Helg Helgquiz 17 Helgkrönikan 20 Stort korsord 22

Transkript

1 Helg Helgquiz 17 Helgkrönikan 20 tort korsord 22 Puttefeber i Vetlanda musikern får en egen bakelse Hedlund en slagfärdig korstågsgeneral Göran kyttes första krönika efter stroken 2 Fredag 14 september 2012 Årgång 68 r 141 Pris 14 kr Kom tillbaka, Herre, rädda mitt liv, hjälp mig i din godhet, ty ingen åkallar dig bland de döda. Psaltaren 6:5 6 Dagen.se Foto: Christoffer Hjalmarsson taten satsar på nya kyrkbyggen io miljoner kronor i stöd till kyrkbyggen och renoveringar är avsatta i statsbudgeten. I går presenterades satsningen av samfundsminister tefan ttefall (KD), mitt i en halvfärdig ortodox kyrka lag gör upp i litserien i ishockey som startade i går. Och ett av dem har sökt hjälp hos Gud. sista sidan Fortsatt oro efter film om Muhammed n mystisk Muhammedfilm har utlöst våldsamma protester i Mellanöstern. 8 Givandet ökar när vi får styra vart pengarna ska gå Insikt De dansar på kyrkbänkar Brittiska stjärnkoreografen hobana Jeyasingh har gjort dansverket oomortal särskilt för kyrkorummet. Familj 25 Damellas grundare fyller 80 edare 2 Från västvärlden kan vi aldrig tolerera våld som svar på konstnärliga uttryck. Daniel Grahn, publisher Dokument: llt fler organisationer slåss om givarnas pengar Foto: Paul Jeffrey, CPIX POIDIG

2 2 opinion ledare Opinionsredaktör: lisabeth andlund , Debattredaktör: Hasse Boström , dagen Fredag 14 september 2012 Hela världen delar Obamas huvudvärk roligen är det bara kyrkan som kan bryta barriären av hat Just nu cirkulerar en märklig video på Internet som sägs bevisa att president Barack Obama är muslim. Fragmentiserade meningar är ihopklippta, lösryckta ord staplade på varandra. Fullständigt nonsens, men ändå ett effektivt vapen i valkampanjen där osäkra väljare skräms bort från mannen med ett muslimskt mellannamn, Hussein. U:s ledare, oavsett parti, balanserar på slak lina. Å ena sidan förväntas presidenten ha en tydlig kristen tro, å andra sidan leder han en sekulär stat med en växande grupp muslimer, i dag 2,6 miljoner. fter 11 september var dåvarande presidenten, George W Bush, nära att snubbla då han skulle demonisera landets islamistiske fiende och samtidigt skydda sina muslimska landsmän. Det har gått elva år sedan 11:e septemberattacken. atten till onsdag blev ännu en påminnelse då fyra amerikaner dödades i ett attentat i ibyen. tt av offren var U:s ambassadör, Chris tevens, och därmed hamnade ärendet i Ovala rummet. Bakgrunden är problematisk eftersom attentatet sägs bero på en ny islamkritisk film där man hånar profeten Muhammed och kallar islam för cancer. n parallell till Jyllandspostens Muhammedteckningarna och ars Vilks rondellhund. n 13 minuter lång filmtrailer har textats på arabiska. På internet har den blivit en bomb, utan någon som helst stubin. ika explosionsartat som den arabiska våren får nu aggressionen kraft. Från västvärlden kan vi aldrig tolerera våld som svar på konstnärliga uttryck. Demokrati med yttrandefrihet och religionsfrihet måste försvaras, religionskritik måste tillåtas, om så även vår egen Frälsare, Jesus, hånas. Högljudda protester ja, men aldrig våld. amtidigt är det inte enkelt när människor blir så provocerade att känslorna tar över. Och här blir Barack Obamas huvudvärk hela världens. Vi har höga demokratiska ideal, men måste de till varje pris praktiseras fullt ut när riskerna är så stora? Vems är ansvaret för den döde ambassadören? Finns det andra sätt att kritisera muslimska företeelser utan att håna det som muslimer håller heligt? Måste Koranen brännas, bara för att religionsfrihet ska demonstreras? Måste konstnärer måla rondellhundar? varet är självklart: ej! ttentatet i ibyen är ytterligare en påminnelse om världsfredens bräcklighet. I många länder växer de religiösa spänningarna, de kristna i Mellanöstern har det svårt. Går känslorna över styr drabbas de ytterligare. Kristna kyrkan får inte tveka att stå upp för alla de människor Gud älskar, oavsett religion. Visa på Jesus som världens frälsare, genom respekt och kärlek. Då förtjänas också möjligheten till ett öppet, ärligt och kritiskt meningsutbyte. Kanske, troligen, är det bara den kristna kyrkan som kommer kunna bryta den barriär av hat som finns mellan stora delar av muslim- och västvärlden. Daniel Grahn Obunden på kristen grund frustration. Demonstranter i Jemen slår sönder en dörr till den amerikanska ambassaden som en reaktion på den islamkritiska filmen he Innocence of Muslims. idigare i veckan dödades fyra amerikaner i ett liknande attentat i ibyen. Foto: Hani Mohammed I korthet Utrikesministern som filmstjärna? Om svenska hyrfilmsabonnenter fick bestämma skulle nästa politiker till rakning i form av en dokumentärfilm vara Carl Bildt. Utrikesministern sopar banan med konkurrenterna i en enkät som företaget ovefilm gjort bland sina svenska kunder och får en fjärdedel av rösterna, att jämföra med Fredrik einfeldts 5,5 och tefan öfvens 4 procent. Och visst vore en film om Bildt spännande om den lyckades skildra såväl hans otvetydiga in- och utrikespolitiska framgångar som konsekvenserna av sådant som hans ekonomiska engagemang i undin Oil och Vostok afta. lisabeth andlund troke gav nytt liv Jag tror på Gud, jag tror att Gud hör bön, att Gud kan förvandla då kan jag efter denna stroke inte fortsätta leva som förr Gästkrönika Göran kytte, journalist, författare och filmare Det är nu fyra och en halv månader sedan min hjärna under tio timmar drabbades av tre olika blodproppar, varav den sista var så allvarlig att man inte kunde hantera den på universitetssjukhuset i Malmö utan tvingades transportera mig i ilfart till und för eventuell operation. Jag förstod då att min situation var mycket farlig, och jag förstår nu att min rehabilitering varit ovanligt snabb och omfattande. Men jag är varken död eller halvdöd snarare mer levande än många gånger tidigare. Jag satt i rullstol, förlamad i vänster sida. Jag kunde inte skriva, inte tala, inte läsa, knappt höra. änkte så här kommer jag att ha det resten av mitt liv. rodde att mitt liv som kristen författare och mötestalare var slut. Men detta missmod varade bara ett kort ögonblick. Inget blev som jag i detta dystra ögonblick trodde det skulle bli. Jag trodde det skulle bli mörker, men det blev ljus. Jag trodde det skulle bli rädsla och oro, i stället blev det frid och stillhet. I dag konditionspromenerar jag cirka två timmar per dag, och är på gym en timme nästan varje dag. Jag har på mycket kort tid skrivit manus till en ny bok, som utkommer i januari. Boken handlar delvis om hur denna stroke gav mig ett nytt liv med Gud. Jag har de senaste veckorna talat på två stora möten i Finland, samt varit bibelföreläsare vid tre retreatdagar på :t Davidsgården utanför ättvik. Hade någon sagt detta under de dagar då jag satt med maten i håret och kateter i snoppen hade jag trott han/hon var galen. Det som startade med en stroke blev ett av mitt livs djupaste andliga upplevelser. Detta fyller mig med tacksamhet och livsglädje. är stroken kom avböjde jag nästan alla åtaganden under resten av året. nligt plan börjar jag nu åter skriva i några tidningar. Jag talar på en handfull möten i slutet av denna månad. Men i övrigt är det fortsatt återhämtning som gäller. Denna gång tar jag detta med stort allvar. Jag tror på Gud, jag tror att Gud hör bön, att Gud kan förvandla då kan jag efter denna stroke inte fortsätta leva som förr. Det vore att ignorera Guds hjälpande hand. Från och med nyår kommer jag om Gud vill det att börja resa omkring och tala på möten igen. Möten om Guds verk, om vad Gud gör i våra liv, om det ständiga erbjudandet om förändring och förvandling. Men det kommer att ske i lite lugnare takt än tidigare. Jag V att Gud vill det. För två veckor sedan skrev jag om min stroke i venska Dagbladet. Därefter kom flera hundra mejl från läsare. Många av dessa brev avslutades med en bön: Gud vare med dig. Det känns fint att bo i ett land där många trots allt fortfarande finner det naturligt att avsluta ett brev, eller ett samtal, på detta sätt. Gud vare med dig! Gud vare med er!

3 dagen Fredag 14 september edigering: Helena Waern debatt opinion Fokusgrupp. För tre år sedan inledde KD:s partiledare Göran Hägglund en så kallad köksbordsturné, där han besökte familjer i hela landet. Här hos familjen Gottfridsson i ätila. u har partiet samlat sig till en familjepolitisk kampanj. foto: dam Ihse, canpix u sätter vi fokus på familjen göran hägglund, partiledare för Kristdemokraterna. emma henriksson, familjepolitisk talesperson och gruppledare för Kristdemokraterna. Debatt Vår politik möjliggör för varje familj att fritt välja vad som är bäst för dem, skriver Kristdemokraterna. I morgon startar partiet en kampanj för de familjepolitiska förslag man beslutade om i våras. Det finns de som undrar varför vi kristdemokrater envisas med att tala om familjen. n och annan påpekar också att man borde fokusera på frågor som betyder mer för tillväxten. Men vi talar om familjen just för att den gynnar tillväxten. Inte en tillväxt som kan mätas i kronor och ören, utan en som är ovärderlig. Det handlar om barnen. Det handlar om att ge nästa generation en framtid. Familjen är helt avgörande för barns och ungas uppväxtvillkor. tt kunna ge sina barn en ekonomisk trygghet eftersträvar alla föräldrar. tt tvingas vända på slantarna och inte kunna bygga upp en stor ekonomisk buffert för sina barn kan upplevas stressande. Och visst är pengar viktigt men inget är lika viktigt för barn som tid. De första åren är anknytningen mellan barn och föräldrar särskilt viktig. Därför är det angeläget att föräldrar ges möjlighet att gå ner i arbetstid, vara föräldralediga på heltid och välja den barnomsorgsform som passar dem bäst. tt få ihop livspusslet som småbarnsförälder är allt annat än enkelt. I avhandlingen tudier i tidsmässig välfärd, som lades fram vid Göteborgs universitet tidigare i år, presenterar sociologen Jörgen arsson sin forskning om hur svenskarna använder sin tid. I en intervju i venska Dagbladet säger han: Många föräldrar upplever hög tidspress och känner sig konstant jagade. Dessutom har de låg tidsnöjdhet, vilket innebär att de är missnöjda med hur de disponerar sin tid. Många tycker att de har för lite tid med barnen. Det är just tid för familjen som står i fokus när vi kristdemokrater från och med i morgon och fram till slutet av oktober Pengar är viktigt, men inget är lika viktigt för barn som tid. kampanjar med vår nya familjepolitik. Kristdemokratisk politik är rotad i grundläggande värderingar. Kristen etik och moral kommer alltid att vara vår utgångspunkt. Vi satsar på familjen därför att vi vill bygga på en stadig grund. Familjer ser olika ut och har olika behov. Kristdemokratisk familjepolitik syftar till att stödja familjerna, ge möjligheter till att få mer tid för barnen och till att öka familjernas makt över den egna tiden. Följande förslag kommer vi att arbeta stenhårt med framöver: ntalet föräldrapenningdagar ska utökas med 30 stycken, och 30 dagar ska även kunna sparas och användas under hela barndomen Föräldrar ska ha rätt till tjänstledighet på heltid till barnets treårsdag lla dagar ska fritt kunna överlåtas mellan föräldrarna de så kallade pappa- och mammamånaderna ska avskaffas Grundnivån i föräldraförsäkringen ska höjas från 180 till 250 kronor per dag n generell graviditetspeng införs under den sista månaden i graviditeten Den barnomsorgspeng som i dag finns för dem som tar hand om egna och andras barn i hemmet ska även kunna ges för enbart omsorg om egna barn Föräldraförsäkringen ska kunna tänjas så att den som önskar kan få lägre föräldrapenning under längre tid Politiken ska inte styra enskilda familjers vardagsliv. Föräldrar ska själva bestämma hur de väljer att dela upp föräldraförsäkringen eller vilken typ av barnomsorg de vill ha för sina barn. Barn och ungdomar behöver närvarande och engagerade föräldrar, som har både tid och ekonomiska möjligheter att ge dem hjälp, trygghet och kärlek. Kristdemokratisk familjepolitik tar hänsyn till den mångfald av önskemål, åsikter och livssituationer som dagens familjer har. Vi pressar inte in alla familjer i samma form. Vår politik möjliggör för varje familj att fritt välja vad som är bäst för dem. Även om många säger att familjen är viktig märks det alltför sällan i debatten eller för den delen i andra partiers politiska program. Det kan tyckas underligt då familjen för de allra flesta är den viktigaste gemenskapen. yssna bara på sommarpratarna i P1:s ommar. Är det något den brokiga skaran av talare har gemensamt är det att de talar om sin familj och sin barndom. Vi kristdemokrater slutar inte att tala om familjen. tt arbeta för familjen är vår skyldighet inte minst för våra barns skull. Åsikt äs fler åsikter från läsarna på sidan 20 Vill du debattera? Debattartiklar och insändare skickas till: debatt@dagen.se Dagen debatt, tockholm Glöm inte att uppge namn, adress och telefon. För icke beställda manus ansvaras ej. edaktionen förbehåller sig rätten att korta texten.

4 4 nyheter yhetschef: ickard lvarsson och David Wingren , DG fredag 14 september 2012 taten ger pengar till amfundsminister tefan ttefall presenterade regeringens nya satsning i en halvfärdig HUDDIG. u kan din församling få statligt stöd för att bygga nytt eller renovera. I går presenterade regeringen satsningen på tio miljoner kronor till samfunden i den kommande budgeten. Passande nog mitt i en halvfärdig kyrka. tefan ttefall med syriansk tv och kyrkliga företrädare i Flemingsberg. Den senaste tiden har regeringen rest runt i verige och presenterat budgetsatsningar, och samfundsministern tefan ttefall fick göra sitt utspel bland cement blandare, byggnadsställningar och ortodoxa kors. fter att ha lotsats runt i kyrkbygget samlas alla runt ministern i en halvcirkel. tt skäl att komma hit var att berätta om nyheten i nästkommande års budget, säger tefan ttefall. Inte extremt mycket pengar Han förklarar att förra året ökade organisationsbidragen till samfunden med tio miljoner, och i år är det dags att ta ytter ligare två steg. Dels en satsning på tre miljoner på ökat stöd till andlig vård, vilket Dagen rapporterade om i förra veckan. Dels tio miljoner kronor till samfund som vill bygga eller renovera lokaler. 10 å många miljoner kronor består det nya stödet av. io miljoner är inte extremt mycket pengar. Men det är bättre än noll, säger tefan ttefall. Det fanns ett liknande stöd fram till 1997, men på grund av svåra ekonomiska tider togs det bort. Då sa man att det var tillfälligtvis. u, 16 år senare, är jag glad att återinföra stödet igen. Kan söka från nästa år Det är alltså 2013 som samfund runtom i verige kan söka bidrag för sina kyrkbyggen. Myndigheten som fått i uppdrag att sköta uppgiften är ämnden för tatligt töd till rossamfund (). om stödet ser ut i dag är det max en miljon kronor per projekt. Det löser inte alla problem, men det är bättre än inga pengar. Många kyrkor står i dag inför beslutet att bygga nya lokaler eller renovera gamla. Det här kan hjälpa till. Vi gör det här för att alla ideellt arbetande människor Fakta: 30 procent av kostnaden I kommande budget ges tio miljoner kronor till stöd för lokalbidrag för trossamfund. Det är ett stöd som kan sökas av alla samfund förutom venska kyrkan, som får annat stöd. Bidraget fördelas via ämnden för statligt stöd till trossamfund. tödet får enbart uppgå till 30 procent av den totala kostnaden för ett projekt. Maxbeloppet ett samfund kan få för ett byggeller renoveringsprojekt är en miljon kronor. idigare har det funnits ett stöd som enbart var knutet till handikappsanpassning. Behöver din kyrka byggas om? vara på Dagen.se ska få ekonomisk hjälp att bygga, och för att det ger signaler till trossamfunden att vi tycker att de är viktiga. Gäller inte venska kyrkan tefan ttefall berättade att venska kyrkan inte berörs av stödet, utan de söker pengar på annat håll. De som kan tänkas vara intresserade är de traditionella frikyrkorna, men även nya svenska samfund, exempelvis moskéer och invandrarkyrkor. i är ett bra exempel på vilka som skulle kunna få låna till byggandet av kyrkolokaler, säger han till församlingsmedlemmarna som står mitt i det dragiga betongskalet som är på väg att göras fint. Var det svårt att få igenom det här i budgetförhandlingarna? är man ska få fram mer pengar finns det alltid ett motstånd, svarar tefan ttefall. Vilka i lliansen som skulle kunna tänkas bromsa det här stödet vill han dock inte gå in på, utan menar att alla partier står bakom. Är det här första steget mot fortsatt ökat statligt stöd? u gör vi det här, sedan får vi analysera ansökningarna vi får in. en får vi återkomma i frågan. är jag tog över ansvaret för de här frågorna så hade inget hänt på tio år, säger tefan ttefall. edan rabblar han upp alla reformer som nuvarande regering gjort för att underlätta samfundens arbete, exempelvis avdragsrätt för gåvor och de ökade bidragen till samfund. pontant tacktal Pressträffen avslutas med tacksamma applåder från församlingens medlemmar. n av männen som står i närheten tar tag i mikrofonen och håller på rak arm ett tacktal Vi är mycket glada att få bo i en demokrati, och att ministern söker sig hit till oss, det är något som vi värderar mycket högt. Vi känner oss som svenskar, vi är mycket nöjda och glada att få bygga vår kyrka. jacob Zetterman jacob.zetterman@dagen.se BYGGH. Flera församlingsmedlemmar strömmade till när samfundsministern tefan ttefall besökte deras halvfärdiga syrisk-ortodoxa kyrkbygge i Flemingsberg. Budskapet minis- Vi har alltid drömt HUDDIG. tefan ttefall hinner knappt stiga ur den svarta Volvon innan han omsvärmas av tillresta församlingsmedlemmar. Han blir på direkten intervjuad av den syrianska tvstationen oroyo at, och under hela ministerbesöket finns deras mikrofon under nosen på ministern. i har ju kommit långt, säger tefan ttefall när han synar kyrkbygget från utsidan. Han är lika svartklädd och gråskäggig som prästen, fader Jakob, som leende slår följe med ministern in i kyrkan. Det guidas runt och förklaras. Förutom en bra kyrkolokal är det viktigt eyla alibas. med festlokal, perfekt vid bröllop. Barnen ska också ha sitt utrymme, får ministern reda på. Vad är er budget, undrar ttefall i sitt samtal med församlingens ordförande oni aliba. unt trettio miljoner, lyder svaret. Fattas tio miljoner tefan ttefall frågar då om allt ideellt arbete som utförs, och får reda på att utan dessa krafter hade kyrkan troligtvis kostat det dubbla. u fattas det tio miljoner innan hela projektet kan gå i lås. Det vill säga lika stort som

5 DG fredag 14 september 2012 edigering: Jakob Ihfongård kyrkbyggen syrisk-ortodox kyrka I korthet: verige 5 nyheter Bilder på t-banerån sprids i världen ånaren som lämnade sitt medvetslösa offer på tunnelbanespåret i södra tockholm upprör inte bara i verige. Flera internationella nyhetsbyråer och sajter världen över har plockat upp nyheten och bilderna från övervakningskamerorna sprids nu över världen. öderortspolisen behandlar de tips som ringdes in till programmet fterlyst när bilderna från övervakningskamerorna visats på tv på onsdagen. Vi har fått in ett trettiotal tips men det finns inget tips som pekar ut någon med namn, säger polisinspektör Dan Östman till. rots alla tips har polisen ännu inte gripit någon misstänkt. ätt med Dagen Vecka 37 Dagen rättar fel av betydelse och välkomnar läsarnas iakttagelser. Mejla nyhetschefen@dagen.se eller skriv till Dagen, yhets chefen, tockholm. nge sida och artikelrubrik. n yheter... fredagen den 31 augusti, sid 8 9 De ber dygnet runt för familjen Bertha belsson i Karlstad, en av medlemmarna i nätverket tändig bön för äktenskap och familj, är 62 år gammal, inte 52 som det felaktigt uppgavs i artikeln. n Opinion... onsdag 12 september, sid 3 Dags för KD-ledningen att agera rtikelförfattaren, riksdagsledamoten Penilla Gunther, heter just så i förnamn, inte med r. n yheter... torsdag 13 september, sid 6 Kardinalens utmaning Beskrivningen av Heliga stolen blev fel. Det är en kyrkorättslig benämning på påveämbetet och på den romerska kurian, med vars hjälp påven utövar sitt styrande. änk på dem som blir misshandlade, som om det gällde er egen kropp. Heb 13:3 tern hade med sig var att staten i sin kommande budget kommer att satsa tio miljoner kronor i stöd till samfund som befinner sig i en liknande situation. Foto: Christoffer Hjalmarsson om vår egen kyrka hela det statsstöd för kyrkbyggen som ministern kommit hit för att presentera. törre än ministerbesök tt ministerbesöket är stort för församlingen märks. Men ännu viktigare är nog själva byggnationen. De senaste tjugo åren har församlingen delat lokaler med venska kyrkan i Flemingsberg, två busshållplatser bort. amarbetet har varit bra, men drömmen har alltid varit att bygga sin egen kyrka, byggd utifrån den syrisk-ortodoxa gruppens önskemål. Kyrkoherde Helen Hedlund från venska kyrkan konstaterar I vår tradition så hjälper alla till. eyla alibas att det kommer att bli lite tomt på söndagseftermiddagar, då allt ljud och alla dofter kommer att försvinna. anken är att den syrisk-ortodoxa kyrkan flyttar till sitt nya hem i april nästa år. De får låna lokal av oss edan kanske de kan få komma och låna våra lokaler i framtiden, säger eyla alibas med glimten i ögat. Hon är gift med församlingens ordförande, och verkar minst lika engagerad i kyrkbygget som sin man. rots att det runt minister tte fall går en klunga slipsklädda män menar hon att kvinnorna får ta en stor plats, och har bidragit med många idéer till kyrkbygget. Hur omfattande de ideella krafterna är i byggandet av t Matti och t Behnans kyrka kan hon inte ens uppskatta. I vår tradition så hjälper alla till, säger hon efter att ha redogjort för bygglov, markköp och hur man nu kraftsamlar för att få ihop de sista tio miljonerna för att kyrkbygget ska bli klart. Jacob Zetterman M: OW+ nmn & dre ill (ingen avgif ) OneWihheM el: Kampanjen pågår åre u ällning bär vår armband gör killnd via veck ouppd rag nmäl dig nu bli e med D em Drottninggatan 11 Örebro, sweden@od.org

6 6 nyheter dagen Fredag 14 september 2012 edigering: Martin inald Han kämpar för de hörselskadade i kyrkan Mikael Henning ny ordförande för internationellt nätverk för kyrka och hörsel Hörselskadade har svårt att delta fullt ut i kyrkans liv. Det är viktigt att kyrkor inser det och gör något åt det. Det säger Mikael Henning, nybliven ordförande för det internationella nätverket för kyrka och hörsel, IV Churchear. Hur många har hört talas om IV Churchear? Gissningsvis: inte många. Och hur många i kyrkorna runt om Mikael Henning. i vårt land har funderat över att det kan vara svårt för hörselskadade att delta i kyrko- och församlingslivet? ntagligen några fler, men inte så många heller. Det är lite med IV Churchear som med de problem organisationen vill komma till rätta Fakta: IV Churchear IV Churchear är ett internationellt ekumeniskt nätverk som arbetar för att förbättra de hörselskadades situation i kyrkorna och på så sätt öka deras delaktighet i kyrka och samhälle. Den startades 1979 efter initiativ från dåvarande Öst- och Västtyskland. Dagen med, menar Mikael Henning. De hörselskadades problem är osynliga. I verige har drygt en miljon människor fel på hörseln. Det är väldigt många. Men det är tyvärr inget man tar hänsyn till i samhället och i kyrkorna, säger han. ftersom så många i kyrkan är äldre finns det sannolikt fler hörselskadade där än genomsnittligt i samhället i stort. Därför borde kyrkorna få upp ögonen för det och arbeta för att underlätta för de hörselskadade. Mikael Henning är präst i venska kyrkan och hörselskadad. Han hade själv inte hört talas om IV Churchear förrän han var på semester i Danmark med familjen I en kyrka såg han en broschyr med namnet Kyrkoblad för hörselskadade. Han blev förvånad och undrade om hörehemmede betyder döva på danska. De dövas problematik är nämligen väl känt i verige de döva har Dövkyrkan. Men nej. Det visade sig att Danmark, i likhet med yskland och i motsats till verige, har en väl utvecklad organisation för hörselskadade, med särskilda hörselpräster och pastorer. Den danska broschyren informerade om IV Churchears konferens. Mikael Henning besökte konferensen. Det födde ett brinnande engagemang som under åren som följde ledde till flera projekt om tillgänglighet för hörselskadade inom Göteborgs och kara-stift, en styrelseplats i IV Churchear och nu till ordförandeposten. Jag är väldigt glad över det här förtroendeuppdraget. Jag hoppas att jag kan bredda basen här i verige och få med både frikyrkorna, katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna i samarbetet. Just nu finns det ingen i de svenska kyrkorna som sysslar särskilt med de hörselskadades problematik. Och den enda kyrkan från verige som finns representerad i det internationella nätverket är venska kyrkan. Min förhoppning är att öka medvetenheten om de här frågorna. vgörande skillnad Han påpekar att det är en avgörande skillnad mellan döv och hörselskadad. Hörselskadade hör i olika hög grad och talar, men har svårt att hänga med och besväras av vissa ljud och miljöer. De klarar till exempel inte av att flera människor talar samtidigt. Vi är väldigt duktiga på att använda mikrofon och andra hjälpmedel under gudstjänster och tal. Men mycket av den övriga verksamheten i kyrkan är utformad så att det är väldigt svårt att hänga med om man är hörselskadad. Vi behöver jobba på det. nna Bieniaszewski andberg anna.sandberg@dagen.se

7 dagen Fredag 14 september edigering: Helena Waern nyheter Fritt fram för danska affärer att ha öppet även på vilodagen agen som har reglerat öppettiderna försvinner Från den 1 oktober får affärerna i Danmark hålla öppet på söndagarna. Då försvinner lukkeloven stängningslagen som har reglerat öppettiderna. jälvklart kommer det att öka svenskarnas vilja att åka över till Danmark på söndagarna, säger gneta Åstrand vid den danska turistbyrån Visit Denmark. Och valutakursen har ju förändrats i svenskarnas favör. Vana svenskar I verige har vi under flera decennier varit vana vid att affärerna har öppet veckans alla dagar. ukkeloven i Danmark har debatterats i årtionden. Och den har luckrats upp efter hand. u tillgängligt alla söndagar. foto: scanpix enaste lättnaden kom Då fick affärerna rätt att ha öppet cirka 30 söndagar om året mot 20 tidigare. rots att lukkeloven nu försvinner så är det inte alla som tänker hålla öppet under vilodagen. På tröget finns det många mindre butiker som inte tycker att det lönar sig. Det kommer helt enkelt inte tillräckligt många kunder för att det ska betala personalen. Märks mest i mindre städer Köpcentrat Fields i stadsdelen Örestad tänker däremot hålla öppet varje söndag. killnaden på folklivet blir kanske inte så stor i Köpenhamn, säger gneta Åstrand. Men i mindre städer har det hittills varit ganska dött på söndagarna. tt I korthet: Världen Barnadödligheten sjunker i världen Barnadödligheten har sjunkit med 41 procent sedan 1990, men fortfarande dör varje dag barn under fem år, visar den senaste rapporten från F:s barnfond Unicef. Miljontals barn dör av sjukdomar som lätt skulle kunna förebyggas eller botas. Och mer än en tredjedel av barnen som inte når fem års ålder dör av undernäring. Dessa liv skulle kunna räddas med vacciner, näring och grundläggande medicinsk vård och mödravård. Världen har teknologin och kunskapen att klara det. Utmaningen är att göra den tillgängligt för vart och ett av barnen, sade Unicef-chefen nthony ake i en kommentar till rapporten. 20 länder där barnadödligheten varit mycket hög har minskat den med mer än hälften sedan 1990 Men i några länder dör fler barn i dag än Det gäller Kongo-Kinshasa, chad, omalia, Mali, Kamerun och Burkina Faso. verige och lovenien har den näst lägsta barnadödligheten i världen. Bara i ingapore är den lägre. tt Följ med Maud ndersson till Kenya Kenya är mer än vilda djur. Upplev Mauds Kenya! Hon var chef för PMU och har bott i Kenya 25 år. Vi kommer som hennes vänner, besöker flera av kyrkans projekt och möter många starka kvinnor som gör skillnad i Kenya och tiopien. Gruppresa för kvinnor: 17 feb 4 mars 2013 Kontakta otta Borgiel på Gränslösa esor om du vill veta mer! el tre barytoner bo Wallenberg Mikael Järlestrand Mikael JouMé På urné Församlingsförsäkring OGB YGGH FÖ DI FÖMIG! Kontakta oss för mer information Uppdraget! n helg om att dela din tro eptember i Värnamo Fredag 14 september kl. 19:00 Kungälvs Pingstkyrka ördag 15 september kl. 18:00 Vänersborgs Pingstkyrka öndag 16 september kl. 10:30 idaholms Pingstkyrka öndag 16 september kl. 19:00 Borås Pingstkyrka Kapellmästare Marcus ielsen med band Fri entré Insamling till Barnmissionens verksamhet Konserterna i samarbete med Kom och få inspiration! Bli utmanad, få nytt mod, tips och idéer om att nå ut med det Glada budskapet om Jesus att få dela med sig av sin tro, mitt i vardagen! Upptäck dina gåvor! Möt Carl-Olov Hultby och nya evangelister som använder olika redskap så som lastbilar, cafévagnar, bilar, MC, cafébussar, båtar, och finns med på olika festivaler, marknader, torg, gågator och i hamnar. V: Pingstkyrkan rken Ö. Pumparegatan 20 Värnamo. : Värnamo Pingst tillsammans med olika missions- och evangelisations organisationer. nmälan senast 17 september till eller ove@bussmissionen.se

8 8 nyheter dagen Fredag 14 september 2012 edigering: Danne undell Kopter anklagas för film om Muhammed ektor i islamologi: Men det här handlar mer om inrikespolitiska frågor Fördömanden av en Muhammedfilm har inte hjälpt. I går attackerades U:s ambassad i Jemens huvudstad anaa samtidigt som uppretade muslimer demonstrerade i Irans huvudstad eheran. nligt nyhetsbyrån FP sköts en demonstrant ihjäl av jemenitisk polis i huvudstaden anaa när hundratals demonstranter försökte att storma den amerikanska ambassaden. Ytterligare fem personer ska också ha skadats. Onsdagens våldsamheter i ibyen, som bland annat krävde den amerikanska ambassadörens liv, har fördömts av bland annat länder, kyrkor och U:s största muslimska människorättsorganisation. amtidigt är många också kritiska till filmen Innocence of Muslims, som har rört upp känslorna hos muslimer. Vatikanens presstalesman Federico ombardi säger till exempel i ett uttalade att påhoppen på muslimer ibland får tragiska konsekvenser med ökad spänning och mer hat som följd. ndra anledningar Jonas Otterbeck, lektor i islamologi vid unds universitet, är inte jätteförvånad över de aggressiva reaktionerna i ibyen och Jemen. Däremot säger han att det ofta finns en feltolkning i botten när man utgår från att våldet är en reaktion på islams förbud mot att kränka profeten Muhammed. Protesterna har ofta andra anledningar, till exempel ekonomiska och politiska. Många muslimer blir upprörda när Muhammed kränks, men det gör inte att man per automatik angriper en org. Minnesstund efter den amerikansek ambassadöen Christopher tevens som dödades i ibyen. Foto: scanpix ambassad. Muhammedkarikatyrer och den senaste filmen innebär att vissa grupper får skäl till att protestera. Menar du att det blir en ursäkt för våldet? Ja, jag har svårt att tolka det som något annat. Det finns mycket frustration och då söker man skäl för protester. Muslimer har inte ett ryggmärgsmässigt beteende att gå ut och slåss när de känner sig kränkta och upprörda utan man måste komma ihåg att det här till stora delar handlar om inrikespolitiska frågor. Vem eller vilka som ligger bakom filmen Innocence of Muslims är fortfarande inte klarlagt. Ursprungligen talades det om att en judisk man, am Bacile, skulle vara filmens regissör, men nu verkar det som att namnet är ett pseudonym. yhetsbyrån P talade i onsdags med en man i os ngeles som medgav att han har medverkat i produktionen av filmen. 55-åringen, som enligt uppgift är kristen kopt, har tidigare dömts till fängelse för bedrägeri. Men mannen nekar till att han skulle vara am Bacile och filmens regissör. kådespelarna chockade kådespelarna som medverkar i Innocence of Muslims verkar inte ha känt till syftet med produktionen. nligt P syns det tydligt i flera scener hur skådespelarnas munnar formar ett annat ord när det låter som att de säger Muhammed, andra gånger syns ingen alls när Muhammed nämns. I ett gemensamt uttalande säger skådespelarna att dialogerna har ändrats efter inspelningen. Vi är chockade över det helt omskrivna manuset och lögnerna som alla inblandande fick höra. Vi är djupt bestörta över tragedierna som har inträffat, står det enligt os ngeles imes i uttalandet. De kristna kopterna i gypten utgör cirka tio procent av landets befolkning. yktena om att kopter skulle ligga bakom Innocence of Muslims har skapat oro och på onsdagen fördömde kyrkans ledning filmen. tt filmen släpps just nu är en del av en ond kampanj för att förtala religioner i syfte att splittra människor, framför allt de egyptiska invånarna. johannes ottestig johannes.ottestig@dagen.se äs mer på sid 2: Hela världen delar Obamas huvudvärk Foto: scanpix ilska. Hundratals demonstranter försökte igår storma den amerikanska ambassaden i Jemens huvudstad anaa.

9 dagen Fredag 14 september edigering: Martin inald nyheter I korthet: verige ombord. Med färjans personal blir det över 2000 personer som åker med färjan. Foto: allink ilja Jesusbåten lägger ut från hamn i kväll Det här blir en udda konferens, lite kollektivkänsla I kväll lägger Jesusbåten ut från hamnen i tockholm. Över ungdomar ger sig ut på havet för ett dygns intensivt konferensliv med Gud och skolan i centrum. är elev- och studentorganisationen y generation stod inför ett tioårsjubileum bestämde de sig för att fira rejält: De bokade stora Joakim undqvist. ilja Galaxy och inbjöd sina medlemmar att åka med på ett unikt dygn. I början av veckan utbröt stort jubel på y generation-kontoret när bokningen stängde och det kunde konstateras att det i stort sett var fullbokat, med den egna personalen blir det över 2000 personer som i kväll tar sig ombord på en annorlunda kryssning. Det blir möten, konserter, seminarium, events och mycket mer, ett stort smörgåsbord att välja mellan. Huvudförhoppningen är att det här dygnet ska få ge ungdomar ett gudsmöte i starten av en ny termin samt inspiration inför fortsatt satsning på sina skolgrupper, säger Joakim undqvist, y generations ordförande. ängtar efter hänget Dessutom ser han gärna som bonus att församlingars ungdomsarbeten får en energikick. tt stort antal ledare cirka 170 stycken åker med sina ungdomar på båtkonferensen. Utöver allt som är planerat och förberett säger Joakim undqvist att han ser fram emot atmosfären ombord. Jag längtar efter hänget, att vi ska få tid att hänga och umgås, prata. Det här blir en udda konferens, det blir lite kollektivkänsla. Ingen går hem efter mötena, nu kommer vi finnas tillsammans ett dygn och uppleva saker ihop och lära känna nya människor. ju kyrkoledare För konserterna svarar bland annat Planetshakers, mipre nation och Indevotion. Joakim undqvist är konferensens huvudtalare, bredvid honom finns andra medarbetare på y generation: mma Jonsson, Fredrik oreback och internationella koordinatorn Brad Hawkes. Vid avslutningsmötet finns sju kyrkoledare med bland annat Pelle Hörnmark från pingströrelsen, Marie Willermark från Frälsningsarmén och Oas-rörelsens Berit imonsson och ger varsin kort hälsning till ungdomarna. Carl-Henric Jaktlund carl-henric.jaktlund@dagen.se Psykiater tog med patient till ett medium n specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri tog en flicka med ett bakomliggande trauma till ett medium för att flickan skulle få kontakt med en död anhörig. Planen var att behandla flickans trauma med hjälp av psykoterapi, men så blev inte fallet, skriver barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro läns landsting som nu anmäler läkaren till ocialstyrelsen. I stället etablerade läkaren kontakt med ett medium och följde med flickan dit. äkaren uppmanade dock flickan och hennes familj att kontakten skulle hemlighållas för övrig personal på den slutenvårdsavdelning där flickan vårdades. Kliniken skriver att detta var bara ett exempel av flera på läkarens gränslösa agerande under det senaste året, men detta var första gången som en patient blev inblandad. Murdebatt ödesdiger för organist Åsikter om en mur har lett till att en frilansade organist i Varberg inte längre anlitas av venska kyrkan. Han gjorde hundratals spelningar under 14 år, men har nu fått återlämna sina nycklar till kyrkan. Orsaken är att mannen skrivit en insändare, där han var kritisk mot ett förslag om att riva Varbergs kyrkas mur mot det närliggande torget. Kyrkorådet anser att med så olika syn på verksamheten går det inte att samarbeta, skriver Hallands yheter. Välkommen till ett av veriges bästa äldreboenden! ya osstorp i önninge straxt söder om tockholm ligger vackert med utsikt över sjön Flaten. Vården och omsorgen präglas av en kristen värdegrund. Här erbjuds mat från eget kök med kända kockar och en fantastisk miljö. Välkommen! el eller nnika n riktig placeringsrådgivare med fullt rådgivaransvar Välkommen med frågor eller begär prospekt! tockholm uleå Ung? Var god dröj Unga utanför arbetslivet ett gemensamt ansvar. Höstkonferens Kyrka-rbetsliv i amverkan 3-4 okt 2012, ödra Vätterbygdens folkhögskola n konferens där vi i kyrkor, arbetsliv och organisationer möts i seminarier, idétorg och samtal kring ungas väg in i arbetslivet. Välkomna!! nmälan och mer info: rrangör: Kyrka-rbetsliv i samverkan och temagruppen Unga i rbetslivet Medarrangörer: Bilda, ensus, ödra Vätterbygdens Folkhögskola m fl orkan i frika Människor som knappt hunnit återhämta sig efter förra årets katastrof riskerar nu att drabbas igen. För att förhindra en förvärrad hungerkatastrof krävs akuta åtgärder. PMU stärker sina insatser i tiopien, Kenya och Mauretanien. M:a FIK100 för att skänka 100 kr. äs mer på PG Märk din gåva FIK

10 10 dokument dagen Fredag 14 september 2012 å mycket samlade de kristna organisationerna med 90-konton in under 2011 venska kyrkan samlar in mest pengar (181 miljoner kronor) och ligger på femte plats bland samtliga välgörenhetsorganisationer i verige. ndast Unicef (496 miljoner), Cancerfonden (449 miljoner), ädda Barnen (389 miljoner) och venska öda Korset (294 miljoner) samlar in mer. Frälsningsarmén har 90-konto men hann inte fram med sin redovisning i tid. källa: Frii foto: Hans-Jörgen amstedt Miljoner kronor 200 venska kyrkan äkarmissionen rikshjälpen 71 Individuell Människohjälp 65 PMU 63 Hoppets tjärna 59,7 rsta Diakonianstalt Diakonia 29 Ge för livet 5,9 v. Bibelsällskapet 4,2 KFUM 0,7 epramissionen 2,6 Hela människan 2 0

11 dagen Fredag 14 september edigering: Klaus Franken dokument ext: Håkan renius Vi ger pengar som aldrig förr men vi vill gärna själva bestämma vart de ska gå Vi ger allt mer pengar till välgörenhet. Branschen växer. 20 nya biståndsorganisationer har sökt om 90-konto hittills i år och en stor kristen hjälporganisation förbereder sin lansering i verige. llt fler gör anspråk på svenskarnas generositet. vensken är generös, i varje fall om han vet vart pengarna går. Och givmildheten ökar när möjligheterna att ge blir fler. Bara i år har ett tjugotal nya organisationer ansökt om 90-konton, enligt vensk Insamlingskontroll. Också Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FII, bekräftar att det internationella intresset ökar. lla nya vänder sig dock inte till allmänheten, en hel del söker sponsring från företag. Och blandningen bland de nya är stor, från William J Clinton Foundation till Mattecentrum. Konkurrensen skrämmer ingen Men de gamla organisationerna räds inte konkurrens. Insamlingskakan ökar hela tiden, ju fler aktörer det finns, desto mer ger folk, säger Mattias ihlgård, insamlingschef för venska kyrkans internationella arbete. Hans kollega på äkarmissionen, Conny jöberg, påpekar dock att en stor del av de senaste årens ökning kommer från Postkodlotteriet, som i år delade ut 945 miljoner kronor till sina förmånstagare, bland dem Diakonia och rikshjälpen. otteriet etablerades i verige 2005, och är ett exempel på hur kakan kan växa genom nya grepp. Biståndsorganisationerna ser det som en naturlig del av globaliseringen att internationella aktörer etablerar sig i verige, och de välkomnar dem. ouise ordlund Isaksson. iclas indgren. Conny jöberg. va Christina ilsson. nders Holmefur. ästa uppslag: Vems behov ska styra? Utrymme för nya aktörer Charles Câmara, biståndsansvarig för katolska Caritas, går längre än så: Det finns utrymme för och behov av nya organisationer i verige, det ger oss gamla en sporre att konkurrera, säger han. Han anser att det privata givandet kan öka betydligt. Det finns en viss bekvämlighet bland oss etablerade svenska organisationer, vi vänder oss till våra vanliga målgrupper på våra vanliga sätt. Vi borde vässa vårt material, våra hemsidor och andra verktyg och bli bättre på att administrera och genomföra projekt. I relation till de statliga medlen uppstår en verklig konkurrens, idas kaka ökar inte när allt fler aktörer gör anspråk på den. Charles Câmara tycker dock att de gamla organisationerna ska tåla konkurrensen. Om vi är dåliga på att administrera och genomföra projekt så skapar det möjligheter för nya aktörer att etablera sig, och sedan får ida välja, säger han. ktörer med olika roller Mattias ihlgård på venska kyrkan tycker att alla som vill göra gott är välkomna, och rikshjälpens insamlingschef ouise ordlund Isaksson menar att olika aktörer har olika roller och ser med glädje att fler bryr sig. nders Holmefur på Ge för livet instämmer, men uttrycker möjligen en viss rädsla för överetablering inom kyrksektorn. Oxfam, en av världens största biståndsorganisationer, har sonderat den svenska marknaden, men säger sig inte ha några planer på att etablera sig här. Fast det händer att svenskar hör av sig och vill ge till dem. Kanske kan vi hitta sätt att erbjuda dem att stödja Oxfam, till exempel genom att ge till våra globala kampanjer, säger informationschefen Matt Grainger från ondon. Frågan är aktuell, bland annat sedan den amerikanska organisationen Compassion beslutat etablera sig i verige nästa sommar. De har en tydlig kristen profil och arbetar med fadderbarn. eif Ingvald kaug, med ett förflutet på Mentor Medier och tidningen Dagen, har fått uppgiften att lansera organisationen i kandinavien. Vi tror att Compassion kommer att komplettera andra organisationer i verige på ett bra sätt, säger han. Det är tydligt att klimatet för nyetableringar har förändrats genom åren. är den internationella biståndsorganisationen World Vision försökte etablera sig i verige på 1980-talet var mottagandet från andra organisationer frostigt, för att inte säga fientligt. World Visions helsidesreklam i de stora morgontidningarna och kyrkornas reaktioner fick genomslag såväl i teve som på nyhetsplats i kvällstidningarna. Vi var väl lite för tidigt ute med den typen av offensiv annonsering, säger Willy vahn, då ordförande i World Visions verigestyrelse. ågra hundra tusen samlades in, men försöket avbröts efter ett par år. Manar till viss eftertanke I dag ser också venska Missionsrådets generalsekreterare va Christina ilsson att det finns utrymme för nya aktörer, men hon manar ändå till en viss eftertanke. De nya aktörerna gör för det mesta ett bra jobb i samarbetsländerna, men i verige är de renodlade insamlingsorganisationer, påminner hon. Kan då deras givare få någon meningsfull närhet till insatserna ute i världen? Hon tycker sig också se att biståndsbranschen rör sig allt mera i riktning mot företagande. Min stora fråga är vad som händer med folkrörelseorganisationerna, de som är rotade i engagemang, i att människor har gått samman för förändring, säger hon. Det är viktigt att inte bara samla ihop människors pengar, utan också ge givarna röst och utrymme i det man gör. Det är faktiskt på det sättet vi bygger samhället! Pingstmissionens Utvecklingssamarbetes, PMU: s, direktor iclas indgren är inne på samma spår. Vi är medvetna om hur andra jobbar, men fokuserar på vår folkrörelseanknytning, den är vår bas och vår styrka, säger han. Charles Câmara menar att katoliker i lokala församlingar förvisso har ett ansvar för att Caritas lever vidare, men inte på vilka villkor som helst. Caritas måste leva upp till deras förväntningar, annars kommer de naturligtvis ge sina pengar till den som gör ett bättre jobb. Fokus på resultat och förtroende Just kvaliteten och förtroendet återkommer många till. gneta andqvist på vensk Insamlingskontroll, den förening som beviljar 90-konton, stryker under detta. Man måste fokusera på resultat och förtroende, eftersom det som sker i en organisation spiller över på alla andra i den här branschen, menar hon. ller som Conny jöberg uttrycker det: Den som gör bort sig kan ta hissen ner i källaren, då slutar plötsligt även den som har gett i 20 år. amtidigt stryker han under att vi generellt har mycket lite problem med fusk i verige. FII: s, tidning, Insamling nu, ger råd om hur man ska få trogna givare: Var trogen och uppmärksam. ala alltid sanning och bli aldrig otrevlig. Ge svar på alla samtal och brev. Utför det du lovat och visa vad det är. åden ges av drian argeant, som är professor i insamlingmetodik. FII: s ledord är för övrigt respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. Mest äldre kvinnor som ger De kristna organisationerna verkar trygga med att deras givare har förtroende för dem. Men det kan inte tas för givet. nittgåvans storlek ökar, men det är ett kritiskt och villkorat stöd. nskilda givare brinner mer för saken än för en given organisation. chablonbilden är att det är mest äldre kvinnor som ger, men bistånd är faktiskt trendigt inte minst bland unga i dag. Pensionärer är inte så känsliga för konjunkturen, eftersom de inte blir arbetslösa, men allt eftersom givarprofilen ändras kommer vi att vara mera konjunkturkänsliga, tror Conny jöberg.

12 12 dokument dagen Fredag 14 september 2012 Vi ger pengar som aldrig förr GIVMID. Många vill rikta sina pengar till något de själva brinner för. Dagens stickkampanj inbringade 8075 stickade plagg på endast två månader. Fadderverksamhet och hjälp till utsatta mammor är också något som många vill skänka pengar till, liksom trädplantering och jordbrukshjälp. tt handla på econd hand är också ett sätt att bidra till välgörenhet. foto: ars Klingsbo Vem ska bestämma vart Givarna har allt fler synpunkter och det finns risk för att deras intressen inte alltid stämmer Det blir allt vanligare att givarna vill bestämma vart deras pengar ska gå. Ge bort en get eller stötta ett fadderbarn? istan kan göras lång. Men vem ska ha makten? Och vems behov ska styra? Givarens eller mottagarens? Behoven i världen förefaller omättliga, och biståndsorganisationerna är kreativa när de samlar in medel. Och visst finns det en risk att de är så kreativa att det uppstår en spänning mellan insamlingsmetod och hjälpinsats på mottagarsidan. Givarna har också allt flera synpunkter. kolklasser, 50-åringar, motionärer och andra är ytterst kreativa med att hitta på egna sätt att ta in pengar, säger nders Holmefur på Ge för livet. Det blir också allt vanligare att erbjuda människor att ge till, eller köpa, konkreta saker som ett myggnät, en skolväska eller en get. Många organisationer uppmuntrar till resor och volontärinsatser. ouise ordlund Isaksson på rikshjälpen talar om ungdomar som åker ut en vecka eller mer för att hjälpa familjer i umänien, eller praktikanter som är borta 3 6 månader för att sedan komma hem och inspirera andra. Ungdomar är väldigt engagerade. De kanske också ger prylar till eller jobbar i någon av våra econd hand-butiker, som de också ser som ett kronor ger vi i snitt per hushåll och år till ideella ändamål. Förra uppslaget: å generös är svensken miljöengagemang, säger hon. Många långresenärer finner fattigdomsfickor ute i världen där de vill göra en insats med hjälp av vänner och bekanta. Ibland vill de blanda in någon biståndsorganisation i efterhand. Om äldre givare gav av trohet mot sin organisation, så ger man oftare numera för att visa vem man är, gåvan säger något om givarens självbild, menar Conny jöberg på äkarmissionen. Fadderbarnsverksamhet brukar diskuteras utifrån den här aspekten. Kritikerna tycker att det blir för stort fokus på givarens intressen och att barnen ibland används på ett tveksamt sätt i marknadsföringen. Oöverträffad pedagogisk effekt Det finns ett femtiotal organisationer som arbetar med fadderbarn i verige. Organisationer som Diakonia, äkarmissionen, PMU och venska kyrkan har valt bort fadderbarnsstöd, medan fadderverksamhet har en central roll hos andra, som Barnfonden, rikshjälpen, Hoppets tjärna och O Barnbyar. Framför allt är fadderbarn en omvittnat bra inkörsport till föräldrar som vill lära sina barn solidaritet och ge dem vidare vyer. rikshjälpen har ett system för unga faddrar där man kan ge så lite som 60 kronor i månaden som avstamp till ett större engagemang. De flesta som arbetar med fadderbarn försöker finna vägar att använda pengarna till att även förändra strukturer omkring det aktuella barnet. tt fokusera på behövande barn ger en oöverträffad pedagogisk effekt. Det visar om inte annat barnrättsorganisationen Plan, som gjorde en rivstart i verige 1997 med hjälp av intensiv medieexponering. De samlade förra året in en kvarts miljon kronor. llt bygger på faddrar. Det finns röster som ifrågasätter om fadderbarnsverksamhet borde sorteras in under idas mål, som handlar om fattigdomsbekämpning och människorättsfrågor. isk för kommersialisering Det finns en risk att kommersialiseringen av branschen ökar när mediebruset kräver allt högre röstläge. Givarna vill se sin organisation i teverutan, och det blir allt viktigare att bygga sitt varumärke. Givarfokuset ökar. Men många aktörer reagerar genom att förfina sina kontakter med den egna målgruppen och med trogna givare. De gamla beprövade metoderna håller än, säger Mattias ihlgård på venska kyrkan. Om vi kunde skicka elektroniska brev skulle förstås våra kostnader minska drastiskt, men givarna verkar vilja ha bilder och berättelser om det vi gör ute i världen på papper. Brev sticker ut i dag! amtidigt noterar han att plus- och bankgiro, kontanter eller andra långsamma inbetalningsformer inte längre fungerar som förr. Folk vill kunna skicka pengar direkt, gärna via mobilen. Den nya tekniken kräver att organisationerna är

13 dagen Fredag 14 september edigering: Klaus Franken dokument 5,2 miljarder kronor skänkte svenskarna till välgörenhet ,9 miljarder kronor skänkte svenskarna till välgörenhet ,7 miljarder kronor skänkte svenskarna till välgörenhet ,9 miljarder kronor skänkte svenskarna till välgörenhet ,6 miljarder kronor skänkte svenskarna till välgörenhet foto: privat foto: klaus Franken foto: Christer Dahlin Källa: svensk insamlingskontroll pengarna ska gå? överens med mottagarens behov på tå. Det betyder också att de måste vara väldigt transparenta med vad de gör. Få säger sig dock ha ökat sina marknadsföringskostnader. Den som har 90-konto förbinder sig till att minst 75 procent av de insamlade medlen används för det angivna ändamålet. Men för en del år sedan var den procentsatsen 85 procent, vilket väl tyder på att kostnaderna för att samla in pengar generellt har ökat. u vill FII, som beviljar 90-kontona, finna former för att också bedöma ordning och reda i styrelse och ledning, och försöka utröna om en aktör gör den nytta han säger sig vilja göra. llt vanligare med allianser På makroplanet går trenden mot ökad samordning av insatser i mottagarländerna, som nu ofta dignar under alla motstridiga krav och önskemål från tusentals givarorganisationer. Det blir allt mer vanligt att organisationer knyter ihop sig i allianser. venska kyrkan och Diakonia är till exempel med i ction of Churches ogether, ett internationellt nätverk av cirka 130 biståndsorganisationer som är relaterade till kyrkor som är medlemmar i Kyrkornas Världsråd. Då blir man större, syns bättre och kan minska den totala byråkratin. I grunden är nog alla överens med Diakonias insamlingschef Caroline Källner: Det är mottagaren som ska styra biståndet, inte givaren. Fakta: orrmän ger mest i orden Månadsgivare/ faddrar i orge ger i snitt varje år kronor, i Danmark är siffran och i verige iffrorna är från 2010 och kommer från Deloitte i orge. ntalet månadsgivare och faddrar fortsätter att öka och de skänker mer pengar än året innan. orge ligger i topp. katteavdrag för gåvor får både ris och ros Från årsskiftet kan privatpersoner få skattereduktion för gåvor under vissa förutsättningar. eformen har kritiserats för att reglerna är för krångliga, ändamålen gammalmodiga och för snäva och att den kräver för mycket byråkrati. ågra av dem vi talat med håller med om detta, och avstår från att registrera sig, men andra har goda erfarenheter. Hos rikshjälpen vill många ha skattereduktion, och Diakonia, som just anslutit sig, tycker sig finna att gamla givare ökar sin insats. För oss har den varit jättebra, säger Conny jöberg på äkarmissionen. Vi lever i stort sett på änkans skärv, och ett avdrag på kronor är mycket för en fattigpensionär. Det finns dock ett antal som protesterar högljutt mot att staten lägger sig i deras givande. De ringer och ber att vi inte ska meddela skatteverket vad de gett, men det klarar vi inte ut rent tekniskt, säger Conny jöberg. Fakta: Compassion startar i verige tartades i Korea 1952 av den amerikanske evangelisten werett wanson. amlar i dag in pengar i 13 länder och stöder barn i 26 länder, alltid genom lokala församlingar och i huvudsak genom fadderprogram. ägger mycket kraft på kontakten mellan ett barn och dess faddrar och uppmuntrar kontakter i olika former. änker börja samla in pengar i verige sommaren 2013.

14 14 helgdagen edaktör: herese Peterson dagen Fredag 14 september 2012 Därför älskar Vetlanda sin egen Putte Vetlanda. Puttefebern har drabbat Vetlanda. Det serveras Puttebakelser, Puttebuffé och själva stadshuset är draperat i banderoller med hans porträtt. Den enda som tar det hela med ro är Putte elsson själv. körledaren. Det är fantastisktl, säger Putte elsson om framgångarna med eam Putte från Vetlanda i V4:s Körslaget. Putte elsson Född: 1971 i ddis beba, tiopien. Bor: i tockholm. Familj: Hustrun Johanna och barnen Chatilla (8 år), Melvin (6 år) och Benji (2 månader). ktuell: om en av körledarna i V4:s pågående musiktävling Körslaget. Är också sedan några månader tillbaka programledare och vinstutdelare i Postkodmiljonären. är man ber någon beskriva musikern Putte elsson är det samma ord som återkommer gång på gång: ödmjuk, omtänksam, en i gänget, trovärdig och äkta. I lördags gjorde han succé med sitt gäng från Vetlanda i V4:s Körslaget. I måndags hade han terminsstart med sin 800-mannakör jung u. Och de närmaste veckorna om tevepubliken fortsätter att rösta på eam Putte kommer han att behöva lämna familjen i tockholm åtskilliga gånger för att åka ner till Vetlanda och repa med kören. Vilket tempo för trebarnspappan Putte elsson. Ja det är ganska intensivt, men det är kul också. Jag har svårt att tacka nej till grejer som är roliga, men visst, det är ju en bit för mig att åka ner till Vetlanda jämfört med Gladys del Pilar och nders Bagge som kan jobba med sina körer flera gånger i veckan. är omröstningen var klar efter premiären hade eam Putte tagit hem flest röster. Hur kändes det? Haha, ja det är ju fantastiskt såklart! Jättekul! Han har svårt att sätta fingret på vad som gjorde att Vetlandakören vann tittarnas hjärtan, men att låtvalet har en hel del att göra med det är troligt. en måste vi ha kul tillsammans, och när vi har det så syns Det måste kännas äkta det man gör och vara välrepeterat. det. Det måste kännas äkta det man gör och vara välrepeterat. Jag vet vilka nycklar jag ska använda för att få kören att låta som jag vill, säger Putte. Putte har en lång gospelbakgrund och den som lyssnade noga i lördags kunde höra att eam Putte valde att köra delar av gospelartisten Kirk Franklins arrangemang på låten eptember, där texten handlar om hur Gud torkar våra tårar och inte är längre ifrån oss än en bön. Kommer man att märka din gospelbakgrund i låtvalet framöver? På låtar där jag tycker att det passar kommer man att göra det. Men på låten till helgen blir det inga gospelinfluenser, säger Putte. Han är pianist, låtskrivare och kapellmästare. Och efter premiären av Körslaget i lördags står det helt klart (också för dem som inte lärt känna Putte genom jung u kören) att han har en stark förmåga att förmedla energi och inspiration till en kör. Vad betyder körsång för människor? Väldigt många tycker att det är skönt befriande och socialt. Det har till och med gjorts studier som visar att det rent fysiskt frigörs endorfiner när du sjunger, att man kan må bättre och göra sitt jobb bättre om man sysslar med något som körsång. ång och musik är fantastiskt, och det bästa är att man inte ens behöver utöva det själv. ästan alla konsumerar ju musik, det finns musik för alla 9 år var Putte när familjen flyttade från Umeå till Vetlanda. Heter inte Putte Putte heter egentligen Fredrick elsson. Det är mammas fel att jag kallas Putte. Hon började kalla mig det när jag var liten och det har hängt med. Jag lyssnar över huvud taget inte om någon skulle kalla mig Fredrick. typer av sinnesstämningar och sammanhang, för alla människor, säger Putte. Kanske har han själv musiken i blodet på ett särskilt sätt. Putte föddes i tiopien och adopterades när han var ett par månader gammal. Min biologiska mamma var 16 år när hon fick mig, hon hade träffat en musiker från Zambia, berättar Putte. För ett tiotal år sedan reste han tillbaka till tiopien och lyckades med sina föräldrars hjälp både hitta lite släktingar och det barnhem där han själv kom ifrån. Men att söka sina rötter och biologiska föräldrar hade aldrig varit och är fortfarande ingen stor grej. Mina föräldrar bor i Vetlanda. Jag har ingen relation till tiopien och inga känslor för det mer än att jag är född där och tycker att det är ett fantastiskt land. Jag har aldrig saknat något, jag har mina föräldrar och min syster och har växt upp i en fantastisk familj, en trygg miljö.

15 dagen Fredag 14 september edigering: Danne undell Föräldrarna. oland och Gudrun elsson på ett av stadens caféer där de sitter och äter en Puttebakelse. säljer puttebakelser. Det här är jättekul! tan behöver lite sammanhållning och det här är ett bra sätt att skapa det säger Victoria (till höger) och Benii (till vänster). öster ur Vetlandakören om Putte elsson innéa von ako, personlig assistent Putte är verkligen en i gänget. Han umgås med oss hela tiden. bygdens son. Putte har en egen stjärna på Vetlandas egen walk-of-fame. Det finns ingenting mer att leta efter, säger Putte. De varma relationerna inom familjen bekräftas när jag möter Gudrun och oland elsson på ett av stadens caféer och de äter förstås en Puttebakelse med chokladmousse, ananaskompott och cocos. Jag får höra berättelser om en liten glad och förnöjd Känd från å ska det låta Putte elsson arbetar som pianist, låtskrivare, körledare och kapellmästare. Har bland annat gjort fem säsonger i V:s å ska det låta och samarbetat med kända svenska och internationella artister. Hade 2009 en roll som kaxig skivbolagsdirektör i musikalen Buddy Holly på Göta ejon. egen bakelse. tans caféer säljer två olika Puttebakelser till Vetlandaborna. foto: svt knatte som kunde sitta timvis i mamma Gudruns knä och lyssna till sagor. Och solskenshistorier om hur 5-årige Putte får höra att Gud svarar på bön och till mammas fasa ber Gud om en cykel eftersom han ingen hade. Vi hade ju en så knaper predikantlön så jag förklarade för honom att det kunde ta lite tid för Gud eftersom en cykel kostar så mycket pengar, berättar Gudrun. Men redan nästa dag kom bönesvaret. n kvinna i församlingen, som också ägde en cykelaffär, skänkte en cykel till Putte och uppgraderade honom även med en större modell två år senare. reklam på stadshuset. Kommunalrådet ommy Bohman håller tummarna för kören. Putte var 9 år gammal när han och familjen flyttade från Umeå till Vetlanda. Pappa oland höll i rodret för rikshjälpen, Putte själv började utveckla sitt musikintresse och startade karriären som trummis. pelade i kommunala musikskolan och i Pingstkyrkan. Han fick så småningom även en synth av sina föräldrar och därtill hörlurar, så där hemma var det ingen som hörde hans framsteg. Inte förrän det en söndag i kyrkan saknades pianist. Putte som då var i tonåren erbjöd sig att spela men oland tvekade. Du kan väl inte spela piano, sa jag. Jodå, Putte satte sig vid ång och musik är fantastiskt, och det bästa är att man inte ens behöver utöva det själv. pianot och spelade så hela kyrkan häpnade och brast ut i dånande applåder, berättar oland. Musiken har alltid varit närvarande hemma hos familjen. oland spelar basun, Gudrun själv spelar klarinett och mandolin. Och även om hon inte lika ofta får njuta av att ha Putte vid pianot hemma i Vetlanda får hon lyssna till sonen på bästa sändningstid i teve. ext och foto: Gabriella Mellergårdh redaktionen@dagen.se Omid lipoor, sångare och planerare Putte på tv är bara toppen av ett isberg, han är så duktig och rolig. n komiker! Och bestämd. Han vet hur han vill ha det och ger sig inte i första taget. inda jöbladh, vik förskollärare Han är otroligt omtänksam och en riktig glädjespridare. tefan lg, gymnasierektor Putte har en tatuering, på den står det believe och det är Putte för mig ärlig, trovärdig och äkta. Julia Klingberg, restaurangbiträde och danslärare Han är nog den mest härliga människa jag har träffat, och så ödmjuk. yssnar på alla och gör något eget av det och det blir jättebra! Johan Cederholm, butikschef Han är en jätteskön människa som har sinne för detaljer. iktigt kramgo är han!

16 16 Helgdagen dagen Fredag 14 september 2012 Han sprängde fromhetsvallen John Hedlund kallades nuskpastorn i xpressen och Den moderna dansens och filmens fiende nummer ett i ftonbladet. Han var en av veriges genom tiderna mest omskrivna predikanter. vangelisten John Hedlund var allmänt känd av svenska folket. Massor av människor kom till tro i hans möten. Han skrev ett 50-tal böcker och startade i sina Korståg de partiledarutfrågningar som kommit att bli en institution i svenska valrörelser. John Hedlund sprängde verkligen fromhetsvallen ett uttryck han själv myntade när flyget sprängde ljudvallen. tt typiskt sätt för honom att stå i ständig och snabb dialog med samhället. är Povel amel slog upp sitt Knäpp upp-tält i tockholm slog John Hedlund upp sitt Väck upp-tält. är knuttar störde mötena med sitt motorsmatter öppnade han tältet så de fick köra rakt in med spättan på pallen. Ämnet för predikan var Ung vild kär myntades epitetet alenpastorn, sedan John Hedlund inbjudits till danspalatset alen. Olof Palme, Carl-Gustaf indstedt och Kar de Mumma var där. Dansen avbröts och sångerna Jag knäppt mina händer kring korset och i, Jesus är ett tröstrikt namn omramade John Hedlunds appell. idningarna skrev. Man måste minnas att motståndet mot dansen och nöjeslivet hade en liknande uppslutning i samhället på 1940-talet som kampen mot knark har i dag. Dansbaneeländet och ungdomsproblemet diskuterades allmänt i media, och det var självklart i alla samfund att en kristen inte kunde dansa eller gå på bio. John Hedlund vände sig mot erotiseringen och kommersialiseringen av den moderna dansen. Hans föredrag drog fulla hus och avfolkade ofta dansbanorna. Beteckningen Korståg användes första gången i Örnsköldsvik 1951, som blev känt då Hedlund kastade ner handaffischer från ett flygplan. Korståg var en direktöversättning av Billy Grahams Crusades, och mötte motstånd eftersom det lät krigiskt.i dag skulle namnet säkerligen inte ha övervägts. John Hedlund mötte Billy Graham under en resa i U Hemkommen beslutade han sig för att överge det klassiska bänkfisket, när predikanten i slutet av mötet försökte övertyga människor att bli frälsta. Han skapade ett studiematerial att ge till nyomvända, formade ett team med sångare och administratör och lade kraft på spektakulära sätt att göra reklam. Det första Korståget efter den 100 Det är 100 år sedan John Hedlund föddes. modellen hölls i ala xtratåget Korstågspilen gick från öderhamn. rtur riksson sjöng och John Hedlund höll en hjulpredikan från studiovagnen. John Hedlund var ofta först med ny teknik, som grammofonskivor, film, radio, teve, kabelöverföring av gudstjänster och bioreklam. Han var en flitig skribent startade han veckotidningen y horisont, som dock fick läggas ner efter ett halvår. Han var kolumnist i flera tidningar och från 1965 fast medarbetare på vensk Veckotidning. Han blev vän med Olof Palme och fick kunglig medalj för sina framstående insatser inom folkrörelsearbetet den 27 november, John Hedlund föds i Filipstad. Hans far var stationskarl vid J Johns mamma dör i spanska sjukan. Fadern gifte om sig med lida. Hela familjen var engagerad i Forshaga missionsförsamling. Få böcker fanns i barndomshemmet, men Johns mormor väckte ett livslångt intresse för böcker och tidningar hos honom. om ung sålde han tidningen Freden och höll små föredrag i ämnet vid dörrarna kom han till tro under en mötesserie i Forshaga. I stället för att bli präst, som tänkt, gick han en evangelistkurs i inköping var han evangelist i missionsförsamlingen i vinhult med tolv medlemmar Under värnplikten arrangerade han fredsmöten där han själv talade. Han begärde att få totalvägra, eftersom vapenvägrarna lydde under militären. Den första tidningsartikeln om honom berättar att han fick två månaders fängelse för arbetsvägran och rymning. I cellen skrev han sin första bok, llvarsord i allvarstider. Han predikade pacifism hela sitt liv använde han för första gången ett tält. Han predikade 200 gånger på 200 dagar. John Hedlund studerade han på Missionsförbundets teologiska seminarium i idingö. Han trivdes inte och var nära ett nervsammanbrott. n psykolog rekommenderade honom att lämna predi-

17 dagen Fredag 14 september 2012 edigering: Xxxxxxx Danne undell Xxxxxxxxxx Helgdagen 17 agt av John Hedlund Jesus är vägen till livet inte en rulltrappa till leksaksavdelningen. helgquiz Visserligen säger Jesus i söndagens evangelietext att vi inte ska fråga efter mat och dryck. Men hänvisningar till lekamlig föda saknas inte i Bibeln. Konstruktör: lisabeth andlund foto: scanpix Kan man bli frälst av en tunnelbaneskylt? undrar tidningen e. ej, men man kan inte tvätta sig med en tvålannons heller, svarar John Hedlund. 1Vad bjöd braham på när han fick oväntat besök av de män som berättar att hans hustru ara ska föda en son? 1) amm x) Killing 2) pädkalv John Hedlund ställde brevfrågor om tro till partiledarna redan Han fick inga svar, men mycket kritik för att han frågade om något så personligt som tro. xpressen kallade brevet en oförskämdhet. År efter år inbjöd han partiledarna, men först 1968 kom de till tältet, som det året stod i Karlskrona. Fem statsministrar frågade han ut och ett otal partiledare. Med humor avväpnade han sina intervjuoffer. tiska frågor blev rumsrena i det offentliga rummet. Partiledarna blev medvetna om att det fanns en kraftfull kristen opinion, och massor av partifolk som annars aldrig gick i kyrkan kom till korstågstältet och fick höra evangeliet. Utfrågningarna påverkade realpolitiken. Olof Palme lovade mildra sitt partis stränga syn på lokalradion och foto: carl johan erikson kantbanan. fter seminariet var han juniorsekreterare i Kalmar län, där han mötte sin fru, Britt. Gösta Bohman stoppade en moderat motion i alkoholfrågan. Uttrycket enprocentsmålet för u-hjälpen tycks ha myntats i korstågstältet fällde Fälldin i Uppsala för första gången de berömda orden: ingen statsrådspost är så åtråvärd för mig att jag frångår min uppfattning i fråga om kärnkraften. age rlander bjöd John Hedlund till kanslihuset för personligt samtal och Ingvar Carlsson skickade kronor till korstågskassan. Olof Palme intervjuades sex gånger och John Hedlund var inbjuden bland de nära vännerna på Palmes begravning. Partiledarutfrågningarna togs över av or-björn Bastås 1991 och av orsten Åhman Huvudsaklig källa: Korstågspastorn - porträtt av John Hedlund. Per Östlin. ormans (1997) este i U i 15 månader, där han spelade in en 90-minutersfilm som han sedan for omkring och visade i verige predikade han i den första tevesända gudstjänsten i verige, från Immanuelskyrkan i tockholm. Håkan arenius hakan.arenius@dagen.se Mottog Konungens medalj i 8:de storleken i erafimerordens band på tockholms slott. foto: dagens arkiv den 11 juni dog John Hedlund. ya arbetsmetoder eklamfokus n tredjedel av budgeten för John Hedlunds Korståg användes till reklam som anknöt till aktuella saker i samtiden. Utfrågningar John Hedlund hade midnattsmöten, dagmöten och möten på konditorier och biografer. Han hade specialmöten för J-anställda och för fackföreningsfolk. okaltidningar inbjöds att fråga ut pastorn under rubriken Pressen pressar prästen. Ibland använde han enbart järnvägare, idrottsmän eller brandsoldater som vaktmästare det drog folk! Han talade för lyssnare i pausen i fotbollen mellan Dynamo från ovjet och Malmö FF Ickekyrkliga I Borås hade han möte med målet att nå 2222 ungdomar och att kollekten skulle bli 2222 kronor. Bussar med nummer 2222 hämtade folk till mötena. I ässjö hade han ett möte endast för icke troende. 800 kom. Ingen korstågskör, vaktmästarna var icke kyrkligt anslutna. Ämnet: Dåliga kristna och bra syndare. ifferförsiktig Korståget i Blekinge hade en sammanlagd publik på , varav fyra av tio ickekristna. I Herrljunga dukades världens längsta nattvardsbord, 36 meter. Missionsförsamlingen fick ta emot 85 nya medlemmar. John Hedlund var annars försiktig med statistik, som han ansåg aldrig kunde bli tillförlitlig. foto: scanpix 2Och vad fick sau av Jakob i ersättning för sin förstfödslorätt? 1) n bägare vin x) n skål linssoppa 2) n tallrik med köttgryta 4 är förstår mmausvandrarna att det är Jesus själv som de har haft sällskap med på vägen från Jerusalem? 1) är de lägger sig till bords x) är han höjer bägaren 2) är han bryter brödet 5 Var 3 Vad är det som Jonatan förtär under kampen mot filistéerna trots att hans far aul uttalat en förbannelse över var och en som äter något under slaget? 1) Getmjölk x) Bröd 2) Honung befann sig Petrus när han genom en uppenbarelse från Gud fick klart för sig att uppdelningen i rena och orena djur är upphävd? 1) I Caesarea x) I Joppe 2) I Jerusalem ätt svar foto: scanpix Fråga 1: 2. äs 1 Mos 18:7. Fråga 2: X. äs 1 Mos 25: edan i 1917 års översättning står det linssoppa i stället för grynvälling som lever kvar i talessättet att sälja något för en grynvälling. Fråga 3: 2. äs 1 am 14: Jonatan räddas till livet genom att han friköps av folket. Fråga 4: 2. äs uk 24: Fråga 5: 1. äs p 10:1 16.

18 18 dagen Fredag 14 september 2012 insikt edaktörer: Inger lestig , Urban homs cen foto: olf vensson Konst om det som finns under ytan Just nu pågår konstutställningen Under ytan av konstnären Helena vensson i erum. Helena som också skriver om böcker på Insikt undersöker i sina målningar just det som finns under ytan. Ofta kommer bilder till mig, som jag tolkar som en gåva från Helig nde, skriver hon om sin konst. Utställningen hålls i Hillefors Grynkvarn i tenkullen, och visas under helgen. annorlunda dansscen. Dansföreställningen oo Mortal är specialgjord för att dansas just i kyrkor. Dock sitter inte publiken i bänkarna, utan det är där dansen utförs. Koreografen hobana Jeyasingh Kvinnliga dansare tar plats Kyrkan som en vagga, en båt, eller en kista. ssociationerna är många när de sex kvinnliga dansarna rör sig ovanpå och i kyrkbänkarna i :t Jacobs kyrka i tockholm. Dansverket oomortal av indisk-brittiska koreografen hobana Jeyasingh är specialgjord för att dansas just i kyrkor. Kyrkan är en speciell plats, mycket rik på bilder och metaforer, säger hon. är publiken strömmar in i :t Jacobs kyrka får vi veta att vi inte ska sitta i kyrkbänkarna. Där ska det nämligen dansas. I stället får vi sitta eller stå längst fram, i koret, vända mot en just nu inte närvarande församling. Oj! ropar en kvinna i publiken, överraskad över att det plötsligt dyker upp huvuden från kyrkbänkarna. Men sedan tystnar publiken. Det är en andäktig tystnad. Vi följer i stället intensivt vad som händer i kyrkbänkarna. De sex dansarna försvinner helt ibland, vi ser dem inte, men vet hobana Jeyasingh. nu att de finns där bakom det tjocka träet. å dyker de upp, en och en, eller alla samtidigt. De sätter sig ovanpå kyrkbänkarna, de lutar sig över dem, de tar rummet och bänkarna i besittning, och det betyder inte att sitta på kyrktantsvis, still och fint i bänken. oomortal är ett starkt och intensivt verk, som gestaltar längtan, ensamhet och gemenskap. De sex kvinnorna som dansar är långtifrån några eteriska änglafigurer. värtom utstrålar de kvinnlig styrka och kroppslighet, vilket också deras röda kläder signalerar. Från två punkter längst uppe under taket kommer ljuset, det är ett ljus som ibland lyser upp, ibland fördunklar eller skapar dimmor, genom de svaga ridåer av rök eller dimma som läggs ut. Just ljuset och hur detta skapar rummet och påverkar vårt seende är av vikt i föreställningen, det är ett symbolrikt och vackert sätt att gestalta det ibland undflyende ljuset från ovan. Kyrkbänkarna som sådana, hopbundna men ändå med enskilda bänkbås, inbjuder till gestaltandet av det gemensamma, det kollektiva, och det individuella. Var börjar och slutar jag, hur mycket har jag gemensamt med min nästa på bänkraden framför eller bakom? I oomortal rör sig dansarna ibland ifrån varandra, de Fakta: hobana Jeyasingh Född i Chennai, Indien, bosatt i ondon. Bildade hobana Jeyasingh Dance 1988 och har gjort ett stort antal verk för scen, teater och kamera. Har fått ett flertal priser, bland annat ime Out Dance wards, Digital Dance och sian Woman of chievement för sitt bidrag till konsten i torbritannien. kämpar om utrymmet, men de möts också och rör fysiskt vid varandra i korta men laddade och vackra möten. om de möten i verkliga livet, de ögonblick av ömsinthet och närvaro, när vi verkligen ser varandra och berör varandra. hobana Jeyasingh är en av torbritanniens främsta koreografer, och har skrivit verket just för kyrkor. oomortal har visats i flera europeiska städer, bland annat på Venedigbiennalen. Projektet ingår i U-projektet nparts, med stöd av U:s kulturprogram. Det visades onsdag och torsdag vid tio tillfällen i :t Jacobs kyrka i Kungsträdgården i tockholm. tt ovanligt men spännande projekt för kyrkan, där man satsar allt mer på just kulturprojekt. Förberedelserna med att bland annat installera ljuset med rökmaskineri pågick i flera dagar, berättar kyrkans anställda när vi besöker

19 nr 3 årgång dagen Fredag 14 september edigering: Helena Waern Big bang i studion när imon Ådahl gör ny soloplatta imon Ådahl har påbörjat arbetet med en uppföljare till förra soloplattan arm. ya skivan Big bang beräknas komma i början av nästa år. Den här gången kommer jag att variera musiken mycket mer. Det blir powerpopsånger blandat med fler ballader, berättar imon Ådahl från low Beat tudio där han spelar in tillsammans med producenten Jonas trömberg. Big bang kommer att innehålla tio låtar, ett koncept från vinyltiden som imon är väldigt förtjust i. Fem låtar på varje sida på en P var lagom, tycker han. Jag tycker skivor som har för mycket låtar blir tröttsamma att lyssna på. Och så kan man hålla ner priset lite grann, säger han. Dans oomortal Koreograf: hobana Jeyasingh Dansare: Vanessa breu, mily bsalom, vatâra yuso, lejandra ucretia Bano Pelegrin, oora Kela, udrey ogero judkonstnär: Cassiel jusdesign: Yaron bulafia Kostymdesign: Ursula Bombshell är en av torbritanniens främsta koreografer, och föreställningen har visats i flera europeiska städer. Foto: emma kjellquist i kyrkbänkarna 2 gånger, på lördag och söndag, ges en dubbelföreställning av hobana Jeyasinghs verk Configuration och Dev Kahan Hai/ Where is Dev? på Dansens Hus i tockholm. repetitionerna inför danspremiären tidigare i veckan. Koreografen själv finns också på plats. Idén till projektet kom när jag gjorde en dansföreställning för en kyrkas välgörenhetsinsamling. Jag tyckte att kyrkorummet var en mycket spännande lokal rent koreografiskt, och jag fick många idéer om hur man skulle kunna arbeta vidare med det, säger hobana Jeyasingh. hobana Jeyasingh är skolad både inom klassisk indisk dans och modern dans. I oomortal finns inga indiska influenser, säger hon, men sådana kan man ofta finna i hennes andra verk. Hon finner också inspiration i det urbana livet, i städer där många kulturer blandas och ibland krockar men där man också finner det som är gemensamt, grunden vi har i att vara människor. oomortal är inte skrivet för troende människor, det är skrivet för alla människor, säger hon. Men det är ett stycke gjort för kyrkor. För kyrkorna berättar en historia om just detta, vad det innebär att vara människa. Det handlar om den mänskliga resan. Här finns metaforer som vaggan, båten och kistan. Kyrkorna är rika på sådana bilder. Många människor upplever också att det är något speciellt med att gå in i en kyrka, byggnaden påverkar en, säger hon. oomortal går nu vidare på turné till olika storstäder. Hittills har publiken reagerat mycket positivt på verket, säger hobana Jeyasingh. Hon tycker att det är positivt att :t Jacobs kyrka öppnat sina dörrar för en dansproduktion. Dans brukar ha haft svårt att få gehör i kyrkan. Därför är det särskilt roligt att få göra den här föreställningen, och även att vi gör den med sex kvinnliga dansare, säger hon. Kanske, hoppas hon, kommer det att finnas plats inte bara för musiken och konst inom kyrkans ram, utan även för dansen, i framtiden. Kyrkan har ju varit en viktig stöttepelare för kulturen i historien. Kanske kommer den att återta den rollen? Inger lestig inger.alestig@dagen.se ytt nummer ute 15 september bland skribenterna: Wilfrid tinissen Maria Küchen Peter Halldorf Patrik Hagman nnika palde Kjell Petterson John jögren m fl beställ lösnummer eller prenumeration: Y CD! ÅG I MI IV PIGIM en tidskrift för andlig vägledning Motstånd MUO 9 nya sånger & välkända favoriter! JD PÅ UÉ I PMB 19 ianfors, 20 amsjö, 21 Grundsunda, 22 kellefteå, 23 uleå, 24 Haparanda, 25 Övertorneå, 26 Älvsbyn, 27 ycksele, 28 ärnaby, 29 Gäddede, 30 Hassela. e lokala annonser Beställ Din CD 160: inkl porto från: P ecords, Hjortvägen 10, KÖ el:

20 20 dagen Fredag 14 september 2012 åsikt edaktör: Hasse Boström kaparglädje är ett av de vackraste ord som finns. Jag tror att Gud håller med. urban thoms, från dagen.se/bloggar edigering: Helena Waern Helgdagen Inför helgen Carin Dernulf, pastor i Centrumkyrkan, undbyberg Fel syn på lokal demokrati i kyrkan Dagen verkar låtsas att venska kyrkan inte är en självständig kyrka, där församlingsmedlemmarna väljer sina förtroendevalda. Man kan diskutera hur valsystemet ska se ut i detalj, men själva principen att församlingsmedlemmarna direkt eller via sina valda ombud utser alla de vill anställa är viktig att slå vakt om. Den ordningen är vanlig i protestantiska kyrkor världen över. Den 12 september skriver tidningen att lokalpolitikerna har fått för stor makt i venska kyrkan i ett reportage om en uppsagd präst i Gnosjö församling, måland. n präst i en närbelägen församling citeras. Han säger att prästerna förut var biskoparnas representanter. ågon representant för synen att församlingsmedlemmarna själva väljer sin präst finns inte med i reportaget. De lokalpolitiker som Dagen skriver om är församlingsmedlemmar, som fått förtroende att förvalta församlingen. Kyrkorådet är ingen kommunal nämnd för att bevilja bidrag. Det är en levande del av församlingen. Fungerar ett kyrkoråd dåligt, beror det på att församlingsmedlemmarna valt illa fungerande representanter. Då får man verka för att bättre lämpade personer nästa gång blir församlingsmedlemmarnas representanter. venska kyrkan har systemet med nomineringsgrupper för att utse de förtroendevalda. Inte heller politiska partier som vill delta i kyrkovalen kan göra det automatiskt utan måste bli godkända som nomineringsgrupper av kyrkostyrelsen. I dag ansöker allt färre riksdagspartier om att bli nomineringsgrupper i venska kyrkan. Kyrkovalet är inget allmänt val utan ett medlemsval. Uttrycket lokalpolitiker i Dagen är missvisande därför att det homas Österberg: Vi citerade präster och fack rik indberg är välkommen att diskutera demokratifrågan i venska kyrkan, men gör i sitt inlägg grundfelet att tolka citat i artiklarna som tidningen Dagens åsikt. Det är distriktsprästen Håkan unnliden som talar om systemfel och att lokalpolitikerna fått för stor makt i venska kyrkan. unnliden är dessutom representant för nomineringsgruppen Frimodig kyrka. Demokrati är aldrig ett systemfel som Dagen skriver i reportaget. Dagens åsikt redovisas på ledarsidan. idigare artikel Dagen den 12 september. Det är de fackliga företrädarna som talar om historiskt vaga grunder för det aktuella avskedandet av en präst i Gnosjö. Inte tidningen Dagen. Däremot har vi valt att lyfta fram konflikten, kritiken mot vad som händer och att självklart även låta kyrkorådets ordförande ge sina bästa argument. för tankarna till kommunala förtroendevalda som väljs av medborgarna i allmänna val. venska kyrkan är liksom alla andra arbetsgivare underkastade arbetsrättslagstiftningen. Den bärande tanken i agen om anställningsskydd () är att ingen ska sägas upp utan saklig grund. Dagens reportage ger intrycket av att kyrkoråden nu kan avskeda präster hur som helst, på historiskt vaga grunder. n uppsägning kan verkställas först efter en facklig förhandling. Om den uppsagda prästen i Gnosjö har så stort stöd, kan väl de missnöjda i församlingen bilda en lokal nomineringsgrupp 2013 och försöka få församlingen att rösta på ett kyrkoråd som vill återanställa den prästen. Demokrati är aldrig ett systemfel som Dagen skriver i reportaget. tt medlemmarna har makten i kyrkan är sant kristet. Jesus var ju emot hierarkier och förkunnade alla människors lika värde. rik indberg sekreterare i ()-föreningen olidaritet i Västerort, ersättare i tockholmsdistriktet av ro & olidaritet Dagens åsikt redovisas på ledarsidan. Här på debattplats öppnar vi gärna för ett fortsatt samtal kring kyrkorådens inflytande över prästerna, demokratifrågan och hur starka eller svaga kopplingarna är till partipolitiken bland de förtroendevalda. homas Österberg redaktionschef Gud är här och nu öndagens evangelietext, som hämtas ur Jesu bergspredikan, berör ett ämne som är bekant för de flesta nämligen oro. Forskare i socialvetenskap menar att vår västerländska kultur är den mest ängsliga som funnits, att den till och med bygger på oro. Vad det får för konsekvenser såg vi inte minst i finanskrisens utveckling. Ibland behöver man inte gå så långt som till världsekonomin för att se det. Ibland räcker det att gå till sig själv. För det tragiska är att oron hämmar våra liv. Hur mycket längtan har inte stannat i oro? Har du någon gång funderat på hur ditt liv skulle sett ut om du inte låtit oron styra? Visst kan det finnas anledningar att oroa sig. ivet är inte enkelt. Men Har du funderat på hur ditt liv skulle sett ut om du inte låtit oron styra? mitt i de situationer vi står i utmanar Jesus oss att inte bekymra oss utan försöka hitta en grundtillit i livet. Och jag tror faktiskt att det handlar om ett dagligt val. I stället för att gå in i orostankar kan vi välja att göra en liten öppning mot ågon som vi tror bär allt. tt helt enkelt lita på att oavsett vad som möter oss har Gud allt i sin hand. Jesus poängterar i texten att Gud inte ser våra behov som oviktiga: r himmelske fader vet att ni behöver allt detta. Bilden av Gud som en far är en stark bild av Guds kärlek. åsom ett litet barn bekymmerslöst leker framför sina föräldrar och litar på att de ska ge honom allt han behöver, så får vi vara inför Gud. Vi får leva i tilliten att han har omsorg om oss. Jesus säger att när vi först söker Guds rike och hans rättfärdighet så ska vi få allt det andra också. Ändå är det så lätt, när oron sätter in, att tänka att den här världens bekymmer och omsorg måste gå först. Det där med Gud kan man ta tag i om man hinner, det klarar sig alltid. Men Jesus visar oss på en annan ordning: är vi lever våra liv i Guds hand och ur Guds hand vill han också ge oss det vi behöver. Det kanske inte alltid blir exakt som vi tänkt oss men det är han som har den större bilden. Värt att notera är att Jesus inte utlovar sina efterföljare ett bekymmersfritt liv. Var dag har nog av sin egen plåga säger han. ivet är inte alltid en dans på rosor. Det innebär också lidande. ågot annat är vi inte lovade. Men vad vi är lovade är att vi inte är ensamma. Han går med och delar våra liv. Han har omsorg om oss, mitt i allt. Oro handlar ofta om det som varit eller det som kommer. Det sorgliga, när oron tar över våra liv, är att vi faktiskt missar det som är just nu. Men Jesus uppmanar oss att ta varje dag som den kommer. Gud är här och nu. Gårdagen är förbi, morgondagen har vi inte sett, men i dag hjälper Herren. öster på Dagen.se Det finns muslimer som är antisemiter, men alla muslimer är inte antisemiter. Julia Kuhlin kommenterar debattartikeln : Om detta är vi överens (13 sep) Mest läst på Dagen.se 1) tort intresse kring nyandlighet 2) Det finns mycket gott i andra religioner... 3) : Om detta är vi överens 4) Präst avskedad utan motivering 5) Kardinalens utmaning: ikgiltigheten Veckans bibelord Femtonde söndagen efter trefaldighet ema: tt är nödvändigt Gamla testamentet: ehemja 9:19-21 pistel: postlagärningarna 20:32-36 vangelietext: Matteusevangeliet 6:31-34 Psaltaren: Psalm 123