D iabetes B ladet Nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D iabetes B ladet Nr 2 2010"

Transkript

1 G öt e b o r gs D i a b et es f ö r e n i n g D iabetes B ladet Nr Årgång 12 Nya styrelsen presenteras Läs mer på sid 6-7 Reportage om Diabetesfotronden Läs mer på sid 10-11

2

3 Innehåll 5 Egenvårdsvecka 6 Årsmötet 8 Temakväll: Nya riktlinjer för vård 9 Förändringar på kansliet 10 Diabetesfotronden 11 Bengt tvingades amputera 12 Temakväll: Fonder och Pilgrimsleden 13 Ungdomar med diabetes 14 BUS 16 Recept & Gympa 17 Min Diabetes 18 Fråga Ammie Tips från Hälsolotsen K ansliet Öppettider: Måndag torsdag , lunch , fredag Adress: Bomgatan 7, Göteborg* Telefon: Telefax: E-post: Postgiro: Bankgiro: Hemsida: Nästa nummer av DiabetesBladet kommer ut den 3 september. Ansvarig utgivare: Britt-Inger Wentzel Redaktör: Christine Öberg Redaktionskommitté: Claes Bredvad-Jensen Annonsansvarig: Nils Burholm Utformning & Tryck: Litorapid Media AB Sänd gärna in material eller tipsa redaktionen. Skriv helst i Word och skicka med e-post eller diskett. Var vänlig skicka ditt material senast den 3 augusti. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna texter enligt journalistiska principer. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. * Till Bomgatan kommer du bl.a med spårvagn 2 eller 4, hållplats Almedal, två hållplatser efter Korsvägen mot Mölndal. Se karta 34 B7 i telefonkatalogen. Ordföranden har ordet En bortglömd del av kroppen är fötterna. Ända från vi var i ettårsåldern har vi utnyttjat dem i stort sett dagligen och vi har inte alltid varit snälla mot dem trots den nytta och hjälp vi har haft. Vi bör skänka dem en tanke och ge dem lite uppskattning. Att sköta fötterna är viktigt för alla och extra viktigt för dem som har en diabetes som kan ställa till det. Speciellt när vi kommer upp i den åldern då vi blir stelare och får svårare att nå ner till den nedersta delen av kroppen. Titta in på reportaget om Diabetesfotronden på Mölndals sjukhus. Där kan vi läsa om deras rutiner och hur de arbetar med fötter som har fått mer eller mindre allvarliga sår. I artikeln finns också bra råd om hur vi skall göra för att slippa eller i varje fall skjuta upp besöket på Diabetesfotronden så länge som möjligt. För några år sedan hade jag förmånen att skriva krönikor som ordförande i Göteborgs Diabetesförening. Jag har varit ifrån arbetet i föreningen ett tag men är nu tillbaka igen. Nu ser jag fram emot att få arbeta tillsammans med personalen på kansliet, övriga styrelsemedlemmar och alla andra som hjälper till med aktiviteter samt inte minst att få möta medlemmarna. Det är viktigt för oss att få reda på hur ni ser på föreningens insatser och vad vi mer kan göra. Hör gärna av er till kansliet. Telefonnummer och adresser finns i början av tidningen. Läs också igenom kalendariet. Där finns det säkert något som kan intressera er, både äldre och yngre läsare, och som ger er chansen att träffa andra medlemmar i föreningen. Antingen någon utflykt eller varför inte gå en kurs. BRITT-INGER Diabetes Bladet Nr

4 Kalendarium Maj Aug Sept Okt Nov Dec 20 maj kl gör vi en guidad tur runt i vår stad med en av RINGLINJENS gamla spårvagnar. Vi träffas vid Drottningtorgets extra spår nära hotell Eggers. Kostnad 100 kronor. Ta gärna med dig anhörig och/eller vän. Anmäl dig till kansliet senast den 17 maj. 27 maj kl har vi vårens sista medlemsträff på Bomgatan 7. Vi träffas som vanligt och fikar tillsammans och pratar om det som våra hjärtan/hjärnor är fulla av. Välkomna. 31 maj temakväll om diabetes på Handelshögskolan. Se annons sidan augusti Praktisk Egenvårdsvecka på Vara Folkhögskola. Se annons sidan augusti kl hjälper Katarina Hesselgren oss att komma igång med gympaövningar som vi kan göra hemma. Katarina höll en uppskattad kurs på Bomgatan i mars. (Se artikel på sidan 16.) Denna gång tar vi hjälp av gummiband när vi tränar. Katarina är personlig tränare. Anmäl ditt deltagande till kansliet. 31 augusti kl medlemsträff för nya och gamla medlemmar. 8 september kl Lär dig om din diabetes. Träff nr september kl temakväll om fondsökning och Pilgrimsvandringar på Nordengården. Se annons på sidan september kl Medlemsträff för nya och gamla medlemmar. 22 september kl Lär dig om din diabetes. Träff nr oktober kl Lär dig om din diabetes. Träff nr oktober kl Medlemsträff för nya och gamla medlemmar. 20 oktober kl Lär dig om din diabetes. Träff nr november kl Medlemsträff för nya och gamla medlemmar. 14 december kl Medlemsträff för nya och gamla medlemmar. Natur& Kulturs program inför hösten får du i nästa nummer av DiabetesBladet. Genom kort och kartbilder med frågor och påståenden engageras deltagarna till diskussioner som ökar deras kunskap om diabetes. Vårens kurs om diabetes blev fulltecknad direkt Conversation Maps kallas kursen där deltagarna sitter runt en färgglad karta och följer slingrande stigar som inspirerar till en massa frågeställningar. Marianne Claesson från Diabetesföreningens styrelse har lett kursen som varit mycket uppskattad. Eftersom kursen varit en succé så kör vi en ny omgång till hösten. Du kan anmäla dig redan nu. Vi träffas mellan och Begränsat antal platser. Kursen är gratis. Träff 1, den 8 september: Att leva med diabetes Träff 2, den 22 september: Hur diabetes fungerar Träff 3, den 6 oktober: Hälsosamma matvanor och att hålla sig aktiv Träff 4, den 20 oktober: Att starta insulinbehandling Vid alla sammankomster på kansliet så bjuder vi på kaffe/te och smörgås. Anmäl deltagande i aktiviteter till kansliet på telefon 031/ eller på mail: 4 Diabetes Bladet Nr

5 Inbjudan till årets Egenvårdsvecka Utbildning, matlagning, avkoppling och nöje. Så ser vår Praktiska Egenvårdsvecka ut. Vi har satt samman ett omväxlande program med kunniga föreläsare som vi hoppas ska intressera: Diabetessjuksköterskan Britt-Marie Carlsson, Skene, lär oss förstå alla turer i de Nationella Riktlinjerna för diabetes. Docent Lennart Welin, Lidköping, har ägnat större delen av sitt yrkesverksamma liv åt att behandla diabetes. Från Vara Folkhögskola ska vi ha lärare i: rörelse, gymnastik, stresshantering och estetik. Vi kommer även att ge en inblick i den nya grupputbildningen Conversation Maps. På kvällarna har vi underhållning. Mat lagar vi tillsammans i vårt välutrustade kök. Plats: Vara Folkhögskola Tid: augusti Hur kommer man till Vara Folkhögskola? Vara Resecentrum ligger tio minuters promenad från folkhögskolan. Där stannar tåg samt Expressbussar och Västtrafiks bussar. E20 gäller för den som kommer med bil. Kontaktperson: Monica Ullbrandt. Tel: , Eller kontakta vårt kansli på Bomgatan 7, Göteborg. Tel: och tala med Sol-Britt Wettergren och Nils Burholm. Kostnad: Max kronor för mat och boende i eget rum med toalett. Göteborgs Diabetesförening hälsar alla medlemmar i Västra Götalands diabetesföreningar hjärtligt välkomna att delta i egenvårdsveckan Diabetes Bladet Nr

6 Årsmötet En trogen skara medlemmar kom till Göteborgs Diabetesförenings årsmöte på Nordengården den 21 mars. Många i föreningen har lärt känna varandra, kanslipersonalen och styrelsen vid aktiviteter som vi ordnat under året. Årsmötet har blivit ett tillfälle att träffa nya och gamla vänner. Naturligtvis hade vi ett lotteri. Lotterna har alltid en strykande åtgång eftersom vinsterna är många - och väldigt fina. Vinsterna får vi från olika företag som vill gynna Göteborgs Diabetesförening och dess verksamhet. Detta beslutade årsmötet: Till ny ordförande valdes Britt- Inger Wentzel. Monica Ullbrandt och Said Örngren omvaldes båda till ytterligare två år som ordinarie ledamöter i styrelsen. Till ersättare i styrelsen omvaldes Marianne Claesson, Robert Hedbäcker och Vanja Nilsson (som varit ordinarie i många år men som nu "trappar ner" genom att vara ersättare). Hans Andersson valdes till revisor på två år (omval). Peter Önnheim valdes till revisor på ett år (omval). Håkan Forsell valdes till revisorsersättare på ett år (omval). Jan Svensson valdes till revisorsersättare på ett år (omval). Kvar i styrelsen från årsmötet 2009 är: Lisbeth Blomberg, Claes Bredvad-Jensen, Pernilla Hjelmar och Vivianne Sundborg. Nya ordföranden presenterar sig: Britt-Inger Wentzel heter jag. Jag är 53 år och har fyra vuxna döttrar. En av mina döttrar fick diabetes när hon var fyra år. Strax därefter engagerade jag mig i barn- och ungdomsgruppen i Diabetesföreningen. Jag blev sedan invald i styrelsen och var kvar där tills för några år sedan då jag kände att det var dags att ta en paus. De sista åren i styrelsen var jag ordförande. När jag nu fick frågan om jag kunde tänka mig att bli ordförande igen kunde jag inte säga nej. Nu ser jag fram emot att få arbeta med frågor som är viktiga och engagerar våra medlemmar. n Tack till våra sponsorer som skänkte fina priser till vårt lotteri: Aptit TE & KAFFE i Mölndal Eli Lilly Fässbergs Östergård, Mölndal Grands Parfymeri LAGPLAGG.se Novo Nordisk Sanofi-Aventis 6 Diabetes Bladet Nr

7 Sektorsöverläkare Gun Forsander från Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus medverkade vid årsmötet. Vanja Nilsson, som under våren axlat uppgiften som diabetesföreningens ordförande, tackade Gun Forsander för ett mycket uppskattat föredrag om barn med diabetes typ 1. Nya styrelsen vid första träffen på Bomgatan, det så kallade konstituerande mötet då styrelsens medlemmar får sina olika uppdrag. Pernilla Hjelmar (barn- och ungdomsgruppen), Vivianne Sundborg (kassör), Vanja Nilsson (sekreterare), Said Örngren (ansvarig för medlemsträffar), Monica Ullbrandt (vice ordförande), Britt-Inger Wentzel (ordförande), Claes Bredvad-Jensen (vice kassör samt redaktionskommittén), Robert Hedbäcker (som tidigare ingått i ekonomigruppen samt informationsgruppen), Lisbeth Blomberg (ansvarig för medlemsträffar samt vice sekreterare) samt Marianne Claesson (ansvarig för diabeteskurser).

8

9 Tack för dom här åren Sol-Britt! Sol-Britt Wettergren, klippan i Diabetesföreningen, ska sluta. Sol-Britt har arbetat på kansliet i drygt 15 år. Nu fyller hon 65 år och ska ägna sig åt annat än diabetes. Sol-Britt är ett levande uppslagsverk vad gäller diabetesföreningen. Kvick i huvudet och med ett fantastiskt minne har vi alla vant oss vid att "Fråga Sol-Britt" när något varit oklart. Vi som känner Sol-Britt vet att hon har en massa intressen vid sidan av jobbet. Hon målar akvarell och olja, hon simmar, älskar att promenera och att resa med sin särbo Bosse, hon läser mycket och har ett stort nätverk av vänner. Inte kommer hon att ha fritidsproblem. Välkommen Nils! Nils Burholm heter han. Ifall ni inte redan vet det. Killen som börjat svara i telefon på kansliet på sistone. Efter en tids praktik blev han fast anställd. Fram till första juni håller Sol-Britt på att sätta in honom i de många och skiftande arbetsuppgifterna på kansliet. Nils ersätter Sol-Britt som går i pension och Marianne Olofsson som avled i december. Det är mycket som kanslipersonalen måste hålla ordning på. De brukar vara föreningens fasta punkt eftersom styrelserna byts ut med jämna mellanrum. Nils gillar att ha med människor att göra och att lösa problem. Han är till exempel i färd med att rationalisera rutinerna på kansliet och försöker få föreningen att använda sin hemsida mer och mer för att få arbetet mer effektivt. Diabetes typ 1 har han haft sedan 1970-talet. Han fick det redan som 11-åring. I början av 2000-talet blev han dessutom diagnosticerad som glutenintolerant. I samma veva utbröt allergi mot hassel, al, björk och gräs. Vi är många som kommer att sakna Sol-Britt. Medlemmarna förstås men i synnerhet vi i styrelsen och på kansliet som haft daglig kontakt med henne. Fast hon kommer nog inte att få en chans att helt glömma bort oss. För även om vi ska försöka sköta oss själva utan hennes hjälp så kommer det nog att bli en hel del akuta telefonsamtal. För hur ska vi annars få reda på var årsmötesprotokollet från 1988 finns? Tack för de här åren och se till att ha det riktigt kul - och skönt - som pensionär. Från oss alla genom CHRISTINE ÖBERG Nils har en imponerande meritförteckning. Han är både civilekonom och ekonomi magister. Han har främst jobbat som utbildningskonsult i affärsmannaskap men också som handledare och kansliansvarig. Lite knackig ryska kan han också efter att ha bott och studerat i Sankt Petersburg en period för länge sedan. Han tycker om att skriva vilket ni redan sett i DiabetesBladet. Han har åtminstone varit en hygglig dansör säger han själv. Dansen ligger nere numera men en hängiven cineast är han dock fortfarande. En biobesök per år brukar det bli. CHRISTINE ÖBERG Diabetes Bladet Nr

