Redovisning av statliga bidrag och stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av statliga bidrag och stöd"

Transkript

1 ISRN-nr Redovisning av statliga bidrag och stöd Accounting of governmental grants Bonnie Lind Hanna Persson Vårterminen 2008 Arne Fagerström Redovisning/Ekonomprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning Titel: Redovisning av statliga bidrag och stöd. Engelsk titel: Accounting of governmental grants. Författare: Bonnie Lind och Hanna Persson Handledare: Arne Fagerström D-uppsats, 30 hp Under de senaste åren har det statliga stödet till näringslivet ökat markant. Från 2002 till 2006 har det ökat med hela 425 procent. År 2006 uppgick det statliga stödet till totalt 30,7 miljarder kronor. (ITPS, 2007) Det finns rekommendationer till hur de statliga bidragen skall redovisas av mottagaren i International Accounting Standards (IAS) 20, Redovisningsrådets rekommendation (RR) 28 och i Bokföringsnämndens (BFN) rekommendation R5. Dock behandlas inte alla typer av statliga bidrag i RR 28 och IAS 20. Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka statliga bidrag och stöd som ges ut till det svenska näringslivet och hur dessa ska redovisas av mottagaren. Uppsatsen skall också utreda om det finns några problem i redovisningens principer och regler. I uppsatsen görs en begränsning till svenska bidrag och stöd som ges till svenska företag och ickestatliga organisationer. Även en avgränsning i tiden finns då endast bidrag och stöd som utgavs under 2007 tas upp. Bidrag definieras som monetära medel som utbetalas med eller utan villkor. Frågorna om vilka typer av statliga bidrag och stöd det finns och hur de statliga bidragen och stöden ska redovisas besvaras genom att den objektiva verkligheten studeras (positivism). Det finns många bidrag för svenska företag och organisationer att söka. Tre kategorier har identifierats; bidrag, villkorade bidrag och tidsbegränsade bidrag. Mottagaren ska redovisa bidragen enligt de rekommendationer som finns, IAS 20, RR 28 och BFN R5. Vissa problem har identifieras i dagens rekommendationer. Främst har problem som bedömningsproblem, periodiseringsproblem, redovisningen av de indirekta kostnaderna samt redovisningen av de villkorade bidragen identifierats. Nyckelord: Statliga stöd, bidrag, IAS 20, RR 28, BFN R5

3 Förord Vi vill här rikta ett tack till alla dem som under arbetets gång hjälpt oss med uppsatsen. Först vill vi rikta ett stort tack till de personer som vi har intervjuat samt, all personal vid alla myndigheter runt om i landet som hjälpt oss i sökandet efter information för att sammanställa listan med alla bidrag. Sedan vill vi tacka vår handledare och våra opponenter som har hjälpt oss och gett oss konstruktiv kritik under arbetets gång. Till sist vill vi rikta ett tack till föräldrar och familj som kommit med kritik, tips och idéer. Bonnie Lind och Hanna Persson Linköping, juni 200

4 Innehållsförteckning Förkortningsordlista...I 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsningar och definitioner Disposition Metod Typ av studie Metodval Undersökningens design Sammanställande av bidragslista Intervjuer, respondenter och intervjuteknik Trovärdighet och metodkritik Besöksintervjuer Telefonintervjuer Litteraturkritik Referensram Bidrag och stöd Rekommendationer och standarder Statliga bidrag Intäkter Skulder Avsättningar Redovisningsteorier Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Stakeholder-teorin och legitimitetsteorin Accountability-teorin och trovärdigheten i redovisningen Ett omtvistat problem Empiri Bidrag och kategorisering Klassificering av bidrag Villkorade bidrag Tidsbegränsade bidrag Redovisning av bidrag Problematik rörande bidragsredovisning Tillämpning och kontroll Bidrag från Landstinget i Östergötland Analys Bidrag Redovisning Öppenhet och trovärdighet Rutin och erfarenhet Problematik rörande bidragsredovisning Kritik mot standarderna Problem vid återrapportering av statliga bidrag Slutsats... 44

5 6.1 Bidrag Redovisning Rekommendationer och dess problem Rekommendationer till fortsatta studier Referenser Bilagor Bilaga 1 Intervjuguider Bilaga 2 Undersökta/kontaktade myndigheter och verk Bilaga 3 Bidragstyper Bilaga 4 Villkorade bidrag Bilaga 5 Tidsbegränsade bidrag

6 Förkortningsordlista ASB BFN EU ESV FASB IAS IFRS ITPS RR Accounting Standards Board Bokföringsnämnden Europeiska Unionen Ekonomistyrningsverket Financial Accounting Standards Board International Accounting Standards International Financial Reporting Standards Institutet för tillväxtpolitiska studier Redovisningsrådets rekommendationer I

7 ~INLEDNING~ 1. Inledning Uppsatsens inledande kapitel börjar med att presentera undersökningens bakgrund för att ge en förståelse för ämnet. Därefter följer en problemdiskussion som leder fram till uppsatsens syfte. Kapitlet avslutas med avgränsningar samt en disposition för att underlätta det fortsatta läsandet. 1.1 Bakgrund Under de senaste åren har det statliga stödet till näringslivet ökat markant. Från 2002 till 2006 har det ökat med hela 425 procent. År 2006 uppgick det statliga stödet till 30,7 miljarder kronor, vilket är en betydande summa (ITPS, 2007). Trots den stora ökningen är inte bidragen till näringslivet enorma vid en jämförelse med till exempel försvarssektorns totala budget som uppgick till 43 miljarder kronor samma år (varnpliktsnytt.se). Den största delen av det statliga stödet består enligt Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (ITPS) av skattelättnader som lägre koldioxidavgift och andra skatteutgifter på energiområdet. Den näst största delen består av de rena bidragen som ges till företagen, som till exempel starta-eget-bidraget. (ITPS, 2007) Att staten ger ett stöd i form av bidrag till företagen kan från ett mikroekonomiskt perspektiv ses som en strävan efter att uppnå effektivitet på marknaden för att alla ska ha det så bra som möjligt, paretoeffektivitet. Det är inte ovanligt att näringslivet får stora belopp i statliga stöd och bidrag och det är viktigt att uppmärksamma att en sådan åtgärd från staten kan vara skadlig för konkurrensen på marknaden. För att konkurrensen inte skall hindras är det viktigt med en öppen redovisning där det tydligt framgår vad som är statliga bidrag och stöd och vad som är egna intjänande medel. För att inte konkurrensen ska hindras och för att företagen ska ha en öppen redovisning har en omfattande lagstiftning om statligt stöd utformats. (Bager- Sjögren et al, 2007) Det är olika myndigheter som delar ut bidragen och de ansvarar för sina verksamhetsområden, men många bidrag söks lokalt på regionala myndighetskontor eller hos kommunen. De bidrag och stöd som ges ut till näringslivet av den svenska staten skall först godkännas av EUkommissionen enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. Kommissionen har således beslutat om en 1

8 ~INLEDNING~ föranmälansplikt och om stöd betalas ut utan anmälan eller godkännande kommer det att anmälas till kommissionen. (Europafördrag, 2002). Europeiska Unionen (EU) reglerar således hur staten får ge bidrag och hur staten skall redovisa dessa bidrag. Men hur mottagaren av bidragen i Sverige skall sköta redovisningen av desamma regleras, beroende på typ av företag, av International Accounting Standards (IAS), Redovisningsrådet (RR) eller Bokföringsnämnden (BFN). Sedan 2005 är det ITPS som stödjer regeringen med rapporter och uppföljning av stödet till näringslivet (ITPS, 2007). ITPS är en statlig myndighet som finansieras genom statliga medel samt samverkan med andra myndigheter och dess uppgift är att bidra till att Sverige för en insiktsfull tillväxtpolitik (itps.se). 1.2 Problemdiskussion Att det finns en mängd olika statliga stöd till näringslivet känner den till som aktivt följer med i nyhetsdebatten. I Dagens Industri den 4 februari 2008 går det att läsa att färre flygplatser kommer att få statligt stöd i framtiden då istället en satsning skall göras på höghastighetståg. Även starta-eget-bidraget har diskuterats flitigt i medierna genom åren. Det är sannolikt att många företagare är omedvetna om vilka bidrag och stöd de är berättigade att söka. Hur många vet till exempel att det går att få bidrag för transporter till och från de fyra nordligaste länen i landet (Nutek, 2008) eller att vissa tillverkande företag är helt eller delvis befriade från energiskatt (ITPS, 2007)? Företag inom tillverkningsindustrin kan, sedan 1 januari 1993, bli helt eller delvis befriade från energiskatt på bränsle och el som används för uppvärmning vid tillverkningsprocesserna. När det gäller befrielse från energiskatten på bränsle och el räknar svenska myndigheter med en total årlig förlust av skatteintäkter på 2,5 miljarder kronor. (ITPS, 2007) Genom befrielsen från energiskatt vid tillverkning kan företagen minska sina produktionskostnader och på så sätt öka sin marginalvinst. Hur redogör företagen sina minskade produktionskostnader? Visar de att deras produktionskostnader har minskat på grund av det statliga bidraget eller visar de bara en mindre produktionskostnad, hur öppna är de i sin redovisning? Den svenska staten ger, utöver bidragen till näringslivet, villkorade bidrag till vissa organisationer. Med villkorat bidrag menas ett bidrag som förenats med ett villkor om återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfylls (Bokföringsnämnden, 2002). Ett villkorat 2

9 ~INLEDNING~ bidrag kan intäktsföras precis som ett vanligt ickevillkorat bidrag, men det kan också tas upp som en skuld eller en avsättning på balansräkningens passivsida. Här är det avgörande hur stor sannolikheten för återbetalning är. Är det en trolig intäkt eller kan det bli fråga om en kommande skuld? Bedömer alla bidragsmottagare sannolikheten på samma grunder? Det finns skäl att anta att företag inte har samma syn på sannolikheten för återbetalning. Därför kan samma bidrag med samma villkor och lika förutsättningar för återbetalning redovisas olika. Ett annat exempel är presstödet vars mål är att värna om dagstidningsmarknadens mångfald. Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet är två av de största enskilda bidragstagarna. (taltidningsnamnden.se) År 2006 redovisade båda tidningarna en vinst på över 30 miljoner kronor. Det skulle inte ha varit möjligt utan presstödet på drygt 65 miljoner som varje tidning fått. (sydsvenskan.se) Av intresse är hur Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet hanterar det här i sin redovisning. Är bidragsmottagarnas redovisning öppen och tillgänglig för bidragsgivaren och de svenska medborgarna? Är det rätt att företag gör vinster på grund av det statliga stödet? När det gäller Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet skulle de gå med en förlust utan presstödet. Det som kan diskuteras är huruvida bidragsöverskottet ska betalas tillbaka alternativt om storleken på bidraget borde anpassas nästkommande år, vilket inte är fallet idag. Det finns rekommendationer till hur de statliga bidragen skall redovisas av mottagaren i Redovisningsrådets rekommendation 28, vilken dock inte tillämpas av noterade bolag. De noterade bolagen guidas istället av International Accounting Standards 20. Dock behandlas inte alla typer av statliga bidrag i RR 28 och IAS 20. Till exempel behandlas inte tidsbestämda skattelättnader, investeringsavdrag och minskade skattesatser i RR 28 och IAS 20 (FAR 2007 och IFRS/IAS 2007). Diskussionerna ovan leder till följande frågor: o Vilka typer av statliga bidrag och stöd finns det för företagen att söka? o Hur ska statliga bidrag och stöd redovisas och finns det några problem i redovisningens principer och regler för statliga bidrag? 3

10 ~INLEDNING~ Ovan ställda frågor operationaliseras och bryts ned i mindre delfrågor längre fram i uppsatsen genom en empirisk undersökning. 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att utreda vilka statliga bidrag och stöd som ges ut till det svenska näringslivet och hur dessa ska redovisas av mottagaren. Uppsatsen skall också utreda om det finns några problem i redovisningens principer och regler. 1.4 Avgränsningar och definitioner I uppsatsen görs en begränsning till svenska bidrag och stöd som ges till svenska företag och ickestatliga organisationer. Även en avgränsning i tiden finns då endast bidrag och stöd som utgavs under år 2007 tas upp. Bidrag till näringsliv och ickestatliga organisationer definieras som monetära medel som utbetalas med eller utan villkor. Sponsring definieras inte som bidrag. Bidrag som lämnas från statliga stiftelser och bolag tas inte upp i uppsatsen på grund av att de bidrag som ges från bolag kan vara svåra att definiera och skilja ut och de uppstår ofta i ett kommersiellt syfte. Många bidrag som lämnas av statliga myndigheter och verk är egentligen rena transfereringar. Med det menas bidrag som transfereras av svenska myndigheter, men som från grunden finansieras med EU-medel. Dessa bidrag kan vara svåra att urskilja, men de bidrag som ses som direkta EU-bidrag behandlas inte i uppsatsen. Villkorat bidrag definieras i uppsatsen som ett bidrag där mottagaren kan bli återbetalningsskyldig om inte uppsatta krav och villkor uppfylls. Det finns flera definitioner av näringsliv. I uppsatsen kommer ITPSs definition att användas. De definierar näringsliv som den svenska tillverkningsindustrin och tjänstesektorn (ITPS, 2006). 4

11 ~INLEDNING~ 1.5 Disposition Det inledande kapitlet, kapitel 1, i uppsatsen redogör för bakgrunden till uppsatsen. Här förs en problemdiskussion kring ämnet och frågeställningarna tas upp samt uppsatsens syfte. Kapitel 1 tar även upp de avgränsningar som gjorts. I kapitel 2 tas val av metod upp samt vilket tillvägagångssätt som har använts. Kapitel 3 redogör för de teorier som varit relevanta i förhållande kring frågeställningarna. Empiridelen, kapitel 4, redovisar för den information som samlats in genom intervjuer och litteraturstudier. 1. Inledning 2. Metod 3. Referensram och teori 4. Empiri I analysen, kapitel 5, diskuteras de frågor som ligger till grund för uppsatsen i förhållande till de teorier som använts, samt de empiriska data som framkommit. Uppsatsens avslutande kapitel ger en presentation av de slutsatser som kan dras utifrån de diskussioner som förs i analysdelen. 5. Analys 6. Slutsats 5

12 ~METOD~ 2. Metod I uppsatsens andra kapitel redogörs de metodval som gjorts samt dess för- och nackdelar. En redogörelse för hur data har samlats in presenteras. I kapitlet beskrivs också de åtgärder som hållits i åtanke för att kvalitetssäkra uppsatsen. 2.1 Typ av studie Uppsatsen är till stor del en deskriptiv uppsats då frågorna, vilka statliga bidrag och stöd som finns att få samt hur ska statliga bidrag och stöd redovisas, ska besvaras. Delvis är uppsatsen även av det tolkande slaget då den svara på om det finns några problem i redovisningens principer och regler. De olika forskningsfrågorna har olika perspektiv och kräver därför olika val av metoder. 2.2 Metodval Frågorna vilka typer av statliga bidrag och stöd det finns och hur de statliga bidragen och stöden ska redovisas besvarades genom att den objektiva verkligheten studerades (positivism). För att besvara frågorna vilka och hur användes en explorativ ansats då syftet var att genomföra en omfattande undersökning av vilka bidrag och stöd som finns tillgängliga (Kinnear och Taylor, 1996). Uppsatsens sista frågeställning har en tolkande ansats då syftet var att utreda huruvida det finns några problem i redovisningens principer och regler för statliga bidrag. Normgivare har konstruerat flera redovisningsmodeller för hur intäkter skall redovisas, men de tolkas och används inte lika i realiteten. Uppsatsen har också en deduktiv ansats då utgångspunkten var att samla in fakta och läsa på om ämnet innan den empiriska datainsamlingen ägde rum. Därefter undersöktes huruvida de ställda förväntningarna uppfylldes. (Bryman, 2002) Således har en mängd befintlig information om statliga bidrag och dess redovisning använts. Metoden att koncentrera sig på att intervjua ett fåtal respondenter ansågs ändå nödvändig för att få oumbärlig kompletterande data. 6

13 ~METOD~ 2.3 Undersökningens design För att kunna göra en bra undersökning är det viktigt att veta vad som är undersökningens syfte och att forskarna vet vilka frågor de vill ha besvarade med hjälp av undersökningen (Patton, 1987). Det finns två huvudsakliga typer av data att använda sig av vid forskning; primär- och sekundärdata. Primärdata är den data som forskaren själv inhämtar genom till exempel intervjuer och observationer, medan sekundärdata består av data som insamlats av annan i ett annat syfte. (Jacobsson, 2002) I uppsatsen används både primär- och sekundärdata. I uppsatsens initiala skede var förkunskapen inom problemområdet bristande vilket gjorde att ett naturligt första steg var att läsa in sig på ämnet. En mängd empirisk information studerades således under uppsatsarbetets första fas. Att använda redan insamlad data är tidsbesparande såväl som mer ekonomiskt då all data inte behöver samlas in manuellt av forskaren själv. Sekundärdata har använts i referensramen, men även som empirisk sekundärdata då en del information redan fanns att tillgå Sammanställande av bidragslista Utgångspunkten för undersökningen om vilka typer av bidrag och stöd som finns, togs från statsliggaren på Ekonomistyrningsvekets (ESV) hemsida. Där finns en lista över alla myndigheter och verk. (esv.se) Samtliga myndigheter och verk undersöktes först genom att hemsidorna studerades. I de fall det inte fanns information eller knapphändig information om huruvida myndigheten ger ut bidrag kontaktades myndigheten via för att klargöra vilka bidrag myndigheten eventuellt ger ut och till vem bidraget riktar sig. För att färdigställa listan över bidrag och stöd som ges till företag och organisationer kontaktades/undersöktes drygt 100 myndigheter och verk. (Se bilaga 2). De myndigheter som inte svarade via kontaktades igen via telefon. Även andra myndigheter kontaktades igen via telefon för uppföljning och komplettering av den information som de lämnat. Dock skedde den största delen av insamlingen med hjälp av information som bifogades via eller post från myndigheterna samt den information som fanns att tillgå på myndigheternas och verkens hemsidor. Några myndigheter hade informativa hemsidor där alla bidrag som ges ut fanns att hitta medan samma information var mer svårtillgänglig på andra hemsidor. Ett flertal årsredovisningar har också studerats för att inhämta information om transfereringar och bidrag som ges. 7

14 ~METOD~ Intervjuer, respondenter och intervjuteknik Insamling av primärdata till uppsatsen har främst skett genom personliga intervjuer. Det här för att det ger respondenten stora möjligheter att fritt uttrycka sin åsikt samt att den som intervjuar kan anpassa frågorna efter vad som kommer fram under intervjuns gång. Intervjuernas syfte var att få en fördjupad kunskap om statliga bidrag, hur de ska redovisas av mottagaren samt att få kunskap om huruvida det finns några problem i dagens regler och principer som behandlar redovisning av statliga bidrag. Vid personliga intervjuer finns dessutom möjligheten att återkomma med vidare frågor även efter intervjutillfället. Personliga intervjuer ansågs mest lämpliga då även kroppsspråk och ansiktsuttryck kan läsas in i svaren som ges. I undersökningen användes öppna intervjuer, vilket innebär att respondenterna får frågor där de är fria att svara hur de vill (Patton, 1987). Frågor med öppna svar till ett fåtal respondenter är att föredra vid kvalitativa undersökningar enligt Silverman (2005). Vid det här tillvägagångssättet uppstår också möjligheten att bygga vidare på respondenternas svar och ställa följdfrågor. Urval av respondenter För att besvara uppsatsen andra frågeställning har följaktligen en kvalitativ metod använts och det kan då vara svårt att få fram ett representativt urval då metoden är resurskrävande och antalet intervjuer som genomförs därmed begränsas. Första steget i urvalsprocessen var att fastställa vilka frågor som skulle besvaras och sedan få en överblick över vilka som kunde tänkas vara möjliga respondenter. (Jacobsson, 2002). Tänkbara respondenter kontaktades och intervjuer bokades in. Eftersom endast ett fåtal personer har intervjuats präglas uppsatsen av ett intensivt upplägg (Bryman, 2002). Besöksintervjuer har genomförts med två revisorer från Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt en person ur ekonomigruppen i ledningsstaben för Landstinget i Östergötland. Intervjun med Landstinget i Östergötland gjordes för att få ett mer konkret exempel på hur bidragen till företag och organisationer behandlas i praktiken. Även en telefonintervju med ett kansliråd vid Näringsdepartementet har genomförts. Kontakt togs också med BFN, men de besvarade intervjufrågorna via . Revisorerna och kanslirådet är i uppsatsen anonyma. 8

15 ~METOD~ Respondenterna nämns således inte vid namn i uppsatsen utan benämns som revisor 1, revisor 2 och kansliråd X. Intervjuteknik Berg (2004) definierar en intervju som ett samtal som har ett syfte. Vid ett sådant samtal iakttas respondenten noga av den som intervjuar för att inga viktiga detaljer i till exempel kroppsspråk ska missas. Intervjun med revisorerna föregicks av ett telefonsamtal samt att intervjufrågorna skickades via några dagar i förväg för att respondenterna skulle få en chans att förbereda sig och vid behov ta fram relevant information. Intervjun med representanten för Landstinget i Östergötland föregicks av flera och även här fick respondenten frågorna i förväg. För att undvika att påverka respondenternas svar genom att ställa ledande frågor diskuterades frågorna innan de skickades och innan genomförandet av intervjuerna. Intervjuerna genomfördes på platser som valdes av respondenterna, vilket ökar sannolikheten för att det var platser där de kände sig hemma och bekväma. Att respondenterna fick välja plats medför att den så kallade kontexteffekten reduceras (Jacobsson, 2002). Med respondenternas tillåtelse bandades intervjuerna för att inget skulle glömmas bort. Enligt Trost (2005) bör insamlad intervjudata göras tillgängligt i en mer bearbetningsbar form. I uppsatsen används transkribering av intervjudata, vilket innebär att det bandade materialet skrevs ner i dokumentform. För att reducera risken att missa respondenternas reaktioner som inte direkt hörs på bandet, har transkriberingen kompletterats med anteckningar från intervjutillfället. Det bandade materialet har också sparats för att ge en möjlighet att gå tillbaka till det vid behov. Transkriberingen skickades till respondenterna för att de skulle få en möjlighet att granska riktigheten, vilket eliminerar risken för feltolkningar. Respondenterna var mycket hjälpsamma och gav tillstånd att återkomma om ytterligare frågor eller funderingar skulle uppkomma under arbetets gång. Även telefonintervju tillämpades, främst på grund av respondentens tidsbrist. En besöksintervju kräver mer förberedelse och planering än en telefonintervju. En telefonintervju är också lättare att boka om, i de fall hinder uppstår. På samma sätt som besöksintervjuerna föregicks telefonintervjun av kontakt via telefon och . Det här för att bygga upp en 9

16 ~METOD~ kontakt och informera om hur intervjun skulle gå till samt för att ge tid till förberedelse genom att frågorna skickades i förväg. 2.3 Trovärdighet och metodkritik Validitet är ett annat ord för sanning (Silverman, 2005). Huruvida data är reliabel och valid beror till stor del på skickligheten och noggrannheten hos dem som utför undersökningen, vilket beror på att undersökaren är instrumentet (Patton, 1990). Oberoende av vilken metod som används vid datainsamlingen är det viktigt att vara självkritiskt när data analyseras (Silverman, 2005). Här kommer därför för- och nackdelar med valda metoder i genomförda intervjuer och undersökningar att diskuteras närmare Besöksintervjuer I uppsatsen har två revisorer intervjuats. Ytterligare revisorer kontaktades för att kunna få en bredare bild av vad revisorerna tycker, men de kunde tyvärr inte medverka. Anledningar de gav var att de antingen inte ansåg att de hade tillräckliga kunskaper inom området eller att arbetsbördan var för stor under våren och att de därmed inte hade tid. Med respondenternas medgivande bandades intervjuerna för att inget skulle glömmas bort eller felciteras. En nackdel vid transkribering av bandade intervjuer är att reliabiliteten kan försvagas på grund av att det kan vara svårt att få med alla pauser, tonlägen och dylikt. (Silverman, 2005) För att undvika problemet var två intervjuare närvarande vid intervjutillfällena. En person ledde intervjun medan den andra lyssnade, förde anteckningar och kom med frågor och kommentarer vid behov Telefonintervjuer På grund av respondenternas tidsbrist kunde endast en telefonintervju genomföras med Finansdepartementet. Nackdelar med telefonintervjuer är att det är svårt att fånga upp respondenternas kroppsspråk och reaktioner, dock går fortfarande tonläge att fånga upp. Dessutom ges möjlighet till flexibilitet och viss personlig kontakt och det är fortfarande tänkbart att ställa följdfrågor. Av samma anledning som ovan skulle en telefonintervju skulle genomföras med Bokföringsnämnden. Kontakt togs först via telefon och sedan inför intervjun skickades en frågemall via . Bokföringsnämnden insåg då att de inte hade särskilt utförliga svar att ge och ansåg att de kunde spara in tiden som en telefonintervju tar genom att besvara frågorna via lika väl som via telefon. Följdfrågor var dock välkomna via 10

17 ~METOD~ telefon eller . Intervjufrågorna besvarades således via från Bokföringsnämnden. Nackdelar med svar via är att det är lättare att feltolka hur svaren ska utläsas. Inga tonfall eller kroppsspråk kan hjälpa till att tolka och förstå vad respondenten egentligen tycker och tänker, då det går att läsa samma mening på flera olika sätt. Frågorna var dock inte avancerade och svåra att besvara på ett rättvist sätt, därför ansågs det ändå lämpligt att använda och analysera svaren Litteraturkritik För att säkra kvalitén i uppsatsen är det viktigt att bedöma tillförlitligheten i de sekundärkällor som används. Därför efterstävades under litteraturstudierna så kallad triangulering, det vill säga att flera oberoende källor användes i ett försök att säkerställa källornas kvalitet. I ett ytterligare försök att säkra kvaliteten på källorna användes ursprungskällor i möjligaste mån samt att erkända forskningstidsskrifter, institutioner och dokument från myndigheter användes. Ett annat problem med litteraturstudier är att den som utför undersökningen kan påverkas av vad som tidigare skrivits inom ämnet vilket kan medföra en omedveten fokusering på det här. Genom att vara medveten om problemet vid studierna kan effekten reduceras. (Patton, 1990). Information från statliga myndigheter och verk Drygt 100 myndigheter och verk kontaktades i undersökningen, tyvärr svarade inte alla som kontaktades. I vissa fall där svar erhölls var informationen knapphändig och möjligheten till uppföljning begränsad då personer med rätt kompetens inte var möjliga att nå eller nya svar helt enkelt inte erhölls. I den mån det var möjligt hämtades information också från myndigheternas hemsidor och i deras årsredovisningar i de fall då dessa hade hunnit färdigställas. Då inte alla statliga myndigeter och verk bidrog med fakta om bidrag och stöd som de tilldelar näringslivet och organisationer, är listan över bidrag och stöd inte komplett. Ytterligare en anledning, till att listan sannolikt inte är komplett, är att det finns oändligt många bidrag och flera av dessa är svåra att finna. Även anställda vid statliga myndigheter och verk som varit behjälpliga i uppsatsarbetet och framtagandet av bidragslistan har inte varit fullt medvetna om alla bidrag den egna myndigheten delar ut. Vid ett flertal tillfällen har anställda kommit med kompletterande uppgifter i efterhand vilket spär på misstanken om att flera bidrag kan ha missats. Insamlad data från myndigheterna är inte helt objektiv, då den information som finns 11

18 ~METOD~ att tillgå är den som finns på hemsidor, i årsredovisningar samt information från anställda vid myndigheterna. 12

19 ~REFERENSRAM~ 3. Referensram Uppsatsens tredje kapitel är ett teorikapitel och kommer inledningsvis att behandla statliga bidrag och de rekommendationer som behandlar bidragsredovisningen direkt eller indirekt. I kapitlet kommer även teorier som kommer att ligga till grund för det empiriska materialets analys att presenteras. Kapitlet avslutas sedan med att presentera tidigare forskning. 3.1 Bidrag och stöd Ett bidrag definieras på regeringens hemsida som: Stöd som lämnas utan direkt motprestation. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transfereringar. (regeringen.se) Bidragen till de privata företagen antar en rad olika former; fördelaktiga lån, tillskott av ägarkapital, kreditgarantier och rena bidrag. Trots regeringens definition av ett bidrag (se ovan), krävs det oftast att företag som får bidrag utför en särskild motprestation. Gränsen mellan bidrag med villkor och statens löpande upphandlig kan vara ganska oklar och det kan vara svårt att skilja de båda åt. För det mesta handlar bidrag till producenter om att minska företagets kostnader, men en del syftar till att öka själva produktionen vilket kan resultera i fler arbetstillfällen. (Finansdepartementet, 1994) 3.2 Rekommendationer och standarder Redovisningsrådet ger ut rekommendationer (RR 1- RR 29) om hur svenska företag skall sköta sin redovisning. Sedan första januari 2005 ska noterade bolag tillämpa IFRS/IAS (International Financial Reporting Standards) när de upprättar koncernredovisning. På grund av att noterade bolag inte längre ska tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer uppdateras inte längre RR 1 RR 29. (FAR, 2007) Redovisningsrådets rekommendationer stämmer till stora delar överens med IFRS/IAS, men har anpassats något efter svenska förhållanden (Axelman, et al, 2002). I följande avsnitt presenteras ett antal rekommendationer och standarder som behandlar statliga bidrag, intäkter, skulder och avsättningar. 13

20 ~REFERENSRAM~ Statliga bidrag Hur de statliga bidragen och stöden ska redovisas av mottagaren regleras av IAS 20, RR 28 och BFN R5. RR 28-Statligt stöd överensstämmer i princip med IAS 20 - Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd. I både IAS 20 och i RR 28 är definitionen på statligt stöd detsamma; Statligt stöd är en åtgärd av staten i syfte att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. (IFRS/IAS, 2007; IAS 20:3 3 och FAR, 2007; RR 28:3 3st) Lika så är det med definitionen av de statliga bidragen, Statliga bidrag är stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet. (IFRS/IAS, 2007; IAS 20:3 4st och FAR, 2007; RR 28:3 4st) IAS 20: säger att en tjänlig metod skall tillämpas vid redovisning av resursöverföringar. Det är också önskvärt att företagen, i de finansiella rapporterna, upplyser om i vilken omfattning de har erhållit stödet under rapportperioden. Vidare anger IAS 20 att bidragsmottagaren inte får redovisa ett statligt bidrag i balans- eller resultaträkningen förrän det är rimligt säkert att de villkor som är kopplade till bidraget uppfylls och att bidraget verkligen kommer att erhållas. IAS 20 anger vidare att ett statligt bidrag inte ska redovisas i balans- och resultaträkning förrän det föreligger rimlig säkerhet att företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget och att bidraget kommer att erhållas. (IFRS/IAS, IAS 20:8) Både IAS 20 och RR 28 anger att försiktighetsprincipen bör gälla vid redovisning av de statliga bidragen dessutom ska det statliga stödet periodiseras för att sedan matchas mot de kostnader som stödet är avsett att kompensera för.(ifrs/ias, 2007) Bokföringsnämndens rekommendation R5 vänder sig till icke-noterade företag som erhållit statligt stöd (Edlund och Kyrö, 2003) och är den nu gällande rekommendationen. Definitionen på statligt stöd enligt R5 är följande: 14

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Bokföringsnämndens UTTALANDE

Bokföringsnämndens UTTALANDE Bokföringsnämndens UTTALANDE Redovisning av bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossamfund från offentligrättsliga organ Uppdaterat 2010-11-18 2(8) Innehållsförteckning ALLMÄNNA

Läs mer

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET SEPTEMBER 2002 Innehållsförteckning Sid. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 STATLIGA BIDRAG 4 Icke-monetära bidrag 7 Redovisning av bidrag relaterade till tillgångar

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx Sida 1(5) 2005-09-19 Regeringsrätten Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx YTTRANDE Den avsättning för gratifikationer som xxxxxxxx xxxxxxxxx XX gjort i bokslutet för räkenskapsåret

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsbokslut. SV Östergötland

Årsbokslut. SV Östergötland Årsbokslut för SV Östergötland 802462-0745 Räkenskapsåret 2014 2 (9) Resultaträkning Not 2014-01-01-2014-12-31 2013-01-01-2013-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 3 119 370 2 521 346 Bidrag 1

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut. Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 1(5) Delårsrapport januari juni 2006 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av den nya institutsstrukturen genom behovsmotiverad

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Rådet har beslutat om följande uppdateringar av RFR 2 som ännu inte har förts in i rekommendationen i avvaktan på att EU godkänner de nya/ändrade

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2014 31/12 2014 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF ÖRESUNDSDAMMARNA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Årsbokslut. SV Östergötland

Årsbokslut. SV Östergötland Årsbokslut för SV Östergötland 802462-0745 Räkenskapsåret 2015 2 (9) Resultaträkning Not 2015-01-01-2015-12-31 2014-01-01-2014-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 3 375 150 3 119 370 Bidrag 1

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne Årsredovisning 2013 Bostadsrättsföreningen Magne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Nr 1. Svar på av Jonas-Günter Rosentörn inlämnad motion om Offentliga

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

Järfälla Hockey Club

Järfälla Hockey Club Årsredovisning 2016 Järfälla Hockey Club Resultaträkning Not 2015/2016 2014/2015 Föreningens Intäkter 1 Nettoomsättning 2 1,925,108 1,667,211 Offentligrättsliga bidrag 3 561,630 384,305 Gåvor/stipendier/övriga

Läs mer

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

1 Principer för inkomstbeskattningen

1 Principer för inkomstbeskattningen 19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23 Redovisning Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 22-23 1 Årsredovisningens innehåll Förvaltningsberättelse (FB): Väsentliga upplysningar Balansräkning (BR): Finansiell ställning vid periodens slut Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ALMEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Almen i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav för HSB Certifiering

Läs mer

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport Januari Mars 2005 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Omsättning och resultat Under årets första tre månader omsatte koncernen 139,6

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

BILAGA. Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln

BILAGA. Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln SV BILAGA Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln 2010 2012 1 1 Mångfaldigande tillåts inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Alla rättigheter förbehålls utanför EES, med undantag

Läs mer

RESULTATRÄKNING NOT

RESULTATRÄKNING NOT RESULTATRÄKNING NOT 2015 2016 1 Intäkter Verksamhetsintäkter 2 2 400 721 2 180 956 Offentligrättsliga bidrag 3 78 707 39 243 Gåvor/stipendier/övriga bidrag 4 535 950 580 747 Medlemsavgifter Övriga föreningsintäkter

Läs mer

Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33)

Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM Stockholm 18 augusti 2016 Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) FAR har beretts

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2010 2009 31/8 31/8 2011 2010 HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB Brf Musköten i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö

Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 HSB BRF FRIHETEN I MALMÖ 746000-5817 Kallelse Medlemmarna i HSB Bostadsrättsförening Friheten kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsbokslut. SV Blekinge

Årsbokslut. SV Blekinge Årsbokslut för SV Blekinge 802462-9647 Räkenskapsåret 2014 01 01 2014 12 31 2 (10) Resultaträkning Not 2014-01-01-2014-12-31 2013-01-01-2013-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 2 037 122 1 590

Läs mer

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse Sida 1(5) 2013-02-15 Blekinge tingsrätt Box 319 371 25 Karlskrona Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse YTTRANDE Enligt god redovisningssed ska ett

Läs mer

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar REKOMMENDATION 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar September 2009 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation.

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ Kallelse till Ordinarie Föreningsstämma Onsdagen den 24 oktober 2007 Samt ÅRSREDOVISNING 2006-05-01 2007-04-30 Bussar avgår till stämman från Mobäcksgatan (den västra vändplatsen)

Läs mer

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Sida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012/2013

ÅRSREDOVISNING 2012/2013 ÅRSREDOVISNING 2012/2013 Styrelsen för Lions Forskningsfond mot Folksjukdomar får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2012-07-01--2013-06-30. Årsredovisningen omfattar 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

SVENSKA KANOTFÖRBUNDET ÅRSBOKSLUT 2014 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Årsbokslutet omfattar: 2 RESULTATRÄKNINGAR 3 BALANSRÄKNINGAR 5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR 8 UNDERSKRIFTER R E S U L T A T R Ä K N I N G A R Not 2014-01-01

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening, får härmed avge årsredovisning för 2014. Allmänt om verksamheten Föreningen har till ändamål

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

- RFR 2.2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER -december 2008

- RFR 2.2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER -december 2008 Ändringar publicerade av EU: mars augusti 2009 REVIDERING EU har i mars 2009 antagit IFRIC 12 Koncessioner för samhällsservice, i juni 2009 antogs IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet,

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /8 2010

ÅRSREDOVISNING 1/ /8 2010 ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING HENRIKSDAL I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ~ HSB Bil Henriksdal i Malmö Org Nr: 746001-0726 Noter Not 15 Not 16 Not 17 KortfristIga

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för. The Empire AB (publ) Org nr får härmed avge. Delårsrapport. och koncernredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för. The Empire AB (publ) Org nr får härmed avge. Delårsrapport. och koncernredovisning Styrelsen och verkställande direktören för The Empire AB (publ) Org nr 556586-2264 får härmed avge Delårsrapport och koncernredovisning för peroden 1 januari - 30 Juni 2005 Innehåll: sida Resultaträkning

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

Föreningen Svalorna Latinamerika

Föreningen Svalorna Latinamerika Årsredovisning för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Styrelsen för Föreningen Svalorna Latinamerika avger härmed årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning - kostnadsslagsindelad

Läs mer

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF STENBOCKEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF STENBOCKEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF STENBOCKEN I MALMÖ HSB har tilldelat bostadsrättsföreningen HSB brf Stenbocken i Malmö CERTIFIKAT för att den uppfyller HSB:s krav för

Läs mer

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får

Läs mer

Årsredovisning. Onsjö Golfklubb

Årsredovisning. Onsjö Golfklubb Årsredovisning för Onsjö Golfklubb 862500-5403 Räkenskapsåret 2015 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Tilläggsupplysningar 5-8 1 (8) Styrelsen för Onsjö Golfklubb,

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

Årsbokslut Tillgångar. Redovisning och kalkylering F09, HT 2014 Thomas Carrington

Årsbokslut Tillgångar. Redovisning och kalkylering F09, HT 2014 Thomas Carrington Årsbokslut Tillgångar Redovisning och kalkylering F09, HT 2014 Thomas Carrington mea culpa Fel i texten till duggafråga 2, punkt 4 ska stå "Betald frakt och försäkring" inte "Betald frakt och försäljning!

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Q2 2013

DELÅRSRAPPORT Q2 2013 DELÅRSRAPPORT Q2 2013 JOJKA COMMUNICATIONS AB (PUBL) 556666-6466 (JOJK) 22 JULI 2013 STYRELSEN FÖR JOJKA COMMUNICATIONS AB Siffror i sammandrag Januari juni 2013 Januari juni 2013 jämfört med motsvarande

Läs mer

Redovisningsnyheter. K3 med IFRS inslag Marcus Johansson

Redovisningsnyheter. K3 med IFRS inslag Marcus Johansson Redovisningsnyheter K3 med IFRS inslag -09-27 Marcus Johansson 1. Ändrade årsredovisningslagen 2 Förändringarna i korthet Förändringar av årsredovisningslagen som berörs under passet Upplysningskrav för

Läs mer

Aktuellt på stiftelseområdet

Aktuellt på stiftelseområdet Aktuellt på stiftelseområdet Aktuellt på stiftelseområdet Årsmöte Stockholm 26 april 2017 Program Nya regler med anledning av dataskyddsförordningen ska ersätta personuppgiftslagen (PUL) Nyheter på redovisningsområdet

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Växjö Golfklubb Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer