas om till privatbostad. Den värdefulla kulturmiljön kan därmed bevaras och utvecklas med nya förutsättningar. Under 2013 har ett komplext byggnadsminnesärende kunnat avgöras genom att Klintahuset i Båstads kommun förklarats som byggnadsminne. Härigenom har en miljö som på ett ovanligt tydligt och autentiskt sätt berättar om hur förutsättningar och livsvillkor för personer med begränsade resurser varit under flera generationer. Inte minst viktigt är att den som sista som bodde i huset, Anna på Klinten, ännu är känd i bygden och det finns flera upptecknade minnen och berättelser om Anna och hennes familj. Genom överenskommelse med nya ägare finns också långsiktiga garantier för att inte bara den nu skyddade byggnaden med tillhörande trädgård, utan även inredning och lösöre kommer att finnas kvar och fortsätta vårdas samtidigt som miljön kommer att göras tillgänglig för besökare. Vård och underhåll av slottsanläggningar är kostnadskrävande och ett stort åtagande för ägarna. Under 2013 har Länsstyrelsen inom ramen för treårsplanen kunnat fortsätta att avsätta bidragsmedel till särskilt kostnadskrävande åtgärder på två skånska slott, Vrams Gunnarstorp och Vittskövle. Båda är byggnadsminnen. Länsstyrelsens arbete med att öka tillgängligheten till kulturhistoriskt värdefulla miljöer drivs på flera olika sätt. När det gäller fysisk tillgänglighet i form av ramper kan man konstatera att det är en förutsättning att få till stånd ett lokalt åtagande för skötsel och underhåll. Om ett sådant inte kan uppnås så finns risk att dåligt underhållna anläggningar förfaller och i stället blir farliga för besökare. I ett fall, Mala stenar i Hässleholms kommun, har Länsstyrelsen av sådana skäl tvingats att ta bort en anläggning som tidigare kommit till stånd med hjälp av bidragsmedel. 53

54 Återrapportering regleringsbrev RB 70. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur man verkar för att förnya och utveckla kulturmiljöarbetet. Länsstyrelsen ska också redovisa exempel på och kommentera hur samverkan, t.ex. med statliga myndigheter och kommuner, sker inom kulturmiljöarbetet samt hur samverkan har utvecklats. Nationell samverkan Sedan 2008 bedriver kulturmiljöverksamheterna vid länsstyrelserna tillsammans med Riksantikvarieämbetet ett gemensamt samverkansarbete enligt den samverkansmodell som utarbetats, och omfattar arbete i fyra länsgrupper samt kontinuerliga samrådsmöten mellan länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet. Inom länsstyrelserna har den tidigare yrkesföreningen Sveriges Länsantikvarier ombildats till ett nätverk, Kulturmiljöforum. Nätverket är auktoriserat av länsråden, och ska fungera som plattform för sakområdesdiskussioner och som stöd till länsrådsgruppen i frågor som rör kulturmiljö. Inom ramen för samverkansarbetet har en nationell kampanj bedrivits på tillsynsområdet, varvid samtliga län deltagit i tillsyn av kyrkliga inventarier och arkeologi kopplat till skogsärenden. Kampanjen är ett led i att hitta gemensamma former för tillsynen, där tillgängliga resurser kan utnyttjas effektivt och där insatserna kan få ett större genomslag genom gemensamma rapporter etc. Arbetet är även ett led i att diskutera frågor kring gemensam praxis i handläggningen. Representanter från länsstyrelserna har deltagit i arbetet med handbok för kyrkoantikvarisk ersättning, i den av kulturdepartementet tillsatta referensgruppen för kontrollstation 2014 för den kyrkoantikvariska ersättningen, i arbetet med föreskrifter och vägledningar med anledning av införandet av den nya kulturmiljölagen m.m. Länsstyrelserna har även deltagit aktivt i Riksantikvarieämbetets arbete med vägledning för hanteringen av kulturmiljövårdens riksintressen, genom medverkan vid kontinuerliga dialogmöten kring arbetet och genom ett flertal seminarier runt om i landet. Länsstyrelsernas gemensamma projekt Kalejdoskop, som syftar till att öka delaktigheten i länsstyrelsernas arbete med kulturarvsfrågor och bredda perspektiven i arbetet, har fortsatt under året med FoU-medel från Riksantikvarieämbetet. Årets arbete har haft fokus på kvaliteten på länsstyrelsernas handläggning utifrån ett mångfaldsperspektiv. Samverkansarbetet har lett till en större samsyn i frågor som rör kulturmiljöarbetet. Viktiga frågor har genom arbetet kunnat lyftas och hanteras gemensamt genom diskussioner eller fokuserade arbetsinsatser. Informationen om viktiga frågor inom sakområdet har förbättrats. Sammantaget upplevs arbetet som ett naturligt steg mot en modernare organisation inom sakområdet, där frågor hanteras gemensamt, med kunskap och effektivitet. Länsgruppssamverkan Länsstyrelsen har deltagit aktivt i det samarbete som skett inom den södra länsgruppen (Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Skåne och Östergötlands län). Fyra nya arbetsgrupper tillsattes under 2012 med syfte att ensa hanteringen av skogsbruksärenden, arkeologiskt handlingsprogram, vindkraftsfrågor och kyrkoantikvarisk ersättning. 54

55 Arbetsgruppen för kyrkoantikvarisk ersättning har under 2013 slutfört sitt arbete kring synen på hur stor andel olika åtgärder bör kunna få i kyrkoantikvarisk ersättning. Gruppens iakttagelser och slutsatser förs nu vidare till de nationella arbets- och referensgrupper som arbetar med frågan. Inom länsgruppen har vidare tre handläggarnätverk formaliserats kring arkeologi, byggnadsantikvariska frågor respektive kulturlandskap. Formaliserade arbetsgrupper och handläggarnätverk utgör en viktig bas för ett fungerande regionalt kompetensutbyte inom de olika sakområdena. Andra insatser för att förnya och utveckla kulturmiljöarbetet En stor del av Länsstyrelsens arbete med att förnya och utveckla kulturmiljöarbetet innebär regional och lokal samverkan kring aspekter som kunskapsspridning, breddat deltagande, ökad tillgänglighet, ett inkluderande kulturarvsbegrepp samt kulturarvet som en resurs i samhällsplanerinngen. En förutsättning är att det går att avsätta resurser för medverkan på arenor utanför den traditionella myndighetsutövningen. Ett prioriterat samverkansarbete sker inom den överenskommelse som 2011 träffades mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen och Region Skåne. Under 2013 har arbetet inriktats på frågor kring Europeiska landskapskonventionen och former för kompetensutveckling kring denna. I Skåne finns sedan några år en samverkan mellan Länsstyrelsen (Kulturmiljövårds-, Naturvårds-, Naturskyddsenheterna), Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, SLU Alnarp, Högskolan Kristianstad och Regionmuseet Kristianstad kring en återkommande Landskapsdag med inriktning på Europeiska landskapskonventionen. En sådan dag anordnades 12 mars 2013 med bland annat kommunerna som särskild målgrupp. Årets tema var Landskapets sociala dimension, och dagen var fokuserad på natur- och kulturarvspedagogik riktad till barn respektive invandrargrupper liksom på det tillgänglighetsarbete som Hässleholms kommun genomför för att skapa möjlighet för fler att kunna röra sig i landskapet. Länsstyrelsen har sedan tidigare en välfungerande samverkan med Region Skåne när det gäller kultursamverkansmodellen. Under 2013 har ett samverkansområde inbegripit Region Skånes miljöstrategiska arbete kring attraktiva och välbesökta natur- och rekreationsområden. Här har en satsning inletts i syfte att utveckla Skåneleden till en resurs som vänder sig till en bredare brukarkrets och tydligare involverar såväl natur- som kulturupplevelser. Vård- och tillgängliggörande av kulturmiljöer är ett område där Länsstyrelsen löpande arbetar med att utveckla samverkan bland annat med kommunerna i syfte att långsiktigt samordna ansvar och resurser. Samverkansavtal kan exempelvis vara en förutsättning för att få till stånd en lokal förvaltning av de informations- och tillgänglighetsanordningar som Länsstyrelsen lämnar bidrag till. Inom Christinehofs ekopark möjliggör vård- och tillgänglighetsavtal pedagogiska insatser med inriktning på barn och unga. Flickor och pojkar från skolor i Skåne prövar genom rollspel olika yrken som fanns inom Alunbruket, vilket ligger till grund för frågor och diskussion kring yrken och sociala roller i ett historiskt perspektiv. Insatserna i ekoparken bygger på samverkan mellan flera aktörer och vänder sig till olika besökare, bland annat passerar Skåneleden området. 55

56 I Örnanäs som är kulturreservat har ett samarbete med fastighetsägarna och Regionmuseet Kristianstad inneburit att nya informationsslingor iordningsställts, där ny teknik med QR-koder och information över Internet innebär utvecklade möjlighet för besök och kunskapsförmedling. Länsstyrelsens kulturmiljöskyltar är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning (läsvänlig höjd och lutning) vilket innebär att de slits fort och ofta måste bytas. Inför nytryckning har Länsstyrelsen infört som rutin att göra en översyn av text och bild utifrån jämställdhets- och inkluderings-/exkluderingsperspektiv. Syftet är att öka texternas läsbarhet och att uppnå mera rättvisande berättelser med hänsyn till genus och jämställdhet och innebär en konkret omsättning av resultaten från ett tidigare Kalejdoskopprojekt. Länsstyrelsen har även under 2013 inbjudit till bidragsansökningar inom Kalejdoskoptemat Det tysta kulturarvet. Utöver projekt med traditionell metodisk inriktning har bidrag lämnats dels till en dokumentärfilm om den välbevarade nedlagda Fjälastorps småskola i Höganäs kommun (byggnadsminne 2010), dels till musikföreställningen Bara en berglärka om det tidigare kvinnofängelset i Landskrona. Båda har presenterats på Youtube. Den arkeologiska slutundersökningen inför ESS-anläggningen norr om Lund är en av de största undersökningar som genomförts i denna del av Skåne. Med tanke på högt ställda förväntningar på ny kunskap har Länsstyrelsen i underlaget till den arkeologiska upphandlingen ställt som krav att förmedlingen av resultaten särskilt ska innehålla insatser som inriktas mot barn och unga. Inom kulturmiljöbidraget finns möjlighet att avsätta medel för kommunala kunskapsunderlag. Länsstyrelsen har valt att prioritera bidrag till metodutvecklingsprojekt som kan fungera som inspiration för flera kommuner. Kristianstads kommun genomför ett pilotprojekt som syftar till att utveckla en modell för kunskapsunderlag med inspiration från den danska SAVE-metoden, där bland annat medborgarförankring är ett viktigt inslag. Länsstyrelsens kulturmiljöarbete har en nära koppling till kommunernas planering enligt Planoch bygglagen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen genomfört en organisatorisk förändring som innebär att en medarbetare från Kulturmiljöenheten flyttat över till Enheten för Samhällsplanering och där fungerar som inbäddad expert. På så sätt stärks och samordnas kulturmiljökompetensen inom planhandläggningen och i dialogen med kommunerna samtidigt som samordningen mellan KML- och PBL-handläggningen får en tydligare struktur internt. 56

57 Tabell 5.1 Länsfakta kulturmiljö Antal registrerade fornlämningar (exkl. marina) 1) Antal byggnadsminnen enligt 3 kap. kulturminneslagen 2) Antal kyrkobyggnader enligt 4 kap. kulturminneslagen 3) Riksintresseområden för kulturmiljövården, antal 4) yta (ha) 5) Kulturreservat, antal yta (ha) Andel av länets kommuner som har kulturmiljöprogram (%) 6) Källa: 1) Antal registrerade fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetet, FMIS ) Antal byggnadsminnen kompletterade med årets beslut. 3) Antal kyrkobyggnader enl. Riksantikvarieämbetets byggnadsregister (antal anläggningar) ) Antal riksintresseområden enligt Riksantikvarieämbetets förteckning över riksintressen för kulturmiljövården. 5) Yta enligt tillhörande GIS-skikt (två separata objekt är här felaktigt sammanslagna till en gemensam yta). 6) Andel kulturmiljöprogram enligt Naturvårdsverket/RUS, Miljömål.se Kommentarer Tabell 5.1 Registrerade fornlämningar: Fast fornlämning respektive bytomter och gårdstomter som är bevakningsobjekt och i Skåne räknas som fornlämningar. Byggnadsminnen: Två nya byggnadsminnen har inrättats 2013, Klintahuset och Hamnskjulet i Torekov, båda i Båstads kommun. Kyrkobyggnader: Tidigare års redovisningar har inneburit ett uppskattat antal baserat på Kulturmiljöstatistik Sedan 2012 har Länsstyrelsen tillgång till Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Registret kvalitetssäkras löpande av Riksantikvarieämbetet. Riksintressen: Ett nytt riksintresse har inrättats 2013, Norrvikens trädgårdar i Båstads kommun. Kulturreservat: Något nytt kulturreservat har inte inrättats under Kulturmiljöprogram: Uppgiften 48% bygger på enkätsvar från kommunerna och avser program som är kommuntäckande såväl som endast omfattar del av kommunen. Enkätsvaren varierar år från år, och Länsstyrelsen uppskattar att c:a 30% av kommunerna har ett någorlunda heltäckande kulturmiljöprogram. 57

58 Tabell 5.2 Utbetalade bidrag för kulturmiljö, summa (tkr) Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Riksantikvarieämbetet har gjort utbetalningen Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Riksantikvarieämbetets handläggarsystem KÄLLA Kommentarer Tabell 5.2 Lst betalar ut: Utbetalningen avser en insats finansierad genom anslag 7:2 som inte kunde slutföras planenligt under Bidragssumman överfördes därför från Riksantikvarieämbetet till Länsstyrelsen som i sin tur betalat ut bidraget till sökande under RAÄ betalar ut: Anslag 7:2 kulturmiljöbidrag fördelas årligen till länsstyrelserna av Riksantikvarieämbetet. I den utbetalade summan ingår medel fördelade till Länsstyrelsen under 2013 för utbetalning Dessutom ingår medel från tidigare års bemyndigandebeslut för utbetalning

59 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 45* Årsarbetskrafter män 1) 7,33 5,72 5,12 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 3,52 4,04 5,59 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,60 2,46 2,68 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 3,52 3,43 3,52 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = timmar Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Verksamhetskostnaderna ökat något p.g.a. utökning årsarbetskrafter samt ökad aktivitet inom bland annat externfinansierat projektarbete. Antal inkommande ärenden har minskat vilket återspeglas i antal beslutade ärenden. Antal ej beslutade ärenden äldre än två år är hänförligt till projekt som löper under flera år. Andra väsentliga prestationer och resultat Under året har vidareutvecklingen av länets Regionala råd fortskridit. Ett partsgemensamt Övnings- och Utbildningsutskott har formerats i syfte att kartlägga organisationernas planerade övningar och utbildningar på kort respektive lång sikt. Avsikten är att uppnå synergieffekter genom att de samverkande organisationerna i ökad utsträckning bereds möjlighet att med god framförhållning planera och delta i relevanta gemensamma aktiviteter. Ett av Rådets fortsatta fokusområden har under året varit den löpande interaktionen med länets fem lokal/regionala råd. Under året har Länsstyrelsen i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fortsatt arbetet i utvecklingsprocessen Regional samordning och inriktning som ska utveckla och stärka Länsstyrelsens förmåga att utöva sitt geografiska områdesansvar. Den regionala arbetsgruppen, bestående av beslutsfattare från Polisen, Region Skåne, Försvarsmakten, Räddningstjänsten samt kommunerna, har under året genomfört tre möten à två dagar. Regionala rådet utgör styrgrupp för arbetet. Länsstyrelsen har under 2013 genomfört beredskapsövning och utbildning av frånkoppling av el i enlighet med framtaget styrelunderlag. Övningen är ett samverkansprojekt mellan storstadslänen Skåne, Västra Götaland och Stockholm. Övningen bestod av en kunskapshöjande fas med utbildningsmaterial och filmer på nätet, samt en platsövning med ett stort antal beredskapsorganisationer som 59

60 agerade i samband med elstörning. Övningen webbsändes även så att aktörer kunde delta i övningen på distans. Övningen är ännu inte fullt utvärderad, men ett genomgående tema var behovet av informationshantering såväl mellan myndigheter som till allmänhet. Övningen visade också att många av de samverkansfunktioner som finns är viktiga och fungerar väl. Länsstyrelsen genomförde under hösten en studieresa till Holland och Tyskland med temat Översvämningsrisker erfarenhetsutbyte och lärande. Vid resan deltog ett femtiotal personer från de samverkande organisationerna i länet. Länsstyrelsen har under året medverkat i aktiviteter inom Sydlänssamverkan, vilken omfattar de sju sydligaste länen (Förutom Skåne ingår Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Halland och Västra Götalands län). Formeringen arbetar för att öka förmågan till kunskapsdelning och samverkan mellan Sydlänen. Arbetet bedrivs huvudsakligen i tio arbetsgrupper vilka består av beredskapshandläggare från samtliga sju län och arbetsgrupperna har under året hanterat områdena; Förstärkningsresurser, Utbildning och Övning, Kriskommunikation, Rakel, TiB, RSA, LSO, LEH, Skyddsobjekt samt WIS. Länsstyrelsen har under året innehaft särskilt samordningsansvar för arbetsgrupperna Rakel, LSO samt WIS. Under våren genomfördes en tvådagars träff med samtlig beredskapspersonal i de sju länen. Inom området Totalförsvarssamverkan har under året ett 10-tal aktiviteter genomförts tillsammans med Militärregion Syd, MSB samt Högkvarteret. Återrapportering regleringsbrev RB 67. Länsstyrelsernas tillsyn av kommunerna inom området skydd mot olyckor syftar till att främja och bedöma kommunernas förmåga att leva upp till nationella mål, verksamhetsmål och särskilda skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelserna ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor. Länsstyrelsens tillsyn Länsstyrelsen har under året arbetat med såväl egeninitierad som behovsstyrd tillsynsverksamhet inom ramen för lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Länsstyrelsen har därtill främjat kommunernas förmåga att leva upp till de nationella målen och verksamhetskraven enligt LSO genom samråd och granskning av inkomna förslag till ändringar i handlingsprogram. Länsstyrelsen har också bistått vid kommunernas samverkansprojekt och vid de seminarier som MSB under året genomfört i syfte att utveckla verksamheten. Den egeninitierade tillsynsverksamheten enligt LSO har huvudsakligen bedrivits enligt framtagen tillsynsplan. De planerade tematillsynerna, som avsåg att behandla ett avgränsat specifikt verksamhetsområde, har inte kunnat genomföras under året. Genomförda aktiviteter har framför allt bestått av bredtillsynsbesök i elva (11) av länets kommuner samt granskning av kommunernas årligt inlämnade årsuppföljningar. 60

61 Vid bredtillsynsbesöken behandlas samtliga verksamhetsområden avseende LSO. Besöken har skett i dialogform med ansvariga tjänstemän och politiker där tyngdpunkten ligger på resultat och effekt av dels förvaltningens verksamhet, men även för kommunen som helhet. Länsstyrelsen har under året påbörjat utvecklingen av Länsstyrelsens arbete med uppföljningen av kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem, detta utvecklingsarbete sker parallellt med Länsstyrelsens tillsynsverksamhet enligt LSO. Där det varit tillämpligt har genomförda besök under året också handlat om kommunens ansvar för krisberedskap och hantering av extraordinära händelser. Den behovsstyrda tillsynsverksamheten har främst bestått i handläggning av samråd om ändringar i gällande kommunala handlingsprogram. Anledningen till samråd om ändrade handlingsprogram berörde i samtliga fall reducering av den operativa utryckningsstyrkan. Majoriteten av kommunerna har ett handlingsprogram för innevarande mandatperiod Av de kommuner som saknar aktuella handlingsprogram har Länsstyrelsen begärt tidsplan för framtagande och förankring av sådant program. Andra angränsande behovsstyrda aktiviteter som genomförts av Länsstyrelsen under året är uppföljning av kommunernas genomförda fördjupade olycksundersökningar och handläggning av överklaganden av kommunala nämnders beslut samt löpande stödinsatser till kommunerna. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsens sammanfattande bedömning är att kommunernas tillämpning av LSO i stort följer lagstiftningens intentioner. Länsstyrelsen anser att kommunernas inom- och mellankommunala samverkan fortsatt utvecklats positivt under året. Mellankommunal samverkan består bland annat av gemensamt framtagande av policys och styrdokument för genomförande av operativa insatser och förebyggande arbete. Länsstyrelsen deltar också i projekt som syftar till att utveckla samverkan kring larm och ledning samt samverkan, projekt som Länsstyrelsen bedömer kommer fortsätta även under nästa år. Andra områden som kan utvecklas ytterligare är bland annat förmågan att formulera mål, följa upp och utvärdera dessa. 61

62 RB 68. Länsstyrelserna ska inom ramen för det geografiska områdesansvaret göra en värdering av de risk- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner som kommuner och landsting sammanställer enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Länsstyrelserna ska bedöma kvalitén på analyserna och hur dessa kan användas i de regionala risk- och sårbarhetsanalyserna. Länsstyrelserna ska följa upp i vilken utsträckning åtgärdsbehov som tidigare har identifierats i kommunernas och landstingens risk- och sårbarhetsanalyser har tillgodosetts samt i vilken utsträckning eventuellt inträffade extraordinära händelser har utvärderats. Uppföljningen ska inriktas så att den kan samordnas med uppföljningen av kommunernas användning av utbetalade medel enligt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas uppgifter i samhällets krisberedskap. Länsstyrelsens uppföljningsarbete Länsstyrelsen har fortlöpande samlat in information som syftar till att undersöka hur kommunernas verksamhet genomförs och utvecklas. Länsstyrelsen har därtill under året arbetat med egeninitierad uppföljningsverksamhet. Målen med Länsstyrelsens uppföljningsarbete inom området är: Att samla information som kan tjäna som underlag för att redovisa om och hur kommunerna närmar sig den målbild som formulerats genom lagen (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) och kommunöverenskommelsen. Att ge Länsstyrelsen underlag för avvägningar inom vilka områden som bör prioriteras för övningsverksamhet, rådgivning och information. Att hålla sig underrättad om vad som sker i kommunerna och främja kommunernas förmåga att minska sårbarheten i sitt geografiska område och öka förmågan att hantera krissituationer i länet. Att verka för att kommunerna upprätthåller en grundläggande förmåga till civilt försvar. Den egeninitierade uppföljningsverksamheten har huvudsakligen bedrivits enligt den plan som är under utveckling. Aktiviteterna har framför allt bestått av besök i två (2) av länets kommuner och granskning av kommunernas årligt inlämnade risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) samt granskning av genomförda årsuppföljningar. Besöken har skett i dialogform med ansvariga tjänstemän och politiker där även användningen av utbetalade medel enligt avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting diskuterats. Kommunerna och Region Skåne följer årligen upp sina RSA. Länsstyrelsen har under året jämfört i vilken utsträckning identifierade åtgärdsbehov från RSA-rapporterna har tillgodosetts. Genomgången av materialet visar att 101 genomförda åtgärder har lyfts fram från 26 av Skånes 33 kommuner samt Region Skåne. De planerade temauppföljningarna inom LEH har utgjorts av att Länsstyrelsen har samlat in kommunala krisledningsplaner och undersökt vilken mån inträffade extraordinära händelser har utvärderats av kommunerna. Till Länsstyrelsens kännedom har inga extraordinära händelser inträffat, varför några kommunala utvärderingar i egentlig mening inte har genomförts. 62

63 Länsstyrelsen har kontinuerlig kontakt med kommunerna i krisberedskapsarbetet och har en tjänsteman i beredskap (TiB) som löpande övervakar, dokumenterar och agerar vid händelser. Genom denna funktion har Länsstyrelsen en god överblick av krishändelser i länet under året. Länsstyrelsen bedömer att det inte förekommit några extraordinära händelser i Skåne under 2013 enligt definitionen i LEH. Det har dock inträffat ett antal omfattande, främst väderrelaterade, händelser under året till vilka Länsstyrelsen har begärt in utvärdering av kommunernas krisledningsarbete. Majoriteten av kommunerna har skickat Länsstyrelsen sina kommunala krisledningsplaner och reglementen för krisledningsnämnden för innevarande mandatperiod Värdering av kommunernas och Region Skånes risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Under 2013 studerade Länsstyrelsen kvalitén på kommunernas och Region Skånes risk- och sårbarhetsanalyser (i fortsättningen hänvisade till som aktörernas rapporter) genom att ta fram indikatorer på kvalité och söka efter dessa vid genomläsning av rapporterna. Länsstyrelsen beaktade aktuell forskning på området, samt tidigare genomförda arbeten där försök har gjorts till kvalitetsbestämning på RSA-redovisningar. Genom processen förde Länsstyrelsen diskussioner med universitet samt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De kvalitetsindikatorer som användes var: Dispositionen enligt föreskrifter för RSA följs. Det finns en redovisad metodbeskrivning. Analysen har god täckningsgrad. Analysprocessen är aktiv och förankrad hos organisationens ledning. Det genomförs en värdering av analyserade risker. Det finns en röd tråd som leder fram till föreslagna åtgärder. Övergripande bedömning av aktörers RSA För de flesta av kvalitetsindikatorerna visar sammanställningen att hälften till två tredjedelar av rapporterna harmoniserar med dem. Många av analyserna som har rapporterats in genomfördes och skrevs inför 2011 års inrapportering. Eftersom föreskrifterna trädde i kraft kort inpå, är det förståeligt att det då resulterade i ett arbete som för flera aktörer har förbättringsmöjligheter. Överlag gör Länsstyrelsen bedömningen att de flesta aktörer har ett gott RSA-arbete och i den dagliga kontakten ges indikatorer på att arbetet har utvecklats sedan Användbarhet av aktörernas RSA-rapporter i det regionala RSA-arbetet I det regionala RSA-arbetet som Länsstyrelse bedriver, används i dagsläget rapporterna genom att de utgör den huvudsakliga delen av riskidentifieringen och används i den generella förmågebedömningen. Validiteten och reliabiliteten i den metod som Länsstyrelsen använder för att göra detta har brister, vilket redovisas i 2013 års RSA-rapport. Det har gjorts försök att komma runt detta problem, men kombinationen av bristande resurser och skillnader i aktörernas arbetsprocesser, metoder och inrapporteringsformat innebär att det finns mycket kvar att göra på området. Länsstyrelsen har inte hittat ett tydligt och genomförbart arbetssätt för att använda rapporterna till att göra själva riskbedömningen och riskvärderingen i den regionala analysen. Tidigare försök 63

64 har gjorts, men har inte haft effekt eller kunnat utvärderas, på grund av bristande kontinuitet, bristande anslutning från aktörernas sida och skiftande ambitionsnivåer med RSA-arbetet hos aktörerna. Länsstyrelsen anser att om en aggregering ska uppnås i krishanteringssystemet i Sverige, så behövs ett mer likriktat inrapporteringsarbete med tydlig återkoppling i alla led. Det är även möjligt att värdeskapande aggregering av aktörernas analyser till regional nivå helt enkelt inte är en framkomlig väg, vilket viss forskning indikerar. Rekommendationer och förbättringsområden Nedan sammanfattas de rekommendationer och förbättringsområden Länsstyrelsen vill framhäva utifrån kvalitetsgranskningen av aktörernas rapporter: Aktörerna i länet bör använda en disposition i sin rapportering som följer MSBSFS 2010:6. Rapporternas metodbeskrivningar bör vara uttömmande, samt att motiveringar till metodval bör lyftas fram. RSA-arbetet hos kommunerna i länet kräver privat-offentlig samverkan för att därigenom öka riskbedömningarnas täckningsgrad. Länets aktörer bör även försöka identifiera och analysera ovanliga extraordinära händelser, då detta tros kunna hjälpa organisationer att minska risker och sårbarheter över hela hotskalan. Det bör finnas en tydlig koppling mellan analyserade scenarier och de åtgärder som presenteras, och att denna koppling tydliggörs i RSA-rapporteringen. De risker och sårbarheter som identifieras och analyseras också bör värderas. Dock vill Länsstyrelsen poängtera att det i dagsläget inte ges förslag till skalor eller kriterier för värdering, utan varje aktör uppmanas att hitta det som lämpar sig bäst för deras egna behov. 64

65 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 5* Årsarbetskrafter män 1) 63,15 62,57 62,98 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 68,70 65,64 62,48 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 31,57 32,26 31,37 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 39,97 38,59 36,54 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet, VÄS 555* Beslutande tillsynsärenden, (st) Totala verksamhetskostnader inkl OH vht 555*, (tkr) Kostnad per tillsynsärende, (kr/st) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 535, Tillsyn av vattenverksamhet (anmälningsärenden) 3) 61 Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 551, Prövning av miljöfarlig verksamhet (MPD-prövning) 3) 62 Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 505, Överklagande av kommuns beslut enligt Miljöbalken 3) 43 1) 1 årsarbetskraft = timmar 2) Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. 3) Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. För verksamhet 535 är genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser nöjdindex 66. För verksamhet 551 är genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser nöjdindex 55. För verksamhet 505 är genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser nöjdindex 43. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Prestationer Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att kartlägga processer, se över ärendeflöden och ta bort onödiga arbetsmoment inom ramen för leaninspirerat arbete. Som ett led i detta arbete har vi exempelvis kunnat öka antalet beslutade ärenden och därmed minska antalet ärenden i balans. Minskningen av bidragsutbetalningarna beror delvis på att LOVA-stödet upphörde år 2013, delvis på något lägre utbetalningar gällande sanering av förorenade områden. 65

66 Tillsyn av miljöfarlig verksamhet Hur många ärenden Länsstyrelsen beslutar är bland annat avhängigt antal tillståndspliktiga verksamheter i länet och typ av tillsynsärenden. Mellan 2011 och 2012 minskade antalet tillståndspliktiga verksamheter till följd av en lagändring som innebar att flera anläggningar övergick till kommunal tillsyn. Skillnaderna mellan 2012 och 2013 är dels en effekt av genomförd omorganisation (miljötillsyn har erhållit ökade resurser 2013), dels ett ökat fokus på egeninitierad tillsyn (ökat behov av förarbete men ger ökad miljöeffekt och träffsäkerhet), dels förekomsten av några större incidenter och miljöolyckor som tagit tid från den planerade tillsynen. Brukarundersökning Med hänsyn till att såväl ärenden inom vht 535 och 551 innebär inskränkningar genom krav på försiktighetsåtgärder, villkor om skyddsåtgärder och återställning till betydande kostnader är ett NKI >60% acceptabelt. Länsstyrelsen kommer att jobba vidare med förbättringsåtgärder avseende tydliga beslut (klarspråk), information (webben) och samlade besked i anslutning till samrådsprocessen. Andra väsentliga prestationer och resultat Vattenförvaltningsarbetet redovisas separat enligt punkt 52 i RB. Länsstyrelsen har varit ett stöd för flera kommuner och vattenråd i deras arbete med at ta fram planer och underlag för restaurering av vattenmiljöer. Förutom att Länsstyrelsen hjälpt till med olika underlag till åtgärdsprogram och statusklassning har vi bidragit till att föreslå konkreta åtgärder i kommande åtgärdsprogram. Restaurering av vattenmiljöer: ett omfattande arbete har gjorts i det pådrivande och uppsökande arbetet för att anlägga fler våtmarker och restaurera vattendrag inom ramen för uppdrag 59 i RB som redovisats separat. Det särskilda anslaget från Jordbruksverket för detta arbete har varit avgörande för arbetet och det har varit särskilt värdefullt att anslaget varit flerårigt (och inte bara ettårigt). Länsstyrelsen har arbetat för att få fram medel för åtgärder i vattendrag bland annat genom att samverka med många aktörer i länet för att söka pengar hos Havs- och vattenmyndigheten (Hav) från de nya åtgärdspengarna inom anslag 1:12. Många våtmarker har kunnat anläggas med stöd från Länsstyrelsens LB-stöd fram tills dessa stoppades. Många konkreta vattendragsrestaureringar har genomförts med stöd från Länsstyrelsen, alltifrån meandring av vattendrag till borttagning av vandringshinder. Under rubriken Fiske beskrivs andra insatser som är väsentliga för att gynna hotade arter och vandrande fisk. Länsstyrelsen har drivit frågan om tidsbegränsning av tillstånd för vattenuttag och det finns nu en ny praxis för detta enligt en dom i HD. Syftet med kravet är att klimatförändringar och andra framtida vattenbehov i samhället t.ex. för dricksvatten behöver beaktas. För att öka kunskapen om grundvatten har Länsstyrelsen tillsammans med Lunds universitet och SGU arrangerat en nationell konferens om grundvatten under två dagar i Lund. Länsstyrelsen har arbetat pådrivande och stödjande gentemot kommunerna för att dricksvattnet ska skyddas genom nya vattenskyddsområden, uppdatering av gamla föreskrifter samt för att minimera användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. 66

67 Länsstyrelsen har bedrivit aktiv tillsyn av småskalig vattenkraft inom några särskilt värdefulla vattendrag i länet. Syftet är att miljöanpassa verksamheten som oftast bedrivs helt utan tillstånd. Det var olyckligt att regeringsuppdraget om tillsyn av vattenkraft (RB 2012 nr 57) inte fick en flerårig finansiering vilket först utlovades utan bara fick pengar under ett år. Indikatorer Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 20 1) Biologisk mångfald Andel skyddad produktiv skogsmark av den totala arealen produktiv skogsmark (%) 2,32% 2,21% 2,00% 1,90% Förekomst av rovdjur i länet Antal vargrevir med föryngringar Vattenmiljö Andel ytvattenförekomster som uppnår hög eller god ekologisk status (%). 17% 28% 27% 27% Andel grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ status (%). 100% 99% 99% 99% Andel grundvattenförekomster som uppnår god kemisk status (%). 97% 98% 98% 98% Mark Antal objekt i riskklass Antal sanerade objekt i riskklass 1 (ack) varav sanerade med statliga medel (ack) ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Metria, Viltskadecenter, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Biologisk mångfald Trenden är att andelen skyddad produktiv skogsmark ökar. Under 2013 bildade Länsstyrelsen Skåne 13 nya naturreservat, varav 7 delvis innehåller strikt skydd av produktiv skogsmark. Totalt hade Länsstyrelsen vid utgången av 2013 sammanlagt 141 objekt i fördelningsplanen i VicNatur, varav ett stort antal skogsobjekt. Uppköp och/eller intrångsersättningar av/i objekten kräver stora resurser. Under 2013 minskade den aviserade budgeten med 8 mnkr (ca 20 %), vilket är ett problem. Länsstyrelsen har uppmärksammat Naturvårdsverket på problematiken. 67

68 Förekomst av rovdjur i länet Såväl 2012 och 2013 har Skåne haft besök av ett flertal vandringsvargar. Det är inte omöjligt att det under 2014 kan komma att etableras ett vargrevir i gränstrakter mellan Skåne och Småland. Vattenmiljö Samtliga vattenförekomster (yt- och grundvatten), som länsstyrelsen är ansvarig för, har omklassats Även miljöproblem, risk och betydande påverkan har angetts för alla vattenförekomster (ej miljöproblem för grundvatten). Efter omklassningarna har uppdateringar skett i VISS. Ökade kunskaper om länets vatten genom utökad miljöövervakning under se senaste åren har medfört att statusbedömningarna har kunnat genomföras med utgångspunkt från betydligt mer vattenfakta än vid förra tillfället. Detta har speciellt gällt ytvatten, där andelen ytvattenförekomster i procent som uppnår hög eller god ekologisk status har minskat betydligt. Skillnaden vad det gäller grundvatten är betydligt mindre. Mark Regeringens mål är att åtgärda samtliga riskklass 1 och riskklass 2 objekt innan utgången av år I Skåne finns totalt 99 RK1 och RK2 objekt som behöver åtgärdas. Under 2013 finns det 85 objekt i riskklass 1 och 8 objekt i riskklass 1 som har sanerats. En ökning av antalet sanerade objekt i riskklass 1 har skett under 2013 till följd av saneringsåtgärder i samband med exploatering. Vid ytterligare fem objekt i riskklass 1 har det under 2013 pågått åtgärder eller förberedelser till åtgärder. Vid flertalet av dessa är dock föroreningssituation omfattande och komplicerad vilket medför att objekten inte kommer att vara slutligt sanerade förrän några år fram i tiden. Under året har 4 objekt sanerats med statliga medel och det är oförändrat jämfört med tidigare år. Återrapportering regleringsbrev RB 45. Länsstyrelserna ska utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Arbetet med åtgärdsprogrammen ska översiktligt redovisas. Länsstyrelsen har ett regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen som kommuniceras via Länsstyrelsens webbplats. I åtgärdsprogrammet lyfts de fem största utmaningarna för miljöarbetet i länet och vilka insatser som krävs för att vi ska närma oss miljökvalitetsmålen och ett hållbart Skåne. Åtgärdsprogrammet omfattar 76 prioriterade åtgärder varav 15 anses vara särskilt strategiskt viktiga. Åtgärderna har tagits fram i en bred process där viktiga aktörer för länets samlade miljöarbete har deltagit. De fem skånska utmaningarna är: Hållbara transporter i Skåne, Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag, Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser, Skydd av Skånes natur- och kulturvärden samt Hållbar konsumtion i Skåne. 68

69 Arbetet med åtgärderna pågår nu i linjeorganisationen på Länsstyrelsen samt av övriga aktörer i länet. Åtgärdsprogrammet följs upp årligen och under året har en plan för hur uppföljningen av samtliga åtgärder ska gå till tagits fram. Både genomförande och effekt av åtgärden följs upp så långt möjligt. Fokus för årets uppföljning har varit åtgärder för hållbara transporter i Skåne. De åtgärder där Länsstyrelsen är ansvarig för genomförandet har lyfts in som åtgärder för Länsstyrelsens indirekta miljöpåverkan i miljöledningssystemet. Detta innebär bland annat att dessa åtgärder följs upp varje tertial i den ordinarie verksamhetsuppföljningen. Alla åtgärder i åtgärdsprogrammet har utpekade ansvariga genomförare samt en ansvarig enhet på Länsstyrelsen. En särskild Facebooksida finns för att kommunicera arbetet med åtgärdsprogrammet och miljöarbetet i länet. Även Twitter och Youtube används för att nå ut med åtgärdsarbetet. Åtgärderna kommuniceras systematiskt tillsammans med goda exempel, sk Åtgärd i fokus. Detta görs på webbsida och i sociala medier. En presentation är framtagen som ska användas vid konferenser och möten i det löpande arbetet. RB 46. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag. Länsstyrelserna ska även samordnat och i samverkan med Naturvårdsverket ta fram och redovisa åtgärder för att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag. Länsstyrelsens viktigaste insatser för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar handlar till stor del om att få till stånd undersökningar och om nödvändigt, åtgärder hos ansvariga verksamhetsutövare. Arbetet riktar sig både mot pågående tillsynsobjekt i samråd med Länsstyrelsens handläggare och på tillsynsobjekt där verksamheten lagt ner men det finns en ansvarig att rikta krav mot. Särskild fokus har riktats mot objekt på Länsstyrelsens prioriteringslista samt objekt där verksamheten är på väg att avvecklas. För att nå målet giftfri miljö finns en flerårig strategi i tillsynsarbetet med förorenade områden. Länsstyrelsen ska tillsammans med kommunerna öka efterbehandlingstakten. Strategin är uppbyggd i tre steg; Inventering, utredning av ansvar och krav på efterbehandling. Länsstyrelsen har 2013 tagit fram nya regionala tillsyns-och vägledningsmål för efterbehandlingsarbetet som ska gälla Länsstyrelsen har även reviderat sin behovsutredning för att uppnå miljömålen med efterbehandling. Eftersom kommunerna har ett stort antal förorenade tillsynsobjekt som dessutom i många fall är prioriterade så arbetar Länsstyrelsen aktivt med tillsynsvägledning och utbildning i aktuella frågor. Under 2013 kan nämnas utbildningar med fokus på provtagningsstrategier, PFOS och klorerade ämnen. Under 2013 har även speciella tillsynsinsatser riktats mot mäklare och 69

70 konkursförvaltare för att öka förstålsen för markföroreningar. Vidare har Länsstyrelsen hållit två utbildningstillfällen i ansvarsutredningar för kommunerna. Båda tillfällena har lockat många deltagare. Utbildningarna är en fortsättning på ett arbete som Länsstyrelsen bedrivit sedan 2009 med att inventera pågående verksamheter enligt MIFO fas 1. Hittills har strategin inneburit att ett stort antal inventeringar, långt över 100 stycken, genomförts och att ett arbete med att identifiera ansvariga pågår. Länsstyrelsen kommer att stödja kommunerna i deras fortsatta arbete, vilket framgår av en åtgärdspunkt i Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Arbetet kommer indirekt leda till att kommunerna liksom Länsstyrelsen kan öka inslaget av privatfinansierade åtgärder. Under året har dessutom bedömningar av tillsynsansvaret för alla objekt i länet som inventerats av Länsstyrelsen och som fått riskklass 1 och 2 slutförts. Samtliga berörda kommuner har informerats om vilka objekt de ansvarar för avseende efterbehandlingsfrågor. Arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag har fortsatt under Som underlag för prioriteringar används bland annat riskklassningen från inventeringen samt Länsstyrelsens prioriteringslista med förorenade områden. En betydelsefull del i Länsstyrelsens arbete är att skapa en dialog med länets kommuner ifråga om huvudmannaskap vid överlämnande av bidrag. Under 2013 har slutrapportering skett av saneringen av f.d. Kristianstads gasverk som varit ett av länets akuta åtgärdsobjekt. Vid ytterligare fem av områdena med mycket stor risk har det under året pågått åtgärder eller förberedelser för åtgärder med statliga bidrag. Områdena är BT Kemi i Teckomatorp, Klippans läderfabrik, f.d. kemtvätt vid Bomgatan i Kristianstad, Midolprodukter i Helsingborg samt f.d. kemtvätt vid Blekingegatan i Helsingborg. Vad gäller antalet undersökningar och utredningar med statliga bidrag som underlag inför åtgärder har trenden varit stigande. Det senaste året har dock inneburit en kraftig minskning av tillgängligt anslag i förhållande till behovet vilket i förlängningen kan göra att åtgärdstakten stannar av. I övrigt hänvisar Länsstyrelsen till det regionala programmet för efterbehandlingsåtgärder för förorenade områden i Skåne län. Länsstyrelserna ska även samordnat och i samverkan med Naturvårdsverket ta fram och redovisa åtgärder för att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden. Länsstyrelserna har tillsatt en arbetsgrupp för arbetet med att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag. Arbetet har under året skett i samarbete med Naturvårdsverket. Arbetet har fokuserat på att identifiera kritiska faktorer i den process som omfattar utredningar och åtgärder av förorenade områden samt förslag på åtgärder för att minimera de oförbrukade bidragen. Föreslagna åtgärder har sammanfattats i ett PM. Några av åtgärderna har också realiserats under året, t.ex. att utredningar från och med detta år kan sökas på bemyndiganderamen och därmed fördela kostnaden på flera år. Vidare föreslås att åtgärdsfasen delas upp och medel rekvireras för det år som de kommer att förbrukas. 70

71 Naturvårdsverket har redan börjat besluta om årsvis fördelning av medel till enskilda åtgärdsobjekt. Åtgärder föreslås också för att öka rörligheten för de medel som anslagits för enskilda objekt och som inte kommer att förbrukas i rätt tid på dessa objekt. I PM:et framgår det också att det är svårt att förena komplexa entreprenadprojekt med bidrags- och administrativa system som omfattar årsvisa budgetar. Det gemensamma arbetet har fokuserat på att förbättra hanteringen av bidragsmedel till nya objekt. Utöver detta har det också funnits kvar medel från redan beslutade objekt. För att minimera dessa medel har Naturvårdsverket haft separata diskussioner med enskilda län. Storleken på mängden oförbrukade medel har minskat betydligt och länsstyrelserna gör bedömningen att mängden medel som finns ute på länen kommer att nå en acceptabel nivå under Länsstyrelsen bedömer att krav på ytterligare minskning av dessa medel kommer påtagligt försvåra arbetet med efterbehandling av förorenade områden. RB 47. Länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalken ska bidra till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och att uppkomst av olägenheter för människors hälsa och miljön motverkas. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa: Hur arbetet för att effektivisera och utveckla tillsynen avses fortsätta samt beskriva de förändrade rutiner och arbetsmetoder som genomförts för att utveckla en miljömålsstyrd tillsyn, tillsynsområden inom vilka den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen kan utvecklas och förbättras, vilken betydelse tillsynen har för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt vilka konsekvenser få egeninitierade tillsynsinsatser får för möjligheterna att uppnå målen, samt hur och inom vilka områden samverkan skett med Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan i de län där sådana projekt bedrivs. Formerna för länsstyrelsernas återrapportering ska utformas i dialog med Naturvårdsverket Hur arbetet för att effektivisera och utveckla tillsynen avses fortsätta samt beskriva de förändrade rutiner och arbetsmetoder som genomförts för att utveckla en miljömålsstyrd tillsyn, Natur- och artskyddstillsyn Länsstyrelsen har sedan 2009 utbildat och förordnat ett tiotal naturvårdsvakter, de flesta egen personal bland naturvårdshandläggare och naturvårdsförvaltningen. Detta har medfört högre kvalitet och bättre effektivitet vid händelsestyrd tillsyn. Samverkan med bland annat kommuner, Polisen, Kustbevakningen, Tullverket och miljöåklagare har utvecklats, framför allt inom artskyddet och det kustnära områdesskyddet. Under 2013 har operativ naturvårdstillsyn främst genomförts i samband med Länsstyrelsens gemensamma tillsynsvecka i oktober. Tillsyn genomfördes också under en helg i slutet av maj tillsammans med Kustbevakningen, riktad mot fågel- och djurskyddsområdena i sydvästra Skåne. Vattentillsyn 71

72 En ny behovsutredning för vattenverksamhet och vattenskyddsområden har utvecklats och olika tillsynsunderlag har tagits fram för vattenförvaltningsarbetet. Detta har lett till att tydligare prioriteringar i tillsynen kan göras för att få största nytta i förhållande till miljömålen. Exempelvis har Länsstyrelsen pekat ut områden i länet där vi behöver öka tillsynen av bevattningsuttag från värdefulla vattendrag. Flera prioriteringslistor exempelvis om vattenkraft har tagits fram för att styra tillsynen dit den gör störst nytta. Länsstyrelsen har bedrivit en ganska omfattande tillsyn av vattenkraft som riktats till särskilt värdefulla vattendrag och där verksamheten bedrivs utan tillstånd. Arbetssättet har präglats av dialog och avrinningsområdesperspektiv. Länsstyrelsens yttre webb håller på att utvecklas avseende tydligare information om vad som gäller vid rensningar och grävningar i värdefulla vattendrag och hur vissa skonsamma metoder (t.ex. klippskopa) kan få en kraftigt förenklad process. Vi har också vid några rensningar i värdefulla vattendrag haft en god dialog i fält med verksamhetsutövare för att tillsammans hitta de mest skonsamma metoderna och avstyra onödiga ingrepp. Länsstyrelsen ingår även i Vattenverksamhetsutredningen för att förändra lagstiftningen så att bland annat tillsynen kan förbättras och effektiviseras. Löpande effektivisering och förenkling har gjorts med Lean som inspiration, exempelvis har vissa vattenrelaterade internremisser som haft begränsat värde avvecklats för att spara tid till viktigare insatser som ger större nytta i förhållande till miljömålen. Tillsyn av gränsöverskridande avfallstransporter Skåne län har ett stort flöde av gränsöverskridande avfallstransporter (GRÖT) vilket kräver ett aktivt tillsynsarbete med många kontroller och insatser. Under 2013 har ca 30 kontroller utförts tillsammans med Tullverket varav lite drygt hälften har stoppats och fått exportförbud. Vid en samordnad tillsynsinsats mellan Länsstyrelsen, Tullverket, Polisen, Kustbevakning, Åklagare och Trelleborgs kommun kontrollerades ett 30-tal lastbilar och av dessa togs två i beslag av åklagaren för misstänkt olaglig avfallstransport. Länsstyrelsen har också erbjudit länets exportörer av begagnade varor en informationsdag i samverkan med Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund. Den goda samverkan med ovan nämnda myndigheter fortsätter genom två träffar per år i den så kallade RegSam-gruppen. Vi deltar också i internationella kontrollprojekt och i en expertgrupp. Vi deltar aktivt i samverkan med fyra andra länsstyrelser för effektivare tillsyn av GRÖT. Sevesotillsyn Under 2013 har viss omorganisation vad gäller tillsyn enligt den s k Sevesolagstiftningen gjorts, därför har relativt mycket tid har lagts på kompetensutveckling och genomgång av befintliga rutiner samt upprättande av nya. Sevesotillsynen har en tydlig koppling till Giftfri miljö. Länsstyrelsen har i samverkan med Arbetsmiljöverket genomfört planerade Sevesotillsynsbesök på 10 anläggningar på den högre kravnivån och 12 anläggningar på den lägre nivån. I augusti genomförde MSB ett tillsynsvägledningsbesök hos Länsstyrelsen för att granska arbetet med Sevesotillsyn. 72

73 Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) Länsstyrelsen initierade ett LAV-tillsynsprojekt Projektet fortgår enligt projektplanen. Tillsynsprojektet har en stark koppling till vattenförvaltningen och åtgärdsprogrammet samt miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö samt Levande sjöar och vattendrag. Under 2013 har Länsstyrelsen träffat 20 kommuner, med representanter från VA/teknik, plan och miljö. Vi har diskuterat kommunens VA-planering och kommunens specifika möjligheter och problem när det gäller dricks-, spill- och dagvatten. En utbildningsdag kring LAV hölls i maj med en föreläsare som specialiserat sig på frågeställningar kring LAV och PBL. Utbildningen riktade sig till kommunens handläggare inom miljö, VA och plan. Miljötillsyn Tillsynsarbetet på industriell verksamhet har bland annat omfattat arbetet under Tillsynsveckan hösten Under veckan fokuserade Länsstyrelsen på Egenkontrollprogram och totalt besöktes ca 45 tillsynsobjekt. Sammanställningen visar att det behövs förbättringar på många av verksamheterna. Arbetet med att förbättra egenkontrollen inom yttre miljöområdet är ett viktigt sätt för att förebygga eventuella framtida risker. Tillsynsvägledning inom lantbruksområdet Inom tillsynsvägledningen till kommuninspektörer inom lantbruksområdet arbetas det kontinuerligt med de miljömål som är relevanta. Ett konkret exempel på detta är föreläsning kring tillståndet i länets vattendrag på årets tillsynsvägledningsträff. Tillsynsvägledning ges kring lagstiftning som syftar till att begränsa läckaget av fosfor och kväve vilket är fokus inom miljömålet Ingen övergödning. Ett arbete pågår också för att få kommunerna att ställa krav i ordinarie tillsyn på lantbruken att ingå i gemensam vattenrecipientkontroll, dvs att bekosta utökad provtagning för att kontrollera lantbrukets påverkan på vattenmiljön tillsynsområden inom vilka den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen kan utvecklas och förbättras, Natur- och artskyddstillsyn Tillsynen inom områdes- och artskyddet behöver utvecklas och stärkas ytterligare, främst när det gäller den förebyggande tillsynen. Särskilt CITES-tillsynen behöver stärkas med tanke på att Skåne är en inkörsport för en stor del av handeln med utrotningshotade djur- och växtarter och produkter baserade på sådana. 73

74 Vattentillsyn Den egeninitierade tillsynen av vattenverksamhet och vattenskyddsområden behöver utvecklas. Det behöver också tas fram ett tillsynsregister med GIS-koppling samt olika kunskapsunderlag i länet avseende t.ex. vandringshinder. Tillsynsvägledningen avseende vattenskyddsområden (t.ex. om bekämpningsmedel) och dagvatten behöver utvecklas. Tillsyn av gränsöverskridande avfallstransporter Det finns behov av att stärka den regionala samverkan samt utveckla roller och ansvar mellan Polisen och tillsynsmyndigheter (inte minst gällande polismyndighetens ansvar att bekosta beslag). Det finns även ett behov av att medverka i det internationella arbetet och utbyten över nationsgränser inte minst i Skåne som är ett betydande transitlän. Sevesotillsyn 2014 planerar Länsstyrelsen bland annat en informationsinsats riktad till kommunernas miljöinspektörer avseende Sevesolagstiftningen för att höja kompetensen om detta i länet. Tillsyn lagen om allmänna vattentjänster (LAV) Det finns behov av att stärka informations- och utbildningsinsatserna om LAV gentemot politiker och andra beslutsfattare inom kommunala VA-bolag. Behovet är störst i de mindre kommunerna som inte aktivt verkat för att bygga ut det allmänna verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Miljösamverkan Sverige kommer 2014 att starta upp ett projekt LAV och VA-planering. Länsstyrelsen sitter med i referensgruppen för detta arbete. Miljötillsyn Under 2014 kommer miljötillsynen att inrikta sig på att följa upp den energikartläggning som krävdes redan 2012 och där många företag har tagit fram handlingsplaner som måste utvärderas. Dessutom kommer tillsynen att fokusera på problematiken med kemikalieutsläpp till Hanöbukten där man flera år i rad har sett försämringar och skador på fisk. Tillsynen kommer att förstärkas på de avloppsreningsverk samt hamnverksamheter som är aktiva i området. vilken betydelse tillsynen har för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt vilka konsekvenser få egeninitierade tillsynsinsatser får för möjligheterna att uppnå målen, samt Natur- och artskyddstillsyn För att nå miljömålet Ett rikt växt- och djurliv är det viktigt att de skyddade områdena och arterna inte påverkas negativt genom olika verksamheter. Tillsynen av områdes- och artskyddet är därför av stor betydelse. Särskilt i Skånes tätbefolkade slättbygder, där en stor del av den biologiska mångfalden är tillbakaträngd till olika skyddade områden. En uppsökande och förebyggande art- och naturskyddstillsyn samt kontroll av illegal import/export av hotade arter är avgörande för att upprätthålla respekten för de olika skyddsformerna. På grund av begränsade resurser sker idag endast tillsyn utifrån klagomål och inkomna ärenden. Vattentillsyn Negativ fysisk påverkan i vattendrag (t.ex. rensning av vattendrag, vattenkraft, vattenuttag) är den enskilt största faktorn som gör att vi inte klarar miljömål och god vattenstatus. Den egeninitierade tillsynen är här av stor vikt för att vi ska närma oss miljömålen. Även vid olika 74

75 byggprojekt som rör vattenmiljöer i havet eller grundvatten eller vattendrag behövs en egeninitierad tillsyn liksom vid uppföljning av olika projekt som anmälts eller fått tillstånd dvs för att bevaka så att de utförts så som planerats. En förstärkt tillsyn inom vattenskyddsområden av t.ex. bekämpningsmedelsspridning är viktig. Egeninitierad tillsyn är viktigt eftersom Länsstyrelsen kan styra tillsynen till områden där den ger störst miljönytta. På grund av begränsade resurser styrs tillsynen idag av klagomål och inkomna ärenden. GRÖT-tillsyn Tillsyn gällande gränsöverskridande transporter bidrar till att målen Att inte lämna över miljöoch hälsoproblem till kommande generationer och inte orsaka miljöproblem utanför Sveriges gränser. Tillsynen sker i samarbete mellan Länsstyrelsen, Tullverket, Polisen, Kustbevakning, Åklagare och kommunerna. Vid ett tillsynsprojekt under 2013 kontrollerades ett 30-tal lastbilar och av dessa togs två i beslag av åklagaren för misstänkt olaglig avfallstransport. Seveso-tillsyn Det är främst gällande miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som Tillsynen enligt Sevesolagstiftningen kommer till nytta. Genom ett samarbete med Arbetsmiljöverket se till att alla risker minimeras så att inga större kemikalieutsläpp kan uppstå. Tillsyn lagen om allmänna vattentjänster I dialog med samtliga skånska kommuner drivs arbetet framåt med att få fram utbyggnad av bland annat enskilda avlopp, god dagvattenhantering mm så att miljökvalitetsmålet gällande Levande sjöar och vattendrag kan infrias så snart som möjligt. Miljötillsyn Tillsynen har en stor betydelse för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. En förutsättning för att nå miljökvalitetsmålens preciseringar och etappmål samt vattendirektivets mål om god vattenstatus är exempelvis att kunna ompröva vattenkrafts- och reglerdammar samt dikningsföretag med äldre vattendomar samt öka andelen egeninitierad tillsyn. De egeninitierade tillsynsinsatserna är viktiga för möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålen exempelvis giftfri miljö (kemikalietillsyn, SEVESO, krav på utfasning av särskilt farliga kemiska produkter och sanering av förorenade områden), frisk luft (utsläppsbegränsningar och krav på bästa tillgängliga teknik), god bebyggd miljö (krav på bullerreducering, begränsningar av vibrationer, buller och luftstötsvåg, krav på lokal dagvattenhantering, energieffektivisering, förebyggande avfallsarbete), levande sjöar och vattendrag (utsläppsbegränsningar, krav på bästa tillgängliga teknik). Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Miljödepartementet har i olika utredningar påtalat behovet av att låta hela eller delar av uttagna miljö- och täktavgifter återföras till tillsynsmyndigheten för att finansiera den tillsyn som erfordras. Det skulle innebära att Länsstyrelsen kan bedriva en proaktiv och uppsökande miljötillsyn som är förenlig med det ansvar som följer av miljöbalken och miljötillsynsförordningen. Länsstyrelsen finner det vara av stor vikt att denna reform införs under

76 Med reformen får Länsstyrelsen förutsättningar att ompröva alla de miljöfarliga verksamheter som idag har äldre tillstånd enligt miljöbalken innan utgången av Länsstyrelsen skulle också kunna implementera och genomföra alla de skyldigheter som följer av industriutsläppsförordningen exempelvis hantering av statusrapporter, delta i TWG-grupper och nationella referensgrupper för utveckling av BREF-dokument, genomföra tillsyn enligt den frekvens som direktivet anger etc. hur och inom vilka områden samverkan skett med Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan i de län där sådana projekt bedrivs. Länsstyrelsen deltar i fyra olika projekt inom Miljösamverkan Sverige. Reach i tillsynen Projektet har medverkat i den nationella tillsynskampanjen som Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen drev samt tagit fram en lathund för kemikalietillsyn. Projektet startade mars 2012, det huvudsakliga arbetet gjordes under sommaren 2012 och projektet avslutades under maj 2013 med en uppföljning av länsstyrelsernas medverkan i den nationella kampanjen. Samråd enligt 6 kap miljöbalken Projektet startade i november 2012 och har arbetet med att ta fram rutiner och information kring samrådsprocessen enligt 6 kap. miljöbalken. Projektet avslutades i november Behovsutredning Projektet arbetar med att fram en modell för behovsutredning, beskriva syfte och värderingar som bör ligga till grund för en behovsutredning, beskriva en systematik för utredning av resursbehov för återkommande tillsynsobjekt med mera. Gruppen började arbeta i september 2012 och projektet beräknas, efter förlängning av projekttiden, vara klart under mars Tillsyn av vattenkraftverk och dammar Projektgruppen arbetar huvudsakligen med att ställa samman aktuella förelägganden och domar inom området och presentera dessa på ett lättillgängligt och överskådligt sätt för vattenverksamhetshandläggare vid länsstyrelserna. Projektet startade i mars 2013 och beräknas pågå under ett år. Övriga aktiviter Miljösamverkan Sverige arrangerade oktober 2013 en tillsynsutbildning med ca 50 kursplatser. Länsstyrelsen medverkade som föreläsare och deltog med tre handläggare under utbildningen. 76

77 RB 48. Länsstyrelserna ska i sitt arbete med biologisk mångfald och naturvård särskilt: skydda och förvalta värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål samt åtaganden inom EU:s naturvårdsdirektiv och internationella naturvårdskonventioner. Bevarande av värdefulla skogar är högt prioriterat och ska ske med utgångspunkt i strategierna för formellt skydd av skog, fortsätta arbetet med artbevarande, genomförandet av rovdjurspolitiken och främjandet av friluftslivet, samt se till att naturvårdsarbetet sker i god dialog med medborgare, brukare och andra berörda aktörer. skydda och förvalta värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål samt åtaganden inom EU:s naturvårdsdirektiv och internationella naturvårdskonventioner. Bevarande av värdefulla skogar är högt prioriterat och ska ske med utgångspunkt i strategierna för formellt skydd av skog, Skydda värdefulla naturområden Arbetet med att skydda värdefulla naturområden har liksom föregående år bedrivits med tyngdpunkt på att: Ge oskyddade fastigheter som ägs av Naturvårdsverket ett långsiktigt skydd. Långsiktigt skydda objekt som ingår i N2000. Skydda områden som berörs av nationella och regionala strategier, främst tätortsnära natur och ädellövskog men även våtmarker, limniska och marina områden, rikkärr, områden som berörs av åtgärdsprogram m.m. KOMET -objekt belägna inom områden som berörs av punkt 2 och 3 ovan, Regionalt särskilt skyddsvärda livsmiljöer och arter, t.ex. sandmarker, groddjur och hasselmus. Översyn av befintliga områdesskydd och skötselplaner. Prioriteringarna har tagits fram genom arbetet med en regional strategi för bevarande av biologisk mångfald. Underlaget är en artpools- och värdetraktsanalys som visar var de värdefullaste områdena finns för de utrotningshotade arterna i länet. Kostnader för intrång och förvärv Länsstyrelsen har under året haft svårt att få besked om medel från Naturvårdsverket för det pågående arbetet med områdesskydd. Detta drabbar främst markägare som inte har kunnat få besked om ärendenas gång. Årets ram för kostnader för intrång och förvärv var tkr. Ramen upphörde att gälla vid halvårsskiftet. Då hade arbetet genererat kostnader för intrång och markförvärv för cirka tkr. Därefter har handläggningen av flera områdesskydd avstannat i avsaknad av ekonomiska resurser för intrångskostnader. Några stora och kostsamma objekt som väntar på besked exempelvis Torups bokskog, Östra Kullaberg, Östra Fulltofta och Fyledalen. Dialogen med dessa markägare, som väntar på besked 77

78 som inverkar på deras planering och ekonomi, försvåras därmed. Markägare avvaktar in i det längsta med skötselåtgärder på sina fastigheter vilket medför ekonomiska konsekvenser, inte minst för skogsägare. Ärenden som avstannar under handläggningstiden genererar också extra kostnader för staten, exempelvis genom att genomförda värderingar blir inaktuella och måste göras om. I syfte att förbättra områdesskyddet har Länsstyrelsen under året styrt om delar av arbetet. Det omfattar skydd genom kortsiktiga skyddsformer (naturvårdsavtal), långsiktigt skydd av Naturvårdverkets oskyddade fastigheter, översyn av äldre områdesskydd, främst naturminnen och naturreservat, samt revidering av skötselplaner. Även revideringen av skötselplanerna har delvis avstannat eftersom revisionsarbete ofta leder till behov av översyn av föreskrifter som i sin tur genererar kostnader för intrång. Miljömål Möjligheterna att nå arealdelarna av miljömålen försämras när planerade områdesskydd inte kan genomföras på grund av vikande ekonomiska resurser. Omstyrning av skyddsarbete till revidering av befintliga områdesskydd och skötselplaner minskar möjligheterna att nå arealmålen eftersom det då sällan tillkommer nya arealer. Nya områdesskydd Länsstyrelsen har fått tretton nya statligt beslutade naturreservat och två nya kommunalt beslutade naturreservat. Vidare har åtta områdesskydd reviderats eller upphävts i samband pågående arbetet med nya områdesskydd. Två områden har skyddats under begränsad tid genom naturvårdsavtal. Tre äldre naturreservat har fått en reviderad skötselplan. Arealen produktiv skogsmark som ingår i de nya områdesskydden 2013 är 535,6 ha. Nio av de nya områdesskydden ingår i Natura Två av de nya naturreservaten ingår i myrskyddsplanen. Två av skydden innehåller rikkärr. Fyra av skydden ingår i värdetrakt för vatten och sju i värdetrakt för skog. Två av de nya naturreservaten har marint syfte. Revidering av skötselplaner Ett 15-tal naturreservat saknar helt skötselplan och åtskilliga fler (minst 50) har bristfälliga skötselplaner. Skötselplanerevideringar leder ofta till behov av ändrade föreskrifter vilket i sin tur leder till kostnader för intrång. Intrångsmedel är en viktig faktor som styr intensiteten på arbetet med revidering av skötselplaner. Vidare föreligger ett visst behov av att göra en översyn av föreskrifter, främst områdesskydd som är av äldre datum. Länets äldsta naturreservat fyller 100 år i december Det beslutet har aldrig reviderats. 78

79 Skydd av värdefulla naturområden enligt miljökvalitetsmålen LAGAKRAFTVUNNA BESLUT UNDER 2013 KOMMUN OBJEKT BESLUTS-DATUM LAGAKRAFT- DATUM AREAL (HA) NYA STATLIGA NATURRESERVAT Båstad Korup med Älemossen och Lya ,3 ljunghed Båstad Södra Bjärekusten ,7 Kristianstad Björshus ,6 Kristianstad Lund Horna grushåla Veberöds ljung ,2 164,9 Osby Tyringemossen ,8 Osby Vakö myr ,4 Simrishamn Haväng och Vitemölla strandbackar ,1 Simrishamn Sandby backar ,8 Simrishamn Sträntemölla Forsemölla ,8 Tomelilla Djurrödsbäckens dalgång ,9 Vellinge Arriesjön - Risebjär ,7 Vellinge (Malmö) Foteviksområdet ,0 SUMMA 9009,2 NYA KOMMUNALA NATURRESERVAT Helsingborg Bruces skog ,7 Lomma Östra dammarna ,0 SUMMA 273,7 REVIDERADE ELLER UPPHÄVDA STATLIGA NATURRESERVAT Båstad Bjärekusten (delv. upph.) ,0 Kristianstad Björkerödsbäcken (utv.) ,3 Lomma Östra dammen (upph.) ,1 Lund Simrishamn Klingavälsåns dalgång (delv. upph.) Sträntemölla (upph.) ,0-35,3 Simrishamn Vitemölle strandbackar (upph.) ,4 Vellinge Eskilstorps ängar (upph.) ,0 Vellinge Lilla Hammars näs (upph.) ,5 SUMMA -996,0 UPPHÄVDA STATLIGA DJUR- OCH VÄXTSKYDDSOMRÅDEN Båstad Inre och Yttre Gryteskär (upph.) ,7 SUMMA -6,7 KOMMUNALA INTERIMISTISKA BESTÄMMELSER Landskrona Saxtorp 30: ,8 SUMMA 15,8 NATURVÅRDSAVTAL TECKNADE UNDER 2013 KOMMUN OBJEKT DATUM AVTALSTID AREAL Simrishamn Grevlunda 18: år (HA) 0,7 Östra Göinge Källstorp 1: år SUMMA 0,6 1,3 79

80 Samtliga områdesskydd har bildats i nära samarbete med berörda markägare. Under 2013 har cirka 25 möten genomförts med berörda markägare. Förutom Länsstyrelsens personal har cirka 126 personer deltagit på mötena. KOMMUN FASTIGHET AREAL (HA) OBJEKT LAGA KRAFT Båstad Korup 1:1 96,2 Korup med Älemossen och Lya ljunghed Båstad Hunnestorp 4:2 160,7 Korup med Älemossen och Lya ljunghed Båstad Hunnestorp 4:5 65,0 Korup med Älemossen och Lya ljunghed Båstad Lya 10:1 70,6 Korup med Älemossen och Lya ljunghed Kristianstad Troröd 5:4 3,2 Björkerödsbäcken Kristianstad Horna 16:5 13,8 Horna grushåla Lund Veberöd 7:2 164,9 Veberöds ljung Osby Gylleboda 1:1 28,1 Vakö myr Simrishamn Sandby 4:12 4,2 Sandby backar Simrishamn Sträntemölla 1:2 47,3 Sträntemölla - Forsemölla Vellinge Gessie 2:14 61,2 Foteviksområdet SUMMA 715,2 Drygt 715 ha mark som har förvärvats av Naturvårdsverket för naturvårdsändamål har fått långsiktigt områdesskydd genom Länsstyrelsens beslut under Vidare har ytterligare några tiotal ha tidigare intrångsersatt mark skyddats som naturreservat på Vakö myr och i Tyringemossen. LAGAKRAFTVUNNA SKÖTSELPLANER UNDER 2013 KOMMUN OBJEKT BESLUTSDATUM LAGAKRAFT- DATUM NYA STATLIGA NATURRESERVAT AREAL (HA) Båstad Korup med Älemossen och Lya ljunghed ,3 (Nytt NR) Båstad Södra Bjärekusten (NR) ,7 Hörby Sniberups fälad (NR) ,5 Kristianstad Björkerödsbäcken (Utv. NR) ,3 Kristianstad Björshus (Nytt NR) ,6 Kristianstad Horna grushåla (Nytt NR) ,2 Lund Veberöds Ljung (NR) ,9 Osby Tyringemossen (Nytt NR) ,8 Osby Vakö myr (Nytt NR) ,8 Simrishamn Haväng och Vitemölle strandbackar (NR) ,1 Simrishamn Sandby backar (Nytt NR) ,8 Simrishamn Sträntemölla Forsemölla ,8 Sjöbo Frihult (Nytt NR) ,8 Sjöbo Humlarödshus fälad (NR) ,3 Sjöbo Ramnakullabackarna (NR) ,5 Tomelilla Djurrödsbäckens dalgång (Nytt NR) ,4 Vellinge/Malmö Arriesjön-Risebjär ,7 Vellinge/Malmö Foteviksområdet (Nytt NR) ,0 SUMMA 9 156,5 80

81 Förvalta värdefulla naturområden Länsstyrelsen förvaltade 2013 tre nationalparker, 230 naturreservat och 51 naturminnen omfattande totalt ca ha (varav ca ha landyta). På uppdrag av Naturvårdsverket förvaltar Länsstyrelsen ca 375 statliga fastigheter (ca ha), omfattande ca 60 byggnader och ca 350 nyttjanderätter. Länsstyrelsen är dessutom huvudman för tre statliga naturum: Kullaberg, Söderåsen och Stenshuvud (se nedan). Länsstyrelsen har under 2013 gjort prioriteringar inom förvaltning och skötsel, på grund av frysta skötselbidrag. Prioriteringarna har gjorts med hänsyn till de stora skötselbehov som finns i de skånska reservaten och nationalparkerna framförallt utifrån ett högt besökstryck (länet har stor befolkning, många turister och liten andel allemansrättsligt tillgänglig mark) och stora arealer hävdberoende naturtyper (ängs- och betesmarker) med rik biologisk mångfald. Det regionala programmet för förvaltning och nyttjande av skyddade områden i Skåne; Värna Vårda Visa Skåne har utgjort basen för prioriteringen. Programmet omfattar mål och riktlinjer för förvaltningsarbetet under perioden Resurserna i de tre EU-finansierade Life-projekt, SandLife, Unio Crassus 4Life och Life to Ad(d)mire, förstärker årets skötselbudget. Genom Life-projekten kan större restaureringsinsatser genomföras. Inom SandLife, som startade 2012, har under året har framförallt det förberedande arbetet inletts med revidering av skötselplaner och områdesskydd, diverse dialogmöten runt de områdesspecifika planerna, jordanalyser, inventeringar, upphandling av skyltar och maskintjänster. Projekt som kommer att omdana landskapet kräver mycket information och under året har Länsstyrelsen bl a byggt upp en hemsida för projektet (www.sandlife.se), producerat informationsmaterial, haft en workshop, genomfört informationsmöten och haft guidade fältvandringar. Inom Life to Ad(d)mire har restaureringsåtgärder (främst röjning av sly) genomförts i Traneröds mosse (mosse inom Söderåsens NP), Dagstorps mosse (bland annat bortschaktning av gammal järnvägsbank) och Skoggårds ängar och Häckeberga. Inom Unio Crassus 4Life har förvaltningen varit aktiv i förberedelserna för restaurering (återmeandring) av Klingavälsån inom Klingavälsåns naturreservat (Ramsarområde och Natura 2000). Alternativa och mindre resurskrävande skötselmetoder, t.ex. naturvårdsbränning, har också prövats med gott resultat i flera skyddade områden. Bland övriga större insatser under året kan nämnas följande: - Anläggning av ca 40 km vandringsled, Kullaleden längs kusten i Höganäs och Helsingborgs kommuner (tillsammans med kommunerna). - Renovering av tillgänglighetsanpassad spång runt Skärdammen, Söderåsens nationalpark, i Dalby Söderskog Nationalpark samt i naturreservatet Löddeåns mynning. - Anläggning av entréplats och vandringsled i Herrevadsklosters naturreservat. - Anläggande av nya grodvatten i Stenshuvuds nationalpark samt i naturreservatet Svartskrylle. 81

82 - Medverkan i Naturvårdsverkets översyn av bestämmelser för Stenshuvuds och Dalby Söderskogs nationalparker. - Påbörjat arbetet med införande av varumärket Sveriges nationalparker (Stenshuvud) och Dalby Söderskog. - Renovering av övernattningstorp i Söderåsens nationalpark. - Tre genomförda skyddsjakter mot vildsvin i Söderåsens nationalpark och Herrevadsklosters naturreservat, tillsammans med jägare på grannfastigheterna. - Renovering av fönster i naturumlokalen på Stenshuvud. - Vandringshinder i naturreservatet Borstbäcken har tagits bort. - Under 2013 har dessutom en bok om Skånes grodor tagits fram som en informationssatsning. Naturum + övrig naturinformation Verksamheten vid Länsstyrelsens tre naturum, Kullaberg, Söderåsen och Stenshuvud, har ökat kraftigt under Nya besöksrekord sattes både på Kullaberg ( besök) och Söderåsen ( besök). På Stenshuvud stannade besökssiffran på ca , delvis beroende på ombyggnad av fönster i naturumlokalen under hösten. Många aktiviteter och guidningar har varit inriktade mot barn och skola. Totalt har de tre naturumen under året tagit emot och guidat skolelever. Drygt övriga besökare har deltagit i olika guidningar, vandringar och aktiviteter vid naturum. På Söderåsen beräknas därtill knappt besökare ha tagit del av olika självguidande aktiviteter. Aktiva insatser har också på olika sätt riktats mot nysvenskar/invandrare, bland annat genom samarbete med länsstyrelsens samhällsinformatörer och kommunernas SFI-kurser. Naturum Söderåsen har dessutom presenterat sin verksamhet vid en lokal flyktingmottagning. Förvaltningen på Kullaberg har under året också varit aktiva i olika pedagogiska projekt tillsammans med kommunerna, t.ex. Marina Center (besökscenter med info om den marina miljön i Nordvästskåne) och Junior Rangers (utbildning av ungdomar i naturvård/förvaltning). Länsstyrelsen har under 2013 deltagit i seminarier och mässor exempelvis Jakt- och Fiskemässan, Falsterbo Bird Show och Regementets dag på Revingehed. Invigning har skett av tre naturreservat under året, Herrevadskloster, Djurslövsåns dalgång samt Veberöds Ljung. En utflyktsguide för de 50 mest besöksvärda naturreservaten har tagits fram på svenska, danska, tyska och engelska. Ny informationsfolder har tagits fram för Dalby Söderskog Nationalpark på svenska, engelska och tyska. 82

83 fortsätta arbetet med artbevarande, genomförandet av rovdjurspolitiken och främjandet av friluftslivet, samt Artbevarande Skåne är landets artrikaste län såväl vad avser antalet växt- och djurarter som hotade och rödlistade arter. Anslaget för Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) har minskat årligen för Skåne sedan 2009 från Naturvårdsverket. Under 2013 minskade även anslagen för att arbeta med vattenrelaterade åtgärdsprogram från Havs- och vattenmyndigheten. Länsstyrelsen prioriterar därför program med pågående verksamhet. Länsstyrelsen har tecknat drygt 20 avtal om åtgärder inom ramen för ett 20-tal ÅGP (vissa åtgärder omfattar mer än ett program). Under 2013 har Länsstyrelsen arbetat med åtgärder inom ungefär 20 ÅGP. Exempel på åtgärder under 2013: Vadarfåglar på strandängar: Åtgärdsprogrammet har skickats till Artdatabanken och Naturvårdsverket på preremiss, som förväntas vara klart under Sydlig kärrsnäppa: arbetet med att öka artens population har fortsatt och inriktats på skyddsjakt på predatorer på ägg och ungar (räv, grävling och kråkfågel) och på skydd av bon med skyddsburar. Med hjälp av åtelkameror har vadarbon övervakats och vi har en god bild över vilka de viktigaste boplundrarna är. Länsstyrelsen har även informerat markägare och jägare om boplundrarna. Vi har samtidigt bedrivit övervakning av häckningsframgången från ägg till flygga fåglar och vilket som är de viktigaste påverkansorsakerna. Projektet bedöms ha ökat häckningsframgången väsentligt och populationen har de fyra senaste åren inte minskat och rekrytering av unga individer till populationen noterats som en del av skyddsarbetet. Vilda bin: åtgärder och uppföljning på Sjöbo idrottsplats för slåttersandbi, åtgärder för storfibblebi vid Vä i Kristianstad kommun. Groddjur: Fyra nya grodvatten har grävts dessa har delvis finansierats av ÅGP-medel och delvis med pengar från LBUs Utvald miljö och skötselanslaget för skyddade områden. Huvudansvaret för uppföljning av groddjur i biogeografisk zonär förlagt till Skåne och ett första uppföljningstillfälle har genomförts. Det noterades rikligt med löv- och klockgroda vid inventeringarna för klockgroda uppskattades att nästan halva populationen var påträffad av stickprovet (drygt 3500 individer). Vattenprogram: Inom ramen för HaVs åtgärdsprogram, har exempelvis åtgärder gjorts som förbättrade livsbiotoper för hotade stormusslor och nejonögon i rinnande vatten, malövervakning och uppföljning av hotade natearter. Sandiga marker För att restaurera de artrika habitaten sandiga marker har Länsstyrelsen tillsammans med Kalmar och Hallands län, Lunds universitet och Kristianstads kommun beviljats medel från EUs Life fonder för projektet Sand Life. Projektet pågår från och Länsstyrelsen är projektledare. 83

84 För Skånes del kommer sandmarker att restaureras i 16 Natura 2000-områden, där det praktiska arbetet startades redan under hösten Under 2013 inleddes också arbetet åtgärder i form av röjningar och skapande av sandblotter, markkemiska analyser för sandstäpp och kommunikation genom exempelvis informationsmöten, presskontakter, träffar med markägare samt nätverkande med övriga Lifenatureprojekt i Sverige och Danmark. Länsstyrelsen samarbetar också med Försvarsmakten och Fortifikationsverket i skötselgrupperför de skånska militära övningsfälten. Övningsfälten får genom samarbetet en naturvårdsinriktadskötsel med riktade åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden exempelvis genom att det skapas sandblottor för sandlevande insekter såsom solitära bin och dyngbaggar. Under 2013 har ytterligare en ansökan för LIFE Nature, Busk-LIFE, lämnats in till EUkommissionen för granskning. Ansökningar för åtgärder för skyddsvärda träd, vadarfåglar, rikkärr och groddjur inom Utvald Miljö har skickats till Jordbruksverket och beviljats för Rikkärr I arbetet med rikkärr prioriterar Länsstyrelsen arbetet med att få till stånd skötselåtgärder i de skånska rikkärren så att dessa kan bevaras för framtiden. Mål och prioriteringar för Länsstyrelsens arbete är preciserade i Åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr i Skåne åren Verksamheten finansieras med medel från Naturvårdsverkets åtgärdprogram för hotade arter och biotoper samt från Landsbygdsprogrammets Utvald miljö, miljöinvestering. Under 2013 har gruppen aktivt arbetat med ett drygt 20-tal rikkärr utanför skyddade områden. Under 2013 har tre avtal upprättats med markägare/arrendatorer för skötselåtgärder i fyra rikkärr. Ett av dessa avtal inkluderade att tillgängliggöra ett rikkärr för allmänheten genom uppsättande av informationsskylt och stängselövergång. I ytterligare fem rikkärr har skötselåtgärder skett inom ramen för treåriga avtal ( ) med markägare/arrendatorer. Rikkärrsgruppen har under början av 2013 upphandlat entreprenörer för avrop av skötsel i rikkärr under de kommande åren. Upphandlingsförfarandet resulterade i avtal med fyra entreprenörer. Under 2013 har avrop med entreprenör skett i 15 rikkärr. Varje avrop har inletts med en uppstartsträff med markägare/arrendator och entreprenör för att komma överens om uppdraget. För varje rikkärr har sedan en arbetsbeskrivning upprättats till entreprenören. När åtgärderna utförts har besiktning skett. Rikkärrsgruppen har under året ansökt om medel från Landsbygdsprogrammets Utvald miljö, miljöinvestering. Ansökan har beviljats, vilket medför att restaureringsåtgärder inom ett stort rikkärrsområde kan utföras under I ett av länets större rikkärrsområde, Karlaby mosse, har rikkärrsgruppen fortsatt samarbetet med konsult och markägare efter det att rikkärrsgruppen bekostade en hydrologisk utredning Utredningen ledde till att markägaren 2013 ansökte om och fick beviljat miljöinvestering för restaurering och skötsel av våtmarksområdet. 84

85 Rikkärrsgruppen har arbetat med rådgivningar och guidningar inom ramen för kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammets Utvald miljö Insatser betesmarker och slåtterängar. Under året har Rikkärrsgruppen hittills genomfört tolv rådgivningar och tre rikkärrsguidningar. Dessutom har gruppen genomfört en tvådagars exkursion för danska naturvårdare om skötsel och restaurering av rikkärrsmiljöer. Genomförandet av rovdjurspolitiken Under 2013 har Länsstyrelsen genomfört en riktad informationskampanj om den statliga rovdjurspolitiken, de stora rovdjuren och Länsstyrelsens roll i rovdjursförvaltningen. Länsstyrelsen har också: Haft 25 informationsmöten om varg, lo och kungsörn och förvaltningen av dessa, både externt och inom Länsstyrelsen. Externt har över 2000 personer fått rovdjursinformation. Utbildat fyra externa besiktningsmän/inventerare vid Grimsö Forskningsstation för att möta det ökande behovet. Uppfört ett rovdjurstängsel runt en visningshage som intresserade fårägare kan besöka. Kontinuerligt uppdaterat vår hemsida med relevant information. Beviljat 70 ansökningar om rovdjursstängsel. Varg Under året har Länsstyrelsen konstaterat 13 angrepp på får av varg och åtta angrepp av hund på får där man först misstänkt varg. Länsstyrelsen har i samtliga fall besiktigat angreppen, hjälpt till med förebyggande åtgärder och informerat fårägare och allmänhet via media, telefon, e-post, speciellt inrättad vargbrevlåda och via Länsstyrelsens webbplats. Ytterligare en handfull besiktningar av får har gjorts och dessa har visat räv, korp och självdöda djur. Efter beslut från Naturvårdsverket om skyddsjakt på en varg på Österlen har Länsstyrelsen förordnat en skyddsjaktsledare och utbildat ett jaktlag med 20 skyddsjägare. Kungsörn Länsstyrelsen har inventerat häckande kungsörn under Av nio kända revir var sju besatta Sex par påbörjade häckning och fick fram ungar till ringmärkningsbar ålder. Totalt kläcktes åtta ungar och av dessa ringmärktes sex. Resultatet är likt förra årets resultat. Två ungar har dött under sommaren efter kontakt med elledningar. På grund av upprepad störning på en av häckningsplatserna för kungsörn har Länsstyrelsen inrättat ett beträdnadsförbud runt denna häckningsplats. Beträdnadsförbudet vann laga kraft den 23 november 2012 och har visat sig ha god effekt under häckningssäsongen Främjandet av friluftsliv Länsstyrelsen har genomfört en grundlig undersökning av friluftslivets anspråk genom en bred enkät till både kommuner och friluftslivsföreningar. Enkäten har följts upp med telefonintervjuer och möten. Syftet är att ta fram ett regionalt planeringsunderlag enligt MB 85

86 över friluftlivsintresset i länet till länets kommuner, samt få ett bra utgångsmaterial vid översynen av riksintresse friluftsliv enligt särskilt regleringsbrevsuppdrag. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att kartlägga friluftslivsintressets möjligheter och hot i länet. Eftersom det råder stor konkurrens om marken behöver friluftslivsintresset synliggöras så det är möjligt att ta hänsyn till det i den kommunala fysiska planeringen. Länsstyrelsen behöver även utveckla sin egen kunskap kring friluftslivspolitiken för att kunna ge kommunerna relevant råd och stöd avseende friluftslivsfrågorna. Länsstyrelsen har under året anordnat ett dialogseminarium för kommunala handläggare som arbetar med friluftslivsfrågor, Framtidens friluftsliv i Skåne - vilken väg ska vi gå? Slutsatserna från dialogen är att kommunerna behöver stöd i sitt arbete med friluftslivsfrågorna. De saknar instrument och pengar till att förverkliga planer och strategier. Länsstyrelsens kunskapsunderlag är tillräckliga. Det finns tillräcklig kunskap kring vad som är värdefullt och hur det skulle kunna utvecklas. Det svåra, anser de kommunala företrädarna, är att utnyttja de medel som finns inom EU till genomförandet eftersom EU medel kräver mycket administration och behöver ofta motfinansiering. Kommunerna har i många fall inte fungerande organisation för att dra full nytta av de medel som står till förfogande. De önskar stöd från Länsstyrelsen. Länsstyrelsens iakttagelse under den fördjupade studien är att det är otydligt i den kommunala organisationen var friluftslivsfrågorna hör hemma. Det finns ett stort behov i länet av att synliggöra friluftslivsintresset och Länsstyrelsens undersökning har till viss del lett till att friluftslivsfrågorna kommit upp på den politiska agendan i kommunerna. se till att naturvårdsarbetet sker i god dialog med medborgare, brukare och andra berörda aktörer. Samtliga områdesskydd har bildats i nära samarbete med berörda markägare. Under 2013 har ca 37 informationsmöten med berörda markägare genomförts. Förutom Länsstyrelsens personal har cirka 165 personer deltagit på mötena. Länsstyrelsen har också arrangerat en kombinerad länsnaturträff och forum för kommunal reservatsbildning för dialog om områdesskydd m.m. mellan Länsstyrelsen och kommunerna. Länsstyrelsen har också haft ett ca 30 möten med markägare i samband med åtgärder och ordnat två nationella träffar, groddjursseminarium och kärrsnäppemöte under Länets samrådsgrupp för naturvård, som bildades 2010, har haft två sammanträden under året, i april och december, med deltagare från 25-tal organisationer och myndigheter. Därtill har Länsstyrelsen haft informella samrådsmöten med flera ideella organisationer, bland annat de regionala botaniska, ornitologiska, entomologiska och mykologiska föreningarna. Länsstyrelsen har också aktivt deltagit i Interregprojektet LIFEscape. Projektet syftar bland annat till att ta fram underlag för en förvaltningsplan för de unika naturområdena i Vombsänkan Klingavälsån (tillika Ramsarområde och flera Natura 2000-områden). Detta ska göras med den europeiska landskapskonventionen som grund och i dialog med markägare, brukare och närboende. 86

87 Länsstyrelsen har vidare deltagit i grupper som arbetar med kompetensutbyte i marina frågor, landsbygdsutvecklingsprojekt Framtidslandskapet, olika skötselråd för skyddade områden samt i arbetsgruppen för KOMET-uppdraget. Enligt anvisningarna till bidragen för Lokala naturvårdsprojekt (LONA-bidrag) ska bidragen bland annat beviljas till föreningslivet och barn. Tretton kommuner ansökte om bidraget inför Totalt omfattade ansökningarna 19 projekt och drygt 6 miljoner kronor. Naturvårdsverket bemyndigade först kr och senare ytterligare kr för årets utbetalningar (både för tidigare års rullande projekt och för årets nya). Efter genomgång av ansökningarna i en bedömningsgrupp togs i april beslut om bidrag om totalt kr till 9 kommuner och 10 projekt. Inför nästa års beslut om LONA-medel hade det den 1 december inkommit 39 ansökningar för totalt kronor. Ett arbete i att minska konflikten mellan djurhållningen i lantbruket och rovdjuren har 65 rovdjursstängselåtaganden beslutats. Det sammanlagda stödbeloppet för de ärenden som bifallits är kr (motsvarande meter stängsel), dessa kommer huvudsakligen att utbetalas under 2014 när stängslen satts upp och slutbesiktigats. RB 50. Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län ska fortsätta genomförandet av skyddet av tätortsnära natur i enlighet med de program som utarbetades för detta på regeringens uppdrag (regeringsbeslut nr I 3, dnr M2002/2284/Na) med ambitionen att programmen ska vara genomförda LAGAKRAFTVUNNA BESLUT INOM OMRÅDEN SOM INGÅR I TÄTORTSNÄRA NATUR UNDER 2013 KOMMUN OBJEKT BESLUTS- DATUM LAGAKRAFT- DATUM AREAL (HA) NYA NATURRESERVAT Båstad Korup med Älemossen och ,3 Lya ljunghed Helsingborg Bruces skog ,7 Simrishamn Haväng och Vitemölla ,1 strandbackar Simrishamn Sandby backar ,8 Simrishamn Sträntemölla Forsemölla ,8 Vellinge Arriesjön - Risebjär ,7 Vellinge (Malmö) Foteviksområdet ,0 SUMMA 3 695,4 Objekten i Simrishamns kommun ingår i genomförandeplanen för tätortsnära natur. Övriga objekt finns med i det ursprungliga programmet för tätortsnära natur men ingår inte i genomförandeplanen. 87

88 RB 51. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne, Jönköpings, Östergötlands, Uppsala, Västerbottens och Västernorrlands län ska, för de kommuner eller områden där det fastställts eller under året kommer att fastställas åtgärdsprogram med syfte att nå miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet, redovisa i vilken grad åtgärderna har genomförts, vilken effekt åtgärderna bedöms ha haft på halterna samt om miljökvalitetsnormerna följs. I de fall EU:s luftkvalitetsdirektiv överträds, vilket innebär en risk för sanktioner, ska länsstyrelsen bedöma hur länge överträdelserna antas bestå. Malmö stad I rapporten Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö år 2013 redovisas situationen i de 15 mest belastade gaturummen. Kvävedioxidhalterna från de fasta mätstationerna vid Dalaplan och Bergsgatan var under 2012 lägre än under Vid Bergsgatan, Södra Förstadsgatan och Amiralsgatan överskreds normen och vid Dalaplan låg halterna under normen. Halterna vid Dalaplan har överskridit gränsvärdet hälften av det antal år som mätningarna pågått, vilket innebär att risken för överskridande vid Dalaplan fortfarande är mycket stor, särskilt med tanke på den omfattande exploateringen i området. Sammanfattningsvis kan det konstateras att halten kvävedioxid för de 15 beräkningspunkterna minskat med 12 procent jämfört med situationen år Minskningen mellan 2012 och 2013 beräknas till 1 procent. Totalt har trafikbelastningen minskat med 19 procent sedan år 2006 för de 15 utvalda gatorna. Minskningen mellan 2012 och 2013 uppgick till 4 procent. På enstaka gator har flödena påverkats mer. Åtgärdsprogrammet har följts upp och totalt sett har nio åtgärder genomförts, sju är påbörjade och två är avbrutna på grund av för stora negativa bieffekter. Dessa avbrutna åtgärder handlar om fördelning av regiontrafiken och modifierade åtgärder kommer att tas fram. Det har även genomförts många trafikminskande åtgärder som ligger utanför programmet och dessa har även en trafikdämpande effekt på gaturum med överskridande av normen. En del icke-fysiska åtgärder för att minska kväveoxider såsom återkommande Mobility Management-kampanjer har genomförts. Direkta trafikreglerande åtgärder som kan ha påverkat trafikflödena i Malmö sedan år 2006 är införandet av hastighetsbegränsning 40 km/h innanför Inre Ringvägen. Djäknegatan och Östra Förstadsgatan har enkelriktats. Bussfil har anlagts på Lundavägen, Stockholmsvägen, Amiralsgatan, Södra Förstadsgatan samt sträckan mellan Dalaplan och Södervärn. På vissa av dessa platser har även justeringar i körfält och trafiksignaler skett. Kraftfulla åtgärder som är på gång från det reviderade åtgärdsprogrammet är införandet av Superbusskoncept på Amiralsgatan. Detta beräknas minska halterna av kväveoxider med 6 procent längs Amiralsgatan, vilket motsvarar ungefär 2000 fordon/dygn. På Södra Förstadsgatan planeras Stadsbussarna flyttas till Rådmansgatan och Carl Gustafs väg, vilket beräknas reducera halterna av kväveoxider med 20 procent längs Södra Förstadsgatan. Med anledning av den planerade bussomläggningen har en mobil mätvagn placerats vid korsningen Södra Förstadsgatan/Carl Gustafs väg för att följa upp effekterna av linjeomläggningen på Södra Förstadsgatan och Carl Gustafs väg. 88

89 Helsingborg stad Vid redovisning av mätresultat från luftmätningar i Helsingborg under första halvan av 2013 framkom att dygnsmedelvärdet för kvävedioxid överskridits fyra gånger av sju tillåtna per år på Drottninggatan. Detta innebär att halterna detta år varit lägre än tidigare. På Södra Stenbocksgatan har halterna till följd av kraftfullt genomförda åtgärder minskat betydligt men under första halvan av 2013 har fem av sju tillåtna överskridanden av dygnsvärdet har uppmätts. Vanligtvis sker huvuddelen av överskridandena i Helsingborg under våren. Det finns goda möjligheter att normen kommer att klaras under 2013 i Helsingborg. Åtgärdsprogrammet har följts upp och totalt är 31 åtgärder klara eller av pågående karaktär, fem åtgärder är påbörjade och tre åtgärder är inte genomförda. Åtgärder som stimulerar miljövänliga alternativ har genomförts i enlighet med åtgärdsprogrammet. Som exempel kan nämnas genomförande av Helsingborgs cykelhandlingsplan, ökad attraktivitet för busstrafiken såsom trygghetsanpassning, bussfiler och tillgänglighetsanpassning. Den regionala tågtrafiken har förbättrats med bland annat längre tåg och plattformar. Parkeringsplatser vid bytespunkter har blivit fler och avgiftszonen har utökats. Åtgärder som begränsar framkomligheten på utsatta områden på Södra Stenbocksgatan är exempelvis ökat utrymme till cykeltrafiken på bekostnad av biltrafikens utrymme. Det återstår åtgärder på Drottninggatan/Järnvägsgatan från och med att den senaste rapporteringen påbörjade. Politiska beslut är fattade och ombyggnad ska göras under 2015 och Bland annat ska det byggas en bussfil i vardera körriktningen, enkelfiliga vägar för annan trafik och förbättrade cykelbanor och trottoarer. Ombyggnaden antas medföra att trafikvolymen med marginal kommer att underskrida de beräknade trafikvolymer som gatan tål utan att överskrida miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. RB 58. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa hanteringen av tillståndsärenden vid länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer, vilka åtgärder som har vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa samt hur de under 2013 tillförda resurserna har bidragit till en effektivare hantering. I 28 förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer anges att miljöprövningsdelegationerna ska samråda och samverka med varandra i gemensamma handläggningsfrågor. Samtliga tolv miljöprövningsdelegationer har under 2013 träffat en samverkansöverenskommelse. Syftet med samverkansöverenskommelsen är att verka för att regeringens syfte med koncentrationsreformen får avsett genomslag. Konkret har detta arbete inledningsvis resulterat i att lägga fast formerna för hur samverkan mellan de tolv delegationerna ska bedrivas. Vidare har även formerna för samverkan med miljövårdsdirektörsnätverket etablerats. Ett beslutsstöd i form av en generell mall för samråd enligt 6 kap miljöbalken och tillståndsbeslut enligt 9 kap miljöbalken har tagits fram under Vidare har ett beslutsstöd för bergtäktsverksamhet har tagits fram under året. Motsvarande beslutsstöd för vindkraft torde sannolikt kunna slutföras i slutet av

90 Arbete pågår också med att uppdatera ett gemensamt informationsmaterial beträffande miljöprövning. Det har även påbörjats arbete med att ta fram övergripande gemensamma rutiner för hantering av ärenden som kan komma att följa av IED-direktivet samt beslutsstöd för jordbruk och biogasanläggningar. I Skåne län har vi arbetat aktivt med att arbeta bort så kallade coldcase -ärenden. Dessa har under året minskat från 39 till 7. Fokus under året har varit att korta handläggningstiden med bibehållen kvalitet. Vårt lean-arbete med bland annat processkartläggning har gett en ökad helhetssyn och större insikt i var i verksamheten förbättringsåtgärder bör vidtas. Vidare pågår löpande förbättringsarbete, satsningar har genomförts på klarspråksutbildning och utbildning i beslutsfattande. Genom samverkan har förbättrade rutiner tagits fram för hantering av ärenden gällande A-verksamheter. Länsstyrelseinstruktion 5 8. verka för att de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen uppnås, och svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete, stödja kommunerna med underlag för deras miljömålsarbete, verka för att målen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Länsstyrelserna ska i fråga om sitt miljömålsarbete enligt första stycket 8 rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs. Förordning (2008:1346) som gällde t.o.m Se mer under avsnittet Resultatredovisning. Länsstyrelsen har gjort den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen. För Skåne gäller 15 miljökvalitetsmål. Bedömningen är att vi kommer att nå målet Skyddande ozonskikt, vi är nära att nå målet Säker strålmiljö och övriga 13 miljökvalitetsmål bedöms ej nås i Skåne. För att föra ut resultaten av miljömålsuppföljningen samt övrigt miljöarbete tas en årsrapport om tillståndet i Skåne fram, kopplat till detta anordnas en årskonferens. Arbetet med rapporten och förberedelser för konferensen, som genomförs den 14 mars 2014, har skett löpande under året. En slutbedömning av de gamla regionala delmålen har genomförts och kommunicerats. Beslut om nya regionala miljömål togs den 27 juni En särskild styrgrupp finns för miljömålsarbetet i Skåne län som behandlar miljömålsarbetet, klimat- och energiarbetet och klimatanpassningsarbetet, samt länsstyrelsens miljöledningsarbete. I Länsstyrelsens verksamhet finns ansvariga enheter utsedda för respektive miljökvalitetsmål samt de indikatorer som är kopplade till miljömålen. Det finns också en samordnande funktion på Länsstyrelsen för miljömålsarbetet i länet. Beslut har tagits om en ny intern organisation. 90

91 Länsstyrelsen har bidragit till att föra in miljökvalitetsmålen i det regionala tillväxtarbetet genom medverkan i arbetsgrupper för den kommande regionala utvecklingsstrategin för Skåne. Under året har två möten med kommunernas miljömålssamordnare anordnats. Som en del i arbetet med att driva på och förankra miljöarbetet i Skåne sitter Länsstyrelsen med som styrelseledamot i Hållbar Utveckling Skåne. Det har under året tagits fram fyra nyhetsbrev om miljömålsarbetet som skickats till en bred grupp av aktörer i länet. För att kommunicera miljöarbetet i länet finns också en Facebook-sida, ett Twitter-konto samt ett Youtube-konto. Länsstyrelsen medverkan i arbetsgruppen för länsstyrelsernas samverkansorgan i det regionala miljömålsarbetet, RUS. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram ett nytt webbaserat miljömålsverktyg för alla länsstyrelser som ska ligga på intranäten. Länsstyrelsen följer också upp miljökvalitetsmålen med hjälp av miljöövervakningen. Under 2013 har arbetet påbörjats med att ta fram ett nytt länsprogram för regional miljöövervakning Länsstyrelsen arbetar med det nationella projektet: ÖP-resan hur samordnas miljömål med översiktisplanen. Syftet med det projektet är att utveckla översiktsplanen så att den tydligare tar hänsyn till och samordnas med miljömålen, särskilt miljömålet god bebyggd miljö. 91

92 Länsstyrelsens miljöarbete inom ramen för de nationella miljökvalitetsmålen Mål: Länsstyrelsen har: Begränsad Pekat ut svämplan längs vattendrag, lämnar bidrag till klimatpåverkan våtmarker. Bytt ut gamla fordon till nya miljöfordon/ redskap inom naturvårdsförvaltningen. Arbetat med energieffektivisering av länets tillståndspliktiga verksamheter samt vidareutbildning av egen och kommunernas tillsynspersonal. Startat och driver en projektwebb för regional klimat- och energisamordning. Sammanställt och publicerat en regional energibalans. Utlyst och fördelat projektstödet Skånes klimatmiljon. Varit aktiv i Färdplan biogas produktionsgrupp där Länsstyrelsen fungerat som samordnare i arbetet med att bland annat via andra aktörer genomföra aktiviteter som ska främja biogasutvecklingen. Gruppen har även inventerat förutsättningarna för biogasproduktion. Ansvarat för en aktivitet som handlar om att se över och effektivisera processen kring att söka tillstånd och stöd för biogasanläggning. Finansierat utbildningar i Sparsam körning för lantbrukare via landsbygdsstöd och målområdet begränsad klimatpåverkan med ett gott resultat och många deltagare. Beviljat företagsstöd för investeringar i gårdsanläggningar för biogasproduktion. Beviljat projektstöd för olika projekt som arbetar för att skapa bättre förutsättningar för biogasproduktion i stor skala i Skåne. Dessa projekt omfattar olika saker, t ex förstudier för att utreda potentialen för biogasproduktion i geografiskt avgränsade områden eller utredning ar av effektiviteten hos substrat som kan användas i biogasproduktion. Frisk luft Genomfört en tillsynskampanj under 2013 med inriktning på egenkontrollen vilket bidrar till att industrin själva förbättrar uppföljningsarbetet. Lagt stor tyngd på Sevesotillsynen för att förebygga stora kemikalieutsläpp. Åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet. Bara naturlig försurning Kalkat försurade vatten. Beskrivit försurningsproblematiken för sjöar- och vattendrag samt skogsmark markvattenkvaliteten. Arbetat med kalkadministrationen. Följt upp effekter av kalkåtgärder, biologisk återställning 92

93 och försurningspåverkan. Giftfri miljö Genomfört tillsynsvägledning till de som importerar och exporterar skrot och informerat ca 20 företag angående juridiska frågor kring gränsöverskridande avfallstransport. Genomfört tillsynsvägledning om bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden (VSO). Bedömt kemisk- och ekologisk status med avseende på miljögifter. Deltagit i prövningar där utsläppshalter har pressats. Analyserat miljögifter i Skarvägg, dagvatten och ytvatten. Lagt stor tyngd på Sevesotillsynen för att förebygga stora kemikalieutsläpp. Tagit hand om f d kemtvättar i Skåne i arbetet med åtgärder på förorenade områden för att förhindra utsläpp av klorerade ämnen. Genomfört tillsynsvägledning för användning av växtskyddsmedel. Genomfört behörighetsutbildningar för de som sprider växtskyddsmedel. Gett råd i växtskyddshantering inom Greppa Näringen. Gett råd i växtskyddshantering inom vattenskyddsområde inom Greppa Näringen. Hållit en kurs i hantering av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde (inom kompetensutveckling). Gett råd om integrerad växtskyddshantering (IPM) (inom kompetensutveckling) Gett råd om mekanisk bekämpning (inom kompetensutveckling). Deltagit i Borgeby fältdagar Tema växtskydd (projektstöd). Skyddande ozonskikt Följt upp ozonskiktets återhämtning. Säker strålmiljö Följt utvecklingen för hudcancer i länet bl.a. genom regionala miljöhälsoenkäter. Deltagit i tillståndsprocess av ESS-anläggningen i Lund. Erbjudit stöd till länets krisberedskapsaktörer för utbildning inom radiologisk och nukleär krisberedskap Förberett krisberedskapsövning för övning av radioaktiv händelse (RN-händelse) Tagit fram material och koncept för e-learning inom ämnesområdet kemisk, biologisk, radioaktiv och explosiv (CBRNE) för utbildning av länets krisberedskapsaktörer. 93

94 Ingen övergödning Beviljat bidrag till våtmarker genom lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), arbetat pådrivande för våtmarker och tagit fram underlag om skyddszoner längs vattendrag. Våtmarksrestaurerat inom skyddade områden. Statusklassat och arbetat med åtgärder inom ramen för vattendirektivet genom Unio crassus for life (LIFE), stöd till vattenvårdsförbund, miljöövervakning, stöd till andra handläggare. Genomfört tillsynsvägledning för kommuninspektörer inom lantbruksområdet. Tillsynsvägledning ges kring lagstiftning som syftar till att begränsa läckaget av fosfor och kväve. Föreläst kring tillståndet i länets vattendrag på årets tillsynsvägledningsträff. Tillhandahållit en sammanställning av kartor med gränser för känsliga och icke känsliga områden ned på kommunnivå på webben. Varit aktiv i en arbetsgrupp som har som syfte att få lantbruk att ingå i gemensam vattenrecipientkontroll. Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Lämnat bidrag till och utför eget arbete för restaurering av vattendrag, utplantering ålyngel, tillsyn av vattenkraft, vattenuttag etc. Restaurerat vattendrag inom skyddade områden. Prövat och utfört tillsyn av strandskyddsområden. Genomfört åtgärder, övervakning med mera enligt Vattendirektivet. Genomfört åtgärder för att skydda och främja skyddade arter exempelvis genom Arbetat med UC4-Life. Varit stöd i ärendehantering samt skydd och restaureringsärende. Varit pådrivande i arbetet med bl.a. våtmarker, funktionella kantzoner, dikningsfrågor samt planärende. Bedrivit och utvecklat miljöövervakningen. Fortsatt arbetet med kunskapsöversikter för vattenanknutna kulturmiljöer inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Inventerat flottningslämningar inom Helegeås vattensystem genom ett samarbetsprojekt med Blekinge och Kronoberg. Skyddat värdefull skog i anslutning till vattendrag. Bildat limniska naturreservat. Drivit frågan om tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag. Utfört regional övervakning av kvalitativ och kvantitativ status. Verkat för inrättande av fler vattenskyddsområden. Varit medarrangör av Grundvattendagarna. 94

95 Hav i balans samt levande kust och skärgård Statusklassat och arbetat med åtgärder inom ramen för vattendirektivet, stöd till vattenvårdsförbund, miljöövervakning, stöd till andra handläggare. Prioriterat Sevesotillsyn för att förebygga stora kemikalieutsläpp. Planterat ut ålyngel. Sammanställt kunskapsunderlag om fiske i Hanöbukten. Drivit på mot olika aktörer för att få ett småskaligt, kustnära fiske och långsiktigt hållbara uttag. Prövat och utfört tillsyn av strandskyddsområden. Statusklassat samt tillhandahållit underlag och förslag till åtgärder inom vattendirektivet. Samordnat och gett kunskapsmässigt och ekonomiskt stöd till miljöövervakning och recipientkontroll. Varit ett internt och externt kunskapsstöd. Drivit på mot nationella myndigheter där brister finns i marint miljöarbete och övervakning. Bildat marina naturreservat. Myllrande våtmarker Beviljat bidrag till våtmarker och är pådrivande våtmarksarbete. Restaurerat våtmarker inom Life to ad(d)mire och Unio Crassus 4 life. Anlagt våtmarker inom skyddade områden. Prövat och utfört tillsyn av biotopskydd. Följt upp och analyserat miljömålet. Inventerat rikkärr inom regional miljöövervakning. Levande skogar Utfört tillsyn av markavvattning. Skött skyddad skogsmark utvecklar skötselplaner för ädellövskog. Bedrivit regional miljöövervakning för att följa upp miljömålet. Skött skogsmark inom Örnanäs kulturreservat. Skogsbete med rödkullor ingår som en del av skötseln. Utfört tillsyn av fornlämningar vid markberedning och avverkning. Skyddat värdefull skog. Informerat inom Kometprogrammet om värdefull skog. Ett rikt odlingslandskap Beviljat bidrag till våtmarker med omgivande betesmarker. Skött skyddat odlingslandskap (betes-, slåtter- och åkermark) utvecklar skötselplaner för odlingslandskapets värden. Prövat och utfört tillsyn av biotopskydd och landskapsbildsskydd. Bedrivit regional miljöövervakning för att följa upp miljömålet. Bildat naturreservat på naturliga fodermarker. Restaurerat sandmarker inom LIFE-projektet Sand Life. 95

96 Gett råd och fältvandringar inom rikkärrsarbetet. Handlagt anmälnings- och samrådsärenden om förändrad markanvändning, dvs anmälan om att ta jordbruksmark ur produktion och omvandling av betesmark till åker. God bebyggd miljö Informerat mäklare angående risk för förorenad mark i samband med marköverlåtelser. Ställt miljökrav vid byggande av t.ex. vägar och hamnar som påverkar vattenmiljöer, värnar våtmarker och vattenskyddsområden från exploatering genom byggande. Ställt höga miljökrav vid byggande på Naturvårdsverkets fastigheter (Naturum, förvaltningskontor m.m.). Bedrivit regional hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI), för att se kopplingar mellan miljöproblem och hälsa. Genomfört förebyggande energieffektiviseringsåtgärder inom PROEFF-arbetet (projekt finansierat av Energimyndigheten). Deltagit i Avfallsnätverket för att arbeta med att avfall inte uppstår. Förstärkt arbetet angående avslutade deponier under 2013 så att avslutningsplaner har kunnat godkännas. Uppdaterat GIS-skiktet räkna q. Ingår i RUS och redovisar antalet byggnader med rivningsförbud och/ eller varsamhetsbestämmelser. Ett rikt växt och djurliv Hanterat bidrag för lokala naturvårdsprojekt (LONA) Varit restriktiva vid beviljande av tillstånd för utplanering av främmande arter (utom godkända som t.ex. regnbåge). Planterat ut ålyngel. Beviljat stöd till våtmarker för t.ex. hotade grodor. Kartlagt grön infrastruktur (skyddszoner längs vattendrag). Skött och förvaltat skyddade områden med rikt växt- och djurliv. Medverkat i LIFE-projekt (SandLife, Life to Ad(d)mire, UC4 Life) med biologisk mångfald som mål. Medverkat i genomförande av Åtgärdsprogram för hotade arter. Prövat och utövat tillsyn av bl.a. artskyddsförordningen, strandskydd, biotopskydd och statligt skyddade områden naturreservat och nationalparker. Bedrivit regional miljöövervakning för att följa upp miljömålet. Beaktat den biologiska mångfalden vid tillståndsprövning av kyrkogårdar och byggnadsminne enligt kulturminneslagen. Bidragit till biologisk mångfald genom skötsel och vård inom kulturreservatet Örnanäs. Skyddat värdetull skog till gagn för hotade djur och växter. 96

97 Lantbruk och landsbygd PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 60* Årsarbetskrafter män 1) 24,49 23,82 26,20 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 62,13 60,30 58,46 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 20,74 21,17 21,17 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 22,29 23,20 24,38 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Varav Jordbrukarstöd, VÄS 601* Antal behandlade SAM-ansökningar (st) Antalet utbetalningar (st) Direkta verksamhetskostnader vht 601* (tkr) Direkta kostnader per SAM-ansökning (kr/st) Direkta kostnader per utbetalningsärende (kr/st) Varav Landsbygdsstöd, VÄS 602* Summa antal beslutade ansökningar om företagsstöd och ansökningar om utbetalning av företagsstöd (st) Direkta verksamhetskostnader vht 6020 (tkr) 3) Direkta kostnader per beslutad ansökan om företagsstöd och ansökan om utbetalning av företagsstöd (kr/st) Summa antal beslutade ansökningar om projektstöd och ansökningar om utbetalning av projektstöd (st) Direkta verkssamhetskostnader vht 6021* (tkr) Direkta kostnader per beslutad ansökan om projektstöd och ansökan om utbetalning av projektstöd (kr/st) Summa antal beslutade ansökningar om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (st) Direkta verksamhetskostnader vht 6022* (tkr) Direkta kostnader per beviljad ansökan om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av stöd till miljöinvesteringar (kr/st) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 6024, Landsbygdsutveckling företagsstöd 4) 68 Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 601, Stöd till jordbruket 4) 54 1) 1 årsarbetskraft = timmar 2) Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. 3) Verksamhetskoden har ändrats till 6024 från 6020 den 1 januari ) Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. För verksamhet 6024 är genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser nöjdindex 70. För verksamhet 601 är genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser nöjdindex

98 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Direkta kostnader per SAM-ansökan och per utbetalningsärende har under 2013 ökat till följd av ökade kontrollfrekvenser i fält för både arealbaserade och djurbaserad stöd. Antalet kontrollbesök i fält ökade mellan 2012 och 2013 med 22 procent. Samtidigt ökade kostnaderna per SAM-ansökan och per utbetalningsärende bara med 13 procent. Anledningen till att den stora ökningen av antalet kontroller inte fick större genomslag beror på förbättringar i både handläggnings- och fältkontrollprocesserna. Företagsstödens omfattning har minskat under året. Det beror främst på att budgeten för företagsstöden varit begränsad för nya ansökningar och sedan 1 september stängd. Utbetalningsarbetet har däremot i alla stödformer haft ett högt söktryck. Miljöinvesteringarnas omfattning har ökat troligen främst på grund av den relativt nya insatsen stöd till rovdjursstängsel vilket har blivit extra aktuellt då det under året förekommit en del angrepp på tamdjur som orsakats av bland annat varg. Extra personella resurser har också satts in för att klara av att handlägga alla ansökningar innan insatserna stängdes. Under året har en brukarundersökning av företagsstöden genomförts. Nöjdhetsindex ligger strax under medelnivån för de län som undersökts enligt samma upplägg. Länsstyrelsen bedömer att förbättringsområdena är att korta handläggningstiderna och tillgängligheten i telefon. Kundens upplevda bemötande och kompetens på myndigheten är styrkor vi ska värna om. Andra väsentliga prestationer och resultat Arbetet med visionen om Matlandet Sverige har fortsatt och Länsstyrelsen agerar aktivt för att öka mervärdet av länets råvaror. För att säkra investeringen i de organisationer inom Landsbygdsprogrammet som fått ett övergripande ansvar för livsmedelsutvecklingen har utökad projektbudget för att klara ett eventuellt mellanår Länsstyrelsen har också gett Livsmedelsakademin uppdrag att samla skånsk dryckesnäring för att ta fram en Skånsk dryckesstrategi. Till denna kopplades under 2013 en projektstödsutlysning på 4,5 milj kronor. För att förbereda Skånes Leaderverksamhet till CLLD och öka Leaderorganisationernas strategiska förmåga har Länsstyrelsen tillhandahållit en utbildning i kreativitet och strategiskrivande. Vi har också drivit nätverket Leader i Skåne som under året fokuserat på kommande programperiod. Under året har Länsstyrelsen arbetat fram konkreta åtgärder för att förbättra jämställdhetsperspektivet i uppdraget kring LB-stöden. Genom åtgärder i kommande handlingsplan, i vår marknadsföring av stödenen och i handläggningsmomenten räknar vi med en positiv utveckling i detta ibland svåra område. De senaste åren har Länsstyrelsen i samarbete med Skånes 8 Leaderområde genomfört regional ullbaggeuttagning. Årets upplaga hade ungdomstema som inspirerade och visade ungdomars kraft och betydelse i landsbygdens utveckling. 98

99 Redan vid ingången av 2013 var åtgärden modernisering av jordbruksföretag stängd. Återflöde av medel som inte utnyttjats inom axel 1 har lagts till förädlingsåtgärden. Skåne har haft hög prioritet på denna åtgärd då partnerskapet för Landsbygdsprogrammet i Skåne anser att ökad förädlingsgrad av landsbygdens råvaror är en tillväxtfaktor för skånska landsbygden. Skånsk budget i förädlingsåtgärden ligger mångdubbelt över den nationella, men i nivå många andra länder i EU. Skånsk budget för axel 1 utnyttjades fullt ut. Indikatorer Areella näringar, landsbygd och livsmedel utgiftsområde 23 1) Sysselsättning Andel kvinnor sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%). 3% 3% 5% Andel män sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%). 5% 5% 8% Andel sysselsatta utanför tätort (på landsbygden) (dagbefolkning) (%). 8% 8% 3% Nyföretagande Andel nystartade företag av kvinnor utanför tätort (på landsbygden) (%). 8,20% 9,30% 17,40% Andel nystartade företag av män utanför tätort (på landsbygden) (%). 13,20% 17,40% 26,70% Andel nystartade företag utanför tätort (på landsbygden) (%). 21,40% 26,70% 7,80% 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statistiska centralbyrån Kommentar kring ovanstående indikatorer Det övergripande målet för Sveriges landsbygdspolitik är att stödja en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av landsbygderna. Sysselsättning Mellan 2011 och 2012 ser vi ingen skillnad på andelen sysselsatta på landsbygden. Andelen män är något högre än kvinnor vilket troligen är en effekt av bransch. Män arbetar oftare i de branscher som är mest förekommer utanför tätortsgränserna än kvinnor. Jämför vi befolkningsutvecklingen i den glesa landsbygdsgeografin ser vi en svag befolkningsminskning men väljer vi en landsbygdsdefinition som inkluderar tätorter upptill 3000 invånare ser vi i Skåne en befolkningsutveckling som är starkare än i resten av landet. Vilken effekt Landsbygdsprogrammet och Länsstyrelsens arbete har på hela landsbygdens sysselsättningsgrad är svårbedömd. Vi ser däremot i de företag vi beviljar stöd till att företagets förutsättningar stärks och sysselsättningen bibehålls eller ökas. Nyföretagande Andelen av landsbygdens nyföretagande (utanför tätortsgräns) i Skåne har en nedåtgående trend. Samtidigt kan man säga att andelen nyföretagande utanför tätortsgräns är betydligt högre än landsbygdens befolkningsandel. Statistiken visar vad som hänt med nyföretagandet utan för tätortsgränsen. Jordbruksföretagandet utgör här en stor andel. Lantbruken storleksrationaliseras och antalet aktiva företag minskar samtidigt som de större aktiva företagen inte sällan drivs genom mer än ett företag. Hur detta påverkar nyföretagandestatistiken är svårt att bedöma. 99

100 Återrapportering regleringsbrev RB 10. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med minimerad risk för sanktioner genomföra uppgifterna som åligger dem ifråga om direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsåtgärder enligt förordningarna (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m. och (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Länsstyrelserna ska, tillsammans med Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter samt säkerställa att handläggningstider för beslut och utbetalning av stöd minskar samtidigt som risken för finansiell korrigering förebyggs och minimeras. Länsstyrelserna ska dessutom särskilt arbeta med återkrav. Länsstyrelserna ska följa Jordbruksverkets styrning över stödprocessen avseende administrationen av jordbruks- och landsbygdsstöd. Länsstyrelserna ska löpande rapportera handläggnings- och kontrolläge till Jordbruksverket enligt av verket fastställd rapportplan, samt bistå Jordbruksverket i att under stödåret uppnå en bättre uppföljning av handläggnings- och kontrolläge av ovan nämnda stöd. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att följa uppdraget samt hur stor andel av stöd och ersättningar som betalats ut vid de tillfällen som anges i den gemensamma utbetalningsplanen. Länsstyrelserna ska under 2013, tillsammans med Jordbruksverket, fortsätta arbetet med en processgenomgång av stödprocessen för landsbygdsutvecklingsstöd. Arbetet ska även beakta kommande programperiod. I denna ska erfarenheter från andra medlemsländer tas tillvara. Länsstyrelserna ska redovisa hur de har deltagit i processgenomgången. Länsstyrelserna ska tillsammans med Jordbruksverket bistå i arbetet med att uppfylla ackrediteringsvillkoren för hanteringen av stöd. Länsstyrelsen har under år 2013 följt Jordbruksverkets och länsstyrelsernas gemensamma tidplan för JBR för att säkerställa att så många lantbrukare som möjligt får sina utbetalningar så tidigt som möjligt. Under år 2013 har Länsstyrelsen fattat beslut om utbetalningar av Mnkr i gårdsstöd och miljöersättningar. Sammanlagt Mnkr i gårdsstöd betalades ut till lantbrukare vid det första utbetalningstillfället den 2 december vilket motsvarar 98 procent av lantbrukarna i Skåne län och Blekinge län. Vid det andra utbetalningstillfället den 27 december betalades ytterligare drygt 30 Mnkr ut till 107 lantbrukare. Detta innebär att 99,5 procent av samtliga lantbrukare fick sitt gårdsstöd utbetalat innan årsskiftet. För miljöersättningar och kompensationsbidrag var 96 procent av utbetalningsärendena klara för delutbetalningen i oktober och 95 procent av utbetalningsärendena var klara till första slututbetalningen i december. Länsstyrelsen har 2013 arbetat kontinuerligt med återkravsarbetet och arbetet med återkrav efter blockinventeringen är slutfört. 100

101 Under hösten 2013 har besök gjorts på Danmarks Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri för att utbyta erfarenheter från arbetet med handläggning och kontroll av jordbrukarstöden. Länsstyrelsen följer regelbundet och återrapporterar till Jordbruksverkets hur handläggningstider utvecklas inom LB-stöden. Kontinuerligt förbättringsarbete av arbetsprocesser och interna rutiner har genomförts men med uteblivna effekter på effektivitet. Snarare har vi under 2013 lagt mer tid per ärende än tidigare. Orsaken är omfattande uppdatering av handläggningsrutiner. Dessa har krävt mer omfattande utredning i respektive ärende. De tillkommande granskningskraven, med nya handläggningsrutiner, har ofta varit otydliga vilket genererat merarbete på myndigheten. Ökade resurser har satts in och ärendebalanserna har under året sjunkit med 57 procent. Länsstyrelsen har under 2013 haft 14 revisioner av LB-stöd. Två har innehållit finansiella fel, ett med 0 procent och ett med 5 procent. Det senare är överklagat utan återkoppling. Processgenomgången av LB-stöden har genomförts under 2012 och 2013 under rubriken SUSS-LB, som är länsstyrelsernas och Jordbruksverkets utvecklingsprojekt för LB-stöden i innevarande programperiod. Länsstyrelsen har dels deltagit genom styrgruppsmedlem men också med två handläggare i arbetsgruppen. Ytterligare personal har dessutom varit behjälplig i arbetet. Länsstyrelsen har också deltagit i kravställande och synpunkter på styr- och ledningsverktyg. Länsstyrelsen har även besökt länets åtta Leaderområden för att effektivisera och höja den administrativa kvaliteten i Leaderprocessen. Arbetet med att förenkla för företagen att delta i landsbygdsprogrammet har främst gjorts på två sätt. Länsstyrelsen har dels deltagit i Landsbygdsnätverkets temagrupp kring att stödja entreprenörer och dels arbetat med kompetensutvecklingsinsatser. Länsstyrelsen bedömer att temagruppen kommer att få full effekt först i kommande landsbygdsprogram. Kompetensutvecklingen handlar om projektledningsutbildning samt ett antal olika projekt som ska stödja företagaren i målformulering och utveckling. Länsstyrelsen har under ett par år arbetat med ett styrkort inom landsbygdsavdelningen kopplat till effektivitet, handläggningstider och kostnader för arbetet. Detta har varit värdefullt både för den regelbundna uppföljningen och för arbetet med SUSS-LB, SUSS-JBR samt LISA. 101

102 RB 11. Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt regionalt genomförande av Landsbygdsprogrammet för Sverige åren i syfte att uppnå de i programmet angivna målen i enlighet med förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Programmets genomförande, resultat och effekter rapporteras i särskild ordning enligt Jordbruksverkets riktlinjer. Länsstyrelserna ska även vara regeringen och centrala myndigheter behjälpliga i förberedelserna för ett nytt landsbygdsprogram för perioden samt påbörja de regionala förberedelserna för det kommande landsbygdsprogrammet. Länsstyrelserna ska kortfattat redovisa på vilket sätt de deltagit i respektive påbörjat arbetet med det kommande landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har enligt Jordbruksverkets riktlinjer skickat årlig rapport om resultat och effekter. Länsstyrelsen har också under 2013 påbörjat avslut av nuvarande landsbygdsprogram och inlett uppstart av kommande enligt den tidsplan som Regeringen och Jordbruksverket beslutar. Genom att sammanfatta nuvarande program i 11 olika Case, har Länsstyrelsen försökt visa vad som åstadkommits på den skånska landsbygden samt lära och inspireras av detta inför kommande program. I Casen har intervjuer gjorts med personer (företagare, kommuner, ideella föreningar, forskare, länsstyrelsens handläggare m fl) som gett sin syn på erfarenheten av nuvarande program. Intervjuerna har kompletterats med bearbetad statistik, internationella jämförelser samt slutsatser av resultaten som inkluderat tankar om framtiden. Casen har fått stor uppmärksamhet i Skåne och nationellt och genom arbetet har Länsstyrelsen samlat på sig nya kunskaper men också kunnat visa på nyttan med programmet. Projektet med Casen är ett avstamp inför ett nytt Landsbygdsprogram, men också en annorlunda analys av ett regionalt genomförande och måluppfyllelse av ett program. Under året har Länsstyrelsen enligt särskilt uppdrag från regeringen tagit fram och levererat en SWOT-analys över länets landsbygd i bred samverkan med länets olika aktörer och partnerskapet för landsbygdsprogrammet. 180 personer har deltagit i arbetet och tillsammans givit ca 1100 inspel. I samband med uppstarten av arbetet med nytt program har Partnerskapet utökats med ytterligare aktörer samt två ungdomsrepresentanter. Arbetet med en regional handlingsplan har startats upp. Länsstyrelsen har representanter i samtliga delprojekt inom projektet ProCAP och ingår i styrgruppen. Tillsammans har vi lagt strax över 2000 effektiva arbetstimmar i dessa arbetsgrupper. 102

103 RB 12. Länsstyrelserna får för uppdragets genomförande disponera anvisade medel från utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygds och livsmedel, anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, vilka regleras i Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret Under 2013 ska länsstyrelserna särskilt arbeta för att minska handläggningstiderna inom axel 1, 3 och 4 samt delar av axel 2 (avseende Utvald miljö). Länsstyrelserna ska redovisa följande: Handläggningstiderna för ansökningar om beslut om stöd och ansökningar om utbetalningar samt hur länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna, vilka åtgärder som har låg anslutning i länet, översiktligt analysera orsakerna till detta samt redovisa vilka insatser länsstyrelsen vidtagit under 2013 för att öka anslutningen till dessa åtgärder för att besluten och utbetalningarna kopplade till programmet ska vara i fas och att de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av Handläggningstiderna för ansökningar om beslut om stöd och ansökningar om utbetalningar samt hur länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna, Åtgärderna inom axel 1 och 3 har haft ett mycket högre söktryck än vad budgeten omfattat. Detta påverkar indirekt handläggningstiderna då inkomna ansökningar måste tas om hand oavsett om medel finns eller inte. Handläggningstider och dess måluppfyllelse redovisas i detalj i tabell H. Under året har resursförstärkning gjorts för att fortsatt arbeta undan balanser. Att nå målet 120 dagar för ansökningar och 90 för utbetalningar har varit svårt. Dels har vi under 2013 beslutat en mängd ärenden som legat och väntat på budgetutrymme och när de slutligen avslogs (på grund av brist på medel) påverkas siffrorna negativt. Under året har vi huvudsakligen påbörjat handläggningen direkt när ärendena inkommit. Många företagare är då själva inte helt klara i sin tanke kring hur de vill genomföra sin investering, vilket inte sällan gör att kompletteringstiderna från sökande blir långa. De behöver tid för att få till en komplett ansökan med lånelöfte, tillstånd etc, men väljer ändå att skicka in en ansökan till oss innan. Utbetalningsärendena har i viss mån nedprioriterats till förmån för att hinna besluta alla ansökningsärenden och utnyttja den regionala budgeten innan åtgärderna stängdes. Den eftersläpningen är återställd under året. Alla ansökningsärenden beslutades innan årets slut och merparten av alla utbetalningsärenden var påbörjade. Arbetet med att minska handläggningstiderna har främst handlat om resursförstärkning, men också om utbildningsinsatser för sökande för att få bättre kvalitet och mer kompletta inkommande ärende. Vidare har vi kontinuerlig uppföljning och följer veckovis produktionskapaciteten i förhållande till ärendeinströmning. Måluppfyllelsen är dålig vad gäller handläggningstiderna. Länsstyrelsen har under 2013 slutligen kommit ifatt, men eftersläpningen i statistiken gör att det fullt ut inte syns i nyckeltalen. Bortsett från osäkerheten kring arbetsbehovet av kommande landsbygdsprogram 2014, bedömer vi att kunna hålla ärendebalanserna i önskad nivå med ökad måluppfyllelse som följd. 103

104 Under året har Länsstyrelsen sett en ökning av ansökningarna för miljöinvesteringar. Detta kan delvis förklaras med olika marknadsföringsinsatser under 2013, dels med att många som tidigare tvekat nu sökt när de fick kunskap om att det var sista chansen innan åtgärderna stängde. För åtgärder som inte är våtmarker har 178 stödbeslut fattats och 59 utbetalningsbeslut. Tack vare ett systematiskt arbete med kontinuerlig uppföljning och tydligare gemensamma rutiner i handläggargruppen har handläggningstiderna för nya ärenden blivit väsentligt kortare än målsättningen om 120 dagar, medan utbetalningsärenden landar exakt på målsättningen 90 dagar. Våtmarker Länsstyrelsen såg ett behov i länet att öka antalet anlagda och restaurerade våtmarker ytterligare. Under årets första del ägnade Länsstyrelsen därför mycket tid åt utåtriktat arbete för att driva på vattenråd och kommuner restaurera och anlägga våtmarker. Detta utåtriktade arbete för att få in fler ansökningar med hög kvalitet har medfört en genomsnittligt längre handläggningstid för inkomna ärenden på kort sikt men vi tror att det på lång sikt kommer att sänka dem. Av de nya ansökningar om våtmarker som beslutats fram till och med 30 november 2013 har 65 procent beslutats inom målsättningen 120 dagar, medan 93 procent av utbetalningarna har beslutats inom målsättningen 90 dagar. Övriga insatser (exklusive våtmarker) Länsstyrelsen har drivit ett målmedvetet arbete i form av tydliga gemensamma bedömningar och täta uppföljningstillfällen där nya ärenden, omfördelningar och ärendebalanser diskuterats. Det har medfört att handläggningstiderna för dessa ärenden har förkortats avsevärt. För dessa ärenden har väsentligt fler ansökningar kommit in jämfört med tidigare år. Orsakerna är flera, till exempel riktade informationsinsatser, ökad allmän medvetenhet om stöden och inte minst att många som tidigare tvekat skickat in en ansökan inför det att åtgärderna skulle upphöra. Den största ökningen står rovdjursstängsel för, och det förklaras av den relativt nya och av allt att döma återkommande förekomsten av varg i länet. Trots den stora ökningen av antalet ansökningar under övriga insatser, har de förbättrade arbetsrutinerna medfört att 91 procent av alla nya ansökningar (exkl våtmarker) som beslutats har haft en kortare handläggningstid än målsättningen om 120 dagar, och den genomsnittliga handläggningstiden är ca 77 dagar per ärende. Den utvecklade arbetsmetoden har ännu inte haft samma genomslag på utbetalningsansökningar där den genomsnittliga handläggningstiden är ca 71 dagar per nytt ärende. Delvis kan detta förklaras med att arbetet under hösten fokuserat på att få så många åtaganden som möjligt färdiga för beslut inför det att åtgärderna skulle stängas. 104

105 vilka åtgärder som har låg anslutning i länet, översiktligt analysera orsakerna till detta samt redovisa vilka insatser länsstyrelsen vidtagit under 2013 för att öka anslutningen till dessa åtgärder för att besluten och utbetalningarna kopplade till programmet ska vara i fas och att de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av Dammar som samlar fosfor Dammar som samlar fosfor har även fortsatt låg anslutning. Dock anläggs många våtmarker med god nytta även för fosforrening. Brukarna väljer hellre att anlägga en våtmark med ett skötselstöd kopplat till sig. Reglerbar dränering Inga nya ansökningar för reglerbar dränering i Skåne, trots tidigare upphandlade rådgivningar och artiklar i tidskrifter. Inga nya åtgärder har vidtagits, intresset uppenbart litet bland skånska lantbrukare. Svårbrukad åker Inga nya ansökningar för svårbrukad åker under Liten åtgärd i Skåne som därmed inte prioriterats på något särskilt sätt. Restaurering av fodermarker Endast två nya ärenden beslutade om restaurering av fodermarker. Intresset från lantbrukare för att restaurera betesmark är avvaktande i en situation med dålig lönsamhet i djurhållningen och osäkerhet om hur det framtida stödsystemet kommer att utformas. Bränning Minimalt intresse från lantbrukarna för bränning, trots tidigare genomförda kompetensutvecklingsinsatser i form av kurser. Bete och slåtter på otillgängliga platser Mycket litet intresse och få potentiella lokaler i Skåne för bete och slåtter på otillgängliga platser, därmed ingen särskild satsning för att öka antalet ansökningar. Mosaikbete och andra gräsfattiga marker Begränsat antal marker, och dåligt intresse från lantbrukarna. Inga särskilda insatser har gjorts. Särskild höhantering På samma sätt som för ersättningen för slåtterängar i stort så är intresset för särskild höhantering svalt bland Skånes lantbrukare, därmed har inga särskilda insatser gjorts för att öka intresset. 105

106 Länsstyrelseinstruktion 4 3. tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 ärvdabalken. Förordning (2008:1346) Dödsbos fastighetsinnehav ska avvecklas senast efter fyra år. Länsstyrelsen informerar dödsbona om reglerna efter två år och utfärdar föreläggande om avyttring efter tre år. Om föreläggandet inte hörsammas, utfärdar Länsstyrelsen ett föreläggande om vite. Under 2013 har Länsstyrelsen utfärdat 5 förelägganden, 2 vitesförelägganden och 3 beslut om utdömande av viten kopplat till dödsbon. 106

107 Fiske PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 62* Årsarbetskrafter män 1) 1,90 2,45 1,71 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,04 1,02 0,91 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,70 0,87 0,66 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 2,37 2,77 2,41 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = timmar Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har under året medverkat i Övervakningskommittén för det svenska operativa programmet för fiskerinäringen, medverkat i arbetet med att ta fram det svenska programmet för den kommande Europeiska Havs- och Fiskefonden samt för Skåne tagit fram en SWOT-analys avseende de politikområden som berättigar till stöd från Havs- och fiskerifonden. Länsstyrelsen har informerat berörda organisationer om möjligheterna att skapa Fiskeområden för kommande fiskeriprogramsperiod och deltagit i diskussionerna kring samordningen medmotsvarande arbete inom Leader. Under 2013 har Länsstyrelsen fokuserat på utbetalning av beviljade stöd inom EFF med anledning av den överhängande risk för återtag. Länsstyrelsens arbete har starkt bidragit till att Sverige klarade utbetalningsmålet. Länsstyrelsen har sedan ålförvaltningsplanens införande haft det nationella ansvaret för de utsättningar av ål som Sverige åtagit sig att utföra i den svenska ålförvaltningsplanen. Under 2013 sattes ålyngel ut till ett pris som understeg marknadspriset med 47 %. Länsstyrelsen har varit representerad i styrelsen för Sälar & Fiske och bistått Havs- och Vattenmyndigheten i deras övertagande av hanteringen av sälskadersättning från Naturvårdsverket. Inom fiskevården i sötvatten kan följande insatser nämnas: - Installation av modern fiskräknare i Nybroån har slutförts under hösten. Anläggningen har invigts av landshövdingen. Över 5000 havsöringar filmats i sin uppvandring. Syftet är att kunna följa situationen i ån för olika fiskarter (främst vandrande fisk) men även att ha det som en indikator för öringens livsmiljö i havet. 107

108 - Vi har initierat två trap and transport (fångst och nedtransport med bil) av ål förbi kraftverk (Kävlingeån och Rönne å) varav vi medfinansierat den ena. - Länsstyrelsens fiskevårdskompetens har integrerats i tillsynen av vattenkraft och vid dialogmöten med vattenkraftsägarna (se under Miljö och naturvård). - Några fiskevårdsprojekt har samfinansierats med pengar för fiskevård respektive landsbygdsprogrammet. Återrapportering regleringsbrev RB 15. Länsstyrelserna ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige perioden Som nationell medfinansiering av stöd ur EFF inom insatsområdet Skydd och utveckling av den akvatiska faunan o floran, har Länsstyrelsen beviljat egna medel, erhållit stöd från anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö samt använt fiskevårds- och vattenavgiftsmedel till utsättningarna av ål. Länsstyrelsen har inom EFF, insatsområdet, Hållbar utveckling i fiskeområden, medverkat till att finna nationell medfinansiering för olika projekt. För övrigt är egna medel och övriga möjligheter att regionalt finna medel som kan nyttjas som nationell medfinansiering mycket begränsade i Skåne. Länsstyrelsen har därför fokuserat på att stötta sökande för viktiga projekt i deras sökande av medfinansiering hos centrala myndigheter, kommuner och region Skåne. RB 16. Länsstyrelserna ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar. Grundläggande för omprövningsarbetet är olika former av utredningar om åtgärdsbehov och om juridiska förutsättningar för att vidta åtgärder. Följande utredningar har genomförts under året. Länsstyrelsen har en dialog med ägaren till kraftverken i Rönne å för att göra en gemensam omprövning för de tre kraftverken med fokus på att lösa nedvandringen för ålen från Ringsjön som är en av de nationellt viktigaste avseende produktionen av ål. Projektet har transporterat ner ål förbi kraftverken under 2013 samt utfört en mortalitetsundersökning av ål som passerar kraftverken. En upphandling med medel från Havs- och vattenmyndigheten har gjorts för att utreda grundläggande förutsättningar för olika möjligheter att lösa nedvandringen. Den egeninitierade omprövningen har under 2013 omfattat en pågående omprövning av villkoren i vattendomen för sjön Immelns reglering. Villkorsändringen avser skadekompenserande fiskutsättningar i Immeln och Edre ström. Omprövningen kommer att ske i samverkan med Kammarkollegiet och Havs- och Vattenmyndigheten. Omprövningsinstrumentet är enligt Länsstyrelsens mening en alltför kostsam och komplicerad metod för att genomföra nödvändig modernisering av gällande vattendomar i Sverige. Länsstyrelsen har små resurser för att driva processer, bekosta utredningar m.m. för detta. Med nuvarande resurser för tillsyn och omprövning kommer det att ta decennier att klara kraven i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram om omprövning av gamla vattendomar. 108

109 Tabell 1.2: Fiske Länsfakta inom fiskeområdet Antal fiskevårdsområden Antal yrkesfiskelicenser Antal fartygstillstånd Antal inkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram Källa: Länsstyrelsen, Licencer och fartygstillstånd från Havs och vattenmyndigheten och antal inkomna ansökningar från Jordbruksverkets LB-system. Kommentarer Tabell 1.2 Antalet licenser fortsätter att minska i länet liksom i hela riket. Bristande lönsamhet på grund av låga priser i fångstledet och försämrade fångster torde vara orsaken. 109

110 Folkhälsa PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 70* Årsarbetskrafter män 1) 1,90 1,24 1,46 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 4,00 4,06 4,83 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,41 1,33 1,57 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,67 1,67 1,86 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = timmar Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Statsbidragsärenden, ca 13,6 miljoner, gällande verksamhet med personligt ombud redovisas från 2013 under område 82. Flertalet ärenden rörande utvecklingsmedel för Kvinnofrid 2011, som redovisats under 704 avslutades Detta avspeglas i sjunkande totalbelopp för bidragsutbetalningar. De mer övergripande insatserna inom folkhälsa har under 2013 varit inriktade på bostadsförsörjning samt sociala risker. Nedlagd tid har då redovisats på dessa områden. Andra väsentliga prestationer och resultat Folkhälsa i brett perspektiv Länsstyrelsens breda verksamhet innebär att åtgärder med betydelse för folkhälsans utveckling görs inom flertalet av folkhälsans elva målområden allt från kontroll av livsmedel, dricksvatten, luftkvalitet och buller till att skapa trygga miljöer och förutsättningar för delaktighet i samhället. Länsstyrelsen arbetar aktivt för en socialt hållbar utveckling och insatser för en god folkhälsa utgör en väsentlig del i detta arbete. Länsstyrelsen initierar insatser men deltar också aktiviteter för att höja kunskapsnivån i länet om folkhälsa, exempelvis med att ta fram åtgärdsprogram för en mer jämlik hälsa i Skåne. Länsstyrelsen är representerad i Regionalt råd för jämlik hälsa, som Region Skåne tagit initiativ till, och Länsstyrelsen deltar i en arbetsgrupp tillsammans med Region Skåne, Malmö högskola och Malmö stad för att sprida en del av de forskningsresultat som tagits fram inom ramen för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Folkhälsa och integrationsarbete Kunskapen om att utlandsfödda generellt har en sämre hälsa, speciellt nyanlända flyktingar, har lett till att Länsstyrelsen på olika sätt har lyft hälsoperspektivet inom integrationsområdet. På ett nationellt plan arbetar Länsstyrelsen aktivt med hälsofrågor, dels genom deltagande i fokusgrupp hälsa inom länsstyrelsernas nationella nätverk för integrationsfrågor och dels genom 110

111 Samverkansdelegationens arbetsgrupp för Samverkan/ hälsa. Sedan början av 2013 driver Malmö högskola och Länsstyrelsen tillsammans med regionala aktörer, kommuner, länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen med stöd av ERF-medel projekt MILSA (Migration och hälsa) som är en regional plattform för praktiknära forskning. Flera forskningsstudier kring frågor som rör nyanländas etablering och hälsa har startat upp under För mer information om MILSA och dess forskningsprojekt hänvisas till beskrivning av väsentliga prestationer under Integration. Länsstyrelsen är fortsatt projektägare för Samhälls- och hälsokommunikatörerna (SHK). De ger nyanlända samhälls- och hälsoinformation på modersmål i dialogform i 27 av Skånes 33 kommuner. Genom SHK har olika aktörer inom integrationsområdet en direkt kanal till nyanlända och får samtidigt kunskap om målgruppens behov och upplevelser av sin situation, något som bidrar till ökad delaktighet. SHK är också en resurs i flera av de metodutvecklingsprojekt som Länsstyrelsen driver för att underlätta nyanländas etablering. Ett exempel är projektet Mitt val min hälsa där en somalisktalande SHK ger information i grupp och enskilt om hiv/sti-prevention, manlig hälsa och kvinnlig hälsa som innefattar frågor om våld i nära relationer, våld mot barn, hedersrelaterat våld och könsstympning. SHK deltar även i forskningsprojekten inom MILSA (se ovan), exempelvis i metodutvecklingsprojekt för hur motivera nyanlända till ökad fysisk aktivitet. En närmare beskrivning av verksamheten med samhälls- och hälsokommunikatörer ges under beskrivning av väsentliga prestationer under Integration. I samvekan med Region Skåne och Malmö stad, driver Länsstyrelsen projektet hiv/sti-prevention med migrationsperspektiv, ett metodutvecklingsprojekt för att nå nyanlända och andra invandrare via SHK med hiv/sti-information; om smittvägar, om möjlighet till testning och behandling. Det har funnits flera utmaningar i genomförandet men i utvärderingen av projektet lyfts en ny arena fram som en innovativ del i projektet. Citat från utvärderingen: Man kan uttrycka detta som att frågor om hiv/sti och SRHR har tagit klivet in i en ny kontext, nämligen den kring etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden. Folkhälsa och våld i nära relationer/mäns våld mot kvinnor Insatser för att motverka våld i nära relationer har stor betydelse för folkhälsan; det gäller såväl för vuxna brottsoffer respektive förövare som för barn som utsätts för eller bevittnar våld. Länsstyrelsen har under året aktivt arbetat i enlighet med de olika regeringsuppdragen: Samordningsuppdraget. Spridning av metod- och kunskapsstöd. Motverka våld och förtryck i hederns namn. Öka kunskapen om och motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Länsstyrelsens fleråriga systematiska arbete med att erbjuda kunskapshöjande insatser, stimulera till metodutveckling och erfarenhetsutbyte, fördela statsbidrag till uppbyggnad av nya verksamheter har gett goda resultat i Skåne. Såväl de som drabbas av våld i nära relationer som våldsutövare, kan i ökad utsträckning erbjudas relevant stöd. 111

112 Insikten om vikten av samordning mellan olika berörda aktörer har ökat. Frågan om våld i nära relationer finns på dagordningen. I detta sammanhang spelar media en viktig roll och Länsstyrelsen arbetar aktivt med att informera inom området. För mer utförlig information om Länsstyrelsens insatser inom området våld i nära relationer hänvisas till beskrivning av väsentliga prestationer under Jämställdhet. Återrapportering regleringsbrev Tabell 6.1: Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter Kostnader och årsarbetskrafter för Folkhälsa 112 Kostnader (tkr) Årsarbetskrafter Totala kostnader (exkl. OH) 1) ,90 varav Allmänt och övergripande inom Folkhälsa (700) 576 0,83 varav Fördelning av statsbidrag (704) 109 0,15 varav Alkohol- och tobaksärenden (705) ,03 varav alkoholärenden ,08 varav tobaksärenden ,94 Totala kostnader (inkl. OH) 1) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Tabellen innehåller verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Fakta i tabellen avser endast räkenskapsår2013. Kommentarer Tabell 6.1 Störst andel kostnader och årsarbetare kan knytas till genomförda insatser utifrån ANDTstrategin. Länsstyrelsen har under 2013 haft drygt två åa för ANDT-samordning och 2 åa för handläggning och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. Därutöver arbetar en folkhälsostrateg med mer strukturella folkhälsofrågor som rör flera områden inom myndigheten. En mindre del av kostnaden hänför sig till handläggning av statsbidragsärenden. I huvudsak gäller detta uppföljning och avslut av ärenden från 2011 och tidigare inom området mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelseinstruktion 5 6. verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med bl.a. regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak Folkhälsa och regional tillväxt Ekonomisk och social trygghet är viktiga förutsättningar för den enskildes hälsa och folkhälsans utveckling. Att ha ett arbete innebär inte enbart ekonomisk och social trygghet utan också delaktighet och inflytande. Trots att Skåne är en tillväxtregion står stora grupper utanför den reguljära arbetsmarknaden. Det gäller exempelvis ungdomar, särskilt om de saknar högre utbildning, grupper av utlandsfödda samt personer med funktionsnedsättning. Länsstyrelsen är delaktig i en rad initiativ som syftar till att stärka den enskilde individens förutsättningar till arbete och försörjning, exempelvis inom integrationsområdet. Länsstyrelsen deltar också i arbetet med att skapa goda strukturella förutsättningar. Ett särskilt bevakningsområde för Länsstyrelsen är att beakta kvinnor och mäns olika förutsättningar i detta sammanhang.

113 Länsstyrelsen är en samarbetspart i Region Skånes arbete med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi med tidshorisonten Länsstyrelsen bevakar särskilt att folkhälso-, jämställdhets- och integrationsperspektiven lyfts in och beaktas i utformningen av strategin. Ett annat arbete med bäring på folkhälsa och regional tillväxt är Länsstyrelsens deltagande i samarbetet Kompetenssamverkan Skåne (KoSS) som beskrivs mer under inledningen av sakområde Regional tillväxt. Arbetet leds av Region Skåne som ansvarig för kompetensplattformsuppdraget i länet. Arbetet inom KoSS syftar till att ta ett helhetsgrepp inom kompetensförsörjningsområdet, vilket inkluderar allt ifrån grundskola och vuxenutbildning till ett bättre tillvaratagande av utlandsföddas kompetenser och en mer könsintegrerad arbetsmarknad. I den informella arbetsfördelning som gjorts har Länsstyrelsen tagit särskilt ansvar för de två sistnämnda områdena. Länsstyrelsen har också deltagit i framtagandet av en socioekonomisk analys som Region Skåne lämnade i maj 2013 som ett underlag till Europeiska Socialfonden I detta arbete har Länsstyrelsen lyft frågor om social inkludering, utbildning och kompetenshöjning frågor som är viktiga faktorer för folkhälsans utveckling. Folkhälsa och samhällsplanering En grundläggande förutsättning för en god hälsa är att ha någonstans att bo och i Skåne är vissa gruppers svårigheter att komma in på bostadsmarknaden ett hot både mot folkhälsan och den regionala tillväxten. Bostadsförsörjningen i Skåne har därför varit en prioriterad fråga för Länsstyrelsen under Exempel på insatser: Landshövdingen har under våren besökt samtliga 33 kommuner. En stående punkt på dagordningen har varit bostadsförsörjningen, med särskild inriktning på flyktingmottagande inklusive ensamkommande barn. Bostadssituationen generellt, hinder för nyproduktion och utmaningen att renovera i miljonprogramsområden till rimliga kostnader så inte ekonomiskt svaga grupper utestängs var frågor som lyftes när bostadsminister Stefan Attefall besökte Länsstyrelsen i januari Svårigheter för unga, nyanlända invandrare och ekonomiskt svagare hushåll att ta sig in på bostadsmarknaden lyftes i Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys som presenterades i juni. Länsstyrelsen har påbörjat ett arbete med en fördjupad analys i syfte att ta fram ett kunskapsunderlag som stöd för kommunernas planering för en god bostadsförsörjning. Inom ramen för hemlöshetsuppdraget har kommundialoger genomförts för att lyfta bostadssituationen för utsatta grupper och sprida kunskap om metoder för att motverka hemlöshet och förebygga vräkning. Tillsammans med nationella hemlöshetssamordnaren har också flera konferenser och seminarier genomförts. Inom ramen för uppdraget om urbant utvecklingsarbete har Länsstyrelsen tillsammans med Boverket arrangerat två regionala nätverksmöten i Malmö och Landskrona samt ett nationellt seminarium i Kristianstad. Syftet har varit att bidra till kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte kring insatser för att brygga över avstånden mellan olika stadsdelar, minska utanför- och innanförskap. 113

114 På den åriga stadsarkitektdagen i november var årets tema Bygger Skåne bostäder för alla? Sociala aspekter på i samhällsplaneringen lyftes fram, något som väckte intresse hos dagens drygt 100 deltagare. Inom den fysiska planeringen uppmärksammar Länsstyrelsen kommunerna på vikten av att beakta olika aspekter av folkhälsa och social hållbarhet i ett långsiktigt perspektiv. Folkhälsa och social oro (krishantering) Att förebygga social oro är viktigt bland annat för att öka medborgarnas upplevelse av trygghet och tillit till samhället, en viktig bestämningsfaktor för god hälsa. Genomförandet av det treåriga utvecklingsprojektet Sociala risker i Skåne län fortsatte under 2013 med två seminarier i maj; Sociala risker på kartan i mars och ORSA ett arbetssätt för geografisk riskanalys. Seminarierna hade 38 respektive 49 deltagare. Under hösten genomfördes fyra delregionala dialogmöten med kommunernas beredskapssamordnare. Syftet att förankra arbetet med att föra in sociala risker i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Länsstyrelsen deltar i ett nationellt nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med övriga länsstyrelser. Här ingår även några kommuner som uppbär projektstöd (s.k. 2:4 -medel) för sociala risker från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Nätverket har träffats två gånger under Länsstyrelsen ingår också i ett nätverk med representanter från idéburna verksamheter, Lunds universitet och Malmö stad. Nätverket koordineras av Hållbar utveckling Skåne (HUT Skåne) och tre träffar har genomförts under året. Syftet är att stärka samverkan mellan ideell- och offentlig sektor, akademi och näringsliv när det gäller sociala hållbarhetsfrågor. Nätverket har ansvarat för en ansökan till Europeiska socialfonden för en förstudie inom området Sektorsövergripande samverkan för social verksamhet. Ansökan har beviljats och projektet påbörjas under En social hållbarhet innebärande ökad delaktighet och gemenskap förväntas förebygga social oro. Folkhälsa inom ANDT-området Regional struktur Utgångspunkten för ANDT-insatser på det regionala planet utgörs av Regeringens ANDTstrategi och förordningen (2012:606) om samordning inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet m.m. samt uppdrag från Statens folkhälsoinstitut (FHI). Skånesamverkan mot droger (SMD) utgör den regionala plattformen där ordföranden i strategiska gruppen kommer från Länsstyrelsen. Därutöver består den strategiska gruppen av chefer från Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Polismyndigheten, Kriminalvården, Trafikverket, Tullverket och Kustbevakningen samt Malmö stad som adjungerad deltagare. I SMD:s beredningsgrupp finns representanter från motsvarande myndigheter fast på handläggarnivå. Även denna grupp leds av Länsstyrelsen. Under våren 2013 deltog samtliga medlemmar i SMD i en utvecklingsdag, som mynnade ut i ett påbörjat kartläggningsarbete i syfte att få en lägesbild inom områdena 1, 3 och 5 i ANDTstrategin. Dessutom rekryterades en projektledare som har i uppdrag att under ett halvårs tid utreda hur SMD kan utvecklas. Detta arbeta ska redovisas i mars

115 SLUSS och SLATT För att ytterligare beskriva och tydliggöra länsstyrelsernas ANDT-samordningsuppdrag har ett utvecklingsarbete pågått under 2013: Sveriges länsstyrelser utvecklar och stärker samordningsfunktionen (SLUSS). Länssamordningen i Skåne har deltagit i workshoppar och arbetsgrupper som tagit fram beskrivningar, checklistor, manualer, tips och idéer för ANDT-samordningens kärnverksamheter. SLUSS startade i oktober 2012 som ett ettårigt projekt men det gemensamma utvecklingsarbetet fortsätter efter projektet. Under 2013 har länsstyrelserna arbetat gemensamt för att förvalta och utveckla Sveriges länsstyrelser utvecklar alkohol- och tobakstillsynen (SLATT). Länsstyrelsen har aktivt deltagit i nätverksträffar men också bidragit med sin kompetens i särskilda länsstyrelsegemensamma arbetsgrupper. På nationell nivå har Länsstyrelsen därutöver medverkat i följande arbetsgrupper: FHI:s arbetsgrupp Bedömningskriterier. Syftet är att ta fram nationella kriterier för länsstyrelsernas årliga bedömning av kommunernas verksamhet enligt alkohol- och tobakslagen. Bedömningen är en del av den årliga återredovisningen till FHI. Skatteverkets nationella arbetsgrupp Röksvampen. Arbetet är inriktat på att ta fram en handbok som beskriver de olika myndigheternas verktyg och befogenheter vid kontroll av handeln med tobak. FHI:s arbetsgrupp för översyn av frågor i den årliga länsrapporten. Tillsyn Under 2013 har följande tillsyn genomförts: Verksamhetstillsyn av kommuner: Verksamhetstillsyn i tre kommuner i Blekinge tillsammans med Blekinge läns handläggare. Verksamhetstillsyn i tolv kommuner. I två kommuner tillsyn enligt både tobaks- och alkohollagen. I resterande tio enligt alkohollagen. Löpande granskning i ytterligare tolv kommuner. I två kommuner följdes denna upp med en fördjupad granskning utifrån funna brister. Sammanlagt har således 24 av Skånes 33 kommuner varit föremål för tillsyn i olika former under Operativ tillsyn/insatser Arenatillsyn med kommun och polis vid ett tillfälle. Festivaltillsyn i Östergötland tillsammans med tre andra länsstyrelser. Tillsyn av tillverkare tillsammans med Statens Folkhälsoinstitut. Tillsyn enligt ISAK-metoden i en kommun. Utbildning och tillsyn enligt SMIT-modellen tillsammans med kommun och polis i sydöstra Skåne. 115

116 Tobaksfri skoltid och tobaksavvänjning Eftersom FHI för 2013 lyfte fram tobak som ett prioriterat område har ett seminarium har genomförts inom området rökfri skolgård/tobaksfri skoltid. 25 kommunala handläggare deltog för rökfria miljöer samt kommunala ANDT-samordnare eller motsvarande. Syftet var att kompetensutveckla samt uppmuntra till ökad lokal samverkan för att få till stånd en tobaksfri skola. Seminariet var en uppföljning av motsvarande insats Under 2013 har samtal förts med Regionalt cancercentrum syd (RCC syd) samt Lunds universitet för att utreda möjligheter för specialanpassad rökavvänjning för ungdomar. Detta arbete fortsätter under nästa år. Två tredagarsutbildningar i Motiverande samtal (MI) för skolpersonal har genomförts med sammanlagt 52 deltagare. Ett av fokusområdena under kursen har varit tobak och tobaksavvänjning. Cannabis För 2013 prioriterade FHI även insatser inom cannabisområdet. En föräldrafolder har arbetats fram med cannabisfakta och om råd hur man som förälder kan agera, och vart man kan vända sig för råd och stöd. Foldern finns på svenska, arabiska och engelska och har spridits av kommunerna i länet. Länsstyrelsen har tillsammans med länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) samt FHI arrangerat en nationell konferens om insatser mot cannabis. 322 personer från hela landet deltog. Kommundialoger och utbildningsinsatser Under året har tio kommundialoger genomförts om lokalt ANDT-förebyggande arbete. Vidare har 2012 års kommundialoger följts upp skriftligen. Utifrån sitt främjande uppdrag har Länsstyrelsens tillsynshandläggare under 2013 bistått tre nya kommunala handläggare med råd och stöd i handläggning enligt alkohol- och tobakslagen. På förfrågan från två kommuner har planering för politikerutbildning tagits fram för genomförande i början av Under 2013 har även följande konferenser och seminarier genomförts: Sociala investeringar varför det? 110 deltagare. Hur kommer vi överens? samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete, 170 deltagare. Lärande och hälsa och undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak. En konferens om hälsofrämjande skolutveckling, 160 deltagare. En dag om föräldrastöd, 270 deltagare. Opinionsarbete Tillsammans med kommuner i Skåne har Länsstyrelsen även under 2013 genomfört den nationella informationsinsatsen Tänk om där syftet är att få föräldrar att inte köpa ut eller bjuda sina minderåriga barn på alkohol. Medel har fördelats till de kommuner som deltagit och Länsstyrelsen har också tagit fram ett material i form av spegeldekaler som distribuerats till de kommuner som visat intresse av dessa. 116

117 Nätverksarbete Länsstyrelsen har i uppdrag att stödja genomförandet av den nationella ANDT-politiken i länet och utvecklingen av ett långsiktigt kunskapsbaserat regionalt och lokalt arbete. Detta sker genom att utveckla tvärsektoriella insatser och stimulera samverkan på lokal och regional nivå mellan myndigheter och organisationer. Kontinuerliga nätverksmöten med innehåll som möter berörda aktörers behov är efterfrågat och framgångsrikt. Under 2013 har följande regionala nätverksmöten genomförts: Nätverk för kommunala drogförebyggande samordnare. Fem träffar varav ett i form internat. Nätverksträff drogförebyggande samordnare och folkhälsosamordnare för att tydliggöra de regionala aktörernas uppdrag och samverkan inom folkhälsoområdet. Nätverksträffar för kommunala alkohol- respektive tobakshandläggare, fyra träffar med inriktning på alkoholtillsyn och fyra träffar med inriktning tobakstillsyn. LKR Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne för genomförande av gemensamma insatser Regional temagrupp för sociala investeringar (Länsstyrelsen Skåne, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne) För nationell samordning, utvecklingsarbete och kompetensutveckling har Länsstyrelsen deltagit i följande nationella nätverksmöten: Nationell referensgrupp cannabis (ANDT-sekretariatet) FHI:s nätverk för länssamordnare Länsstyrelsegemensamma nätverksträffar tillsynshandläggare MABO, storstadslänens nätverk för länssamordnare och tillsynshandläggare IQ nätverket För mer information om Länsstyrelsens insatser inom ANDT-området hänvisas till Länsstyrelsens hemsida. 117

118 Jämställdhet PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 80* Årsarbetskrafter män 1) 0,05 0,03 0,42 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 3,35 2,99 3,08 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,82 0,76 0,87 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 1,14 0,88 1,19 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning - verksamhet 8015, Jämställdhetsintegrering 3) 50 1) 1 årsarbetskraft = timmar 2) Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. 3) Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. För verksamhet 8015 är genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser nöjdindex 57. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Bemanningen har förstärkts inom målområde Mäns våld mot kvinnor för att Länsstyrelsen ska kunna svara upp mot uppdraget att regionalt svara för att kunskaps- och metodstöd sprids till kommuner och kvinnojourer. Brukarundersökningen; Lägsta värdena anges för Kontakt via telefon: Lätt att nå rätt person och Webbplatsen: Lätt att hitta och God funktionalitet. Det är utvecklingsområden som anlyseras och hanteras internt på Länsstyrelsen men också kan behöva diskuteras länsstyrelsegemensamt. Andra väsentliga prestationer och resultat Skånes Jämställdhetsstrategi Nuvarande jämställdhetsstrategi och tillhörande handlingsplan prioriterar arbetet med en könsintegregerad arbetsmarknad och jämställdhet i arbetslivet som en kompetensförsörjningsfråga. Ett reguljärt aktörssamarbete på lednings- och operativ nivå har etablerats. Frågan om den könssegregerade arbetsmarknaden är i fokus inom den regionala kompetensplattformen Kompetenssamverkan Skåne. En ansökan, Kompetensförsörjning Skåne, om ett fördjupat arbete har tagits fram som fokuserar på konkreta insatser inom jämställdhetspolitikens delmål 2 om ekonomisk jämställdhet. Arbetet med genomförandet av handlingsplanen är på god väg och sker framförallt i befintliga strukturer vilket ses som en förutsättning för att lyckas och få så stort genomslag som möjligt. 118

119 För mer information om Länsstyrelsens arbete om tillväxt och jämställdhetsfrågor, hänvisas till redovisningen av regleringsbrevsuppdrag 27 och 28 under sakområde Regional tillväxt. Regeringsuppdrag 2013 gällande jämställdhetsintegrering Under 2013 har arbete bedrivits med att ta fram en ny extern strategi för jämställdhetsintegrering för Skåne , med inriktning på Samverkan kring uppdraget har skett med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne med stöd av en styrgrupp resp. en arbetsgrupp. Relevanta regionala strategier som beaktats i den kommande jämställdhetsstrategin är framförallt det Regionala utvecklingsprogrammet för Skåne, Handlingsplan för jämställd regional tillväxt och Våld i nära relationer - regional överenskommelse om samverkan. Därutöver har särskilt beaktats EU EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. I processen med framtagande av den externa strategin, Jämställdhetsstrategi för Skåne har tre workshops genomförts utifrån de jämställdhetspolitiska målen och strategin har varit temat på nätverksträff för kommuner. Inbjudan till workshops har gått ut till såväl politiker, tjänstemän, näringslivsaktörer som frivilligorganisationer. Därutöver har länsstyrelseinterna möten på enhets- och avdelningsnivå hållits om innehåll. En framgångsfaktor för processen har varit att fokusera på delmål för delmål. Det har skapat en avgränsning där ett fördjupat samtal har kunnat komma till stånd. Sektorsövergripande deltagande i processen har bidragit till en helhetsbild utifrån olika aktörers ingång i delmålen. Förankringsprocessen har också påbörjats genom detta angreppssätt. Arbetet med den interna Jämställdhetsstrategin för Länsstyrelsen Skåne har pågått parallellt med den externa och bygger vidare på tidigare strategi samt på kunskap och erfarenheter som särskilt sakkunnig i jämställdhet samlat in i samband med basutbildningar för ett 10-tal enheter och frukostseminarier för Länsstyrelsens medarbetare. Uppdraget ska redovisas separat till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet, med kopia till Socialdepartementet) den 15 februari ESF-Jämt Under 2013 har Projekt ESF Jämt pågått t.o.m. maj månad och därefter avslutats. Under våren har Länsstyrelsen genomfört ett 15-tal basutbildningar och workshops samt löpande gett stöd till fyra fördjupningsprojekt. För en beskrivning av nationella aktiviter och ESF Jämt i Europa hänvisas till redovisning från Länsstyrelsen i Örebro län, som koordinerat ESF Jämt. LUJ Länsstyrelsen deltar aktivt i den länsstyrelsegemensamma satsningen Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet (LUJ), såväl på chefs- som sakkunnignivå. JiM Länsstyrelsen är representerad i referensgrupp för Jämställdhet i Myndigheter. Det är dels ett erfarenhets- och kompetensutbyte. Det är också en lärandeprocess för Länsstyrelsen och uppdraget med jämställdhetsstrategin. Nordiskt Forum 119

120 Under 2013 har förberedelsearbetet inför Nordiskt Forum- New Action on Womens Rights, som äger rum i juni 2014 i Malmö, gått in ett aktivt skede. Länsstyrelsen samordnar länsstyrelsernas deltagande. Två ansökningar har lämnats in för extern medfinansiering som skulle möjliggöra ett synliggörande av länsstyrelsernas uppdrag om att bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Andra väsentliga resultat under 2013 Exempel på insatser: Länsstyrelsen har varit ett stöd i framtagande av den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS) för , som ett led i att stödja att ett jämställdhetsperspektiv finns med i utvecklings- och tillväxtarbetet, samt avseende delmål 2 om ekonomisk jämställdhet. Länsstyrelsen har stöttat och haft ett gott samarbete med Räddningstjänst Syd i deras arbete med att öka antalet kvinnor i yrket, och med jämställdhetsintegrering av arbetsplatsen. I detta arbete har även ingått att utbilda dess skyddskommitté i jämställdhet och diskriminering. Länsstyrelsen har svarat för utbildningar i svensk jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering, bland annat för kommunpolitiker i nordöstra Skåne, samt för en delegation från Raoul Wallenberginstitutet i Lund. Länsstyrelsen har utvecklat och förbättrat Länsstyrelsens webbplats om jämställdhet. Besökare som vill anmäla sitt jämställdhetsarbete omdirigeras numera till så att all information samlas på den nationella webbplatsen varifrån man kan sortera regionvis. Länsstyrelsen bedömer att ett gott samarbete har utvecklats med flera av länets kommuner, genom det nätverk som byggts upp med kommunerna. Särskilt intressant är att kommunrepresentanterna i högre utsträckning än tidigare arbetar med verksamhetsutveckling, i jämförelse med tidigare då deras inriktning varit ett arbetsgivare-/personalperspektiv. Detta sker inom ramen för Länsstyrelsens jämställdhetsuppdrag att bedriva, samordna och stödja det övergripande arbetet med jämställdhetsintegrering på regional nivå. Insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer - delmål 4 Länsstyrelsen har tre uppdrag inom området: Samordningsuppdrag: Att stödja samordningen i länet av insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtyck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål Kunskaps- och metodstödsuppdraget: Att fungera som regionalt kunskaps- och metodstöd till kommuner och frivilligorganisationer för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare Hedersrelaterat våld och förtyck: Att främja och lämna stöd till förebyggande insatser som syftar till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, samt till skyddat boende för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Samordningsuppdrag gällande våld i nära relationer Länsstyrelsen stödjer kommunernas arbete med att säkerställa att våldsutsatta kvinnor, deras barn och våldsutövare får stöd av god kvalité oavsett var i länet de bor. Det vi har sett under 2013 är att även de kommuner som haft minst utvecklade insatser tagit initiativ till och börjat ut- 120

121 veckla samverkan, kartlägga omfattning av våld, ta fram handlingsplaner och delta i kompetensutveckling och att kommuner med etablerat kvinnofridsarbete fungerar som inspiration, stöd och motor i utvecklingen för hela Skåne. Utbildningsinsatser i syfte att stimulera till och utveckla samverkan och samordning Länsstyrelsen har, genom en regional styr- och arbetsgrupp mot våld i nära relationer, fortsatt anordna myndighetsgemensamma utbildningsdagar. I år med fokus på barn som lever med våld, Våga se, våga fråga, våga agera. Utbildningen gavs vid fyra tillfällen på olika orter i Skåne under perioden december 2012 till maj Drygt 300 deltagare per tillfälle deltog från skola, förskola, vården, socialtjänsten, frivilligorganisationer, polis, kriminalvård och åklagare. Intresset för dagarna var mycket stort, framförallt från skola/förskola och vården som annars kan vara svåra att nå. Syfte var att uppmuntra fler yrkesverksamma till att våga se, våga fråga och våga agera. Att få flera att göra orosanmälningar och att förtydliga vad som händer vid en anmälan, beskriva hur respektive myndigheter/verksamheter går tillväga. I januari 2013 anordnade länsstyrelserna i sydlänen två utbildningsdagar på temat Människan bakom djuren. Syftet med dagarna var att uppmärksamma sambandet mellan våld mot djur och våld i nära relationer och få igång samarbete berörda myndigheter/organisationer emellan. Utbildningen var mycket uppskattad. Totalt deltog ca 100 personer från 6 län, alltifrån länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer, veterinärer, poliser, till deltagare från socialtjänsten, kvinno- och brottsofferjourer och ideella djurskyddsföreningar. Inom området prostitution och människohandel för sexuella ändamål anordnade Länsstyrelsen i Stockholm och Skåne en utbildningsdag med fokus på barn utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål utifrån en kartläggning kring utsatta barn. Länsstyrelsen Skåne anordnade tillsammans med Noaks Ark en tvådagarsutbildning kring prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Vidare har Länsstyrelsen tillsammans med den regionala samverkansgruppen mot prostitution och människohandel anordnat utbildningsdagar för personal på Migrationsverket. Syftet med samtliga utbildningar har varit att ge kunskap så att personal ska uppmärksamma, bemöta och våga anmäla. Den regionala styr- och arbetsgruppen mot våld i nära relationer liksom den regionala samverkansgruppen mot prostitution och människohandel har med Länsstyrelsen i ordföranderrollen haft regelbundna möten under året som gått. Vidare sammankallar Länsstyrelsen till möten och nätverksträffar med kvinnofridssamordnare, Kriscentrum/familjefridsteam och med kommuner som vill diskutera strategiskt arbete inom området. En viktig del i mötena med kommunerna har varit att stödja arbetet med upprättande och revidering av handlingsplaner och kartläggning av omfattning av våld i nära relationer. Dessa sammankomster ger Länsstyrelsen en god kännedom om kommuners, jourverksamheters samt andra myndigheter och frivilligorganisationers arbete och behov, vilket utgör en viktig grund för samordning och samverkan. Länsstyrelsen deltar aktivt i länsstyrelsernas nationella nätverksmöten. Det nationella arbetet är viktigt för länsstyrelsegemensam metodutveckling, förhållningssätt, samsyn och för att höja den gemensamma kompetensen kring frågan. Arbetet tillför samlad kunskap som är viktig för arbetet i länet och bidrar även till att nationellt sprida erfarenheter och kunskap från Skåne. 121

122 Uppdrag att svara för kompetens- och metodstöd till kommuner och frivilligorganisationer Under våren 2013 har Länsstyrelsen genomfört sju dialogträffar riktade framförallt till kommunchefer och berörda politiker. Representanter från samtliga kommuner i Skåne har deltagit. Fokus har legat på kommunernas ökade ansvar utifrån Socialstyrelsens Allmänna råd, Meddelandeblad och Handboken - Våld samt information om kommande utbildningsinsatser kring Socialstyrelsens fem utbildningsmaterial gällande särskilt utsatta grupper, bedömningsinstrument FREDA, nya Föreskrift om våld i nära relationer samt Vägledning kring skyddat boende. En träff med motsvarande innehåll har genomförts med Skånes kvinnojourer. Under hösten 2013 har följande utbildningsinsatser genomförts Två utbildningsserier (för Malmö respektive övriga Skåne) med 4 utbildningstillfällen vardera kring bedömningsinstrumentet FREDA. Totalt deltog ca 165 personer från 13 kommuner och 6 kvinnojourer. Då intresset var stort bland Skånes kommuner har inbjudan gått ut till en ny utbildningsomgång kring FREDA under våren Länsstyrelsen anordnade den 6 november en utbildningsdag för hela Skåne på temat Skylla sig själv gällande våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. Totalt 230 personer från en rad olika verksamheter runt om i länet deltog. Den 6 december anordnade Länsstyrelsen en utbildningsdag på temat Sällan sedda om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning för drygt 200 yrkesverksamma inom framförallt vård- och omsorgsförvaltningen, sjukvården, särskolor osv. Vid nätverksträffar med kvinnofridssamordnare har diskussioner förts om Socialstyrelsens vägledning kring insatsen skyddat boende, handboken Våld och stort fokus har lagts på kartläggning och handlingsplan, något som varit mycket uppskattat och givande. Regionalt kompetenscentrum Malmö stad har, genom medel från Länsstyrelsen, och i samråd med den regionala samverkansgruppen, genomfört en förstudie och tagit fram förslag till ett regionalt Kompetenscentrum mot våld i nära relationer. Under 2013 har pågående samarbete mellan Malmö stad och Länsstyrelsen resulterat i en avsiktsförklaring och att verksamheten kan starta i januari Kompetenscentrumet ska erbjuda ett kontinuerligt utbud av basutbildning, riktade fördjupningsutbildningar gällande t ex våld mot äldre, funktionsnedsatta, samt spetskompetensutbildningar. Utbildningarna ska kunna hållas för en specifik yrkesgrupp likväl som vara myndighetsgemensamma och arrangeras lokalt så väl som för hela Skåne. Det ska finnas ett nära samarbete med universitet/högskola för att möjliggöra en tydlig koppling och samarbete mellan forskning och praktik. Kompetenscentrum ska även erbjuda och främja gemensam metodutveckling, ta fram statistik och fungera som kunskapsbank. Centrumet bedöms bli en viktig resurs för att kommuner, frivilligorganisationer och andra myndigheter i Skåne ska kunna säkerställa en kontinuerlig kompetens- och metodutveckling hos sin personal så att de kan möta våldsutsatta och förövare med kunskap och kompetens. Uppdrag att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Länsstyrelsen har under 2013 fördelat utvecklingsmedel till förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Totalt inkom 41 ansökningar och ansökt belopp uppgick till ca 122

123 15 mnkr. Skåne tilldelades totalt 4,8 mnkr för både förebyggande insatser och skyddat boende och beviljade medel till förebyggande insatser till totalt 19 verksamheter varav 14 frivilligorganisationer och 5 kommuner. Beviljade medel har framförallt möjliggjort samtalsgrupper och temadagar i skolan, dialoggrupper med föräldrar, mötesplatser, hedersteam och utbildning för yrkesverksamma samt till en film inklusive studiematerial på temat heder avsedd att användas i skolor. Insatser finns idag på många olika orter i Skåne, allt fler kommuner söker för förebyggande insatser och det sker ett ökat samarbete mellan frivilligorganisationer och kommuner. Länsstyrelsen har inbjudit till erfarenhetsutbyten för verksamheter och organisationer som beviljats utvecklingsmedel. Länsstyrelsen har även, i samverkan med övriga två storstadslän, fördelat utvecklingsmedel till skyddat boende för personer som utsatts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Totalt inkom 16 ansökningar och ansökt belopp uppgick till drygt 11 mnkr. Storstadslänen har sammanlagt beviljat drygt 3,4 mnkr till 9 verksamheter, varav 5 med säte i Skåne. Det är en tydlig tendens att alltfler verksamheter söker utvecklingsmedel för både förebyggande insatser och skyddat boende och även att var och en idag söker för högre belopp. Fler kommuner har uppmärksammat hedersproblematik i sin kommun och söker för att utveckla insatser. Länsstyrelsen får p.g.a. begränsade medel prioritera hårt, och även välja bort många intressanta och bra insatser. Länsstyrelsen har under 2013 sammankallat till nätverksträffar med Skolkuratorer mot hedersförtryck, ett forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning gällande förebyggande arbetsmetoder, stödmaterial och olika insatser inom kommuner och frivilligorganisationer. Länsstyrelsen ingår i ett nationellt myndighetsgemensamt nätverk med fokus på könsstympning, Länsstyrelsen i Östergötland är sammanskallande. Länsstyrelsen erbjuder genom pilotprojekt Mitt val min hälsa, information till framförallt personer från Somalia kring könsstympning och om svensk lagstiftning. Projektet genomförs av en av Länsstyrelsens samhälls- och hälsokommunikatörer från Somalia. Länsstyrelsen medverkar även nationellt och regionalt i projektet Identitet, kyskhetskultur och rätt till eget liv en metodfördjupning och spridning, med fokus på att utveckla ett gemensamt metodstöd kring värdegrundsdiskussioner gällande heder med föräldrar till barn i förskola, förberedelseklass och årskurs

124 Indikatorer Jämställdhet utgiftsområde 13 1) Nystartade företag Andel nystartade företag av kvinnor (%). 37,5% 35,0% 35,4% Andel nystartade företag av män (%). 62,5% 65,0% 64,6% Mäns våld mot kvinnor Anmälda misshandelsbrott inomhus mot kvinnor 18 år eller äldre. Antal per av medelfolkmängden 18 år eller äldre ) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Statistiska centralbyrån, Brottförebyggande rådet Kommentar kring ovanstående indikatorer Nystartade företag Andel nystartade företag av kvinnor ökar 2012 jämfört med Ett delmål för den nationella jämställdhetspolitiken är ekonomisk jämställdhet, att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. I Skåne har Region Skåne huvudansvar för regional utveckling och förmedling av företagsstöd. Länsstyrelsen har därmed en begränsade möjligheter att påverka andel nystartade företag mer än att på generell nivå verka för jämställdhet, följa utvecklingen och belysa eventuella strukturella hinder. Mäns våld mot kvinnor Ett delmål för den nationella jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Antalet anmälda brott har ökat år från år och enligt Länsstyrelsens bedömning beror detta sannolikt på att mörkertalet minskar i takt med att våldutsatta får kännedom om och upplever att det finns ett stöd av god kvalitet att tillgå när våldssituationer uppstår. Länsstyrelsens fleråriga arbete med att på olika sätt stödja kommuner och kvinnojourer har haft betydelse. För närmare beskrivning av Länsstyrelsens insatser hänvisas till redogörelsen under punkt 80. Återrapportering regleringsbrev Tabell 7.1 Kostnader/intäkter för Jämställdhet Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) ,2 varav ramanslag 5:1, netto (tkr) varav övrig finansiering (tkr) Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 1,13 0,87 1,18 Verksamhetsintäkter [1] Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell 7.1 Merparten av kostnaderna avser personal, en heltidsanställd särskilt sakkunnig i jämställdhet samt drygt 2 åa som samordnare/utvecklingsledare för mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer. Största enskilda posten under driftskostnader avser köp av SCB-statistik för att beskriva jämställdheten i länet. 124

125 Länsstyrelseinstruktion 5 1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor Fiske och vattenvård I den mansdominerade fiskevärlden uppmanas kvinnor att utbilda sig och söka som fisketillsynsmän. Det finns idag ca tio kvinnor på 300 fisketillsynmän. Projektstöd, företagsstöd och kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet Jämställdhet är ett av de horisontella uppdragen i Landsbygdsprogrammet. För att få in jämställdhet på ett bättre sätt i det vardagliga arbetet genomfördes en utbildningsdag för medarbetare inom området. Dagen innehöll en teoridel samt praktisk framtagning av en åtgärdsplan. Arbetet med åtgärderna fortgår och har bland annat resulterat i en manual för artikelskrivning till webb och nyhetsblad. Jämställdhetsaspekter finns även med i arbetet med handlingsplaner för det kommande Landsbygdsprogrammet Landsbygd Länsstyrelsen valde att under 2013 utvärdera Landsbygdsprogrammet genom att i ett tiotal case ställa påståenden som följdes upp genom intervjuer och statistik. Ett av casen hade rubriken Förutsättningarna för kvinnors företagande på landsbygden har stärkts. De intervjuade, representerade både företagare, forskare och utbildare. Slutsatsen är att det krävs förändringar i prioriteringar och i arbetet med stöden för att få mer jämställda företagsstöd. Flera företagare var positiva till att Landsbygdsprogrammet gett dem chanser till utveckling. När Länsstyrelsen skulle jämföra Sverige med övriga EU noterade Länsstyrelsen att det inte gick att hitta någon könsuppdelad EU-statistik inom landsbygdsutveckling. Kulturmiljö På Christinehof finns pedagogiska insatser, till exempel olika rollspel som spelas upp från Alunbrukets historia. Flickor och pojkar från skolor i Skåne får prova på olika roller eller yrken som fanns inom Alunbruket. Frågor och diskussioner kring hur barnen upplevde rollen som piga, springpojke eller karskötare. Diskussioner kring hur det kunde vara att vara flicka på talet osv. Skylttexter studeras beroende på hur män eller kvinnor lyfts fram eller hålls undan i historieberättandet. Historien skrivs inte om, men det manliga tonas ned om det inte tillför något och kvinnoperspektivet lyfts upp och belyses. Integration Ett jämställdhetsperspektiv har lyfts in i samband med uppdateringen av den regionala överenskommelsen (RÖK) för Skåne län om samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande flyktingar och andra invandrare. Det kan exempelvis innebära att stödja särskilda insatser för korttidsutbildade och föräldralediga kvinnor så att de på sikt får samma förutsättningar som män till egenförsörjning. 125

126 Under 2013 har metodik och material utvecklats för att samhälls- och hälsokommunikatörerna ska känna sig tryggare när de ger information om kvinnlig och manlig hälsa samt om hiv/stiprevention till nyanlända flyktingar. Utgångspunkten är ett rättighetsperspektiv, att både kvinnor och män ska ha tillgång till kunskap om den egna kroppen och om hur ohälsa kan förebyggas. 2. genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta Länsstyrelsen har tagit fram en fickfaktabok Kvinnor och män i Skåne 2013, att användas som kunskapsunderlag vid till exempel analyser och utbildningstillfällen. Spridning av statistiken sker genom webb, träffar och skickas till kommuner och andra aktörer. I 2013 års länsstyrelsegemensamma brukarundersökning har statistiken könsuppdelats vilket möjliggör en jämförelse mellan könen. På länsstyrelsegemensam nivå kan man inte se någon skillnad i nöjdhet mellan könen. Man kan utläsa att det är en betydligt större andel män än kvinnor som deltagit i brukarundersökningen vilket troligen speglar könsfördelningen hos Länsstyrelsens brukare. Exempel på områden där Länsstyrelsen analyserat eller presenterat individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund: Länsstyrelsen har gjort en jämställdhetsanalys av företagsstödet, presenterat det och sett konsekvenser utifrån kön. Statistiken har använts för att belysa frågor om jämställd resursfördelning inom företagsstöd och vid framtagande av nytt landsbygdsprogram. Närvarolistor över hur nyanlända flyktingar tar del av samhälls- och hälsoinformation är uppdelade på kön. Närvaron analyseras för att se om det finns skillnader mellan kvinnor och mäns närvaro. Om sådana upptäcks föranleder det en djupare undersökning av vad orsaken kan vara. Könsuppdelad statistik sammanställs om vem som får personligt ombud. Detta utgör ett underlag för en diskussion om det kan finnas skillnader i bemötande eller om det finns systembrister som får olika konsekvenser för kvinnor respektive män. 3. vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa Länsstyrelsen har som ambition att arbeta integrerat och utifrån en helhetssyn med de sektorsövergripande perspektiven som anges i 5 länsstyrelseinstruktionen. Liksom föregående år har fokus i det interna arbetet under 2013 varit att säkerställa att barnperspektivet lyfts in i Länsstyrelsens verksamhetsplanering. I planeringsanvisningarna uppmanas cheferna att i sin planering beakta de sektorsövergripande uppgifterna som anges i 5 länsstyrelseinstruktionen. Avdelningsplanerna ska omfatta tydliga mål och prestationer som integrerar perspektiven. Sakkunnig i barnrättsfrågor ger stöd och vägledning i hur man i respektive verksamhet kan lyfta in ett barnrättsperspektiv. Sakkunnig erbjuder även stöd i genomförandet av insatserna. Arbetet följs upp i tertialuppföljningen och årsredovisningen. 126

127 Resultat och fortsatt utvecklingsarbete Inom flera verksamheter bedriver Länsstyrelsen ett arbete med ett tydligt barnrättsperspektiv, men barnkonsekvensanalyser utgör mer undantag än regel. I den dagliga handläggningen hänvisas oftast inte heller till barnkonventionen och begreppet barnets rättigheter. Länsstyrelsen har börjat synliggöra goda exempel på verksamheternas arbete med barnperspektivet, något som stärker Länsstyrelsens arbete med barnets rättigheter. Det är svårt att mäta det direkta resultatet eller effekten för barnen eftersom Länsstyrelsen sällan har barnen som målgrupp. Vårt resultat blir snarare om vi lyckats genomföra de insatser som vi planerat för. Nedan redogörs för exempel på insatser från verksamheten där barnets rättigheter sätts i fokus och synliggörs: Under 2012 och 2013 har Länsstyrelsen genomfört 24 respektive 38 granskningar av överförmyndare i Skåne, Kronobergs och Blekinge län. I tillsynen har Länsstyrelen integrerat ett barnperspektiv, vilket inneburit att man särskilt granskat akter som avser förmyndarskapsärenden. I denna granskning har Länsstyrelsen bland annat uppmärksammat att det inom kommunerna oftast saknas rutiner för samarbete och informationsutbyte och att det finns brister i kommunikationen mellan berörda myndigheter. Överförmyndarna fullgör inte sin skyldighet att uppmärksamma socialtjänsten på behovet av särskilt förordnad vårdnadshavare. Tingsrättens beslut om särskilt förordnad vårdnadshavare kommer inte överförmyndaren till del från socialtjänsten. Konsekvensen blir då att barnet inte alltid får de insatser det har rätt till. Problemet har diskuterats med representanter för överförmyndare/ överförmyndarnämnder och tillsynen kommer att fortsätta under Sedan 2008 pågår ett samverkansprojekt mellan kommuner, Region Skåne och Länsstyrelsen som innebär att Länsstyrelsen erbjuder kommunerna samhälls- och hälsokommunikation. De för närvarande åtta kommunikatörerna informerar i dialogform nyanlända vuxna på modersmål i 27 kommuner i Skåne. Innehållet i utbildningen förhåller sig till förordningen om samhällsorientering. Informationen ges i fyra block med 32 teman. Tillsammans med samhälls- och hälsokommunikatörerna har under 2013 en revidering inletts för att kvalitetssäkra innehållet i olika teman utifrån ett barn- och mänskliga rättighetsperspektiv. Länsstyrelsen är sammankallande för Nätverket barn i introduktion. Nätverket vänder sig till chefer och handläggare inom kommunal flyktingmottagning samt till personal på boenden för ensamkommande barn. Det är kommunernas behov som styr teman och innehåll i träffarna som har barnens situation i fokus. Under 2013 träffades nätverket den 14 mars och 3 oktober. Vid träffen i mars diskuterade vi och utbytte erfarenheter kring familjeåterförening, former/modeller för utslussningsverksamhet samt skola/ utbildning. 40 personer deltog. Temat för höstens träff var nyanlända barn och den svenska skolan. Ca 140 personer deltog. Länsstyrelsen ingår i ett strategiskt samverkansforum benämnt Barnrättsforum Skåne. Forumet verkar för stöd och utveckling av ett regionalt nätverk för barnrättsstrateger i Skåne. Forumet träffas ca sex gånger om året. I Barnrättsforum Skåne ingår Malmö 127

128 högskola, Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, Malmö stad, Eslövs och Lunds kommun. Inför byggandet av ESS-anläggningen i Lund har Länsstyrelsen under våren 2013 gått ut med en anbudsinbjudan för att göra en särskild arkeologisk undersökning av ESSområdet som omfattar fyra områden med boplatslämningar och gravar, samt ett våtmarksområde. I anbudsinbjudan har Länsstyrelsen ställt krav på att förmedlingen av resultaten från undersökningen särskilt ska riktas mot barn och unga. I anbudet som inkom fanns ett förslag på att undersökningsresultaten ska kommuniceras på en särskild hemsida anpassad för skolundervisning som ska vara tillgänglig under hela projekttiden. Tanken är att fortsättningsvis ställa ett krav på att beakta och belysa barnperspektivet vid större anbjudsinbjudningar. Inom naturvård anläggs ett barnperspektiv i ett flertal ärenden. Av de lokala naturvårdsprojekt (Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt, LONA) som har beviljats bidrag under 2013, finns ett exempel med ett tydligt barnperspektiv. I Malmö stad pågår projekt Mötesplats Naturen. Naturinspiratörer kommer att arbeta med utepedagogisk verksamhet för skolklasser i Malmö. Totalt är det planerat för 39 utedagar med elva olika klasser. Under utedagarna får barnen prova på att håva sötvattensdjur, skåda fågel och göra upp eld. Projektet syftar till att öka barnens kunskap och förmåga att förstå samband i deras omgivande miljö samt hur man med hjälp av kollektivtrafik enkelt tar sig ut i sin närnatur. Alla utedagar kommer att genomsyras av förståelse för rättigheter och skyldigheter enligt allemansrätten. Nedan ges några exempel på genomförda informations- och utbildningsinsatser med tydligt barnfokus inom ANDT-området och Våld i nära relationer: Under år 2012 påbörjades ett arbete med att undersöka hur rökfria Skånes skolgårdar är och under 2013 har arbetet fortsatt och ett fördjupningsseminarium har erbjudits kommunernas handläggare för rökfria miljöer samt ANDT-samordnare för att de tillsammans ska kunna intensifiera arbetet för en tobaksfri skoltid. Länsstyrelsen stödjer kommunerna i deras tillsyn. Konferensen En dag om föräldrastöd anordnades av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Region Skåne, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Skåne. Konferensdeltagarna delgavs resultat från en nationell studie av evidensbaserade föräldrastödsmetoder. De fick också lyssna till flera kommuners erfarenheter och påmindes om att uppmärksamma barnrättsperspektivet i föräldrastödsarbetet. Som ett led i arbetet att skapa samsyn och gemensam kunskapsgrund inom området våld i nära relationer har myndighetsgemensamma utbildningsdagar på temat Våga se, våga fråga, våga agera, med fokus på barn som lever med våld, arrangerats. Utbildningen gavs på fyra orter i Skåne och samlade över 300 deltagare per tillfälle. Syftet var att ge personal som arbetar med barn ökad kunskap för att kunna se och bemöta barnet utifrån de behov barnet har och att i högre grad göra orosanmälningar. I utbildningsenkäter bekräftar deltagare att de fått ökad kunskap för att kunna se, fråga och agera. 128

129 På tema prostitution och människohandel för sexuella ändamål har två utbildningar anordnats under Den ena utbildningen, som hade särskilt fokus på barn och ungdomar, arrangerades tillsammans med organisationen Noaks Ark och syftade till att öka kunskapen om prostitution och människohandel. I den andra utbildningen, som handlade om barn utsatta för människohandel, belystes den kartläggning som Länsstyrelsen i Stockholm har genomfört av barn som är eller misstänks vara offer för människohandel. Utbildningarna riktade sig bland annat till socialtjänsten, personal på boenden för ensamkommande barn och ungdomar, Polisen, Migrationsverket och frivilligorganisationer. Yrkesverksamma som arbetar med dessa barn ska genom utbildingen få stöd/verktyg i att kunna synliggöra problematiken. Länsstyrelsen fördelar utvecklingsmedel, sammankallar skolkuratorer mot hedersförtryck och deltar aktivt i myndighetsgemensamma nätverk för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck mot framförallt barn och ungdomar. Länsstyrelsen ingår också tillsammans med länsstyrelserna i Östergötland, Västra Götaland och Halland i en styrgrupp för projektet Identitet, kyskhetskultur och rätt till eget liv en metodfördjupning och spridning. Fokus är att utveckla ett gemensamt metodstöd kring värdegrundsdiskussioner mellan personal och föräldrar till barn i förskola, förberedelseklass samt årskurs 1-3 och att implementera detta regionalt. 129

130 Integration m.m. PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 85* Årsarbetskrafter män 1) 5,75 6,43 7,00 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 8,98 8,34 7,60 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 3,53 3,72 3,65 Verksamhetskostnad inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 3,52 3,78 3,78 Antal ärenden, inkomna och initiativärenden Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = timmar Andel av totala verksamhetskostnader inkl OH exkl resurssamverkan. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Länsstyrelsen är projektägare för den regionala utvecklingsplattformen Partnerskap Skåne inom vars ram det drivs ett flertal projekt delfinansierade av externa medel. Av redovisade 14,73 årsarbetskrafter under 2013 var ca 5,5 finansierade via ram. Bidragsutbetalningar avser medel till tre olika projekt. Andra väsentliga prestationer och resultat Skåne är en tillväxtregion med en stadig inflyttning av nya invånare varav många utlandsfödda. En av Skånes stora utmaningar, och som lyftes i OECD:s rapport Territorial Review 2012, är att skapa förutsättningar för utlandsföddas, i synnerhet för nyanlända flyktingars, etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Att lyckas med detta är en viktig förutsättning för Skånes tillväxt och för nyanländas livskvalitet. Insatser inom integrationsområdet är därför sedan länge en prioriterad fråga för Länsstyrelsen. Det samlade arbetet utgår från följande strategiska utgångspunkter: Helhetssyn och ett inkluderande mottagande Samverkan och agera tillsammans Målgruppens behov en utgångspunkt Hälsoperspektivet Utgå från faktisk situation, arbeta systematiskt och tänka innovativt Bygga på befintliga strukturer, tänka långsiktigt och värna stabilitet och kreativitet Sprida information, kunskap och erfarenheter. Redovisningen nedan beskriver hur dessa utgångspunkter hämtar näring ur och omsätts i det dagliga arbetet i Skåne. 130

131 Regional struktur för samverkan och aktörsgemensamma insatser Den regionala överenskommelsen (RÖK) för Skåne län om samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande, flyktingar och andra invandrare syftar till att utveckla och samordna länets resurser för att stödja ett inkluderande etableringsarbete i Skåne. RÖK utgör ett stöd för den regionala och lokala nivån och möjliggör överföring av erfarenheter och behov till den nationella nivån. Den fungerar på motsvarande sätt mellan nationella riktlinjer och regional och lokal nivå. I RÖK:s strategiska grupp ingår Länsstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Lärocenter Syd, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och idéburen sektor representerad genom Nätverk Social Ekonomi Skåne. Under ordförandeskap av landshövdingen har den strategiska gruppen sammanträtt vid tre tillfällen under Under den strategiska gruppen finns en beredningsgrupp, som har sammanträtt fyra gånger. De aktörsgemensamma aktiviteter som utvecklats med utgångspunkt från RÖK utgår från förutsättningar och behov som verksamheterna identifierar i det vardagliga arbetet. Utifrån detta sker en revidering av RÖK:s aktiviter på regelbunden basis. En viktig utgångspunkt för RÖK är att utgöra en länk till övriga relevanta samverkansplattformar och utvecklingsinitiativ. Exempelvis lyfts frågeställningar och behov rörande utbildning och arbete till den regionala kompetensplattformen Kompetenssamverkan Skåne där förutom Region Skåne, ägare av plattformen, även Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, Arbetsförmedlingen och Lärocenter Syd är representerade. Detta har under 2013 lett till flera ansökningar om medel från Europeiska Socialfonden till förstudier med betydelse för nyanländas etablering. Ett annat exempel på samverkansplattform är den Regionala överenskommelse som finns mellan Region Skåne och idéburen sektor representerad av Nätverk Social Ekonomi Skåne. Plattformen förstärker idéburen sektor som en viktig aktör både inom RÖK och inom Partnerskap Skåne (se nedan). Under 2013 har utvecklingsarbetet fokuserat kring hur anpassade aktivitet inom idéburen sektor kan bli en del av innehållet i etableringsplanen. Sedan 2008 har Länsstyrelsen i nära samarbete med organisationer från både offentlig och idéburen sektor utvecklat och konsoliderat utvecklingsarbetet inom plattformen Partnerskap Skåne. Syftet med Partnerskap Skåne är att utifrån ett holistiskt systemperspektiv utveckla och samordna metoder som främjar nyanländas delaktighet, hälsa, motivation och egenansvar för en snabb etablering i arbets- och samhällsliv i Skåne. Partnerskap Skåne startade som ett regionalt initiativ under RÖK men har under 2013 växlats upp till en nationell och internationell nivå. Under plattformen ligger ett antal projekt med i sin tur tillkopplade del- eller underprojekt. Totalt koordineras ett 20-tal projekt. Ett 50-tal organisationer på lokal, regional, nationell och internationell nivå, varav 27 av Skånes 33 kommuner, samverkar i arbetet. I rapporten Territorial Review 2012 uppmärksammade OECD Partnerskap Skåne som en plattform som har potential att utvidgas till bas för Skånes utvecklings- och tillväxtarbete. Partnerskap Skåne är direkt kopplad till ovan nämnda samverkansplattformar samt till ett antal nationella arbetsgrupper. För 2014 har Region Skåne och Länsstyrelsen en gemensam intention om att även koppla Partnerskap Skåne till det regionala tillväxtarbete som Region Skåne ansvarar för. 131

132 All verksamhet i Partnerskap Skåne utgår från ett holistiskt förhållningssätt. Utifrån ett integrerat rättighets- och hälsoperspektiv vilar det på tre grundläggande principer om att vara: Behovs- och målgruppsbaserat Inkluderande gentemot aktörer och skilda perspektiv En kunskapsbaserad utvecklingsprocess Till plattformen har det under 2013 funnits sex utvecklingsprojekt där Länsstyrelsen har en övergripande samordnande, kvalitetssäkrande och uppföljande funktion. Under 2013 har Länsstyrelsen, likt tidigare år, haft en övergripande samordnande, kvalitetssäkrande och uppföljande funktion för sex olika utvecklingsprojekt knutna till plattformen. Varje projekt har en egen projektorganisation och budget. Projekten skapar, utifrån respektive projekts fokus, förutsättningar för en uppfyllelse av Partnerskap Skånes syfte. I det följande beskrivs inriktningen för vart och ett av de olika projekten: Samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK) utvecklat sedan 2008 I projektet samverkar 27 kommuner med Länsstyrelsen (projektägare) och Region Skåne. SHK förmedlar målgruppsanpassad samhälls- och hälsokommunikation på deltagarnas modersmål (arabiska, dari, pashto, somaliska, kurdiska, albanska och engelska) i dialogform. Syftet är att stödja nyanlända flyktingars etableringsprocess och förebygga utanförskap och ohälsa. Verksamheten utförs inom fyra regionala knutpunkter; Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. En övervägande majoritet av de flyktingar som kommer till Skåne i åldern år får genom SHK en kvalitetssäkrad samhällsorientering och hälsokommunikation. Under 2013 har 748 nyanlända varit aktuella i SHK:s verksamhet. Programmet kvalitetssäkras i samverkan med bland annat Region Skåne och som en del av utvecklingsarbetet inom Partnerskap Skånes projekt hiv/sti med migrationsperspektiv och Stödplattform för migration och hälsa (MILSA). Metodutvecklingen under 2013 har bland annat fokuserat på tobaksprevention samt SRHRfrågor (kvinnlig hälsa, manlig hälsa och Hiv/STI-prevention) vilket följts upp genom kvalitativa studier i samarbete med Lunds universitet och Malmö högskola. SHK-modellen är unik i sitt slag utifrån flera avseenden; den omfattar hela länet, är kvalitetssäkrad i kontinuerligt samarbete med forskning, utvecklas i ett regionalt samarbete mellan berörda myndigheter och organisationer samt utförs via en metodik där återkoppling av behov och synpunkter från målgruppen till ansvariga parter är en systematiserad del av verksamheten. SHK:s verksamhet har presenterats som modell och föredöme vid ett antal regionala, nationella och internationella tillfällen under Nätverk, aktivitet, delaktighet (NAD) utvecklat sedan 2008 Partnerskap Skåne och idéburen sektor, genom Nätverk Social Ekonomi Skåne, har samarbetat i projektform sedan Det nuvarande projektet arbetar med stöd av den europeiska flyktingfonden sedan halvårsskiftet Projektet ska möjliggöra för att insatser inom lokalt förenings- 132

133 liv i ett delaktighets-, språk- och hälsofrämjande syfte kan utgöra en del av nyanlända flyktingars etableringsplaner. Arbetet sker i samarbete mellan Nätverk Social Ekonomi, Arbetsförmedlingen och lokala föreningar runt knutpunkterna Helsingborg och Kristianstad. Projektet ägs av Länsstyrelsen. Förutom redan nämnda parter ingår Region Skåne samt sydlänen Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Jönköping som samverkansparter. Projektet kommer under 2014 att utvärderas externt av en masterstudent och Ramböll Consulting. Skånes modell för samverkan med idéburen sektor utgör en modell som uppmärksammats på såväl nationell som internationell nivå även under Ökad inkludering genom språk projekt mellan 2010 och 2013 Projektet, som haft stöd av den europeiska socialfonden, har slutförts under 2013 och utvärderats externt av Ramböll Consulting. Projektet har skapat förutsättningar bland annat för fördjupad samverkan med den idéburna sektorn och av aktörer inom grön näring. Projektet utgör utgångspunkten för ett fortsatt utvecklingsarbete, exempelvis genom en av socialfonden finansierad förstudie av en regional plattform för yrkes-sfi och projekt för att inventera arbetstillfällen för utlandsfödda inom grön näring. Somali Information and Business Centre (SIBC) utvecklat sedan 2009 Projektet genomförs med stöd av den europeiska socialfonden och i samarbete mellan Herbert Felixinstitutet (projektägare), Länsstyrelsen, Region Skåne, Arbetsförmedlingen samt kommunerna Malmö, Eslöv, Svalöv och Kristianstad. Projektets inriktning är att stödja och möjliggöra somaliers företagande, entreprenörskap och deltagande på den skånska arbetsmarknaden. Under året har fem svensk-somaliska företag startat som ett resultat av projektet. Fler är på gång. En paraplyorganisation för somaliska föreningar har bildats och fått representation i projektets styrgrupp. Projektet har uppmärksammats på nationell nivå i en rad sammanhang och utgör modell för liknande projekt på andra håll i landet. SIBC utvärderas av Lunds universitet och avslutas i juni Ett arbete med att ta fram förutsättningar för fortsättning har initierats. Forskningsbaserad stödplattform för migration och hälsa (MILSA) utvecklat sedan 2008, projekt sedan 2013 Forskning visar att nyanlända flyktingar uppvisar högre ohälsotal för såväl fysisk som psykisk hälsa jämfört med övriga befolkningen. Hälsan försämras dessutom under de första åren i Sverige. Det finns en klar koppling mellan migration på grund av flykt och individens hälsa före, under och efter migrationen. Detta inverkar på individens förutsättningar för etablering och deltagande på arbetsmarknaden, vilket i sin tur riskerar påverka barnens uppväxtvillkor och möjligheter negativt. Hälsofrågor som är relaterade till migration är en allt större folkhälsoutmaning för världens regeringar och samhällen, enligt WHO. Utifrån denna kunskap pågår ett arbete med att fördjupa ett integrerat hälsoperspektiv inom Partnerskap Skåne då hälsa är en förutsättning för delaktighet och jobb. Arbetet inom MILSA handlar om att fördjupa kunskaperna om hälsans betydelse och hur denna kunskap kan omsättas till en praktisk nivå i gemensamma kunskapsprocesser med systemets aktörer och representanter för målgruppen. 133

134 MILSA har stöd av den europeiska flyktingfonden och leds gemensamt av Länsstyrelsen och Malmö högskola. Övriga parter är Lunds universitet, Arbetsförmedlingen, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, kommunerna Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. Projektet har även samarbetsparter på nationell nivå (Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna) samt inom EU (the Ministry of Labour and Social Affairs Bonn). MILSA har fyra delprojekt där parterna tar fram kunskap och samverkar kring: hur nyanlända flyktingar mår hur fungerande rutiner för arbets- och prestationsbedömningar och arbetet utifrån ett hälsofrämjande insatser kan införlivas i nyanländas etableringsplaner samt hur detta kan implementeras i de lokala överenskommelserna hur fysisk aktivitet kan stimuleras hur hälsokommunikation kan professionaliseras samt lyftas nationellt och internationellt Under 2013 har förberedelser för ytterligare projekt initierats under arbetsnamnen: fokus vårdresurser, integrerad rehabilitering samt hörselscreening. I princip alla projekt inom Partnerskap Skåne har en koppling till MILSA vars arbete är unikt i sitt slag. Det har uppmärksammats i en rad sammanhang och har bidragit till att ytterligare konsolidera Partnerskap Skåne som en regional plattform för utveckling och regional tillväxt. Inom MILSA utförs en rad mätningar för projektuppfyllelse parallellt med att arbetet utvärderas externt. Hiv/STI projekt med migrationsperspektiv projekt mellan 2011 och 2013 Projektet startade 2011 med placering i Malmö stad men flyttades 2012 över till Länsstyrelsen för att via plattformen Partnerskap Skåne nå ut regionalt. Genomförandet har skett i samarbete mellan Region Skåne, Länsstyrelsen och Malmö stad och finansierats genom medel från Smittskyddsinstitutet. Projektet, som slutförts under 2013, har fokuserat på att bistå i metodutvecklingen av SRHRfrågor (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) inom SHK-verksamheten samt inventera behov och förutsättningar för fördjupade informationsinsatser inom etniska föreningar och till ensamkommande barn. Underprojektet Min hälsa mitt val har genomförts och en förstudie kommer under inledningen av 2014 att inventera förutsättningar för fortsättning parallellt med att en fortsatt inriktning mot ensamkommande barn kommer att genomföras i samarbete med Region Skåne, Lunds universitet och Malmö stad. Projektet har utvärderats externt av Kontigo. I sin rapport skriver Kontigo att det avgörande för projektets resultat är den organisatoriska flytten till Länsstyrelsen. Utan den kopplingen hade projektet inte haft någon koppling till SHK och Partnerskap Skåne. Spridning av information, kunskap och erfarenheter För att sprida kunskap och erfarenheter och knyta samman arbete på lokal, regional och nationell nivå har Länsstyrelsen även under 2013 varit aktiv på den nationella nivån i följande sammanhang: Länsstyrelsegruppen under ledning av länsrådet i Jönköping, 134

135 Samverkansdelegationens arbetsgrupp för Samverkan/hälsa, samt medverkat i referensgrupp till arbetsgrupp bosättning Arbetsgrupp om ensamkommande barn med Migrationsverket, Expertgrupp i Flyktingfonden och Integrationsfonden, Fokusgrupp Samhällsorientering, Fokusgrupp Hälsa, Fokusgrupp Uppföljning, 37 grupp samt Fokusgrupp Sfi Utökad samverkan med sydlänen; Ideburen sektor/nad och intresse för folkhögskolespåret Resultat Länsstyrelsens systematiska engagemang för att utveckla berörda parters aktiva medverkan i det regionala arbetet har bidragit till ett gemensamt utvecklingsfokus utifrån Skånes behov och förutsättningar. Myndigheters och organisationers aktiva deltagande och medverkan i regionala samverkansforum är en förutsättning för att den regionala arenan ska fungera optimalt. Flera regionala utvecklingsområden har skapat nationellt intresse och lyfts vidare till nationell nivå, exempelvis Skånes arbete kring migration och hälsa (MILSA), Folkhögskolespåret som en alternativ boendeform för ensamkommande barn, samt politikerdialoger för kunskapsöverföring och dialog kring etableringsprocessen. Indikatorer Integration utgiftsområde 13 1) Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på skyddsgrunder eller av humanitära skäl Andel kommuner som tecknat överenskommelser om flyktingmottagande (%). 85% 82% 79% 85% Antal platser per invånare i länet 6,8 6,4 10,4 6,8 Asylsökande ensamkommande flyktingbarn Antal platser per invånare i länet 2,2 1,2 1,1 0,7 1) Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer Källa: Migrationsverket Kommentar kring ovanstående indikatorer Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på skyddsgrunder eller av humanitära skäl Länsstyrelsens målsättning är att länets mottagande av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande ska motsvara länstalet för Skåne. Detta förutsätter att alla kommuner har beredskap att ta emot. De överenskommelser om platser som tecknats med kommunerna speglar inte det reella mottagandet. 135

136 Under 2013 har Skåne tagit emot nyanlända (inklusive 248 ensamkommande barn) att jämföra med 870 avtalade platser. Mottagandet är ojämnt fördelat mellan kommunerna. Å ena sidan bosätter sig många flyktingar på egen hand (EBO), framförallt i kommuner som även tidigare haft ett högt mottagande (Malmö, Kristianstad, Lund och Landskrona samt även i Helsingborg som saknar överenskommelse). Å andra sedan finns det ett flertal mindre kommuner, exempelvis kranskommuner till Malmö, som har ett i förhållande till befolkning lågt mottagande och som är lägre än vad överenskommelserna anger. De skäl som kommunerna anger till Länsstyrelsen för det lägre mottagandet är: Brist på lämpliga bostäder och då avses framförallt hyresrätter till rimlig kostnad: Osäkerhet över vad förändringar i regelverk och ersättningssystem innebär Ökat mottagande av ensamkommande barn Migrationsverkets etablering av asylboenden Diskrepans mellan nationell och lokal politik; kommunerna efterfrågar större inflytande för att erbjuda ett kvalitativt mottagande sett även på lång sikt. För ytterligare information om Länsstyrelsens arbete hänvisas till det underlag från Länsstyrelsen som biläggs länsstyrelsernas samlade redovisning av uppdrag 74 och som lämnas in av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Asylsökande ensamkommande flyktingbarn Under hösten 2013 har överenskommelser om ett visst antal barn omförhandlats till överenskommelser om platser i 10 kommuner. Tre kommuner som inte tidigare haft överenskommelser har tecknat sådana vid årsskiftet. Kommunernas mottagande har ökat 2013 jämfört med tidigare år och Länsstyrelsen ser med de nya överenskommelserna en fortsatt ökning även under Takten behöver dock ökas markant för att Skåne under 2014 ska kunna uppnå sitt fördelningstal på 242 platser för asylsökande barn, vilket kan jämföras med de 88 asylplatser som kommer att vara tillgängliga i början av januari. Fler kommuner har nu överenskommelser men behovet av att höja antal platser i redan befintliga överenskommelser möts inte upp av kommunerna i tillräcklig omfattning. Till Länsstyrelsen anger kommunerna följande skäl för att inta en avvaktande hållning: Bostadsbristen i kommunerna försvårar ett ökat mottagande då det är svårt att tillgodose behovet av lägenheter när ungdomarna är beredda att flytta från gruppboende till ett eget boende. Det initiala mottagandet i kommunerna i gruppboenden är lättare att arrangera, men i ett helhetsperspektiv krävs fler långsiktiga lösningar gällande bostäder för det allt större antal barn som anvisas till kommunerna. Förändringar i lagstiftningen avseende Migrationsverkets utökade möjligheter att anvisa barn till kommunerna och nya ersättningsregler har gjort att en del kommuner avvaktat p.g.a. att de känt en osäkerhet kring konsekvenserna av dessa förändringar. Kommunerna upplever fortfarande brister i Migrationsverkets hantering av återsökningar av kostnader för mottagande av ensamkommande barn, med förseningar av utbetalningar och oklara regelverk som de största utmaningarna. 136

137 Frågan om hur Skåne ska ta emot sin andel ensamkommande barn är lyft till länsledningsnivå. Landshövdingen har under våren 2013 besökt länets samtliga 33 kommuner och då har frågan om mottagande av ensamkommande barn varit en stående punkt på dagordningen. Utöver ett målmedvetet arbete för att öka mottagningskapaciteten har Länsstyrelsen också arbetat på olika sätt för att stärka kommunerna i arbetet med att kunna erbjuda ett kvalitativt gott mottagande genom att erbjuda nätverksträffar, kompetensutveckling, stimulera samverkan mellan kommunerna, bidra till metodutveckling m.m. För 2014 ser Länsstyrelsen ett utökat behov av utbildningsinsatser för boendepersonal på kommunernas HVB, för tjänstemän, politiker m.fl. som en följd av de förändringar i lagstiftningen som innebär att fler nya kommuner kommer att ta emot ett större antal asylsökande ensamkommande barn. För ytterligare information om Länsstyrelsens insatser ifråga om beredskap och kapacitet att ta emot ensamkommande barn hänvisas till det underlag från Länsstyrelsen som biläggs länsstyrelsernas samlade redovisning av uppdrag 79 och som lämnas in av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Återrapportering regleringsbrev RB 75. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska ge anvisningar om ansökningsförfarande m.m. för anvisade medel enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar 37. Ersättningarna finansieras från det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottande. Insatser som syftar till att öka kommunernas mottagningskapacitet samt möjligheter att tillhandahålla samhällsorientering ska prioriteras. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska efter samråd med övriga länsstyrelser besluta om hur stor del av anvisade medel som ska fördelas för disposition av respektive länsstyrelse. Länsstyrelserna ska redovisa till vilka typer av insatser som ersättning enligt ovan nämnda förordning lämnas. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Länsstyrelsen har fördelat 3,9 miljoner kronor till nio olika kommunala utvecklingsprojekt (se redovisning på nästa sida). Tre av de beviljade projekten har som fokus att utveckla samverkan och organisation kring samhällsorenteringen. Alla tre projekten utgår från befintlig knutpunktssamverkan kring samhällsorientering i Skåne där en majoritet av kommunerna är representerade. Samtliga beviljade projekt bedöms på sikt öka kommunernas mottagningskapacitet då projekten fokuserar på att öka kvalitén i mottagandet med utgångspunkt i samverkan över organisationsgränserna. Länsstyrelsen har på grund av begränsade medel fått göra prioriteringar och avslå ansökningar om medel till andra intressanta utvecklingsprojekt. 137

138 Kommun Insats (rubrik): Beviljat Kort beskrivning av insatsen Hässleholm Kommunövergripande utbildning Lund Barn i start Lund Kristianstad Administrativt verktyg för hantering av samhällsorientering Gemensam organisation för samhällsorientering i Skåne Kristianstad SFI och praktik Kristianstad Föräldraledighetsprojekt Malmö stad Mötesplats Svalöv Samhällsorientering, Skåne Nordväst Tomelilla Folkhögskolespåret Kommungemensam utbildningsinsats, Hässleholm, Osby och Östra Göinge. Utbildningsdagar och workshop avseende integrationsinsatser för ensamkommande flyktingbarn. Vidareutveckling av BIS metoden gällande flyktingbarn och ensamkommande flyktingbarn, fokus på metodutveckling och spridning. Utveckling av länsgemensam webb/data program för anmälan och närvarorapportering avseende samhällsorientering, 27av Skånes kommuner. Projekt med syfte att ta fram en kommungemensam plan för hur samhällsorienteringen ska organiseras i Skåne, 27 skånska kommuner, med ambition att omfatta alla 33 kommunerna. Metodutveckling och samarbetsutveckling mellan kommun och arbetsförmedlingen avseende SFI och praktik för nyanlända inom etableringsreformen. Utveckla metoder för att nå nyanlända föräldralediga kvinnor med SFI och integrationsinsatser. Utveckling av mötesplats för ensamkommande barn och ungdomar i samarbete med idéburen sektor. 11 kommuner i nordvästra Skåne, utveckla samverkansformer för organisering av samhällsorientering för nyanlända flyktingar samt hur denna kan synkas med samhällsorentering för den utökade målgruppen för samhällsorentering. Utveckla lokal samverkan och integrationsinsatser, samarbete mellan Österlens folkhögskola, kommun och idéburen sektor, insatser avseende ensamkommande flyktingbarn. 138

139 RB 78. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skånes och Kronobergs län ska samla relevanta aktörer för ökat erfarenhets- och kunskapsutbyte i syfte att bidra till en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. Arbetet ska utgå från regionala utmaningar och framgångsfaktorer inom det urbana utvecklingsarbetet. Arbetet ska samordnas med Boverkets uppdrag avseende urbant utvecklingsarbete. Berörda länsstyrelser ska redovisa sina slutsatser av de erfarenhets- och kunskapsutbyten som genomförts samt vilka arbetsformer som använts. Uppdraget ska samordnas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Utmaningarna kring den urbana utvecklingen har en tydlig relation till andra övergripande uppgifter inom myndigheten som rör bland annat bostadsmarknadsfrågor, samhällsplanering och regional utveckling, sociala risker, integration och kompetensförsörjning till länet. Dessa frågor har också diskuterats i samband med att landshövdingen har besökt samtliga kommuner under året. Även andra kommunbesök, exempelvis relaterat till hemlöshetsuppdraget, berör urban utveckling. Det urbana utvecklingsarbetet påverkar många områden inom Länsstyrelsen exempelvis samhällsplanering, kulturmiljö, samhällsskydd och beredskap samt social hållbarhet. En avdelnings ledningsgrupp utgör därför styrgrupp för uppdraget. Under året har arbetet fokuserat på att stärka samverkan mellan de parter som ingår i uppdraget. En beredningsgrupp har formerats med representation från deltagande stadsdelar och Länsstyrelsen. Två regionala nätverksträffar har genomförts. Den 10 juni i Rosengård, Malmö, med målsättningen att identifiera roller, ansvar samt strukturer för samverkan i uppdraget. 27 personer deltog. Den 5 december genomfördes den andra nätverksträffen i Centrum-Öster i Landskrona, som fokuserade på stadens satsningar inom social omsorg, skola och bostadsrenovering mm för att stärka området. 29 deltagare var anmälda. Slutligen har en nationell nätverksträff arrangerats tillsammans med Boverket i Kristianstad på temat Forskning inom urbant utvecklingsarbete med 38 deltagare. Uppdraget om urban utveckling har genomförts i samverkan och dialog med övriga deltagande länsstyrelser, Boverket och Arbetsmarknadsdepartementet. En slutsats av uppdraget är att det finns ett stort samverkans- och samordningsbehov mellan olika aktörer som är verksamma i de stadsdelar som ingår i uppdraget. Samverkan eftersträvas även med aktörer som ligger utanför själva uppdraget, exempelvis idéburna organisationer, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samordning sker genom erfarenhets- och kunskapsutbyten, men det förekommer också samtal om gemensamma satsningar. Ytterligare en slutsats är att det urbana utvecklingsarbetet inte kan hanteras isolerat utan måste inkludera och integreras i det omgivande samhället. 139

140 RB 86. Länsstyrelserna ska redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om ickediskriminering och mänskliga rättigheter belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 punkten 5 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt bedöma resultatet av detta. Redogörelsen ska innehålla information om bl.a. hur länsstyrelserna samarbetat med andra berörda myndigheter samt vilka åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med dessa frågor. Åtgärder som har vidtagits för att följa upp länsstyrelsernas handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter ska redovisas särskilt. Länsstyrelsens har som ambition att arbeta integrerat och utifrån en helhetssyn med de sektorsövergripande perspektiven som anges i 5 länsstyrelseinstruktionen. Liksom under föregående år har Länsstyrelsen under 2013 arbetat aktivt med de mänskliga rättigheterna i syfte att leva upp till de nationella målen. Nedan ges exempel på hur Länsstyrelsen samarbetar, lyfter in, sätter fokus på och synliggör de mänskliga rättigheterna. Länsstyrelsens insatser inriktade på den egna verksamheten beskrivs under punkt 92. Utbildning om bemötande I samband med årets tillsynsvecka deltog ca 130 handläggare i en utbildning om bemötande i syfte att förbättra information och bemötandet vid tillsynsbesök och kontroller. Utbildningen genomfördes i form av forumteater; olika tillsynsscenarier spelades upp och kursdeltagarna fick gå in och förändra/rätta till händelsen utifrån olika perspektiv (värdesättande, strategiskt, narrativt, systemiskt, organisatoriskt och lösningsfokuserat). Som stöd för handläggarna har ett kompendium, Förenkla på riktigt, tagits fram som handlar om förhållningssätt och bemötande gentemot de personer som vi möter i vår profession. Utbildning om diskriminering för personliga ombud Länsstyrelsen anordnade den 22 mars 2013 tillsammans med (H)järnkoll en utbildningsdag om diskriminering som riktade sig till Skånes 45 personliga ombud. Dagen följdes upp på en träff med verksamhetsansvariga den 1 oktober. Syftet med dagen var att ge de personliga ombuden ökat stöd i hur det går att bistå klienter som blivit diskriminerade eller negativt särbehandlade, samt att erbjuda en plattform för erfarenhetsutbyte och samverkan i diskrimineringsfrågor. Utbildningen innehöll bland annat en föreläsning om diskrimineringslagstiftningen, samtal och workshop om normer och värderingar och en fördjupande diskussion om diskriminering och psykisk ohälsa. Studiebesök från Vitryssland Under en vecka i november deltog en grupp på 25 personer från Vitryssland i en kurs i mänskliga rättigheter vid Raoul Wallenberg Institutet i Lund. Gruppen bestod av personer verksamma i kommuner/regioner, idéburen sektor, vid universitet och departement, flera av dem högre chefer. Raoul Wallenberg Institutet kontaktade Länsstyrelsen med förfrågan om studiebesök och den 13 november kom gruppen och fick information om hur Länsstyrelsen arbetar med att implementera mänskliga rättigheter och jämställdhet i sin verksamhet och då i synnerhet inom Länsstyrelsens uppdrag inom social hållbarhet och samhällsbyggnad i stort. 140

141 Nationella minoriteter Under 2013 har Länsstyrelsen tagit initiativ till att bjuda in ett antal kommuner, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne till en förutsättningslös diskussion om hur vi som offentliga aktörer lever upp till vårt ansvar i enlighet med lagen om nationella minoriteter och språklagen. Vi delade erfarenheter och samtalade om möjlig samverkan. Mötet resulterade i att ett tjänstemannanätverk kommer att bildas som ska träffas ca två gånger per år. Vid varje träff kommer diskussioner att föras utifrån olika sakfrågor som är relevanta i sammanhanget, exempelvis äldreomsorg, skola och sjukvård. Länsstyrelsen har tagit på sig rollen som sammankallande för nätverket. Under 2013 har Länsstyrelsen samarbetat med Helsingborgs stad avseende deras initiativ kring romska samhälls- och hälsokommunikatörer. Initiativet är en del av stadens satsning inom ramen för Regeringens satsning på romsk inkludering. Länsstyrelsens samhälls- och hälsokommunikatörer har utbildat två romska kommunikatörer. Dessa kommunikatörer har också fått en kortare grundutbildning i barnets rättigheter, jämställdhet och mänskliga rättigheter. FN-dagen mot rasism Även 2013 har Länsstyrelsen medverkat i planering och genomförande av ett återkommande heldagsarrangemang på FN-dagen mot rasism den 21 mars. Arrangemanget äger rum på Malmö högskola. Ett 100-tal personer deltog på årets arrangemang som hade tema Likhet inför lagen. Planeringsgruppen för konferensen har under året utvidgats och består nu av Länsstyrelsen, Malmö stad, Malmö högskola, Region Skåne, ABF, Antidiskrimineringsbyrån i Malmö, Malmö FN-förening, ARF- Film och kultur för mänskliga rättigheter, Interfem, Stadsmissionen och tidskriften Mana. Planering för den 21 mars 2014 pågår och temat blir Antirasism och antirasister. Referensgrupp Hatbrott Malmö högskola bedriver forskningsprojektet Hatbrott i Skåne - orsaker, konsekvenser och stödinsatser som ska belysa problematiken kring hatbrott i Skåne utifrån flera infallsvinklar. Projektet ska pågå i 3,5 år och finansieras av Vetenskapsrådet och Brottsoffermyndigheten. Länsstyrelsen sitter med i projektets referensgrupp som ska ge input till forskarna om hur inriktningen på forskningen kan utvecklas, stämma av och diskutera forskningsresultaten samt stödja med kontakter och specialkunskap. Under 2013 har referensgruppen gett sina synpunkter på en nationell enkät om ungdomars attityder inom en rad olika områden av relevans för hatbrottsforskningen. Enkäten som nu ligger redo att distribueras vänder sig till ungdomar i åldern år. Huvudansvar för framtagande av enkäten har Forum för levande historia haft. Rapport om länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter När det gäller det länsstyrelsegemensamma arbetet har Länsstyrelsen Skåne fått i uppdrag av länsrådsgrupp 3 och länsstyrelsernas Chefsforum för social hållbarhet att ta fram ett kunskapsunderlag om länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter. I rapporten beskrivs länsstyrelsernas uppdrag om mänskliga rättigheter från 2004 och fram till idag. Rapporten innehåller även exempel på hur länsstyrelserna arbetar med att integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet. Rapporten mynnar ut i lärdomar och rekommendationer för det framtida arbetet. Uppföljning av länsstyrelsernas handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter Länsstyrelserna har, under ledning av länsrådet i Dalarna, sedan 2007 arbetat med insatser för att ta fram och genomföra den gemensamma antidiskrimineringsstrategin och handlingsplanen 141

142 för lika rättigheter och möjligheter. Dessa insatser har redovisats i länsstyrelsernas årsredovisningar för åren Länsstyrelsen Skåne har deltagit aktivt i arbetet med framtagande, genomförande och uppföljning av den gemensamma handlingsplanen. Länsstyrelsen har bland annat varit representerad i en styrgrupp för genomförande av handlingsplanen och samordnat en projektgrupp som arbetat med åtgärder kring utbildning och verksamhetsintegrering. Arbetet under 2013 har fokuserat på att slutföra vissa pågående åtgärder i handlingsplanen, uppföljning av arbetet och planering för hur ett fortsatt gemensamt arbete skulle kunna läggas upp. För en mer utförlig redovisning av det gemensamma arbetet med att följa upp länsstyrelsernas handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter hänvisas till Länsstyrelsen Dalarnas årsredovisning. Länsstyrelseinstruktion 5 4. vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Arbetet under 2013 har främst inriktats mot att säkerställa att tillgänglighets- och delaktighetsperspektivet synliggörs i verksamhetsplaneringen. I planeringsanvisningarna uppmanas cheferna att beakta de sektorsövergripande uppdragen i 5 länsstyrelseinstruktionen. Avdelningsplanerna ska tydligt omfatta mål och prestationer som integrerar perspektiven. Sakkunnig i mänskliga rättigheter ger stöd och vägledning i hur man i respektive verksamhet kan lyfta in ett tillgänglighets- och delaktighetsperspektiv i verksamheten. Sakkunnig erbjuder även stöd i genomförandet av insatserna. Arbetet följs upp i tertialuppföljningen och årsredovisningen. En ny policy och en flerårig handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter för Länsstyrelsen är färdig för beslut. Ett av inriktningsmålen är att Länsstyrelsen ska vara tillgänglig (lokaler, information och verksamhet) för såväl medarbetare som medborgare. Detta mål kommer att följas av konkreta insatser i avdelnings- och enhetsplaner. Exempel på genomförda insatser under 2013: Inom kulturmiljöarbetet är frågan om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ständigt närvarande. Ett exempel är att alla skyltar successivt anpassas för att ta hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning och för barn. Exempelvis placeras informationen i läsvänlig höjd (ca 1 m höga). Skylttexterna ses regelbundet över inför nytryckning med tanke på att de ska vara lättlästa och möjliga att förstå för de flesta. Bildtexter infogas och relateras till texten liksom svåra ord skrivs om i berättande form. Skyltarna är i regel översatta till engelska och tyska. I olika sammanhang lyfter Länsstyrelsen rapporten Tillgängliga natur och kulturområden som tagits fram av Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Handisam. Länsstyrelsen, Regionmuseet i Kristianstad och ägarna till Örnanäs, som utgör ett kulturreservat, samverkar för att göra kulturreservatet mer tillgängligt för alla och då särskilt för personer med funktionsnedsättning. Projektet som påbörjades under 2013 är tvåårigt och är bland annat finansierat genom kulturmiljöbidraget. Hittills har man i projektet tagit fram en hemsida och en vandringsslinga där information om byggnader och landskap hämtas med QR-koder till en smartphone. Ytterligare insatser kommer att genomföras under projektiden för att i större utsträckning tillgängliggöra reservatet för personer med funktionsnedsättning. Ett samarbete pågår med handikapporganisationer. 142

143 Vid granskning av ansökningar om stöd enligt Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. gör Länsstyrelsen en bedömning av om tillgänglighetsaspekter har beaktats vid utformningen av lägenheterna. Länsstyrelsen uppmärksammar de brister som finns i projekten och för en dialog med sökande gällande vilka förbättringar som behöver göras. Länsstyrelsen har under 2013 fortsatt sin satsning på klarspråk och anordnat klarspråksutbildning för ett flertal enheter. Vidare har Länsstyrelsen deltagit på tillgänglighetsseminarium i Skövde och fyllt på med kunskap om funktionsanpassningar för rörelsehindrade och synnedsatta. Personligt ombud Tillgång till personligt ombud är en rättighetsfråga, att personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning får stöd i att söka information om och få tillgång till vård- och stödinsatser som de har behov av. Under 2013 har Länsstyresen fördelat medel till de 24 kommuner som har inrättat verksamhet med personligt ombud. Länsstyrelsen har tillsammans med Socialstyrelsen arbetat för att stödja, utveckla och följa upp verksamheten genom att medverka vid de personliga ombudens nätverksträffar. Särskilda kompetenshöjande insatser har genomförts kring hemlöshet, diskriminering och våld i nära relationer. Även verksamhetsanordnarna har bjudits in till dialog kring aktuella frågor. Till detta möte bjöds även in de nio kommuner, som saknar ombud. Länsstyrelsen har informerat kommunerna i länet om den nya förordningen på området. I några kommuner pågår diskussion om att starta verksamhet. De medel som från 2013 utgår till länsstyrelsernas handläggning och administration ökar Länsstyrelsens förutsättningar att på nytt initiera frågan om inrättande av verksamhet med personligt ombud i övriga kommuner. Bedömning av resultat: De kommuner som har inrättat personligt ombud är nöjda med verksamheten då den ger möjlighet att komma i kontakt med och ge stöd till personer med allvarliga och långvariga psykiska funktionsnedsättningar. 5. integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering Liksom föregående år har fokus i det interna arbetet under 2013 varit att säkerställa att perspektivet mänskliga rättigheter lyfts in i Länsstyrelsens verksamhetsplanering. I planeringsanvisningarna uppmanas cheferna att beakta de sektorsövergripande uppgifterna i 5 länsstyrelseinstruktionen i sin planering. Avdelningsplanerna ska tydligt omfatta mål och prestationer som integrerar perspektiven. Sakkunnig i mänskliga rättigheter ger stöd och vägledning i hur man i respektive verksamhet kan lyfta in perspektivet mänskliga rättigheter. Sakkunnig erbjuder även stöd i genomförandet av insatserna. Arbetet följs upp i tertialuppföljningen och årsredovisningen. Redan under 2012 påbörjades ett arbete med att ta fram en ny policy och en handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter. Arbetet med policyn och handlingsplanen har fortgått under 2013 och vid årsskiftet fanns ett färdigt beslutsunderlag. Policyn har ett långsiktigt perspektiv och uttrycker Länsstyrelsens vilja, mål, inriktning och omfattning för arbetet med lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen är treårig men kommer att justeras årligen utifrån 143

144 avdelnings- och enhetsplanernas innehåll. Samtliga insatser i handlingsplanen ska återfinnas som prestationer i avdelnings- eller enhetsplanerna för respektive verksamhetsår som planen gäller. Planen följs upp av avdelnings-/enhetschefer vid tertialuppföljningarna och årsredovisningen. Detta sker i samverkan med personalorganisationerna. Planen, som inkluderar alla diskrimineringsgrunder, omfattar såväl Länsstyrelsens interna organisation (arbetsgivarens aktiva åtgärder mot diskriminering) som den verksamhet Länsstyrelsen bedriver (förverkliga rättigheterna i verksamheten). Planen innehåller bland annat kunskapshöjande insatser om mänskliga rättigheter och skyddet mot diskriminering. Liksom tidigare år ägnas särskild uppmärksammas åt mänskliga rättigheter och skyddet mot diskriminering i samband med introduktionsutbildningen för nyanställda som hålls två gånger per år har. Workshops/seminarier kring verksamhetsintegrering erbjuds enheterna. Verksamhetsansvarig chef ska följa upp hur perspektivet beaktats i verksamheten och identifiera behov av utbildning, metodstöd och insatser inför nästkommande verksamhetsår. 144

145 Organisationsstyrning En ny varumärkesplattform har beslutats under året som tar utgångspunkt i Länsstyrelsens uppdrag och syftar till att tydliggöra roll, vision och kärnvärden. I verksamhetsplanen för 2013 beskrivs Länsstyrelsens mål och prioriteringar som har varit gemensamma för hela myndigheten. Prestationer knutna till varje mål beskrivs i avdelnings- och enhetsplaner. Länsstyrelsen har under 2013 kraftsamlat under kring fyra områden: Strategiska sakfrågor: avvägning i markanvändningsfrågor, integration, biologisk mångfald och klimat och energi Tydliga och samlade besked i tidiga skeden Träffsäker tillsyn Ökat kundfokus genom kortare handläggningstider De övergripande prioriteringarna genomförs med stöd av: kompetensutveckling och - försörjning, samverkan med andra myndigheter och aktörer samt att göra Länsstyrelsens uppdrag tydligare gentemot länsstyrelsens brukare och samverkanspartners. Uppföljning av verksamheten, användning av resurser, sjukfrånvaro m.m. samt en aktualisering av riskbedömningar görs varje tertial. Länsstyrelsen deltar aktivt i det länsstyrelsegemensamma projektet Ledningsinformation i samverkan (LISA). LISA syftar till att utveckla länsstyrelsernas ledning och styrning genom att i ett länsstyrelsegemensamt beslutsstödsverktyg ge tillgång till relevant, tillförlitlig och jämförbar information för att styra, följa upp och analysera verksamheten. Insynsrådet Länsstyrelsens insynsråd har sammanträtt fyra gånger under året och har valt att arbeta tematiskt. Under 2013 har teman varit bland annat Länsstyrelsens integrationsuppdrag, prövning av miljöfarliga verksamheter och hur möter vi regeringens och omvärldens krav samt arbetet med ledarskapsfrågor på Länsstyrelsen. Under hösten gjordes ett besök hos en markägare med många kontakter med Länsstyrelsen, liksom ett besök på Söderåsens nationalpark för att få information om och diskutera samverkan med markägare i omgivningarna. Vid årets sista möte diskuterades skånsk bostadsförsörjning samt pågående forskning inom området och Länsstyrelsens roll och uppdrag. Systematiskt förbättringsarbete Länsstyrelsens arbete med att införa ett leaninspirerat arbetssätt har fortsatt under Detta arbete har resulterat i ett flertal kompetensutvecklande insatser såsom lean-spel, träningsprogram för myndighetens ledningsgrupp samt test av lean i delar av verksamheten. 145

146 Intern styrning och kontroll Länsstyrelsen arbetar löpande med att utveckla den interna styrningen och kontrollen för att säkerställa att Länsstyrelsens verksamhet bedrivs i enlighet med myndighetsförordningens krav. Länsstyrelsen har dokumenterat hur arbetet med intern styrning och kontroll ska bedrivas inom myndigheten. Riskhantering En myndighetsövergripande riskanalys genomförs två gånger per år. Utgångspunkten är verksamhetskraven i myndighetsförordningen, regleringsbrevet, länsstyrelseinstruktionen och myndighetens verksamhetsplan för aktuellt verksamhetsår. Riskanalysen på avdelningsnivå är integrerad i myndighetens tertialuppföljning. Verksamheten ska identifiera eventuella nya risker samt följa upp befintliga risker, tre gånger per år. Utgångspunkten är olika styrdokument som regleringsbrev, verksamhetsplan samt avdelningsplaner och enhetsplaner. Genomgång av den interna styrningen och kontrollen Den första genomgången av den interna styrningen och kontrollen under föregående år sker inför landshövdingens undertecknande i årsredovisningen. Länsöverdirektören presenterar ett underlag till landshövdingen som bland annat innehåller en bedömning av risken över att de fyra verksamhetskraven i myndighetsförordningen inte uppnås. Underlaget beskriver aktuell status för den interna styrningen och kontrollen och bygger på respektive avdelningschefs bedömning av sin verksamhet. En andra genomgång av systemet sker vid ett sammanträde där landshövding, länsöverdirektör och ledningsgrupp deltar. Mötet benämns ledningens genomgång. Inför mötet sammanställs uppföljningen av tertial 3, resultatet av revisioner, brukarundersökningar, miljöledningssystem, säkerhetsarbete, informationssäkerhetsarbetet samt kraven enligt förordningen om systematiskt arbetsmiljöarbete. 146

147 Personaluppgifter Enligt kraven i FÅB 3 kap 3 ska myndigheter redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. (Förordning 2008:747) Återrapportering Redovisa en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Länsstyrelsen är en kunskapsintensiv organisation. Som arbetsgivare har Länsstyrelsen ett ansvar för att våra medarbetare är rustade för förändringar föranledda av kommande uppdrag. Länsstyrelsen har under 2013 haft en fortsatt restriktiv hållning till ny- och ersättningsrekryteringar. För att kunna genomföra de myndighetsövergripande prioriteringarna för 2013 har det krävts ett strategiskt och systematiskt arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Med strategisk kompetensförsörjning behåller, utvecklar och attraherar Länsstyrelsen den kompetens myndigheten behöver. Detta förutsätter att Länsstyrelsen förutser framtidens behov och kompetens, har effektiva former för kompetensöverföring och uppmuntrar rörlighet. Under 2013 har kompetensförsörjningsfrågorna därför ännu tydligare integrerats i den ordinarie planeringsprocessen. På så vis säkerställer Länsstyrelsen att kompetensförsörjningen alltid relateras till verksamhetens behov och målsättningar. Myndighetens samordningsuppdrag och vår ambition att ge tydliga och samlade besked innebär att våra medarbetare också behöver stärka sin generalistkompetens. En viktig insats under året har därför varit att fortsätta initiativen från 2012 att avsätta tid och resurser för erfarenhetsutbyte mellan enheter och avdelningar samt andra insatser som syftar till att skapa en helhetssyn i myndighetens samlade uppdrag. Under 2013 har därför följande initiativ genomförts: Under 2012 initierades ett handläggarprogram med sjutton medarbetare från olika avdelningar. Erfarenheterna från detta första program har under 2013 utvecklat programkonceptet och ett förnyat handläggarprogram har genomförts under året års handläggarprogram omfattade 18 medarbetare från 5 avdelningar. Efter avslutat program är erfarenheterna från såväl deltagare som ledning mycket positiva och satsningen kommer att fortsätta även under Under året har fyra chefer nyttjat möjligheten till återkommande samtal med extern coach. Satsningen är ett led i att stärka våra chefer i enlighet med Länsstyrelsens kärnvärden, chefspolicy och chefskompetenser. Länsstyrelsen deltagande i ett samarbete med andra statliga myndigheter om mentorsprogram med syfte att kompetensstärka myndigheternas chefer har fortsatt och fördjupats under året. 147

148 2013 har det genomförts ett flertal grupputvecklingsinsatser både på lednings- som medarbetarnivå. Syftet med dessa har varit att stärka och utveckla på såväl grupp- som individnivå. Exempel på återkommande insatser som fortsatt under 2013: Myndighetens ställföreträdande chefer har genomgått en arbetsmiljöutbildning med tillhörande diplomering/certifiering. Syftet är att ställföreträdarna även utifrån arbetsmiljölagens regler ska kunna träda in vid ordinarie chefs frånvaro. För samtliga chefer har det hållits seminarier rörande arbetsrättsliga frågor, lönesättning samt samtalsmetodik. Länsstyrelsen deltar även aktivt i de för länsstyrelserna gemensamma ledarutbildningarna, både vad gäller deltagare som föredragshållare. Under våren har en begränsad medarbetarundersökning/screening genomförts. Resultatet av undersökningen, tillsammans med genomförda skyddsronder, utvecklingssamtal med mera mynnat ut i handlingsplaner med mål att ytterligare förbättra medarbetarnas upplevda arbetsmiljö. Länsstyrelsen har fortsatt arbetet med att nå en effektivare och mer ändamålsenlig lönebildningsprocess. Tillsammans med våra fackliga organisationer har under hösten en överenskommelse om att flytta lönerevisionsdatum till den 1 april tecknats. Syftet med överenskommelsen är att möjliggöra en reell koppling mellan lönebildnings- och budgetprocess för att ytterligare stärka lönebildningen som ett medel för god verksamhetsutveckling. 148

149 Tabell över sjukfrånvaro i enlighet med 7 kap. 3 FÅB ) ) Kön Ålder Antal anställda Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (%) Sjukfrånvaro 60 dgr och längre i förhållande till total sjukfrånvaro (%) Antal anställda Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (%) Sjukfrånvaro 60 dgr och längre i förhållande till total sjukfrånvaro (%) Män ,7 0,0 8 2,3 0, ,6 7, ,4 9, ,0 22,6 80 0,9 0,0 Alla 196 1,7 29, ,2 9,0 Kvinnor ,6 0,0 21 1,9 0, ,6 33, ,8 44, ,8 17, ,3 5,2 Alla 351 3,5 50, ,2 50,0 Samtliga ,4 0,0 29 2,0 0, ,9 27, ,9 38, ,1 18, ,7 4,2 Alla 547 2,8 46, ,5 42,2 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 1) Beräkningen av antalet anställda har förändrats i förhållande till ÅR 2012 och anger numera totala antalet individer som varit anställda någon gång under året i stället för genomsnittligt antal anställda under året. Både 2012 och 2013 års värden i tabellen utgår från det nya beräkningssättet. Kommentar Den totala sjukfrånvaron har gått upp något under 2013 jmf Framförallt är det den långa sjukfrånvaron, längre än 60 dagar, som ökat inom grupperna män respektive kvinnor äldre än 50 år. 149

150 ÅRET I SIFFROR Tabell A - Verksamhetskostnader VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet Övrig förvaltning Trafikföreskrifter m.m Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Regional tillväxt Infrastrukturplanering Hållbar samhällsplanering och boende Stöd till boende Energi och klimat Kulturmiljö Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Övergripande och gemensam för naturvård och miljöskydd Tkr 2012 Tkr 2011 Tkr Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden Prövning och tillsyn för skydd av naturen Vattenverksamhet Mineral-och torvfyndigheter Miljöfarlig verksamhet Övrig miljö-och hälsoskydd Förorenade områden, efterbehandling Restaurering Lantbruk och landsbygd Fiske Folkhälsa Jämställdhet Nationella minoriteter Mänskliga rättigheter Barnperspektivet Integration SUMMA PRODUKTION Myndighetsövergripande verksamhet Administration och intern service SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN Resurssamverkan TOTALSUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER ENL RESULTATRÄKNINGEN Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Definition av resurssamverkan: Med offentlig resurssamordning menas att en myndighet har rätt att mot avgift helt eller delvis samordna sitt resursutnyttjande avseende varor och tjänster med en annan myndighet, kommun eller landsting (s.k. sambruk). Skriftliga avtal om samordningen bör träffas mellan de berörda parterna. Ansvarsfördelningen mellan Kommentarer myndigheterna Tabell bör läggas A fast. Kostnadsmassan har ökat med ca 9% jämfört med föregående år. Länsstyrelsen har fått förstärkningar på ramanslaget framförallt för överklagande av PBL-ärenden (40) samt MPDverksamheten (55), vilket återspeglas i tabellen. Under året har också externfinansierad

151 verksamhet inom bland annat förorenade områden (57) och restaurering (58) intensifierats. Även inom Lantbruk och landsbygd (60) ser vi en ökad aktivitet. Kostnader för administration och intern service (11) ökar med ca 4 mnkr jämfört med I denna ökning återfinner vi bland annat en länsstyrelseövergripande satsning på processutveckling och lean-inspirerat arbetssätt samt en förstärkning av EU-kompetens. Andel kostnad i produktion ökar något i förhållande till myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service. 151

152 Tabell B Verksamhetskostnader 2013 VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande Kostnader exkl OH OH Kostnader Kostnader inkl OH verksamhet Tkr % Tkr % Tkr % Övrig förvaltning ,0% ,4% ,5% 25 Trafikföreskrifter m.m ,4% 650 0,7% ,6% Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor ,5% ,5% ,3% Regional tillväxt ,9% 759 0,8% ,1% 34 Infrastrukturplanering ,5% 716 0,8% ,6% 40 Hållbar samhällsplanering och boende ,9% ,4% ,9% 41 Stöd till boende 561 0,1% 223 0,2% 783 0,2% 42 Energi och klimat ,0% ,5% ,3% 43 Kulturmiljö ,0% ,7% ,6% Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar ,7% ,5% ,5% Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd ,0% ,0% ,4% Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden ,9% ,9% ,0% Prövning och tillsyn för skydd av naturen ,8% ,5% ,2% 53 Vattenverksamhet ,6% ,3% ,7% 54 Mineral- och torvfyndigheter 82 0,0% 4 0,0% 86 0,0% 55 Miljöfarlig verksamhet ,3% ,5% ,1% 56 Övrig miljö-och hälsoskydd ,4% 670 0,7% ,6% 57 Förorenade områden, efterbehandling ,1% ,4% ,9% 58 Restaurering ,9% 584 0,6% ,1% 60 Lantbruk och landsbygd ,9% ,6% ,3% Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Fiske ,1% 859 0,9% ,4% 70 Folkhälsa ,2% ,8% ,7% 80 Jämställdhet ,9% ,1% ,1% 81 Nationella minoriteter 2 0,0% 0 0,0% 2 0,0% 82 Mänskliga rättigheter 945 0,2% 383 0,4% ,3% 85 Integration ,6% ,0% ,5% SUMMA PRODUKTION ,0% ,0% ,0% 10 Myndighetsövergripande verksamhet ,3% 11 Administration och intern service ,7% SUMMA VERKSAMHETS- KOSTNADER EXKL RESURSSAMV ,0% ,0% 99 Resurssamverkan Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen Myndighetsövergripande, adm och intern service uppdelat på: Nivå 1 ( ) ,3% Nivå 2 ( , ( ) ,1% Nivå 3 ( ) ,5% Personalkostnad produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-9)

153 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell B Kostnadsfördelningen mellan sakområdena är tämligen konstant mellan åren. Andel kostnad för produktion ökar något i förhållande till kostnad för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service (75,2% 2012, 75,0% 2011) 153

154 Tabell C Årsarbetskrafter VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet 2013 årsarb 2013 årsarb 2013 årsarb 2012 årsarb 2011 årsarb totalt varav kvinnor varav män totalt totalt Övrig förvaltning 22,4 15,0 7,4 21,7 19,4 25 Trafikföreskrifter m.m. 2,4 1,8 0,6 2,0 2,2 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 25,8 18,2 7,6 27,5 28,0 30 Regional tillväxt 2,5 0,7 1,7 3,3 3,7 34 Infrastrukturplanering 2,2 1,6 0,5 2,0 1,9 40 Hållbar samhällsplanering och boende 29,0 22,1 6,9 23,1 26,5 41 Stöd till boende 0,9 0,9 0,0 1,0 1,4 42 Energi och klimat 5,0 4,3 0,7 2,8 4,0 43 Kulturmiljö 8,8 3,5 5,3 9,7 12, Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 10,8 3,5 7,3 9,8 10,7 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd 19,5 12,1 7,4 34,3 34,1 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden 48,4 20,0 28,4 43,8 41, Prövning och tillsyn för skydd av naturen 6,2 3,4 2,8 5,5 5,4 53 Vattenverksamhet 15,3 8,7 6,6 16,3 18,3 54 Mineral- och torvfyndigheter 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 55 Miljöfarlig verksamhet 24,2 14,0 10,2 14,0 13,6 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 2,5 1,6 0,9 2,0 1,4 57 Förorenade områden, efterbehandling 13,5 8,0 5,6 10,8 9,4 58 Restaurering 2,3 1,0 1,3 1,5 1,6 60 Lantbruk och landsbygd 86,6 62,1 24,5 84,1 84,7 Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Fiske 2,9 1,0 1,9 3,5 2,6 70 Folkhälsa 5,9 4,0 1,9 5,3 6,3 80 Jämställdhet 3,4 3,4 0,1 3,0 3,5 81 Nationella minoriteter 0,0 0,0 0,0 0,0 82 Mänskliga rättigheter 1,3 1,3 0,0 0,9 83 Barnperspektivet 0,0 85 Integration 14,7 9,0 5,8 14,8 14,6 SUMMA PRODUKTION 356,6 221,2 135,4 342,7 347,8 10 Myndighetsövergripande verksamhet 17,8 11,0 6,8 23,6 23,5 11 Administration och intern service 40,2 27,3 13,0 28,4 27,3 SUMMA ÅRSARBETSKRAFTER EXKL RESURSSAMVERKAN 414,6 259,5 155,2 394,7 398,6 Resurssamverkan 3,1 1,8 1,2 3,2 1,3 TOTALT ANTAL ÅRSARBETSKRAFTER 417,7 261,3 156,4 397,9 399,9 1) 1 årsarbetskraft = timmar Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso 154

155 Kommentarer Tabell C Antal årsarbetskrafter har ökat med ca 20 efter att ha legat still Ökningen återfinns främst inom hållbar samhällsplanering och boende, miljöfarlig verksamhet, förorenade områden efterbehandling samt myndighetsövergripande verksamhet och administration och service. Reduktionen inom VÄS 50 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd är en effekt av ökad stringens i tidredovisningen och motsvaras av ökningar inom övriga VÄS-koder i 5-serien. Tabell D Representation Kostnader för representation Totalt tkr Per åa kr Totalt tkr Per åa kr Totalt tkr Per åa kr Intern representation (undergrupp 496 i baskontoplanen) Extern representation (undergrupp 552 i baskontoplanen) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell D Länsstyrelsen representationspolicy karaktäriseras av återhållsamhet. Den interna representationen har ökat jämfört med 2012 men totalt sett fortsätter myndighetens representationskostnader att minska. 155

156 Tabell E Lokaler Lokalkostnader Residens Lokalkostnader (tkr) Lokalyta (m 2 ) Lokalkostnad per m 2 (kr) Lokaler 1) Lokalkostnader (tkr) Lokalyta (m 2 ) Lokalkostnad per m 2 (kr) Lokalkostnader per årsarbetskraft (tkr) Lokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) Kontorslokaler 2) Kontorslokalyta (m 2 ) Kontorslokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) SUMMA LOKALKOSTNADER ) Med lokaler avses samtliga utrymmen förutom residenset såsom kontorslokaler, förråd, källare och garage. Med lokalkostnader avses hyra, lokalvård, larm och bevakningskostnader, avskrivningskostnader m.m. 2) Med kontorslokaler avses ytor ovan mark såsom kontorsrum, biytor som korridorer, toaletter, trapphus, närarkiv, närförråd etc. Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer Tabell E Lokalkostnaderna ökar något jämfört med Ökningen består av gängse indexuppräkning av hyresavtalet samt något ökade kostnader för lokalvård. Lokalkostnaden per årsarbetskraft ligger tämligen konstant kring 49 tkr. Med ett ökat antal medarbetare har lokalytan per årsarbetskraft minskat något. Redogör även för följande: Planerade större lokalförändringar Under 2014 är två större lokalförändringar planerade att genomföras p.g.a. lokalhyresavtal som löper ut. Det gäller hyresavtalen för kontoret i Kristianstad och för Öresund Direkt i Malmö. Lokalförändringarna vid kontoret i Kristianstad gäller det befintliga kontoret där lokalerna anpassas efter nya förutsättningar samtidigt som en större flexibilitet ska uppnås vid eventuell ökning respektive minskning av antalet arbetsplatser. Öresund Direkt flyttar till nya och mer ändamålsenliga lokaler i Malmö i närheten av Malmö Central. 156

157 Tabell F Redovisning av ärenden 2013 (samtliga ärenden oavsett databas) A B C D E F G Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) Ingående balans Antal inkomna ärenden (exkl upprättade ärenden) 157 Antal upprättade ärenden Antal beslutade ärenden Utgående balans (F=B+C+D- E) Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år Övrig förvaltning (20-21) varav stiftelser (206) varav allmän kameraövervakning (211) varav bevakningsföretag m.m (212) Trafikföreskrifter m.m. (25) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanering (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Energi och klimat (42) Kulturmiljö (43) Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45) varav tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52)

158 Vattenverksamhet (53) varav tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenade områden, efterbehandling (57) varav tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575) Restaurering (58) Lantbruk och landsbygd (60) 1 varav stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norbottens län (61) Fiske (62) Folkhälsa (70) Jämställdhet (80) Nationella minoriteter (81) Mänskliga rättigheter (82) Integration (85) Summa Varav Vattenmyndighetens ärenden Varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 1) Inkl. lantbruks- och jordbrukarstödsärenden registrerade hos Jordbruksverket 2) Inkl. strukturfondsärenden registrerade hos Jordbruksverket Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina, Jordbruksverket och Boverket 158

159 Kommentarer Tabell F Övergripande kommentarer Ärendebalansen har minskat med ca 5 procent under året. Till del beror det på specifika satsningar på hantering av äldre ärenden, vilka minskat från 701 st 2012 till Regeringens satsning på koncentration av MPD-verksamheten och handläggning av överklagande av PBL-ärenden har gett utslag på ärendebalanserna, likaså Länsstyrelsens satsning på processutveckling och lean-inspirerat arbetssätt. Antal inkomna ärenden har ökat med ca jämfört med föregående år. Merparten av ökningen ligger inom lantbruk och landsbygd (60) med en ökning om ca 10 procent eller ca ärenden. Antal upprättade ärenden har minskat från ca st 2012 till ca st I princip hela minskningen återfinns inom lantbruk och landsbygd (60). Antal beslutade ärenden är i paritet med föregående år (ca 1 procent lägre). För stiftelser (206) minskar de balanserade ärendena avsevärt. Länsstyrelsernas gemensamma nationella databas för stiftelser via Internet används av medborgarna för sökande efter ändamål alternativ efter en viss stiftelse. Tjänsten avlastar länsstyrelsen från frågor från personer intresserade av bidrag och stipendier. Trafikföreskrifter (25) har också en kraftigt minskad ärendebalans. Inkommande ärenden har minskat jämfört med föregående år samtidigt som vi avslutat något fler ärenden. Hållbar samhällsplanering och boende (40). Lean-inspirerat arbetssätt har medfört att flödet snabbats upp, vilket gett god effekt på ärendebalansen. 159

160 Tabell G Redovisning av överklagade ärenden 2013 (samtliga ärenden oavsett databas) A B C D Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) 160 Antal överklagade ärenden 1 Antal överklagade ärenden som Varav antal ändrade ärenden 3 avgjorts i högre instans Övrig förvaltning (20-21) varav stiftelser (206) varav allmän kameraövervakning (211) varav bevakningsföretag m.m (212) Trafikföreskrifter m.m. (25) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanering (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Energi och klimat (42) Kulturmiljö (43) Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45) varav tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenade områden, efterbehandling (57) varav tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575)

161 Restaurering (58) Lantbruk och landsbygd (60) varav stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (61) Fiske (62) Folkhälsa (70) Jämställdhet (80) Nationella minoriteter (81) Mänskliga rättigheter (82) Integration (85) Summa varav Vattenmyndighetens ärenden varav Miljöprövningsdelegationens ärenden ) Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans. 2) Avser de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till Länsstyrelsen under ) Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till Länsstyrelsens beslut. Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina Kommentarer Tabell G Länsstyrelsens beslut håller sig väl i högre instans. Antal överklagade ärenden har minskat med 165 st (ca 12 %) jämfört med föregående år. Samtidigt har antal avgjorda ärenden i högre instans ökat med 124 st (ca 18 %). Antal ändrade beslut ökar relativt antal avgjorda i högre instans ändrades ca 19 procent av ärenden avgjorda i högre instans jämfört med föregående år då andelen var ca 14 procent. Minskningen av antal överklagade ärenden finner vi främst inom Lantbruk och landsbygd (60), samtidigt ser vi en ökning inom Hållbar samhällsplanering och boende (40). Ökningen av ärenden avgjorda i högre instans finns främst inom Djurskydd (282) och Lantbruk och landsbygd (60). 161

162 Tabell H Handläggningstider Ärendegrupp Mål (dgr) Utfall % Median dagar VÄS-KOD Beskrivning Anmälan svenskt medborgarskap Ansökan strö ut aska Ändringsanmälan stiftelser Anmälan om allmän kameraövervakning Ansökan om allmän kameraövervakning Bevakningsföretag - ansökan godkännande personal 14 1) Ansökan enl. 16 Djurskyddslagen 90 2) Ansökan om förprövning djurstall 56 3) Djurförbudsprövning Detaljplaner - begäran om yttrande Överklagade kommunala beslut PBL - detaljplaner 150 1) Överklagade kommunala beslut PBL - bygglov 180 1) Fornminnen - ansökan tillstånd ingrepp fast fornlämning Fornminnen - avverkning Kyrkliga kulturminnen - ansökan Överklagade kommunala beslut Miljöbalken Tillstånd och dispenser avseende naturskydd Samråd enl. 12 kap 6 Miljöbalken Granskning kommunal strandskyddsdispens Anmälan om vattenverksamhet enl. 11 kap. Miljöbalken. Prövning miljöfarlig verksamhet 9 kap. - prövning MPD )4) Anmälan ändring tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet Ansökan om prövning av avfall och producentansvar Anmälan om avfall och producentansvar Ansökan om förvärvstillstånd för jordbruksfastigheter Ansökan om yrkesfiskelicens Ansökan om förordnande fisketillsyningsman Fiskevård - Ansökan tillstånd flyttning, utplantering Mål (dgr) Utfall måluppfyllelse % VÄS-KOD Beskrivning Ansökan om stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder 1)

163 varav företagsstöd 120 1) varav projektstöd/prokul/egenkul 120 1) varav PROLAG 120 1) varav miljöinvesteringar 120 1) Utbetalning av stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder 90 1) varav företagsstöd 90 1) varav projektstöd/prokul/egenkul 90 1) varav PROLAG 90 1) varav miljöinvesteringar 90 1) Beskrivning av tabellen Fr.o.m har länsstyrelserna infört gemensamma diarieföringsrutiner för dessa grupper. Varje län har satt upp mål utifrån det antal dagar det är rimligt att merparten av ärenden ska beslutas inom. 90 procent av ärendena eller mer förväntas beslutas inom den uppsatta tiden. Utfallskolumnen visar hur stor andel som faktiskt beslutades inom uppsatt tid. För att få jämförelsetal över tid och mellan länsstyrelserna, oberoende av mål, redovisas även median för (för ärendegrupp 602 redovisas endast andel av ärendena som beslutats inom uppsatt måltid, likt tidigare år). De ärendegrupper som är nya eller justerade för 2013 redovisas ej för ) Målet är gemensamt för samtliga 21 länsstyrelser 2) Målet är satt från komplett ansökan. Reglerad tid 90 dagar enl. Jordbruksverkets föreskrift D4 (2010:52) 3) Målet är satt från komplett ansökan. Reglerad tid 56 dagar enligt Jordbruksverkets föreskrift L35 4) Målet är satt från komplett ansökan enligt regeringsuppdrag S2011/10148/SFÖ Källa: Ärendehanteringssystemet Platina och Jordbruksverket Kommentarer Tabell H För 2013 mäts merparten av handläggningstiderna för första gången mot maxtidsmål. Målsättningen är att 90 procent av ärendena inom respektive VÄS-grupp ska handläggas inom uppsatt måltid. VÄS-kod 602 stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder följs upp per måluppfyllelse i procent, enligt Jordbruksverkets riktlinjer. Tabellen visar att endast 6 av 30 VÄS-grupper når upp till uppsatt mål. Under 2013 har Länsstyrelsen jobbat mycket med processutveckling och samtidigt satsat på att arbeta bort gamla ärendebalanser. Detta har inneburit att många äldre ärenden avslutats, vilket påverkar utfallet i tabellen negativt. Tabell F visar hur ärendebalansen minskat med 536 ärenden (ca 5 %) under året. Antal ärenden äldre än två år har minskat med 72 st. 211 Ansökan om allmän kameraövervakning (63 %). Ansökan är sällan komplett och det tar ofta lång tid för sökanden att komplettera på ett nödvändigt sätt. 212 Bevakningsföretag ansökan godkännande personal (30 %). Det lagstadgade remissförfarandet med Säkerhetspolisen för godkännande av väktare i bevakningsföretag fördröjer handläggningen och medför att handläggningstiden oftast inte kan följas. 282 Djurförbudsprövning (43 %). Ett stort antal ärenden äldre än två år har avgjorts under året (121 st). 163

164 403 Överklagade kommunala beslut PBL bygglov (41 %). Många äldre ärenden är avgjorda i samband med att ärendebalanser betats av. Lean-inspirerat arbetssätt har införts under året, vilket tagit arbetstid i anspråk men också gett effekt på handläggningstiden. 431 Fornminnen avverkning (68), 433 Kyrkliga kulturminnen ansökan (64 %). Utfallet speglar resursbrist avseende bemanning i kombination med flera sjukskrivningar och personalomsättning under året. En resursförstärkning har genomförts som förväntas få genomslag avseende 433 under kommande år. En satsning på att avsluta mycket gamla ärenden innebär att enskilda ärenden får ett stort genomslag på utfallet främst inom Tillstånd och dispenser avseende naturskydd (66 %). Längre handläggningstider p.g.a. vakanser och personalomsättning är en del av förklaringen samt att handläggargruppen under hösten prioriterat många äldre öppna ärenden, vilket tillfälligt genererar längre handläggningstider i uppföljningen. 551 Prövning miljöfarlig verksamhet 9 kap. - prövning MPD (63 %). I samband med koncentrationen av MPD-verksamheten övertog Länsstyrelsen Skåne ett antal äldre ärenden. Under året har stort fokus legat på att arbeta bort den så kallade JK-balansen. En cold-case grupp har framgångsrikt arbetat med detta. 602 Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder (49 resp 54%). Under 2013 har vi beslutat en mängd ärenden som legat och väntat på budgetutrymme och när de slutligen avslogs påverkas siffrorna negativt. Handläggningstiderna påverkas också av många ärenden måste kompletteras och att kompletteringstiderna ofta är långa. Många företagare inte helt klara i sin tanke kring hur de vill genomföra sin investering. Ofta behöver de tid för att få till en komplett ansökan med lånelöfte, tillstånd etc, men väljer ändå att skicka in en ansökan till oss innan. 164

165 Avgiftsbelagd verksamhet Belopp angivna i tkr Verksamhet Offentligrättslig verksamhet 2013 intäkter 2013 kostnader 2013 nettoutfall 2013 nettobudget 2013 ackumulerat utfall 2012 intäkter 2012 kostnader 2012 nettoutfall 2011 ackumulerat utfall Registreringsavgift för jaktområden Djur och lantbruk (avgift för extra kontroller m.m.) Delgivning Upplåtelseverksamhet på renbetesfjäll/ovan odlingsgräns Övrig offentligrättslig verksamhet Uppdragsverksamhet Resurssamordning Övrig uppdragsverksamhet Summa totalt fördelat på Summa offentligrättsligt Summa uppdragsverksamhet Tabellen visar intäkter, kostnader och utfall för länsstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet, enligt den indelning för återrapportering som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras i regleringsbrevet. Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso Kommentarer avgiftsbelagd verksamhet Fördelning av kostnader avseende uppdragsverksamhet år 2012 är korrigerad och överensstämmer ej med fördelning enligt årsredovisningen

166 Sammanställning över väsentliga uppgifter Sammanställningen är gjord enligt enl. 2 kap. 4 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Belopp angivna i tkr Låneram i Riksgälden Beviljad Utnyttjad Räntekontokredit i Riksgälden Beviljad Utnyttjad Räntekonto Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter som disponeras Budget Utfall Avgiftsintäkter som inte disponeras Budget Utfall Anslagskredit Utgiftsområde 01 Rikets styrelse Länsstyrelserna m.m. Beviljad Utnyttjad Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regionala tillväxtåtgärder Beviljad Utnyttjad Anslagssparande Utgiftsområde 01 Rikets styrelse Länsstyrelserna m.m. Summa anslagssparande Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 166

167 Regionala tillväxtåtgärder Summa anslagssparande Bemyndiganden Personal - Därav intecknade åtaganden med stöd av anslagssparande Tilldelat Åtaganden Antal årsarbetskrafter 1) 417,70 397,90 399,89 413,91 459,09 Medeltal anställda 1) Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring ) Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med 1760 timmar (220 dagar x 8 timmar). Medeltalet anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer baserat på mätningar den sista dagen varje månad under året. Mätmetod finns dokumenterad. Kommentar: Balanserad kapitalförändring har under 2013 justerats med tkr med slutreglering av balansposter avseende verksamhetsövergång av lönegarantiverksamhet. Balanserad kapitalförändring Körkortsadministration har flyttats till Transportstyrelsen -647 tkr och social tillsyn har flyttats till Socialstyrelsen tkr. 167

168 FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING (TKR) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter och andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Avsättning till/upplösning av fonder mm för transfereringar Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring

169 BALANSRÄKNING (TKR) TILLGÅNGAR Not Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa Utlåning Utlåning Summa Varulager m.m. Varulager och förråd 0 2 Pågående arbeten Fastigheter Summa Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övr tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa Summa tillgångar

170 BALANSRÄKNING (TKR) KAPITAL OCH SKULDER Not Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Fonder Fonder Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Depositioner Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga oförbrukade intäkter Summa Summa kapital och skulder

171 Redovisning mot anslag (Belopp i tkr) Anslag Ingående överföring Årets tilldelning enligt regleringsbrev Omdisponerat anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföring Utgiftsområde 01 Rikets styrelse Länsstyrelserna Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Regionala tillväxtåtgärder Summa Redovisning mot inkomsttitel (Belopp i tkr) Inkomsttitel Beräknat belopp Inkomster 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter Miljöskyddsavgift Täktavgift Stiftelser, tillsynsavgift Stiftelser, registerhållningsavgift Avgifter enligt avfallsförordningen Övriga avgifter vid länsstyrelserna Sanktionsavgifter enligt arbetsmiljölagen Tilläggsavgift (Plan o Bygglagen) Övriga inkomster Summa Redovisning av bemyndiganden (Belopp i tkr) Anslag Tilldelat bemyndigande Ingående åtaganden Utestående åtaganden Utestående åtagandenas fördelning per år Regionala tillväxtåtgärder Uppgiften om ingående åtaganden är korrigerad och överensstämmer ej med utestående åtaganden enligt årsredovisningen Finansiella villkor (Belopp i tkr) Anslag/Benämning Villkor Belopp Utfall Anslagskredit Länsstyrelserna m.m. Anslagsbehållning från 2012 som får disponeras, 3 % Skåne län (ram) Kredit på räntekonto Låneram för anläggningstillgångar Abonnemangsavgift för radiokommunikationssystemet Rakel (MSB) Finansiering av förvaltningskostnader hos Skåne läns landsting Regionala tillväxtåtgärder 010 Skåne län (ram) Anslagskredit 90 0 Uppföljning och utvärdering

172 Tilläggsupplysningar och noter Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges. Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen. Länsstyrelsen redovisning följer god redovisningssed en 6 förordning (2000:606) om myndigheters bokföring. Regeringen har beslutat att återrapportering ska ske enligt anvisningar som framgår under rubriken Verksamhet i avsnittet Organisationsstyrning och bilaga 2 till regleringsbrevet. Anvisningarna utgör ett undantag från bestämmelserna i 3 kap. 2 FÅB och i vissa fall undantag från 3 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Brytdatum, det datum då löpande bokföring på räkenskapsåret avslutas, är den 4 januari De flesta belopp i de finansiella delarna är framtagna med hjälp av exelerator. Det innebär att talen innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Periodavgränsningsposter Inkomna fakturor t.o.m. brytdag har bokförts. Fakturor som erhålls efter brytdagen redovisas som periodavgränsningspost. Beloppsgränsen för periodavgränsningsposter har fastställts till 20 tkr. Löpande under året periodiseras förutbetalda kostnader såsom hyror m.m. för att kostnaden ska belasta rätt period. Beloppsgräns är fastställd till 20 tkr. Skulder till personalen i form av kompledighet och semesterlöner redovisas månadsvis och regleras halvårsvis med värdeförändring till följd av ändrade löner m.m. Erhållna bidrag som inte förbrukats periodiseras och redovisas som oförbrukade bidrag. Kostnader motsvarande bidragsbelopp som ännu inte erhållits, periodiseras och redovisas som upplupna bidragsintäkter. Anläggningstillgångar Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst 3 år och ett anskaffningsvärde på minst ett halvt basbelopp redovisas som anläggningstillgångar. Immateriella anläggningstillgångar vid anskaffningsvärde på minst 100 tkr och för förbättringsutgifter på annans fastighet på minst 50 tkr. Stationära och bärbara persondatorer kostnadsförs direkt på grund av den tekniska utvecklingen och prisnivån samt för bärbara datorer då de utsätts för extra stort slitage. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning månadsvis. Följande avskrivningstider tillämpas. Avskrivningstid Immateriella anläggningstillgångar 3 år Materiella anläggningstillgångar: - Förbättringsutgift på annans fastighet - Maskiner, inventarier m.m. högst 7 år IT-utrustning 3 år Leasingavtal 3 år Bilar och transportmedel 4 år Maskiner 4 år Konst ingen avskrivning Övriga inventarier 5 år - Pågående nyanläggning ingen avskrivning Värdering av fordringar och skulder Fordringar har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Redovisning av lönegaranti sker i enlighet med Ekonomistyrningsverkets skrivelse den 6 december Lönegarantifordran värderegleras kollektivt med 95 %, vilket motsvarar det erfarenhetsmässiga sambandet mellan utbetalningar och utdelningar. Länsstyrelsen värdereglerade lönegarantifordran med 100 % fram till Fordran på räntestödslån är värdereglerad med 80 % vad gäller fordringar där företagen avvecklats (avser f.d. M-län) och med 100 % i vissa fall (avser f.d. L-län). 172

173 Uppgifter om rådsledamöter enligt 7 kap. 2 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Redovisning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till rådsledamöter och ledande befattningshavare samt uppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Namn Ersättning kronor Andra uppdrag Landshövding Pålsson, Margareta Länsöverdirektör (t.o.m. 28/2) Enander, Göran Tf Länsöverdirektör (fr.o.m. 1/3) Jacobsson, Suzanne Insynsråd Malmberg, Per Emanuelsson, Urban Styrelseledamot i AB Urban Emanuelsson Biodiversitet Karlsson, Annelie Bodelsson, Pontus Styrelseledamot i Axiell Group AB Styrelseledamot i Bodelsson Consulting AB Styrelseledamot i Campus Helsingborg, Lunds universitet Styrelseledamot i Hela Skåne AB Styrelseledamot i HD City AB Styrelseledamot i HD Försäljnings AB Styrelseledamot i Helsingborgs Dagblad AB Styrelseledamot i Helsingborgs Dagblad Nya Medier AB Styrelseledamot i Phones United Sweden AB Styrelseledamot i Pukslagaren i Helsingborg AB Styrelseledamot i Skånsk Tidningsdistribution AB Styrelseledamot i Tidningen Hallå AB Listerborn, Carina Arhan, Yasemin Styrelseledamot i Anagram Event AB Styrelseledamot i Anagram Live AB Styrelseledamot i Crunchfish AB Ullmark, Helena Jacobsson Gjörtler, Jonas

174 Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av anslag Förvaltningsanslag Regionala tillväxtåtgärder Summa intäkter av anslag Skillnaden mellan summan av intäkter av anslag samt medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag i resultaträkningen och utgifter i anslagsredovisningen beror på anslagsavräknad semesterlöneskuld intjänad till och med 2008 enligt övergångsbestämmelsen till 16 anslagsförordningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Offentligrättsliga avgifter Försäljning enligt 4 Avgiftsförordningen Intäkter av andra ersättningar Summa Den i separat tabell redovisad avgiftsbelagd verksamhet är inte jämförbar med denna not. Not 3 Intäkter av bidrag Bidrag från statliga myndigheter varav Naturvårdsverket Statens jordbruksverk Havs- och vattenmyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens folkhälsoinstitut Statens energimyndighet Länsstyrelsen i Uppsala län Kammarkollegiet Socialstyrelsen Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen i Jämtlands län Riksantikvarieämbetet Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Post- och telestyrelsen Boverket Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Västmanlands län 58 0 Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Örebro län 47 0 Försäkringskassan Regeringskansliet Migrationsverket Länsstyrelsen i Jönköpings län 9 0 Länsstyrelsen i Blekinge län 6 89 Trafikverket 2 48 Valmyndigheten

175 Länsstyrelsen i Stockholms län Fiskeriverket Länsstyrelsen i Skåne län Krisberedskapsmyndigheten 0 47 Länsstyrelsen i Gotlands län Bidrag från övriga Summa Not 4 Finansiella intäkter Räntekonto i Riksgälden Övriga finansiella intäkter Summa Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader, exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Övriga kostnader för personal Summa Antalet årsarbetskrafter har under året ökat med 5%. Not 6 Övriga driftskostnader Övriga driftskostnader Övriga driftskostnader inom EU-finansierade projekt har ökat med 6,6 Mkr till 7,1 Mkr jämfört med Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i Riksgälden Övriga finansiella kostnader Summa Not 8 Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Förvaltningsanslag Regionala tillväxtåtgärder Summa Varav finansiering av förvaltningskostnader hos Skåne läns landsting Not 9 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Från myndighet Kammarkollegiet Naturvårdsverket Socialstyrelsen Havs- och vattenmyndigheten Regeringskansliet Post- och telestyrelsen Statens energimyndighet

176 Länsstyrelsen i Dalarnas län Migrationsverket Statens folkhälsoinstitut Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Riksantikvarieämbetet 81 0 Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Uppsala län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 0 90 Summa Minskningen avseende Naturvårdsverket avser främst verksamhetsområdet efterbehandling av förorenade områden. Not 10 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner EU life Kommuner Älgvårdsfonden Bygdemedel Summa Utdelning lönegaranti har ökat med 5,3 Mkr till 36,2 Mkr jämfört med Not 11 Avs. till/upplösning av fonder mm för transfereringsändamål Ingående balans Årets förändring Utgående balans Uppdelat på Älgvårdsfonden Ingående balans Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Utgående balans Bygdemedel Ingående balans 0 0 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Utgående balans 0 0 Not 12 Lämnade bidrag Lämnade bidrag till den offentliga sektorn Lämnade bidrag till internationella organisationer Lämnade bidrag till övriga, samt vissa förluster och periodiseringar Summa Lämnade bidrag inom verksamhetsområden Lönegaranti Efterbehandling av förorenade områden Jämställdhetsfrågor

177 Frågor inom mänskliga rättigheter Miljömål Regional projektverksamhet Förvaltning och skötsel av skyddade områden Stöd till lantbruksutvecklingsåtgärder Skydd av områden och arter (exkl. vattenskyddsområden och kulturreservat) Fördelning av statsbidrag inom folkhälsa Kalkning av försurade vatten Bidrag till energiåtgärder Stöd till fisket Jakt och viltvård Integrationsfrågor Allmänt och övergripande inom energi och klimat Gränsregionalt samarbete Kommunikationsplanering Miljöövervakning Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Främjande insatser inom folkhälsoområdet Havsmiljöförvaltning och havsplanering Fiskevård och fritidsfiske Byggnadsvård Deponering, administration och fördelning av medel, allmänna arvsfonden m.m Restaurering av vatten som inte kalkas Allmänt och övergripande inom naturvård och miljöskydd Övriga ärenden inom restaurering Allmänt och övergripande inom folkhälsa Allmänt och övergripande inom jämställdhet Allmänt och övergripande inom hållbar samhällsplanering och boende Allmänt och övergripande inom krishantering och skydd mot olyckor 0-90 Summa Not 13 Årets kapitalförändring Verksamhetsutfall Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Semesterlöne- och löneskuld Årets minskning av semesterlöneskulden från 2008 finansierad av externa medel Summa verksamhetsutfall Uppbörd Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan 0 0 Transfereringar Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner Summa Transfereringar Summa årets kapitalförändring Inom resurssamverkan har vi 2013 erhållit en intäkt om 6,5 Mkr som huvudsakligen avser ersättning för verksamhet som kommer att utföras

178 Noter till balansräkningen Not 14 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets försäljning, utrangering 0 0 Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering 0 0 Utgående avskrivningar Bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer mm. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets försäljning, utrangering 61 0 Utgående anskaffningsvärde varav innehav enligt finansiellt leasingavtal 0 0 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning, utrangering Utgående avskrivningar varav innehav enligt finansiellt leasingavtal 0 0 Bokfört värde Bokfört värde materiella anläggningstillgångar Not 15 Utlåning Fiskerilån Ingående balans, utlåning Årets amortering, utlåning Utgående balans Fiskerilån Räntestöd Ingående balans, utlåning Värdereglering, utlåning Utgående balans Räntestöd Utgående balans Särskilt skuldtyngda jordbrukare 0 0 Summa utlåning Not 16 Fastigheter Fallrätter Bokfört värde

179 Not 17 Fordringar hos andra myndigheter Diverse fordringar andra myndigheter Mervärdesskatt Summa Lönegarantifordran på Kammarkollegiet är 21,6 Mkr vilket är en minskning med 18,6 Mkr jämfört med Not 18 Övriga fordringar Lönegarantifordringar Övriga fordringar Summa Not 19 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader Summa förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter från andra myndigheter varav Statens jordbruksverk Länsstyrelsen i Jämtlands län Riksantikvarieämbetet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Havs- och vattenmyndigheten Statens energimyndighet Statens folkhälsoinstitut Naturvårdsverket Migrationsverket Socialstyrelsen Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Kalmar län 6 0 Länsstyrelsen i Gotlands län 3 3 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Regeringskansliet 0 99 Länsstyrelsen i Dalarnas län 0 31 Arbetsförmedlingen 0 5 Banverket 0 1 Upplupna bidragsintäkter från ickestatliga organisationer eller privatpersoner Totala upplupna bidragsintäkter Summa periodavgränsningsposter Not 20 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) Skulder avseende uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde 179

180 Ingående balans 0 0 Redovisat mot anslag (+) Medel hänförbara till transfereringar med mera som betalats till icke räntebärande flöde (-) Fordringar/skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde 0 0 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Återbetalning av anslagsmedel (+) 0 0 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Betalningar hänförliga till anslag och inkomsttitlar (+/-) 0 0 Saldo Belopp under utredning 0 0 Övriga fordringar på statens centralkonto Summa utgående balans avräkning med statsverket Not 21 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Räntekonto i Riksgälden Beviljad kreditram Not 22 Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgälden Deponeringar Tillgodohavandet avser deponerade medel Not 23 Kassa och bank Valutakonto Kontantkassa Summa Tillgodohavandet på valutakonto avser EU-medel i projekt där Länsstyrelsen är koordinator. 180

181 Not 24 Statskapital Ingående balans Årets förändring Summa Not 25 Balanserad kapitalförändring Balanserad kapitalförändring varav Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Semesterlöne- och löneskuld Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner Kapitalförändring enligt resultaträkningen varav Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Semesterlöne- och löneskuld Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner Summa kapitalförändring varav Avgiftsfinansierad verksamhet och resurssamverkan Semesterlöne- och löneskuld 0 0 Lönegaranti konkurser Lönegaranti rekonstruktioner tkr av balanserad kapitalförändring avser lönegarantifordran som övertagits från länsstyrelserna i Kronobergs och Blekinge län från den 1 januari Not 26 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättningar Årets pensionskostnader Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Not 27 Övriga avsättningar Kompetensväxlingsåtgärder Årets förändring Utgående balans Summa övriga avsättningar Not 28 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Under året upptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram

182 Not 29 Skulder till andra myndigheter Diverse skulder inkl. leverantörsskulder Lagstadgade arbetsgivaravgifter Premier avtalsförsäkringar 0 0 Mervärdesskatt Summa Varav arbetsgivaravgifter avseende lönegaranti Not 30 Övriga skulder Personalens källskatt Övriga skulder - utomstatliga Summa Varav källskatt avseende lönegaranti Not 31 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Upplupna löner, arvoden inkl social avg Upplupna semesterlöner inkl social avg Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Oförbrukade bidrag från annan myndighet varav Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen Regeringskansliet Havs- och vattenmyndigheten Kammarkollegiet Socialstyrelsen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens jordbruksverk Statens energimyndighet Boverket Statens folkhälsoinstitut Riksantikvarieämbetet Länsstyrelsen i Västmanlands län Trafikverket Länsstyrelsen i Hallands län Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Kronobergs län Skogsstyrelsen Migrationsverket Länsstyrelsen i Uppsala län Arbetsförmedlingen 60 0 Länsstyrelsen i Stockholms län Banverket Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Jönköpings län 0 80 Krisberedskapsmyndigheten

183 Oförbrukade bidrag från annan myndighet planeras att användas: - Inom 3 månader månader till 1 år år till 3 år Överstigande 3 år Oförbrukade bidrag från ickestatliga organisationer eller privatpersoner Oförbrukade bidrag från EU har minskat med 13,1 Mnkr till 3,2 Mnkr. Summa oförbrukade bidrag Övriga oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter, inomstatliga Summa förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter

184

185

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne Sandra Lindeskog Kompetenssamverkan Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av

Läs mer

Projekt ELOF Nr 1, sep 2008

Projekt ELOF Nr 1, sep 2008 Nyhetsbrev projekt ELOF djurskyddskontroller mm Det här nyhetsbrevet riktar sig till dig på kommunen som, på ett eller annat sätt, berörs av att länsstyrelserna tar över kommunernas ansvar för kontroller

Läs mer

Nyhetsbrev projekt ELOF djurskyddskontroller m m

Nyhetsbrev projekt ELOF djurskyddskontroller m m Nyhetsbrev projekt ELOF djurskyddskontroller m m Det här nyhetsbrevet riktar sig till dig som, på ett eller annat sätt, berörs av att länsstyrelsen tar över kommunernas ansvar för kontroller av djurskydd

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Djurskyddspolisen i Stockholms län

Djurskyddspolisen i Stockholms län Djurskyddspolisen i Stockholms län Den här satsningen leder till mindre lidande för både människor och djur. Det går att använda flera mjuka instrument som förelägganden och tillsyn. Det gör att vi kan

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

Årsredovisning 2014. www.lansstyrelsen.se/blekinge

Årsredovisning 2014. www.lansstyrelsen.se/blekinge Årsredovisning 2014 www.lansstyrelsen.se/blekinge Omslagsfoto: Serny 2 Landshövdingens underskrift av årsredovisningen 2014 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat

Läs mer

It-kostnadsuppdraget

It-kostnadsuppdraget It-kostnadsuppdraget Ett gemensamt språk Frukostseminarie 2015-06-04 Förstärkt styrning, samordning och uppföljning av den övergripande itanvändningen i staten En god bild av myndigheternas it-användning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN VERKSAMHETSPLAN ENHETENS AKTIVITETSPLAN Datum 2013-12-16 Dnr 100-4357-13 1(6) Strategisk

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 (Dnr 106-428-15)

LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 (Dnr 106-428-15) 1 Innehåll Landshövdingen har ordet 3 Organisation 6 Resultatredovisning 7 Länsstyrelseinstruktion 2 8 Övrig förvaltning 13 Trafikföreskrifter 15 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

2014 LÄNSSTYRELSEN FÖR DET HÅLLBARA SAMHÄLLET

2014 LÄNSSTYRELSEN FÖR DET HÅLLBARA SAMHÄLLET Årsredovisning 2014 LÄNSSTYRELSEN FÖR DET HÅLLBARA SAMHÄLLET Vi samordnar och driver statens insatser i Västra Götalands län Vi bidrar till trygghet för den enskilde medborgaren Vi står för rättssäkerhet,

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Nyhetsbrev projekt ELOF djurskydds- och foderkontroller

Nyhetsbrev projekt ELOF djurskydds- och foderkontroller Nyhetsbrev projekt ELOF djurskydds- och foderkontroller Det här nyhetsbrevet riktar sig till dig som, på ett eller annat sätt, berörs av att länsstyrelsen tog över kommunernas ansvar för kontroller av

Läs mer

Rapport 2001:01 Årsredovisning 2014

Rapport 2001:01 Årsredovisning 2014 Rapport 2001:01 Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014 Foto: Christina Fagergren Utgivningsår: 2015 ISBN: 978-91-7281-638-1 Besök också vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

De 33 skånska kommunernas intresseorganisation

De 33 skånska kommunernas intresseorganisation De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Skåne i siffror 33 kommuner Ca: 1,3 miljoner invånare Ca: 135 000 anställda inom kommunal sektor Vårt uppdrag Värna och stödja utvecklingen av det kommunala

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrland Dnr. 100-1222-14. Årsredovisning

Länsstyrelsen Västernorrland Dnr. 100-1222-14. Årsredovisning Länsstyrelsen Västernorrland Dnr. 100-1222-14 Årsredovisning 2013 Illustration: Länskarta Illustratör: Länsstyrelsen Västernorrland Denna årsredovisning går att få i alternativt format. Innehåll Landshövdingen

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Innehållsförteckning (129 sidor)

Innehållsförteckning (129 sidor) Länsstyrelsen Uppsala län Årsredovisning 2014 Foto Omslag Strand, Ylva Englund Gårdsförsäljning, Ylva Englund Naturvårdsbränning, Ylva Englund Barn, Ylva Englund Runsten, Ylva Englund Uppsala slott, Ylva

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS XX:Y) om officiella veterinärer;

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/skane Årsredovisning 2009

www.lansstyrelsen.se/skane Årsredovisning 2009 www.lansstyrelsen.se/skane Årsredovisning 2009 FÖRORD Det gångna året har visat att Skåne har bättre förutsättningar än förr att rida ut lågkonjunkturer. Vi har en stor branschbredd. Vi har ett bra samarbete

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Nyheter i korthet: Satsning på ett nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik i Skåne Satsning på mikrolån ska ge fler arbetstillfällen

Nyheter i korthet: Satsning på ett nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik i Skåne Satsning på mikrolån ska ge fler arbetstillfällen Denna information redogör kortfattat för regionala tillväxtnämndens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 23 april 2012. För mer information om olika ärenden, besök www.skane.se/demokrati.

Läs mer

Landshövdingen har ordet 2 Organisation 3 Resultatredovisning 4

Landshövdingen har ordet 2 Organisation 3 Resultatredovisning 4 Länsstyrelsen Uppsala län Årsredovisning 2013 Foto Omslag Uppsala slott, Ylva Englund Bondens marknad, Ylva Englund Gamla Uppsala högar, cc.www.flickr.com, Matte Frenne Stabsbordet Övning Havsörn, Therez

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef "Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Protokoll Nr 5/2014. 53 Föregående mötesprotokoll Föregående protokoll gicks igenom och godkändes.

Protokoll Nr 5/2014. 53 Föregående mötesprotokoll Föregående protokoll gicks igenom och godkändes. Protokoll Nr 5/2014 Styrelsemöte med Skånes Föreningar den 22 oktober 2014 Plats: Coompanion, Malmö Närvarande: Olle Möller Ingmar Holm Sonny Spurr Anmält förhinder Pernilla Röjner Maria Andersson 51 Mötet

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Årsredovisning 2013 publikationsnummer 2014:01 länsstyrelsen värmland

Årsredovisning 2013 publikationsnummer 2014:01 länsstyrelsen värmland Årsredovisning 2013 publikationsnummer 2014:01 länsstyrelsen värmland Publ nr 2014:01 ISSN 0284-6845 Foto: Länsstyrelsen Värmland; uppe till vänster vargspårning, uppe till höger nyfödda kalven Kenneth,

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Dialogmöten Företag och företagande

Dialogmöten Företag och företagande AD 340/2011 Dialogmöten Företag och företagande Rapport från genomförda dialogmöten hösten 2011 Datum: 2012-02-01 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn och Daniel Sjöberg AD 340/2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Kick-off Regelförenklingsarbetet

Kick-off Regelförenklingsarbetet Kick-off Regelförenklingsarbetet Växjö 30 31 augusti 2010 Resultat från Work shop 2. Texten från de Mind Maps som skapades. Se även bifogade bilder i Power Point över respektive Mind Map. 1. Hur kan/bör

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-09-10 Dnr: 2014/814 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016 Förord Svenska kraftnät har tagit fram en reviderad plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet för att tydliggöra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2013:455 Utkom från trycket den 12 juni 2013 utfärdad den 30 maj 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Förenkla på kommunal och regional nivå

Förenkla på kommunal och regional nivå Förenkla på kommunal och regional nivå Anteckningar från Tillväxtverket och länsstyrelsernas referensgruppsmöte 26 april 2013 Deltagare: Stefan Lundin, Visita Helena Morgonsköld, Bolagsverket Anneke Svantesson,

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringsbeslut I 2 REGERINGEN 2013-11-28 N2013/5553/ENT Näringsdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona mil. i Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringens

Läs mer

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Senaste nytt från Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Agenda Introduktion till programmet Vad har hänt sedan 1 mars? Vad är på gång framöver?

Läs mer

Årsredovisning 2014 publikationsnummer 2015:01 länsstyrelsen värmland

Årsredovisning 2014 publikationsnummer 2015:01 länsstyrelsen värmland Årsredovisning 2014 publikationsnummer 2015:01 länsstyrelsen värmland Publ nr 2015:01 ISSN 0284-6845 Foto: Länsstyrelsen Värmland; uppe till vänster vattenprovtagning inom kalkeffektuppföljning i sjön

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer