Folkhälsopolitiskt bokslut 2011 Degerfors kommun

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Handläggare: Cecilia Ljung FHN Folkhälsonämnden Folkhälsopolitiskt bokslut 2011 Degerfors kommun Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har ett åtagande att årligen ta fram ett bokslut för folkhälsoarbetet för Karlskoga och Degerfors kommuner. Degerfors kommuns bokslut utformas utifrån prioriterade områden i Degerfors strategiska inriktning Ett aktivt användande av bokslutet i kommunernas årsredovisningsprocesser kan ge förutsättningar till bra prioriteringar i kommunerna, utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta leder i sin tur till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett längre perspektiv. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 13 februari, Folkhälsopolitiskt bokslut 2011, Degerfors kommun. På väg mot ett hållbart samhälle och en god folkhälsa. Folkhälsonämndens protokoll, 15 februari, Bakgrund Degerfors kommun har tillsammans med Karlskoga kommun ett åtagande att årligen ta fram ett bokslut för folkhälsoarbetet för Karlskoga och Degerfors kommuner. Åtagandet är en del i uppfyllandet av det avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete som finns mellan Örebro läns landsting och Karlskoga och Degerfors kommuner. Processen för framtagande av Degerfors folkhälsopolitiska bokslut beslutades den 15 februari 2012 av Folkhälsonämnden. Degerfors kommuns bokslut behandlas/beslutas av folkhälsonämnden på sammanträde i mars 2012 som en del i nämndens årsredovisningsprocess i Degerfors kommun. Implementeringsmodell Degerfors: Beslutsärende om folkhälsopolitiskt bokslut gällande Degerfors kommun till Folkhälsonämndens sammanträde. Bokslutet expedieras till kommunstyrelse och kommunfullmäktige som en del av folkhälsonämndens verksamhetsberättelse till Degerfors årsredovisning. c:\temp\cljg8rfqme.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

2 2 (4) 2010 års bokslut var ett kombinerat bokslut som gällde både Karlskoga och Degerfors kommuner, utifrån Folkhälsonämnden som avsändare. Det skiljer sig från årets bokslut som görs kommunspecifikt för att visa på en tydlig koppling till kommunens styrning års bokslut var även en kombination av att följa upp folkhälsoenhetens uppdrag samt en form av uppföljning av de lokala styrdokument inom folkhälsa, barnkonventionen och alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Det presenterade dessutom nuläget i kommunerna utifrån statistik hämtad från exempelvis Liv och hälsa undersökningarna. Bokslut 2010 avgränsades utifrån de politiskt prioriterade områdena; Delaktighet och inflytande Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas lika levnadsvanor och livsvillkor ANDT För 2011 är fokus att ge en trend samt lägesbild utifrån ett medborgar/brukarperspektiv. Denna kartläggning följs av en presentation av arbete som genomförts i Degerfors under Beskrivning av förslag Degerfors kommuns bokslut utformas utifrån prioriterade områden i Degerfors strategiska inriktning Enligt folkhälsonämndens beslut den 15 februari Dessa är; Degerfors måste bryta den negativa befolkningstrenden. Alla elever ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Alla större beslut, som kommunfullmäktige fattar under mandatperioden , ska vara utformade så att de två ovan prioriterade målen för perioden beaktas. Dessa, och andra mål, ska förverkligas samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. Kommunens ekonomi i balans. Ett jämställt Degerfors med berikande mångfald. Stimulerande fritid och god folkhälsa och ett aktivt och rikt kulturliv. Delaktiga och engagerade kommuninvånare. Bokslutet kommer också att formas/avgränsas utifrån prioriterade områden i folkhälso- och barn och ungdomspolitiken. Dessa är delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala

3 3 (4) förutsättningar, insatser för att främja barns och ungas lika livsvillkor och levnadsvanor samt ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Konsekvensbeskrivning Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige. Det folkhälsopolitiska bokslutet är ett verktyg för detta. Att göra politiska prioriteringar utifrån bokslutet, med utgångspunkt på att förbättra för medborgarna har även påverkan på folkhälsan på sikt. Sociala/kulturella och ekonomiska aspekter är alla delar som berörs i boksluten. Ett aktivt användande av bokslutet i årsredovisningsprocesserna kan ge förutsättningar till bra prioriteringar i kommunerna utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta leder i sin tur till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett längre perspektiv. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden godkänner Folkhälsopolitiskt bokslut 2011, Degerfors kommun. På väg mot ett hållbart samhälle och en god folkhälsa Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunstyrelsen Degerfors kommun, för kännedom

4 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Sociala/ kulturella Beslutsförslaget har en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige. Det folkhälsopolitiska bokslutet är ett verktyg för detta. Dialog och inflytande X Folkhälsa X Att göra politiska prioriteringar utifrån bokslutet, med utgångspunkt på att förbättra för medborgarna har påverkan på folkhälsan. Jämlikhet och social rättvisa X Ekologiska Ekonomiska Jämställdhet X Bokslutet lyfter i möjligaste mån fram statistik fördelat på kön. Detta för att belysa likheter och skillnader. Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa X Avfall X Biologisk mångfald X Energi X Konsumtion X Transporter X Vatten, luft och mark X Kommunens ekonomi X X Kostnadseffektivitet X Bokslutet kan användas som ett faktaunderlag inför olika beslut som rör medborgarna. Att prioritera utifrån en läges/trendbeskrivning kan ge mer kostnadseffektiva beslut för Degerfors kommun som helhet. Tillväxt X

5 Folkhälsopolitiskt bokslut 2011 Degerfors kommun på väg mot en god folkhälsa och en socialt hållbar utveckling

6 Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner,

7 Bokslut 2011 Degerfors kommun på väg mot en god folkhälsa & socialt hållbar utveckling Degerfors kommuns folkhälsopolitiska bokslut 2011 presenterar en bild över hälsa och levnadsvanor i Degerfors, med utgångspunkt från ett urval av Degerfors kommuns övergripande mål och målområden. Dessa mål och målområden ska leda kommunens arbete och prioriteringar i riktning mot att öka andelen ungdomar med gymnasiebehörighet samt att bryta den negativa befolkningstrenden samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans och organisationen effektiv. Detta kompletteras med utvecklingsarbete för en stimulerande fritid och kulturliv, god folkhälsa, ett jämställt Degerfors med berikande mångfald, samt delaktiga och engagerade kommuninvånare. Kommunens fyra prioriterade folkhälso- och barnrättsområden, utvalda utifrån de nationella och lokala folkhälsopolitiska målen bidrar också till bokslutets innehåll. Dessa är delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, insatser för att främja barns och ungdomars lika livsvillkor och levnadsvanor samt ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Syftet med bokslutet är att vara ett besluts- och planeringsunderlag för förtroendevalda och tjänstemän. Genom läges- och trendbilder presenteras medborgarnas hälsa, vilket utgör ett underlag inför framtida prioriteringar i det fortsatta utvecklingsarbetet i kommunen för en hållbar utveckling och effektiv organisation. Genom beskrivningar av genomförda insatser, kompletteras statistiken med exempel på prioriteringar inom främjande och förebyggande arbete. Folkhälsonämnden vill även via detta bokslut lyfta vikten av tvärsektoriellt arbete och fördelarna med samverkan för att nå de gemensamma politiska målen inom områdena folkhälsa och barnkonvention. Detta för att skapa en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Christina Gustavsson Ordförande i folkhälsonämnden Eje Johansson Vice ordförande i folkhälsonämnden 3

8 4

9 Innehåll Sammanfattning... 6 Inledning... 8 Vad är ett folkhälsopolitisktbokslut? Allt-hänger-ihop Ekonomiska & sociala förutsättningar Degerfors ska bryta den negativa befolkningstrenden Alla elever i Degerfors kommun ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet Degerfors kommun ska vara jämställt med berikande mångfald Degerfors kommun har stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa Degerfors kommun har delaktiga och engagerade kommuninvånare På väg mot ett hållbart samhälle och god folkhälsa Några utvalda händelser under Urval av aktiviteter Folkhälsonämnden blickar framåt

10 Sammanfattning Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. I pusslet för att förbättra medborgarnas hälsa och livsvillkor ingår samhällets alla delar, vilka utgör olika förutsättningar för främjande av individers jämlika hälsa. Tvärsektoriell samverkan, helhetssyn och samspel/struktur på lokal, regional och nationell nivå är en förutsättning för fortsatt utveckling. I Degerfors och Karlskoga kommuner har folkhälsonämnden det övergripande ansvaret att driva och utveckla kommunernas arbete avseende folkhälsa och barnrättsfrågor utifrån nationella och lokala folkhälsomål samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Folkhälsonämnden verkar för att förbättra förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för alla medborgare i Degerfors och Karlskoga. Barn och unga är prioriterad målgrupp. Syftet med bokslutet är att beskriva och följa hälsoutvecklingen i Degerfors utifrån ett folkhälsoperspektiv. Bokslutet ska även fungera som underlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den kommunala folkhälso- och välfärdspolitiken. Det syftar också till att stimulera till en diskussion kring dessa frågor. Degerfors folkhälsopolitiska bokslut 2011 ska presentera en bild över hälsa och levnadsvanor i Degerfors kommun med utgångspunkt från urval av Degerfors kommuns övergripande mål och målområden och vision Dessa mål och målområden ska leda kommunens arbete och prioriteringar i riktning mot att öka andelen ungdomar med gymnasiebehörighet samt att bryta den negativa befolkningstrenden samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. Detta kompletteras med utvecklingsarbete för en stimulerande fritid och kulturliv, god folkhälsa, ett jämställt Degerfors med berikande mångfald, samt delaktiga och engagerade kommuninvånare. Bokslutet är dessutom avgränsat utifrån fyra prioriterade områden utvalda utifrån de nationella och lokala folkhälsopolitiska målen; delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, insatser för att främja barns och ungdomars lika livsvillkor och levnadsvanor samt ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). De fyra prioriterade områdena hänger på ett eller annat sätt samman och är en del av en hållbar utveckling med dess sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Utdrag från fem av bokslutets kapitel Degerfors kommun ska bryta den negativa befolkningstrenden Befolkningsutvecklingen är en viktig faktor för arbetsmarknadens och kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Attraktivitet handlar både om att få andra att besöka eller bosätta sig på en plats som att skapa ökad livskvalitet för de boende på platsen och ortens näringsliv. Individens bostadspreferenser styrs i stor utsträckning av familjesituationen och i vilket skede av livscykeln personen befinner sig i. Andelen barn och unga under 20 år kan ses som en indikator på kommunernas attraktivitet för barnfamiljer. Faktorer som påverkar barnfamiljers val av boendeort är t.ex. kommunens service, priset per kvm boendeyta, trygghet, den fysiska miljön, kommunikationer och arbetsmarknaden. Alla elever i Degerfors kommun ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet God omsorg och utbildning har betydelse för folkhälsan. Förskolan och skolan, i vilken barn och unga tillbringar en stor del av sin tid, påverkar inte bara inlärningen utan har även effekter på upplevd livskvalitet. Betydelsen av god kvalitet i förskola och skola är med andra ord stor. Studier visar ett klart samband mellan resultat i skolan och etablering på arbetsmarknaden. Viktigt i ett 6

