Med kameran i fickan är framtiden i sikte En undersökning av några gymnasieungdomars användande av mobilkameraalbumet som visuellt medium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med kameran i fickan är framtiden i sikte En undersökning av några gymnasieungdomars användande av mobilkameraalbumet som visuellt medium"

Transkript

1 Lärande och samhälle KSM Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Med kameran i fickan är framtiden i sikte En undersökning av några gymnasieungdomars användande av mobilkameraalbumet som visuellt medium With the camera in your pocket the future is in sight An investigation of some High school students use of mobile camera album as a visual medium Sara A. Lindberg Lärarutbildningen, 270 högskolepoäng Bild och visuellt lärande Slutseminarium Examinator: Handledare: Pär Ange Widén handledare Handledare: Ann-Mari Edström

2 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke väljer jag att rikta in mig på gymnasieungdomar. Lärare behöver bli bättre på att använda vardagsbilder i undervisningen och inhämta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen. Jag tror att det är i kombinationen av elevernas tekniska skicklighet och visuella kunskap, och lärarens bildpedagogiska och metaskickliga kompetens som ny kunskap kan utvecklas. Utifrån mina frågeställningar, hur gymnasieungdomar använder mobilkameran samt kameraalbumet, vilket innehåll som finns i kameraalbumet och vilken innebörd ungdomarna ger mobilkameraalbumet och dess bilder, har jag valt kvalitativa samtalsintervjuer för insamling av empirin och valt att arbeta utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Eftersom jag inte har ett direkt kontaktnät till gymnasieskolor vände jag mig till familj, vänner och kollegor, för att på så sätt komma i kontakt med gymnasieelever. Respondenterna uppgår till totalt nio, sex tjejer och tre killar. Samtliga intervjuer har genomförts via Skype, en internetbaserad kommunikationstjänst som möjliggör videosamtal över avstånd. Gymnasieungdomarna i min studie visar bland annat att sociala medier blir en naturlig knutpunkt där man delar med sig av sina bilder. De visar även att bilder från kameraalbumet introduceras vid interaktion ansikte till ansikte och att det sker i större utsträckning. Gymnasieleverna använder kameraalbumets innehåll till att inkludera och exkludera artefakter som de förknippar med sig själva. Minnesbilden blir skev när ungdomarna beskriver hur de undermedvetet filtrerar sin vardag. Gymnasieungdomarna i min studie beskriver även hur bilderna används för att skapa gemenskap, både online och offline, samt för att minnas och förstå sig själva. Nyckelord: Visuellt medium, vardagsbilder, mobilkameraalbum, visuell kultur, gymnasieungdomar

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Teoretiskt ramverk Teoretiska utgångspunkter Mobilen som kommunikationsverktyg Mobilkameraalbumet och den fotografiska bilden Bildens funktion i social interaktion Metod Intervjumetod Förberedelser Urval Genomförande av intervjuer Etiska överväganden Bearbetning av det empiriska materialet Resultat och teoretisk tolkning Redskap för kommunikation En komplex reservplan Att spara och vara delaktig Kameraalbumet och den fotografiska bilden Vardagsbilder och innehåll Fotografiska bilder och minnet Kodsystem Social interaktion Sociala medier och andra användningsområden Face-to-Face Oskrivna regler Privat eller offentlig? Sinnesvärlden... 33

4 5. Slutdiskussion Avslutande reflektion Förslag på vidare forskning Referenslista Bilagor Intervjuguide Förslag på vidare forskning

5 1. Inledning Hösten 2013, under kursen Min värld i Bilder på bildlärarprogrammet, gjorde jag en miniundersökning bland högstadieeleverna på min partnerskola, då undersökte jag hur eleverna använde kameraalbumet och i vilka sociala medier bilderna cirkulerade. Jag inspirerades av Sherry Turkles (2011) texter om teknologin och hur vi förhåller oss till dessa, samt Karin Beckers (2011) texter om amatörfotografi. Det var intressant att se vilka föreställningar om det vanliga eller det ordinära var, och om det var ointressant eller betydelselöst. Miniundersökningen ledde mig vidare till andra intressanta frågeställningar, det väckte mitt intresse för fotoalbumet och bildskapande processer med hjälp av mobiltelefonen, hur en person använder dessa i sociala sammanhang och ungdomars visuella kultur. Mobilen är vardagsteknik som vi förlitar oss på, vi söker efter matställen, ringer och smsar, håller oss uppdaterade på sociala medier, tar bilder på konserter och maten vi äter. Vi bär ständigt med oss mobilen i fickan, därmed är vi ständigt uppkopplade. När mobilerna fick en portabel kameralins dokumenterar vi mer av vår vardag, vi lärde oss snabbt att ta hand om våra virituella liv. Internet visar i sin tur precis hur vi behöver det. Som Turkle skrev, vi blev förälskade i det tekniken gjorde enkelt för oss att använda (Turkle, 2011:163). Övergången från modernitet till postmodernitet präglas av en ökande visualisering av vardagslivet, som är framdriven av nya synlighetsteknologier (Mirzoeff, 2010:3). En av de frågor som ställs inom visual studies är vad denna förändring inneburit, vad den innebär och vad den kommer innebära för människans subjektiva handlande och tänkande (Mirzoeff, 2010). De funktioner som en smartphone erbjuder kan bli till hjälpmedel i undervisningen och t.ex. användas när skolan inte kan erbjuda tillräckligt många digitalkameror. På så sätt blir frågor kring gymnasieungdomarnas mobila användande intressanta, hur interaktionen mellan människa och teknik ser ut och vilka utmaningar, dilemman och krav det må ställa på undervisning och lärande. Artisten Timbuktu skrev en låt Annie Leibovitz (2014) som har varit något av en följeslagare för mig: Jag hade kameran i fickan, min framtid i sikte Med tusen självporträtt som inte visa vart jag ville När man ser tillbaka, ser man ju bara glädje Vi passa aldrig på att fota sorgerna längs vägen Vi kan framkalla bilder och framkalla minnet Men ingen Hasselblad i världen fångar hela bilden 2

6 Precis som texten ovan antyder må en bild säga mer än tusen ord, men bilden visar inte nödvändigtvis hela verkligheten. Semesterkort skildrar familjen, här skapas rituella ögonblick av tystnad, tagning, nu agerar vi som en riktig familj. Det perfekta ljuset ska hittas, kläderna ska ordnas och leenden frystes fast. På vinden finns kartonger med analoga foton från julen 1997, i tålmodig väntan på att ordnas och klistras in i album med ambitiösa undertexter. Trots att ingen lyft på locket sedan flytten för ett par år sedan är det inget man gör sig av med. Oavsett om fotoalbumet finns i skolådan på vinden eller i kameraalbumet på telefonen, ordnas och sorteras bilderna och blir till betydelsebärande artefakter. Fotograferandet handlar både om vad som visualiseras, vilken funktion bilderna har för användaren, hur man väljer att visa dessa bilder och vilken betydelse detta får. Becker (2011) förklarar att det finns en etablerad vardagsfotokultur som jag vill återknyta till gymnasieungdomars bildspråk, identitet och visuella kultur. Det blir i egenskap av bildlärare extra intressant att se hur och om, gymnasieungdomar i subjektiv interaktion söker mening och kunskap, gemenskap och bekräftelse eller bara underhållning med hjälp av visuell teknologi. Det är genom detta visuella kommunikationstekniska redskap som jag vill undersöka hur gymnasieungdomar iscensätter representationer av sig själv. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen Syfte och Frågeställning Syftet är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium i gymnasieungdomars vardag. Utifrån studiens syfte utvecklades sedan uppsatsens tre huvudfrågor: 1. Hur använder gymnasieungdomar mobilkameran samt kameraalbumet? 2. Vilket innehåll finns i kameraalbumet? 3. Vilken innebörd ger gymnasieungdomarna mobilkameraalbumet och dess bilder? 3

7 2. Teori För att underlätta för både dig som läsare och för mig själv, har jag valt att dela in teorikapitlet i fyra utgångspunkter. Kapitlet inleds med teoretiska utgångspunkter, under 2.2 presenterar jag bakgrund, tidigare forskning och teori kring mobilen som redskap för kommunikation, följt av mobilkameraalbumet och den fotografiska bilden och avslutningsvis presenterar jag teori om bildens funktion i social interaktion. 2.1 Teoretiska utgångspunkter Baserat på uppsatsens syfte och frågeställningar har studien inspirerats av ett kulturanalytiskt perspektiv. Det finns många litterära verk med utgångspunkt i kulturanalyser, men enligt Billy Ehn och Orvar Löfgren (2012) missar vi en hel del intressanta utgångspunkter. De beskriver i Kulturanalytiska verktyg att vi missar intressanta vardagsbestyr för att de verkar vara så obetydliga och formlösa. Alla småsaker som man inte ser som livsavgörande, det man knappt lägger märke till medan det pågår, som snabbt glöms bort. Det är sådant som inte direkt burkar vara ett samtalsämne på festen eller i fikarummet på jobbet. Men vad händer när man till exempel står och väntar på bussen, besöker toaletten eller försjunker i dagdrömmar och vad är poängen med att studera det? Det är en kulturanalytisk uppgift att försöka ta reda på hur det kan gå till och hur det kan beskrivas. Det ligger en inbäddad insikt om att vi aldrig fullt ut kan frigöra oss själva från våra kulturella, historiska och sociala premisser när vi tolkar ett material (Gripsrud, 2011). Självreflektion och vikten av att vara medveten om sin egen bakgrund och position i tolkningsförfarandet är av stor vikt när man gör kvalitativa undersökningar. När Brian Fay (1996) pratar om perspektivismen så menar han att det inte finns någon definitiv sanning för att alla teorier i grund och botten bygger på individers syn på vår omvärld. Jag är väl medveten om att det också finns en risk att man förblindas när man är delaktig i den kultur man studerar (Ehn & Löfgren, 2012). Medveten om att förkunskaper har sina för och nackdelar försöker jag angripa forskningsfrågan med så fördomsfria och öppna sinnen som möjligt. 4

8 2.2 Mobilen som kommunikationsverktyg Digitala kameror, kameramobiler, fotobloggar och andra multifunktionella verktyg brukas för att främja användningen av bilder som ett önskat formspråk för den nya generationens användare. Dagens identitetsskapande processer är betydligt mer komplexa än de tidigare varit. Med hjälp av medier har betingelserna för kommunikation förändrats genom historien (Jansson, 2009). Det betyder att det har blivit allt lättare att skicka budskap över stora avstånd och det har blivit lättare att lagra och sortera olika slags innehåll. Jansson (2009) beskriver hur man kan kommunicera med sig själv, t.ex. genom att läsa dagböcker. Detta kallar han för interpersonell kommunikation. Kommunikation är inte bara en process mellan två personer i tid och rum. Låt oss säga att du skriver brev till dig själv och öppnar dessa först 10 år senare. Innebär då inte själva nedtecknande av våra tankar att det äger rum en kommunikationsprocess som överbrygger tid och rum? (Jansson, 2009:16) En liknande funktion kan då foton, kom-ihåg lappar och andra dokument som vi sparar eller lagrar ha. Det innebär ett vertikalt lagrande av kommunikation i tiden. Vi använder den tillgängliga tekniken för att bättre minnas och förstå vilka vi är och vilka vi känner gemenskap med. Det handlar om hur människors tankar och erfarenheter länkas samman genom att antingen sprida eller utbyta budskap i rummet, eller genom att skapa delade kommunikativa samlingar (bild och text) eller ritualer (handlingar) som ger sammanhållning över tid (Jansson, 2009:22). Karin Beckers (2002) forskning kring amatörfotografi och vardagsfotografiet är båda exempel på studier som berör min uppsats på många punkter. Becker (2002) menar att vi har vant oss vid det privata vardagsfotografiets språk och därför kan vi skilja ett vardagsfotografi från en annan kategori av bilder. Fotografiet som fält är väldigt populärt bland forskare och det finns många forskare som har undersökt hur vi tolkar bilder. Patricia Holland (2000) är en av dem som problematiserat tolkningsförfarandet vid vardagsfotografier, i hennes fall genom familjefotografier. Holland (2000) återknyter i sin bok Family Snaps till hur bilderna i ett familjealbum frambringar minnen baserade på såväl faktiska erfarenheter, praktiska minnen samt på konstruerade fiktiva minnen. Hon menar att vi fyller ett mellanrum i vår längtan efter att ordna minnena från vårt förflutna i kronologiska och sammanhängande berättelser. Beckers (2002) förklaring på detta är följande: 5

9 Bilderna fungerar som ett band bakåt till människans förflutna, som bekräftelse av vem man är och var man hör hemma / /. Bilderna ger emellertid inte någon omedelbar tillgång till ett äkta förflutet, utan är i allra högsta grad medierade minnen, byggstenar i människors konstruktioner av individuella och kollektiva identiteter (2002:173) Hanna Stelmaszewska, Bob Fields och Anna Blandfords är studenter vid Middlesex University och vid University Collage i London. De har gjort flera artiklar tillsammans, varav två som är mer intressanta för min studie: The Roles of Time, Place, Value and Relationships in Collocated Photo Sharing with Camera Phones (2008) samt User experience of camera phones in social contexts (2009). I den första artikeln analyserar författarna hur foton på mobilen används för att upprätthålla relationer med familj och vänner. Syftet är att undersöka vilket socialt beteende som uppmanar att dela bilder, då med frågeställningar som hur, när och med vem man delar bilderna med. I deras andra artikel vinklar författarna studien så att fokus ligger på hur tekniken kan utvecklas och förbättras för användaren. Millennieskiftets tekniska framfart har gjort att kameran har i större utsträckning blivit ett medium för att visa upp sitt vardagsliv hellre än enbart ceremoniella ögonblick. Delvis en teknisk utveckling som styrs av marknadskrafterna och man bör inte bortse från de eventuella följderna inom det sociala och kulturella. José van Dijck (2008) förklarar hur kognitionsvetenskap och sociokulturella transmissioner i kombination med tekniska förändringar, har påverkat bilders roll som kommunikationsmedel. Van Dijck menar att man kan se en förändring, framförallt i den yngre generationen och hur de använder bilder som ett instrument för social interaktion och för att skapa gemenskap. Social interaktion refererar till den interaktion som sker mellan individer som oftast förmedlas av eller i förekomsten av tekniska produkter. Under senare år har man sett stora förändringar i balansen mellan de olika sociala användningsområdena: from family to individual use, from memory tools to communication devices and from sharing (memory) objects to sharing experiences (van Dijck, 2008:61). En del av denna förändring återspeglas i hur populär ny teknik är. I form av hårdvara, ger den vika för multifunktionsenheter som kombinerar kamerafunktionen med MP3-spelare, funktion, kalender, GPS funktioner, bildredigering och omedelbart kunna dela allt med resten av världen. Den moderna kameratelefonen tillåter helt nya användningsritualer, t.ex. att ta en bild under en livekonsert och omedelbart dela den vidare till sina vänner. Van Dijck (2008) menar att dessa nya digitala verktyg påverkar avesvärt hur människor umgås och interagerar med varandra, och i förlängningen, hur de ser på sina relationer. I samma essä frågar sig José van Dijck om möjligheten till bildmanipulation har 6

10 blivit en integrerad del av den självbiografiska hågkomsten. Intresset för tekniken och användaren har ökat på senare tid, författarna Kindberg, Spasojevic, Fleck och Sellen (2004) är några som djupdykt i området. Deras studie How and Why People Use Camera Phones inriktar de sig på användningen av tekniken och värdet av kameramobiler, samt hur man kan utveckla tekniken för att höja dess värde för användaren. Genom att använda kombinerade metoder av intervjuer och diskussioner kring specifika bilder, undersökte de vad människors intentioner var när de tog bilden och när de delade den. Sherry Turkle (2011) beskriver hur tekniken tar över våra liv och beskriver vad tekniken gör med vår samtid. När kommunikation medialiseras innebär det att vi som enskilda individer får svårare att tänka oss en tillvaro utan tidningar, mobiltelefoner och internet. Utan dem skulle vi riskera att hamna i utanförskap eftersom vi inte skulle kunna vara en del av samhället genom att cirkulera dess gemensamma kunskaper och erfarenheter. Turkle menar att ju mer vi använder tekniken, ser till att den får en central roll för vår överlevnad, ju mer kopplar vi tekniken till vår identitet. Det i sin tur kan ge upphov till känslor som att vi inte är samma person eller att vi inte kan leva utan tekniken. People love their new technologies of connection (Turkle, 2011:152). Allt för ofta händer det att ett samtal ansikte mot ansikte blir avbrutet av ingående samtal, sms eller notifikationer från t.ex. Instagram eller Snapchat. Och allt för ofta får det som händer i verkliga livet vänta, till fördel för det virituella livet som krävde uppmärksamheten. Numera, när man kan ta med sig mobiltelefonen överallt, glider man lättare in och ut ur sitt virituella liv som Turkle (2011) kallar det. Hon förklarar det såhär: so, for example, mobile connections help adolescents deal with difficulties of separation. When you leave home with a cell phone, you are not as cut off as before (Turkle, 2011:243) och menar att det blir lättare att hantera de spänningar som uppstår i vardagen för att man inte behöver vänta med att ta hand om sitt virituella liv tills man kommer hem. Anna Dahlgren (2013) tar ett steg ifrån hårdvaran och fokuserar på bilders och närmare bestämt fotoalbumets funktion. Hon menar att fotoalbumet ordnar, klassificerar, presenterar och konstruerar olika innehåll. Hon belyser hur fotoalbumet styr seendepraktiker och tolkning, och hur de reflekterar och konstruerar föreställningar och uppfattningar i relation till historiska, sociala och kulturella omständigheter (Dahlgren, 2013:8). Precis som Jansson (2008) ville beskriva lagrandet av kommunikation i tiden vill Dahlgren (2013) belysa hur bilder, fotoalbumet, gör just detta genom att vara ett medium för att samla, ordna, ställa ut och betrakta bilder. Hon menar att därför är det en kommunikationsteknologi som är nära förbunden med sociala och kulturella apsekter. Dahlgren ser fotoalbumet som en 7

11 representationsform som likt andra medier utgörs av en särskild form och kombination av modaliteter. Denna synvinkel menar hon betonar fotoalbumets mediala karaktär i betydelsen mellanmänsklig förmedling. Utvecklingen av så kallade nya medier sägs ske i växelspel och dialog med äldre medier, när nya medier träder fram är de inte tydligt definierade, och att deras slutgiltiga betydelse och funktion formas över tid (Dahlgren, 2013:52). Det Dahlgren är klar med är att fotoalbumet är ett medium i den meningen att det kommunicerar ett budskap genom fotografiska bilder. Hon beskriver att en effekt av den fotografiska bildens särskilda relation till tid, alltså det mätbara exponeringsögonblicket, tillskrevs även albumet och dess bilder i allt högre grad en tidsaspekt. Dahlgrens utgångspunkt blir särskilt intressant när min studie riktar in sig på det mobila kameraalbumet med alla dess funktioner. 2.3 Mobilkameraalbumet och den fotografiska bilden Dahlgren (2013) diskuterar hur fotoalbum kan vara ett kommunikationsverktyg. Förr ansåg man även att albumet hade pedagogiska och sociala funktioner då betraktaren kunde träna sig att se: urskilja och särskilja, utseende och släktdrag, därmed skapades en känsla av gemenskap. Till detta kom föreställningen om seendet som ett utvecklingsbart eller bildningsbart verktyg för kunskapsinhämtning. Dahlgren poängterar även att albumet fyllde flera olika funktioner på såväl individuell som samhällelig nivå. Även då hon pratar om analoga fotoalbum från slutet av 1880-talet, är hennes perspektiv mer än tillämpligt för samtidens digitala mobila album. Dahlgren (2013) menar även att när fotografier och fotoalbum används för att minnas och bevara i en konkret betydelse, framträder den fotografiska bildens dualitet särskilt tydligt. Personliga fotografier är inte skapade för att avkodas av en stor, heterogen grupp människor och har därför inte den instrumentella bildens breda kod, en enkelt greppbar bildtext (Dahlgren, 2013:244). Hon menar att den fotografiska bilden både är ett diskursivt, kontextberoende språk och på samma gång en kulturell kod eller ett dokument (Dahlgren, 2013:230). Även Thompson (2005) förklarar detta och menar att olika kategorier av bilder anger kulturellt sätt ett system av koder som påverkar hur och vad man ser i bilden. Han fortsätter med att förklara att kodsystemen inte är självständiga utan påverkas av varandra och andra faktorer som påverkar den position som betraktaren finner sig i för stunden (Thompson, 2005:20). Karin Becker (2002) behandlar vardagsfotografier och beskriver hur det har kommit att utgöra stoffet för en betydande del av de bilder som vi mer eller mindre dagligen tar del av och använder till att skapa mening kring. Förmågan att föreställa sig själv som bild har blivit 8

12 en del av vår visuella kultur (Becker, 2002:20). Hon förklarar att med det privata vardagsfotografiet har vi möjligheten att känna igen oss direkt och att bildens motiv refererar till något som redan är en del av våra liv. Alltså har vi inte bara förmågan att kunna spegla oss som oss själva i de bilder vi ser, utan vi kan också tänka oss själva som bild. Becker (2002) beskriver även att amatörfotografins främsta motiv är att avbilda livet som vi ser det. Även om amatörfotografier oftast tas under förutsägbara ögonblick i samband med familjemiddagar, julafton, utomlandssemestern eller födelsedagar, så har bilderna en viss ovisshet över sig, som att de inte varit medvetna om att kameran varit där. Vi omformar ordinära händelser till att uppfattas som unika, spektakulära och roliga händelser. Det är en ikonisk form för hur amatörfotografier ser ut menar Becker (2002) och har varit en del av den visuella kulturen sedan handkameran först äntrade den Europeiska marknaden. Den här typen av bild menar Becker (2002) är väl etablerad hos betraktaren och identifierar den med en privat hemmaatmosfär. Med dessa bilder, hur ointressanta de än må verka vara, menar Becker (2002) att man kan följa en enskild människas utveckling. Över tid kopplas bilderna till förändring och i den användningskontexten förvandlas amatörfotografens fotoalbum till en visuell livskrönika. Sedan fotografiet uppfanns har det alltid och oupplösligt varit förknippat med hågkomsten. Batchen (2004) är en som menar att fotografier gör att man minns familj, älskade vänner, speciella stunder, resor och andra evenemang. Det talar över tid och plats och på så sätt skapar fotografiet ett känslomässigt band mellan bilden och betraktaren. Men genom sina texter erbjuder Batchen (2004) även nya perspektiv, han menar att när vi tittar i våra fotoalbum så är det en kombination av vårt eget minne inom oss, alltså historier som andra har berättat kring fotografiet och vad bilden i sig denoterar, som återskapar ett minne hos oss. Även van Dijck (2008) har ett annat sätt att se på fotoalbumets bilder. När bilden blir ett visuellt språk minskar värdet hos enskilda bilder, medan den allmänna betydelsen av visuell kommunikation ökar. Van Dijck menar att vi använder bilderna inte för att fixera ett minne utan för att ständigt ompröva våra tidigare liv och reflektera över vad som har varit, vad som är och vad som kommer att bli (van Dijck, 2008:72). Ett par år innan den digitala revolutionen skrev Susan Sontag (2001) att när vi samlar på fotografiska bilder så samlar vi på världen. It is mainly a social rite, a defence against anxiety, and a tool of power (Sontag, 2001:8). På samma sätt som fotografiet hjälper oss att fånga och emballera vår omvärld, så inbjuder fotografiet också till att samla och paketera bilderna i sig. Sontag (2001) menar att den fotografiska bilden kan förvränga verkligheten. 9

13 Hon menar samtidigt att det förutsättet också att det som visas på bilden existerar eller har existerat. På samma sätt som fotografiet kan ge individen en föreställd äganderätt till ett overkligt förflutet, på liknande vis kan det hjälpa människor att erövra områden de finner sig osäkra i (Sontag, 2001). I glance at my watch to sense the time; I glans at my BlackBerry to get a sense of my life (Turkle, 2011:163). Genom föregående citat förklarar en av Turkles (2011) informanter på ett slagkraftigt sätt precis hur bilderna, och i förlängningen även mobilen, är verktyg för identitetsskapande. 2.4 Bildens funktion i social interaktion I enlighet med Dahlgren (2013) och Jansson (2009) beskriver Wærn, Petterson och Svensson (2004) hur bilder används som ett kommunikationsmedel och belyser hur bilder kan ha en stor betydelse i kommunikationen mellan människor. Bilder är en del av det mänskliga språket och ingår i vårt vardagsliv, ofta på mer avgörande sätt än text (Wærn, Petterson, Svensson (2004:07). Främst tänker jag på sociala medier som Instagram eller Facebook där bild har fått en mer ledande roll än text. Vi talar inte med varandra bara i ord utan allt oftare gör vi det med bilder. Istället för att bilden ska komplettera ordet är det ordet som ska komplettera bilden. I vid bemärkelse kommunicerar vi dagligen genom bildmaterial, både fotoalbum, skyltar på toalettdörrar och bilder i klädeskataloger. Om bilden används i så stor grad som ett kommunikationsmedel borde åskådningsförmågan bildas i högre utsträckning. Anna Dahlgren (2013) förklarar att på tidigt 1800-tal fanns det en föreställning om att fotoalbumet hade pedagogiska, sociala och instrumentella funktioner (2013:130). Man ansåg redan då att seendet var ett utvecklingsbart eller bildningsbart verktyg för kunskapsinhämtning. Betraktandet, seendet var alltså inte givet av naturen, utan behövdes tränas och utvecklas. Det skulle betyda att det kommunikationssätt som bl.a. Jansson (2009) och Wærn, Petterson, Svensson (2004) förespråkar, kan utvecklas och förfinas, för att bättre förstå bilden man tittar på, och bildens innehåll. Dahlgren (2013) fortsätter med att beskriva hur man i 1800-talets fotoalbum blandade motiven friskt, där kunde man se kungligheter och borgare, skådespelare och mördare, hundar och konstverk, antika tempel och järnvägsbroar i samma album. Det är inte olikt från en mix av bilder som man kan finna i ett digitalt, eller mobilt, fotoalbum. Dahlgren (2013) berättar även hur 1900-talets album beskrevs som en nostalgiskt tillbakablickande uttrycksform. Dahlgren (2013) beskriver även att bilder kan ha en mycket stor betydelse, åtminstone för att locka fram minnen och påverka oss känslomässigt. En bild kan framkalla en våg av minnen 10

14 som sträcker sig bortom själva motivet; vilka personer som var där, på vilken plats bilden är tagen och vad som hände ögonblicket innan eller efter fotot var taget (Dahlgren, 2013:277). Vad Dahlgren (2013) pratar om är hela grunden till ett fotoalbum, digitalt eller analogt. Jag vill kort lyfta in Pierre Bourdieu (1990) som förklarar att alla vardagens aktiviteter och artefakter bidrar till att klassificera vilka vi är. Alltså om vi har körkort eller inte, om vi läser Nyheter24 eller Sydsvenskan, om våra fritidsintressen är balett eller hockey, så menar Bourdieu att det uttrycker något om vår identitet (Bourdieu, 1990:48). Utifrån Bourdieus (1990) teorier kan vi förklara varför man väljer att spara bilder i sitt kameraalbum som daterar bakåt i tiden, t.ex. från när man tog körkortet eller när man träffade sin hockeyidol. Bourdieu (1990) menar att det är för att påminna sig själv om vilka artefakter som är knutna till ens identitet. För att fortsätta på Dahlgrens (2013) spår om fotoalbumet citerar jag Fotografiet handlar om det förgångna, det som inte längre är nåbart. En konsekvens av detta är att fotoalbumet inte är en dokumentation av ett levt liv och inte heller speglar människors vardagsliv (Dahlgren, 2013:132). Hon menar här att de bilder från olika fotoalbum som hon tagit del av inte speglar verkligheten, människornas vardag. Dahlgren pratar om 1800-talets fotoalbum, men jag tycker det går lika bra att tillämpa på 2000-talets digitala fotoalbum. Janson (2009) plockade tidigt upp den tråden och menar att bilder på en gång är konstgjorda och verkliga. Då menar han att de finns på båda sidor gränsen (Jansson, 2009:37). I samband med teknikens möjligheter att manipulera bilderna kan man förstå Janssons farhågor att konstgjorda bilder flätas samman med verkliga och fördunklar bilden av vem man är och hur man lever. Jansson (2009) pratar även om något som han kallar individualiseringsprocessen. Vilket innebär att man är reflexiv (själv-tolkning) och betyder att man försöker förstå både sig själv och andra för att därigenom kunna se det mellanrum som skiljer jaget från omgivningen (Jansson, 2009:39). Varje människa behöver kommunikation för att komma närmare andra människor, men också för att i lika hög grad vara annorlunda, för att skapa distans och mellanrum i det sociala livet. Ingen vill vara en identisk kopia av någon annan. Baserat på Janssons (2009) teorier är bilderna vi sparar i kameraalbumet av högsta vikt när vi ska försöka definiera vem vi är och vem vi inte är. Hammarén & Johansson (2009:54) beskriver det så tydligt hur individer med hjälp av teknik bygger en identitet, fäster sig vid fotografier och omvandlar deras drömmar om status och individualitet till ett slags verklighet. Den verklighet vi lever idag har gett upphov till nya former av offentlighet, men det innebär inte att den traditionella samtidiga närvarons offentlighet har försvunnit. José van 11

15 Dijck (2008) beskriver det som att bilderna tar klivet ut från mobilen och in i vår sociala värld eftersom bilderna cirkulerar i mellanmänsklig interaktion. Bilderna kan vara en del av konversationen eller granska bilderna för att bekräfta sociala band mellan vänner. Denna användning av bilderna tycker van Dijck (2008) verkar vara viktigare än att organisera bilderna, titta på dem, en aktivitet som han refererar till som föråldrat. Thompson (2005) förklarar vad en interaktion face to face är och säger att den oftast är en dialog i sin karaktär, i det att den oftast innefattar en tvåvägskommunikation. In this type of interaction, the participants are immediately present to one another and share a common spatial-temporal framework; in other words, the interaction takes place in a context of co-presence (Thompson 2005:32). Thompsons syn på interaktion går direkt att kombinera med van Dijck (2008) teori om hur ungdomar delar bilder. Han menar att ungdomar säger sig använda sina bilder som ett register över sina liv men studien avslöjar att de använder bilderna för social kommunikation (van Dijck, 2008:60). Han kunde se hur ungdomarna ser bilderna som cirkulerande meddelanden, ett interaktivt utbyte där personliga bilder blandas med publika bilder, t.ex. bilder från magasin, internet eller teckningar. 12

16 3. Metod Under denna rubrik redogörs den metod och det tillvägagångssätt som jag använt mig av för insamlingen av empiriskt material. Här belyser jag också de faktorer och ställningstaganden som legat till grund för urval, förberedelser, genomförande, bearbetning samt presentation av material. 3.1 Intervjumetod Utifrån mina frågeställningar har jag valt kvalitativa samtalsintervjuer för insamling av empirin. Med kvalitativa samtalsintervjuer söker man efter respondenternas känsla, uppfattning eller förståelse kring en fråga, vilket lämpar sig väl för min uppsats riktning (Denscombe, 2009). Vilken intervjumetod som ska användas avgörs av vissa variabler, t.ex. forskningsprojektets perspektiv, vilka frågeställningar arbetet har, vilka resurser som tillgodoses samt vad undersökningsobjektet är. Kvalitativa samtalsintervjuer kan genomföras grupp eller individuellt. Med utgångspunkt från mina forskningsfrågor samt syfte har jag valt att arbeta utifrån en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1), där samtalen genomförts individuellt. Semistrukturerad betyder att frågorna har öppna svarsmöjligheter och ger människor mer lika chans att säga sin åsikt om samma frågor. Den lämpar sig bäst för när forskaren är intresserad av hur människor t.ex. upplevet en händelse av något slag, då får man möjlighet att frångå sitt frågeformulär för att ställa frågor om något som respondenten sa i ett tidigare svar (Denscombe, 2009). 3.2 Förberedelser För att komma igång med mina intervjuer lånade jag ett startknep från Ehn & Löfgren (2012), där de använder uttrycket improviserad snabbintervju. Istället för att börja med regelrätta inspelade intervjuer, ställde jag spontant frågor till folk i min omgivning. Jag tog hjälp av vänner, familj och studentkamrater och bad dem berätta om deras erfarenheter. Detta gjorde att jag kunde testköra mina frågeställningar och få konkreta svar som t.ex. reflekterade tillbaka på hur jag hade formulerat frågan. Jag kunde se intressanta trådar, t.ex. bilder som sparats i syftet att senare delas med någon vän eller familjemedlem, trådar som jag annars inte hade upptäckt. Efter dessa samtal fick jag stryka frågor som handlade om bearbetning av video för att arbetet hade blivit för brett. Baserat på informanternas erfarenheter från 13

17 snabbintervjuerna kunde jag förbättra mitt första utkast till en intervjuguide. Poängen som Ehn och Löfgren (2012) vill göra med improviserade snabbintervjuer är att snabbt få in ett underlag för konkreta forskningsfrågor att arbeta vidare med. Efter de improviserade samtalen gjorde jag två inspelade intervjuer baserat på det utkast till intervjuguide jag tidigare gjort. Dessa gjorde jag för att säkerställa att jag hade en naturlig ordning på frågorna, att mina frågor var formulerade på ett bra sätt och för att se hur långa intervjuerna skulle ta att genomföra. Det är genom transkriberingen av dessa två intervjuer som jag t.ex. kunna se om mina formuleringar fungerar i ett samtal. Baserat på dessa två intervjuer har jag kunnat färdigställa den befintliga intervjuguiden (se bilaga 1). Jag har genomfört dessa två förberedande stegen för att kunna förtydliga min intervjuguide och vad det är jag vill undersöka, både för mig själv och för mina respondenter. För mig har det varit av stor vikt att frågorna är anpassade och avslappnade nog för att öka möjligheten att få fram relevant information för min studie Urval Med mitt framtida yrke i bakgrunden har jag velat intervjua unga vuxna, som är den grupp jag hoppas kunna jobba med efter examen. Motiveringen är därför att rikta in mig mot gymnasieelever. Min första tanke var att maila ut till skolor i Malmöregionen. Tyvärr var det svårt för mig att komma ut till skolorna och av olika anledningar: ont om lärare, elever på praktik eller att tiden inte räckte till. Eftersom jag inte har ett direkt kontaktnät till gymnasieskolor vände jag mig till familj, vänner och kollegor, för att på så sätt komma i kontakt med gymnasieelever. Två kriterier föll sig naturligt i sökandet efter informanter, de skulle ha en smartphone och där kameraalbumet användes relativt ofta. Smartphone refererar till de enheter som kan användas som en avancerad mobiltelefon och som en handdator, med funktioner som kalender, tangentbord, kontaktbok, anteckningsblock och digitalkamera (Wikipedia, 2014a). Jag valde bort att intervjua gymnasielever som inte har en smartphone för att jag ville fokusera på de ungdomar som redan har etablerat ett sätt att använda tekniken på. Detta för att säkerställa att informanterna skulle kunna bidra med relevant empiri och hjälpa mig besvara frågeställningen. Sökandet av respondenter har resulterat i att geografin spritt ut sig till att innefatta södra Sverige. Eftersom jag inte på förhand valt vilka informanterna är, har jag varit öppen för att intervjua killar och tjejer. Då jag gjort intervjuerna i takt med att vi kommit i kontakt med 14

18 varandra, så blev det totalt nio informanter som intervjuats via Skype, sex tjejer och tre killar (se bilaga 2). Antal informanter motiveras med att datamaterialet skulle vara hanterbart med tanke på transkriberingsprocessen, analysarbetet och vara inom uppsatsens tidsramar. 3.3 Genomförande av intervjuer Samtliga intervjuer har genomförts via Skype där vi video-chattat samtidigt som jag använt en diktafon att spela in intervjun med. Intervjuerna var beräknade till ca 30 minuter men har varierat i tid, mellan minuter långa samtal. Innan intervjun startade klargjorde jag vad mitt undersökningsområde var, utan att låsa fast vid syftet för hårt. Østbye, Knapskog, Helland, Larsen (2004) menar att om forskaren slår fast vid syftet för hårt är respondenterna mindre benägna att sväva ut under samtalet och prata om något som relaterar. Jag har strävat efter att ha en röd tråd i intervjuerna, men varit angelägen om att ge informanterna möjlighet och utrymme att utveckla sina svar och har därför försökt att läsa av tystnaden, när den är behövlig och när den varit för länge. Om intervjuaren klarar att odla samtalsformen under intervjun, skapar det trygghet för både forskaren och informanten. Därför är det idealiska att en kvalitativ intervju försiggår som ett vanligt samtal (Østbye, Knapskog, Helland & Larsen, 2004:104). Intervjuerna inleddes med enkla frågor som namn, ålder, sysselsättning och följdes upp av vilken mobil dom har, hur många bilder totalt de har i kameraalbumet och vilken som är den äldsta bilden. Dessa frågor har lett till många inledande skratt och berättelser kring deras äldsta bild. Jag har uppmuntrat informanterna till att prata fritt, delat mina egna erfarenheter, och gett utrymme till intressanta avvikningar, i förhoppningen om att samtalet skulle bli mer ärligt och öppet Etiska överväganden Samhällsforskare förväntas vara etiska, man ska respektera deltagarnas rättigheter och värdighet, inte utsätta deltagarna och arbeta på ett sätt som är ärligt mot deltagarna (Denscombe, 2009). När jag kom i kontakt med intresserade gymnasieelever var jag uppriktig och öppen med vem jag var (lärarstudent) och var jag kom ifrån (Malmö Högskola) och vad syftet med min studie var. Innan jag påbörjade intervjuerna informerade jag deltagarna om att de insamlade uppgifterna om enskilda personer endast kommer att användas i forskningsändamål för min uppsats och att de har rätt att när som välja att avbryta sin medverkan. 15

19 Deltagarna har själva rätt att bestämma över sin medverkan, så kallat informerat samtycke. Denscombe (2009) förklarar att informanterna måste ha tillräckligt med information om studiens syfte för att kunna göra en förnuftig bedömning om de vill delta eller inte. Alla de medverkande informanterna som jag använt i det empiriska materialet har varit informerade om förutsättningarna och har tackat ja till att medverka och dela med sig av sina erfarenheter. Intresset för att läsa uppsatsen när den är klar har uttrycks av några informanter, vilket jag tyckte var okej, men informerade då om att resultatet är en akademisk text och uppbyggd därefter. Alla namn som nämns i uppsatsen är fiktiva för att uppfylla kravet på konfidentialitet. Även de personuppgifter som delats under arbetets gång (även efter) kommer att förvaras på ett sätt så att obehöriga inte har kunnat ta del av informationen. Med detta följer jag Vetenskapsrådets (2009) direktiv vad gäller både informations och konfidentialitetskravet. 3.4 Bearbetning av det empiriska materialet Analysarbetet började redan när jag lyssnade på det inspelade materialet och transkriberade det. Intervjuerna har resulterat i fulla transkriberingar men de är inte ordagranna. Med det menar jag att hela intervjun har skrivits ner men inte följt en systematisk struktur där betoningar eller pauser har skrivits ut i kodord. Istället har jag använt mig av parantes där personen skrattar eller tar en lång paus, t.ex. (lång paus) eller (skrattar länge). Efter att intervjuera har transkriberats har jag lyssnat igenom intervjun ännu en gång, och haft mina anteckningar som manus. Vid dessa tillfällen har jag kunnat lyssna och försöka ta in det informanten säger. Det har lett till att jag kunnat upptäcka vissa mönster och kunnat sätta mig in i samtalen på ett bättre sätt. Materialet har sedan brutits ner till mindre byggstenar med hjälp av en tematiserad analys av intervjumaterialet. Det gjorde jag genom att först skriva ut intervjuerna så att de fanns på papper och sedan klippt ut och delat upp svaren med hjälp av färgkoder. Baserat på informanternas liknande svar och innehåll har de blivit tilldelade en färgkod. I detta stadie har jag inte utgått från frågorna i intervjuguiden eller informanterna, utan bara försökt se mönster i materialet och kategoriserat efter det. Eftersom jag kunde se olika förklaringar bakom informanternas svar, kunde en färgkod få underliggande kategorier, för att gå på djupet och synliggöra informanternas tankeprocess. Jag har sedan försökt gruppera koderna till kategorier, som senare blivit till huvudrubriker, och därefter letat samband mellan koder och kategorier för att se mönster och teman i datamaterialet 16

20 Genom att arbeta med färgkoder ger det en visuell greppbarhet kring det empiriska materialet. Färgerna har i sin tur fungerat som märkningar som tilldelats rådata och har använts för att länka samman databitar (Denscombe, 2009). Att arbeta med färgkoderna har visat sig vara bäst lämpat för den här uppsatsen. Det är en repetitiv process men medför att begreppen förfinas och utvecklas genom processen. Denna arbetsprocess ledde fram till olika teman, som sedan sammanflätats till tre huvudteman som återfinns i uppsatsens struktur: 1. Mobilen som kommunikationsverktyg a. Vad tekniken gör möjligt b. Radera bilder c. Säkerhetskopiera bilder 2. Mobilkameraalbumet och den fotografiska bilden a. Vardagsbilder, amatörfotografi, kategorier selfies b. Minnesbilden c. Avkodning av bilder 3. Bildens funktion i social interaktion a. Sociala medier och andra användningsområden b. Face-to-face interaktion c. Oskrivna regler d. Privat eller offentlig e. Identitet, vardagen och verkligheten 17

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Dokumentera med ipad i förskolan

Dokumentera med ipad i förskolan Dokumentera med ipad i förskolan "Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt - om och om igen - och vi gör oss synliga för oss själva." Monica Niemi Dokumentera med text och bild

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

En värld på nätet Facebook ht 2010

En värld på nätet Facebook ht 2010 En värld på nätet Facebook ht 2010 Under det här kurstillfället ska vi bekanta oss närmare med Facebook. Alla har fått en första grundläggande manual till Facebook. Med hjälp av den och det här dokumentet

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild Övergripande Mål: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar. MOMENTMETODEN Jag har skapat Momentmetoden för att på bästa sätt kunna stödja barn, ungdomar och vuxna att hitta sina egna bildspråk. Min pedagogik kallar jag Processpedagogik eftersom processen är central.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för pedagoger. Bildredigering i webbtjänsten pixlr.com

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för pedagoger. Bildredigering i webbtjänsten pixlr.com PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för pedagoger Bildredigering i webbtjänsten pixlr.com Innehållsförteckning Inledning... 3 Planering LPP... 4 Presentationsfilm - Startnyckel... 5 Från kamera till

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Det normativa arbetstagarskapet inom en välfärdsstat i förändring Faten Nouf, Doktorand, institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Faten.nouf@umu.se AS

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Varför ska vi bedöma bilder och hur kan vi som fotografer utvecklas av det? Sammanställt av Eds Fotoklubb www.edsfotoklubb.se Frågan varför och hur vi

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer