»svenska kyrkans kommunikationsplattform: kärnvärden, kommunikationsvision och kommunikationslöfte«

Transkript

1

2

3 »svenska kyrkans kommunikationsplattform: kärnvärden, kommunikationsvision och kommunikationslöfte«[sedan hösten 2002 pågår ett arbete med att ta fram tydligare riktlinjer för kommunikationsarbetet för Svenska kyrkan på nationell nivå. I arbetet ingår att ta fram en gemensam kommunikationsplattform, kommunikationspolicy, kommunikationsstrategi och kommunikationsplan samt en visuell strategi. Styrdokumenten är bindande för nationell nivå och erbjuds övriga nivåer. De närmaste sidorna innehåller kommunikationsplattformen som ska ge riktning och inspiration för vårt arbete.]

4 svenska kyrkans kommunikationsplattform. kärnvärde: närvaro Guds närvaro i världen föregår allt annat. Det är i Gud som vi lever, rör oss och är till. Kyrkans uppdrag är att ge rum för den närvaron i livets alla skeden. Svenska kyrkan vill vara en följeslagare både i vardagen och vid gudstjänster och högtider som dop, konfirmation, vigsel och begrav-

5 ning. Svenska kyrkan vill erbjuda möjligheter till stöd, eftertanke, engagemang och tro. Svenska kyrkan vill vara nära glädjen och nära sorgen, nära livets Gud. Svenska kyrkan finns i hela Sverige med sina församlingar och sina kyrkor, och är en del av den världsvida kyrkan. [Svenska kyrkan har församlingar i Sverige. Det fi nns 40 församlingar i andra länder och verksamhet på ytterligare 80 platser världen över. Under 2004 fi rades närmare en halv miljon gudstjänster. Mer än 20 miljoner människor deltog, många av dem vid dop, konfi rmation, vigsel och begravning. Konfi rmandläger, öppen förskola, hembesök och själavårdssamtal är några exempel på verksamheter som församlingarna har, och hundratusen människor sjunger i kyrkans körer.]

6 svenska kyrkans kommunikationsplattform. kärnvärde: öppenhet Svenska kyrkan vill vara en öppen folkkyrka som välkomnar var och en som söker sig till henne. Troende, sökare eller tvivlare, medlem eller icke medlem Svenska kyrkan vill vara öppen för alla. Svenska kyrkan vill vara öppen för eftertanke, stillhet och samtal kring liv, tro och tvivel. Svenska kyrkan vill ge rum för möten med Gud och med den som tydligast

7 låter oss ana vem Gud är, Jesus Kristus. Svenska kyrkan vill vara en lyhörd kyrka som vågar vara ärlig kring trons villkor i samtiden. Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Alla kan vara med och påverka och det finns rum för många olika sätt att ta ansvar för sin tro. [Till Svenska kyrkan är alla välkomna. Åtta av tio svenskar är medlemmar i Svenska kyrkan. Om vi är många får vi större möjligheter. Medlemmarna kan i direkta val påverka hur kyrkan ska styras. Svenska kyrkan vill vara öppen mot andra trossamfund och religioner. Medlemmarna bekostar verksamheten ge men samt genom kyrkoavgiften. Nästan hela avgiften går till församlingens arbete och kyrko byggnader.]

8 svenska kyrkans kommunikationsplattform. kärnvärde: hopp Svenska kyrkan vill inspirera till framtidstro i både ljusa och mörka stunder. Varje människa är skapad till Guds avbild och har rätt till ett värdigt liv. Kyrkan vill bidra till att var och en kan få uppleva sitt liv som meningsfullt. Kyrkan vill ge rum för den tillit som gör det möjligt att orka leva och det hopp

9 som kan bära genom tillkortakommanden, sorg och död. Det innersta i Svenska kyrkan är tron på Gud, en kärleksfull Fader, en levande och närvarande Kristus och en helig, livgivande Ande. Den tron är en gåva som skapas i mötet mellan människor och den Gud som i varje ögonblick vill befria, förändra och skapa på nytt. [Att bära hopp till världen är en av kyrkans viktiga uppgifter. I Sverige arbetar Svenska kyrkan diakonalt och socialt både i församlingar och på institutioner. Genom Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen vill Svenska kyrkan ge människor världen över förutsättningar för ett bra liv. Detta sker i rättvisans tecken med arbete för frihet, miljö, fred, försoning, utveckling och människovärde.]

10 svenska kyrkans kommunikationsplattform. kommunikationsvision: En kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra svenska kyrkans kommunikationsplattform. kommunikationslöfte: Svenska kyrkan vill ge rum för möten med Gud. Svenska kyrkan vill ge möjlighet till eftertanke, tro och engagemang. Svenska kyrkan vill vara en närvarande och öppen kyrka buren av tillit, livsmod och hopp.

11 TROSSAMFUNDET SVENSKA KYRKAN ORGANISATIONSNUMMER INNEHÅLL 2 ÄRKEBISKOPEN 5 GENERALSEKRETERAREN 6 DET HÄR ÄR SVENSKA KYRKAN 8 SVENSKA KYRKAN SVENSKA KYRKAN I VÄRLDEN 34 SÅ HÄR STYRS SVENSKA KYRKAN 36 SVENSKA KYRKANS STIFT 37 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 46 RESULTATRÄKNINGAR 47 BALANSRÄKNING- AR 48 KASSAFLÖDESANALYSER 49 NOTER 63 STYRELSEN 64 REVISIONSBERÄTTELSE 65 VILL DU VETA MER 66 BILDGALLERI

12 ärkebiskopen 2

13 ärkebiskopen Kärnvärden som uppenbarelse och inkarnation vår kyrka har genom Kyrkostyrelsen antagit som kärnvärden: närvaro, öppenhet och hopp. Att dessa begrepp kallas kärnvärden betyder att de fungerar som kärnan i en trädstam, det är kraften och styrkan i dem som avgör om trädet kan stå upprätt och om det kan stå emot de stormar som hör livet till. Det betyder att de utsäger något som är fundamentalt i vår tolkning av vad det innebär att vara kyrka i vårt land just nu. Visst skulle vi ha kunnat uttrycka det med andra ord. Men vi kan inte negera kärnvärdena och likväl förstå oss som kyrka i tiden. det handlar om gud Kärnvärdena är ett resultat av teologisk reflexion med utgångspunkt från bibeltexterna med centrum i Jesus, från kyrkans tradition och en förståelse av vår egen tid och det samhälle, lokalt och globalt, som vi är en del av. Men det är viktigt att också reflektera över relationen mellan kärnvärdena och kyrkan. Värdena är inte på ett enkelt sätt»egenskaper«som utmärker kyrkan eller som kyrkan»har«. Det är inte kyrkans närvaro, kyrkans öppenhet, kyrkan som förmedlare av hopp det handlar om. Det är Guds närvaro, Guds öppenhet och Gud som grunden för vårt hopp som den som kommer i kontakt med kyrkan ska få ett budskap om, en aning om eller en visshet om. Kärnvärdena vill alltså ha uppenbarelsekaraktär. Uppenbarelse kan vi kalla det som blir synligt. När vi i kyrkan talar om uppenbarelse betyder det att Gud blir synlig, Gud visar sig, Guds väsen och vilja tar gestalt i för oss människor skönjbara former. Oftast talar vi om den bibliska uppenbarelsen, och den är alltid den mest centrala. Men uppenbarelse kan vi också tala om i alla sammanhang, där Gud blir synlig så som vi lärt känna Gud i den bibliska uppenbarelsen och främst i Jesus Kristus. Uppenbarelse hör alltid samman med gåva, den har gåvokaraktär och är inte ett resultat av prestation på något sätt. Om vi som kyrka kan förknippas med kärnvärdena närvaro, öppenhet och hopp så beror det på att vi reflekterar det vi tar emot, Gud själv som hela tiden ger sig åt den som tar emot. Det man reflekterar»äger«man inte. det stannar inte vid ord Vi kan också karaktärisera kärnvärdena som en uppfordran eller kallelse till inkarnation, förkroppsligande. Inkarnation talar vi oftast om i samband med vår tro på att Gud blir mänsklig kropp, synlig, i Jesus. Men vi kan också tala om inkarnation som en fortsättning på det som Jesus påbörjade, att i hans efterföljd återspegla och förkroppsliga något av det han förkroppsligade. Det är Jesus som har lärt oss att Gud är närvaro, öppenhet och hopp. Genom sitt liv har han visat vad det betyder att Gud är detta. När vi är Jesu efterföljare så fortsätter vi att i våra liv som enskilda kristna och som gemenskap i kyrkan gestalta och manifestera de kärnvärden, djupvärden, grundvärden som vi förknippar med Gud och tro på Gud. När vi talar om inkarnation så betyder det att det handlar om mer än att tala. Vi kan helt visst inte undvika att använda ord för detta. Det gör vi när vi beslutar om dessa kärnvärden i sammanträdesrummet, när vi predikar och undervisar i kyrka och församling, när vi samtalar och argumenterar i samhällsdebatten. Men det kan aldrig stanna vid ord. Som så ofta sagts, ibland överröstar vad vi är och gör vad vi säger. Det är därför det är så viktigt att vi som kyrka både är och gör närvaro, öppenhet och hopp, och inte bara talar det. Alltså är inkarnation vår kallelse. allt är gåva Visst kan det låta orealistiskt för att inte säga pretentiöst att tala om kärnvärdena på det här sättet. Det är ju så ofta det motsatta blir uppenbart, att vi som kyrka minst av allt ger intryck av närvaro, öppenhet och hopp. Men det är just därför det är så viktigt att vi inte förväxlar kärnvärdena med en beskrivning av kyrkan. De är uttryck för en bön och en vilja. Vi vill att vår kyrka ska återspegla det största av allt, Gud som närvaro, Gud som gränslös öppenhet, det som Bibeln kallar kärlek, Gud som det bärande hoppet i tillvaron, tillitsgrunden, den vi sätter vår förtröstan till. Allt är gåva, på teologins språk nåd. I all ödmjukhet vill vi fortsätta och putsa på den spegel vi fått oss anförtrodd, så att inte det gudomliga ljuset fastnar på vägen till medmänniskorna därför att vi, kyrkan, står i vägen. ärkebiskop kg hammar, kyrkostyrelsens ordförande 3