11 hälsofrämjande arbete är att utgå från risk- och skyddsfaktorer som finns på olika nivåer och att fokus ligger på att stärka de skyddande faktorerna. Idéerna bakom begreppet hälsofrämjandeskolutveckling lyfter fram att det generella hälsoarbetet handlar om att skapa en god lärmiljö där elever trivs och mår bra. Degerfors kommun ska vara jämställt med berikande mångfald Barn och unga påverkas av samhällsekonomin. Enligt Socialstyrelsen har studier visat att barn i familjer som fått långvarigt ekonomiskt bistånd är en särskilt utsatt grupp i många avseenden. Att vara ekonomiskt utsatt eller att ha ekonomiskt bistånd behöver inte betyda det samma som att vara fattig. Vad som är viktigt att uppmärksamma är barns utsatthet ökar med den tid de lever i familjer med ekonomiska problem. Utifrån barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard och att staten ska sträva efter att förverkliga barnets sociala ekonomiska och kulturella rättigheter, till det yttersta av sina resurser. Barns levnadsstandard handlar alltså inte enbart om materiell standard och fysisk utveckling, utan den ska också bidra till barnets hela utveckling. Det kan till exempel handla om möjligheten att delta i aktiviteter, som musikskola, fotbollsföreningen eller simskola. Degerfors kommun har stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa Att uppleva att man mår bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för mig som människa, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om kvinnors och mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. 73 % av de vuxna invånarna i Degerfors skattade sin hälsa som bra mellan åren , vilket motsvarar genomsnittet i landet. Ur ett genusperspektiv så är detta dock ett utvecklingsområde då det skiljer sig mer än tio andelar mellan män och kvinnor. Framtidstro är en annan viktig indikator för medborgarnas hälsoutveckling och den sociala hållbara utvecklingen och för att beskriva barn/ungas upplevelse av möjligheterna att påverka sin framtid. Ungdomsstyrelsen har i en studie visat att framtidstron bland unga är stark i kommuner med bra förutsättning för ett expansivt näringsliv, låg arbetslöshet, många välutbildade, låg arbetsfrånvaro och bra slutbetyg från grundskolan. Degerfors kommun har delaktiga och engagerade kommuninvånare Delaktighet och inflytande i samhället är bland de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. Valdeltagande är en indikator som används för att beskriva hälsans bestämningsfaktor demokratisk delaktighet. Samband finns mellan valdeltagande, självskattad hälsa och upplevd trygghet. Valdeltagandet fortsätter att öka såväl bland unga som i befolkningen i stort. Att vara med och påverka i skolan är viktigt för den upplevda hälsan, detta gäller särskilt för flickor. I skolår 9 i Degerfors upplever 5 % av flickorna och 23 % av pojkarna att de ganska ofta eller nästan alltid får vara med och påverka det som sker i skolan vilket är en försämring för tjejerna, men en förbättring för killarna i jämförelse med

12 Inledning Att må bra är en förutsättning för att vi ska kunna uppnå våra livsmål och ha en god livskvalitet då det i hög grad påverkar livssituationen, samhällssyn och möjlighet till delaktighet och inflytande. Hur vi mår påverkas av hur samhället är organiserat och hur människors livsmiljö och livsvillkor ser ut i Degerfors. Det handlar vidare om att stärka människors möjligheter i socialt och ekonomiskt utsatta positioner för att öka jämlikheten. En bra skol- och arbetsmiljö, en innehållsrik fritid och goda relationer till andra människor är viktiga. Levnadsvanor som att röka, dricka alkohol, fysisk aktivitet samt hur vi blir bemötta av andra människor har betydelse för hälsan både här och nu och i ett längre perspektiv. Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. Degerfors och Karlskoga kommuners strategiska folkhälsoarbete ryms inom den gemensamma nämnden, folkhälsonämndens ansvar. Reglementet för folkhälsonämnden från kommunfullmäktige i båda kommunerna, gör att nämnden fullgör och ansvarar för kommunernas uppgifter avseende folkhälsa och det nationella folkhälsomålet samt dess målområden. Folkhälsonämndens verksamheter verkar för en god och jämlik hälsa för alla medborgare i Degerfors och Karlskoga. För att medborgare ska ha en god och jämlik hälsa innebär det att kommunens alla verksamheter jobbar för medborgarnas bästa. Det totala folkhälsoarbetet görs således inom alla verksamheter, nämnder och i många fall genom samverkan, på alla nivåer såväl i verksamheter som på strategisk och politisk nivå. Barn och unga är prioriterad målgrupp i detta arbete. Att arbeta utifrån barnrättsperspektiv blir viktigt, då folkhälsonämnden också fullgör och ansvarar för kommunernas arbete avseende barnrättsfrågor utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Nämnden arbetar för förverkligandet av kommunernas politiska mål inom områdena och ska tillse att samverkan mellan kommunerna upprättas. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsoarbetet i Degerfors utgår från ett antal styrdokument på olika nivåer, global, nationell, regional och lokal. Styrdokumenten ger riktlinjer i arbetet med att förbättra hälsan hos medborgarna. Målet för folkhälsopolitiken i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regeringspropositionen, som innehåller folkhälsopolitikens elva nationella målområden, är således exempel på ett nationellt styrdokument som anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. På regional nivå är Örebro läns folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål för åren ett exempel på styrdokument, vilken utgår från det nationella folkhälsomålet. Med utgångspunkt från folkhälsoplanen har Örebro läns landsting skrivit 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Regeringsproposition En förnyad folkhälsopolitik Prop. 2007/08:110 8

13 samverkansavtal med länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund. Samverkansavtalet för lokalt folkhälsoarbete som skrivits mellan Degerfors och Karlskoga kommuner och Örebro läns landsting belyser det arbete som landstinget och kommunerna prioriterar för att stärka och främja befolkningens hälsa. På lokal nivå finns 2011 tre styrdokument inom folkhälsoområdet vilka beslutats i Degerfors respektive Karlskogas kommunfullmäktige. Dessa är, drogpolitiskt program, folkhälsopolitiskpolicy samt barn- och ungdomspolitisk policy. Dessa dokument utgör grunden för det lokala folkhälsoarbetet och dess prioriterade områden. Dessa program och policies hänger samman och utgör en förstärkning av flera av målen och målområdena i Degerfors kommuns strategiska plan, Strategisk inriktning samt utifrån vision 2022 vilka utgör Degerfors kommunövergripande styrmodell. Styrmodellen har ett utåtriktat perspektiv, -hållbar utveckling och ett inåtriktat perspektiv -effektiv organisation. Bokslutet beskriver förutsättningarna i kommunen, dvs. har ett utåtriktat perspektiv för att sedan fungera som planeringsförutsättning för arbetet med effektiv organisation. Att arbeta med barnkonventionen är en viktig del i arbetet med hållbar utveckling. Konventionen om barnets rättigheter kan sammanfattas med tre ord. Barn har rätt. För att komma ytterligare ett steg och utveckla arbetet utifrån barnkonventionen som belyser barnets mänskliga rättigheter, har Sveriges riksdag beslutat* om en ny strategi för genomförandet av barnkonventionen. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige lyfter fram 9 prioriterade strategier som kommunen är skyldig att följa. Dessa strategier har många kontaktytor och likheter med den nationella folkhälsopolitiken. Syngergieffekt uppstår när folkhälsa och barnrättsområdena möts. Strategierna uttrycker att Sveriges kommuner ska stärka sitt barnrättsarbete, vilket är en förstärkning och väsentlig gradskillnad mot föregående strategi som skrev bör. Exempelvis står det att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Barn har rätt All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Folkhälsopolitiskt bokslut 2011 för Degerfors kommun är ett verktyg där kunskap om barns levnadsvillkor presenteras, med syfte att vara ett planeringsunderlag. * Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) beslutades av riksdagen den 1 december

14 Vad är ett folkhälsopolitisktbokslut? Ett folkhälsopolitisktbokslut är ett verktyg för att styra och följa upp verksamheten. Detta bokslut tar ansats utifrån Degerfors strategiska plan Strategisk inriktning utifrån ett urval av mål och målområden. Samtidigt som Degerfors kommuns ekonomi är i balans: ska Degerfors kommun bryta den negativa befolkningstrenden ska alla elever i Degerfors kommun ha behörighet för att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet ska Degerfors kommun vara jämställt med berikande mångfald ska Degerfors kommun ha stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa ska Degerfors kommun ha delaktiga och engagerade kommuninvånare Med utgångspunkt från prioriterade mål och målområden ovan, beskrivs förändringar, nuläge, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutveckling för befolkningen i Degerfors kommun. Inom respektive mål har de bestämningsfaktorer som anses ha störst betydelse för hälsan varit utgångspunkt för framtagande av statistik och information. Bokslutet speglar Degerfors kommunövergripande styrmodell och de två prioriterade perspektiven som ska användas för att nå målen. Dessa är ett utåtriktat perspektiv hållbar utveckling, samt ett inåtriktat perspektiv effektiv organisation. Se figur 1. Syfte Syftet med bokslutet är att beskriva och följa hälsoutvecklingen i Degerfors utifrån ett folkhälsoperspektiv, med utgångspunkt från några av Degerfors kommuns övergripande mål. Bokslutet ska även fungera som underlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den kommunala folkhälso- och välfärdspolitiken. Det syftar också till att stimulera till en diskussion kring dessa frågor. Målgrupp Målgrupp för bokslutet är förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen. Bokslutet behandlas i samma process kommunens årsredovisning Underlaget ska även fungera som informations- och diskussionsunderlag för kommunens tvärsektoriella nätverk för folkhälso- och barnrättsfrågor. Struktur Resultat och framgång redovisas med indikatorer som beskriver medborgarnas hälsa, livsvillkor och livsmiljö. Jämförelse görs över tid där det är möjligt, utifrån ett köns- och åldersperspektiv. Förhållandena som återspeglas ska vara möjliga att påverka genom direkta och/eller indirekta åtgärder. De ska kunna härledas till kommunens verksamhet samt visa utvecklingen över tid. Ett enda värde eller indikator kan inte beskriva i vad mån arbetet har varit framgångsrikt. Analys och värdering måste göras med förståelse för sambanden mellan indikatorerna, uppställda mål och vad som påverkar utvecklingen. Det är därför viktigt att erfarenheter och kunskaper som finns i våra verksamheter tillför analys av resultaten och blir del i diskussionen om vad som är viktiga prioriteringar för det fortsatta arbetet. 10

15 Data och statistik som används är den senast redovisade. För vissa data kan det betyda en eftersläpning på 1 2 år, vilket också betyder att en del data är samma som föregående år. Uppgifterna till bokslutet är främst hämtade från statistik och fakta från Öppna jämförelser (trygghet och säkerhet, folkhälsa), kommun och landstingsdatabasen, Liv och hälsa (16-84 år) samt Liv och hälsa ung (urval skolår 9) studierna, Arena för tillväxt, Ungdomsstyrelsen och Skolverket. Dessutom bygger bokslutet på fakta hämtat ur folkhälsopolitisk rapport från Statens folkhälsoinstitut, regionala välfärdsbokslut från Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten och Karlskoga och Degerfors bokslut Statistik i kommande text bör tolkas med viss försiktighet! När data tolkas är det viktigt att tänka på att antalet svarande personer som statistiken bygger på kan vara lågt och att det kan skilja sig åt mellan olika frågor. Siffrorna är dock viktiga för att ge en bild över det lokala hälsoläget och det är viktigt att fundera på vad som ligger bakom presenterade data. Eftersom det är särskilt svårt att mäta och påvisa barns hälsa bör siffrorna tolkas med försiktighet. I texten förekommer symboler med syfte att uppmärksamma läsaren på ett utvecklingsområde för Degerfors kommuns folkhälsopolitiska arbete. Vision 2022 Hållbar utveckling Effektiv organisation Målområden för hållbar utveckling och effektiv organisation Strategiska mål för mandatperider Budget Verksamhetsplan med åtaganden Verksamhetsplaner på förvaltningar Politikdokument Organisationens värdegrund Lagstiftning Övriga bestämmelser Figur 1: Degerfors styrmodell med Degerfors strategiska plan med mål och målområden på en central plats. Folkhälsopolitiskt bokslut 2011 följer upp några målområden samt strategiska mål, framförallt utifrån perspektivet hållbar utveckling, men även utifrån perspektivet effektiv organisation. 11

16 Allt-hänger-ihop Det är viktigt att se till helhetsperspektivet och samverka tvärsektoriellt inom folkhälso- och barnkonventionsområdet. De fyra prioriterade områdena enligt figur 2, hänger på ett eller annat sätt samman och är en del av en hållbar utveckling med dess sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. För att nå framgång i arbetet för hållbar utveckling är det avgörande att stora delar av befolkningen uppfattar frågan om det hållbara samhället som begriplig, hanterbar och meningsfull. Social hållbar utveckling kan förklaras som en utveckling där man tillgodoser människornas behov och välbefinnande och där samhället byggs på demokratiska värdegrunder. Inom den sociala hållbarheten är hälsa, delaktighet och trygghet i fokus. Genom att jobba med folkhälsomålen, göra hälsokonsekvensbedömningar och välfärdsbokslut kan den sociala dimensionen beaktas. Ekonomiska & sociala förutsättningar Barns & ungas lika livsvillkor & levnadsvanor ANDT Delaktighet & Inflytande Hälsan/ohälsan delas in i tre olika delar, social, psykisk och fysisk. Dessa tre delar hänger ihop, påverkas av varandra och går inte att särskilja. Figur 2 Fyra prioriterade områden Samtidigt som svenskars allmänna hälsotillstånd förbättras ökar de högre socioekonomiska gruppernas hälsa i en snabbare takt - vilket gör att hälsoklyftan växer. Det är inte bara de minst gynnade som upplever en sämre hälsa, det finns en risk inom hela befolkningen. Med andra ord finns det ett systematiskt samband mellan social position och hälsa. Alla individer - inte bara de sämst ställda - påverkas av denna gradient. Politiska prioriteringar ger samhällsövergripande effekter vilket ger konsekvenser på ojämlikheten och hälsoskillnader. Allt-hänger-ihop det kan handla om uppväxtvillkor som kan påverka skolprestation, vilket i sin tur påverkar betygen. Att skapa förutsättningar för barns och ungas goda och jämlika uppväxtvillkor ger förutsättning för ungdomars ingång till arbetslivet och möjlighet att välja bostadsområde, vilket i sin tur påverkar osv. Det är viktigt att se helheten, men också att förstå sambanden som påverkar individens hälsa (fysiskt, psykiskt och socialt). 12

17 Hälsa uppstår genom samband mellan en mängd faktorer på olika nivåer (figur 3). Några av dessa faktorer finns hos den enskilde, medan andra finns i det omgivande samhället. Under linjen i modellen finns grundförutsättningar, faktorer som ålder, kön och arv vilket den enskilde inte kan påverka. Närmast individen finns psykosociala resurser. Att finnas i ett socialt sammanhang, där känsla av delaktighet, trygghet och meningsfullhet är viktiga faktorer för den framtida hälsoutvecklingen. Hälsa och jämlikhet är inte bara viktiga värderingar i sig själva. De är även av högt ekonomiskt värde. Åtgärder som garanterar mer jämlika hälsoutfall för alla, stimulerar människors förmåga att uppnå sin potential och optimerar därigenom ekonomisk produktivitet. Dessa åtgärder minskar även överdödlighet och kostnader för hälso- och sjukvård samt förbättrar livskvaliteten för alla samhällsmedlemmar. Samhällets alla delar utgör olika förutsättningar för främjandet av individers jämlika hälsa. Tvärsektoriell samverkan och samspel/struktur på lokal, regional och nationell nivå är en därför en förutsättning för fortsatt utveckling. Barnrättsoch folkhälsopolitiken är sektorsövergripande -barnets rättigheter och intressen samt folkhälsa ska genomsyra all politik och alla verksamheter som berör medborgarna unga som gamla. Figur 3 Hälsans bestämningsfaktorer 13

18 Ekonomiska & sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Hälsa är en nyckel för möjlighet till arbete, vilket ökar inkomsttryggheten. Hälsa uppmärksammas allt mer som ett medel för ekonomisk utveckling. För den enskilda individen är god hälsa både en vinst i sig och en faktor för att förbättra de socioekonomiska villkoren. Degerfors kommun tydliggör i sin strategiska inriktning att alla större beslut som kommunfullmäktige fattar under mandatperioden , ska vara utformade så att de prioriterade målen för perioden beaktas. Dessa ska förverkligas samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. Som en grund till detta prioriterade arbete lyfts den nationella folkhälsopolitikens andra målområde ekonomiska och sociala förutsättningar in i bokslutet. Ordet ekonomi betyder hushållning med tillgängliga resurser. Hushållning av kommunens ekonomi innebär en mer effektiv organisation ur ett ekonomiskt perspektiv. Utifrån en rapport framtagen av kommundelegationen finns uttalade framgångsfaktorer vilka är gemensamt för kommuner som har vänt den ekonomiska situationen i sin kommun. Dessa framgångsfaktorer är också viktiga faktorer för folkhälsan. Ledarskapet är av avgörande betydelse, både det politiska ledarskapet och ledarskapet i förvaltningen. Vidare var ett samarbete mellan kommuner inom vissa verksamhetsområden en viktig faktor, särskilt i mindre kommuner. Framgångsfaktorer: Insikt (att kommunen inser att det finns problem och kan göra något åt dem själv) Information (öppenhet och kontinuerlig information) Politiskt ledarskap och samförstånd Ledarskap i organisationen (alla drar åt samma håll, för ut samma budskap i organisationen) Tydliga ekonomiska spelregler Fokus på uppföljning Uthållighet Syftet med ekonomiska utvärderingar av folkhälsoarbetet är att ge underlag för beslut som också är hållbart över tid. Hälsoekonomiska rapporter visar tydligt ekonomisk effekt av tidiga insatser kring barn och unga. Det finns ett ekonomiskt värde av att underlätta människors väg tillbaka till samhället eller tillvarata individers arbetsförmåga jämfört med att inte göra något. Kan man genom insatser lyckas hindra en individ från att marginaliseras och hamna i ett utanförskap är insatsen så gott som alltid att beakta som samhällsekonomiskt 14

19 lönsam. Utanförskap och marginalisering av människor i samhället är kostsamt, i såväl mänskligt lidande som i pengar. Ekonomiska och sociala förutsättningar i en kommun är viktiga faktorer för barns och ungas liv och hälsa och tillhör de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. En hög sysselsättningsnivå, som gör det möjligt för människor att försörja sig, är grundläggande för ett välfärdssamhälle. I dagens samhälle är hälsan inte jämlikt fördelad. Klyftan mellan olika grupper har snarare ökat än minskat de senaste åren. Undersökningar visar att det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. En jämlik fördelning av villkor för en god hälsa är viktiga mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta hälsopolitiska beslut och arbeta med folkhälsofrågor krävs kunskap om befolkningens liv och hälsa. Jag ligger precis över socialbidragsnormen. Jag måste alltid vända på varenda krona. Jag försöker att inte låna pengar, även om det händer, men det är så jobbigt att ligga efter sedan. Det händer att jag går och är pank i en hel vecka. Det är jättejobbigt. Tänk om någon av ungarna skulle behöva medicin eller något då. Marie, ensamstående mamma med tre barn. Från boken Dåligt ställt Barns röster om ekonomisk utsatthet, Rädda Barnen Andel som inte haft svårt att klara löpande utgifter minst tre månader under de senaste tolv månaderna Kvinnor Män Liv & hälsa Degerfors Andel som inte kan skaffa fram kronor på en vecka Kvinnor Män Liv & hälsa Degerfors 15

20 Förvärvsarbete är välfärdens grundförutsättning. Hög sysselsättning innebär hög egenförsörjning som ger den arbetsföra befolkningen egna inkomster och ekonomisk trygghet. Arbetslösheten fortsätter vara betydligt högre bland ungdomar jämfört med övriga åldersgrupper. Ungas möjlighet till inträde och etablering på arbetsmarknaden är en central fråga för deras tillgång till välfärd och inflytande. Ungdomar är mer känsliga för ekonomiska svängningar än andra åldersgrupper. Detta syns till exempel genom att det efter varje lågkonjunktur är en allt större grupp ungdomar som fortsätter vara arbetslösa. Arbetsförmedlingen för Sveriges arbetsmarknadsstatistik. Arbetsförmedlingen har utvecklat ett mått som bättre synliggör skillnader i arbetslöshet mellan olika kommuner och mellan olika grupper. Metoden som prövats fram innebär att statistiken inte relateras till befolkningen år som tidigare. En konsekvens av att använda registerbaserade arbetskraften är att den procentuella arbetslösheten blir högre än vid en jämförelse mot befolkningstalen. Degerfors kommun har enligt Arbetsförmedlingens statistik en hög andel arbetssökande i program med aktivitetsstöd, både bland ungdomar (18-24) och bland totala gruppen arbetssökande år. I jämförelse med riket har Degerfors dubbelt så hög andel personer i arbetssökande i program med aktivitetsstöd. I gruppen öppet arbetslösa har Degerfors en lägre andel i jämförelse med riket och länet, förutom för ungdomsgruppen killar år som ligger högre än riket. Degerfors har en hög andel arbetslösa personer, kvinnor och män, och framförallt är det ungdomarna som har den högsta arbetslösheten. 16

21 Ekonomiska förutsättningar Arbetslöshet (%) Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i ålder år dividerat med antal invånare år. (mätdatum mars) Varav kvinnor år 7,0 6,1 4,5 6,5 10,3 8,9 Varav män år 8,9 5,8 4,4 7,8 10,3 9,6 Total år 8,0 5,9 4,4 7,2 10,3 9,3 Totalt inskrivna arbetslösa, dvs. öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel (%) av registerbaserade arbetskraften (mätdatum januari) Varav kvinnor år 28,9 24,6 23,8 Varav män år 42,1 31,8 31,1 Total år 36,0 28,8 27,9 Varav kvinnor år 13,0 11,4 10,0 Varav män år 13,0 11,2 10,8 Total år 13,0 11,2 10,5 Öppet arbetslösa Andel (%) av registerbaserade arbetskraften (mätdatum januari) Varav kvinnor år 10,7 6,8 5,2 Varav män år 9,5 9,0 9,1 Total år 10,0 8,1 7,4 Varav kvinnor år 6,4 4,8 2,8 Varav män år 7,0 5,2 5,0 Total år 6,7 5,0 4,0 Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv Hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning som erhållit bistånd i månader under året, andel (%) 25,8 28,1 25,2 30,5 30,8 Källor: Kommun och landstingsdatabasen, Kommunala basfakta, Arbetsförmedlingen 17

22 Degerfors ska bryta den negativa befolkningstrenden Befolkningsutvecklingen är en viktig faktor för arbetsmarknadens och kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Attraktivitet handlar både om att få andra att besöka eller bosätta sig på en plats som att skapa ökad livskvalitet för de boende på platsen och ortens näringsliv. Individens bostadspreferenser styrs i stor utsträckning av familjesituationen och i vilket skede av livscykeln personen befinner sig i. Andelen barn och unga under 20 år kan ses som en indikator på kommunernas attraktivitet för barnfamiljer. Faktorer som påverkar barnfamiljers val av boendeort är t.ex. kommunens service, priset per kvm boendeyta, trygghet, den fysiska miljön, kommunikationer och arbetsmarknaden. Invånare Invånare, antal Varav kvinnor, antal Varav män, antal Invånare 6-12 år, andel (%) Medelålder 44,5 Medellivslängden i Degerfors kommun är 82,7 år för kvinnor och 77,1 år för män vilket är under värdet för riket. Nära 1/5 av hushållen i Degerfors består av barnfamiljer, där de flesta har ett eller två barn. Födda antal Döda, antal Inflyttade, antal Utflyttade, antal Den största gruppen inflyttade till Degerfors kommun är kvinnor i åldersgruppen år. Den största gruppen utflyttade från Degerfors är män i åldersgruppen år. Störst skillnad är det inom gruppen för yngre kvinnor år där netto är 42, det innebär att det nästan är dubbelt så många som flyttar ut som flyttar in. Källor: Kommun och landstingsdatabasen, Kommunala basfakta Befolkningsutvecklingen är en viktig faktor för arbetsmarknadens och kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Under de senaste 20 åren har mindre än hälften, endast 122 kommuner, ökat sin befolkning. Övriga har minskat och några har genomgått en kraftig minskning. Degerfors kommun är en av många bland Sveriges kommuner som har en negativ befolkningstrend. I klarspråk betyder detta att det är färre som föds i jämförelse med antal som dör och det är fler som väljer att flytta ifrån kommunen än antal som väljer att flytta hit. Detta ligger i linje med den trend som råder i Sverige idag, vilket är att större regioner och städer blir större, med högre födelsetal och inflyttningsnetto. 18

23 Flera undersökningar har gjorts på flyttmönstret i Sverige. Utifrån den regionalpolitiska utredning som gjordes 2000 uppgav cirka en fjärdedel av dem som flyttar arbetsskäl. En nästan lika stor andel uppger sociala skäl och drygt en fjärdedel uppger skäl kopplade till bostaden. Cirka 17 procent uppger att orsaken till flytten var utbildning. Det generella mönstret är att ju längre flytt vad gäller avståndet mellan den tidigare bostadsorten och den kommande desto större är sannolikheten att arbete eller studier är flyttorsaken. Bland ungdomar i åldern år är studier skälet för ca hälften av dem som flyttar. Flytt till arbete är huvudorsaken till ca 20 procent av flyttningarna. Om man däremot ser till gruppen år är mönstret det motsatta. Hälften av dem som flyttar gör det av skäl som är kopplade till arbete och, synnerligen naturligt, endast ca 10 procent för studier. De flesta flyttrörelserna sker i närmiljön och det är fler kvinnor än män som flyttar. Under år 2010 var flyttintensiteten dock över genomsnittet för hela perioden, vilket talar för en viss förbättring på arbetsmarknaden, men kan också förklaras med relativt stora födelsekohorter 19 åringar som fortsätter utbildningen på olika högskoleorter. Vid vilken ålder unga flyttar hemifrån varierar mellan olika kommuntyper och mellan personer med svensk och personer med utländsk bakgrund. Tjejer och killar i storstäder och förorter lämnar föräldrahemmet allt senare jämfört med ungdomar i övriga delar av landet. Medianåldern vid flytten hemifrån är högre för personer med båda föräldrarna födda utrikes, än för de med svensk bakgrund, och den har också ökat under senare år. År 2009 bodde ungdomar i åldersgruppen år kvar i föräldrahemmet. Av dessa var 39 procent tjejer och 61 procent killar. Killar bor alltså hemma i betydligt större utsträckning än tjejer. Andelen barn och unga under 20 år kan ses som en indikator på kommunernas attraktivitet för barnfamiljer. Individens bostadspreferenser styrs i stor utsträckning av familjesituationen och i vilket skede av livscykeln personen befinner sig i. Faktorer som påverkar barnfamiljers val av boendeort är t. ex. kommunens service, priset per kvm boendeyta, trygghet, den fysiska miljön, kommunikationer och arbetsmarknaden. Det stora flertalet av de tätorter som ökat sin befolkning ligger inom 45 minuters pendlingsavstånd med bil från en residensstad eller storstad och 58 procent ligger nära någon av de största städerna, Stockholm, Göteborg eller Malmö. Befolkningstillväxten sker således till största delen kring och nära de större städerna. Det finns dock ett 70-tal orter som ligger mer perifert i förhållande till en större stad. Dessa orter har några gemensamma faktorer. Det som är gemensamt är att de är pendlingsorter, gränsorter, turistorter, sjönära orter och/eller orter med utpräglad byanda/varumärke samt tillväxtstrategier så som närhet till exempelvis flyg och högskola. Det är viktigt att poängtera att attraktivitet inte bara handlar om att få andra att besöka eller bosätta sig på en plats. Det handlar i lika hög grad om att skapa ökad livskvalitet för de boende på platsen och ortens näringsliv. Utan ett engagemang från de folkvalda företrädarna och ett gott samarbete mellan regionala, kommunala och lokala företrädare, riskerar processer och handlingskraftiga initiativ att stanna av. Förekomsten av eldsjälar och starka sociala nätverk är också viktiga faktorer som har lyfts fram både i teorin och i praktiken. 19

24 Trygghet Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghets- och säkerhetsfrågor och hur samhället hanterar dessa har fått en ökad betydelse som välfärdsfaktor. Trygghet/ säkerhet Anmälda våldsbrott, antal/1000 inv 6,8 8,4 8,9 9,4 Anmälda stöld- och tillgreppsbrott, antal/1000 inv 40,1 41,6 39,9 Fallskador bland personer 80+, 3- årsm, antal/1000 inv Varav kvinnor Varav män Källa: Kommun och landstingsdatabasen Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet eller i risken för att själv bli utsatt för våld. Graden av rädsla för brott har sannolikt samband med den allmänna tryggheten i samhället och de villkor som människor lever under. Det finns forskningsresultat som pekar mot att människor som lever i goda levnadsomständigheter känner mindre rädsla än människor som lever under mer osäkra villkor. Det finns även ett samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk och psykisk hälsa. Andel som trivs "Mycket bra" eller "Ganska bra" med den omgivande miljön där man bor 93, , , , , , Liv & hälsa Degerfors Kvinnor Män 20

25 Bestämningsfaktorn trygghet i närmiljön kan avgränsas till känsla av trygghet i förhållande till risken att utsättas för brott mot person (utanför bostaden). I Liv och hälsa studien 2008 undersöktes detta genom frågan om respondenten känner sig säker och trygg för att inte bli angripen eller utsatt för hot i området där man bor. 94 % av kvinnorna respektive 97 % av männen tyckte att det stämde mycket/ganska väl. Utifrån öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2011 rankas och jämförs Sveriges kommuner med varandra. Utifrån ett sammanvägt värde inom områdena personskador, våldsbrott, bränder med egendomsskador samt stölder och tillgrepp rankas Degerfors som nummer 238 av Sveriges kommuner. Detta innebär att kommunen är bland den fjärdedel av Sveriges kommuner med exempelvis många anmälda stölder och våldsbrott. Att tidigt upptäcka ungdomar eller till och med barn som är på väg in i kriminalitet får ses som ett av samhällets mest angelägna uppgifter. De flesta lokala brottsförebyggande råd i Sverige arbetar med att förebygga ungdomsbrottslighet och nästan alla samverkansöverenskommelser mellan polis och kommun innehåller gemensamt arbete mot ungdomskriminalitet. Detta gäller även för Degerfors kommun. Exempel på åtgärder som kommuner runt om i landet utför i syfte att minska ungdomskriminaliteten är: Satsningar på att få ungdomar i arbete Satsningar på meningsfull fritidsverksamhet Olika initiativ för att snabbt fånga upp ungdomar på glid För Degerfors del prioriterar kommunen liknande åtgärder som exempelvis arbete med att tidigt fånga upp signaler och åtgärda genom olika forum, exempelvis genom BUG (barn och ungdomsgrupp) och grupperingar inom Degerforsmodellen och dess främjande och förebyggande arbeten, fritidsgårdsverksamhet, hög andel ungdomar i program och aktivitetsstöd genom Arbetsförmedlingen och sommarferiearbete. Detta är ett viktigt utvecklingsområde som tydligt visar på kopplingen mellan förebyggande satsningar för att motverka problem som exempelvis ungdomskriminalitet. Örebro läns landstings befolkningsundersökningar visar att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller allmän trygghetskänsla. Yngre kvinnor liksom äldre kvinnor avstår i lika stor grad ibland eller ofta från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. 21

