Redovisning av statliga bidrag och stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av statliga bidrag och stöd"

Transkript

1 ISRN-nr Redovisning av statliga bidrag och stöd Accounting of governmental grants Bonnie Lind Hanna Persson Vårterminen 2008 Arne Fagerström Redovisning/Ekonomprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning Titel: Redovisning av statliga bidrag och stöd. Engelsk titel: Accounting of governmental grants. Författare: Bonnie Lind och Hanna Persson Handledare: Arne Fagerström D-uppsats, 30 hp Under de senaste åren har det statliga stödet till näringslivet ökat markant. Från 2002 till 2006 har det ökat med hela 425 procent. År 2006 uppgick det statliga stödet till totalt 30,7 miljarder kronor. (ITPS, 2007) Det finns rekommendationer till hur de statliga bidragen skall redovisas av mottagaren i International Accounting Standards (IAS) 20, Redovisningsrådets rekommendation (RR) 28 och i Bokföringsnämndens (BFN) rekommendation R5. Dock behandlas inte alla typer av statliga bidrag i RR 28 och IAS 20. Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka statliga bidrag och stöd som ges ut till det svenska näringslivet och hur dessa ska redovisas av mottagaren. Uppsatsen skall också utreda om det finns några problem i redovisningens principer och regler. I uppsatsen görs en begränsning till svenska bidrag och stöd som ges till svenska företag och ickestatliga organisationer. Även en avgränsning i tiden finns då endast bidrag och stöd som utgavs under 2007 tas upp. Bidrag definieras som monetära medel som utbetalas med eller utan villkor. Frågorna om vilka typer av statliga bidrag och stöd det finns och hur de statliga bidragen och stöden ska redovisas besvaras genom att den objektiva verkligheten studeras (positivism). Det finns många bidrag för svenska företag och organisationer att söka. Tre kategorier har identifierats; bidrag, villkorade bidrag och tidsbegränsade bidrag. Mottagaren ska redovisa bidragen enligt de rekommendationer som finns, IAS 20, RR 28 och BFN R5. Vissa problem har identifieras i dagens rekommendationer. Främst har problem som bedömningsproblem, periodiseringsproblem, redovisningen av de indirekta kostnaderna samt redovisningen av de villkorade bidragen identifierats. Nyckelord: Statliga stöd, bidrag, IAS 20, RR 28, BFN R5

3 Förord Vi vill här rikta ett tack till alla dem som under arbetets gång hjälpt oss med uppsatsen. Först vill vi rikta ett stort tack till de personer som vi har intervjuat samt, all personal vid alla myndigheter runt om i landet som hjälpt oss i sökandet efter information för att sammanställa listan med alla bidrag. Sedan vill vi tacka vår handledare och våra opponenter som har hjälpt oss och gett oss konstruktiv kritik under arbetets gång. Till sist vill vi rikta ett tack till föräldrar och familj som kommit med kritik, tips och idéer. Bonnie Lind och Hanna Persson Linköping, juni 200

4 Innehållsförteckning Förkortningsordlista...I 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsningar och definitioner Disposition Metod Typ av studie Metodval Undersökningens design Sammanställande av bidragslista Intervjuer, respondenter och intervjuteknik Trovärdighet och metodkritik Besöksintervjuer Telefonintervjuer Litteraturkritik Referensram Bidrag och stöd Rekommendationer och standarder Statliga bidrag Intäkter Skulder Avsättningar Redovisningsteorier Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Stakeholder-teorin och legitimitetsteorin Accountability-teorin och trovärdigheten i redovisningen Ett omtvistat problem Empiri Bidrag och kategorisering Klassificering av bidrag Villkorade bidrag Tidsbegränsade bidrag Redovisning av bidrag Problematik rörande bidragsredovisning Tillämpning och kontroll Bidrag från Landstinget i Östergötland Analys Bidrag Redovisning Öppenhet och trovärdighet Rutin och erfarenhet Problematik rörande bidragsredovisning Kritik mot standarderna Problem vid återrapportering av statliga bidrag Slutsats... 44

5 6.1 Bidrag Redovisning Rekommendationer och dess problem Rekommendationer till fortsatta studier Referenser Bilagor Bilaga 1 Intervjuguider Bilaga 2 Undersökta/kontaktade myndigheter och verk Bilaga 3 Bidragstyper Bilaga 4 Villkorade bidrag Bilaga 5 Tidsbegränsade bidrag

6 Förkortningsordlista ASB BFN EU ESV FASB IAS IFRS ITPS RR Accounting Standards Board Bokföringsnämnden Europeiska Unionen Ekonomistyrningsverket Financial Accounting Standards Board International Accounting Standards International Financial Reporting Standards Institutet för tillväxtpolitiska studier Redovisningsrådets rekommendationer I

7 ~INLEDNING~ 1. Inledning Uppsatsens inledande kapitel börjar med att presentera undersökningens bakgrund för att ge en förståelse för ämnet. Därefter följer en problemdiskussion som leder fram till uppsatsens syfte. Kapitlet avslutas med avgränsningar samt en disposition för att underlätta det fortsatta läsandet. 1.1 Bakgrund Under de senaste åren har det statliga stödet till näringslivet ökat markant. Från 2002 till 2006 har det ökat med hela 425 procent. År 2006 uppgick det statliga stödet till 30,7 miljarder kronor, vilket är en betydande summa (ITPS, 2007). Trots den stora ökningen är inte bidragen till näringslivet enorma vid en jämförelse med till exempel försvarssektorns totala budget som uppgick till 43 miljarder kronor samma år (varnpliktsnytt.se). Den största delen av det statliga stödet består enligt Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (ITPS) av skattelättnader som lägre koldioxidavgift och andra skatteutgifter på energiområdet. Den näst största delen består av de rena bidragen som ges till företagen, som till exempel starta-eget-bidraget. (ITPS, 2007) Att staten ger ett stöd i form av bidrag till företagen kan från ett mikroekonomiskt perspektiv ses som en strävan efter att uppnå effektivitet på marknaden för att alla ska ha det så bra som möjligt, paretoeffektivitet. Det är inte ovanligt att näringslivet får stora belopp i statliga stöd och bidrag och det är viktigt att uppmärksamma att en sådan åtgärd från staten kan vara skadlig för konkurrensen på marknaden. För att konkurrensen inte skall hindras är det viktigt med en öppen redovisning där det tydligt framgår vad som är statliga bidrag och stöd och vad som är egna intjänande medel. För att inte konkurrensen ska hindras och för att företagen ska ha en öppen redovisning har en omfattande lagstiftning om statligt stöd utformats. (Bager- Sjögren et al, 2007) Det är olika myndigheter som delar ut bidragen och de ansvarar för sina verksamhetsområden, men många bidrag söks lokalt på regionala myndighetskontor eller hos kommunen. De bidrag och stöd som ges ut till näringslivet av den svenska staten skall först godkännas av EUkommissionen enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. Kommissionen har således beslutat om en 1

8 ~INLEDNING~ föranmälansplikt och om stöd betalas ut utan anmälan eller godkännande kommer det att anmälas till kommissionen. (Europafördrag, 2002). Europeiska Unionen (EU) reglerar således hur staten får ge bidrag och hur staten skall redovisa dessa bidrag. Men hur mottagaren av bidragen i Sverige skall sköta redovisningen av desamma regleras, beroende på typ av företag, av International Accounting Standards (IAS), Redovisningsrådet (RR) eller Bokföringsnämnden (BFN). Sedan 2005 är det ITPS som stödjer regeringen med rapporter och uppföljning av stödet till näringslivet (ITPS, 2007). ITPS är en statlig myndighet som finansieras genom statliga medel samt samverkan med andra myndigheter och dess uppgift är att bidra till att Sverige för en insiktsfull tillväxtpolitik (itps.se). 1.2 Problemdiskussion Att det finns en mängd olika statliga stöd till näringslivet känner den till som aktivt följer med i nyhetsdebatten. I Dagens Industri den 4 februari 2008 går det att läsa att färre flygplatser kommer att få statligt stöd i framtiden då istället en satsning skall göras på höghastighetståg. Även starta-eget-bidraget har diskuterats flitigt i medierna genom åren. Det är sannolikt att många företagare är omedvetna om vilka bidrag och stöd de är berättigade att söka. Hur många vet till exempel att det går att få bidrag för transporter till och från de fyra nordligaste länen i landet (Nutek, 2008) eller att vissa tillverkande företag är helt eller delvis befriade från energiskatt (ITPS, 2007)? Företag inom tillverkningsindustrin kan, sedan 1 januari 1993, bli helt eller delvis befriade från energiskatt på bränsle och el som används för uppvärmning vid tillverkningsprocesserna. När det gäller befrielse från energiskatten på bränsle och el räknar svenska myndigheter med en total årlig förlust av skatteintäkter på 2,5 miljarder kronor. (ITPS, 2007) Genom befrielsen från energiskatt vid tillverkning kan företagen minska sina produktionskostnader och på så sätt öka sin marginalvinst. Hur redogör företagen sina minskade produktionskostnader? Visar de att deras produktionskostnader har minskat på grund av det statliga bidraget eller visar de bara en mindre produktionskostnad, hur öppna är de i sin redovisning? Den svenska staten ger, utöver bidragen till näringslivet, villkorade bidrag till vissa organisationer. Med villkorat bidrag menas ett bidrag som förenats med ett villkor om återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfylls (Bokföringsnämnden, 2002). Ett villkorat 2

9 ~INLEDNING~ bidrag kan intäktsföras precis som ett vanligt ickevillkorat bidrag, men det kan också tas upp som en skuld eller en avsättning på balansräkningens passivsida. Här är det avgörande hur stor sannolikheten för återbetalning är. Är det en trolig intäkt eller kan det bli fråga om en kommande skuld? Bedömer alla bidragsmottagare sannolikheten på samma grunder? Det finns skäl att anta att företag inte har samma syn på sannolikheten för återbetalning. Därför kan samma bidrag med samma villkor och lika förutsättningar för återbetalning redovisas olika. Ett annat exempel är presstödet vars mål är att värna om dagstidningsmarknadens mångfald. Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet är två av de största enskilda bidragstagarna. (taltidningsnamnden.se) År 2006 redovisade båda tidningarna en vinst på över 30 miljoner kronor. Det skulle inte ha varit möjligt utan presstödet på drygt 65 miljoner som varje tidning fått. (sydsvenskan.se) Av intresse är hur Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet hanterar det här i sin redovisning. Är bidragsmottagarnas redovisning öppen och tillgänglig för bidragsgivaren och de svenska medborgarna? Är det rätt att företag gör vinster på grund av det statliga stödet? När det gäller Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet skulle de gå med en förlust utan presstödet. Det som kan diskuteras är huruvida bidragsöverskottet ska betalas tillbaka alternativt om storleken på bidraget borde anpassas nästkommande år, vilket inte är fallet idag. Det finns rekommendationer till hur de statliga bidragen skall redovisas av mottagaren i Redovisningsrådets rekommendation 28, vilken dock inte tillämpas av noterade bolag. De noterade bolagen guidas istället av International Accounting Standards 20. Dock behandlas inte alla typer av statliga bidrag i RR 28 och IAS 20. Till exempel behandlas inte tidsbestämda skattelättnader, investeringsavdrag och minskade skattesatser i RR 28 och IAS 20 (FAR 2007 och IFRS/IAS 2007). Diskussionerna ovan leder till följande frågor: o Vilka typer av statliga bidrag och stöd finns det för företagen att söka? o Hur ska statliga bidrag och stöd redovisas och finns det några problem i redovisningens principer och regler för statliga bidrag? 3

10 ~INLEDNING~ Ovan ställda frågor operationaliseras och bryts ned i mindre delfrågor längre fram i uppsatsen genom en empirisk undersökning. 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att utreda vilka statliga bidrag och stöd som ges ut till det svenska näringslivet och hur dessa ska redovisas av mottagaren. Uppsatsen skall också utreda om det finns några problem i redovisningens principer och regler. 1.4 Avgränsningar och definitioner I uppsatsen görs en begränsning till svenska bidrag och stöd som ges till svenska företag och ickestatliga organisationer. Även en avgränsning i tiden finns då endast bidrag och stöd som utgavs under år 2007 tas upp. Bidrag till näringsliv och ickestatliga organisationer definieras som monetära medel som utbetalas med eller utan villkor. Sponsring definieras inte som bidrag. Bidrag som lämnas från statliga stiftelser och bolag tas inte upp i uppsatsen på grund av att de bidrag som ges från bolag kan vara svåra att definiera och skilja ut och de uppstår ofta i ett kommersiellt syfte. Många bidrag som lämnas av statliga myndigheter och verk är egentligen rena transfereringar. Med det menas bidrag som transfereras av svenska myndigheter, men som från grunden finansieras med EU-medel. Dessa bidrag kan vara svåra att urskilja, men de bidrag som ses som direkta EU-bidrag behandlas inte i uppsatsen. Villkorat bidrag definieras i uppsatsen som ett bidrag där mottagaren kan bli återbetalningsskyldig om inte uppsatta krav och villkor uppfylls. Det finns flera definitioner av näringsliv. I uppsatsen kommer ITPSs definition att användas. De definierar näringsliv som den svenska tillverkningsindustrin och tjänstesektorn (ITPS, 2006). 4

11 ~INLEDNING~ 1.5 Disposition Det inledande kapitlet, kapitel 1, i uppsatsen redogör för bakgrunden till uppsatsen. Här förs en problemdiskussion kring ämnet och frågeställningarna tas upp samt uppsatsens syfte. Kapitel 1 tar även upp de avgränsningar som gjorts. I kapitel 2 tas val av metod upp samt vilket tillvägagångssätt som har använts. Kapitel 3 redogör för de teorier som varit relevanta i förhållande kring frågeställningarna. Empiridelen, kapitel 4, redovisar för den information som samlats in genom intervjuer och litteraturstudier. 1. Inledning 2. Metod 3. Referensram och teori 4. Empiri I analysen, kapitel 5, diskuteras de frågor som ligger till grund för uppsatsen i förhållande till de teorier som använts, samt de empiriska data som framkommit. Uppsatsens avslutande kapitel ger en presentation av de slutsatser som kan dras utifrån de diskussioner som förs i analysdelen. 5. Analys 6. Slutsats 5

12 ~METOD~ 2. Metod I uppsatsens andra kapitel redogörs de metodval som gjorts samt dess för- och nackdelar. En redogörelse för hur data har samlats in presenteras. I kapitlet beskrivs också de åtgärder som hållits i åtanke för att kvalitetssäkra uppsatsen. 2.1 Typ av studie Uppsatsen är till stor del en deskriptiv uppsats då frågorna, vilka statliga bidrag och stöd som finns att få samt hur ska statliga bidrag och stöd redovisas, ska besvaras. Delvis är uppsatsen även av det tolkande slaget då den svara på om det finns några problem i redovisningens principer och regler. De olika forskningsfrågorna har olika perspektiv och kräver därför olika val av metoder. 2.2 Metodval Frågorna vilka typer av statliga bidrag och stöd det finns och hur de statliga bidragen och stöden ska redovisas besvarades genom att den objektiva verkligheten studerades (positivism). För att besvara frågorna vilka och hur användes en explorativ ansats då syftet var att genomföra en omfattande undersökning av vilka bidrag och stöd som finns tillgängliga (Kinnear och Taylor, 1996). Uppsatsens sista frågeställning har en tolkande ansats då syftet var att utreda huruvida det finns några problem i redovisningens principer och regler för statliga bidrag. Normgivare har konstruerat flera redovisningsmodeller för hur intäkter skall redovisas, men de tolkas och används inte lika i realiteten. Uppsatsen har också en deduktiv ansats då utgångspunkten var att samla in fakta och läsa på om ämnet innan den empiriska datainsamlingen ägde rum. Därefter undersöktes huruvida de ställda förväntningarna uppfylldes. (Bryman, 2002) Således har en mängd befintlig information om statliga bidrag och dess redovisning använts. Metoden att koncentrera sig på att intervjua ett fåtal respondenter ansågs ändå nödvändig för att få oumbärlig kompletterande data. 6

13 ~METOD~ 2.3 Undersökningens design För att kunna göra en bra undersökning är det viktigt att veta vad som är undersökningens syfte och att forskarna vet vilka frågor de vill ha besvarade med hjälp av undersökningen (Patton, 1987). Det finns två huvudsakliga typer av data att använda sig av vid forskning; primär- och sekundärdata. Primärdata är den data som forskaren själv inhämtar genom till exempel intervjuer och observationer, medan sekundärdata består av data som insamlats av annan i ett annat syfte. (Jacobsson, 2002) I uppsatsen används både primär- och sekundärdata. I uppsatsens initiala skede var förkunskapen inom problemområdet bristande vilket gjorde att ett naturligt första steg var att läsa in sig på ämnet. En mängd empirisk information studerades således under uppsatsarbetets första fas. Att använda redan insamlad data är tidsbesparande såväl som mer ekonomiskt då all data inte behöver samlas in manuellt av forskaren själv. Sekundärdata har använts i referensramen, men även som empirisk sekundärdata då en del information redan fanns att tillgå Sammanställande av bidragslista Utgångspunkten för undersökningen om vilka typer av bidrag och stöd som finns, togs från statsliggaren på Ekonomistyrningsvekets (ESV) hemsida. Där finns en lista över alla myndigheter och verk. (esv.se) Samtliga myndigheter och verk undersöktes först genom att hemsidorna studerades. I de fall det inte fanns information eller knapphändig information om huruvida myndigheten ger ut bidrag kontaktades myndigheten via för att klargöra vilka bidrag myndigheten eventuellt ger ut och till vem bidraget riktar sig. För att färdigställa listan över bidrag och stöd som ges till företag och organisationer kontaktades/undersöktes drygt 100 myndigheter och verk. (Se bilaga 2). De myndigheter som inte svarade via kontaktades igen via telefon. Även andra myndigheter kontaktades igen via telefon för uppföljning och komplettering av den information som de lämnat. Dock skedde den största delen av insamlingen med hjälp av information som bifogades via eller post från myndigheterna samt den information som fanns att tillgå på myndigheternas och verkens hemsidor. Några myndigheter hade informativa hemsidor där alla bidrag som ges ut fanns att hitta medan samma information var mer svårtillgänglig på andra hemsidor. Ett flertal årsredovisningar har också studerats för att inhämta information om transfereringar och bidrag som ges. 7

14 ~METOD~ Intervjuer, respondenter och intervjuteknik Insamling av primärdata till uppsatsen har främst skett genom personliga intervjuer. Det här för att det ger respondenten stora möjligheter att fritt uttrycka sin åsikt samt att den som intervjuar kan anpassa frågorna efter vad som kommer fram under intervjuns gång. Intervjuernas syfte var att få en fördjupad kunskap om statliga bidrag, hur de ska redovisas av mottagaren samt att få kunskap om huruvida det finns några problem i dagens regler och principer som behandlar redovisning av statliga bidrag. Vid personliga intervjuer finns dessutom möjligheten att återkomma med vidare frågor även efter intervjutillfället. Personliga intervjuer ansågs mest lämpliga då även kroppsspråk och ansiktsuttryck kan läsas in i svaren som ges. I undersökningen användes öppna intervjuer, vilket innebär att respondenterna får frågor där de är fria att svara hur de vill (Patton, 1987). Frågor med öppna svar till ett fåtal respondenter är att föredra vid kvalitativa undersökningar enligt Silverman (2005). Vid det här tillvägagångssättet uppstår också möjligheten att bygga vidare på respondenternas svar och ställa följdfrågor. Urval av respondenter För att besvara uppsatsen andra frågeställning har följaktligen en kvalitativ metod använts och det kan då vara svårt att få fram ett representativt urval då metoden är resurskrävande och antalet intervjuer som genomförs därmed begränsas. Första steget i urvalsprocessen var att fastställa vilka frågor som skulle besvaras och sedan få en överblick över vilka som kunde tänkas vara möjliga respondenter. (Jacobsson, 2002). Tänkbara respondenter kontaktades och intervjuer bokades in. Eftersom endast ett fåtal personer har intervjuats präglas uppsatsen av ett intensivt upplägg (Bryman, 2002). Besöksintervjuer har genomförts med två revisorer från Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt en person ur ekonomigruppen i ledningsstaben för Landstinget i Östergötland. Intervjun med Landstinget i Östergötland gjordes för att få ett mer konkret exempel på hur bidragen till företag och organisationer behandlas i praktiken. Även en telefonintervju med ett kansliråd vid Näringsdepartementet har genomförts. Kontakt togs också med BFN, men de besvarade intervjufrågorna via . Revisorerna och kanslirådet är i uppsatsen anonyma. 8

15 ~METOD~ Respondenterna nämns således inte vid namn i uppsatsen utan benämns som revisor 1, revisor 2 och kansliråd X. Intervjuteknik Berg (2004) definierar en intervju som ett samtal som har ett syfte. Vid ett sådant samtal iakttas respondenten noga av den som intervjuar för att inga viktiga detaljer i till exempel kroppsspråk ska missas. Intervjun med revisorerna föregicks av ett telefonsamtal samt att intervjufrågorna skickades via några dagar i förväg för att respondenterna skulle få en chans att förbereda sig och vid behov ta fram relevant information. Intervjun med representanten för Landstinget i Östergötland föregicks av flera och även här fick respondenten frågorna i förväg. För att undvika att påverka respondenternas svar genom att ställa ledande frågor diskuterades frågorna innan de skickades och innan genomförandet av intervjuerna. Intervjuerna genomfördes på platser som valdes av respondenterna, vilket ökar sannolikheten för att det var platser där de kände sig hemma och bekväma. Att respondenterna fick välja plats medför att den så kallade kontexteffekten reduceras (Jacobsson, 2002). Med respondenternas tillåtelse bandades intervjuerna för att inget skulle glömmas bort. Enligt Trost (2005) bör insamlad intervjudata göras tillgängligt i en mer bearbetningsbar form. I uppsatsen används transkribering av intervjudata, vilket innebär att det bandade materialet skrevs ner i dokumentform. För att reducera risken att missa respondenternas reaktioner som inte direkt hörs på bandet, har transkriberingen kompletterats med anteckningar från intervjutillfället. Det bandade materialet har också sparats för att ge en möjlighet att gå tillbaka till det vid behov. Transkriberingen skickades till respondenterna för att de skulle få en möjlighet att granska riktigheten, vilket eliminerar risken för feltolkningar. Respondenterna var mycket hjälpsamma och gav tillstånd att återkomma om ytterligare frågor eller funderingar skulle uppkomma under arbetets gång. Även telefonintervju tillämpades, främst på grund av respondentens tidsbrist. En besöksintervju kräver mer förberedelse och planering än en telefonintervju. En telefonintervju är också lättare att boka om, i de fall hinder uppstår. På samma sätt som besöksintervjuerna föregicks telefonintervjun av kontakt via telefon och . Det här för att bygga upp en 9

16 ~METOD~ kontakt och informera om hur intervjun skulle gå till samt för att ge tid till förberedelse genom att frågorna skickades i förväg. 2.3 Trovärdighet och metodkritik Validitet är ett annat ord för sanning (Silverman, 2005). Huruvida data är reliabel och valid beror till stor del på skickligheten och noggrannheten hos dem som utför undersökningen, vilket beror på att undersökaren är instrumentet (Patton, 1990). Oberoende av vilken metod som används vid datainsamlingen är det viktigt att vara självkritiskt när data analyseras (Silverman, 2005). Här kommer därför för- och nackdelar med valda metoder i genomförda intervjuer och undersökningar att diskuteras närmare Besöksintervjuer I uppsatsen har två revisorer intervjuats. Ytterligare revisorer kontaktades för att kunna få en bredare bild av vad revisorerna tycker, men de kunde tyvärr inte medverka. Anledningar de gav var att de antingen inte ansåg att de hade tillräckliga kunskaper inom området eller att arbetsbördan var för stor under våren och att de därmed inte hade tid. Med respondenternas medgivande bandades intervjuerna för att inget skulle glömmas bort eller felciteras. En nackdel vid transkribering av bandade intervjuer är att reliabiliteten kan försvagas på grund av att det kan vara svårt att få med alla pauser, tonlägen och dylikt. (Silverman, 2005) För att undvika problemet var två intervjuare närvarande vid intervjutillfällena. En person ledde intervjun medan den andra lyssnade, förde anteckningar och kom med frågor och kommentarer vid behov Telefonintervjuer På grund av respondenternas tidsbrist kunde endast en telefonintervju genomföras med Finansdepartementet. Nackdelar med telefonintervjuer är att det är svårt att fånga upp respondenternas kroppsspråk och reaktioner, dock går fortfarande tonläge att fånga upp. Dessutom ges möjlighet till flexibilitet och viss personlig kontakt och det är fortfarande tänkbart att ställa följdfrågor. Av samma anledning som ovan skulle en telefonintervju skulle genomföras med Bokföringsnämnden. Kontakt togs först via telefon och sedan inför intervjun skickades en frågemall via . Bokföringsnämnden insåg då att de inte hade särskilt utförliga svar att ge och ansåg att de kunde spara in tiden som en telefonintervju tar genom att besvara frågorna via lika väl som via telefon. Följdfrågor var dock välkomna via 10

17 ~METOD~ telefon eller . Intervjufrågorna besvarades således via från Bokföringsnämnden. Nackdelar med svar via är att det är lättare att feltolka hur svaren ska utläsas. Inga tonfall eller kroppsspråk kan hjälpa till att tolka och förstå vad respondenten egentligen tycker och tänker, då det går att läsa samma mening på flera olika sätt. Frågorna var dock inte avancerade och svåra att besvara på ett rättvist sätt, därför ansågs det ändå lämpligt att använda och analysera svaren Litteraturkritik För att säkra kvalitén i uppsatsen är det viktigt att bedöma tillförlitligheten i de sekundärkällor som används. Därför efterstävades under litteraturstudierna så kallad triangulering, det vill säga att flera oberoende källor användes i ett försök att säkerställa källornas kvalitet. I ett ytterligare försök att säkra kvaliteten på källorna användes ursprungskällor i möjligaste mån samt att erkända forskningstidsskrifter, institutioner och dokument från myndigheter användes. Ett annat problem med litteraturstudier är att den som utför undersökningen kan påverkas av vad som tidigare skrivits inom ämnet vilket kan medföra en omedveten fokusering på det här. Genom att vara medveten om problemet vid studierna kan effekten reduceras. (Patton, 1990). Information från statliga myndigheter och verk Drygt 100 myndigheter och verk kontaktades i undersökningen, tyvärr svarade inte alla som kontaktades. I vissa fall där svar erhölls var informationen knapphändig och möjligheten till uppföljning begränsad då personer med rätt kompetens inte var möjliga att nå eller nya svar helt enkelt inte erhölls. I den mån det var möjligt hämtades information också från myndigheternas hemsidor och i deras årsredovisningar i de fall då dessa hade hunnit färdigställas. Då inte alla statliga myndigeter och verk bidrog med fakta om bidrag och stöd som de tilldelar näringslivet och organisationer, är listan över bidrag och stöd inte komplett. Ytterligare en anledning, till att listan sannolikt inte är komplett, är att det finns oändligt många bidrag och flera av dessa är svåra att finna. Även anställda vid statliga myndigheter och verk som varit behjälpliga i uppsatsarbetet och framtagandet av bidragslistan har inte varit fullt medvetna om alla bidrag den egna myndigheten delar ut. Vid ett flertal tillfällen har anställda kommit med kompletterande uppgifter i efterhand vilket spär på misstanken om att flera bidrag kan ha missats. Insamlad data från myndigheterna är inte helt objektiv, då den information som finns 11

18 ~METOD~ att tillgå är den som finns på hemsidor, i årsredovisningar samt information från anställda vid myndigheterna. 12

19 ~REFERENSRAM~ 3. Referensram Uppsatsens tredje kapitel är ett teorikapitel och kommer inledningsvis att behandla statliga bidrag och de rekommendationer som behandlar bidragsredovisningen direkt eller indirekt. I kapitlet kommer även teorier som kommer att ligga till grund för det empiriska materialets analys att presenteras. Kapitlet avslutas sedan med att presentera tidigare forskning. 3.1 Bidrag och stöd Ett bidrag definieras på regeringens hemsida som: Stöd som lämnas utan direkt motprestation. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transfereringar. (regeringen.se) Bidragen till de privata företagen antar en rad olika former; fördelaktiga lån, tillskott av ägarkapital, kreditgarantier och rena bidrag. Trots regeringens definition av ett bidrag (se ovan), krävs det oftast att företag som får bidrag utför en särskild motprestation. Gränsen mellan bidrag med villkor och statens löpande upphandlig kan vara ganska oklar och det kan vara svårt att skilja de båda åt. För det mesta handlar bidrag till producenter om att minska företagets kostnader, men en del syftar till att öka själva produktionen vilket kan resultera i fler arbetstillfällen. (Finansdepartementet, 1994) 3.2 Rekommendationer och standarder Redovisningsrådet ger ut rekommendationer (RR 1- RR 29) om hur svenska företag skall sköta sin redovisning. Sedan första januari 2005 ska noterade bolag tillämpa IFRS/IAS (International Financial Reporting Standards) när de upprättar koncernredovisning. På grund av att noterade bolag inte längre ska tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer uppdateras inte längre RR 1 RR 29. (FAR, 2007) Redovisningsrådets rekommendationer stämmer till stora delar överens med IFRS/IAS, men har anpassats något efter svenska förhållanden (Axelman, et al, 2002). I följande avsnitt presenteras ett antal rekommendationer och standarder som behandlar statliga bidrag, intäkter, skulder och avsättningar. 13

20 ~REFERENSRAM~ Statliga bidrag Hur de statliga bidragen och stöden ska redovisas av mottagaren regleras av IAS 20, RR 28 och BFN R5. RR 28-Statligt stöd överensstämmer i princip med IAS 20 - Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd. I både IAS 20 och i RR 28 är definitionen på statligt stöd detsamma; Statligt stöd är en åtgärd av staten i syfte att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. (IFRS/IAS, 2007; IAS 20:3 3 och FAR, 2007; RR 28:3 3st) Lika så är det med definitionen av de statliga bidragen, Statliga bidrag är stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet. (IFRS/IAS, 2007; IAS 20:3 4st och FAR, 2007; RR 28:3 4st) IAS 20: säger att en tjänlig metod skall tillämpas vid redovisning av resursöverföringar. Det är också önskvärt att företagen, i de finansiella rapporterna, upplyser om i vilken omfattning de har erhållit stödet under rapportperioden. Vidare anger IAS 20 att bidragsmottagaren inte får redovisa ett statligt bidrag i balans- eller resultaträkningen förrän det är rimligt säkert att de villkor som är kopplade till bidraget uppfylls och att bidraget verkligen kommer att erhållas. IAS 20 anger vidare att ett statligt bidrag inte ska redovisas i balans- och resultaträkning förrän det föreligger rimlig säkerhet att företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget och att bidraget kommer att erhållas. (IFRS/IAS, IAS 20:8) Både IAS 20 och RR 28 anger att försiktighetsprincipen bör gälla vid redovisning av de statliga bidragen dessutom ska det statliga stödet periodiseras för att sedan matchas mot de kostnader som stödet är avsett att kompensera för.(ifrs/ias, 2007) Bokföringsnämndens rekommendation R5 vänder sig till icke-noterade företag som erhållit statligt stöd (Edlund och Kyrö, 2003) och är den nu gällande rekommendationen. Definitionen på statligt stöd enligt R5 är följande: 14

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET SEPTEMBER 2002 Innehållsförteckning Sid. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 STATLIGA BIDRAG 4 Icke-monetära bidrag 7 Redovisning av bidrag relaterade till tillgångar

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsbokslut. SV Östergötland

Årsbokslut. SV Östergötland Årsbokslut för SV Östergötland 802462-0745 Räkenskapsåret 2014 2 (9) Resultaträkning Not 2014-01-01-2014-12-31 2013-01-01-2013-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 3 119 370 2 521 346 Bidrag 1

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22?

IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22? ISRN: LIU-IEI-FIL-A--10/00771--SE IFRS 3 (R) Mer relevant och jämförbar än IAS 22? IFRS 3 (R) More relevant and comparable than IAS 22? Emil Myrberg Andreas Pergefors Vårterminen 2010 Handledare: Rolf

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2010 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(7) 2010-01-01 2009-01-01 Resultaträkning Not -2010-12-31-2009-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 538 569 1 598 854 Offentligrättsliga

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

Sida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala Viveca Karlsson Bakgrund Från budgetmodell till redovisningsmodell Referensgrupp i redovisning - förslag till uttalande 1992 - Idéskrift

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Q2 2013

DELÅRSRAPPORT Q2 2013 DELÅRSRAPPORT Q2 2013 JOJKA COMMUNICATIONS AB (PUBL) 556666-6466 (JOJK) 22 JULI 2013 STYRELSEN FÖR JOJKA COMMUNICATIONS AB Siffror i sammandrag Januari juni 2013 Januari juni 2013 jämfört med motsvarande

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar

FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR. RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARs UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar FARS UTTALANDEN I REDOVISNINGSFRÅGOR RedU 14 Redovisning av kapitalförsäkringar (december 2013) Bakgrund REDU 14 REDOVISNING

Läs mer

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30.

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30. Göteborgs universitet YTTRANDE Handelshögskolan 2012-10-22 Företagsekonomiska institutionen Bokföringsnämnden Box 6751 113 85 STOCKHOLM Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Kalmarsund Vind Ekonomisk Förening Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01--2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5

Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5 Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5 Faktaboken. Lägg till följande på sidan 160 i faktarutan om Progressiv avskrivning. Progressiv avskrivning (progressive balance depreciation)

Läs mer

Styrelsen för Umekawa budokai avger härmed följande årsredovisning.

Styrelsen för Umekawa budokai avger härmed följande årsredovisning. Årsbokslut för räkenskapsåret 2013-01-01 2013-12-31 Styrelsen för Umekawa budokai avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Noter 5

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

Föreningen Svalorna Latinamerika

Föreningen Svalorna Latinamerika Årsredovisning för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Styrelsen för Föreningen Svalorna Latinamerika avger härmed årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning - kostnadsslagsindelad

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen för Svenska Fallskärmsförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814. Innehållsförteckning

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814. Innehållsförteckning BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814 Innehållsförteckning Sida RESULTATRÄKNING 2 BALANSRÄKNING 3 BALANSRÄKNING 4 KASSAFLÖDESANALYS 5 NYCKELTAL OCH EGET KAPITAL 6 BYTE

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG303 Externredovisning C-nivå Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Kandidatkursen Externredovisning

Läs mer

Hur hjälper jag mina elever att skriva en modern årsredovisning?

Hur hjälper jag mina elever att skriva en modern årsredovisning? Hur hjälper jag mina elever att skriva en modern årsredovisning? 2015-05-12 Jonas Mårtensson Maria Björkman 0 Vilka är vi och vad jobbar vi med? Jonas Mårtensson, auktoriserad revisor Maria Björkman, auktoriserad

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 Nedan lämnas en kortfattad beskrivning av K3-regelverket och dess

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5. EU-förordningar... 9. International Financial Reporting Standards (IFRS)...

Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5. EU-förordningar... 9. International Financial Reporting Standards (IFRS)... Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5 EU-förordningar... 9 International Financial Reporting Standards (IFRS)........................... 71 International Accounting Standards (IAS)......................................

Läs mer

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! #$%$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$' >&0*%#$'? >, -. :%' 3;84 "#$%"$&' ( )#*&%$)+#' >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.0%-#)' ( +#0%)-*#'! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', &-%*#' ( $+"%&*.'

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym Luleå tekniska universitet Inst för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Lars Lassinantti (uppgift 1, 2, 5) Anna Vikström (uppgift 3, 4, 6) Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Bokföringsnämnden Stockholm 2012-10-22 Box 7849 103 99 STOCKHOLM Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF,

Läs mer

Årsredovisning. Koncernredovisning. Ideella föreningen Livsmedel i Väst

Årsredovisning. Koncernredovisning. Ideella föreningen Livsmedel i Väst Årsredovisning och Koncernredovisning för Ideella föreningen Livsmedel i Väst 868401-1649 Räkenskapsåret 2014 1 (14) Styrelsen för Ideella föreningen Livsmedel i Väst får härmed avge årsredovisning och

Läs mer

SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del I

SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del I SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del I Maj 2010 Revisorsnämnden 2010 1. Zodoc AB (24 poäng) Deluppgift 1.1 a) Revisorn får inte till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2007

Årsredovisning för räkenskapsåret 2007 1(10) Nordkroken Bredband Ekonomisk förening Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2007 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 4 - balansräkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp)

Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp) MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Redovisning & Revision (AV) Peter Öhman 2011-05-06 Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp) För godkänt krävs 25 poäng av 50 (använd

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30 1(8) A Group Of Retail Assets Sweden AB Org nr 5594-3641 Arsredovisning ror rakenskapsaret 215-2-18-215-4-3 Styrelsen och verkstallande direktoren avger fdljande arsredovisning. Innehall forvaltningsberattelse

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

LERBERGETS BYAMÄN EKONOMISK FÖRENING Org nr 743000-1714 ÅRSREDOVISNING

LERBERGETS BYAMÄN EKONOMISK FÖRENING Org nr 743000-1714 ÅRSREDOVISNING LERBERGETS BYAMÄN EKONOMISK FÖRENING Org nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013 Lerbergets Byamän Ek Förening 1(8) Styrelsen för Lerbergets Byamän Ek Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning. Kinds Golfklubb

Årsredovisning. Kinds Golfklubb Årsredovisning för Kinds Golfklubb Räkenskapsåret 2009 Kinds Golfklubb 1(9) Styrelsen för Kinds Golfklubb får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet Kinds

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014

org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014 org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för Östergarn-Gammelgarn Fiber ekonomisk förening får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen för Kävlinge Golfbana AB (publ) avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand Årsredovisning för Brf Kvarngatan 9 Marstrand 769611-5034 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen för Brf Kvarngatan 9 Marstrand får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Mertiva DELÅRSRAPPORT. Mertiva AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015

Mertiva DELÅRSRAPPORT. Mertiva AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015 DELÅRSRAPPORT AB (publ), Org nr 556530-1420 september 2014 februari 2015 Perioden 1 september 2014 28 februari 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK Rörelseresultatet uppgick till - 0,4 (-

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

Redovisningens spelregler i framtiden

Redovisningens spelregler i framtiden Redovisningens spelregler i framtiden Pernilla Lundqvist Redovisningsspecialist KPMG Tidplan Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd antog ett nytt redovisningsdirektiv i juni 2013 Fas 1 Delbetänkande

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29 PRESSMEDDELANDE www.billerud.com 2005-03-29 Effekter till följd av övergång till IFRS Billerud AB (publ) tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EG-kommissionen godkända International Financial

Läs mer

- 1(5) H.K.H. Kronprinsessan Victoria är Tobias Stiftelsens Höga Beskyddare.

- 1(5) H.K.H. Kronprinsessan Victoria är Tobias Stiftelsens Höga Beskyddare. Tobias Stiftelsen H.K.H. Kronprinsessan Victoria är Tobias Stiftelsens Höga Beskyddare - 1(5) TOBIAS STIFTELSENS ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Tobias Stiftelsen bildades i februari

Läs mer