»svenska kyrkans kommunikationsplattform: kärnvärden, kommunikationsvision och kommunikationslöfte«

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "»svenska kyrkans kommunikationsplattform: kärnvärden, kommunikationsvision och kommunikationslöfte«"

Transkript

1

2

3 »svenska kyrkans kommunikationsplattform: kärnvärden, kommunikationsvision och kommunikationslöfte«[sedan hösten 2002 pågår ett arbete med att ta fram tydligare riktlinjer för kommunikationsarbetet för Svenska kyrkan på nationell nivå. I arbetet ingår att ta fram en gemensam kommunikationsplattform, kommunikationspolicy, kommunikationsstrategi och kommunikationsplan samt en visuell strategi. Styrdokumenten är bindande för nationell nivå och erbjuds övriga nivåer. De närmaste sidorna innehåller kommunikationsplattformen som ska ge riktning och inspiration för vårt arbete.]

4 svenska kyrkans kommunikationsplattform. kärnvärde: närvaro Guds närvaro i världen föregår allt annat. Det är i Gud som vi lever, rör oss och är till. Kyrkans uppdrag är att ge rum för den närvaron i livets alla skeden. Svenska kyrkan vill vara en följeslagare både i vardagen och vid gudstjänster och högtider som dop, konfirmation, vigsel och begrav-

5 ning. Svenska kyrkan vill erbjuda möjligheter till stöd, eftertanke, engagemang och tro. Svenska kyrkan vill vara nära glädjen och nära sorgen, nära livets Gud. Svenska kyrkan finns i hela Sverige med sina församlingar och sina kyrkor, och är en del av den världsvida kyrkan. [Svenska kyrkan har församlingar i Sverige. Det fi nns 40 församlingar i andra länder och verksamhet på ytterligare 80 platser världen över. Under 2004 fi rades närmare en halv miljon gudstjänster. Mer än 20 miljoner människor deltog, många av dem vid dop, konfi rmation, vigsel och begravning. Konfi rmandläger, öppen förskola, hembesök och själavårdssamtal är några exempel på verksamheter som församlingarna har, och hundratusen människor sjunger i kyrkans körer.]

6 svenska kyrkans kommunikationsplattform. kärnvärde: öppenhet Svenska kyrkan vill vara en öppen folkkyrka som välkomnar var och en som söker sig till henne. Troende, sökare eller tvivlare, medlem eller icke medlem Svenska kyrkan vill vara öppen för alla. Svenska kyrkan vill vara öppen för eftertanke, stillhet och samtal kring liv, tro och tvivel. Svenska kyrkan vill ge rum för möten med Gud och med den som tydligast

7 låter oss ana vem Gud är, Jesus Kristus. Svenska kyrkan vill vara en lyhörd kyrka som vågar vara ärlig kring trons villkor i samtiden. Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Alla kan vara med och påverka och det finns rum för många olika sätt att ta ansvar för sin tro. [Till Svenska kyrkan är alla välkomna. Åtta av tio svenskar är medlemmar i Svenska kyrkan. Om vi är många får vi större möjligheter. Medlemmarna kan i direkta val påverka hur kyrkan ska styras. Svenska kyrkan vill vara öppen mot andra trossamfund och religioner. Medlemmarna bekostar verksamheten ge men samt genom kyrkoavgiften. Nästan hela avgiften går till församlingens arbete och kyrko byggnader.]

8 svenska kyrkans kommunikationsplattform. kärnvärde: hopp Svenska kyrkan vill inspirera till framtidstro i både ljusa och mörka stunder. Varje människa är skapad till Guds avbild och har rätt till ett värdigt liv. Kyrkan vill bidra till att var och en kan få uppleva sitt liv som meningsfullt. Kyrkan vill ge rum för den tillit som gör det möjligt att orka leva och det hopp

9 som kan bära genom tillkortakommanden, sorg och död. Det innersta i Svenska kyrkan är tron på Gud, en kärleksfull Fader, en levande och närvarande Kristus och en helig, livgivande Ande. Den tron är en gåva som skapas i mötet mellan människor och den Gud som i varje ögonblick vill befria, förändra och skapa på nytt. [Att bära hopp till världen är en av kyrkans viktiga uppgifter. I Sverige arbetar Svenska kyrkan diakonalt och socialt både i församlingar och på institutioner. Genom Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen vill Svenska kyrkan ge människor världen över förutsättningar för ett bra liv. Detta sker i rättvisans tecken med arbete för frihet, miljö, fred, försoning, utveckling och människovärde.]

10 svenska kyrkans kommunikationsplattform. kommunikationsvision: En kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra svenska kyrkans kommunikationsplattform. kommunikationslöfte: Svenska kyrkan vill ge rum för möten med Gud. Svenska kyrkan vill ge möjlighet till eftertanke, tro och engagemang. Svenska kyrkan vill vara en närvarande och öppen kyrka buren av tillit, livsmod och hopp.