26 Andel som "Ibland" eller "Ofta" avstår från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad Kvinnor Män Liv & hälsa Degerfors Andel som alltid känner sig trygga ute på stan, på allmän plats Liv & hälsa ung Degerfors Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 Den sociala tryggheten är viktig och med dagens tekniska möjligheter genom mobiltelefoner och internet ökar risken för att ungdomar utsätts för trakasserier eller kränkningar. Utifrån Liv och hälsa ung studien har andelen pojkar som angett att man kränkts via mobiltelefon eller internet ökat markant. För flickornas del syns en lika stor förändring, men i detta fall i positiv riktning där färre anger att man upplever sig trakasserad eller kränkt. Andel som under terminen blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar via mobiltelefon och/eller internet (SMS, MSN, Facebook, mejl eller liknande) Liv & hälsa ung Degerfors Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 22

27 Alla elever i Degerfors kommun ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet Skola och lärande God omsorg och utbildning har betydelse för folkhälsan. Förskolan och skolan, i vilken barn och unga tillbringar en stor del av sin tid, påverkar inte bara inlärningen utan har även effekter på upplevd livskvalitet. Betydelsen av god kvalitet i förskola och skola är med andra ord stor. Forskning visar att en person med god hälsa har bättre inlärningsförmåga och större benägenhet att gå vidare med högre utbildning. God hälsa har en viss effekt på skolprestationen enligt resultat från studien Visible learning, John Hattie. Att kunna skaffa sig nya kunskaper är en viktig aspekt av välfärden för att kunna utvecklas som människa. Kunskap ger också större möjligheter att kunna utöva inflytande. Att unga skaffar sig utbildning och deltar i lärandeprocesser är en del i förverkligandet av de ungdomspolitiska målen om att unga ska ha tillgång till välfärd och inflytande. Studier visar ett klart samband mellan resultat i skolan och etablering på arbetsmarknaden då allt fler arbetsplatser och branscher präglas av ett högre kunskapsinnehåll, vilket ökar kraven på utbildning för att kunna komma in på arbetsmarknaden. Ett viktigt steg i utbildningssystemet är gymnasieskolan. Syftet med gymnasieutbildning är att de som lämnar skolan och uppfyllt målen ska vara anställningsbara och kvalificerade för högre utbildning. Alla elever klarar dock inte av att uppfylla målen och ett flertal studier visar att de unga som av olika anledningar väljer att lämna gymnasieskolan i förtid, eller avslutar med ofullständiga betyg, i högre utsträckning fastnar i arbetslöshet och utanförskap. Det har även visat sig att de unga som fullföljer gymnasiestudierna med dåliga men fullständiga betyg har betydligt större chanser på arbetsmarknaden än de som hoppar av skolan. Viktigt med tidiga insatser för att undvika avhopp från gymnasiet Sedan 2005/06 har andelen behöriga minskat i riket. Det finns många skäl till att unga idag har svårt att klara av sina gymnasiestudier skoltrötthet, sociala problem, socioekonomiska och hälsomässiga svårigheter, bristande föräldrastöd, m.m. Problembilden är därmed ofta komplex och det krävs insatser från många olika aktörer för att de unga ska kunna ta sig tillbaka till studier eller praktik. De samhällsekonomiska vinsterna med sådana insatser är stora. Enligt en studie gjord av Nordiska Ministerrådet (2010), om ungdomsarbetslösheten i de nordiska länderna, är det de tidiga insatserna vid avhopp från utbildningar som är viktiga för att motverka långsiktig ungdomsarbetslöshet. Enligt skollagen är det i första hand kommunerna som har uppföljningsansvaret för åringar som inte deltar i utbildning eller arbete. Elever utan behörighet till gymnasieskolan eller låga grundskolebetyg fick i lägre omfattning än andra ett slutbetyg från gymnasieskolan. Av de ungdomar som sedan varken arbetade eller studerade saknade över hälften ett slutbetyg från gymnasieskolan. Flickor har generellt sett bättre resultat än pojkar. 23

28 Föräldrars utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som visar på de allra största variationerna i elevernas resultat. Föräldrars utbildningsnivå, inkomst och sysselsättning har enligt Hattie stor effekt på elevernas resultat. Detta stöds av Skolverket. Enligt statistik från Skolverket (nationell nivå) var 62,6 procent behöriga till gymnasieskolan läsåret 2009/10 bland elever som har föräldrar med förgymnasial utbildning. Motsvarande andel för elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning var 94,8 procent. En viktig framgångsfaktor för barns lärande är också att föräldrarna har förväntningar på sitt barn och strävar efter framgång. I åldersgruppen år har ca 25 % av kvinnorna och 15 % av männen i Degerfors eftergymnasial utbildning, vilket är ett lägre värde i jämförelse med riket. Andel som anser att deras föräldrar uppmuntrar dem till att göra bra ifrån sig i skolan Liv & hälsa ung D egerf ors Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 Andel som anser att de får hjälp av sina föräldrar om skoluppgifterna är svåra Liv & hälsa ung Degerfors Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 24

29 Förskola/skola Barn inskrivna i förskolan (%) Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 71,6 70,6 65,7 61,2 60,2 65,8 Varav tjejer 75,0 77,8 70,0 66,2 62,5 65,3 Varav killar 69,0 64,0 62,2 57,3 58,1 66,2 Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt Varav tjejer Varav killar Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) 86,7 84,2 87,8 86,6 86,7 Varav tjejer 84,2 88,9 81,7 93,3 84,2 Varav killar 90,9 80,0 94,5 80,6 90,9 Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 26,0 31,3 25,9 40,2 33,0 Varav tjejer 28,9 25,0 40,9 43,1 Varav killar 23,6 37,5 15,6 35,3 Källa: Kommun och landstingsdatabasen Svaga kopplingar mellan resursförbrukning och studieresultat Att satsa på unga och skolan är en god investering för framtiden. Inte minst ur ett kompetensförsörjnings- och tillväxtperspektiv. För att få en uppfattning om studieresultaten i kommunen kan man enligt Arena för tillväxt se till andelen elever som avslutade årskurs 9 och som är behöriga till gymnasieskolan. Det visar sig då att skillnaderna i studieresultat mellan kommuner som förbrukar minst respektive mest resurser i relation till standardkostnaden är i det närmaste obefintliga. Framgångsfaktorerna för en framgångsrik skola och elevers skolframgång beror med andra ord på ytterligare faktorer än enbart ekonomiska. Sveriges kommuner och landsting har listat framgångsfaktorer för en framgångsrik skola. Tonvikten ligger på faktorer på kommunövergripande nivå, dvs. i ledningen och styrningen av skolan. Skolverket har gjort liknande studier för att få fram faktorer som påverkar elevers och verksamheters skolframgång inom förskola och skola. De båda myndigheternas framgångsfaktorer är till stor del lika och sammanställs i punkterna nedan. Dessa framgångsfaktorer är: Leda rätt, tydligt ledarskap på olika nivåer, såväl från politiker, förvaltning som rektorer Lärarens pedagogiska kompetens 25

30 Lyfta fram kompetenta lärare samt kontinuerlig kompetensutveckling för lärare Höga förväntningar på elever oavsett förutsättningar, alla kan lyckas, och höga förväntningar på organisationen Systematisk uppföljning och återkoppling, utvärdering och konsekvenser för att anpassa undervisningen, god uppfattning om varje barn Elevers och föräldrars delaktighet i utarbetandet av åtgärdsprogram Fungerande relationer, aktivt värdegrundsarbete, gemensamt förhållningssätt mellan föräldrar personal - elever Tydlig ansvarsfördelning, mellan förvaltning och rektorer Fånga upp barn och elever i behov av särskilt stöd (tidig upptäckt), rutiner och strukturer för stöd och hjälp i olika situationer, tillgång till kompetent elevhälsa, inkluderande synsätt Samsyn och kontinuerliga och öppna diskussioner om mål och inriktning för verksamheten, politisk enighet och samsyn mellan tjänstemän och rektorer alla ska sträva åt samma håll Uppföljning och utvärdering av verksamheten för utveckling av skolan Tydlig reglering av en lugn och trygg studiemiljö samt lämplig (efter behov) gruppstorlek och personaltäthet Beredskap för förändring av läroplan och kursplaner Uppföljning och kontroll av bedömning och betygssättning Andel som tycker att "Nästan alla lärare" anstränger sig för eleverna ska klara sina skoluppgifter Flickor skolår 9 Pojkar skolår Li v & hälsa ung De ge r f or s Andel som tycker att "Mer än hälften" av lärarna uppmärksammar dem när de gör något bra 33, , , , Liv & hälsa ung Degerfors Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 26

31 Hälsofrämjande skolutveckling i skola och förskola (HFSU) Motivation, ett gott skolklimat, tillit, goda relationer mellan elever och mellan lärare och elever är delar av hälsofrämjande skolutveckling. Det är en skola där eleven ska få lust att lära, känna trygghet och framtidstro. Att klara skolan är en viktig skyddsfaktor för barn och ungdomar. Nyckeln är därför att sätta det hälsofrämjande arbetet i relation till skolans resultat, så att utvecklingsarbeten inte frikopplas från skolans kunskapsuppdrag. I Degerfors samarbetar folkhälsoförvaltningen, kultur- och utbildningsförvaltningen och gymnasieförvaltningen kring hälsofrämjande skolutveckling. Definitionen av hälsofrämjande skolutveckling lyder: En skola som målmedvetet och långsiktigt utvecklar hela skolans vardag som en stödjande och främjande miljö för hälsa och lärande. Begreppet bygger på en helhetssyn på hälsa som omfattas av två spår. Dels hela skolans vardag som en stödjande miljö för hälsa och lärande, men också vikten av utveckling av olika hälsoområden i skolan, t.ex. sex och samlevnad, ANDT och mobbningsförebyggande. Viktigt i ett hälsofrämjande arbete är att utgå från risk- och skyddsfaktorer som finns på olika nivåer och att fokus ligger på att stärka de skyddande faktorerna. Idéerna bakom begreppet HFSU lyfter fram att det generella hälsoarbetet handlar om att skapa en god lärmiljö där elever trivs och mår bra. Andel som trivs "Mycket bra" eller "Ganska bra" i skolan Liv & hälsa ung Degerfors Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 Andel som tycker att skolarbetet är intressant Liv & hälsa ung Degerfors Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 27