10 R E P ORTAGE: N I LS BU R HOLM OC H C H R ISTI N E ÖBE RG D i a b e t e s f ö t t e r Diabetesfotronden på Mölndals sjukhus är samlad. Så som den är en halv till en dag i veckan. Ansvaret är stort. Det är den som tar hand om alla diabetiker med svåra sår inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU. Antalet diabetiker ökar snabbt i världen. Det ställer krav på vården. De diabetiker som får komplikationer är dyra för samhället. Inte minst såriga diabetesfötter. Inom VG-regionen drar man märkligt nog ner på de så viktiga fotronderna. Tidigare hade både Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus diabetesfotrond. Östra sjukhusets diabetesfotrond lades ner därför att man inte fick pengar till verksamheten. Nu har Mölndals sjukhus hela ansvaret inom SU för diabetesfötter med svåra sår. Fast ökade resurser har de inte fått. - Jag ärvde verksamheten när jag kom hit för två år sedan, säger Martin Ålund, ortopedkirurg och chef för diabetesfotronden. Vi arbetar hårt för att utveckla den. Men vi har inte pengar till att utöka vår mottagning. För trots att våra sjukvårdspolitiker var medvetna om att det skulle hopa sig diabetesfötter på fotronden i Mölndal när de lade ner fotronden på Östra sjukhuset har det inte kommit något politiska uppdrag om utökad verksamhet med vidhängande pengar. Diabetesfotronden på SU Mölndal består av fotterapeuten Christel Dahlström, sårsköterskan Susanne Asteberg, ortopedingenjören Ulla Tang, medicinläkare Lotte Waller som är chef för diabetesmottagningen samt ortopedläkare Martin Ålund som är chef för diabetesfotronden. Teamet gör ett jättejobb. Trots att det finns mycket att önska vad gäller resurser så är de stolta över det arbete de gör. Idag räddar man fötter i Göteborg som för bara några år sedan amputerades. De är ett väl fungerande team som ger patienterna samma budskap. Ständigt upprepad information till patienterna om hur de ska sköta sina fötter i förebyggande syfte och vårdpersonal som är vidareutbildad på fötter har gett resultat. Att vårdcentralerna nu måste erbjuda sina riskpatienter medicinsk fotvård kommer naturligtvis också att minska risken för riktigt svåra fotsår. - Idag beror fotsår inte så mycket på grus i skorna som på kärlproblem, säger Lotte Waller. För att komma till diabetesfotronden måste man ha remiss från distriktsläkare eller specialistmottagningar. Diabetesfotronden på Mölndals sjukhus består av specialister inom olika områden. Där finns fotterapeut Christel Dahlström, medicinläkare Lotte Waller som är chef för diabetesmottagningen, ortopedingenjör Ulla Tang, samt (stående) sårsköterska Susanne Asteberg och ortopedläkare Martin Ålund som är chef för fotronden. Teamet träffar två-tre patienter samtidigt för att bli så effektivt som möjligt. Man arbetar mycket strukturerat. Läkaren kanske talar med en patient, sårsköterskan med en annan. Fotterapeuten talar med någon om hur man ska slippa få sår, ortopedingenjören om vikten av bra skor och inlägg. Och så varvar man patienterna med varandra. Sen beslutar man om åtgärd. Fotronden har cirka 500 besök per år. Därmed inte sagt att det är 500 patienter. Många som en gång fått ett svårt sår får nya sår. Cirka 70 procent av såren lyckas man läka. En ofta förekommande patient på diabetesfotronden är en ensamstående man i 65-årsåldern med typ 2-diabetes. Det är en kategori som ofta inte har så många salvor i sina badrumsskåp och som inte sköter sig så noga över huvud taget. Varken vad gäller den egna kroppen, mat eller motion. - De som får fötter amputerade blir äldre och äldre. De med diabetes typ 2 drabbas hårdast. Typ 2 är en mer komplicerad och sammansatt sjukdom än typ 1, säger Martin Ålund. Ofta är man äldre och sjuklig när man får sin diagnos. Diabetesfotronden bedriver öppenvård men har möjlighet att lägga in patienter. Man har ett nära samarbete med olika specialistkliniker på sjukhuset. Infektion- och hjärt/kärl-avdelningarna till exempel. Att läka ett sår kostar ungefär kronor. En underbens- eller lårbensamputation mellan en halv och en miljon kronor beroende på vilka kostnader för samhället man lägger in i siffran. Varje år görs mellan 500 och 700 amputationer i Sverige. Risken för amputation om man är diabetiker är 40 gånger högre än för den som inte har diabetes. Risken för en diabetiker att få ett kroniskt sår ligger på procent; sår som på grund av diabetes är svårare att läka än för den som inte har diabetes. Blodcirkulationen är sämre och därmed även syresättningen i fötterna. Infektionen driver upp blodsockret. Får man en allvarlig infektion och inte hänger med med att ge mer insulin så ökar risken för svåra sår. Man känner inte smärtan i foten, sockret kanske skenar iväg. Den normala läkningen sätts ur spel. Ett svårläkt sår påverkar patientens liv både fysiskt och psykiskt. - Livet förändras. Det handlar om sjukskrivning, täta besök på vårdcentral och/eller sjukhus. Det sociala livet blir lidande. Det är saker som man inte talar så mycket om. Man talar mer om kostnader för samhället än om konsekvenserna för den enskilde, säger fotterapeut Christel Dahlström. Ett enda tillfälle av slarv kan ställa till det. Eller kanske man ska säga att en stunds ouppmärksamhet kan påverka resten av livet. Har man diabetes och riskfötter så får man aldrig tillåta sig att släppa fokus. Inte ens på sin egen bröllopsdag. En strumpa som skaver, en sten i skon, en sko som klämmer Det går oerhört snabbt att få ett sår - men det kan ta resten av livet att läka det. Ett bra sätt att undvika fotsår är förstås det som gäller för alla med diabetes. Man ska ha bra ordning på sitt blodsocker, inte röka, man ska motionera och äta rätt. Och ha koll på sina fötter. Varje dag. Verksamheten i Mölndal fungerar som ett slags föregångscentrum. Med små resurser och ett mycket engagerat team gör man ett bra jobb. - Det handlar om att bygga upp en effektiv struktur, säger doktor Martin Ålund. - Och det är viktigt att man som vi här har en engagerad ortoped, inflikar doktor Lotte Waller. Diabetesfotronden bedriver ett vetenskapligt arbete om diabetesfötter. Något som man hoppas ska öka intresset för läkare att specialisera sig i detta ämne. Fotnot: Förutom Mölndals sjukhus så har Capio Lundby sjukhus en diabetesfotrond. Den drivs för närvarande av doktor Bo Bergman som tidigare också hade hand om fotronden på Östra sjukhuset. SU Sahlgrenska har ingen diabetesfotrond. SU Sahlgrenska minskar dessutom antalet fotterapeuter från fyra till tre. n 10 Diabetes Bladet Nr

11 Bengt Bohlin Tvingades amputera bort en tå Det gick ofattbart snabbt. Ena dagen stod Bengt Bohlin och putsade fasaden på sin systers hus med cement. Nästa dag hade han ett sår på en tå. Ett sår som blossade upp och blev till stora blåsor. Ytterligare några dagar senare tvingades man amputera tån. Bengt Bohlin har haft diabetes typ 2 i många år. Det där med minskad känsel i fötterna hade han inte funderat så mycket över. Inte förrän han upptäckte vad lite grus i skon kan ställa till med. Bengt och hans fru Astrid var på semester hos hans syster i Småland. De hjälpte henne med en del småjobb på huset. Dagen efter att han upptäckt ett sår på tån var det dags att åka hem. Bengt uppsökte sin vårdcentral eftersom såret liksom exploderade och blev till vätskefyllda blåsor. - Jag fick remiss till Östra sjukhuset. Där skickade man mig vidare till Diabetesfotronden på Mölndals sjukhus. Där sa man att de var tvungna att ta bort tån. Det var naturligtvis ett tufft besked. Kan vi inte vänta några dagar och se om det kanske blir bättre föreslog Bengt. Visst vi kan vänta en eller två dagar sa doktorn men då är risken stor att vi får amputera hela foten. - Då var det ju inget att fundera över, säger Bengt, det fick bli operation. Sen följde veckor av täta kontroller och omläggningar. Bengt är mycket imponerad av Diabetesfotrondens arbete. Inte minst öser han beröm över sårsköterskan Susanne Asteberg som blev hans kontakt på Mölndals sjukhus. - En sån otroligt duktig tjej. Hon är så noggrann. Bengt tycker inte att det har varit några stora problem att bli av med en tå. Visst gjorde det väldigt ont i början och han har lite problem med balansen. Men det jobbigaste tycker han är att han måste ha rejäla skor på sig både utomhus och inne. Även när han badar måste han ha skor för att inte skära sig. Men det har ju inte med amputationen att göra utan med risken att få sår på grund av den nedsatta känseln. n Bengt Bohlin fick reda på att han hade diabetes när han skulle lämna blod. Några problem med sin sjukdom hade han inte i början. Inte förrän hade på grund av grus i skon fick ett sår och kort därefter tvingades amputera bort en tå. Förloppet var blixtsnabbt. Diabetesfoten riskgraderas från 1 till 4. Riskgraden avgör vilken åtgärd som bör vidtas. Riskgrupp 1: Den problemfria diabetesfoten. Du som har fötter i riskgrupp 1 går i allmänhet till din vårdcentral och kontrolleras regelbundet av din diabetessköterska eller läkare. Vårdgivaren är skyldig att kontrollera din fotstatus men kan glömma det. Så se till att påminn din läkare/diabetessköterska. Behandling hos medicinsk fotterapeut en eller ett par gånger per år rekommenderas - men du får betala behandlingen själv. Riskgrupp 2: Minskad känsel i fötterna och/eller kärlsjukdom. Du har rätt till behandling av medicinsk fotterapeut inom primärvården (cirka två gånger per år). Kostnaden är som för ett vanligt besök på vårdcentralen. Eventuellt remiss av vårdcentralen för att få anpassade skor eller fotbäddar. Diabetessköterskan eller diabetesläkaren på vårdcentralen ska göra minst en undersökning av fötterna per år. Riskgrupp 3: Minskad känsel i fötterna och/eller kärlsjukdom. Har tidigare haft fotsår, amputation, deformerad fot, svåra förhårdnader eller hudsprickor. Tillhör du denna grupp har du rätt till medicinsk fotvård inom primärvården eller vid sjukhus (cirka sex gånger per år). Du ska också ha remiss för att få individuellt utformade fotbäddar och skor alternativt ortos. Fötterna ska undersökas årligen eller oftare beroende av grad av fotproblem. Riskgrupp 4: Innebär pågående fotsår som kräver vård av diabetesfotrond med fotvårdande behandling tolv gånger eller mer per år. Du ska dessutom ha individuella fotbäddar och skor alternativt ortos eller gips. På Göteborgs Diabetesförenings hemsida finns en lista över medicinskt utbildade fotterapeuter. Gå in på: Så här sköter du som inte har några svåra fotproblem dina fötter: Tvätta fötterna varje dag och smörj in med fotcreme. Kontrollera att du inte har några sår eller irritationer. Varje dag. Ta ett fotbad bestående av grönsåpa och ljummet vatten en gång i veckan. Klipp naglarna när de är mjuka efter fotbadet. Klipp små bitar åt gången, ungefär tre klipp per nagel. Klipp inte för kort. Fila bort förhårdnader - men gör det med måtta. Bra skor är viktigt för alla men speciellt för diabetiker. Det här ska du tänka på: Skorna ska ha stadig sula, alltså inte vara för mjuka. De får inte klämma någonstans varken ovanpå eller vid sidorna - och heller inte vara så stora att fötterna halkar runt. Sår och förhårdnader på fötterna kommer inte av sig själva. Förhårdnader får man av tryck, press eller friktion och sår får man ofta av dåligt anpassade skor. Hälkappan ska vara stadig. Snörskor sitter bäst. Rita av dina fötter på en bit styvt papper och ha med i skoaffären. Lägg in papperet i skorna och kontrollera att de är tillräckligt breda. Be att få skorna på öppet köp. Då kan du i lugn och ro provgå skorna inomhus på en matta och verkligen känna efter att de sitter bra. Som diabetiker ska man inte gå in skor. De ska ha perfekt passform direkt. Köp skor på eftermiddagen. Då är fötterna större än på morgonen. Både en frisk fot och en riskfot kan behöva inlägg i skorna. Har du en frisk fot kan det vara idé att testa billiga sulor som finns i sjukvårdsbutiker och sportaffärer. Har du däremot en riskfot ska du gå till en ortopedtekniker som gör inlägg med hjälp av gipsavgjutning av fötterna. Antingen man köper standardinlägg i sjukvårdsbutiken eller får specialgjorda inlägg så är det viktigt att känna till att det tar tid för foten att vänja sig vid inläggen. Har fötterna varit vana vid skor som sitter fel kan man få ont i fötterna när man får skor med inlägg/perfekt passform. Man bör bara ha sådana skor en stund per dag till att börja med. Har du fått inlägg hos en ortopedtekniker så kan du få dem justerade om du efter en tid tycker att de inte sitter perfekt. Ha inte samma skor en hel dag. Byt ofta och ha gärna olika inne- och uteskor. Snofsiga skor kan man gärna ha - men inte att gå i. Bara att vara fin i. (Källa: fotterapeut Agneta Petersson). Diabetes Bladet Nr

12 TEMAKVÄLL OM ATT SÖKA PENGAR UR FONDER SAMT OM ATT VANDRA PILGRIMSLEDEN NÄR MAN HAR DIABETES TEMAKVÄLL OM VÅRDVALET SAMT OM TEMAKVÄLL OM VÅRDVALET SAMT OM BRA MAT FÖR PERSONER MED DIABETES BRA MAT FÖR PERSONER MED DIABETES Varmt välkommen till en intressant temakväll arrangerad av Göteborgs Diabetesförening! Varmt Välkommen till en intressant temakväll Varmt arrangerad Välkommen av Göteborgs till en intressant Diabetesförening! temakväll arrangerad av Göteborgs Diabetesförening! Tid: Torsdagen den 16 september kl Plats: Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg Tid: Torsdagen den 10 september kl Tid: Plats: Torsdagen Nordengården, den 10 Stockholmsgatan september kl , Göteborg Plats: Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg Anette Nyman lär oss hur man söker pengar ur fonder. Föredraget blir med inriktning på oss med kroniska sjukdomar. Agneta Tjäder berättar och visar bilder från sina Pilgrimsvandringar i norra Spanien. Agneta, som har diabetes, har vandrat leden sex gånger. I pausen finns det möjlighet att träffa diabetessköterska Margaretha Tendell som svarar på frågor om aktuella hjälpmedel. Doktor Hjördis Fohrman från Lärjedalens Vårdcentral Doktor samt Hjördis Docent Stig Fohrman Attvall från från Lärjedalens Diabetescentrum Vårdcentral på samt Sahlgrenska Docent Stig kommer Attvall att från tala Diabetescentrum om vårdvalet ur en på Sahlgrenska diabetikers kommer synvinkel att och tala även om vårdvalet svara på frågor. ur en diabetikers Dietist Eva synvinkel Olausson och även från Diabetescentrum svara på frågor. på Dietist Sahlgrenska Eva Olausson talar om från vad Diabetescentrum vi ska tänka på när på det gäller Sahlgrenska våra matvanor. talar om Ett vad ämne vi som ska tänka är intressant på när det och gäller spännande våra inte matvanor. bara för diabetiker Ett ämne som utan är för intressant alla som och är måna spännande om sin inte hälsa. bara I för pausen diabetiker finns utan det möjlighet för alla som att är träffa måna om sin hälsa. Diabetessköterska I pausen finns det Margaretha möjlighet att Tendell träffa som svarar på Diabetessköterska frågor om aktuella Margaretha hjälpmedel. Tendell som svarar på frågor om aktuella hjälpmedel. Program: Kl Anette Nyman. Kl Paus. Vi bjuder på frukt. Kl Agneta Tjäder. Program: Program: Kl Samtal om vårdvalet. Kl Samtal Hjördis om Fohrman vårdvalet. och Stig Attvall Kl Hjördis Paus. Fohrman Vi bjuder och på Stig frukt Attvall Kl. Kl Paus. Eva Vi Olausson bjuder på talar frukt om bra mat för alla Kl Eva Olausson talar om bra mat för alla Fri entré! Ingen föranmälan behövs. Temakvällen genomförs med stöd av Novo Nordisk Scandinavia AB, Bayer Health Care samt ABF. Fri entré! Ingen Fri föranmälan entré! behövs. Temakvällen Ingen föranmälan genomförs behövs. med stöd av Novo Temakvällen Nordisk Scandinavia genomförs AB samt med stöd Bayer av Health Care Novo Nordisk Scandinavia AB samt Bayer Health Care 12 Diabetes Bladet Nr

13 Malin Axelsson, Olivia Fridén och Josefine Drottz Går omvårdnadsprogrammet Malin Axelsson, Olivia Fridén och Josefine Drottz går sista året på omvårdnadsprogrammet på Krokslättsgymnasiet. De läser till undersköterska. När det var dags för klassens projektarbete bestämde de sig för att ordna en träff för ungdomar med diabetes. En träff där man lagade mat, hade kul och fick nya kompisar. I utbildningen ingår diabeteskunskap och Josefine har dessutom diabetes sedan många år. Så valet av projektarbete var inte så långsökt. På skolan fick de positiv respons. Inte minst av sin klassföreståndare Magnus Sjöberg. - Det var lite krångligt att hitta sponsorer men det ordnade sig till slut, säger Malin. Vi fick låna Askims församlingshem med ett fint kök gratis och Göteborgs Diabetesförening sponsrade maten. Diabetesföreningen hjälpte också till med att skicka ut brev med inbjudan. Man vände sig till ungdomar i åldern 12 till 15 år Tre tjejer och två killar anmälde sig. De kände inte varandra innan men fick bra kontakt direkt. Några av dem upptäckte att de hade träffats tidigare på ett diabetesläger. De bytte adresser och planerade att träffas igen. - Alla tyckte det var roligt att träffa andra i samma ålder och laga mat tillsammans. Det är skönt att umgås med andra med diabetes ibland. Sådana som vet vad sjukdomen innebär utan att man behöver förklara, säger Josefine. Malin, Olivia och Josefine hade kollat på nätet efter bra menyer. Tre gånger träffades gruppen och varje gång tillagades huvudrätt och efterrätt. Man delades in i smågrupper och sedan turades de om med de olika uppgifterna. - Syftet var ju att ungdomarna skulle få träffa andra med diabetes och utbyta erfarenheter förutom att laga mat, säger Olivia. Därför hade vi också tid för att prata och spela spel. C.Ö. Bilder: Josefine Drottz. Oskar och Alexander lagar mat under överinseende av fröken Olivia medan Malin kollar grytan på spisen. Oskar och Olivia har fått dagens efterrätt, blåbärspaj, på sin lott. Linda. Sara och Kajsa hjälps åt att göra rotfruktsgratäng och en spännande variant av den obligatoriska salladen. Diabetes Bladet Nr

14 BUs SIDaN och hungrig. Flera av mina kompisar Min dag Lamm är gulliga. Hej, jag heter Molly och bor i Björkekärr i Göteborg. Jag har bott i samma röda radhus sedan jag föddes den 20 mars Nu har jag fyllt 9 år. Vi firade min födelsedag i två dagar. Först hemma med släkt och grannar. Sedan hade jag ett bowlingkalas med mina jämnåriga kompisar och min lillasyster. Discobowling är som ett idrottspass. Man blir törstig hade nog gärna sett en vuxenportion på tallriken istället för den barnhamburgare som serverades. Min blodsockermätare visade 3.1 Mmol när vi satte oss vid bordet för att äta och att jag var låg kände jag ju själv. Man måste alltid mäta innan man äter för att kunna beräkna rätt insulindos. Efter bowlingen provade jag lite Fanta eftersom det innehåller socker som behövs när man är låg. Annars när jag är låg brukar jag få fruktjuice eller mjölk. Är vi utomhus och inte har någon dricka med oss får jag äta druvsockertabletter. Sen måste jag äta en smörgås om det inte är dags för lunch eller middag förstås. Sedan jag var 4 år har jag haft Diabetes typ 1 och tar varje dag minst 6 blodprov och minst 7 sprutor med insulin. Det blir massor med nålstick. Oftast tycker inte jag det gör ont men ibland sticker någon på fel sätt eller ställe. Då blir jag ledsen och faktiskt lite arg ibland. Man måste ta tag så det blir en liten kudde att sticka i. Sen finns det nerver och blodådror som inte syns utanpå huden, träffar man fel gör det ont fast man försökt hålla rätt. Tur att det inte händer så ofta. Hamburgarna var glutenfria. I alla fall två stycken. Jag har en kompis som har Diabetes typ 1 och är glutenintolerant precis som jag. Glutenintolerant heter också Celiaki och det betyder att jag inte tål vanligt bröd eller annan mat som innehåller sädeslagen vete, råg och korn. Havre innehåller inte gluten, därför kan jag äta t.ex. havregrynsgröt till frukost. Alla maträtter kan lagas som glutenfria. Men ibland tycker jag att något bröd ser extra gott ut. Då hade jag önskat att jag kunde smaka allt bröd, inte bra glutenfritt. Det dröjde ett år efter det att jag fått min Diabetesdiagnos tills det att läkaren på barnsjukhuset såg att jag var glutenintolerant också. Då hade de tagit en massa blodprover och gjort en undersökning med en slang ner i min mage. Jag minns inte så mycket för jag var bara 5 år gammal. Efter bowlingkalaset åkte jag med en kompis hem. Vi har känt varandra sedan vi låg i magen brukar mamma säga. Våra föräldrar var vänner redan innan vi föddes. När jag är hos en kompis eller mormor kan jag mäta mitt blodsocker själv. Om vi ska äta ringer jag hem och mamma eller pappa bestämmer hur 14 Diabetes Bladet Nr

15 KALENDARIUM FÖR BARN- OCH UNGDOMSGRUPPEN 30 maj Brännboll i Slottsskogen. Vi träffas utanför Björngårdsvillan klockan Var och en tar med sig fika. Regnar det så ställer vi in. Anmäl ditt deltagande till kansliet. Lämna gärna din adress så får du besked direkt om vi tvingas ställa in. Anmäl dig till för att snabbt få information om nytillkomna aktiviteter. Jag gillar att spela cello Min lillasyster och jag fixar födelsedagstårtan Hundar är mina favoritdjur. mycket insulin jag ska ge mig själv med insulinsprutan. Men i skolan har mina fröknar koll på när jag ska mäta och hur mycket insulin jag ska ta. Det beror på vilket blodsockervärde jag har innan maten och hur hungrig jag känner mig. Efter sommarlovet ska jag börja i 3:an. Då får jag nya lärare och fritidspersonal. Jag, mamma och pappa måste träffa dem innan höstterminen börjar för att lära dem vad Diabetes typ 1 är. Sedan får de gå på kurs på barnsjukhuset också. Den ena dagen är ju inte den andra lik och därför måste mina lärare känna till vad som händer i min kropp fast det inte syns utanpå. Min läkare på Diabetesmottagningen på barnsjukhuset har berättat att jag och mina föräldrar måste kunna mer om min Diabetes än en vanlig läkare kan. Men mamma och pappa är inte med mig i skolan, där tar mina lärare hand om mig. I min klass är vi 3 som har Diabetes typ 1. Det är en F-2:a med barn från förskoleklass upp till 2:an i samma klass. När jag börjar 3:an i höst blir det bara jag som har Diabetes i klassen igen. Vad gör jag annars om dagarna? Jo, jag gillar att leka med kompisar och min lillasyster, att simma, både i pool och i sjön eller havet när det är sommar, läsa böcker, att rita och pyssla. Djur gillar jag också, nästan alla djur. Men det jag önskar mig mest är ett husdjur, speciellt en hund. Mamma och pappa är oroliga för att vi inte är hemma tillräckligt mycket för att kunna ta hand om en hund. Men jag tror att det skulle gå bra. Mormor och jag har till och med varit på hundmässa och tittat på massor av söta hundar och läst om olika hundraser. När jag blir stor vill jag gärna jobba på ett hunddagis eller som mode stylist. Två gånger i veckan spelar jag cello, det har jag gjort i 4 terminer nu. Vi har ganska många konserter också. Då spelar jag med cellister och violinister från kulturskolan, både nybörjare och äldre ända upp till årskurs 9. På söndagarna tränar jag friidrott med SAIK (Sävedalens AIK). Min mamma har bett mig göra en lista med vad jag tycker är det bästa och sämsta med att ha Diabetes typ 1. Det bästa är: att man får åka på läger. att man får gå till Diabetsmottagningen och ta prover (för då får man välja en leksak). att man får saft och macka när man är låg. att det finns blodsockermätare och insulin. och det bästa som kan hända i framtiden är att man hittar en medicin mot Diabetes. Det sämsta är: att man inte får äta så mycket godis. att man behöver ta blodsocker och insulin. att det inte finns någon medicin som botar Diabetes (än så länge). och det sämsta som kunde hända vore om: insulin och blodsockermätarna tog slut. man kunde få Diabetes typ 2 när man redan hade typ 1. det skulle smitta. Diabetes Bladet Nr

16 Recept Matbestyren är enklare på sommaren. Och maten nyttigare. Om man väljer mycket fisk och grönsaker förstås. Fisk inlagd med vinäger eller ättika är rena hälsokosten. Sockret i inläggningen är inget problem för oss med diabetes eftersom det får sällskap av ättika/vinäger. Försök att äta ett par bitar inlagd sill varje dag så får du i dig den dagliga dosen av Omega 3. Monica Ullbrandt har skickat in några favoritrecept från det danska köket. Eftersom sommarmatlagningen ska vara enkel har jag ur de danska kokböckerna valt pasta med blåmusslor. Det åt jag en gång i Italien. Det var jättegott - och jättedyrt. Minst lika gott och mycket billigare blir det när man lagar det själv hemma. Blåmusslor kan man köpa i fiskaffären eller plocka i havet. Innan du äter blåmusslor du plockat själv så ring och kolla med Fröken Mussla på telefon Där får du veta, av en automatisk telefonsvarare, om det går an att äta vilda blåmusslor. Det varierar vecka från vecka. Garanterat säkert och enklare (men inte lika roligt) är förstås att köpa odlade blåmusslor i fiskaffären. n Gympa Skicka gärna in ditt eller dina egna favoritrecept. Vardagsmat eller till fest. Alla bidrag är välkomna. Skriv till kansliet eller maila: Trots halkan kom sju personer den 4 mars för att ta del av kvällens gympa. Katarina Hesselgren, som är personlig tränare, började med att ta upp en massa frågor som alla ledde till samma svar: Vad är det som tar minuter per dag och som ger jämnare blodsocker, sitter i upp till 24 timmar, håller kroppen och knoppen igång, är väderoberoende, ger bättre sömn, stärker skelett och muskulatur, hjälper en att undvika följdsjukdomar och hålla vikten, ger energi i vardagen, passar även med oregelbundna arbetstider? Svaret på alla frågorna är: Träning som man kan utföra i hemmet eller på en ledig stund på jobbet. Som diabetiker är det ju alltid viktigt att ha en dialog med sin läkare, så också innan man börjar träna. Det är nödvändigt att veta hur träningen påverkar ens blodsocker 4 port. 1 kg blåmusslor 400 g spagetti 2 vitlöksklyftor 1 bunt persilja och hur man skall äta innan och efter träning. I början är det viktigt att ta det lugnt, träna i fem minuter sedan vila. Håll på i minuter till en början. Öka sedan träningsdosen till 45 minuter. Tänk på att man även får räkna med den korta promenaden till och från spårvagnen och naturligtvis syresättarpromenaden på lunchen. Sen gav Katarina ett flertal exempel på övningar man kan göra hemma. Medlemmarna fick prova på Plankan, Knästående diagonallyft och många andra stärkande och roliga övningar. Faktum är att deltagarna blev så nöjda att vi beslutade att bjuda in Katarina till hösten igen (26 augusti). Då skall hon lära oss att träna med hjälp av gummiband. n 2 matskedar olivolja 2 dl vitt vin rivet skal av 1/2 citron 1/4 tsk chilipulver salt och peppar Skölj musslorna flera gånger i kallt vatten. Knacka på de musslor som inte har stängt sig. Om de inte stänger sig efter ett par minuter så kassera dem. Koka spagettin efter anvisningar på paketet - minus två minuter. Värm oljan i en stor panna och fräs de tunt skivade vitlöksklyftorna i sekunder utan att de blir bruna. Tillsätt musslor, grovhackad persilja, citronskal, chili och vitt vin. Koka i fem minuter. (Släng de musslor som inte öppnat sig när du kokat dem.) Häll den nästan färdigkokta pastan i ett durkslag. Låt rinna av innan du lägger tillbaks den i kastrullen. Tillsätt musslorna i sina skal och såsen. Låt allt koka i två minuter. Tillsätt 1 matsked olivolja och smaka av med salt och peppar. Tillbehör: En stor skål grönsallad. NILS BURHOLM SPAGETTI MED BLÅMUSSLOR, VITT VIN OCH VITLÖK Alla vill inte gå till gym för att få sin dagliga dos av fysisk aktivitet. Katarina Hesselgren lärde oss att göra en massa enkla men effektiva rörelser som vi kan göra hemma. 16 Diabetes Bladet Nr

17 Josefine Drottz MIN DIABETES GÖTEBORGS DIABETESFÖRENING har drygt medlemmar. Det finns cirka diabetiker i Göteborgsområdet. HJÄLP OSS ATT SPRIDA INFORMATION OM FÖRENINGEN! DU FÅR EN BIOBILJET T FÖR VAR JE VÄRVAD MEDLEM. Det kostar bara 290 kronor/år att vara me dle m och då får du års pre num erationer av tidning arna Diabetes och DiabetesBladet samt möjlighet att gå på före läsningar, studiecirklar och andra aktiviteter för såväl vuxna som barn. Det finns även en föräldragrupp. Meddela vårt kansli när du värvat en ny medlem så att vi kan skicka dig en biobiljett. TI LL NYINSJ U KNADE DIAB ETIKER Behöver du någon att sam tala egen lång erfarenhet av att med som har leva ett bra liv med diabetes. Kontakta i så fall Göteborgs Diabetesförening för att få en egen mentor som kan hjälpa dig med många frågor och din oro. Vi kan dock inte hjä medicinska råd. Dessa ska lpa dig med din läkare och diabetessköterska bistå dig med. Vi finns på Bomgatan 7 i Göteborg. Telefon: E-post: hem.se Hemsida: g.se Jag heter Josefine Drottz och är arton år. Diabetes har varit en del av min vardag sedan jag var fyra år. Till en början var sjukdomen ingen stor förändring för mig, det var större för min omgivning. Den stora skillnaden i mitt liv kom när jag fyllde fjorton år. Då fick jag insulinpump istället för sprutor. En ny värld öppnade sig. Jag har alltid haft bra sockervärden och har aldrig känt mig hindrad att göra något bara för att jag har en sjukdom, men människor i min omgivning har varit oroliga över vad jag äter och haft synpunkter på vad som är rätt och fel. Något som de slutade upp med när jag fick pump. Varför vet jag inte. Kanske för att jag då kunde hänvisa till jag skulle ta mer insulin med hjälp av pumpen, eller för att jag hade blivit tonåring och ansåg att jag kunde ta hand om mig själv. Svaret får jag inte, men den höstdag när jag fick pump försvann ängsligheten hos mina nära och kära, vilket var en lättnad för mig. Det var när jag började i högstadiet som jag för första gången såg diabetes som ett hinder. Elever gav mig nyfikna blickar när jag plockade fram den spruta som jag var tvungen att ta. Många av dem frågade vad jag sysslade med. Att slippa att förklara var en frihet som har levt kvar. Det var inte så att jag bytte vänner och fick ett bättre blodsockervärde utan omvärlden lät bli att fråga saker. De som vet att jag är diabetiker är de som behöver veta det, resten av människorna som jag möter i min vardag har inte med det att göra. Jag vill bli accepterad för den jag är, vilket kan leda till att jag tycker att det är jobbigt att säga till nyvunna vänner att jag har sjukdomen. Rädslan att de ska vända på klacken och gå är alltför överhängande. De kanske inte vet vad diabetes är och att inte veta något är skrämmande, vilket leder till att jag blir skrämmande. Viktigt att påpeka är att jag aldrig glömmer att jag är diabetiker. Skulle jag för någon dag inte orka med min sjukdom skulle jag få ketoner och bli sjuk. Att drabbas av syraförgiftning skrämde för några år sedan vettet ur mig. Jag hade hört att det var vanligare att få ketoner då man hade pump än sprutor, vilket var en av anledningarna till att jag väntade tio år med att skaffa pump. En annan faktor var att jag trodde att pumpen skulle synas på stranden och att folk då skulle stirra. Dock tror jag att den största anledningen var att jag var för bekväm för att orka göra något åt min situation. Att jag inte vågade testa något nytt och att jag inte orkade ändra på min vardag som jag redan var nöjd med. Hur skulle jag kunna veta att livet skulle bli ännu bättre innan jag hade facit i hand?! Dessutom har jag alltid tyckt att kost och motion är både viktigt och roligt, och att inte veta hur jag skulle göra när jag tränade var en stor rädsla som jag hade, jag visste inte att det bara var att koppla ur pumpen när jag gjorde saker då jag inte kunde ha den inkopplad. Insulinpumpen har för mig inneburit att jag kan vara mer fri och därmed mindre bunden till min diabetes. Jag behöver äta regelbundet och inte äta för mycket socker, men om jag inte äter mycket till frukost eller inte vill äta kvällsmat underlättar pumpen mycket. Jag tycker även att jag kan känna större trygghet med den då den larmar om något skulle vara fel. Med hjälp av pumpen kan jag leva ett nästintill normalt liv, inte ett liv som bara kretsar runt min sjukdom. Livet har sina upp- och nedgångar, men jag har nu bestämt mig för att våga ta steget och göra det som jag vill. Nästa år ska jag ut på en långresa, mest för att jag har hört att det ska vara krångligt att backpacka med insulin och värme. I skrivande stund blir jag bara mer och mer motiverad att göra det jag vill. Inte för att jag måste, utan för att bevisa för mig själv att jag kan göra det, att jag aldrig ska ge upp och att jag ska trotsa de hinder som finns i livet. Alla människor får hinder på den väg de vill gå. De kan välja att vända och ge upp eller så kan de brottas med dem och komma vidare. Det sista är min plan. Att ständigt bli bättre, nå högre höjder och komma vidare i livet är något som nästan alla strävar efter. Dock tror jag att livet är mer än så. Jag tycker att det är viktigt att gilla läget, göra saker som man vill göra och rent av älska sin vardag. Det är här som sjukdomen kommer in. Jag fick en gång en fråga som löd: kan du vara nöjd över ditt liv när du har så många begränsningar? Ska jag vara riktigt ärlig hade den tanken aldrig slagit mig. Jag har alltid hängt på mina vänner, de har anpassat sig och deras familjer vräkte inte i dem glass när vi var små, såvida den inte var osötad. Jag tror att man själv har ansvar för sina val i livet, och att det bara är man själv som kan ändra på dem. Så diabetiker det är upp till er; Antingen så låter ni de hinder som finns stoppa er eller så tar ni i tu med dem. Väljer ni det senare alternativet kommer vi att gå samma väg. Bry er inte om vad omgivningen tror utan våga trotsa, och gör det rejält! n Diabetes Bladet Nr

18 Fråga Ammie Maila in dina frågor eller erfarenheter till kansliet så vidarebefordrar vi till Ammie. Vi vill gärna att du lämnar namn och adress men du får givetvis framträda under signatur om du så önskar. Påsken firade vi med att besöka Borås Djurpark tillsammans med en barndomsvän från England och hennes två pojkar. Två mammor som slet på ryggsäckar, jagade barn och försökte hålla oss varma i snålblåsten. Det var en underbar dag, kallt - visst, men barnen var lyckliga och efter en lång vinter inne kändes det befriande att äntligen få vara ute en låång dag i frisk luft. Under dagen smååts det en del. Ett mellanmål hit, en kaka dit, en missbedömd lunch - hur lätt är det att välja rätt när man väljer mellan kebabtallrik, korv med (pulver)mos eller grillad Chiabatta? Jag valde den tunga Chiabattan och en värmande kopp kaffe och insåg rätt fort att jag inte hade en aning om hur jag skulle dosera min bolusdos. En vanlig dos %? Så blev det. När jag någon timme senare testade mitt socker låg jag som rätt väntat för högt, närmare 20, och "duttade" på av bara farten. Jag blir oftast inte så påverkad av höga nivåer om de är "självförvållade" av fel mat vid enstaka tillfällen. Så jag mådde rätt bra när vi resten av eftermiddagen skuttade runt och hejade på apungar, sälar som utförde en frivillig show till vår stora förtjusning och balanserade på 'inte-nudda-marken-banan'. När vi så skulle köra hemåt, fortfarande hög, 'duttar' jag på igen varpå min väninna tittar rätt allvarligt på mig. Hon stänger bildörrarna om barnen och frågar mig med rätt stor pondus -"Ammie, har du en boyfriend vid sidan av? Jag ser ju hur du håller på med din mobil, läser och skickar sms hela tiden, jag fattar inte, VAD håller du på med?!" HAHA! Vad säger man till det?! Hon hade under hela eftermiddagen trott att jag smsat när jag i själva verket kollat blodsocker och mixtrat med min pump! Så komiskt, och så lärorikt! Min bästa vän, som bryr sig om mig innerligt och varit med mig i allvarliga känningar och som har rätt bra förståelse för min situation, glömde att jag hade diabetes för en eftermiddag och "såg" det hon förväntade sig. Inte konstigt att vi människor missförstår varandra! Och sockret då? Jo, väl hemma åt jag en bra, balanserad middag, drack ett glas vin och tog en vanlig bolusdos. Landade ner på ett bra värde och somnade lycklig efter en härlig dag med barn och min bästa vän. Jag tackar för frågorna jag får, och vill gärna ha fler. Skriv gärna till mig och dela med er av era erfarenheter av idrott, träning och vardagsmotion. Vi har ju så mycket att lära av varandra! n En mysig vår till er alla! Ammie Blommande syrener, körsbärsträd, liljekonvaljer Lägg till långa ljusa ljumma kvällar. Inte vill man väl vara inomhus nu. Även om semestern inte har börjat än så känns det som om man har lite extra ledig tid. Ett alldeles utmärkt tillfälle att botanisera bland det spännande utbud av roliga och lagom ansträngande aktiviteter som finns i närheten. Båda på dagtid och kvällstid. Du som har dator går in på Därifrån kan du knappa dig vidare till hälsotek och hälsodiskar i Göteborg, Mölndal, Härryda och Partille. Här är ett axplock av aktiviteter för dig som känner för att röra på dig lite mer: Varje måndag och onsdag hela sommaren arrangerar Korpen utomhusgympa i Skatås. Från och med den 31 maj till den 18 augusti, med start klockan mitt ute på den stora gräsplanen, kan man bättra på sin kondition HELT GRATIS. Lämpligt för alla åldrar. Hälsoteket i Kortedala/Bergsjön har aktiviteter måndag till torsdag varje vecka under sommaren: Måndagar Promenad i Kortedala Tisdagar Sitt/Kom-i-gång-gympa i Kortedala Tisdagar Cirkelgym i Geråshallen i Bergsjön Onsdagar Promenad i Geråshallen i Bergsjön Onsdagar Lättgympa i Geråshallen i Bergsjön Torsdagar KMT-gympa i Sandeklevshallen i Bergsjön Hälsodisken i Partille meddelar att man har flera aktiviteter under sommaren. I Partilles Kultur- och fritidsguide får man bland annat tips om vandringsleder, badplatser och cykelleder. Hälsoteket i Angered har en mängd aktiviteter fram till midsommar. Barnvagnspromenad (tisdagar), Funkisgympa (onsdagar), Grounding, jordnära grundrörelser för hela kroppen till afrikanska rytmer (tisdagar), Juju (måndagar och torsdagar), Komigånggympa (tisdagar och onsdagar), Promenadgrupp (måndagar och onsdagar), StressBalance tisdagar), Träning på utegymmet (måndagar). Kontakta Hälsoteket i Angered för besked om lokal och tid. Hälsodisken i Härryda har ett samarbete med OK Landehov. I sommar kan man få lära sig att orientera på en enkel nivå - till fots eller med cykel. 18 Diabetes Bladet Nr

19 Fråga: Hej Ammie! Jag funderar över hur länge måltidsinsulinet verkar. Om man äter en måltid och någon gång ska plussa på en efterrätt, ska man helst äta den direkt på maten för att dra nytta av insulinet eller spelar det ingen roll om man 'låter maten sjunka' och tar efterrätten senare? Vilket är bäst, hur ska man tänka. Skippa efterrätten är förstås bäst, men ibland. Undrar En typ 2:a Svar: Hej på dig "en typ 2:a"! Att det är gott med efterrätt håller nog de flesta med om och är ingenting vi skall försaka oss pga vår diabetes. Vi blir bjudna på middagar, och trots att vår omgivning ofta vet om att vi har diabetes bjuds vi ibland på söta och feta delikatesser. Ibland bjuds en riskaka istället. Eller möts av påståendet som är vinklat som en fråga "det där får väl inte du äta?" Allt är rätt och allt blir lätt fel. Våra vänner och vår familj vill oss bara väl, även om resultatet ibland blir att man känner sig ifrågasatt och malplacerad där man sitter och suger på sin torra riskaka för att vara artig. Vårt värde för stunden accepterar inte alltid utsvävningar ner i en smarrig glassbägare. Att vi blir tvungna att anpassa vad vi äter hör till vår vardag och så även efterrätten. Det kan vara svårt för omgivningen att förstå att det som ena dagen var ok, är fel den nästa. Men så är det. Vi avgör själva när vi kan och vill äta, vi har rätt att tacka nej utan att för den sakens skull uppfattas som otacksamma. Din fråga är väsentlig. Enligt "regelboken" ligger ett snabbverkande insulin kvar mellan 2-4 timmar. Min erfarenhet är att det beror på. Rör du på dig innan eller efter måltiden? Att öka cirkulationen då bolusen är som mest verksam tycker jag har en "turboeffekt" och gör insulinet mer verksamt. Så en dans eller två mellan huvudrätten och desserten skadar inte... Som svar på din fråga rekommenderar jag att äta efterrätten nära måltiden av den anledningen att maten i sig gör att kolhydratupptaget från efterrätten bromsas upp och man minskar risken för stora svängningar. Rent generellt är det enklare att dosera en söt efterrätt än en fet då de tenderar att spöka t.o.m en bit in i natten. Om du doserar en eller två gånger har mindre betydelse men det kan vara svårt att innan måltiden veta när efterrätten kommer in och hur stor den är. Jag själv ger mig insulin till maten först och efterrätten när den serveras, jag vill inte känna mig tvungen att äta mer om jag inte vill. Stickstället, om du använder penna, påverkar också. Man brukar säga att magen är snabbast medan sätet och låret har en långsammare verkan. Insulinets effekt påverkas inte av vad du äter men blodsockret rör sig upp och ner olika beroende på matens innehåll. Jag tycker att du skall ta upp frågan med din diabetessköterska för att även höra hennes råd. Mina råd är inte medicinska utan enbart baserade på upplevelser och erfarenhet. Lycka till och njut av de efterrätter du väljer! Ammie Hälsoteket i Väster har sommaraktiviteter mellan den 14 juni och 8 juli: - Stavgång måndagar och onsdagar kl Man träffas vid Mandolingatan 43 (nedanför Frölunda Kulturhus). Stavar finns att låna. - Balans & styrka måndagar samt torsdagar Lokal: Stora salen i Frölunda Kulturhus. - Dessutom: lättgympa för kvinnor (håller på till och med den 1 juli). Torsdagar Lokal: kvadratmeter (nedanför Kulturhuset). Vid oklarheter: ring 031 / eller fråga i receptionen inne i Frölunda Kulturhus. Vill du veta mer om de olika aktiviteterna och saknar dator så går det bra att ringa: Hälsolots Centrum, Linnéstaden och Majorna tfn Hälsoteket Angered tfn Hälsoteket Väster tfn Hälsoteket Bergsjön och Kortedala tfn Hälsoteket Örgryte och Härlanda*) tfn Hälsodisken Hisingen tfn Hälsodisken Mölndal*) tfn Hälsodisken Partille tfn Hälsodisken Härryda tfn *) Inga aktiviteter under högsommaren. FaR betyder fysisk aktivitet på recept. Ett FaR kan du få på din vårdcentral eller på sjukhus. Där får du hjälp att hitta en motionsform som passar just dig. Du får också anvisning om plats att utföra motionen på. Under 2008 utfärdades FaR i VG-regionen. I FaRs Aktivitetskatalog för centrum och väster finns massor av förslag på bra och roliga aktiviteter. Alltifrån qi gong, vattengympa och gymnastik till dans, boule, styrketräning och promenader. Gillar du att flanera i stan så finns det en utmärkt bok Stadsvandra på egen hand att köpa för 20 kronor på bland annat biblioteken *). Med boken i hand kan du göra tolv olika vandringar i Göteborg. Förutom kartor finns en mängd intressanta platser med spännande historia beskrivna. *) Stadsbiblioteket, Guldhedens Bibliotek, Majornas Bibliotek samt Linnéstadens Bibliotek. Diabetes Bladet Nr

20

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Celiakinytt NUMMER 2 2014. Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa!

Celiakinytt NUMMER 2 2014. Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa! Celiakinytt NUMMER 2 2014 Bussen fylld av gula kassar på vår Ullaredsresa! INNEHÅLL/ NUMMER 1 Innehåll 3 KOMMANDE AKTIVITET ICA veteranernas handelsbod 4 KOMMANDE AKTIVITET Julbak för hela familjen 5 AKTUELL

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD

FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD FÖR PERSONER MED DIABETES DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD DIABETES OCH FOTVÅRD Det är mycket viktigt för en diabetiker att ta hand om sin personliga hälsa. Speciellt måste fötternas välstånd

Läs mer

Nivå 1 ANKOMST. Har du bagage? Ja, jag har en ryggsäck och en stor väska. Ok, Jag tar väskan och du tar ryggsäcken, okay?

Nivå 1 ANKOMST. Har du bagage? Ja, jag har en ryggsäck och en stor väska. Ok, Jag tar väskan och du tar ryggsäcken, okay? Nivå 1 ANKOMST Hej! Är du Sandra? Ja, det är jag. Och du är du Erik? Ja, äntligen. Hur mår du? Bra tack, och du? Bra, tack. Och resan. Gick den bra? Inte illa Jag är ganska trött och jag är törstig Det

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2015 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2015 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2015 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Question 1, Text 1 Välkommen

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Passalbladet November 2013

Passalbladet November 2013 Passalbladet November 2013 Månadens recept Hej på er alla Passalare! Pumpasoppa Nu har jag, Lena, fått äran att skriva här i Passalbladet. Jag vill uppmärksamma er alla på att Passal har fått en ny hemsida.

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst.

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst. Adress Hjärt- och Lungsjukas Förening i Lund MO Vårvädersvägen 4 D 22227 Lund Expeditionstid onsdag 10.00 12.00 Telefon 046 211 49 90 E-post info@lund.hjart-lung.se PlusGiro 13 58 61 3 Kontakt Eva Sjödahl

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Namn: Postadress: Telefon hem: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Familj: Din längd:

Namn: Postadress: Telefon hem: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Familj: Din längd: Personnr: -- Dagens datum: Namn: Postadress: Postnummer: Telefon hem: Postort: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Sjukskriven Nej Ja, på % Arbetslös Nej Ja, på % Familj: Din längd: Dina tidigare deltagande

Läs mer

Hälsoteket i Angered

Hälsoteket i Angered A K T I V I T E T S P R O G R A M VI N T E R Hälsoteket i Angered 27 Januari 28 Maj 204 VÅ R H Ö S T S O M M A R Vi som jobbar på Hälsoteket Drop-in hälsa och FaR (Fysisk aktivitet på recept) Emma Helena

Läs mer

DHR ÄNGELHOLM. NR. 2. 2012. Informationsblad om det som händer i föreningen. kurser, fester, resor och andra aktiviteter.

DHR ÄNGELHOLM. NR. 2. 2012. Informationsblad om det som händer i föreningen. kurser, fester, resor och andra aktiviteter. DHR ÄNGELHOLM. NR. 2. 2012 Informationsblad om det som händer i föreningen. kurser, fester, resor och andra aktiviteter. DHR ÄNGELHOLM. BRUKSGATAN 5. 26233 ÄNGELHOLM. MOBIL. 070 5818051 ORGANISATIONSNR:

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Fina fötter. - förebyggande fotvård Fina fötter - förebyggande fotvård Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Telefon: 08-564 82 1 00, Fax: 08-564 821 39 Pg: 481 31 35-3, Bg: 332-4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text:

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 16. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 16. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 16. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 16. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 6 Recept Potatis/ris/pasta pkt pasta Hej! Vi inleder denna aprilvecka med en riktigt snabb pastarätt med milda goda edamamebönor, även kallat sojabönor. Edamamebönan härstammar från Östasien och

Läs mer

Vad gör ni den 26:e till 30:e september?

Vad gör ni den 26:e till 30:e september? Vad gör ni den 26:e till 30:e september? För en tid sedan träffade jag Claes Claesson, f.d. mycket erkänd krögare i Karlstad, som numera tillsammans med hustrun Titti bl.a. arrangerar Njutningsresor se

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 9 Recept Potatis/ris/pasta förp pasta förp quinoa Hej! Broccoligratäng med fejkon får inleda denna vintervecka. Fejkon är ett vegetariskt alternativ till bacon och passar prefekt i

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram fläskkotlett Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Stekta lax med het majs- och zucchinisallad får

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

RTP-Malmö www.malmo.rtp.se

RTP-Malmö www.malmo.rtp.se 1 RTP-Malmö www.malmo.rtp.se Verksamheten fjärde kvartalet 2004 Ordförande har ordet Hej på Er igen! Jag får börja med att ta tillbaka mina ord om sommaren. Hur som helst blev den bra mot slutet. Jag tog

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Klara, färdiga, träna!

Klara, färdiga, träna! TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer.

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer. Viktor Westerlind, Årets Kock 2009 Tävlingsuppgift 2: Naturlighet möter teknik, 4 portioner Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm RÖDING REGNBÅGE umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm Varsågod! Umlax vill tillsammans med kocken Markus Löfgren ge dig en god och enkel anledning att tillaga och

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. www.bjuv.se/jorden TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. www.bjuv.se/jorden TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486 VÄLKOMMEN TILL JORDEN TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486 ADRESS: Storgatan 46 267 76 Ekeby JORDENS UTEFÖRSKOLA HEMSIDA: www.bjuv.se/jorden JORDENS GRUNDIDÉ Att uppleva och utforska

Läs mer

Uddevalla Motorbåtsklubb

Uddevalla Motorbåtsklubb Här hittar du oss Klubblokalen ligger på Föreningsgatan 7 451 52 Uddevalla Telefon: 0727 22 23 23 E-Post: umk@uamotorbatsklubb.com MIDSOMMAR PÅ HOLMEN AktiviteterSkapad av Annika 2011-06-30 21:15:05 Midsommar

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer