Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp i Helsingborgs kommun

Transkript

1 Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp i Helsingborgs kommun

2 1 (13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om verksamheterna Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp under våren Granskningen i Helsingborgs kommun ingår i detta projekt. Verksamheterna i kommunen besöktes under februari Ansvariga inspektörer har utredarna Lennart Andersson och Kristine Brosjö varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp genomförs för ytterligare sju huvudmän. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. I projektet är begreppen inkludering och integrering centrala. Begreppet inkludering innebär att skolan och undervisningssituationen så långt som möjligt anpassas till samtliga elever. Det ställer alltså krav på att reflektera över och arbeta med förändring av både den ordinarie klassen och att ge eleven det stöd han/hon behöver. Begreppet integrering innebär att elever så långt som möjligt ska anpassas in i klassen. Det ställer alltså främst krav på att ge eleven stöd och inte att arbeta med förändringar av klassen.

3 2 (13) Bakgrundsuppgifter Skolornas arbete med särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp har granskats vid två skolor i kommunen. Skolornas namn är fingerade och de kallas skola A och skola B i rapporten. Granskade verksamheter vid skola A och B omfattar såväl enskild undervisning som särskild undervisningsgrupp. Elever som får undervisning enskilt får i stort sett all sin undervisning i form av enskild undervisning. För att dessa elever ska få möjlighet att interagera med andra elever kommer det ibland elever från ordinarie klasser och får stöd av läraren som ansvarar för enskild undervisning. Elever i särskild undervisningsgrupp får i dagsläget enbart undervisning i ämnet matematik. I övriga ämnen får eleverna undervisning i den ordinarie undervisningsgruppen alternativt får stöd av resurslärare i eller utanför densamma. Resultat 1. Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga i elevers ordinarie undervisningsgrupp prövats? 1.1 Har skolan tidigare uttömt att eleverna fått tillgång till olika särskilda stödåtgärder inom ramen för ordinarie undervisningsgrupper innan beslut om enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp fattas? Här undersöks om elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning har haft tillgång till särskilt stöd inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp, dvs. inom den elevgrupp som elev tillhör. Det prövas också om så många olika former som möjligt av särskilt stöd prövats före placeringen. Har de särskilda stödinsatser som givits utvärderats för att identifiera vilka ytterligare insatser som ska vidtas undersöks också. Enligt skollagen 3 kap. 7 ska särskilt stöd i första hand ges inom ramen för ordinarie undervisning. Vid intervjuer med elever, lärare, rektor och vårdnadshavare framkommer att flertalet av de elever som ingår i granskningen i de båda skolorna, under många år fått särskilt stöd i olika former, både inom ordinarie undervisningsgrupp och utanför denna grupp.

4 3 (13) Flera elever uppger att de tidigare fått stöd av speciallärare eller annan lärare enskilt eller i mindre grupp. En elev säger dock att den läraren kunde inte hjälpa elever med svårigheter. Alla elever har under en längre tid haft åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram från skola B som Skolinspektionen tagit del av är av mycket varierande kvalitet. I flertalet av åtgärdsprogrammen saknas tydliga beskrivningar av elevens behov och vad skolan ska göra för att tillgodose dessa. Likaså saknas i många fall utvärderingar av insatta åtgärder. Av dokumentationen framgår inte heller tydligt att elevhälsoteamet i skola B kontinuerligt varit involverat i arbetet kring det särskilda stödet för elever som ingår i granskningen. Det finns elever i skola A där enligt rektorn, såväl skolans elevhälsoteam som externa aktörer inom hälso- och sjukvården varit involverade i arbetet kring dessa elever. Detta stöds också av dokumentation som Skolinspektionen tagit del av. Det finns både elever och vårdnadshavare i bägge skolorna som anser att det särskilda stödet till eleverna har satts in för sent. I skola A finns vårdnadshavare som menar att skolan de senaste åren inte har kunnat erbjuda effektivt stöd till deras barn. En orsak till detta är att skolan inte kontinuerligt har utvärderat elevens skolsituation. Skolan kunde enligt en vårdnadshavare inte hantera eleven när denne gick i ordinarie undervisningsgrupp. Under hösten 2013 slutade flera i personalen som hade haft god kontakt med denna elev som får enskild undervisning. Vårdnadshavaren menar att skolan under denna turbulenta period inte gjorde någon bra utvärdering av elevens skolsituation. Eleven fick enligt vårdnadshavaren under en period en försämrad undervisningssituation med obehörig personal. Flera lärare i skola A menar också att det särskilda stödet har satts in för sent. Rektorn i skola B är medveten om att beslutet om enskild undervisning/placering i särskild undervisningsgrupp kommer sent med tanke på att samtliga elever som får enskild undervisning/är placerade i särskild undervisningsgrupp går i årskurs 9. Rektorn gjorde dock ett medvetet val att avvakta med beslut eftersom skolan under större delen av höstterminen 2013 saknade specialpedagog. När specialpedagogen tillträdde sin tjänst fick denne omedelbart, av rektorn, uppdrag att kartlägga behovet av särskilt stöd i skolan. Utifrån genomförd kartläggning ansåg skolan att bästa metoden att hjälpa eleverna var genom att en del får enskild undervisning medan andra elever får undervisning i ämnet matematik inom ramen för särskild undervisningsgrupp. Rektorn framhåller dock i intervju att samtliga av de intervjuade eleverna, inom ramen för den ordinarie undervisningsgruppen, fått särskilt stöd i olika former under de två senaste läsåren. Skolinspektionen bedömer att bägge skolorna i hög utsträckning prövat olika möjligheter att ge elever särskilt stöd inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp innan beslut om enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp fattats. Bägge skolorna behöver dock förbättra sitt arbete med utvärdering av det särskilda stöd som ges i de ordinarie undervisningsgrupperna.

5 4 (13) 1.2 Är beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp baserade på tillräckliga underlag? Här undersöks om skolan har, och följer, rutiner och riktlinjer för att kartlägga och utreda en elevs eventuella behov av särskilt stöd. Här undersöks också om utredningar och underlag beaktas och utgör en tillräcklig grund för beslut om enskild undervisning eller undervisning i särskild undervisningsgrupp. Enligt skollagen (3 kap. 8 ) ska rektorn se till att en elevs behov av särskilt stöd skyndsamt utreds om eleven befaras inte nå kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Enligt Skolverkets allmänna råd 1 bör den som utreder dokumentera utredningen och utifrån kartläggningen göra en bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall bedöma vilket behov av stöd eleven har. I bägge skolorna finns skriftliga rutiner kring arbetet med att kartlägga och utreda en elevs eventuella behov av särskilt stöd. I intervjuer med lärare och personal från elevhälsan framkommer att dessa rutiner är kända bland personalen och att man i bägge skolorna arbetar efter dessa rutiner. Detta innebär att bägge skolorna utreder och kartlägger elevernas behov innan beslut om placering i särskild undervisningsgrupp alternativt beslut om enskild undervisning fattas av rektorn. Under intervjuer med vårdnadshavare, specialpedagog och lärare i ordinarie undervisningsgrupp i skola A framkommer att det finns olika uppfattningar om hur den enskilda undervisningen/undervisningen i särskild undervisningsgrupp ska bedrivas och vilka krav lärarna kan ställa på eleverna vad gäller undervisningen. I intervjuer framkommer också att det varit svårt att hitta en lämplig organisation av undervisningen eftersom det finns elever som endast kommunicerar med ett fåtal lärare. Skolinspektionen bedömer att skolorna genomför kartläggningar och utredningar om elevens skolsituation innan placering i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning blir aktuellt. I de utredningar som föregår skolornas beslut om enskild undervisning behöver dock även frågan aktualiseras om det kan finnas behov av ett gemensamt förhållningssätt hos lärarna vad gäller undervisningen för elev som får enskild undervisning. Vidare behöver personalen i skola B utveckla arbetet med uppföljning och utvärdering av de åtgärdsprogram som utarbetas. Detta i syfte att säkerställa att eleverna får bästa möjliga adekvata stöd. 1 Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd (2013).

6 5 (13) 2. Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevernas skolsituation förbättras som helhet? 2.1 Görs anpassning i det särskilda stödet kontinuerligt utifrån elevens behov? Här undersöks om elever som får enskild undervisning eller är placerade i särskild undervisningsgrupp får ett särskilt stöd som kontinuerligt anpassas tekniskt, pedagogiskt och organisatoriskt utifrån elevens sociala och/eller kunskapsmässiga behov. Här undersöks också om anpassad studiegång sker efter individuell prövning av varje elev och om vårdnadshavare och elever är medvetna om de följder för vidare studier som anpassad studiegång kan medföra. Enligt skollagen (3 kap. 12 ) kan anpassad studiegång beslutas för eleverna om det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Detta beslut får innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. Det förekommer att samtliga elever i en och samma grupp har anpassad studiegång, där anpassningen ser likadan ut för samtliga elever. Skolans förutsättningar kan då ha varit avgörande i stället för att hänsyn tagits till respektive elevs behov. Beslut om anpassad studiegång ska föregås av noggranna överväganden 2. Forskning visar att lärare som har goda ämneskunskaper förstår ämnesinnehållet bättre och därför på ett bättre sätt kan anpassa elevernas progression av yt- och djuplärande i fråga om detta. 3 Från Skolinspektionens regelbundna tillsyn framkommer att det inte är ovanligt att elever i särskilda undervisningsgrupper undervisas av lärare i andra ämnen än vad lärarna har behörighet för. I bägge skolorna arbetar personalen i hög grad för att anpassa undervisningen efter elevernas behov när det gäller elever som får enskild undervisning respektive undervisning i särskild undervisningsgrupp. Lärarna uppger att det är svårt att anpassa undervisningen för en del elever som får undervisning enskilt eftersom det finns elever som inte gärna kommunicerar med någon annan än den som ansvarar för genomförandet av undervisningen. Ämneslärarna får i de fall det förhåller sig så mestadels lämna uppgifter till den som genomför undervisningen och denne presenterar sedan uppgifterna för eleven. Även uppföljning sker oftast via den som genomför undervisningen. Lärarna uppger att de försöker ta tillvara de särskilda intressen som eleverna som får enskild undervisning alternativt är placerade i särskild undervisningsgrupp kan ha. En elev har ett stort intresse för reptiler och detta har använts som en motivationsskapande faktor i undervisningen och i syfte att försöka få elever som får under- 2 Skolverket Allmänna råd Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. 3 Nordenbo m fl och Hattie i Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s.168)

7 6 (13) visning enskilt att delta i större utsträckning i de ordinarie undervisningsgrupperna. Vidare uppger lärarna att de försöker hitta alternativa vägar för att ge elever som får enskild undervisning/placerade i särskild undervisningsgrupp möjlighet att kunna genomföra redovisningar av olika slag. Som exempel anges en elev som inte ville att läraren skulle delta vid redovisningen och då filmades redovisningen så att läraren i efterhand kunde bedöma elevens insats. Det finns exempel på elever i skola A som har enskild undervisning och som har anpassad studiegång. Denna anpassning kan enligt skolan, ibland vara en metod att få elever, ofta efter en period av stor frånvaro, att åter komma till skolan. Enligt rektorn är vårdnadshavarna medvetna om vilka konsekvenser anpassad studiegång kan få inför val till gymnasiet. Detta bekräftas även under intervju med vårdnadshavarna som uppger att de är medvetna om att deras barn inte får undervisning i samtliga ämnen och att detta kan få konsekvenser när eleven ska välja till gymnasieskolan. En vårdnadshavare uppger att anpassningen skedde efter samtal med elev och vårdnadshavare. Enligt vårdnadshavaren kom dock beskedet i december 2013, att deras barn inte skulle få betyg i samtliga ämnen som denne får undervisning i, som en överraskning. Ingen har hintat mig om att hen bara skulle få betyg i fyra ämnen istället för i åtta. Jag fick bara höra att allt går bra uppger vårdnadshavaren. Några av eleverna i skola B som får enskild undervisning/är placerade i särskild undervisningsgrupp säger att det kan vara stökigt i den ordinarie undervisningsgruppen men i den lilla gruppen är det alltid lugnt. Rektorn uppger i intervju att det inte är stökigt i den ordinarie undervisningsgruppen men säger samtidigt att jag kan uppleva att just i matematik kan det vara bra att man arbetar i liten grupp. Flera av de elever som får undervisning i ämnet matematik inom ramen för särskild undervisningsgrupp säger att vi pratar mycket matematik under lektionerna. Vi får lära oss att berätta hur vi tänker. Detta fungerar eftersom vi är så få i gruppen säger flera elever. I elevintervjuer framkommer att samtliga elever är mycket nöjda med undervisningen eftersom de får så mycket hjälp. Vi behöver aldrig sitta och vänta på att läraren ska komma säger en elev och en annan elev säger att vi vågar säga fel i den lilla gruppen. Ytterligare en annan elev säger att vi arbetar i andra böcker jämfört med stora gruppen och det underlättar. Eleverna får också arbeta med olika laborativa material, som exempelvis kuber, klossar och olika mattekort. Samtliga elever arbetar i samma lärobok och med samma kapitel men de får välja olika uppgifter och sedan diskuterar vi säger en elev. Ingen av eleverna som får enskild undervisning/är placerade i särskild undervisningsgrupp i skola B har anpassad studiegång. Skolinspektionen bedömer att den enskilda undervisningen respektive undervisningen i särskild undervisningsgrupp i de bägge skolorna anpassas efter elevernas behov

8 7 (13) och förutsättningar. Rektorn i skola A behöver säkerställa att de förbättringar som införts när det gäller information till vårdnadshavare när det gäller elevernas kunskapsutveckling i de ämnen som de får undervisning i inom ramen för enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp samt elevernas sociala utveckling blir en del av skolans rutiner. 2.2 Visar utvärderingar på förbättringar i elevens skolsituation? Här undersöks om uppföljningar och utvärderingar av det särskilda stödet i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp visar att elever utvecklas socialt och/eller kunskapsmässigt. Enligt Skolverkets allmänna råd 4 bör rektorn skapa fungerande rutiner på skolenheten för att genomföra, följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram. Positiva och höga förväntningar på eleverna är i forskning identifierat som en framgångsfaktor för elevers studieresultat. 5 Bägge skolorna är relativt små med 250 respektive 350 elever. Lärare, elevhälsa och rektorer i bägge skolorna uppger att mycket av uppföljningen sker spontant och informellt när personal träffar varandra i korridorer och personalrum. I intervju med representanter från elevhälsoteamet i skola A uppger dessa att kunskapsutveckling och social utveckling för elever som får undervisning enskilt alternativt i särskild undervisningsgrupp ofta tas upp på elevhälsoteamets möten. Detta bekräftas endast delvis av den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av. I intervju med lärare i ordinarie undervisningsgrupp säger flertalet att det kan vara svårt för dem att få tid för att lämna över arbetsuppgifter till den som genomför undervisningen för elever som får enskild undervisning eller hämta tillbaka genomförda uppgifter och kommentera dessa eftersom det enligt lärarna inte finns tid inlagd i deras schema för detta. Lärarna menar att de får besöka elever/den som genomför undervisningen när de får någon tid över. Enligt rektorn ingår ovan beskrivna arbetsuppgifter i lärarnas totala uppdrag. Rektorn i skola A uppger att han kontinuerligt, tillsammans med specialpedagogen, följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling samt sociala utveckling. Specialpedagogen sammanställer varje vecka information från ämneslärarna där det framgår vad eleverna som får enskild undervisning alternativt får särskilt stöd i särskild under- 4 Skolverket Allmänna råd Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. 5 Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s )

9 8 (13) visningsgrupp har arbetat med under veckan. Sammanställningen omfattar även elevernas sociala utveckling. Vårdnadshavarna får denna information via mail. De åtgärdsprogram från skola B som Skolinspektionen tagit del av är av mycket skiftande kvalitet. I en del åtgärdsprogram är det svårt att se vilka behov eleven har och vad skolans insatser för att åtgärda dessa behov består av. Även beskrivningen av hur skolan ska följa upp insatta åtgärder är ibland otydliga. Andra åtgärdsprogram innehåller en mycket detaljerad beskrivning av elevens behov och vilka åtgärder skolan ska sätta in. Även uppföljningarna är otydliga. Alla elever i skola B, som ingår i granskningen, uppger i intervju att de har förbättrat sina kunskaper sedan de har fått enskild undervisning eller blivit placerade i särskild undervisningsgrupp. Av dokumentation som Skolinspektionen tagit del av framgår att eleverna, medan de fortfarande fick sin undervisning i ämnet matematik i den ordinarie undervisningsgruppen, kontinuerligt fått skriftliga planeringar av varje nytt arbetsområde inom ämnet matematik. Denna dokumentation har även omfattat matriser med detaljerade beskrivningar av kunskapskraven för de olika betygsnivåerna. Under intervju med eleverna framkommer emellertid att ingen av dem har kännedom om vilka kunskapsbrister de fortfarande har i ämnet matematik eller vilka områden/delmoment som de ännu inte är godkända i. Eftersom eleverna gått så kort tid i de särskilda undervisningsgrupperna finns ingen dokumenterad betygsstatistik som kan kopplas samman med arbetet i dessa undervisningsgrupper. Skolinspektionen bedömer att skolsituation har förbättrats för de elever som får sin undervisning i ämnet matematik inom ramen för särskild undervisningsgrupp. Elever som får undervisning enskilt har inom många områden gjort framsteg men här är det svårare att få en helhetsbild av deras kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Rektorn i skola A behöver säkerställa att lärare i ordinarie undervisningsgrupp ges möjlighet att kontinuerligt överlämna arbetsuppgifter samt följa upp undervisning som ges enskilt samt. I skola B behöver rektorn säkerställa att alla åtgärdsprogram är av god kvalitet. 3. Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper? 3.1 Får elever med enskild undervisning eller i särskilda undervisningsgrupper även undervisning i sina ordinarie undervisningsgrupper för att undvika att de särskiljs från sina ordinarie klasskamrater? Här undersöks om elever får sin undervisning enskilt eller i särskild undervisningsgrupp endast i de ämnen där behov finns av särskilt stöd och/eller svårigheter i skolsituationen uppmärksammats och dessa inte kunnat lösas inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp. Här undersöks också om skolan i sitt arbete med särskilt stöd

10 9 (13) strävar efter att i mesta möjliga mån upprätthålla kontakterna mellan elever i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp med den ordinarie undervisningsgruppen. Här undersöks också om arbetet i ordinarie undervisningsgrupp analyseras och vid behov utvecklas och förändras för att möjliggöra att elever återgår dit. Enligt Skolverket är inkludering ett begrepp som kommit att uttrycka en demokratisk idé. Vidare betonar Skolverket att man inte bör belasta eleven som ensam problembärare utan också se till skolan och dess organisation. 6 En stor mängd forskning pekar på vikten av att skilja på integrering och inkludering. Integrering innebär att en elev som avviker ska anpassas in i en organisation, inte att organisationen ska anpassas efter eleven. Inkludering poängterar vikten av ett synsätt där det normala är att utgå från elevers naturliga olikhet och se det som något positivt. Verksamheten bör i enlighet med inkluderingsbegreppet anpassas för att tillfredsställa elevers olika behov. Många forskare visar att lärandet utvecklas bäst om fokus läggs på deltagande i lärandegemenskaper där uppmärksamheten riktas mot att lära av varandras olikheter i stället för att fokusera på avvikelser från en tänkt normalitet. 7 I bägge skolorna finns en strävan, enligt lärarna, att elever som får särskilt stöd, i möjligaste mån ska få detta inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp. I bägge skolorna uppger både elever och lärare att de elever som ingår i granskningen har kvar kamrater från sin ordinarie undervisningsgrupp. Elever som vid tiden för granskningen får enskild undervisning får nästan all sin undervisning i form av enskild undervisning. Skolan planerar dock för att en del av eleverna under våren ska kunna delta i mer praktiska ämnen såsom t.ex. hem och konsumentkunskap, i de ordinarie undervisningsgrupperna. I övriga ämnen finns det enligt lärare, rektorn och elevhälsoteamet för tillfället mycket små förutsättningar för elever som får undervisning enskilt, att delta i de ordinarie undervisningsgrupperna. Denna uppfattning delas även av vårdnadshavare. Som framkommit inledningsvis i rapporten får de elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp enbart undervisning i ämnet matematik inom ramen för den särskilda undervisningsgruppen. Resterande undervisningstid deltar eleverna i sina ordinarie undervisningsgrupper men flera av dem får särskilt stöd även i andra ämnen, men då inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp. Samtliga elever har tidigare fått särskilt stöd antingen genom att speciallärare/resurslärare kommit in i klassen eller att eleven fått gå till ett annat rum tillsammans med speciallärare/resurslärare. I intervjuer uppger alla elever att det fungerar mycket bättre nu när de träffas i egna grupper varje dag. En elev säger emellertid att det finns fördelar med de större grupperna också för då lärde jag mig mycket av de andra i klassen. En annan elev säger 6 Skolverket 2013, Forskning för klassrummet sid 55 och 57 7 Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s.154)

11 10 (13) att det kunde vara stökigt i den stora gruppen och då kunde jag inte fokusera på just matte utan ville kolla vad de andra gjorde. En tredje elev säger att hen i stora gruppen har fått använda dator med hjälpprogram. Ytterligare en annan elev säger att jag har en penna så jag kan scanna in texter och överföra dem till datorn som då läser upp texterna. I skola B får de elever som ingår i granskningen merparten av sin undervisning i ordinarie undervisningsgrupp. Vid intervju med lärare uppger flera av dessa att både elever och lärare får stort stöd från kommunens så kallade skoldatatek när det gäller kompensatoriska hjälpmedel för elever som behöver särskilt stöd. I intervjuer med personal på de båda skolorna framhålls att skolorna strävar efter ett inkluderande förhållningssätt. Skolinspektionen bedömer att bägge skolorna har ett systematiskt arbete för att utveckla ett inkluderande förhållningssätt. Eleverna som undervisas enskilt respektive inom ramen för särskild undervisningsgrupp, får utifrån elevernas möjligheter, även undervisning i sina ordinarie undervisningsgrupper. 3.2 Utvärderar skolan kontinuerligt beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp? Här undersöks om hur själva beslutet om placering i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp följs upp och utvärderas kontinuerligt utifrån en bakomliggande tanke att eleverna inte ska vara placerade i enskild undervisning eller särskild undervisning längre än nödvändigt. Skolverket 8 konstaterar att det inte finns stöd i forskning för att en mer permanent placering i särskild undervisningsgrupp skulle ha gynnsamma effekter för inlärning hos elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt anser Skolverket dock att det finns situationer då särskild undervisningsgrupp är den enda fungerande lösningen både för eleven och för den ordinarie gruppen 9. Specialpedagogiska skolmyndigheten 10 redovisar också att elevernas sociala relationer till andra barn begränsas på grund av undervisningens organisering. I intervjuer med lärare framkommer att det pågår ett ständigt samtal om det finns någon möjlighet att låta elever som får enskild undervisning delta under någon lektion i de ordinarie undervisningsgrupperna. Enligt intervjuer med rektorn och specialpedagog i skola A träffas dessa varannan vecka och då följer skolan kontinuerligt upp den undervisning som ges enskilt och inom ramen för särskild undervisningsgrupp. Frågan 8 Skolverket 2002 Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. 9 Regeringens proposition 2009/10:165. Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. 10 Specialpedagogiska skolmyndigheten Elever i särskilda undervisningsgrupper elever och föräldrars perspektiv

12 11 (13) om undervisningens organisering tas också, enligt intervju med elevhälsoteamet, kontinuerligt upp på deras möten. I de protokoll som Skolinspektionen tagit del av framgår dock inte helt tydligt att den enskilda undervisningen kontinuerligt följs upp på dessa möten. I intervju med rektorn, specialpedagog och lärare i ordinarie undervisningsgrupp framkommer att specialpedagogen i skola B kommer att genomföra en utvärdering av enskild undervisning/undervisning i särskild undervisningsgrupp under sportlovet. Därefter kommer rektorn att fatta beslut kring den fortsatta organiseringen av undervisningen. Flera elever i särskild undervisningsgrupp uppger i intervju att de har fått den uppfattningen att placeringen ska fortsätta hela terminen och detta är också vad de allra helst vill. Skolinspektionen bedömer att båda skolorna kontinuerligt utvärderar beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp. 3.3 Har skolan uppgifter som visar att elever har kunnat återgå till sina ordinarie undervisningsgrupper? Här undersöks om elever som fått särskilt stöd i form av enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp har återplacerats i ordinarie undervisningsgrupp, helt eller delvis, under de senaste två läsåren. Skolinspektionens erfarenhet från den regelbundna tillsynen visar att det inte är allt för ovanligt att elever placerade i särskild undervisningsgrupp ibland slentrianmässigt har undervisning med sin ordinarie undervisningsgrupp endast i ett eller flera av de ämnen som ofta beskrivs som de praktiskt/estetiska ämnena (bild, slöjd, musik, hem och konsumentkunskap samt idrott och hälsa) på bekostnad av andra ämnen. Ingen av de bägge skolorna har under de två senaste läsåren haft någon enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp förutom de som ingår i denna granskning. Det finns således vid tiden för granskningen ingen historik huruvida elever har kunnat återgå till ordinarie undervisningsgrupp. De särskilda undervisningsgrupperna omfattar som tidigare nämnts bara ämnet matematik och eleverna har sin tillhörighet i ordinarie undervisningsgrupp där de får sin huvudsakliga undervisning. För elever som får undervisning enskilt finns vid tiden för granskningen inga planer på att någon elev ska gå tillbaka till ordinarie undervisningsgrupp. Skolinspektionen konstaterar att båda skolorna bedriver ett inkluderande arbete utifrån de aktuella elevernas behov, förutsättningar och tänkande men att det saknas exempel på hur elever har kunnat gå tillbaka helt eller delvis till ordinarie undervisningsgrupp.

13 12 (13) Syfte och frågeställningar Skollagen anger att elever som är i behov av särskilt stöd ska ges det inom sin ordinarie undervisning. Undervisningen ska vara inkluderande det vill säga anpassas till samtliga elevers behov och förutsättningar. Om det finns särskilda skäl kan rektor besluta att särskilt stöd ges enskilt eller i form av undervisning i särskild undervisningsgrupp. Skolverkets allmänna råd anger att det är viktigt att enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp används först när skolan har prövat alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen och där uttömt möjligheterna till särskilt stöd. Syftet med denna kvalitetsgranskning är att granska om skolor kan visa att placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning används först när skolan har prövat annat stöd och individanpassning inom den ordinarie undervisningsgruppen. Vidare granskas om elever får det stöd och den individanpassning de behöver i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp. Granskningen syftar också till att granska skolors arbete med att få tillbaka elever till sina ordinarie undervisningsgrupper. I vidare bemärkelse syftar granskningen därmed till att undersöka om skolorna arbetar inkluderande i betydelsen att alla elever är socialt delaktiga i gemenskapen, delaktiga i lärandet och involverade i den demokratiska processen. Huvudfrågeställningarna i projektet är: - Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga för eleven i den ordinarie undervisningsgrupper prövats? - Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevers skolsituation förbättras som helhet? - Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper?

14 13 (13) Metod och material Projektet har i huvudsak använt intervjuer och dokumentstudier för att få underlag för att besvara projektets frågeställningar. Rektorn vid respektive skola har svarat på en verksamhetsredogörelse som också studeras före besöket vid verksamheterna. Vid varje skolbesök har intervjuer genomförts individuellt med elever placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning och om möjligt en elev som återgått helt eller delvis till ordinarie undervisning. Lärare i ordinarie undervisningsgrupper och i särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning har intervjuats i två gruppintervjuer. En gruppintervju har också genomförts med vårdnadshavare. Elevhälsa samt rektor har intervjuats. Vid slutet av besöken har en preliminär återkoppling gjorts till rektor och lärare kring inspektörernas preliminära bedömningar. I projektet skrivs ett beslut med en rapport som bilaga per huvudman. Detta baseras på besök vid två av huvudmannens skolor. Av integritetsskäl skrivs inte beslut och rapport för varje skola.