32 Andel som aldrig skolkat Flickor skolår 9 30 Pojkar skolår Liv & hälsa ung Degerfors Andel som anser att de har kamrater i skolan som vill vara med dem Liv & hälsa ung Degerfors Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 28

33 Degerfors kommun ska vara jämställt med berikande mångfald Barnfattigdom Barn och unga påverkas av samhällsekonomin. Enligt Socialstyrelsen har studier visat att barn i familjer som fått långvarigt ekonomiskt bistånd är en särskilt utsatt grupp i många avseenden. De löper bland annat större risk för att hamna i missbruk och för att utveckla psykisk sjukdom. Barn som vuxit upp i familjer med låga inkomster men som inte har fått ekonomiskt bistånd uppvisar inte samma överrisker för en sådan ogynnsam utveckling. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll löper dessutom dubbelt så stor risk som andra att utsättas för mobbning enligt rapporten Barns hälsa i Sverige. Samma rapport visar att det finns starka samband mellan barns ekonomiska utsatthet och risk för sämre hälsa. Ekonomiskt utsatta barn riskerar i högre grad än andra att utveckla diabetes, fetma samt hjärt- och kärlsjukdomar. Risken för att utsättas för våld är tre gånger så stor för barn i bostadsområden med låg inkomstnivå jämfört med genomsnittet. Barnfattigdom innebär också ökad risk för att råka ut för olycksfall i hemmet eller i trafiken. En kvarts miljon barn lever i barnfattigdom* i Sverige idag. Det är drygt 10 procent av alla barn. Två faktorer ökar risken för barn att växa upp i en fattig familj i Sverige: att ha utländsk bakgrund eller att leva med en ensamstående förälder. Skillnaderna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är markant och ökar under 2007 och Barnfattigdomen är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund (29,5 procent) som bland barn med svensk bakgrund (5,4 procent). Bland barn till ensamstående föräldrar är barnfattigdomen mer än tre gånger så hög (24,7 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (8,1 procent). Nästan vartannat barn (49 procent) till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund lever i ekonomisk fattigdom, men endast 2,3 procent av alla barn till svenskfödda par med barn Barnfattigdomsindex, (%) 8,5 8,9 9,9 14 Källor: Kommun och landstingsdatabasen (2006), Rädda Barnens årsrapport 2010 ( ), Kommunala basfakta (2009) * Barnfattigdomsindex är en markör för barn i familjer som antingen har låg inkomststandard eller har försörjningsstöd (socialbidrag) som fattiga. Låg inkomststandard definieras som inkomster som inte täcker skäliga levnadsomkostnader. 29

34 Barnfattigdomsindex 2009 Degerfors Örebro län Riket Antal barn 0 17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk svensk bakgrund, procentenheter Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Källor: Kommunala basfakta, Statens folkhälsoinstitut Att vara ekonomiskt utsatt eller att ha ekonomiskt bistånd behöver inte betyda det samma som att vara fattig. Vad som är viktigt att uppmärksamma är barns utsatthet ökar med den tid de lever i familjer med ekonomiska problem. Utifrån barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard och att staten ska sträva efter att förverkliga barnets sociala ekonomiska och kulturella rättigheter, till det yttersta av sina resurser. Barns levnadsstandard handlar alltså inte enbart om materiell standard och fysisk utveckling, utan den ska också bidra till barnets hela utveckling. Det kan till exempel handla om möjligheten att delta i aktiviteter, som musikskola, fotbollsföreningen eller simskola. I ett välfärdssamhälle som Sverige innebär barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar snarare om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn har i Sverige i dag, till exempel att delta i avgiftsbelagda fritidsaktiviteter som musikskola eller idrottsklubb, ha tillgång till dator hemma, kunna få nya glasögon, åka bort på sommarlovet eller följa med på skolresan. Fattigdom är med detta synsätt ett relativt begrepp, som innebär att människor med knappa ekonomiska resurser är fattiga i jämförelse med den stora majoriteten i samhället. Att växa upp under ekonomiskt knappa omständigheter kan leda till ett socialt och ekonomiskt utanförskap. Det finns andra dimensioner av fattigdom än den rent ekonomiska. Barn påverkas också av faktorer som föräldrars oro för ekonomin och osäkerhet kring boende och livssituation. Många ekonomiskt utsatta barnfamiljer tvingas inte sällan flytta av ekonomiska skäl. Brist på pengar kan leda till att familjens beroende av andra ökar. Utsatta familjer behöver ofta ta hjälp från samhälle, släkt eller vänner, vilket kan leda till känslor av otillräcklighet och skam. 30

35 I ett internationellt perspektiv framstår den materiella fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige som blygsam. UNICEF:s senaste rapport som nyligen presenterats bekräftar än en gång denna bild. Men detta ger ingen tröst åt alla de barn som i den svenska vardagen utesluts från aktiviteter som ses som självklara för deras klasskamrater och kompisar. Social utestängning i barndomen är ett första steg mot utanförskap längre fram i livet. I flera västländer har långtgående mål satts att avskaffa barnfattigdomen på sikt. I Sverige kan vi gå före genom att i praktiken garantera alla barn en ekonomiskt trygg uppväxt 31

36 Degerfors kommun har stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa Att uppleva att man mår bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för mig som människa, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om kvinnors och mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. Hälsa Att uppleva att man mår bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för mig som människa, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om kvinnors och mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. För de minsta barnen är anknytning och mat livsnödvändiga faktorer. En indikator för hälsa för de yngsta barnen är förekomst av amning. Amning är en friskfaktor på både kort och lång sikt. Livsmedelsverkets råd är att man om möjligt, endast ska ge bröstmjölk till barn upp till sex månaders ålder. Amningsfrekvensen i Degerfors är 43 %, (barn ammats helt eller delvis vid 6 månaders ålder, barn födda 2008), vilket är lågt i förhållande till länet och landet i övrigt. 73 % av de vuxna invånarna i Degerfors skattade sin hälsa som bra mellan åren , vilket motsvarar genomsnittet i landet. Kvinnorna upplevde sin hälsa något sämre än männen. Utifrån resultat i Liv och hälsa studien syns en tydlig skillnad mellan mäns och kvinnors upplevda hälsa. Andel som bedömer sin hälsa som "Mycket bra" eller "Bra" Liv & hälsa D eg erf o rs Kvinnor Män 32

37 Befolkningens hälsa kan mätas på olika sätt. Ett sätt är att följa genom ohälsotal. Ohälsotal beräknas genom summan av antal sjukpenningsdagar, dagar med arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt aktivitets- och sjukersättning dividerat med befolkningen i åldern år. Kvinnor har genomgående haft en bättre utveckling av ohälsotalet än män, men kvinnors ohälsotal är fortfarande betydligt högre än männens. I kommun och landstingsdatabasen presenteras det genomsnittliga kommunala värdet för Degerfors män och kvinnor. Degerfors har högre ohälsotal än riksgenomsnittet. I kommunranking har Degerfors plats 272 i Sverige, vilket är ett viktigt utvecklingsområde. Hälsa Ohälsotal Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 73,2 Varav kvinnor 65,9 Varav män 79,9 Invånare år med nedsatt psykiskt välbefinnande, andel (%) 16 Varav kvinnor 20,2 Varav män 12,3 Invånare år med god självskattad tandhälsa, andel (%) 68,4 Varav kvinnor 71,0 Varav män 73,8 Invånare år med fetma, andel (%) 18,6 Varav kvinnor 19,7 Varav män 17,5 Invånare år som röker dagligen, andel (%) Liv och hälsa 12,7 Varav kvinnor 16,8 Varav män 9,1 Invånare år som är fysiskt aktiva minst 30 min/dag, andel (%) 64,9 Varav kvinnor 68,2 Varav män 62,4 Invånare 65+ som får personligt besök med uppsökande verksamhet, andel (%) 9,5 3,1 6,8 3,5 Källa: Kommun och landstingsdatabasen 33

38 Siffran för andelen vuxna invånare som upplevde sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande är 16 % för Degerfors, vilket motsvarar genomsnittet i Sverige. Bland kommunernas vuxna invånare ser 66 % av invånarna i Degerfors mycket eller ganska optimistiskt på sin framtid. Andel vuxna personer med fetma är 19 % i Degerfors, ett värde som ligger bland den fjärdedel av landets kommuner med sämst resultat. I Degerfors är 65 % av den vuxna befolkningen fysiskt aktiva enligt resultat Liv och hälsa studien. Fler kvinnor än män anger att de är aktiva minst 30 minuter per dag. Detta är ett medelvärde i jämförelse med riket. Degerfors hade mellan åren hög andel fall av akut hjärtinfarkt med dödlig utgång, i jämförelse med länet och övriga Sverige. Män har flest hjärtinfarkter med dödlig utgång. Degerfors är ligger enligt Öppna Jämförelser folkhälsa i gruppen med sämst resultat. Detta är en viktig indikator för medborgarnas hälsostatus. En annan viktig indikator för medborgarnas hälsa är mått på tandhälsa. 69 % av den vuxna befolkningen i kommunerna upplever att de har en god tandhälsa, vilket även det är en lägre andel än landets övriga kommuner. 34

39 Barn och ungdomsåren Barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna för folkhälsoarbetet. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Barn som är friska lever längre. Därför är insatser under uppväxtåren viktiga för att förbättra folkhälsan. Förklaringen till sambandet mellan hälsan och olika åldrar är att individer som växer upp under mindre gynnsamma förhållanden tenderar att göra så även i vuxen ålder. Barn som däremot växer upp under goda förhållanden utvecklar bättre kompetenser som skyddar mot ohälsa både under uppväxt och senare i livet. Alice Miller har sagt följande -Barndomen är inte den kortaste perioden i en människas liv, det är den längsta. Vi bär med oss den hela livet. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I regeringens folkhälsoproposition bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa sker på flera arenor. Metoder för föräldrastöd syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra viktiga arenor är förskola och skola. Där utvecklar och tränar barnen olika kompetenser, till exempel problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga. Studier visar att barn som vistas i förskolan utvecklas positivt, bland annat när det gäller kognitiv förmåga. Dessa förmågor och kompetenser fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor, till exempel goda kost- och motionsvanor, genomföras i dessa miljöer. En arena som ungdomar ofta nämnder i det lokala arbetet med ungdomsdialog är vikten av fritidssysselsättning där kultur, idrott och social gemenskap är viktiga hörnstenar. Fritid Idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet, andel (%) Idrottsföreningar med pojkdominerad verksamhet, andel (%) Idrottsföreningar med varken pojk- eller flickdominerad verksamhet, andel (%) Boklån kommunala bibliotek, antal/inv Källa: Kommun och landstingsdatabasen 35

40 Andel som det senaste året varit med i någon organiserad fysisk aktivitet/sport eller i någon annan förening, klubb, sällskap eller organisation Liv & hälsa ung Degerfors Något ändr a d f r åga Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 I Liv och hälsa ung undersökningarna mäts ungdomars egenupplevda hälsa. För ungdomarna i Degerfors (skolår 9) har andelen pojkar som upplever att de mår bra eller mycket bra ökat. Detta är positivt. Ur ett genusperspektiv så är detta dock ett utvecklingsområde då det skiljer sig mer än tio andelar mellan killar och tjejer. Andel som rent allmänt mår "Mycket bra" eller "Bra" Liv & hälsa ung Degerfors Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 36

41 Framtidstro Framtidstro är en annan viktig indikator för medborgarnas hälsoutveckling och för att beskriva barn/ungas upplevelse av möjligheterna att påverka sin framtid. Ungdomsstyrelsen har i en studie visat att framtidstron bland unga är stark i kommuner med bra förutsättning för ett expansivt näringsliv, låg arbetslöshet, många välutbildade, låg arbetsfrånvaro och bra slutbetyg från grundskolan. Andel som för sin personliga del ser "Mycket optimistiskt eller "Ganska optimistiskt" på framtiden Liv & hälsa Degerfors Kvinnor Män För Degerfors del, utifrån ungdomar i skolår 9, har fler än 9 av 10 bland pojkarna angett att de ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Flickornas statistik visar upp en negativ utveckling med minskande andel med hög framtidstro sedan Andel som ser "Mycket ljust" eller "Ganska ljust" på framtiden Flickor skolår 9 40 Pojkar skolår Liv & hälsa ung Degerfors 37

42 Psykisk hälsa Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten.1 Hösten 2009 genomfördes en landsomfattande kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa i alla kommuner i årskurs 6 och 9. Frågorna delades in i ett antal områden (indikatorer) vilka var: psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, bristande välbefinnande, problemets påverkan i vardagslivet, mobbning, samt tobaks- och alkoholbruk (endast för skolår 9). Resultaten i skolår 6 i Degerfors visar att de psykosomatiska besvären inte är något problem. Då det däremot gäller nedstämdhet, bristande välbefinnande och till viss del även Figur 9, Spindeldiagram skolår 6 i Karlskoga. problemets Kartläggning av barn och ungas psykiska hälsa 2009 påverkan på vardagslivet så ligger Degerfors bland den fjärdedel av kommunerna som har sämst resultat i landet. Skolår 9 hade generellt en bättre prognos men där ligger den stora problembilden på psykosomatiska besvär. Stress är en faktor som framförallt uppges av många flickor. Långvarig stress kan leda till andra fysiska problem som sömn-, mag-, eller ryggbesvär. Andel som de senaste 3 månaderna "Ofta" eller "Alltid" känt dig stressad Flickor skolår 9 Pojkar skolår Liv & hälsa ung D eg erf ors 38

43 Alkohol, narkotika, dopning & tobak Forskning visar att det finns starka samband mellan att bruka tobak, alkohol och narkotika. Tobaksbruk är det första normbrytande beteendet, vilket banar väg för att bruka andra droger. Alkoholkonsumtion Andelen riskkonsumenter 1 av alkohol bland Degerfors vuxna befolkning är 5 % bland kvinnor och 4 % bland män. Andelen alkoholkonsumenter 2 i skolår 9 i Degerfors är 37 % bland flickorna och 55 % bland pojkarna. Detta är en minskning från 2009 bland flickorna men en ökning bland pojkarna. I skolår 7 är det 48 % av flickorna och 56 % av pojkarna som har provat på att dricka alkohol minst en gång. Andel som under vårterminen inte druckit alkohol? Liv & hälsa ung Degerfors Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är genom kamrater eller kamraters syskon, därefter kommer föräldrar. Degerfors kommun står för förhållningssättet att föräldrar och andra vuxna inte ska köpa alkohol till sina barn. Degerfors har till viss del genomfört föräldramöten utifrån Örebro preventions program, ÖPP på högstadiet. Syftet med ÖPP är att stärka föräldrars förhållningssätt genom fakta och diskussioner. Budskapet är att det är olagligt att langa alkohol till minderåriga. 1 Riskkonsumtion (AUDIT) beräknas utifrån tre frågor som ger ett index. Frågorna lyder, hur ofta och hur mycket alkohol man dricker vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. 2, Alkoholkonsumtion/alkoholkonsumenter bygger på andel elever som druckit alkohol en/flera gånger under vårterminen. 39

44 Andel i årskurs 9 som får alkohol av sina föräldrar Liv & hälsa ung Degerfors Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 Narkotika Andelen elever i skolår 9 som någon gång använt narkotika har minskat bland flickor och pojkar i Degerfors kommun jämfört med tidigare år. Bland flickorna är det 8 % som provat narkotika, och bland pojkar 2 %. Generellt ses en ökad acceptans för narkotika bland ungdomar i länet och landet, liknande trend syns i Degerfors. Tobaksbruk Andelen dagligrökare i åldrarna år var, mellan åren , 13 % i Degerfors, vilket är ett genomsnittligt värde i landet. Det är högre andel kvinnor än män som anger att de röker dagligen. Antalet personer som i kommunen insjuknade i lungcancer mellan åren motsvarar genomsnittet i landet för män, men överstiger rikets medelvärde för kvinnor. Andelen rökande blivande mammor i Degerfors 12,4 % under åren , vilket är en minskning sedan föregående år. Värdet är dock högre än både länet och riket. Degerfors har även en högre andel rökande spädbarnsföräldrar än regionen och riket. Det är positivt att Liv och hälsa ung resultaten visar på en hög andel av Degerfors ungdomar som anger att de aldrig rökt Andel som röker dagligen Liv & hälsa Degerfors Andel som aldrig har rökt Liv & hälsa ung Degerfors Kvinnor Män Flickor skolår 9 Pojkar skolår 9 40

45 Degerfors kommun har delaktiga och engagerade kommuninvånare Delaktighet och inflytande i samhället är bland de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen har starkt samband med hälsa. Därför är delaktighet och inflytande i samhället ett av de nationella folkhälsopolitiska målområden som ska prioriteras. Alla människor oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, har rätt till delaktighet och inflytande. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Utifrån en nationell undersökning av Ungdomsstyrelsen 2009, av unga i åldern år, angav 39 procent att de var intresserade av att påverka lokalt. Andelen var högre bland unga med högutbildade föräldrar, medan inga övriga skillnader mellan olika grupper av unga framkom av analysen. Andelen som vill vara med och påverka lokalt har minskat sedan Bland unga i åldern år uppgav 39 procent att de ville vara med och påverka i frågor som rör deras kommun. Det finns inga signifikanta skillnader vid jämförelse utifrån kön, åldersgrupper, utrikes och inrikes födda, sexuell läggning, unga med och utan funktionsnedsättning samt i vilken kommuntyp man bor i. Det är dock en större andel unga med högutbildade föräldrar som vill vara med och påverka jämfört med unga där båda föräldrarna saknar högre utbildning. Unga som har minst en förälder som är arbetslös eller sjukskriven tror mindre på sina möjligheter att föra fram åsikter. Även unga som har haft svårt att klara sina ekonomiska utgifter tror i lägre grad på sina möjligheter. Unga med upplevd dålig hälsa respektive dålig självkänsla har också lägre tilltro till sina möjligheter att föra fram åsikter. Dessutom har unga som är missnöjda med sin situation i skolan eller på arbetet lägre tilltro än unga som är mer nöjda med sin situation. Brist på inflytande/egenkontroll, särskilt tillsammans med höga krav, anses öka risken för stressrelaterade besvär. Andelen som har lågt inflytande i arbetet är avsevärt högre för unga än för dem som är över 25 år. Kvinnor, både äldre och yngre, uppger i större utsträckning än män att de har lågt inflytande i arbetet. 41

46 Delaktighet & inflytande Personer med äldreomsorgsinsats som varit delaktiga i utformandet av sin genomförandeplan, andel (%) 109,8 99,0 84,1 94,0 Valdeltagande i kommunvalet, (%) 80,0 83,9 Valdistrikt med högst valdeltagande 2010: 87,7 % respektive valdistrikt med lägst valdeltagande 2010: 53,0 %. Det innebär en differens mellan valdeltagande mellan distrikten på cirka 35 %, vilket placerar Degerfors bland de tio kommuner i Sverige med högs differens i valdeltagande. Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%) 63,0 73,0 Källa: Kommun och landstingsdatabasen Valdeltagande, andelen röstande av röstberättigade i val till kommunfullmäktige, andelen förstagångsväljare i kommunval Valdeltagande är en indikator som används för att beskriva hälsans bestämningsfaktor demokratisk delaktighet. Samband finns mellan valdeltagande, självskattad hälsa och upplevd trygghet. Valdeltagandet påverkas bland annat av att vara gift/samboende, föreningsaktivitet, förtroende för andra människor, politiska intressen, partiidentifikation och tilltro till valhandlingens effektivitet. Det finns stora sociala skillnader i valdeltagandet. Det finns även skillnader i valdeltagande inom kommunen med utgångspunkt från ålder och valdistrikt. Degerfors kommun är en av Sveriges kommuner med störst skillnad i valdeltagande mellan valdistrikten. Ungdomar (förstagångsväljare) röstar i mindre utsträckning än övriga röstberättigade. Valdeltagandet fortsätter att öka såväl bland unga som i befolkningen i stort. Av statistiken framgår att valdeltagandet i Sverige minskade i varje val från talet fram till och med I valen 2006 vände trenden och valdeltagandet ökade i alla åldrar och den ökande trenden har stått sig även i 2010 års val. Valdeltagandet ökade i samtliga val till riksdag landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige och i alla ålderskategorier. En stor del av de politiska beslut som rör ungas vardag fattas lokalt i kommunerna. Det är därför viktigt att unga har möjlighet att göra sin röst hörd lokalt. Arbetet med lokalt ungdomsinflytande pågår på olika sätt i kommunerna. Ett sätt att nå ut till och involvera unga i beslutsfattandet i kommunerna är att skapa inflytandeforum för unga. Inflytandeforum kan spela en viktig roll, men möjligheten att påverka lokalt ska gälla alla unga och det finns risk att de kommunala inflytandeforumen främst lockar unga med starkt socialt och kulturellt kapital. Ett litet antal kommuner visar upp verksamheter som strategiskt inkluderar grupper av unga som vanligtvis inte deltar, istället görs oftast generella insatser som riktar sig till hela ungdomsgruppen. Få unga som lever i ett socialt 42

47 utsatt bostadsområde sitter med i kommunala inflytandeforum. Enligt Ungdomsstyrelsen är det vanligare att unga säger sig vara intresserade av samhällsfrågor i allmänhet och vad som händer i andra länder än politik. Andel röstande förstagångsväljare i kommunvalet , Välf ärdsbokslut 2009 Degerfors Att vara med och påverka i skolan är viktigt för den upplevda hälsan, detta gäller särskilt för flickor. I skolår 9 i Degerfors upplever 5 % av flickorna och 23 % av pojkarna att de ganska ofta eller nästan alltid får vara med och påverka det som sker i skolan vilket är en försämring för tjejerna, men en förbättring för killarna i jämförelse med Andel som "Ganska ofta" eller "Nästan alltid" får vara med och påverka det man gör i skolan ,8 14,1 16,9 16, Flickor skolår 9 Pojkar skolår Liv & hälsa ung Degerfors Något ändr ad f r åga

48 På väg mot ett hållbart samhälle och god folkhälsa Enligt Degerfors Vision Hit siktar vi: Degerfors - kommunen som blir vald, om och om igen, av medborgare, företag och besökare. Vi är attraktiva och uppmärksammade. Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid. Vi åstadkommer en daglig service som överträffar förväntningarna. Vi förmår att leva i visionen och inte bara prata om den. Samtidigt som kommunens verksamheter och förtroendevalda genomfört sitt ordinarie viktiga arbete för Degerfors unga som gamla medborgare under året. Detta genom arbete för boende, utemiljö, trivsel och trygghet, omvårdnad och lärande samt våra kulturella och idrottsliga möjligheter. Samtidigt har det också genomförts viktiga beslut och processer samt skett saker under 2011 som utifrån ett folkhälsoperspektiv är viktiga att nämna. Några utvalda händelser under 2011 Folkhälsoförvaltningen har processat förutsättningar för nytt avtal om lokalt folkhälsoarbete med Örebro läns landsting mellan åren Avtalet, vilket är en förutsättning för det lokala folkhälsoarbetet godkändes i december Degerfors antar en strategisk inriktning för kommunens arbete Folkhälsoförvaltningen har processat fortsatt partnerskap för barnkonventionens genomförande med 9 andra kommuner i Sverige. Årets samverkan med partnerskapskommunerna och nationella aktörer har varit mycket gynnsamt för utvecklingen av det lokala barnrättsarbetet och satt Degerfors på kartan inom barnrättsarbetet. För andra året i rad bjöds representant in till kungafamiljens barnrättskonferens på Stockholmsslott. Kommunen påbörjar utvecklingsarbetet med medborgardialog. Ungdomscafé Svarta rosen startar. It s a fact Folkhälsokonferens 2011 genomfördes för nionde året I rad. Ungdomsdialogen har utvecklats. Årets folkhälsokonferens inkluderade ungdomar och politiker med fokus på faktiskt gjorda aktiviteter. Ökat tvärsektoriellt engagemang och samverkan kring folkhälsonämndens frågor. Degerfors verksamhet Vida världen, verksamhet för ensamkommande flyktingbarn startar. Ett flertal alkoholförebyggande åtgärder har genomförts såsom blås grönt och stoppa langningen. Aktiviteterna skedde inom ramen för den strategi som arbetades fram inför festivalen Putte i Parken och som ska verka för att upprätta trygga och säkra arrangemang i Karlskoga och Degerfors. Arbetet med förhållningssättet Vägledande samspel (ICDP) har utvecklats inom kommunens förskolor. Personal inom folkhälsoförvaltningens städenhet har genomfört en kurs där deltagarna har lärt sig svenska som är anpassad till arbetsplatsen och arbetets villkor, och kommer därmed att ha bättre förutsättningar att klara situationer i sin yrkesroll. Familjestöd i forskningssamverkan med universitetet har utvecklats. Bildandet av en ny gemensam gymnasienämnd och förvaltning mellan Karlskoga och Degerfors kommuner för de frivilliga skolformerna. 44

49 Urval av aktiviteter 2011 Familjestöd Familjestöd eller föräldrastöd som det också benämns, är ett prioriterat område utifrån kommunernas samverkansavtal med Örebro läns landsting. Att jobba med stöd till föräldrar på olika sätt är en viktig främjande insats för att skapa god hälsa hos barn och unga. I kommunerna finns familjestöd på olika sätt, både via skolorna, socialförvaltningarna, studieförbund, idéburna organisationer med flera. I Degerfors arbetar verksamheter på olika sätt för att stärka familjer genom föräldrar/vårdnadshavare utifrån den egna Degerforsmodellen 0-20 år. Exempel på detta är genom arbetet med tematiska föräldramöten (QPM) inom förskola och skola. Föräldramötena har systematiserats och tematiserats och innebär i praktiken att föräldrar får kort information och möjlighet att diskutera olika ämnen. Fokus är att stärka samverkan mellan föräldrarna öka föräldrars delaktighet och inflytande och främja god hälsa för familjerna. QPM-föräldramötena är en helhet där ÖPP-föräldramöten ingår för skolår 7-9. (ÖPP-Örebro preventions program, läs mer på sidan 39). I Degerfors finns familjecentralen för föräldrar med små barn. Familjecentralen utgår från öppna förskolan och är en samverkansarena mellan kommun, primärvård (BVC/BMM) och Svenska kyrkans regi. Dessa verksamheter är viktiga mötesplatser där föräldrar kan få umgås med andra föräldrar och även få svar på aktuella frågor som rör barnet genom verksamheternas personal eller samverkanspartners. Degerfors kommun ingår genom folkhälsonämnden och Karlskoga kommun i ett utvecklingsarbete utifrån det lokala föräldrastödet med bidrag från Statens folkhälsoinstitut. Syftet är att beforska det lokala familjestödsarbetet för att bli bättre rustade för familjers behov och för att hitta nya vägar till föräldrar som man idag inte når. Arbetet kallas kompetenta familjer och är ett samverkansprojekt med Örebro Universitet. 45

50 Karlskoga och Degerfors ungdomsdialogarbete Karlskoga och Degerfors kommuner har de senaste åren aktivt arbetat för att utveckla ungdomsdialogen. Detta görs främst genom att stärka dialogen mellan ungdomar och politiker/tjänstemän. Karlskoga och Degerfors kommuner ingår i nationella nätverk för ungdoms/medborgardialog, vilket samordnas av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Nätverket delger ny kunskap inom området och erfarenheter utbyts med andra kommuner. Kvalitetsåtagande En viktig del för framgång inom folkhälso- och barnrättsområdet är dialogen med medborgarna. Medborgarnas möjligheter att delta i kommunernas utveckling kring folkhälsa och barnrättsfrågor är en allt mer viktig fråga. Ungas delaktighet och inflytande på internet: Facebookgruppen: Ung i Karlskoga och Degerfors Ett kvalitetsåtagande kan beskrivas som en offentligt deklarerad standardnivå där standardnivån beskriver vad medborgarna/brukarna kan förvänta sig av kommunens tjänster utifrån befintliga resurser, organisation, metoder och kompetens. Kvalitetsåtagandena syftar till att förbättra brukarnas möjligheter att påverka de kommunala verksamheterna och att utveckla medborgar- /brukardialogen. Genom att tydliggöra kvalitetsnivåerna på kommunens tjänster och åtgärda eventuella brister bidrar kvalitetsåtagandena till att utveckla verksamheterna och skapa förtroende för kommunens verksamheter. Under 2010 har folkhälsonämnden tagit fram ett kvalitetsåtagande för dialog med medborgare i Karlskoga och Degerfors med utgångspunkt från folkhälso- och barnkonventionsfrågor. Syftet med åtagandet är att tydliggöra vad unga medborgare kan förvänta sig och vad som kan tillhandahållas inom området medborgardialog/ungdomsdialog. Kvalitetsåtagandet har tagits fram i dialog med representanter för ungdomar, tjänstemän och förtroendevalda i Karlskoga och Degerfors. Delaktighetstrappan ett verktyg för medborgardialog Ett verktyg i kommunernas ungdomsdialogarbete är SKL:s modifiering av Sherry Arnsteins delaktighetstrappa (se figur 4). I ungdomsdialogarbetet tydliggör delaktighetstrappan strukturen för kommunens arbete med delaktighet och inflytande. Delaktighetstrappan utgår från följande trappsteg: Information för att kunna vara delaktig behöver man vara informerad och ha möjlighet att ta till sig kunskap. Konsultation medborgarna/ungdomarna ges möjlighet till att ta ställning till vilket alternativ de tycker är mest lämpligt i en fråga. Alternativen är färdigberedda av tjänstemännen och godkända av politiken. 46

51 Dialog medborgarna/ungdomarna ges möjlighet att möta andra för att föra en dialog om en aktuell fråga. Alla får föra fram sin åsikt och man behöver inte nå konsensus. Inflytande medborgarna/ungdomarna deltar i en process från början till och med färdigt förslag som underlag för politiskt beslut. Medbeslutande den representativa valda församlingen delegerar ansvaret till nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan valda som personer. Figur 4, Delaktighetstrappan är hämtad från Modell och verktyg för ungdomsdialogarbetet Karlskoga och Degerfors kommuners ungdomsdialogarbete utgår från en framtagen modell som innefattar utvecklingsområden inom följande områden: 1. Ökad kunskap om dialog mellan politiker och ungdomar 2. Årligt ungdomsforum för unga och politiker 3. Utveckla nya kanaler och jobba med webbverktyg som kan intressera ungdomar 4. Utveckling och samordning av årliga kommunbesök och företagssamverkan för skolår Utveckling av strukturer mellan elevråd och nämnder 47