Redaktör: Görel Byström Janarv Textbearbetning: David Berjlund Referensgrupp: Per Westblom, Olle Alkholm Omslagsfoto: James Ross/Getty Images Omslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktör: Görel Byström Janarv Textbearbetning: David Berjlund Referensgrupp: Per Westblom, Olle Alkholm Omslagsfoto: James Ross/Getty Images Omslag"

Transkript

1

2 Redaktör: Görel Byström Janarv Textbearbetning: David Berjlund Referensgrupp: Per Westblom, Olle Alkholm Omslagsfoto: James Ross/Getty Images Omslag retusch: Joanna Ågren Grafisk formgivning & Art Direction: Samuel Forsström Tryck: SIB-tryck, Norsborg ISBN: Copyright Equmeniakyrkan 2014

3 VÄLKOMMEN Equmeniakyrkan är Sveriges nyaste kyrkosamfund. Vårt namn är nytt men vi har djupa rötter i den kristna kyrkans historia och den svenska folkväckelsen. Med 750 församlingar finns vi i nästan hela Sverige, från norr till söder och erbjuder mötesplatser för tro och livstolkning, gudstjänst och gemenskap och ett tydligt engagemang för vårt liv tillsammans i Sverige och världen. Det här är ett annat slags verksamhetsberättelse med berättelser från olika delar av Equmeniakyrkan. Med människor som på olika sätt är och gör kyrkan till vad den är. Man kan säga det kort också; vi är en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Välkommen till Equmeniakyrkan vem du än är! Lasse Svensson kyrkoledare Sofia Camnerin bitr kyrkoledare Olle Alkholm bitr kyrkoledare 5

4 EN KYRKA SOM SÄGER IFRÅN BILDER Vi ska lyfta vittnesbördet och berättelserna, oftare med bilder än ord. MUSIKER Har varit med i rockbandet Zebra Crossing. 3 Brukar skämtsamt säga om kyrkoledarna: vi är tre en tänker, en skriver och en pratar. 6

5 BOK Kom nyligen med boken Försoning behövs. MUSIK Spelar gärna trumpet. UTSPEL Olle skulle gärna göra ett utspel med BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström, för att uppmärksamma hur svårt vissa barn har det i Sverige. Equmeniakyrkan är Sveriges nyaste kyrka, med en trio i ledningen. Vad gör de, vad vill de, och vart är den här kyrkan på väg egentligen? TEXT andreas linderyd / DAVID BERJLUND FOTO PETER HOelstad PENNOR Olle har en särskild kärlek till reservoarpennor. 7

6 Glöm den ensamme ledaren: Equmeniakyrkan utsåg tre Lasse Svensson, Sofia Camnerin och Olle Alkholm. Sofia och Olle har biträdande framför sin kyrkoledartitel, men de leder tillsammans. I pressade scheman får de in gemensam planering och reflektion, och de har kontakt varje dag, via mejl och telefon. Vi träffas i Equmeniakyrkans huvudkvarter vid Alviks torg i Bromma. Sushi och snabbmat, allvar och skratt Lasse bekräftar att samspelet fungerar bra. Vi trivs mycket bra ihop utan att för den skull inte våga vara oense, säger han, och Sofia håller med: Jo, vi går en del matcher. Med en i grunden stark tillit är det inga problem. Equmeniakyrkan är ny. För kyrkligt insatta är den fortsättningen på baptistsamfund, missionskyrka och metodism, för andra kommer det nog att ta ett tag innan man kan placera Equmeniakyrkan, säger Olle. Så hur beskriver han den? Vi är framför allt församlingarna och medlemmarna och alla de som deltar enligt den senaste statistiken är vi cirka som mer eller mindre regelbundet är med i församlingsoch ungdomsarbete. Lasse framhåller regionernas stora roll, nära lokalnivån, och att man satsar på att starta nya församlingar. Och Sofia plockar in Equmeniakyrkan på kyrkokartan: Jag tror vi finns någonstans mellan det man tänker som frikyrkans innerlighet och gräsrotsengagemang, och Svenska kyrkans öppenhet, säger hon. Och vi tolkar medan vi går. Det blir tydligare nu: första året var start och pepp, nu ska innehållet vävas, säger hon och det säger Olle och Lasse också: dags att ta tag i själva uppdraget. Nu formuleras missionsstrategi och handbokstexter, och man samtalar om vad tro, dop och medlemskap ska betyda i kyrkan. Och syftet är att kyrkan ska fullgöra sin uppgift: att gestalta evangelium, säger Sofia, och preciserar: det handlar om gemenskaper och samhällsansvar. När kyrkan fungerar är den världens bästa plats, inte minst för barn och unga, ett tryggt rum där man inte mäts och värderas. Men vi har också en profetisk kallelse, säger hon. Den uppgiften handlar om att ta plats, och säga ifrån alla tre formulerar sig så, och områdena att kliva fram på är många: mänskliga rättigheter, fred och försoning, miljöfrågor, migrationsfrågor, religionsfrihet... Olle pekar på de antireligiösa hatbrott som anmäldes i Sverige 2012, Sofia tar en direkt partipolitisk fråga: Att bara stå och titta på när Sverigedemokraterna ökar är inte okej. En trovärdig kyrka går hårt åt rasismen. Och det spelar roll vad Equmeniakyrkan säger och gör, säger Lasse. Tillsammans är vi många, och har ansvar att sätta sökarljuset på sammanhang där människor far illa av orättfärdiga system. Equmeniakyrkan ska vara tydlig utan att vara teologiskt inskränkt eller ställa sig utanför samhället. Att bry sig om människor i utsatthet skapar också förtroende det visar en undersökning från analysföretaget Kairos Future. Fast mest förtroendeingivande är det, enligt undersökningen, att hjälpa utan ideologisk agenda. Det kan omöjligt bli en kyrkas programförklaring. Vi vill hjälpa människor utifrån en tro på Jesus Kristus. Det är mötet vi vill lyfta fram, som vi har varit med om och som alla bjuds in till, säger Lasse. Och när undersökningen antyder att kyrkor ska vara försiktiga med opinionsbildning stämmer det också dåligt med kyrkans uppdrag, säger Olle. I dag handlar ju diakoni också om samhällskritik och omvärldsbevakning. De märkliga utvisningar vi ägnar oss åt i det här landet är ett exempel, där våra myndigheter inte tror på asylsökandes berättelser, och också misstror folk i våra församlingar som levt med de här människorna, säger han. 8

7 Alla tre möter en öppenhet för tro hos många människor. Frågan för kyrkan blir hur man kommunicerar sitt budskap, och hur nära man finns människors liv. Vi behöver visa att varenda människa är på allvar, säger Sofia. Och så behöver man visa allt bra som sker och görs i Equmeniakyrkan och i samarbetsorganisationer som Diakonia och Sociala missionen. Men mest handlar det om församlingarna: de är målet för kyrkoledarnas arbete, säger Lasse. Det är där folk väljer att vara med eller inte och antalet medlemmar och besökare är förstås inte oviktigt och det är framför allt där evangelium ska levas och mötena sker. Vi behöver tillsammans hitta tilltalet och mötesplatserna som berör och fördjupar, och den resan börjar med bibel och bön, säger Lasse. Sofia fyller i: Alla vi tre vill åka ut i församlingarna och säga: ni är grymt viktiga, vi kan göra skillnad och förändra världen. Faktiskt. De största förändringarna börjar alltid nedifrån. Stärks vi i tilltron att Gud är med oss kan vi skapa något fantastiskt. 3 HÖJDPUNKTER 2013 Lasse Svensson 1. Det är svårt att se förbi kyrkokonferensen i Karlstad. God stämning, gott värdskap och vi fick ett namn! 2. I de regionala rådslagen under hösten fick vi mötas, lyssna till de nya regionala kyrkoledarna och fira gudstjänst tillsammans. 3. Att få möta människor i USA, Nicaragua, de båda Kongoländerna, England, Indien och Japan, i församlingar och samfund som kämpar den goda kampen och svara på nyfikna frågor rörande Uniting Church in Sweden (Equmeniakyrkan på engelska) och be och fira gudstjänst tillsammans. Stort och fantastiskt berikande. Sofia Camnerin 1. Alla medarbetarsamlingar och rådslag i regionerna, stora mötesplatser, där det har varit större kärlek och värme än jag vågat tro. 2. Kyrkornas världsråds möte i Busan i Sydkorea var fantastiskt. Vi är med där, i den mest representativa kristna gemenskapen i världen, alla var på plats, och trots stora skillnader finner man varann, inte minst i fredsfrågan, den är helt central för alla. 3. Och så var det väldigt roligt att starta handboksarbetet med att få input från människor både från andra kyrkor och våra egna. Olle Alkholm 1. I Equmeniakyrkan tycker jag att det var konferensen i Karlstad med beslut om nytt namn. 2. De regionala rådslagen med välkomnande av regionala kyrkoledare. 3. En tredje sak tycker jag är alla besök vi får göra i lokala sammanhang där församlingar lever och arbetar. 9

8 Lasse Svensson, kyrkoledare Ålder: 43 Tidigare: pastor i Metodistkyrkan Bor: Vallda, Kungsbacka, Halland Medlem: S:t Jakobs församling, Göteborg, lägergården Västgården och fotbollsföreningen Lerkils IF Senaste film: Såg ungefär sist av alla i Sverige en franska filmen En oväntad vänskap. Klart sevärd, feelgood. Läser: Läser mest handlingar och en del teologi, gillade dock Desmond Tutus bok som jag läste för ett tag sedan. Om godhet. Gav hopp! Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare Ålder: 43 Tidigare: forskare och utvecklingsstrateg i Svenska Missionskyrkan Bor: Hässelby i västra Stockholm Medlem: Hässelby missionskyrka Senaste film: Jag ser dokumentärer på SVT, på sistone har Och förlåt oss våra skulder, om den första prästvigda kvinnan i Växjö stift, berört. Och Familjen Persson hittar hem, en fantastisk dokumentär om en familj som flyttar tillbaka till Sverige och lilla Ballingslöv från Pakistan, efter runt 40 år utomlands. Läser: Jag läser mest fackteologi, tyvärr inte mycket skönlitteratur, då blir det mest underhållande, gärna välskrivna men lättlästa böcker typ Analfabeten som kunde räkna av Jonas Jonasson. Olle Alkholm, biträdande kyrkoledare Ålder: 56 Tidigare: t f missionsföreståndare i Svenska Missionskyrkan Bor: Norrmalm, Stockholm Medlem: Immanuelskyrkan i Stockholm och Hassela golfklubb Läser: Kristian Lundbergs Det här är inte mitt land där han fortsätter att berätta och beskriva det han ser i Malmö och Sverige. Man kan lugnt säga att Sverige är ett annat land än det var för en generation sedan. 10

9 länder i olika världsdelar samarbetar Equmeniakyrkan med blåsmusiker spelar i brass och blåsorkestrar i Equmeniakyrkan av Equmeniakyrkans 703 pastorer är kvinnor studenter läser teologi vid Pwo Kayin Theological Seminary i Burma som Equmeniakyrkan stödjer är aktiva i musiklivet i Equmeniakyrkan varje vecka 11

10 12

11 Mångfald I 80 av Equmeniakyrkans 750 församlingar bedrivs ett aktivt mångfaldsarbete. Arbetet har djupa rötter kyrkan är ju internationell till sin natur. Det innebär kontakter med människor från olika delar av världen, med olika språk och tradition. När sådana möten sker runtom i Sverige varje vecka, blir det tydligt vad Equmeniakyrkan menar med att kalla sig en kyrka för alla. Följ med och se vad som händer i missionshuset i Nås, i dialogen mellan religioner i Malmö och bland invandrade kongoleser i Stockholm! 13

12 Abdgani från Somalia går i skolan och pratar svenska. Han får hjälpa till med översättning ibland när det behövs på onsdagseftermiddagarna i missionshuset. Men Gud är samma Nås i Dalarna är känt för sina Jerusalemfarare, 37 personer som 1896 utvandrade till det heliga landet. Drygt hundra år senare kom lika många människor till Nås, och byns missionshus blev en internationell samlingsplats. Text Åsa Runström Foto Magnus Fröderberg Strax efter två på eftermiddagen kliver ett par frusna tonårskillar in i missionshuset på Borgbygatan 11 i Nås. För bara några veckor sedan bodde de i Somalias huvudstad Mogadishu, nu har de cyklat hit, trots många minusgrader. Vi har fixat cyklar och vinterkläder till dem och deras familj, det var inga problem att få ihop, säger Per Erik Jont. Borden är dukade för eftermiddagsfika, och snart kommer ytterligare besökare, alla asylsökande från Somalia. Just nu är de inte så många. En del har blivit omplacerade för att de fått uppehållstillstånd, andra har fått avslag och återvänt tillbaka till sina hemländer, säger Siv Hansson. Allt började med att Vansbro kommun höll en informationsträff för Nåsborna. Migrationsverket skulle hyra nio lägenheter i byn som tillfälliga boenden för asylsökande. Nära 40 nya personer det märks i ett litet samhälle. Siv Hansson var med på träffen och kände att det var viktigt att välkomna de nya invånarna. Det kändes självklart att bjuda in dem till missionshuset, där hon är ordförande. Hon bildade en grupp tillsammans med Kerstin och Berit från församlingen, Lisbet från stickgruppen och Per Erik från Svenska kyrkan. Det viktiga var att göra en diakonal insats, säger Siv, de funderade en del på om ordet kyrka skulle stöta bort muslimer. På lapparna som de nyanlända fick bjöds de in till Coffee house på Borgbygatan. Kanske spelade ordvalet inte så 14

13 Siv Hansson är ordförande i Equmeniakyrkans församling i Nås, Abdifalan är asylsökande och har nyligen kommit till orten. Kommunikationen fungerar trots att det inte finns ett gemensamt språk. stor roll: Kerstin Jons berättar om hur en familj kom till missionshuset och bad när de hade det svårt. De var muslimer, men jag tror de kom hit och bad just för att det var en kyrka. Nu är det coffee house i missionshuset varje onsdag klockan två. Bakom predikstolen ligger mjukisdjuren, en leksaksspis står under den klassiska Jesustavlan, toalettens skötbord har kommit till användning och i ett hörn finns en stol där kvinnor kan amma i fred. Och det blev mycket mer än fika: många hade problem att förstå brev de fick på svenska, så nu hjälps man åt med kommunikationen med myndigheter med datorns översättningsfunktioner fungerar det, trots att man saknar gemensamt språk. Man följer med till sjukhus och tandläkare. Kerstin blev kontaktperson för en asylsökande familj från Afghanistan det var bara att köra, säger hon och på vägen har de lärt sig om asylregler, ramadan och vilka butiker i kommunen som har bäst utbud av mat som passar muslimer. Kontakter som ingen väntat sig, men som blev på riktigt. Lola från Somalia har lärt några svenska ord. Med dem och två fingrar beskriver hon varför hon tycker om att vara i missionshuset: Kristna och muslimer, men Gud är samma, säger hon, och för ihop fingrarna. 15

14 Västberga industriområde söndag kl Amour et Verité TEXT ÅSA RUNSTRÖM FOTO MAgnus fröderberg Lokalen börjar fyllas på. Kvinnan i dörren säger välkommen och visar besökare var de kan sitta. Kören står redan på plats och sjunger, fyra kvinnor i klänningar i starka färger. Sångerna handlar om Gud och kärlek, som så ofta en söndag i kyrkan. Men de flesta sjungs på franska. Även predikan hålls på franska, men den simultantolkas med inlevelse till svenska. Känslan är som att vara på gudstjänst i Kongo, men utanför fönstren breder Västberga industriområde ut sig. Och församlingen Amour et Verité kärlek och sanning tillhör Equmeniakyrkan. Församlingen startade i Frankrike, 2012 blev de medlemmar i Missionskyrkan, ett av Equmeniakyrkans grundarsamfund. Att missionera är något som alla kyrkor ska göra så det kändes rätt, säger pastor Eric Kiakuama som reser till Sverige från Paris flera gånger i månaden. Vi tycker att det här är ett sammanhang där vi kan vara den församling vi vill vara, på ett självständigt sätt. De flesta av våra medlemmar är från Kongo-Kinshasa eller har sitt ursprung där. Men vi vill att alla ska komma hit, inte bara kongoleser. Så jag behöver lära mig svenska, för jag vet att det är en nyckel till integration. 16

15 De flesta av medlemmarna i Amour et Verité kommer från Kongo-Kinshasa, men förhoppningen är att alla ska känns sig välkomna i den nya församlingen i Equmeniakyrkan. 17

16 Coexist motverkar konflikter I Malmö samarbetar kommun och trossamfund i Coexist Malmö för bättre stämning i staden, och för beredskap i skarpa lägen. Text Jan Hultman Foto Sten Högberg Under Eurovision Song Contest-veckan i Malmö 2013 hade Coexistprojektet ett mångreligiöst tält mitt i Malmö. 18