11 TROSSAMFUNDET SVENSKA KYRKAN ORGANISATIONSNUMMER INNEHÅLL 2 ÄRKEBISKOPEN 5 GENERALSEKRETERAREN 6 DET HÄR ÄR SVENSKA KYRKAN 8 SVENSKA KYRKAN SVENSKA KYRKAN I VÄRLDEN 34 SÅ HÄR STYRS SVENSKA KYRKAN 36 SVENSKA KYRKANS STIFT 37 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 46 RESULTATRÄKNINGAR 47 BALANSRÄKNING- AR 48 KASSAFLÖDESANALYSER 49 NOTER 63 STYRELSEN 64 REVISIONSBERÄTTELSE 65 VILL DU VETA MER 66 BILDGALLERI

12 ärkebiskopen 2

13 ärkebiskopen Kärnvärden som uppenbarelse och inkarnation vår kyrka har genom Kyrkostyrelsen antagit som kärnvärden: närvaro, öppenhet och hopp. Att dessa begrepp kallas kärnvärden betyder att de fungerar som kärnan i en trädstam, det är kraften och styrkan i dem som avgör om trädet kan stå upprätt och om det kan stå emot de stormar som hör livet till. Det betyder att de utsäger något som är fundamentalt i vår tolkning av vad det innebär att vara kyrka i vårt land just nu. Visst skulle vi ha kunnat uttrycka det med andra ord. Men vi kan inte negera kärnvärdena och likväl förstå oss som kyrka i tiden. det handlar om gud Kärnvärdena är ett resultat av teologisk reflexion med utgångspunkt från bibeltexterna med centrum i Jesus, från kyrkans tradition och en förståelse av vår egen tid och det samhälle, lokalt och globalt, som vi är en del av. Men det är viktigt att också reflektera över relationen mellan kärnvärdena och kyrkan. Värdena är inte på ett enkelt sätt»egenskaper«som utmärker kyrkan eller som kyrkan»har«. Det är inte kyrkans närvaro, kyrkans öppenhet, kyrkan som förmedlare av hopp det handlar om. Det är Guds närvaro, Guds öppenhet och Gud som grunden för vårt hopp som den som kommer i kontakt med kyrkan ska få ett budskap om, en aning om eller en visshet om. Kärnvärdena vill alltså ha uppenbarelsekaraktär. Uppenbarelse kan vi kalla det som blir synligt. När vi i kyrkan talar om uppenbarelse betyder det att Gud blir synlig, Gud visar sig, Guds väsen och vilja tar gestalt i för oss människor skönjbara former. Oftast talar vi om den bibliska uppenbarelsen, och den är alltid den mest centrala. Men uppenbarelse kan vi också tala om i alla sammanhang, där Gud blir synlig så som vi lärt känna Gud i den bibliska uppenbarelsen och främst i Jesus Kristus. Uppenbarelse hör alltid samman med gåva, den har gåvokaraktär och är inte ett resultat av prestation på något sätt. Om vi som kyrka kan förknippas med kärnvärdena närvaro, öppenhet och hopp så beror det på att vi reflekterar det vi tar emot, Gud själv som hela tiden ger sig åt den som tar emot. Det man reflekterar»äger«man inte. det stannar inte vid ord Vi kan också karaktärisera kärnvärdena som en uppfordran eller kallelse till inkarnation, förkroppsligande. Inkarnation talar vi oftast om i samband med vår tro på att Gud blir mänsklig kropp, synlig, i Jesus. Men vi kan också tala om inkarnation som en fortsättning på det som Jesus påbörjade, att i hans efterföljd återspegla och förkroppsliga något av det han förkroppsligade. Det är Jesus som har lärt oss att Gud är närvaro, öppenhet och hopp. Genom sitt liv har han visat vad det betyder att Gud är detta. När vi är Jesu efterföljare så fortsätter vi att i våra liv som enskilda kristna och som gemenskap i kyrkan gestalta och manifestera de kärnvärden, djupvärden, grundvärden som vi förknippar med Gud och tro på Gud. När vi talar om inkarnation så betyder det att det handlar om mer än att tala. Vi kan helt visst inte undvika att använda ord för detta. Det gör vi när vi beslutar om dessa kärnvärden i sammanträdesrummet, när vi predikar och undervisar i kyrka och församling, när vi samtalar och argumenterar i samhällsdebatten. Men det kan aldrig stanna vid ord. Som så ofta sagts, ibland överröstar vad vi är och gör vad vi säger. Det är därför det är så viktigt att vi som kyrka både är och gör närvaro, öppenhet och hopp, och inte bara talar det. Alltså är inkarnation vår kallelse. allt är gåva Visst kan det låta orealistiskt för att inte säga pretentiöst att tala om kärnvärdena på det här sättet. Det är ju så ofta det motsatta blir uppenbart, att vi som kyrka minst av allt ger intryck av närvaro, öppenhet och hopp. Men det är just därför det är så viktigt att vi inte förväxlar kärnvärdena med en beskrivning av kyrkan. De är uttryck för en bön och en vilja. Vi vill att vår kyrka ska återspegla det största av allt, Gud som närvaro, Gud som gränslös öppenhet, det som Bibeln kallar kärlek, Gud som det bärande hoppet i tillvaron, tillitsgrunden, den vi sätter vår förtröstan till. Allt är gåva, på teologins språk nåd. I all ödmjukhet vill vi fortsätta och putsa på den spegel vi fått oss anförtrodd, så att inte det gudomliga ljuset fastnar på vägen till medmänniskorna därför att vi, kyrkan, står i vägen. ärkebiskop kg hammar, kyrkostyrelsens ordförande 3

14 generalsekreteraren 4

15 generalsekreteraren Ett viktigt steg när jag ser tillbaka på 2004 och försöker tänka efter vad som under detta år varit mest omvälvande för Svenska kyrkans nationella nivå, står Kyrkostyrelsens beslut om informations- och andra kommunikationsfrågor i en särskild klass. Det beror inte på beslutens formella tyngd de avser endast den nationella nivåns kommunikation och något mer än så kan Kyrkostyrelsen inte fatta beslut om, även om man kan anta att besluten kommer att tas som förebild för liknande beslut på andra håll i kyrkan. Nej, det mest slående är att ett ledande organ i kyrkan, efter omfattande samrådsarbete, genomtänkt tar ställning till vilka värderingar som ska ligga till grund för nationella nivåns information och kommunikation. Det grundläggande beslutet var att kommunikation från kyrkans nationella nivå ska präglas av uttryck för närvaro, öppenhet och hopp. Och det gläder mig särskilt att valet föll på just dessa ord. Det har i debatten förekommit påståenden om att de valda orden skulle vara självklara och därför egentligen meningslösa. Det tror jag inte alls. att finnas till hands Jag tror att det på många håll i samhället finns oriktiga föreställningar om vad Svenska kyrkan nu står för fördomar som har sin grund i vår inte alltid ljusa historia eller i många gånger överdrivna skildringar, till exempel i böcker eller filmer. Dessa oriktiga föreställningar och fördomar speglar allt annat än närvaro, öppenhet och hopp. Det är därför hög tid för oss att, så långt vi kan, försöka visa vad Svenska kyrkan av i dag vill vara. Vi har tagit ett viktigt steg i vårt informations- och kommunikationsarbete. Men mycket återstår naturligtvis att göra under kommande år, både i detta arbete och när det gäller att låta närvaro, öppenhet och hopp genomsyra arbetet i övrigt.»det är i Gud som vi lever, rör oss och är till. Kyrkans uppdrag är att ge rum för den närvaron i livets alla skeden.«för mig står närvaro till exempel för att vi försöker finnas till hands i kritiska situationer, både när enskilda personer har problem och när hela bygder eller som efter flodvågskatastrofen hela landet kommer i kris. Närvaro är också att vi, genom vårt engagemang i den världsvida kyrkan, finns och stannar kvar i de länder där befolkningen drabbades värst av flodvågen. Liksom i andra delar av världen som råkat ut för naturkatastrofer eller där många lever i fattigdom. Svenska kyrkan är också närvarande där svenskar finns i utlandet, genom våra utlandsförsamlingar och på annat sätt. I Sverige är vi närvarande genom våra församlingar i alla delar av landet och genom verksamhet som även riktar sig speciellt till skilda grupper av människor. Närvaro handlar också om att i varje sammanhang sträva efter djup och kvalitet i det personliga mötet. du är välkommen Öppenheten betyder för mig att du är välkommen i Svenska kyrkan oavsett om du tror mycket eller lite. Vi är också öppna mot andra kyrkor och religioner och ser det som en viktig uppgift att i samtal med dem leta likheter, snarare än skillnader. Vi strävar också efter att våra kyrkobyggnader ska stå öppna för dem som vill få en stunds stillhet och andakt eller beundra deras historiska, konstnärliga och arkitektoniska värden. Öppenhet betyder vidare att det ska vara möjligt för den som har samiska eller finska som modersmål eller som på grund av hörselskador använder teckenspråk att kunna delta i gudstjänster. Och hoppet är kyrkans budskap: Genom Gud kan bedrövade bli tröstade, förtryckta bli upprättade och missmodiga ana en framtid. Inte ens den ofrånkomliga döden förblir ett absolut mörker. Guds närvaro i allt och alla och Jesu sätt att möta människor ger ett trotsigt hopp. lars friedner, generalsekreterare 5

16 det här är svenska kyrkan Det här är Svenska kyrkan Det innersta i Svenska kyrkan är tron på Gud, en kärleksfull Fader, en levande och närvarande Kristus och en helig, livgivande Ande. Kring det lever och verkar Svenska kyrkan som evangelisk-luthersk, öppen, demokratisk folkkyrka. En kyrka där alla är välkomna att vara med, ta initiativ och dela ansvar. Åtta av tio svenskar tillhör Svenska kyrkan. svenska kyrkans grundläggande arbete görs i landets cirka församlingar. Deras uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning, visa omsorg om medmänniskan och berätta om kristen tro. Konkret uttrycks detta på en mängd olika sätt: dop, nattvardsgudstjänster, konfirmandläger, själavårdssamtal och gospelkörer varvas med föredrag, öppen förskola och hembesök. Församlingen är en plats för samtal och eftertanke, men också aktivitet och handling i frågor som är viktiga just där. En kyrkoherde ansvarar tillsammans med ett demokratiskt valt kyrkoråd för församlingens arbete. tretton stift Alla församlingar ingår i något av de 13 stiften. Stiftens huvuduppgift är att främja församlingslivet, se till att verksamheten följer Svenska kyrkans regler (kyrkoordningen) och erbjuda kontinuerlig fortbildning till församlingsanställda. Stiften förvaltar också en stor del av Svenska kyrkans tillgångar. Varje stift leds av en biskop, som viger präster och diakoner till tjänst i kyrkan, följer dem i deras uppdrag och gör personliga besök i de olika församlingarna. Det högsta beslutande organet i stiftet är det demokratiskt tillsatta stiftsfullmäktige, som i sin tur utser en stiftsstyrelse. gemensamma frågor Svenska kyrkans nationella nivå ansvarar för de frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan. Dit hör till exempel utbildningarna i kyrkans yrken, relationer till andra kyrkor (ekumenik), samordning av det internationella arbetet, psalmboken och andra gudstjänstböcker, informationsarbete och kulturfrågor. Till den nationella nivåns arbete hör att vara kyrkans röst i det offentliga samtalet. 6

17 det här är svenska kyrkan Den nationella nivåns arbete styrs av Svenska kyrkans högsta beslutande organ, Kyrkomötet. De 251 ledamöterna samlas varje år för att fatta beslut om övergripande frågor för Svenska kyrkan. Kyrkomötet utser i sin tur sitt verkställande organ, Kyrkostyrelsen. Arbetet utförs till största delen vid kyrkokansliet i Uppsala och leds av en generalsekreterare. På den nationella nivån arbetar cirka 290 personer vid kyrkokansliet samt 160 utomlands. Den utsända personalen arbetar både i andra kyrkor och i Svenska kyrkans utlandsförsamlingar i olika världsdelar. Ärkebiskopen är Kyrkostyrelsens ordförande och Svenska kyrkans främste företrädare. ekonomi och förvaltning Svenska kyrkans arbete finansieras till största delen av den kyrkoavgift som alla medlemmar betalar. Kyrkoavgiftens storlek bestäms lokalt i varje församling. Cirka 80 procent av kyrkoavgiften tillfaller den lokala församlingen och bekostar daglig verksamhet och drift av kyrkobyggnader. Övriga 20 procent bidrar till det arbete som sker i stiften och på den nationella nivån. Svenska kyrkans tillgångar uppgår till omkring 30 miljarder kronor. En del av tillgångarna, till exempel skogen, ger avkastning medan andra, som kyrkobyggnader och begravningsplatser, medför stora kostnader. Svenska kyrkans ekonomiska förvaltning sker med etisk hänsyn och med krav på att god avkastning tillgodoses. ett globalt sammanhang Svenska kyrkan finns över hela landet och har cirka 7,1 miljoner medlemmar. Människors bild av och relation till Svenska kyrkan är komplex. Uppdraget för Svenska kyrkan är att kontinuerligt tydliggöra vad kyrkan är, gör och står för. Under ett år firas närmare en halv miljon gudstjänster, varav en tredjedel i samband med dop, konfirmation, vigsel och begravning. Gudstjänsterna samlar nära 21 miljoner deltagare. Det finns ungefär förtroendevalda och anställda. Några hundratusen engagerar sig ideellt i Svenska kyrkan, till exempel genom att sjunga i kör. Det totala antalet besök i verksamhet för barn och ungdomar är cirka 1,9 miljoner. Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och har djupa relationer med kyrkor runt om i världen. Genom Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen deltar Svenska kyrkan i arbetet med att ge människor förutsättningar till ett värdigt liv genom att arbeta för rättvisa, fred, försoning och hållbar utveckling. Svenska kyrkans arbete bland svenskar utomlands sker på ett 40- tal platser och erbjuder där ett extra hem och en mötesplats. Det finns cirka ombud i församlingarna för den verksamhet som Svenska kyrkan bedriver genom Lutherhjälpen, Svenska kyrkan i utlandet och Svenska kyrkans mission. 7

18 svenska kyrkan

19 svenska kyrkan 2004 Olympisk och paralympisk succé Redan vid OS i Sydney för fyra år sedan arrangerade Svenska kyrkan tillsammans med sina nordiska systerkyrkor ett OS-café för skandinaviska tävlande och åskådare. Det var lyckat då, det var succé i Aten 2004 och nu är siktet inställt på Peking café scandinavia är en satsning som drivs gemensamt av kyrkorna i Danmark, Norge, Finland och Sverige. För Svenska kyrkans del var det Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) som var arrangören. Under OS i Aten erbjöd SKUT två mötesplatser, i centrala Aten och i den skandinaviska kyrkan i Pireus. Här fanns storbilds-tv, mat och dryck, internet-café, andaktsrum och en skön och avspänd miljö. Under Paralympics, handikapp-os, fanns Café Scandinavia i kyrkan i Pireus. guldglans och kungligheter OS-caféet i Aten blev en härlig smältdegel. Hit kom många entusiastiska supportrar från de skandinaviska länderna. Höjdhoppsvinnaren Stefan Holm dök upp liksom det svenska kungaparet och kungligheter från både Danmark och Norge. Sveriges Television spelade in en andakt i anslutning till OS-caféet med biskop Lennart Koskinen och sångerskan Ulla-Carin Börjesdotter som medverkande. Många frivilliga och en hängiven personal bidrog till att Café Scandinavia i Aten blev en stor succé. För kyrkan är det viktigt att vara där människor är, också vid särskilda evenemang. De flesta besökarna tyckte det var positivt att Svenska kyrkan var där och de fann en plats att återkomma till. Många berättade att de inte är kyrkobesökare hemma särskilt ofta, men att det kändes att det fanns en plats under OS där man kunde sitta ner och slappna av Café Scandinavia var en oas mitt i Aten-vimlet. paralympicstruppen samlades i kyrkan Under en av OS-kvällarna samlades nästan hela den svenska Paralympicstruppen i Svenska kyrkan i Pireus: 42 aktiva idrottare och deras coacher, ledare, en läkare och två sjukgymnaster. En kort andakt i den överfyllda kyrkolokalen följdes av grillat ute på trottoaren bland bord, stolar och rullstolar. Truppen hade funnits i Aten några dagar, men alla hade ännu inte träffat varandra. Det är alltid väldigt viktigt med möten mellan människor, och kyrkan ska självklart finnas med i ett sådant här sammanhang. Det känns roligt att idrottarna ville låta den här kvällen bli deras startpunkt tillsammans. En positiv upplevelse i kyrkan här kan ju sänka tröskeln till kyrkan även på hemmaplan, tror Åke Eriksson, svensk präst i Pireus. De goda erfarenheterna från Sydney och Aten bäddar för att Svenska kyrkan kommer att finnas på plats också i Peking

20 svenska kyrkan 2004 Närvaro på nätet Inte minst för barn och ungdomar har internet skapat ett helt nytt sätt att vara och mötas på. Bland böcker och samtal Svenska kyrkan medverkade på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg sista helgen i september. Arbetet genomfördes liksom tidigare i samarbete mellan Göteborgs stift och den nationella nivån. Även i år drog de olika arrangemangen fulla hus. I samarbete med en rad förlag och organisationer inbjöd Svenska kyrkan till program under rubriken»se människan«. Det vände sig till skribenter, läsare, pedagoger, fotografer, filmare, filosofer, konstnärer, teologer och alla andra som sökte sig till mässan, som totalt hade över besök. Årets tema var tillit. Det omfattande programmet med seminarier, debatter, föreläsningar, bild och film stimulerade till tankar kring människosyn, livsfrågor och tro. I anslutning till scenen visades utställningen Årets bild med de vinnande pressbilderna från Pressfotografernas klubb. samtal på internationella torget Svenska kyrkan deltog på Internationella Torget, där Lutherhjälpen var en av utställarna. Här fanns 61 organisationer och företag som arbetar med internationella frågor och utvecklingssamarbete. På Bok- och biblioteksmässan förs en mängd samtal kring aktuella frågor. I det samtalet deltar Svenska kyrkan för att lyfta fram rättviseperspektivet social och ekonomisk rättvisa för människor runtom i världen. På Internationella Torget bjöds publiken på panelsamtal, diskussioner, berättelser, bildspel, film, uppträdanden och miniseminarier, från morgon till kväll, torsdag till söndag. Allting gratis och öppet för alla. Svenska kyrkan stod bakom flera av programpunkterna. För ungdomar är nätet en naturlig plats att söka svar på frågor, också de existentiella. För att nå unga människor behövs ett aktivt deltagande i deras vardag, till exempel via internet. Under 2004 gjordes en översyn av hemsidan som innebär att den nationella nivån bättre kan ge stöd till övriga nivåer inom Svenska kyrkan på webbområdet. Utöver arbetet med de egna webbplatserna undersöks Svenska kyrkans närvaro på andra webbplatser och i andra kanaler. En del församlingar använder i dag sms i kontakten med konfirmanderna. En annan tänkbar kanal kan vara communities, webbplatser där människor möts och umgås via internet i en ny form av social gemenskap som är viktig för många. Samtidigt kan ungdomarnas kontaktvanor förändras snabbt och det är viktigt att följa mediekanalernas utveckling. De sista dagarna av 2004 kom att präglas av katastrofen i Sydostasien då webben var central i informationsarbetet. Bland dagstidningarnas viktiga länkar märktes Svenska kyrkan och många präster fanns bland dem som besvarade frågor på Lunarstorm, ett exempel på en community där aktiviteten var stor. Det finns utmaningar inom området och utvecklingsarbetet är bara påbörjat. Ett första resultat kan bli synligt under 2005.»En del församlingar använder i dag sms i kontakten med konfirmanderna«läs mer på 10

21 svenska kyrkan 2004 Festligt när Sydafrika firades Sverige fanns alltid där under de svåra åren. Tack för ert stöd! Tacket kom från ambassadör Sonto Kudjoe vid ett seminarium om Sydafrikas tio år av demokrati. Sonto Kudjoes tack till Sverige avslutade seminariet»amandla Sydafrika i går, i dag och i morgon«som hölls på Rättviks stiftsgård juni. Under seminariet beskrevs dagens situation i Sydafrika och vilka förändringar landet gått igenom under de tio år det har varit en demokrati. Men många och stora problem återstår, inte minst hiv/aids.»bättre än slagfältet«i Sydafrika kunde vi ha valt vapnen. Men vi gjorde det som inte är populärt, nämligen att sitta vid ett bord tillsammans med fienden. Så inledde fader Joe Mdhlela sitt föredrag som hade rubriken»försoningen som framtidsväg«. Han fortsatte: Vi förmådde ge dialogen en chans, vi förmådde att se varandra som Guds avbilder, människor som kunde respektera varandra. Fader Joe talade om sannings- och försoningskommissionens viktiga arbete, men också om dess negativa sidor som att det i huvudsak var fotfolket som trädde fram och bekände. Därför är det många i Sydafrika som inte tror på försoning. Men trots att försoningen inte är perfekt är den bättre än slagfältet. galakväll i dalhalla Söndagen inleddes med högmässa i Rättviks kyrka och avslutades med en galakväll i Dalhalla, kalkbrottet som nu är en magnifik och säregen konsertlokal. Några artister var från Sydafrika som hiphop-gruppen Black Noise, eller var födda där som soulsångaren André de Lang. Operasångerskan Barbara Hendricks, flera körer och sånggruppen Fjedur medverkade. Raden av artister var lång, och kvällen ville nästan inte ta slut. Men till sist samlades alla de mer än 500 medverkande i en final som avslutade en helg av glädje, engagemang och minnen. Seminariet och galan arrangerades av bland andra Svenska kyrkan genom Svenska kyrkans mission, solidaritetsrörelsen Afrikagrupperna och Västerås stift. Filmpriset till Fyra nyanser av brunt Under Göteborgs filmfestival 2004 delade Svenska kyrkan ut sitt filmpris för tredje gången. Den vinnande filmen i år var Tomas Alfredsons och Killinggängets»Fyra nyanser av brunt«. Priset är ett sätt att visa uppskattning för filmare som tar sig an viktiga ämnen. Den tre och en halv timme långa»fyra nyanser av brunt«är Killinggängets första biofilm. Den är indelad i fyra berättelser från olika delar av landet om fäder och deras förhållande till sina barn. Det är en rolig, absurd, berikande och djupt tragisk film. Kyrkans filmpris är på kronor och ska gå till en film med hög konstnärlig kvalitet som bland annat behandlar sociala frågor och rättviseaspekter i berättelse och uttryck. Juryns motivering löd: Ett skickligt lagt pussel där varje bit dryper av mänskliga tillkortakommanden. På ett sätt som överskrider filmens storsvenska kontext visar de olika berättelserna konsekvenserna av bristande kommunikation och rädsla för gemenskap. Filmen lämnar ingen åskådare oberörd och väcker en önskan om att livet skulle kunna vara mer än detta. Och i sin frånvaro anas evangeliet som en ständigt närvarande möjlighet.»fyra nyanser av brunt«har sänts i SVT. Den tilldelades fyra guldbaggar för filmåret

22 svenska kyrkan 2004 På plats i katastrofen Flodvågskatastrofen i Asien gav en prägel åt de sista dagarna 2004 som sent ska glömmas. Den medförde sorg och förlust för hundratusentals människor, men också starka uttryck för medkänsla och generositet. För Svenska kyrkan innebar den ett kris- och katastrofarbete långt utöver det vanliga. lis och lennart hamark, som arbetar för Svenska kyrkan i Bangkok, vaknade på morgonen annandag jul av att huset skakade. Några timmar senare var de och några andra i ambassadens krisgrupp på väg med ett av de första planen till Phuket. De började omedelbart att besöka sjukhus, samtala med chockade och skadade svenskar och upprätta listor över saknade. Nästa dag vällde människor i tusental till sjukhusen. Katastrofen var mycket större än man förstått från början. På annandagens eftermiddag gick ACT (Action by Churches Together), kyrkornas internationella katastrofnätverk, ut med sin första vädjan. Då hade redan ACT:s medlemmar, lokala kyrkor i Indien, Sri Lanka, Thailand och Indonesien, börjat dela ut mat, tält och medicin från sina förråd. Det var imponerande snabbt! säger Maria Lundberg på Lutherhjälpens katastrofenhet. 12

23 svenska kyrkan 2004 alla ställde upp Två dagar senare gav Svenska kyrkan genom Lutherhjälpen sitt första anslag, en miljon kronor, till ACT:s arbete. Från Sverige kunde snabbt 18 präster och diakoner sändas iväg för att arbeta bland de många svenska turisterna i Thailand. Flera tidningar tog gratis in annons om insamling till katastrofhjälpen. I annonsen hölls biståndsperspektivet samman med stödet till drabbade svenskar med utgångspunkten att det är samma kyrka, samma människor och samma värld. Kollektändamålet på nyårsdagen ändrades på många håll till kollekt till katastrofhjälpen. SVT sände en gudstjänst från Storkyrkan. Nationella sorgegudstjänster hölls den 8 januari 2005 i Svenska kyrkans domkyrkor. Svenska kyrkans webbportal fylldes med information om arbetet och svar på olika frågor. Kyrkokansliets informationsservice höll öppet varje dag fram till klockan 22.00, och många präster svarade på ungdomars frågor på chatsajter.»inte bara förstörd infrastruktur behöver repareras, utan också människor som gått sönder inuti«på flygplatserna Krisledningen arbetade också med frågor som rörde hemtransport och mottagande av omkomna svenskar samt beredskapen för detta i Svenska kyrkans församlingar. Präster från Svenska kyrkan fanns den första tiden tillsammans med polisen, Röda Korset och andra organisationer på flygplatser i Sverige för att ge stöd till hemvän- dande turister. Detta arbete fortsätter på Ärna flygplats utanför Uppsala tills alla omkomna identifierade svenskar kommit hem. Första veckan i januari avlöstes prästerna och diakonerna som varit i Thailand. Men den svenska närvaron fortsätter länge, om än på en lägre nivå. I efterarbetet i Sverige har samverkan skett mellan den nationella nivån, stiften och församlingarna. Lutherhjälpens katastrofanslag uppgick i januari till 13,6 miljoner kronor. En miljon kom från Sida, övriga gåvor antingen direkt till Lutherhjälpen eller till Radiohjälpen. Den akuta katastroffasen var kort, men perspektivet på insatserna är betydligt längre, vilket innebär ytterligare stora anslag. Vi räknar med cirka fem år. Svenska kyrkans speciella bidrag är psykosociala insatser. Inte bara förstörd infrastruktur behöver repareras, utan också människor som gått sönder inuti, förklarar Lutherhjälpens direktor Christer Åkesson. Läs mer på 13

24 svenska kyrkan 2004 Den längsta resan är resan inåt I september 2004 invigdes den nya pilgrimsleden Dag Hammarskjöldleden mellan Abisko och Nikkaluokta i Lappland. Ärkebiskop KG Hammar höll vid invigningen ett seminarium om det andliga arvet efter Dag Hammarskjöld. Ärkebiskopen har skrivit meditationer till ledens»vägmärken«, vilka finns i den vandrarhandbok som Luleå stift tagit fram. Dag Hammarskjöld återvände ofta till fjällvärlden för vila och återhämtning, för att orka med uppdraget som generalsekreterare i FN. Han höll gärna till i Abiskofjällen. Utefter den cirka tio mil långa vandringsleden finns därför sju meditationsplatser med korta texter hämtade från Dag Hammarskjölds andliga dagbok Vägmärken. Texterna finns inhuggna på stenar, en vid varje meditationsplats. Den nya leden har kommit till på initiativ»resa innebär också uppbrott och det kan vara smärtsamt«av Luleå stift, i nära samarbete med samer på lokal, regional och nationell nivå samt med Länsstyrelsen i Norrbotten och Svenska Turistföreningen. Pilgrimsleden var också en del av Luleå stifts 100-årsfirande.»Den längsta resan är resan inåt«var temat för en helgmålsringning i fjällmiljö som sändes i SVT i början av oktober och där ärkebiskop KG Hammar medverkade. Citatet är hämtat ur Vägmärken. Ärkebiskopen medverkade i ytterligare några helgmålsringningar från samma miljö. Resa innebär också uppbrott och det kan vara smärtsamt. Det gör att vi behöver tillit och trygghet för att orka. Där kan andras reflektioner få bli våra vägmärken, säger KG Hammar. Sigtuna folkhögskola utökar verksamheten Garantera framtiden för Sigtuna folkhögskola och de studerandes möjligheter att fullfölja sina utbildningar. Det har varit den viktigaste uppgiften för styrelsen för Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna (SKUC). I december 2004 blev det klart att den nybildade Föreningen Sigtuna folkhögskola får överta statsbidraget efter SKUC. Bakom föreningen står Sensus studieförbund, Sigtunastiftelsen och Svenska Kyrkans Unga. Sensus har köpt en av byggnaderna, Västergården, som tillsammans med Ledarinstitutet ska utgöra folkhögskolans lokaler. Västergårdens hotellrum blir internat för skolans elever. Kyrkostyrelsen ställde sig redan i maj positiv till denna lösning. Sigtuna folkhögskola kommer liksom tidigare att erbjuda allmän linje och konstlinje, utbildningar till fritidsledare och församlingspedagog, liksom Svenska kyrkans grundkurs. En nyhet är en omfattande kortkursverksamhet tillsammans med huvudmännen. En annan är att man på sikt ska skapa ett pedagogiskt centrum som samordnar den pedagogiska kompetensen hos handläggare, lärare och forskare knutna till Sensus, Svenska Kyrkans Unga, Sigtunastiftelsen och folkhögskolan. Sigtuna folkhögskola inledde sin verksamhet 1917 med Manfred Björkqvist som förste rektor. Det är den äldsta kyrkliga folkhögskolan och har bland annat utbildat stora grupper ungdomsledare, församlingsassistenter och församlingspedagoger. Den nya huvudmannen övertog ansvaret den 1 januari

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Teologisk grundtext styrdokument 1(6) Teologisk grundtext: En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Vår identitet Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen

Läs mer

Kyrklig samverkan i Visby stift

Kyrklig samverkan i Visby stift SAMHÄLLSINFORMATION TILL HUSHÅLLEN Kyrklig samverkan i Visby stift Vi värnar om en öppen folkkyrka som tar ansvar i samhället. Kyrkan ska synas, höras och vara tillgänglig för alla. Dess främsta uppgift

Läs mer

Församlingsinstruktion. Antagen

Församlingsinstruktion. Antagen Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater Din röst spelar roll! Söndagen den 20 september 2009 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i kyrkan de kommande fyra åren? Det handlar både om

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut de kommande fyra åren? Det

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Bilaga 1 till Kf 1, 2012-02-02 Församlingsinstruktion för Malungs församling i Västerås stift Godkänd av Malungs församlings kyrkofullmäktige 2012-02-02. Utfärdad av Västerås stifts domkapitel 2012- -.

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Världen vi lever i omvärldsbeskrivning Skäggetorps församling utgörs av stadsdelen Skäggetorp och Tornby och ett område norr om järnvägen

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet

Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs lokala program för Salems församling 2014-2017 Innehåll Förord 3 Ledande ord för det lokala programmet 3 Svenska kyrkan i Salem 4 Församlingens

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I LAG, TRO & LIV Universal Kyrkan av Jesus Kristus UKJK STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I (.) Antagna den 2 1. Namn och identitet UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I.., förkortat. är en gemenskap

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Att leda ideella medarbetare

Att leda ideella medarbetare Att leda ideella medarbetare Delaktighet I Bibeln framställs kyrkan bland annat som ett träd, vilket symboliserar visionen om människors gemenskap med varandra och Gud. När många människor inser att de

Läs mer

Välkommen till 100% konfirmand

Välkommen till 100% konfirmand Välkommen! 2016-2017 2 Välkommen till 100% konfirmand Så här fungerar det! Du som konfirmand skall samla ihop minst 100 poäng! Det finns 4 olika block. se sida 5, blocken har mellan 40-50 möjliga poäng

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

KRISS verksamhetsplan 2011/12 gäller från riksmötet 2011 till riksmötet 2012

KRISS verksamhetsplan 2011/12 gäller från riksmötet 2011 till riksmötet 2012 KRISS verksamhetsplan 2011/12 gäller från riksmötet 2011 till riksmötet 2012 Tema: En mänsklighet Trons reflektion interdependencefestivalen Vi vill ordna en tredje interdependencefestival den 7-9 oktober.

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Fastställt av: Kyrkorådet 2009-12-10 Församlingsinstruktion Innehåll 1. Inledning 2. Omvärldsanalys 3. Församlingsidé 4. Pastoralt program för gudstjänst, undervisning, mission och diakoni 5. Kyrkliga

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

Närvarande KAPITEL ETT

Närvarande KAPITEL ETT KAPITEL ETT Närvarande Ett inledande kapitel om nödvändig mångfald i Svenska kyrkan och ödmjukhet inför Gud, om brist på tro och tillit i Svenska kyrkan, om Guds närvaro och vår närvaro och om att Gud

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Var ska Svenska kyrkan lägga kraften? Kyrkoval 18 september. Det är du som väljer.

Var ska Svenska kyrkan lägga kraften? Kyrkoval 18 september. Det är du som väljer. Var ska Svenska kyrkan lägga kraften? Stötta före detta missbrukare? Bibelstudier? Finnas på fängelser? Stöd vid kriser? Stödja anhöriga till dementa? Ungdomsgrupper och läger? Musik- och temagudstjänster?

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING Texten utgår från Verksamhetsbeskrivningar år 2014 samt Visioner och mål i Frösåkers församling 2015. Jämförelse har gjorts med Församlingsinstruktionen

Läs mer

Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument

Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument Vision Husby församling vill vara en öppen katedral av glädje och helighet. Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument Vårt uppdrag, vår mission, är att vara kyrka i vår tid och i vår

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra

Läs mer

I VÅR KYRKA.. EN LITEN BOK FRÅN

I VÅR KYRKA.. EN LITEN BOK FRÅN I VÅR KYRKA.. EN LITEN BOK FRÅN I VÅR KYRKA FINNS NÅGOT FÖR ALLA Vi vill vara konkreta i vårt sätt att arbeta tillsammans; förtroendevalda, ideella och anställda. Framtidens kyrka måste göras av oss tillsammans.

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken - dagen.se (http://www.dagen.se/debatt/arborelius-ochjackelen-ett-viktigt-ekumeniskt-tecken-1.786572) Gemenskap. Vi hoppas att det som nu står för

Läs mer

Att backa in i framtiden

Att backa in i framtiden Ledare SPT nr 9 2012 Att backa in i framtiden 2010 GJORDES EN STOR enkätundersökning av Svenska kyrkans medlemmar. Den beskrivs och redovisas av Jonas Bromander i en bok på Verbum: Svenska kyrkans medlemmar

Läs mer

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen.

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Equmeniakyrkan är en ung kyrka i Sverige med en nästan 200-årig historia. Tillsammans med miljarder kristna över hela

Läs mer

Församlingsinstruktion för Kortedala församling

Församlingsinstruktion för Kortedala församling Församlingsinstruktion för Kortedala församling Illustration: Andreas Karlsson I församlingen finns tre prästbefattningar, en kyrkoherde och två komministrar samt två diakonbefattningar. I församlingen

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy VÅRA AVTRYCK Freds-, miljö- och rättvisepolicy Varför ska vi bry oss? Bibeln lär oss att Gud är alltings ursprung och orsak, skapelsen är Hans händers verk. Människan är unik som skapad till Guds avbild

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

livet kyrkovalet 2013 valprogram i En öppen fred, rättvisa, kyrkan mitt i Folkkyrka försoning och hållbar utveckling solpaneler på Kyrktaken

livet kyrkovalet 2013 valprogram i En öppen fred, rättvisa, kyrkan mitt i Folkkyrka försoning och hållbar utveckling solpaneler på Kyrktaken En öppen Folkkyrka fred, rättvisa, försoning och hållbar utveckling kyrkan mitt i livet solpaneler på Kyrktaken valprogram i kyrkovalet 2013 fastställt av partistyrelsen 20/2 Inledning Tusentals centerpartister

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling.

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling. PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Se bifogad handling. Distriktsstyrelsen föreslår Distriktsårsmötet att: fastställa verksamhetsberättelsen 2012 PROPOSITION 2013:2 Preliminär verksamhetsplan

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 EFS stadgar föreskriver att årsmötet tillsammans med rambudget ska fastställa en verksamhetsplan för kommande år. Verksamhetsplanen ska ange inriktningar

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 1 Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10 Antagen av Kyrkofullmäktige 2014-11-25 Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 2 Församlingsinstruktion, en sammanfattning För Landvetter och Härryda församlingar

Läs mer

SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK

SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK Rapport av David Rutström om Svenska kyrkan Sofia församlings i Stockholm verksamhet på Facebook för perioden 4 februari 2010 till och med 31 januari 2013. Förord

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingens konstitution består av Grundsatser, Församlingsordning samt Församlingsstadgar, antagna av Immanuelskyrkans församling i Stockholm Immanuelskyrkans

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING

SOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING SOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING Inför kyrkovalet den 15 september 2013 vill vi informera om våra värderingar i några aktuella och viktiga frågor för det politiska

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer

Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp.

Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp. Fråga 1 Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp. Satsa på barnen, ungdomarna och deras föräldrar de är kyrkans nutid och

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling Göteborgs S:t Pauli församling Församlingsinstruktion 2015 F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N för Göteborgs S:t Pauli församling I församlingen finns tre prästbefattningar: en kyrkoherde och två

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Doppastoral Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Grundläggande förutsättningar Så här beskriver Kyrkoordningen (KO) dopet: Dopet är ett sakrament,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer