Redovisning av statliga bidrag och stöd
|
|
- Kjell Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ISRN-nr Redovisning av statliga bidrag och stöd Accounting of governmental grants Bonnie Lind Hanna Persson Vårterminen 2008 Arne Fagerström Redovisning/Ekonomprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
2 Sammanfattning Titel: Redovisning av statliga bidrag och stöd. Engelsk titel: Accounting of governmental grants. Författare: Bonnie Lind och Hanna Persson Handledare: Arne Fagerström D-uppsats, 30 hp Under de senaste åren har det statliga stödet till näringslivet ökat markant. Från 2002 till 2006 har det ökat med hela 425 procent. År 2006 uppgick det statliga stödet till totalt 30,7 miljarder kronor. (ITPS, 2007) Det finns rekommendationer till hur de statliga bidragen skall redovisas av mottagaren i International Accounting Standards (IAS) 20, Redovisningsrådets rekommendation (RR) 28 och i Bokföringsnämndens (BFN) rekommendation R5. Dock behandlas inte alla typer av statliga bidrag i RR 28 och IAS 20. Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka statliga bidrag och stöd som ges ut till det svenska näringslivet och hur dessa ska redovisas av mottagaren. Uppsatsen skall också utreda om det finns några problem i redovisningens principer och regler. I uppsatsen görs en begränsning till svenska bidrag och stöd som ges till svenska företag och ickestatliga organisationer. Även en avgränsning i tiden finns då endast bidrag och stöd som utgavs under 2007 tas upp. Bidrag definieras som monetära medel som utbetalas med eller utan villkor. Frågorna om vilka typer av statliga bidrag och stöd det finns och hur de statliga bidragen och stöden ska redovisas besvaras genom att den objektiva verkligheten studeras (positivism). Det finns många bidrag för svenska företag och organisationer att söka. Tre kategorier har identifierats; bidrag, villkorade bidrag och tidsbegränsade bidrag. Mottagaren ska redovisa bidragen enligt de rekommendationer som finns, IAS 20, RR 28 och BFN R5. Vissa problem har identifieras i dagens rekommendationer. Främst har problem som bedömningsproblem, periodiseringsproblem, redovisningen av de indirekta kostnaderna samt redovisningen av de villkorade bidragen identifierats. Nyckelord: Statliga stöd, bidrag, IAS 20, RR 28, BFN R5
3 Förord Vi vill här rikta ett tack till alla dem som under arbetets gång hjälpt oss med uppsatsen. Först vill vi rikta ett stort tack till de personer som vi har intervjuat samt, all personal vid alla myndigheter runt om i landet som hjälpt oss i sökandet efter information för att sammanställa listan med alla bidrag. Sedan vill vi tacka vår handledare och våra opponenter som har hjälpt oss och gett oss konstruktiv kritik under arbetets gång. Till sist vill vi rikta ett tack till föräldrar och familj som kommit med kritik, tips och idéer. Bonnie Lind och Hanna Persson Linköping, juni 200
4 Innehållsförteckning Förkortningsordlista...I 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsningar och definitioner Disposition Metod Typ av studie Metodval Undersökningens design Sammanställande av bidragslista Intervjuer, respondenter och intervjuteknik Trovärdighet och metodkritik Besöksintervjuer Telefonintervjuer Litteraturkritik Referensram Bidrag och stöd Rekommendationer och standarder Statliga bidrag Intäkter Skulder Avsättningar Redovisningsteorier Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Stakeholder-teorin och legitimitetsteorin Accountability-teorin och trovärdigheten i redovisningen Ett omtvistat problem Empiri Bidrag och kategorisering Klassificering av bidrag Villkorade bidrag Tidsbegränsade bidrag Redovisning av bidrag Problematik rörande bidragsredovisning Tillämpning och kontroll Bidrag från Landstinget i Östergötland Analys Bidrag Redovisning Öppenhet och trovärdighet Rutin och erfarenhet Problematik rörande bidragsredovisning Kritik mot standarderna Problem vid återrapportering av statliga bidrag Slutsats... 44
5 6.1 Bidrag Redovisning Rekommendationer och dess problem Rekommendationer till fortsatta studier Referenser Bilagor Bilaga 1 Intervjuguider Bilaga 2 Undersökta/kontaktade myndigheter och verk Bilaga 3 Bidragstyper Bilaga 4 Villkorade bidrag Bilaga 5 Tidsbegränsade bidrag
6 Förkortningsordlista ASB BFN EU ESV FASB IAS IFRS ITPS RR Accounting Standards Board Bokföringsnämnden Europeiska Unionen Ekonomistyrningsverket Financial Accounting Standards Board International Accounting Standards International Financial Reporting Standards Institutet för tillväxtpolitiska studier Redovisningsrådets rekommendationer I
7 ~INLEDNING~ 1. Inledning Uppsatsens inledande kapitel börjar med att presentera undersökningens bakgrund för att ge en förståelse för ämnet. Därefter följer en problemdiskussion som leder fram till uppsatsens syfte. Kapitlet avslutas med avgränsningar samt en disposition för att underlätta det fortsatta läsandet. 1.1 Bakgrund Under de senaste åren har det statliga stödet till näringslivet ökat markant. Från 2002 till 2006 har det ökat med hela 425 procent. År 2006 uppgick det statliga stödet till 30,7 miljarder kronor, vilket är en betydande summa (ITPS, 2007). Trots den stora ökningen är inte bidragen till näringslivet enorma vid en jämförelse med till exempel försvarssektorns totala budget som uppgick till 43 miljarder kronor samma år (varnpliktsnytt.se). Den största delen av det statliga stödet består enligt Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (ITPS) av skattelättnader som lägre koldioxidavgift och andra skatteutgifter på energiområdet. Den näst största delen består av de rena bidragen som ges till företagen, som till exempel starta-eget-bidraget. (ITPS, 2007) Att staten ger ett stöd i form av bidrag till företagen kan från ett mikroekonomiskt perspektiv ses som en strävan efter att uppnå effektivitet på marknaden för att alla ska ha det så bra som möjligt, paretoeffektivitet. Det är inte ovanligt att näringslivet får stora belopp i statliga stöd och bidrag och det är viktigt att uppmärksamma att en sådan åtgärd från staten kan vara skadlig för konkurrensen på marknaden. För att konkurrensen inte skall hindras är det viktigt med en öppen redovisning där det tydligt framgår vad som är statliga bidrag och stöd och vad som är egna intjänande medel. För att inte konkurrensen ska hindras och för att företagen ska ha en öppen redovisning har en omfattande lagstiftning om statligt stöd utformats. (Bager- Sjögren et al, 2007) Det är olika myndigheter som delar ut bidragen och de ansvarar för sina verksamhetsområden, men många bidrag söks lokalt på regionala myndighetskontor eller hos kommunen. De bidrag och stöd som ges ut till näringslivet av den svenska staten skall först godkännas av EUkommissionen enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. Kommissionen har således beslutat om en 1
8 ~INLEDNING~ föranmälansplikt och om stöd betalas ut utan anmälan eller godkännande kommer det att anmälas till kommissionen. (Europafördrag, 2002). Europeiska Unionen (EU) reglerar således hur staten får ge bidrag och hur staten skall redovisa dessa bidrag. Men hur mottagaren av bidragen i Sverige skall sköta redovisningen av desamma regleras, beroende på typ av företag, av International Accounting Standards (IAS), Redovisningsrådet (RR) eller Bokföringsnämnden (BFN). Sedan 2005 är det ITPS som stödjer regeringen med rapporter och uppföljning av stödet till näringslivet (ITPS, 2007). ITPS är en statlig myndighet som finansieras genom statliga medel samt samverkan med andra myndigheter och dess uppgift är att bidra till att Sverige för en insiktsfull tillväxtpolitik (itps.se). 1.2 Problemdiskussion Att det finns en mängd olika statliga stöd till näringslivet känner den till som aktivt följer med i nyhetsdebatten. I Dagens Industri den 4 februari 2008 går det att läsa att färre flygplatser kommer att få statligt stöd i framtiden då istället en satsning skall göras på höghastighetståg. Även starta-eget-bidraget har diskuterats flitigt i medierna genom åren. Det är sannolikt att många företagare är omedvetna om vilka bidrag och stöd de är berättigade att söka. Hur många vet till exempel att det går att få bidrag för transporter till och från de fyra nordligaste länen i landet (Nutek, 2008) eller att vissa tillverkande företag är helt eller delvis befriade från energiskatt (ITPS, 2007)? Företag inom tillverkningsindustrin kan, sedan 1 januari 1993, bli helt eller delvis befriade från energiskatt på bränsle och el som används för uppvärmning vid tillverkningsprocesserna. När det gäller befrielse från energiskatten på bränsle och el räknar svenska myndigheter med en total årlig förlust av skatteintäkter på 2,5 miljarder kronor. (ITPS, 2007) Genom befrielsen från energiskatt vid tillverkning kan företagen minska sina produktionskostnader och på så sätt öka sin marginalvinst. Hur redogör företagen sina minskade produktionskostnader? Visar de att deras produktionskostnader har minskat på grund av det statliga bidraget eller visar de bara en mindre produktionskostnad, hur öppna är de i sin redovisning? Den svenska staten ger, utöver bidragen till näringslivet, villkorade bidrag till vissa organisationer. Med villkorat bidrag menas ett bidrag som förenats med ett villkor om återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfylls (Bokföringsnämnden, 2002). Ett villkorat 2
9 ~INLEDNING~ bidrag kan intäktsföras precis som ett vanligt ickevillkorat bidrag, men det kan också tas upp som en skuld eller en avsättning på balansräkningens passivsida. Här är det avgörande hur stor sannolikheten för återbetalning är. Är det en trolig intäkt eller kan det bli fråga om en kommande skuld? Bedömer alla bidragsmottagare sannolikheten på samma grunder? Det finns skäl att anta att företag inte har samma syn på sannolikheten för återbetalning. Därför kan samma bidrag med samma villkor och lika förutsättningar för återbetalning redovisas olika. Ett annat exempel är presstödet vars mål är att värna om dagstidningsmarknadens mångfald. Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet är två av de största enskilda bidragstagarna. (taltidningsnamnden.se) År 2006 redovisade båda tidningarna en vinst på över 30 miljoner kronor. Det skulle inte ha varit möjligt utan presstödet på drygt 65 miljoner som varje tidning fått. (sydsvenskan.se) Av intresse är hur Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet hanterar det här i sin redovisning. Är bidragsmottagarnas redovisning öppen och tillgänglig för bidragsgivaren och de svenska medborgarna? Är det rätt att företag gör vinster på grund av det statliga stödet? När det gäller Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet skulle de gå med en förlust utan presstödet. Det som kan diskuteras är huruvida bidragsöverskottet ska betalas tillbaka alternativt om storleken på bidraget borde anpassas nästkommande år, vilket inte är fallet idag. Det finns rekommendationer till hur de statliga bidragen skall redovisas av mottagaren i Redovisningsrådets rekommendation 28, vilken dock inte tillämpas av noterade bolag. De noterade bolagen guidas istället av International Accounting Standards 20. Dock behandlas inte alla typer av statliga bidrag i RR 28 och IAS 20. Till exempel behandlas inte tidsbestämda skattelättnader, investeringsavdrag och minskade skattesatser i RR 28 och IAS 20 (FAR 2007 och IFRS/IAS 2007). Diskussionerna ovan leder till följande frågor: o Vilka typer av statliga bidrag och stöd finns det för företagen att söka? o Hur ska statliga bidrag och stöd redovisas och finns det några problem i redovisningens principer och regler för statliga bidrag? 3
10 ~INLEDNING~ Ovan ställda frågor operationaliseras och bryts ned i mindre delfrågor längre fram i uppsatsen genom en empirisk undersökning. 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att utreda vilka statliga bidrag och stöd som ges ut till det svenska näringslivet och hur dessa ska redovisas av mottagaren. Uppsatsen skall också utreda om det finns några problem i redovisningens principer och regler. 1.4 Avgränsningar och definitioner I uppsatsen görs en begränsning till svenska bidrag och stöd som ges till svenska företag och ickestatliga organisationer. Även en avgränsning i tiden finns då endast bidrag och stöd som utgavs under år 2007 tas upp. Bidrag till näringsliv och ickestatliga organisationer definieras som monetära medel som utbetalas med eller utan villkor. Sponsring definieras inte som bidrag. Bidrag som lämnas från statliga stiftelser och bolag tas inte upp i uppsatsen på grund av att de bidrag som ges från bolag kan vara svåra att definiera och skilja ut och de uppstår ofta i ett kommersiellt syfte. Många bidrag som lämnas av statliga myndigheter och verk är egentligen rena transfereringar. Med det menas bidrag som transfereras av svenska myndigheter, men som från grunden finansieras med EU-medel. Dessa bidrag kan vara svåra att urskilja, men de bidrag som ses som direkta EU-bidrag behandlas inte i uppsatsen. Villkorat bidrag definieras i uppsatsen som ett bidrag där mottagaren kan bli återbetalningsskyldig om inte uppsatta krav och villkor uppfylls. Det finns flera definitioner av näringsliv. I uppsatsen kommer ITPSs definition att användas. De definierar näringsliv som den svenska tillverkningsindustrin och tjänstesektorn (ITPS, 2006). 4
11 ~INLEDNING~ 1.5 Disposition Det inledande kapitlet, kapitel 1, i uppsatsen redogör för bakgrunden till uppsatsen. Här förs en problemdiskussion kring ämnet och frågeställningarna tas upp samt uppsatsens syfte. Kapitel 1 tar även upp de avgränsningar som gjorts. I kapitel 2 tas val av metod upp samt vilket tillvägagångssätt som har använts. Kapitel 3 redogör för de teorier som varit relevanta i förhållande kring frågeställningarna. Empiridelen, kapitel 4, redovisar för den information som samlats in genom intervjuer och litteraturstudier. 1. Inledning 2. Metod 3. Referensram och teori 4. Empiri I analysen, kapitel 5, diskuteras de frågor som ligger till grund för uppsatsen i förhållande till de teorier som använts, samt de empiriska data som framkommit. Uppsatsens avslutande kapitel ger en presentation av de slutsatser som kan dras utifrån de diskussioner som förs i analysdelen. 5. Analys 6. Slutsats 5
12 ~METOD~ 2. Metod I uppsatsens andra kapitel redogörs de metodval som gjorts samt dess för- och nackdelar. En redogörelse för hur data har samlats in presenteras. I kapitlet beskrivs också de åtgärder som hållits i åtanke för att kvalitetssäkra uppsatsen. 2.1 Typ av studie Uppsatsen är till stor del en deskriptiv uppsats då frågorna, vilka statliga bidrag och stöd som finns att få samt hur ska statliga bidrag och stöd redovisas, ska besvaras. Delvis är uppsatsen även av det tolkande slaget då den svara på om det finns några problem i redovisningens principer och regler. De olika forskningsfrågorna har olika perspektiv och kräver därför olika val av metoder. 2.2 Metodval Frågorna vilka typer av statliga bidrag och stöd det finns och hur de statliga bidragen och stöden ska redovisas besvarades genom att den objektiva verkligheten studerades (positivism). För att besvara frågorna vilka och hur användes en explorativ ansats då syftet var att genomföra en omfattande undersökning av vilka bidrag och stöd som finns tillgängliga (Kinnear och Taylor, 1996). Uppsatsens sista frågeställning har en tolkande ansats då syftet var att utreda huruvida det finns några problem i redovisningens principer och regler för statliga bidrag. Normgivare har konstruerat flera redovisningsmodeller för hur intäkter skall redovisas, men de tolkas och används inte lika i realiteten. Uppsatsen har också en deduktiv ansats då utgångspunkten var att samla in fakta och läsa på om ämnet innan den empiriska datainsamlingen ägde rum. Därefter undersöktes huruvida de ställda förväntningarna uppfylldes. (Bryman, 2002) Således har en mängd befintlig information om statliga bidrag och dess redovisning använts. Metoden att koncentrera sig på att intervjua ett fåtal respondenter ansågs ändå nödvändig för att få oumbärlig kompletterande data. 6
13 ~METOD~ 2.3 Undersökningens design För att kunna göra en bra undersökning är det viktigt att veta vad som är undersökningens syfte och att forskarna vet vilka frågor de vill ha besvarade med hjälp av undersökningen (Patton, 1987). Det finns två huvudsakliga typer av data att använda sig av vid forskning; primär- och sekundärdata. Primärdata är den data som forskaren själv inhämtar genom till exempel intervjuer och observationer, medan sekundärdata består av data som insamlats av annan i ett annat syfte. (Jacobsson, 2002) I uppsatsen används både primär- och sekundärdata. I uppsatsens initiala skede var förkunskapen inom problemområdet bristande vilket gjorde att ett naturligt första steg var att läsa in sig på ämnet. En mängd empirisk information studerades således under uppsatsarbetets första fas. Att använda redan insamlad data är tidsbesparande såväl som mer ekonomiskt då all data inte behöver samlas in manuellt av forskaren själv. Sekundärdata har använts i referensramen, men även som empirisk sekundärdata då en del information redan fanns att tillgå Sammanställande av bidragslista Utgångspunkten för undersökningen om vilka typer av bidrag och stöd som finns, togs från statsliggaren på Ekonomistyrningsvekets (ESV) hemsida. Där finns en lista över alla myndigheter och verk. (esv.se) Samtliga myndigheter och verk undersöktes först genom att hemsidorna studerades. I de fall det inte fanns information eller knapphändig information om huruvida myndigheten ger ut bidrag kontaktades myndigheten via för att klargöra vilka bidrag myndigheten eventuellt ger ut och till vem bidraget riktar sig. För att färdigställa listan över bidrag och stöd som ges till företag och organisationer kontaktades/undersöktes drygt 100 myndigheter och verk. (Se bilaga 2). De myndigheter som inte svarade via kontaktades igen via telefon. Även andra myndigheter kontaktades igen via telefon för uppföljning och komplettering av den information som de lämnat. Dock skedde den största delen av insamlingen med hjälp av information som bifogades via eller post från myndigheterna samt den information som fanns att tillgå på myndigheternas och verkens hemsidor. Några myndigheter hade informativa hemsidor där alla bidrag som ges ut fanns att hitta medan samma information var mer svårtillgänglig på andra hemsidor. Ett flertal årsredovisningar har också studerats för att inhämta information om transfereringar och bidrag som ges. 7
14 ~METOD~ Intervjuer, respondenter och intervjuteknik Insamling av primärdata till uppsatsen har främst skett genom personliga intervjuer. Det här för att det ger respondenten stora möjligheter att fritt uttrycka sin åsikt samt att den som intervjuar kan anpassa frågorna efter vad som kommer fram under intervjuns gång. Intervjuernas syfte var att få en fördjupad kunskap om statliga bidrag, hur de ska redovisas av mottagaren samt att få kunskap om huruvida det finns några problem i dagens regler och principer som behandlar redovisning av statliga bidrag. Vid personliga intervjuer finns dessutom möjligheten att återkomma med vidare frågor även efter intervjutillfället. Personliga intervjuer ansågs mest lämpliga då även kroppsspråk och ansiktsuttryck kan läsas in i svaren som ges. I undersökningen användes öppna intervjuer, vilket innebär att respondenterna får frågor där de är fria att svara hur de vill (Patton, 1987). Frågor med öppna svar till ett fåtal respondenter är att föredra vid kvalitativa undersökningar enligt Silverman (2005). Vid det här tillvägagångssättet uppstår också möjligheten att bygga vidare på respondenternas svar och ställa följdfrågor. Urval av respondenter För att besvara uppsatsen andra frågeställning har följaktligen en kvalitativ metod använts och det kan då vara svårt att få fram ett representativt urval då metoden är resurskrävande och antalet intervjuer som genomförs därmed begränsas. Första steget i urvalsprocessen var att fastställa vilka frågor som skulle besvaras och sedan få en överblick över vilka som kunde tänkas vara möjliga respondenter. (Jacobsson, 2002). Tänkbara respondenter kontaktades och intervjuer bokades in. Eftersom endast ett fåtal personer har intervjuats präglas uppsatsen av ett intensivt upplägg (Bryman, 2002). Besöksintervjuer har genomförts med två revisorer från Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt en person ur ekonomigruppen i ledningsstaben för Landstinget i Östergötland. Intervjun med Landstinget i Östergötland gjordes för att få ett mer konkret exempel på hur bidragen till företag och organisationer behandlas i praktiken. Även en telefonintervju med ett kansliråd vid Näringsdepartementet har genomförts. Kontakt togs också med BFN, men de besvarade intervjufrågorna via . Revisorerna och kanslirådet är i uppsatsen anonyma. 8
15 ~METOD~ Respondenterna nämns således inte vid namn i uppsatsen utan benämns som revisor 1, revisor 2 och kansliråd X. Intervjuteknik Berg (2004) definierar en intervju som ett samtal som har ett syfte. Vid ett sådant samtal iakttas respondenten noga av den som intervjuar för att inga viktiga detaljer i till exempel kroppsspråk ska missas. Intervjun med revisorerna föregicks av ett telefonsamtal samt att intervjufrågorna skickades via några dagar i förväg för att respondenterna skulle få en chans att förbereda sig och vid behov ta fram relevant information. Intervjun med representanten för Landstinget i Östergötland föregicks av flera och även här fick respondenten frågorna i förväg. För att undvika att påverka respondenternas svar genom att ställa ledande frågor diskuterades frågorna innan de skickades och innan genomförandet av intervjuerna. Intervjuerna genomfördes på platser som valdes av respondenterna, vilket ökar sannolikheten för att det var platser där de kände sig hemma och bekväma. Att respondenterna fick välja plats medför att den så kallade kontexteffekten reduceras (Jacobsson, 2002). Med respondenternas tillåtelse bandades intervjuerna för att inget skulle glömmas bort. Enligt Trost (2005) bör insamlad intervjudata göras tillgängligt i en mer bearbetningsbar form. I uppsatsen används transkribering av intervjudata, vilket innebär att det bandade materialet skrevs ner i dokumentform. För att reducera risken att missa respondenternas reaktioner som inte direkt hörs på bandet, har transkriberingen kompletterats med anteckningar från intervjutillfället. Det bandade materialet har också sparats för att ge en möjlighet att gå tillbaka till det vid behov. Transkriberingen skickades till respondenterna för att de skulle få en möjlighet att granska riktigheten, vilket eliminerar risken för feltolkningar. Respondenterna var mycket hjälpsamma och gav tillstånd att återkomma om ytterligare frågor eller funderingar skulle uppkomma under arbetets gång. Även telefonintervju tillämpades, främst på grund av respondentens tidsbrist. En besöksintervju kräver mer förberedelse och planering än en telefonintervju. En telefonintervju är också lättare att boka om, i de fall hinder uppstår. På samma sätt som besöksintervjuerna föregicks telefonintervjun av kontakt via telefon och . Det här för att bygga upp en 9
16 ~METOD~ kontakt och informera om hur intervjun skulle gå till samt för att ge tid till förberedelse genom att frågorna skickades i förväg. 2.3 Trovärdighet och metodkritik Validitet är ett annat ord för sanning (Silverman, 2005). Huruvida data är reliabel och valid beror till stor del på skickligheten och noggrannheten hos dem som utför undersökningen, vilket beror på att undersökaren är instrumentet (Patton, 1990). Oberoende av vilken metod som används vid datainsamlingen är det viktigt att vara självkritiskt när data analyseras (Silverman, 2005). Här kommer därför för- och nackdelar med valda metoder i genomförda intervjuer och undersökningar att diskuteras närmare Besöksintervjuer I uppsatsen har två revisorer intervjuats. Ytterligare revisorer kontaktades för att kunna få en bredare bild av vad revisorerna tycker, men de kunde tyvärr inte medverka. Anledningar de gav var att de antingen inte ansåg att de hade tillräckliga kunskaper inom området eller att arbetsbördan var för stor under våren och att de därmed inte hade tid. Med respondenternas medgivande bandades intervjuerna för att inget skulle glömmas bort eller felciteras. En nackdel vid transkribering av bandade intervjuer är att reliabiliteten kan försvagas på grund av att det kan vara svårt att få med alla pauser, tonlägen och dylikt. (Silverman, 2005) För att undvika problemet var två intervjuare närvarande vid intervjutillfällena. En person ledde intervjun medan den andra lyssnade, förde anteckningar och kom med frågor och kommentarer vid behov Telefonintervjuer På grund av respondenternas tidsbrist kunde endast en telefonintervju genomföras med Finansdepartementet. Nackdelar med telefonintervjuer är att det är svårt att fånga upp respondenternas kroppsspråk och reaktioner, dock går fortfarande tonläge att fånga upp. Dessutom ges möjlighet till flexibilitet och viss personlig kontakt och det är fortfarande tänkbart att ställa följdfrågor. Av samma anledning som ovan skulle en telefonintervju skulle genomföras med Bokföringsnämnden. Kontakt togs först via telefon och sedan inför intervjun skickades en frågemall via . Bokföringsnämnden insåg då att de inte hade särskilt utförliga svar att ge och ansåg att de kunde spara in tiden som en telefonintervju tar genom att besvara frågorna via lika väl som via telefon. Följdfrågor var dock välkomna via 10
17 ~METOD~ telefon eller . Intervjufrågorna besvarades således via från Bokföringsnämnden. Nackdelar med svar via är att det är lättare att feltolka hur svaren ska utläsas. Inga tonfall eller kroppsspråk kan hjälpa till att tolka och förstå vad respondenten egentligen tycker och tänker, då det går att läsa samma mening på flera olika sätt. Frågorna var dock inte avancerade och svåra att besvara på ett rättvist sätt, därför ansågs det ändå lämpligt att använda och analysera svaren Litteraturkritik För att säkra kvalitén i uppsatsen är det viktigt att bedöma tillförlitligheten i de sekundärkällor som används. Därför efterstävades under litteraturstudierna så kallad triangulering, det vill säga att flera oberoende källor användes i ett försök att säkerställa källornas kvalitet. I ett ytterligare försök att säkra kvaliteten på källorna användes ursprungskällor i möjligaste mån samt att erkända forskningstidsskrifter, institutioner och dokument från myndigheter användes. Ett annat problem med litteraturstudier är att den som utför undersökningen kan påverkas av vad som tidigare skrivits inom ämnet vilket kan medföra en omedveten fokusering på det här. Genom att vara medveten om problemet vid studierna kan effekten reduceras. (Patton, 1990). Information från statliga myndigheter och verk Drygt 100 myndigheter och verk kontaktades i undersökningen, tyvärr svarade inte alla som kontaktades. I vissa fall där svar erhölls var informationen knapphändig och möjligheten till uppföljning begränsad då personer med rätt kompetens inte var möjliga att nå eller nya svar helt enkelt inte erhölls. I den mån det var möjligt hämtades information också från myndigheternas hemsidor och i deras årsredovisningar i de fall då dessa hade hunnit färdigställas. Då inte alla statliga myndigeter och verk bidrog med fakta om bidrag och stöd som de tilldelar näringslivet och organisationer, är listan över bidrag och stöd inte komplett. Ytterligare en anledning, till att listan sannolikt inte är komplett, är att det finns oändligt många bidrag och flera av dessa är svåra att finna. Även anställda vid statliga myndigheter och verk som varit behjälpliga i uppsatsarbetet och framtagandet av bidragslistan har inte varit fullt medvetna om alla bidrag den egna myndigheten delar ut. Vid ett flertal tillfällen har anställda kommit med kompletterande uppgifter i efterhand vilket spär på misstanken om att flera bidrag kan ha missats. Insamlad data från myndigheterna är inte helt objektiv, då den information som finns 11
18 ~METOD~ att tillgå är den som finns på hemsidor, i årsredovisningar samt information från anställda vid myndigheterna. 12
19 ~REFERENSRAM~ 3. Referensram Uppsatsens tredje kapitel är ett teorikapitel och kommer inledningsvis att behandla statliga bidrag och de rekommendationer som behandlar bidragsredovisningen direkt eller indirekt. I kapitlet kommer även teorier som kommer att ligga till grund för det empiriska materialets analys att presenteras. Kapitlet avslutas sedan med att presentera tidigare forskning. 3.1 Bidrag och stöd Ett bidrag definieras på regeringens hemsida som: Stöd som lämnas utan direkt motprestation. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transfereringar. (regeringen.se) Bidragen till de privata företagen antar en rad olika former; fördelaktiga lån, tillskott av ägarkapital, kreditgarantier och rena bidrag. Trots regeringens definition av ett bidrag (se ovan), krävs det oftast att företag som får bidrag utför en särskild motprestation. Gränsen mellan bidrag med villkor och statens löpande upphandlig kan vara ganska oklar och det kan vara svårt att skilja de båda åt. För det mesta handlar bidrag till producenter om att minska företagets kostnader, men en del syftar till att öka själva produktionen vilket kan resultera i fler arbetstillfällen. (Finansdepartementet, 1994) 3.2 Rekommendationer och standarder Redovisningsrådet ger ut rekommendationer (RR 1- RR 29) om hur svenska företag skall sköta sin redovisning. Sedan första januari 2005 ska noterade bolag tillämpa IFRS/IAS (International Financial Reporting Standards) när de upprättar koncernredovisning. På grund av att noterade bolag inte längre ska tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer uppdateras inte längre RR 1 RR 29. (FAR, 2007) Redovisningsrådets rekommendationer stämmer till stora delar överens med IFRS/IAS, men har anpassats något efter svenska förhållanden (Axelman, et al, 2002). I följande avsnitt presenteras ett antal rekommendationer och standarder som behandlar statliga bidrag, intäkter, skulder och avsättningar. 13
20 ~REFERENSRAM~ Statliga bidrag Hur de statliga bidragen och stöden ska redovisas av mottagaren regleras av IAS 20, RR 28 och BFN R5. RR 28-Statligt stöd överensstämmer i princip med IAS 20 - Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd. I både IAS 20 och i RR 28 är definitionen på statligt stöd detsamma; Statligt stöd är en åtgärd av staten i syfte att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. (IFRS/IAS, 2007; IAS 20:3 3 och FAR, 2007; RR 28:3 3st) Lika så är det med definitionen av de statliga bidragen, Statliga bidrag är stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet. (IFRS/IAS, 2007; IAS 20:3 4st och FAR, 2007; RR 28:3 4st) IAS 20: säger att en tjänlig metod skall tillämpas vid redovisning av resursöverföringar. Det är också önskvärt att företagen, i de finansiella rapporterna, upplyser om i vilken omfattning de har erhållit stödet under rapportperioden. Vidare anger IAS 20 att bidragsmottagaren inte får redovisa ett statligt bidrag i balans- eller resultaträkningen förrän det är rimligt säkert att de villkor som är kopplade till bidraget uppfylls och att bidraget verkligen kommer att erhållas. IAS 20 anger vidare att ett statligt bidrag inte ska redovisas i balans- och resultaträkning förrän det föreligger rimlig säkerhet att företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget och att bidraget kommer att erhållas. (IFRS/IAS, IAS 20:8) Både IAS 20 och RR 28 anger att försiktighetsprincipen bör gälla vid redovisning av de statliga bidragen dessutom ska det statliga stödet periodiseras för att sedan matchas mot de kostnader som stödet är avsett att kompensera för.(ifrs/ias, 2007) Bokföringsnämndens rekommendation R5 vänder sig till icke-noterade företag som erhållit statligt stöd (Edlund och Kyrö, 2003) och är den nu gällande rekommendationen. Definitionen på statligt stöd enligt R5 är följande: 14
Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd
Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av
Läs merBokföringsnämndens UTTALANDE
Bokföringsnämndens UTTALANDE Redovisning av bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossamfund från offentligrättsliga organ Uppdaterat 2010-11-18 2(8) Innehållsförteckning ALLMÄNNA
Läs merRR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET
RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET SEPTEMBER 2002 Innehållsförteckning Sid. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 STATLIGA BIDRAG 4 Icke-monetära bidrag 7 Redovisning av bidrag relaterade till tillgångar
Läs merImplementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag
Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag
Läs merKONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01
KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114
Läs merYttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx
Sida 1(5) 2005-09-19 Regeringsrätten Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx YTTRANDE Den avsättning för gratifikationer som xxxxxxxx xxxxxxxxx XX gjort i bokslutet för räkenskapsåret
Läs merDen successiva vinstavräkningen
Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen
Läs merBRF Byggmästaren 13 i Linköping
Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Läs mer26 Utformning av finansiella rapporter
Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,
Läs merÅrsbokslut. SV Östergötland
Årsbokslut för SV Östergötland 802462-0745 Räkenskapsåret 2014 2 (9) Resultaträkning Not 2014-01-01-2014-12-31 2013-01-01-2013-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 3 119 370 2 521 346 Bidrag 1
Läs merRekommendationer - BFN R 1
Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,
Läs merKonsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)
Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid
Läs merBRF Byggmästaren 13 i Linköping
Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Läs merDnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.
Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning
Läs merURA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?
UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter
Läs merINFORMATION. Mars Bakgrund
INFORMATION Fastställande av ingångsbalansräkning och andra jämförelsetal 2019 i samband med över gång till rapportering enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning vägledning och exempel
Läs merÅrsredovisning för. Urd Rating AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning:
Årsredovisning för Urd Rating AB Räkenskapsåret 2016-12-20 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Noter 5-7 Underskrifter 7 Fastställelseintyg Undertecknad
Läs merKapitel 1 Tillämpning
Kapitel 1 Tillämpning Allmänt råd 1.6 Om reglerna i kapitel 2 16 eller 18 i detta allmänna råd innebär begränsningar för företaget vid tillämpningen av bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554)
Läs merMedia Evolution Southern Sweden Ideell Förening
Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter
Läs merÅrsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan
Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret
Läs merRedovisning av immateriella tillgångar
REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter
Läs merÅrsbokslut. SV Östergötland
Årsbokslut för SV Östergötland 802462-0745 Räkenskapsåret 2015 2 (9) Resultaträkning Not 2015-01-01-2015-12-31 2014-01-01-2014-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 3 375 150 3 119 370 Bidrag 1
Läs merÅrsredovisningen En sanning med variation
Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är
Läs merÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som
Läs merSP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
1(5) Delårsrapport januari juni 2006 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av den nya institutsstrukturen genom behovsmotiverad
Läs merÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅrsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf
Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,
Läs merÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,
Läs merÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2016 31/8 2017 HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ Org Nr 746000-5171 HSB Brf Järven Verksamhetsplan 1 Förvaltningsberättelse 5 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Kassaflödesanalys
Läs merÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och
Läs merURA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER
UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags
Läs merÅrsredovisning för Barnens Framtid
1 Årsredovisning för Barnens Framtid 802467-1573 Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Barnens Framtid 3 Org.nr 802467-1573 Ekonomisk översikt Ekonomisk översikt 2017 2016 Verksamhetsintäkter 416 501 736
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland
Läs merBilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)
Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS
Läs merHUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?
XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2015 31/8 2016 HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF ÖRESUNDSDAMMARNA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BERGUVEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF BERGUVEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 MOTION NR 1 Styrelsens yttrande: Styrelsen ställer sig positiv till förslaget gällande elektronisk
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF DALSLUND I BURLÖV 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merKOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER
KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Rådet har beslutat om följande uppdateringar av RFR 2 som ännu inte har förts in i rekommendationen i avvaktan på att EU godkänner de nya/ändrade
Läs merRedovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)
1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid
Läs merÅrsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne
Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Magne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Nr 1. Svar på av Jonas-Günter Rosentörn inlämnad motion om Offentliga
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information
Läs merÅrsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion
Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31
Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning
Läs merÅrsredovisning. Ung Företagsamhet
Årsredovisning för 825001-8572 Räkenskapsåret 2018 2 (7) Styrelsen för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2018. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK.
Läs merNyheter från Rådet för kommunal redovisning
Nyheter från Rådet för kommunal redovisning Torbjörn Tagesson RKR:s arbete 20 rekommendationer blir 17 Flera av informationerna inarbetas i rekommendationer 15 rekommendationer klara 2018 2 rekommendationer
Läs merYttrande i Regeringsrättens mål nr XXXX-XX
2005-09-19 Sida 1(5) Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrättens mål nr XXXX-XX YTTRANDE För de bolag som inte valt eller var tvingade att tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅrsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31
Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF SKEPPSBYGGAREN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF RINGSTED I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ 1 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merFörslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33)
Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM Stockholm 18 augusti 2016 Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) FAR har beretts
Läs merMedia Evolution Ideell Förening
Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Läs merFörord Förkortningslista Inledning Sambandet mellan redovisning och beskattning... 23
Innehåll 5 Innehåll Förord... 3 Förkortningslista... 15 1 Inledning... 17 2 Sambandet mellan redovisning och beskattning... 23 2.1 2.1.1 Sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattningen...23 Inledning...23
Läs mer1 Principer för inkomstbeskattningen
19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo
Läs merÅRSREDOVISNING HSB Brf Lessö i Malmö
ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 2007-12-31 HSB Brf Lessö i Malmö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs mer6 Koncernredovisning
Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av
Läs merÅrsbokslut. SV Blekinge
Årsbokslut för SV Blekinge 802462-9647 Räkenskapsåret 2014 01 01 2014 12 31 2 (10) Resultaträkning Not 2014-01-01-2014-12-31 2013-01-01-2013-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 2 037 122 1 590
Läs merRedovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23
Redovisning Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 22-23 1 Årsredovisningens innehåll Förvaltningsberättelse (FB): Väsentliga upplysningar Balansräkning (BR): Finansiell ställning vid periodens slut Resultaträkning
Läs merJärfälla Hockey Club
Årsredovisning 2016 Järfälla Hockey Club Resultaträkning Not 2015/2016 2014/2015 Föreningens Intäkter 1 Nettoomsättning 2 1,925,108 1,667,211 Offentligrättsliga bidrag 3 561,630 384,305 Gåvor/stipendier/övriga
Läs merÅrsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö
Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
Läs merSP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
1(5) Delårsrapport januari juni 2005 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Omsättning och resultat Under årets första sex månader omsatte koncernen 320,3 Mkr (270,2), vilket är en ökning med ca 19 procent
Läs merÅRSREDOVISNING. HSB Brf Berguven i Malmö
ÅRSREDOVISNING HSB Brf Berguven i Malmö 2007-05-01 2008-04-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text
Läs merSkinnskattebergs Vägförening
Årsredovisning för Skinnskattebergs Vägförening Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Läs merÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Läs mer1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Läs merÅrsredovisning HSB brf Friheten i Malmö
Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 HSB BRF FRIHETEN I MALMÖ 746000-5817 Kallelse Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Friheten kallas härmed till ordinarie föreningsstämma
Läs merSida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136
Läs merÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ALMEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Almen i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav för HSB Certifiering
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merÅRSREDOVISNING. Årsredovisning för Stockholms Judoförbund Org Nr: Årsredovisning för räkenskapsåret
Årsredovisning för Stockholms Judoförbund ÅRSREDOVISNING Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 -- 2014-12-31 Styrelsen för Stockholms Judoförbund avger härmed följande årsredovisning. Innehåll:
Läs merIntäkter från avgifter, bidrag och försäljningar
REKOMMENDATION 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar September 2009 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation.
Läs merRESULTATRÄKNING NOT
RESULTATRÄKNING NOT 2015 2016 1 Intäkter Verksamhetsintäkter 2 2 400 721 2 180 956 Offentligrättsliga bidrag 3 78 707 39 243 Gåvor/stipendier/övriga bidrag 4 535 950 580 747 Medlemsavgifter Övriga föreningsintäkter
Läs merRR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN
RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas
Läs merHSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ
HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ Kallelse till Ordinarie Föreningsstämma Onsdagen den 24 oktober 2007 Samt ÅRSREDOVISNING 2006-05-01 2007-04-30 Bussar avgår till stämman från Mobäcksgatan (den västra vändplatsen)
Läs merURA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER
UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags
Läs merFörvaltningsberättelse
Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening, får härmed avge årsredovisning för 2014. Allmänt om verksamheten Föreningen har till ändamål
Läs merÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2010 2009 31/8 31/8 2011 2010 HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Musköten i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s
Läs merFARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar
FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING
Läs merBILAGA. Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln
SV BILAGA Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln 2010 2012 1 1 Mångfaldigande tillåts inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Alla rättigheter förbehålls utanför EES, med undantag
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret 2013
1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6
Läs merHSB BRF ANNEBERG I MALMÖ
HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.
Läs merSP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport Januari Mars 2005 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Omsättning och resultat Under årets första tre månader omsatte koncernen 139,6
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Beslutsunderlag: Uppgradering av fastighetsnät punkt 20 Vårt fastighetsnät för distribution av kabel-tv uppfyller inte de senaste tekniska kraven.
Läs merRutiner för opposition
Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter
Läs merÅ R S R E D O V I S N I N G
Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning
Läs merStyrelsen och verkställande direktören för. The Empire AB (publ) Org nr får härmed avge. Delårsrapport. och koncernredovisning
Styrelsen och verkställande direktören för The Empire AB (publ) Org nr 556586-2264 får härmed avge Delårsrapport och koncernredovisning för peroden 1 januari - 30 Juni 2005 Innehåll: sida Resultaträkning
Läs merÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2012 31/12 2012 HSB BRF ALMEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Almen i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav
Läs mer