14 generalsekreteraren 4

15 generalsekreteraren Ett viktigt steg när jag ser tillbaka på 2004 och försöker tänka efter vad som under detta år varit mest omvälvande för Svenska kyrkans nationella nivå, står Kyrkostyrelsens beslut om informations- och andra kommunikationsfrågor i en särskild klass. Det beror inte på beslutens formella tyngd de avser endast den nationella nivåns kommunikation och något mer än så kan Kyrkostyrelsen inte fatta beslut om, även om man kan anta att besluten kommer att tas som förebild för liknande beslut på andra håll i kyrkan. Nej, det mest slående är att ett ledande organ i kyrkan, efter omfattande samrådsarbete, genomtänkt tar ställning till vilka värderingar som ska ligga till grund för nationella nivåns information och kommunikation. Det grundläggande beslutet var att kommunikation från kyrkans nationella nivå ska präglas av uttryck för närvaro, öppenhet och hopp. Och det gläder mig särskilt att valet föll på just dessa ord. Det har i debatten förekommit påståenden om att de valda orden skulle vara självklara och därför egentligen meningslösa. Det tror jag inte alls. att finnas till hands Jag tror att det på många håll i samhället finns oriktiga föreställningar om vad Svenska kyrkan nu står för fördomar som har sin grund i vår inte alltid ljusa historia eller i många gånger överdrivna skildringar, till exempel i böcker eller filmer. Dessa oriktiga föreställningar och fördomar speglar allt annat än närvaro, öppenhet och hopp. Det är därför hög tid för oss att, så långt vi kan, försöka visa vad Svenska kyrkan av i dag vill vara. Vi har tagit ett viktigt steg i vårt informations- och kommunikationsarbete. Men mycket återstår naturligtvis att göra under kommande år, både i detta arbete och när det gäller att låta närvaro, öppenhet och hopp genomsyra arbetet i övrigt.»det är i Gud som vi lever, rör oss och är till. Kyrkans uppdrag är att ge rum för den närvaron i livets alla skeden.«för mig står närvaro till exempel för att vi försöker finnas till hands i kritiska situationer, både när enskilda personer har problem och när hela bygder eller som efter flodvågskatastrofen hela landet kommer i kris. Närvaro är också att vi, genom vårt engagemang i den världsvida kyrkan, finns och stannar kvar i de länder där befolkningen drabbades värst av flodvågen. Liksom i andra delar av världen som råkat ut för naturkatastrofer eller där många lever i fattigdom. Svenska kyrkan är också närvarande där svenskar finns i utlandet, genom våra utlandsförsamlingar och på annat sätt. I Sverige är vi närvarande genom våra församlingar i alla delar av landet och genom verksamhet som även riktar sig speciellt till skilda grupper av människor. Närvaro handlar också om att i varje sammanhang sträva efter djup och kvalitet i det personliga mötet. du är välkommen Öppenheten betyder för mig att du är välkommen i Svenska kyrkan oavsett om du tror mycket eller lite. Vi är också öppna mot andra kyrkor och religioner och ser det som en viktig uppgift att i samtal med dem leta likheter, snarare än skillnader. Vi strävar också efter att våra kyrkobyggnader ska stå öppna för dem som vill få en stunds stillhet och andakt eller beundra deras historiska, konstnärliga och arkitektoniska värden. Öppenhet betyder vidare att det ska vara möjligt för den som har samiska eller finska som modersmål eller som på grund av hörselskador använder teckenspråk att kunna delta i gudstjänster. Och hoppet är kyrkans budskap: Genom Gud kan bedrövade bli tröstade, förtryckta bli upprättade och missmodiga ana en framtid. Inte ens den ofrånkomliga döden förblir ett absolut mörker. Guds närvaro i allt och alla och Jesu sätt att möta människor ger ett trotsigt hopp. lars friedner, generalsekreterare 5

16 det här är svenska kyrkan Det här är Svenska kyrkan Det innersta i Svenska kyrkan är tron på Gud, en kärleksfull Fader, en levande och närvarande Kristus och en helig, livgivande Ande. Kring det lever och verkar Svenska kyrkan som evangelisk-luthersk, öppen, demokratisk folkkyrka. En kyrka där alla är välkomna att vara med, ta initiativ och dela ansvar. Åtta av tio svenskar tillhör Svenska kyrkan. svenska kyrkans grundläggande arbete görs i landets cirka församlingar. Deras uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning, visa omsorg om medmänniskan och berätta om kristen tro. Konkret uttrycks detta på en mängd olika sätt: dop, nattvardsgudstjänster, konfirmandläger, själavårdssamtal och gospelkörer varvas med föredrag, öppen förskola och hembesök. Församlingen är en plats för samtal och eftertanke, men också aktivitet och handling i frågor som är viktiga just där. En kyrkoherde ansvarar tillsammans med ett demokratiskt valt kyrkoråd för församlingens arbete. tretton stift Alla församlingar ingår i något av de 13 stiften. Stiftens huvuduppgift är att främja församlingslivet, se till att verksamheten följer Svenska kyrkans regler (kyrkoordningen) och erbjuda kontinuerlig fortbildning till församlingsanställda. Stiften förvaltar också en stor del av Svenska kyrkans tillgångar. Varje stift leds av en biskop, som viger präster och diakoner till tjänst i kyrkan, följer dem i deras uppdrag och gör personliga besök i de olika församlingarna. Det högsta beslutande organet i stiftet är det demokratiskt tillsatta stiftsfullmäktige, som i sin tur utser en stiftsstyrelse. gemensamma frågor Svenska kyrkans nationella nivå ansvarar för de frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan. Dit hör till exempel utbildningarna i kyrkans yrken, relationer till andra kyrkor (ekumenik), samordning av det internationella arbetet, psalmboken och andra gudstjänstböcker, informationsarbete och kulturfrågor. Till den nationella nivåns arbete hör att vara kyrkans röst i det offentliga samtalet. 6

17 det här är svenska kyrkan Den nationella nivåns arbete styrs av Svenska kyrkans högsta beslutande organ, Kyrkomötet. De 251 ledamöterna samlas varje år för att fatta beslut om övergripande frågor för Svenska kyrkan. Kyrkomötet utser i sin tur sitt verkställande organ, Kyrkostyrelsen. Arbetet utförs till största delen vid kyrkokansliet i Uppsala och leds av en generalsekreterare. På den nationella nivån arbetar cirka 290 personer vid kyrkokansliet samt 160 utomlands. Den utsända personalen arbetar både i andra kyrkor och i Svenska kyrkans utlandsförsamlingar i olika världsdelar. Ärkebiskopen är Kyrkostyrelsens ordförande och Svenska kyrkans främste företrädare. ekonomi och förvaltning Svenska kyrkans arbete finansieras till största delen av den kyrkoavgift som alla medlemmar betalar. Kyrkoavgiftens storlek bestäms lokalt i varje församling. Cirka 80 procent av kyrkoavgiften tillfaller den lokala församlingen och bekostar daglig verksamhet och drift av kyrkobyggnader. Övriga 20 procent bidrar till det arbete som sker i stiften och på den nationella nivån. Svenska kyrkans tillgångar uppgår till omkring 30 miljarder kronor. En del av tillgångarna, till exempel skogen, ger avkastning medan andra, som kyrkobyggnader och begravningsplatser, medför stora kostnader. Svenska kyrkans ekonomiska förvaltning sker med etisk hänsyn och med krav på att god avkastning tillgodoses. ett globalt sammanhang Svenska kyrkan finns över hela landet och har cirka 7,1 miljoner medlemmar. Människors bild av och relation till Svenska kyrkan är komplex. Uppdraget för Svenska kyrkan är att kontinuerligt tydliggöra vad kyrkan är, gör och står för. Under ett år firas närmare en halv miljon gudstjänster, varav en tredjedel i samband med dop, konfirmation, vigsel och begravning. Gudstjänsterna samlar nära 21 miljoner deltagare. Det finns ungefär förtroendevalda och anställda. Några hundratusen engagerar sig ideellt i Svenska kyrkan, till exempel genom att sjunga i kör. Det totala antalet besök i verksamhet för barn och ungdomar är cirka 1,9 miljoner. Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och har djupa relationer med kyrkor runt om i världen. Genom Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen deltar Svenska kyrkan i arbetet med att ge människor förutsättningar till ett värdigt liv genom att arbeta för rättvisa, fred, försoning och hållbar utveckling. Svenska kyrkans arbete bland svenskar utomlands sker på ett 40- tal platser och erbjuder där ett extra hem och en mötesplats. Det finns cirka ombud i församlingarna för den verksamhet som Svenska kyrkan bedriver genom Lutherhjälpen, Svenska kyrkan i utlandet och Svenska kyrkans mission. 7

18 svenska kyrkan

19 svenska kyrkan 2004 Olympisk och paralympisk succé Redan vid OS i Sydney för fyra år sedan arrangerade Svenska kyrkan tillsammans med sina nordiska systerkyrkor ett OS-café för skandinaviska tävlande och åskådare. Det var lyckat då, det var succé i Aten 2004 och nu är siktet inställt på Peking café scandinavia är en satsning som drivs gemensamt av kyrkorna i Danmark, Norge, Finland och Sverige. För Svenska kyrkans del var det Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) som var arrangören. Under OS i Aten erbjöd SKUT två mötesplatser, i centrala Aten och i den skandinaviska kyrkan i Pireus. Här fanns storbilds-tv, mat och dryck, internet-café, andaktsrum och en skön och avspänd miljö. Under Paralympics, handikapp-os, fanns Café Scandinavia i kyrkan i Pireus. guldglans och kungligheter OS-caféet i Aten blev en härlig smältdegel. Hit kom många entusiastiska supportrar från de skandinaviska länderna. Höjdhoppsvinnaren Stefan Holm dök upp liksom det svenska kungaparet och kungligheter från både Danmark och Norge. Sveriges Television spelade in en andakt i anslutning till OS-caféet med biskop Lennart Koskinen och sångerskan Ulla-Carin Börjesdotter som medverkande. Många frivilliga och en hängiven personal bidrog till att Café Scandinavia i Aten blev en stor succé. För kyrkan är det viktigt att vara där människor är, också vid särskilda evenemang. De flesta besökarna tyckte det var positivt att Svenska kyrkan var där och de fann en plats att återkomma till. Många berättade att de inte är kyrkobesökare hemma särskilt ofta, men att det kändes att det fanns en plats under OS där man kunde sitta ner och slappna av Café Scandinavia var en oas mitt i Aten-vimlet. paralympicstruppen samlades i kyrkan Under en av OS-kvällarna samlades nästan hela den svenska Paralympicstruppen i Svenska kyrkan i Pireus: 42 aktiva idrottare och deras coacher, ledare, en läkare och två sjukgymnaster. En kort andakt i den överfyllda kyrkolokalen följdes av grillat ute på trottoaren bland bord, stolar och rullstolar. Truppen hade funnits i Aten några dagar, men alla hade ännu inte träffat varandra. Det är alltid väldigt viktigt med möten mellan människor, och kyrkan ska självklart finnas med i ett sådant här sammanhang. Det känns roligt att idrottarna ville låta den här kvällen bli deras startpunkt tillsammans. En positiv upplevelse i kyrkan här kan ju sänka tröskeln till kyrkan även på hemmaplan, tror Åke Eriksson, svensk präst i Pireus. De goda erfarenheterna från Sydney och Aten bäddar för att Svenska kyrkan kommer att finnas på plats också i Peking

20 svenska kyrkan 2004 Närvaro på nätet Inte minst för barn och ungdomar har internet skapat ett helt nytt sätt att vara och mötas på. Bland böcker och samtal Svenska kyrkan medverkade på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg sista helgen i september. Arbetet genomfördes liksom tidigare i samarbete mellan Göteborgs stift och den nationella nivån. Även i år drog de olika arrangemangen fulla hus. I samarbete med en rad förlag och organisationer inbjöd Svenska kyrkan till program under rubriken»se människan«. Det vände sig till skribenter, läsare, pedagoger, fotografer, filmare, filosofer, konstnärer, teologer och alla andra som sökte sig till mässan, som totalt hade över besök. Årets tema var tillit. Det omfattande programmet med seminarier, debatter, föreläsningar, bild och film stimulerade till tankar kring människosyn, livsfrågor och tro. I anslutning till scenen visades utställningen Årets bild med de vinnande pressbilderna från Pressfotografernas klubb. samtal på internationella torget Svenska kyrkan deltog på Internationella Torget, där Lutherhjälpen var en av utställarna. Här fanns 61 organisationer och företag som arbetar med internationella frågor och utvecklingssamarbete. På Bok- och biblioteksmässan förs en mängd samtal kring aktuella frågor. I det samtalet deltar Svenska kyrkan för att lyfta fram rättviseperspektivet social och ekonomisk rättvisa för människor runtom i världen. På Internationella Torget bjöds publiken på panelsamtal, diskussioner, berättelser, bildspel, film, uppträdanden och miniseminarier, från morgon till kväll, torsdag till söndag. Allting gratis och öppet för alla. Svenska kyrkan stod bakom flera av programpunkterna. För ungdomar är nätet en naturlig plats att söka svar på frågor, också de existentiella. För att nå unga människor behövs ett aktivt deltagande i deras vardag, till exempel via internet. Under 2004 gjordes en översyn av hemsidan som innebär att den nationella nivån bättre kan ge stöd till övriga nivåer inom Svenska kyrkan på webbområdet. Utöver arbetet med de egna webbplatserna undersöks Svenska kyrkans närvaro på andra webbplatser och i andra kanaler. En del församlingar använder i dag sms i kontakten med konfirmanderna. En annan tänkbar kanal kan vara communities, webbplatser där människor möts och umgås via internet i en ny form av social gemenskap som är viktig för många. Samtidigt kan ungdomarnas kontaktvanor förändras snabbt och det är viktigt att följa mediekanalernas utveckling. De sista dagarna av 2004 kom att präglas av katastrofen i Sydostasien då webben var central i informationsarbetet. Bland dagstidningarnas viktiga länkar märktes Svenska kyrkan och många präster fanns bland dem som besvarade frågor på Lunarstorm, ett exempel på en community där aktiviteten var stor. Det finns utmaningar inom området och utvecklingsarbetet är bara påbörjat. Ett första resultat kan bli synligt under 2005.»En del församlingar använder i dag sms i kontakten med konfirmanderna«läs mer på 10

21 svenska kyrkan 2004 Festligt när Sydafrika firades Sverige fanns alltid där under de svåra åren. Tack för ert stöd! Tacket kom från ambassadör Sonto Kudjoe vid ett seminarium om Sydafrikas tio år av demokrati. Sonto Kudjoes tack till Sverige avslutade seminariet»amandla Sydafrika i går, i dag och i morgon«som hölls på Rättviks stiftsgård juni. Under seminariet beskrevs dagens situation i Sydafrika och vilka förändringar landet gått igenom under de tio år det har varit en demokrati. Men många och stora problem återstår, inte minst hiv/aids.»bättre än slagfältet«i Sydafrika kunde vi ha valt vapnen. Men vi gjorde det som inte är populärt, nämligen att sitta vid ett bord tillsammans med fienden. Så inledde fader Joe Mdhlela sitt föredrag som hade rubriken»försoningen som framtidsväg«. Han fortsatte: Vi förmådde ge dialogen en chans, vi förmådde att se varandra som Guds avbilder, människor som kunde respektera varandra. Fader Joe talade om sannings- och försoningskommissionens viktiga arbete, men också om dess negativa sidor som att det i huvudsak var fotfolket som trädde fram och bekände. Därför är det många i Sydafrika som inte tror på försoning. Men trots att försoningen inte är perfekt är den bättre än slagfältet. galakväll i dalhalla Söndagen inleddes med högmässa i Rättviks kyrka och avslutades med en galakväll i Dalhalla, kalkbrottet som nu är en magnifik och säregen konsertlokal. Några artister var från Sydafrika som hiphop-gruppen Black Noise, eller var födda där som soulsångaren André de Lang. Operasångerskan Barbara Hendricks, flera körer och sånggruppen Fjedur medverkade. Raden av artister var lång, och kvällen ville nästan inte ta slut. Men till sist samlades alla de mer än 500 medverkande i en final som avslutade en helg av glädje, engagemang och minnen. Seminariet och galan arrangerades av bland andra Svenska kyrkan genom Svenska kyrkans mission, solidaritetsrörelsen Afrikagrupperna och Västerås stift. Filmpriset till Fyra nyanser av brunt Under Göteborgs filmfestival 2004 delade Svenska kyrkan ut sitt filmpris för tredje gången. Den vinnande filmen i år var Tomas Alfredsons och Killinggängets»Fyra nyanser av brunt«. Priset är ett sätt att visa uppskattning för filmare som tar sig an viktiga ämnen. Den tre och en halv timme långa»fyra nyanser av brunt«är Killinggängets första biofilm. Den är indelad i fyra berättelser från olika delar av landet om fäder och deras förhållande till sina barn. Det är en rolig, absurd, berikande och djupt tragisk film. Kyrkans filmpris är på kronor och ska gå till en film med hög konstnärlig kvalitet som bland annat behandlar sociala frågor och rättviseaspekter i berättelse och uttryck. Juryns motivering löd: Ett skickligt lagt pussel där varje bit dryper av mänskliga tillkortakommanden. På ett sätt som överskrider filmens storsvenska kontext visar de olika berättelserna konsekvenserna av bristande kommunikation och rädsla för gemenskap. Filmen lämnar ingen åskådare oberörd och väcker en önskan om att livet skulle kunna vara mer än detta. Och i sin frånvaro anas evangeliet som en ständigt närvarande möjlighet.»fyra nyanser av brunt«har sänts i SVT. Den tilldelades fyra guldbaggar för filmåret

22 svenska kyrkan 2004 På plats i katastrofen Flodvågskatastrofen i Asien gav en prägel åt de sista dagarna 2004 som sent ska glömmas. Den medförde sorg och förlust för hundratusentals människor, men också starka uttryck för medkänsla och generositet. För Svenska kyrkan innebar den ett kris- och katastrofarbete långt utöver det vanliga. lis och lennart hamark, som arbetar för Svenska kyrkan i Bangkok, vaknade på morgonen annandag jul av att huset skakade. Några timmar senare var de och några andra i ambassadens krisgrupp på väg med ett av de första planen till Phuket. De började omedelbart att besöka sjukhus, samtala med chockade och skadade svenskar och upprätta listor över saknade. Nästa dag vällde människor i tusental till sjukhusen. Katastrofen var mycket större än man förstått från början. På annandagens eftermiddag gick ACT (Action by Churches Together), kyrkornas internationella katastrofnätverk, ut med sin första vädjan. Då hade redan ACT:s medlemmar, lokala kyrkor i Indien, Sri Lanka, Thailand och Indonesien, börjat dela ut mat, tält och medicin från sina förråd. Det var imponerande snabbt! säger Maria Lundberg på Lutherhjälpens katastrofenhet. 12

23 svenska kyrkan 2004 alla ställde upp Två dagar senare gav Svenska kyrkan genom Lutherhjälpen sitt första anslag, en miljon kronor, till ACT:s arbete. Från Sverige kunde snabbt 18 präster och diakoner sändas iväg för att arbeta bland de många svenska turisterna i Thailand. Flera tidningar tog gratis in annons om insamling till katastrofhjälpen. I annonsen hölls biståndsperspektivet samman med stödet till drabbade svenskar med utgångspunkten att det är samma kyrka, samma människor och samma värld. Kollektändamålet på nyårsdagen ändrades på många håll till kollekt till katastrofhjälpen. SVT sände en gudstjänst från Storkyrkan. Nationella sorgegudstjänster hölls den 8 januari 2005 i Svenska kyrkans domkyrkor. Svenska kyrkans webbportal fylldes med information om arbetet och svar på olika frågor. Kyrkokansliets informationsservice höll öppet varje dag fram till klockan 22.00, och många präster svarade på ungdomars frågor på chatsajter.»inte bara förstörd infrastruktur behöver repareras, utan också människor som gått sönder inuti«på flygplatserna Krisledningen arbetade också med frågor som rörde hemtransport och mottagande av omkomna svenskar samt beredskapen för detta i Svenska kyrkans församlingar. Präster från Svenska kyrkan fanns den första tiden tillsammans med polisen, Röda Korset och andra organisationer på flygplatser i Sverige för att ge stöd till hemvän- dande turister. Detta arbete fortsätter på Ärna flygplats utanför Uppsala tills alla omkomna identifierade svenskar kommit hem. Första veckan i januari avlöstes prästerna och diakonerna som varit i Thailand. Men den svenska närvaron fortsätter länge, om än på en lägre nivå. I efterarbetet i Sverige har samverkan skett mellan den nationella nivån, stiften och församlingarna. Lutherhjälpens katastrofanslag uppgick i januari till 13,6 miljoner kronor. En miljon kom från Sida, övriga gåvor antingen direkt till Lutherhjälpen eller till Radiohjälpen. Den akuta katastroffasen var kort, men perspektivet på insatserna är betydligt längre, vilket innebär ytterligare stora anslag. Vi räknar med cirka fem år. Svenska kyrkans speciella bidrag är psykosociala insatser. Inte bara förstörd infrastruktur behöver repareras, utan också människor som gått sönder inuti, förklarar Lutherhjälpens direktor Christer Åkesson. Läs mer på 13

24 svenska kyrkan 2004 Den längsta resan är resan inåt I september 2004 invigdes den nya pilgrimsleden Dag Hammarskjöldleden mellan Abisko och Nikkaluokta i Lappland. Ärkebiskop KG Hammar höll vid invigningen ett seminarium om det andliga arvet efter Dag Hammarskjöld. Ärkebiskopen har skrivit meditationer till ledens»vägmärken«, vilka finns i den vandrarhandbok som Luleå stift tagit fram. Dag Hammarskjöld återvände ofta till fjällvärlden för vila och återhämtning, för att orka med uppdraget som generalsekreterare i FN. Han höll gärna till i Abiskofjällen. Utefter den cirka tio mil långa vandringsleden finns därför sju meditationsplatser med korta texter hämtade från Dag Hammarskjölds andliga dagbok Vägmärken. Texterna finns inhuggna på stenar, en vid varje meditationsplats. Den nya leden har kommit till på initiativ»resa innebär också uppbrott och det kan vara smärtsamt«av Luleå stift, i nära samarbete med samer på lokal, regional och nationell nivå samt med Länsstyrelsen i Norrbotten och Svenska Turistföreningen. Pilgrimsleden var också en del av Luleå stifts 100-årsfirande.»Den längsta resan är resan inåt«var temat för en helgmålsringning i fjällmiljö som sändes i SVT i början av oktober och där ärkebiskop KG Hammar medverkade. Citatet är hämtat ur Vägmärken. Ärkebiskopen medverkade i ytterligare några helgmålsringningar från samma miljö. Resa innebär också uppbrott och det kan vara smärtsamt. Det gör att vi behöver tillit och trygghet för att orka. Där kan andras reflektioner få bli våra vägmärken, säger KG Hammar. Sigtuna folkhögskola utökar verksamheten Garantera framtiden för Sigtuna folkhögskola och de studerandes möjligheter att fullfölja sina utbildningar. Det har varit den viktigaste uppgiften för styrelsen för Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna (SKUC). I december 2004 blev det klart att den nybildade Föreningen Sigtuna folkhögskola får överta statsbidraget efter SKUC. Bakom föreningen står Sensus studieförbund, Sigtunastiftelsen och Svenska Kyrkans Unga. Sensus har köpt en av byggnaderna, Västergården, som tillsammans med Ledarinstitutet ska utgöra folkhögskolans lokaler. Västergårdens hotellrum blir internat för skolans elever. Kyrkostyrelsen ställde sig redan i maj positiv till denna lösning. Sigtuna folkhögskola kommer liksom tidigare att erbjuda allmän linje och konstlinje, utbildningar till fritidsledare och församlingspedagog, liksom Svenska kyrkans grundkurs. En nyhet är en omfattande kortkursverksamhet tillsammans med huvudmännen. En annan är att man på sikt ska skapa ett pedagogiskt centrum som samordnar den pedagogiska kompetensen hos handläggare, lärare och forskare knutna till Sensus, Svenska Kyrkans Unga, Sigtunastiftelsen och folkhögskolan. Sigtuna folkhögskola inledde sin verksamhet 1917 med Manfred Björkqvist som förste rektor. Det är den äldsta kyrkliga folkhögskolan och har bland annat utbildat stora grupper ungdomsledare, församlingsassistenter och församlingspedagoger. Den nya huvudmannen övertog ansvaret den 1 januari