17 Inom Coexist möts företrädare för olika religioner, och arbetar tillsammans för större förståelse. Här är företrädare från Islamiska församlingen och Frälsningsarmén. Sten Högberg vikarierar som universitetspastor i Malmö och har länge varit aktiv i stadens olika nätverk för religionsmöten. Nu finns han med i Coexist Malmö, ett samarbete mellan Malmö stad och tolv församlingar en buddistisk, en judisk och tre muslimska, tillsammans med sju kristna kyrkor från olika traditioner. Han berättar om ett församlingsrally, där deltagarna besökte fyra kyrkor och två moskéer. Idén var, precis som med hela Coexist Malmö, att mer kontakt ger ökad förståelse samfunden sinsemellan, och mellan dem och staden och i längden bidrar till ett tryggare Malmö. Också när något händer. Skulle det exempelvis inträffa ett attentat med koppling till religiösa grupper, ska vi som församlingar ha kontakt och kunna agera, berättar Sten. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tog initiativet till Coexist Malmö tillsammans med Nämnden för statligt stöd till trossamfund. En anställd på Stadskontoret samordnar, och man har med sig kunskaper från tidigare interreligiösa projekt, om hur stadens församlingar och organisationer kan vara en resurs för ökad samhörighet. Vi som är med har utarbetat en gemensam värdegrund, avtalet med Stadskontoret innebär också att varje församling ska bjuda på sin särart, den ska inte tonas ned, säger Sten Högberg. Mycket handlar om att företrädare för olika religioner syns tillsammans. Under Eurovision Song Contest-veckan i Malmö 2013 bjöd man på musik och temasamtal i ett interreligiöst tält på Stortorget. Sedan har gymnasieskolor och andra fått besök av Fråga religionen ett koncept där en företrädare för fyra religioner pratar om religion, respekt och fördomar. Det är den utåtriktade delen. Inåt handlar det om en process kring mänskliga rättigheter och religiös samverkan. Och om vi hittar resurser vill vi arbeta med krisgrupper som kan rycka ut som stöd om någon annan religion utsätts för hatbrott. 19

18 Mångfald i många församlingar Jag har blivit positivt överraskad av att mer än tio procent av Equmeniakyrkans församlingar har någon form av arbete med människor från andra länder. Och det genomgående är att församlingarna berikas av det arbetet. Inga Johansson på Equmeniakyrkan har varit med och kartlagt församlingarnas arbete med människor med utländsk bakgrund: ofta handlar det om språkcaféer, diakonalt arbete och stöd till asylsökande ett positivt, men ibland svårt arbete. Med ett grepp på helheten vill Equmeniakyrkan visa på goda exempel, initiera samverkan mellan församlingar och ge stöd. Ganska ofta hänger det på engagerade enskilda, men vi behöver strukturer för hur man beter sig när till exempel olika teologiska synsätt och idéer om gudstjänstens utformning möts, säger Inga. Inga Johansson är Equmeniakyrkans handläggare för kyrkan i samhället/ mångfald och religionsmöten. Det finns lärdomar och idéer som kan delas mellan församlingarna och som kan inspirera till att verkligen inkludera människor i församlingen. Mångfaldsarbetet är också en av nycklarna i Equmeniakyrkans satsning på församlingsutveckling. Och nya områden väntar: Equmeniakyrkans arbetsgrupp Mångfald och religionsmöten har också frågor om dialog mellan religioner på sitt bord. Där har vi inte varit så aktiva hittills, men vi behöver bli bättre, för arbete med religionsdialog kommer bli allt viktigare. Jan Hultman 20

19 år har Sverige haft fred, 2014 procent av svenskarna har en bibel De fem största asylgrupperna just nu i Sverige är från Syrien, Somalia, Eritrea, Afghanistan och statslösa. kilo väger världens största bibel. Den är gjord i trä, 2,5 meter tjock och de sidorna är en meter höga. Det tog två år för en snickare i Los Angeles att skära ut texten i träsnitt. församlingar hör till Equmeniakyrkan diakoner arbetar i Equmeniakyrkan 211 av dem är kvinnor 21

20 22

21 BERÄTTA TRO Hur kan man berätta om kristen tro på ett vettigt sätt, och vad krävs för att det ska vara givande att läsa Bibeln? Sådant kan man tänka olika om. Och i möten mellan människor med olika ingång till frågorna når man längre än på egen hand. Equmeniakyrkan rymmer många synsätt och tolkningar, och många människor. Här talar några av dem, två och två, med varandra. 23

22 Evangelisation är inte prestation Ska man prata om tro kan man inte komma uppifrån med svaren. Man måste mötas i ögonhöjd. Det enas Britta Hermansson och Noomi Tönnäng om i ett samtal om vad evangelisation är i dag. TEXT Jan hultman foto magnus fröderberg Onsdag eftermiddag i Betaniakyrkan i Örebro. I en soffgrupp i källarvåningen sitter Noomi Tönnäng, som är församlingsutvecklare i Equmeniakyrkans Region Stockholm. Innan hon blev pastor jobbade hon med socialt arbete inom Hela Människan. Nu talar hon med Britta Hermansson, evangelist i Equmeniakyrkan, om något båda har erfarenhet av: evangelisation. Jag har svårt med det begreppet, börjar Noomi. Det låter som ett projekt vi som kristna ska utföra gentemot andra människor. Så jag vill inte använda ordet överhuvudtaget. Däremot delar jag gärna med mig av min tro. Jag är nog en pre-evangelist, säger Britta. För mig handlar det om mötet som uppstår innan avgörandet. Människor har redan det som behövs för att komma till tro, man måste ha förtroende för människors vandring. Båda talar om bilder av Jesus som står i vägen för människor: som den banala söndagsskole-jesus. För långt från livet, säger de i stället måste hans drag av lidande, utsatthet och sårbarhet lyftas fram. En del har inga bilder alls, varken bibelberättelser eller fördomar om kyrka och tro. Det är egentligen en underbar möjlighet, säger Britta. För ett nyckelord för mig är att mötas i ögonhöjd. Man kan inte komma uppifrån och leverera en färdig lösning. Noomi håller med: Jag blir alltmer stärkt i min uppfattning att vi ska dela våra erfarenheter. Jag har mött så många människor som har gudserfarenheter fast de inte har namn för det. Vi har ofta en föreställning om att det måste vara så stort och märkvärdigt. noomi tönnäng Hemma: Bor med maken Kurt i ett radhus i Örebro, granne med vattentornet Svampen. Stolt och tacksam över mina barn och barnbarn. Styrka: För det mesta en god lyssnare med stor uthållighet. 24

23 Britta Hermansson Hemma: Kungsladugård i Göteborg. Stolt över att jag går i den riktning jag längtar till. Styrka: nyfiken och genuint intresserad av människor. Själva har de hittat en tro som är trygg och som gör det möjligt att brottas med Gud. Men resan dit var inte rak. För Britta Hermansson var den ignatianska retreaten en viktig och öppnande upptäckt. Jag har slutat dela upp i livet i andligt och kroppsligt det är en helhet. Jag blev kristen när jag var 19 år. Det var revolutionerande. Men jag har insett att Gud har gått med mig hela livet utan att jag varit medveten om det, och det har gett mig en stor tillit. Noomi berättar om hur hon i 40-årsåldern började ifrågasätta sin tro i en jobbig men viktig process efter uppväxten i en miljö där allt var svart eller vitt. Det var en andlig våldtäkt på barn, i min aftonbön bad jag Käre Jesus, kom inte tillbaka förrän jag har blivit frälst. Nu är det viktigt för mig att se Gud i den människa jag möter, och så räknar jag med att Gud gör sitt arbete. Sedan måste vi ha respekt för dem som inte vill ha med Gud att göra. Det är en sak mellan den människan och Gud. Evangelisation handlar snarare om mötesplatser och frågor än om svaren, säger de, och det gäller hela människan, hur man mår och har det. En evangelist är ju den som bryter ny mark, som lever i glappet mellan kyrkan och världen utanför, men det finns många kontaktpunkter i samhället, det finns öppenhet och andlig längtan. Jag tror inte vi ska vara så ängsliga, säger Britta. Är de stora mötenas och omvändelsernas tid historia? Jag har svårt för tanken att vi ska proklamera vår tro, säger Noomi, då blir det så lätt en prestation, och ska jag hjälpa någon annan till tro blir den människan ett objekt. Jag menar att vi ska dela våra liv, bemyndiga varandra att gå vidare. Jag förundras ofta över allt som händer med människor utan att jag gör något, och känner tacksamhet, Gud gör samtidigt något med mig också. 25

24 26

25 läsa bibeln VArför då? När man läser och tänker fritt kan bibeltexterna hjälpa en att förstå livet. Det enas Charlotte Höglund och Thomas Kazen om i ett samtal om bibelläsning. TEXT DAVID BERJLUND FOTO magnus fröderberg 27

26 Charlotte Höglund är pastor i Immanuelskyrkan i Stockholm. På Teologiska högskolan hade hon Thomas Kazen som lärare. Han råkade hamna där, säger han i grunden är han också pastor, nu är han professor i exegetisk teologi. Nu möts de, två intresserade bibelläsare, med lite olika temperament och ingångar. Thomas öppnar med en grundfråga: varför ska man läsa Bibeln? Charlotte svarar: För mig har Bibeln att göra med ett inre samtal med Kristus. Det som gör nerven är tron att Gud faktiskt talar till oss, Bibeln är relation. Snarare en väg in i en relation väl, säger Thomas: man tror ju på Kristus, inte på Bibeln? Jo, Charlotte håller med, och Thomas stryker under: Bibelns texter är fundamentala för kristen tro, i dem finns en brottningskamp med frågor om vad det är att vara människa. Men enskild bibelläsning är inte villkoret för en gudsrelation. Historiskt har man ju mest läst Bibeln tillsammans, i gudstjänsten. Fast Charlotte möter många som vill ha tips om hur man läser Bibeln. Hennes är: skaffa en bibel du trivs med, och skriv ner tankar om läsningen och livet i en loggbok. Och en metod ur den kristna historien är att be med Bibeln, säger hon. Man läser en kort evangelietext och lever sig in i den: vad ser jag, vad känner och hör jag? Så stannar jag till där jag blir berörd, och pratar i min bön med Herren om det som rördes upp. Thomas problematiserar: för bara 150 år sedan levde folk nästan som Bibelns människor, det var lätt att leva sig in i bibelberättelserna. Idag har vi en vetenskaplig världsbild och ett språk som är långt från Bibelns och ska det inte bli ett glapp mellan tron och livet måste man få möta texterna och tron med just det språk och de kunskaper man har, säger han. Man måste också få ställa de riktigt kritiska frågorna om texten, i stället för att smita förbi konstigheterna och folkmorden i Guds namn. Även när man läser en text i gudstjänsten måste man kunna säga att föreställningar i den bottnar i en patriarkal hederskultur, som vi inte kan stå för. Och... folk är ju inte dumma i huvudet, de har redan tänkt på det där. Som andra texter kräver bibeltexterna lite jobb. Bäst gör man kanske jobbet tillsammans. Charlotte berättar om sin morfar och hans bror, båda politiskt engagerade, i var sitt parti. Deras debattglädje gällde också tron och Bibeln de läste och dividerade, lyssnade, tyckte, engagerade sig, berättar hon. Idag tror jag många människor undrar om de har rätt att ha en åsikt om Bibeln, om man får tolka den. Och det påverkar lusten. Friheten är förutsättningen. Just den, säger Thomas, gör att han kan se konturerna av en Gud han kan närma sig. Han lånar en bild: En tavla kan man titta på, tycka om eller inte, man kan analysera den, och man kan måla själv. Så måste man få förhålla sig också till Bibelns texter. 28

27 Thomas Kazen: Man måste få möta bibeltexterna och tron med det språk och de kunskaper man har. 29

28 PASTOR 2.0 Petra är på väg in i pastorsyrket, för Tobias har det hunnit bli vardag. De är överens om utmaningen: att hitta verktyg för att nå människor som inte tror alls. TEXT ÅSA RUNSTRÖM FOTO magnus fröderberg 30

29 31

30 Tobias Frelin delar sina dagar mellan att vara låtskrivare och församlingsföreståndare i Triangelkyrkan i Enskede*. Petra Jonsson studerar till pastor på Teologiska högskolan. Ursprungligen kommer hon från Tyskland, där hon var advokat, specialiserad på asylärenden. Nu sitter hon och Tobias med varsin kopp kaffe vid ett stort panoramafönster i Kulturhuset, mitt i Stockholm, fyra våningar ovanför stadsmyllret, och Petra berättar att det började att det var en pastor som föreslog att hon skulle studera teologi. Det var inte något jag tänkt på innan, men det kändes rätt. Som advokat försöker du lösa problem när något har gått fel, som pastor kan du skapa något positivt tillsammans med andra, säger hon. Jag ville jobba för Guds församling, och för andra människors väl, säger Tobias Frelin. En del blir läkare eller sjuksköterskor, för mig handlar det om människors andliga välmående. Och så upptäckte jag under utbildningen att det är väldigt roligt att kommunicera kristen tro. Petra har varit ordförande i Västerortskyrkan i Vällingby. Hur det blir att vara pastor är svårt att veta i förväg, tycker hon. Fast hon litar på Guds vägledning, att det finns en tanke med var hon hamnar. Jag tror att det blir mycket administration, men också dagliga samtal om tro, och om hur det är att leva tillsammans som människor. Tobias, mitt uppe i det vardagliga pastorsarbetet, säger att det nog varierar hur många sådana samtal det blir. Men allt vi gör genomsyras ju av vad vi tror på. Och folk reflekterar gärna över predikan, och tycker att det är skönt att det finns en kille i kyrkan som är där för att man ska prata tro med honom. Han säger att mycket i pastorsrollen formas utifrån den man själv är, och att mycket handlar om att kunna möta människor i olika åldrar, med olika känslor. Det där testas ofta först när man är igång och jobbar, och han betonar betydelsen av praktik för att fatta jobbet. Petra har praktiska kunskaper med sig från arbetet med asylärenden, där hon mötte människor i mycket utsatta situationer, och tror att hennes bakgrund också kan vara en fördel. Min pappa är katolik, mamma protestant och min bästa vän i grundskolan var muslim. Så när man pratar om de här grupperna är det konkreta personer jag tänker på, och jag tror att man måste vara bra på perspektivbyte och empati. Tobias har ett ben i musikbranschen, det är en värld som på många sätt är olik församlingen. Det gör att jag kommer ur bubblan lite, till en snabb, trendkänslig värld, och både får fundera över hur kyrkan relaterar till den längtan som finns där, och brottas med schablonbilderna av en pastor. Jo, fördomar om kyrkan möter de båda två Petra säger att det ibland blir helt tyst när hon berättar att hon läser till pastor, som om man sagt något riktigt opassande och båda säger att det behövs verktyg för att vara pastor i ett sekulärt samhälle, bland människor som inte tror. Jag hoppas att kyrkan ska bli en tydligare tillgång i samhället, att en kommun ska kunna se det som en fördel att vi finns där, säger Tobias. Och så handlar det om trovärdighet. När folk ser att man tror på det man säger, då når man fram. När han går på stan, varje dag, tänker han på att alla människor har behov av en djupare andlighet och på hur kyrkan kan nå dem och visa att kristen tro kan vara ett svar på det andliga sökandet. Petra känner igen sig: På skolan pratar vi om den andliga längtan som finns, och att vi av någon anledning inte fångar upp den, fast vi har en öppen plats dit alla är välkomna. Fast jag är inte så oroad, Gud har lett kyrkan genom stora kriser förr. * Sedan texten skrevs har Tobias Frelin bytt jobb, och är idag pastor i Immanuelskyrkan i Stockholm. 32

Redaktör: Görel Byström Janarv Textbearbetning: David Berjlund Referensgrupp: Per Westblom, Olle Alkholm Omslagsfoto: James Ross/Getty Images Omslag

Redaktör: Görel Byström Janarv Textbearbetning: David Berjlund Referensgrupp: Per Westblom, Olle Alkholm Omslagsfoto: James Ross/Getty Images Omslag Redaktör: Görel Byström Janarv Textbearbetning: David Berjlund Referensgrupp: Per Westblom, Olle Alkholm Omslagsfoto: James Ross/Getty Images Omslag retusch: Joanna Ågren Grafisk formgivning & Art Direction:

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Bygg den värld du vill ha

Bygg den värld du vill ha F ördjupning Bygg den värld du vill ha Ickevåldskommuniteten Fikonträdet är en gemenskap öppen för alla som är i behov av den. Genom att ge en fristad till papperslösa och med ickevåldsmetoder kämpa för

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

befriad äventyret Snäckan Klintehamn 16-19 juli barnkonferensen talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström

befriad äventyret Snäckan Klintehamn 16-19 juli barnkonferensen talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström befriad 2015 16-19 juli Snäckan Klintehamn talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström konsert med A Treehouse Wait barnkonferensen äventyret GOTLAND Pingstförsamlingarna

Läs mer

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård Propositioner till distriktsårsmötet 14-15 april 2012 Flämslätt stifts- och kursgård Proposition 2012:1 Verksamhets- och budgetmål för 2013 MED DOPET SOM GRUND Vi vill med Kristus i centrum och dopet som

Läs mer

1. Öppen och fördomsfri kyrka

1. Öppen och fördomsfri kyrka Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK är ett nätverk som samlar liberaler engagerade i Svenska kyrkan. Vi m öjliggör för alla liberaler oavsett partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i Svenska

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Vill du vara med och älska Vännäs?

Vill du vara med och älska Vännäs? Missionskyrkan Vännäs är en växande gemenskap mitt i samhället. Vi vill fungera som ett andligt hem för alla och har därför ett mångsidigt arbete. Vill du vara med och älska Vännäs? Vi söker PASTOR www.missionskyrkanvannas.se

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Gyllene regeln i praktiken

Gyllene regeln i praktiken Gyllene regeln i praktiken www.pingstung.se nyheter Ett material för: Läger Barngrupper Skolklassen Församlingen MATERIAL 1) Affischen: Det är coolt 2) Småkort 10x4cm: Det är coolt 3) T-shirt 4) Knapp

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18 Januari Vecka 1 Torsdag 1 januari 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Uddevalla kyrka Söndag 4 januari 11.00 Gudstjänst med nattvard Sönd. eft. nyår Guds hus Lars Widéll, Yvonne Eriksdotter Vecka 2 Tisdag 6 januari

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet

Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet Grunden för det arbete som görs inom Svenska Baptistsamfundet är den vision som formulerades och antogs 2001. Det är de olika styrelsernas och utskottens

Läs mer

TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA

TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA På resa mot framtiden Det vi är gemensamt SB SMK MK På resa mot framtiden SB SMK MK Det vi kan bli tillsammans Vi bär med oss Baptistsamfundet kommer med en god princip Frihet

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer