finnskogarna.com Hållbar, kulturbaserad affärsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "finnskogarna.com Hållbar, kulturbaserad affärsutveckling"

Transkript

1 Susanne Andersson Lars Findahl Gunnar Ärnström PM (Ersätter tidigare versioner) finnskogarna.com Hållbar, kulturbaserad affärsutveckling Hållbar utveckling Entreprenörskap Skogsfinsk kultur och historia Foto: Lars Sjöqvist ute.se 1

2 INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Den skogsfinska invandringen...4 Marknaden för finnskogsturism... 5 Förstudier... 6 Regionalfondsförstudien...6 Socialfondsförstudien...9 Slutsatser av förstudierna...9 Vision Syfte och mål Målgrupp Projektets avgränsning och tre huvudområden Miljö- och kvalitetssäkring...11 Gröna Nyckeln ett koncept för logiverksamheter Naturens Bästa - ett koncept som är lämpligt för företag med arrangemang Finnskogskunskap...13 Affärs- och produktutveckling...14 Organisation Geografisk indelning...16 Finnskogstinget...17 Huvudman Projektledare Projektkoordinator Kvalitetsledare Ordförande i Finnskogstinget Arbetsgrupp Koppling till och avgränsning mot andra projekt Resultatspridning, uppföljning och utvärdering Webben...21 Övriga media...22 Trycksaker, grafisk profil och mallar...22 Skyltning...22 Utvärdering...22 Tids- och aktivitetsplan Budget Verksamhet efter projekttiden Arbetet med horisontella kriterier Jämställdhet...26 Miljö...27 Integration...27 Bilaga 1 Förutsättningar för Finnskogsturism i Norra Mellansverige inkl Örebro län...28 Bilaga 2 KULTUR OCH TURISM PÅ FINNSKOGEN, Workshop i Malung 16-17/ Bilaga 3 Avsiktsförklaringar...38 Bilaga 4 Skogsfinska upplevelser...41 Bilaga 5 Riskanalys...42 Bilaga 6 Kursplan för seminarier/utbildningar i projektet

3 Sammanfattning Två förstudier har under år undersökt möjligheterna att utveckla en områdesövergripande turism baserad på en kommersiell och lönsam utveckling av finnskogskulturen där ideella och kommersiella aktörer samverkar, något som förekommit mycket lite och där det gjorts mest skett lokalt. Förstudierna har syftat till att med fokus på finnskogskulturen, entreprenörskap och hållbar utveckling, utreda möjligheterna till utvecklad gränsöverskridande samverkan och marknadsföring av besöksmål i Mål 2 Norra Mellansverige och vissa angränsande områden. I förstudierna har det förts diskussioner med aktörer på finnskogarna, kommersiella, ideella och offentliga, genom enskilda möten, vid mindre och större träffar. Turistföretagen ser möjligheter att samverka både med andra turistföretag och ideella föreningar och att samverkan kan ge möjlighet att nå nya och mer lönsamma kundgrupper. Man är intresserad både av geografiska och verksamhetsmässiga områden för samarbete. Genom förstudierna har 19 företag gått samman och påbörjat produktutveckling och paketering av de första Skogsfinska Upplevelserna som nu är ute på marknaden. Projektets vision är att Finnskogarna år 2015 är ett etablerat kvalitetsvarumärke med hög miljöprofil och finnskogskulturen som kännemärke. Projektet vänder sig till företag som önskar utveckla nya affärer genom att profilera skogsfinsk kultur och historia. Projektet ska skapa lönsamt samarbete kring finnskogsturism genom att koppla ihop företagen med varandra och gentemot marknaden. Under projektperioden ska Utvecklas 200 nya bokningsbara paket, Skogsfinska Upplevelser, därav 100 miljö- och kvalitetscertifierade 90 företag ha deltagit i projektet, av dessa ska 15 företag bli miljö- och kvalitetscertifierade 10 nya företag skapas, därav 5 miljö- och kvalitetscertifierade 6 spetsföretag skapas, vars Skogsfinska Upplevelser omsätter minst kronor årligen 75% av de medverkande företagen fått för dem nya, idag existerande marknadsföringskanaler 2-3 nya internationella kontakter ha upparbetats för inkommande natur- och kulturturism baserat på entreprenörer i området med utländsk härkomst För att göra projektet hanterligt p g a av de stora avstånden, har efter utvärdering av förstudierna gjorts en indelning i tre geografiska områden. Bergslagen; södra Dalarna, Örebro län, Värmland och Västerdalarna. Norra Finnmarken (Ore och Orsa Finnmark) samt Finnskogsriket; östra Dalarna och Gävleborgs län. Vid ett årligt Finnskogsting som leds av en vald ordförande följs aktiviteter upp och sätts mål för arbetet. Projektledningen ger processtöd till de geografiska områdena och följer upp arbetet med affärsutveckling, miljö- och kvalitetscertifiering i de enskilda företagen. Projektet ska ej vara stödberoende efter projekttiden utan bygga på lönsam privat verksamhet i samverkan med befintliga destinationer med exempelvis en ekonomisk förening i botten som tar över projektverksamheten. För detta ändamål ska en affärsplan tas fram, vilket blir huvuduppgiften för det sista Finnskogstinget i projektet år Huvudman för projektet är Ludvika kommun. Projekttiden är 1 juli 2010 t o m 31 december Projektet omsluter totalt 8,3 milj kronor och omfattar ett 20-tal kommuner i fyra län med tonvikt på Region Dalarna och Gävleborg. 3

4 Bakgrund Den skogsfinska invandringen Med anledning av 200-årsminnet av Sverige och Finlands delning 1809, finns skäl att uppmärksamma skogsfinnarna, de finska svedjebönder som bosatte sig i Sverige under talet. Skogsfinnarna kom till Sverige via bl a Gävle och spred sig sedan successivt in i landet för att slutligen nå norra Värmland, där finska talades långt in på 1900-talet, se nedanstående karta. Svedjebruket gav rikliga skördar men det behövdes stora markarealer. Det var en av många förklaringar till varför de svedjebrukande skogsfinnarna drog sig längre och längre västerut, ända in i Norge för att bilda egna hemman. De förde med sig en helt annan kultur än den som fanns i Sverige, först och främst svedjebruket och de speciella byggnaderna, men även mat, hantverk, språk, myter och sägner. Invandringen var betydande och var femte svensk anses enligt vissa bedömningar vara släkt med dessa skogsfinnar, som i grannlandet Norge har status av nationell etnisk minoritet. Kulturen, byggnader och traditioner hålls levande med hjälp av bl.a. Finnkulturcentrum, filial till Värmlands museum i Torsby och Finnskogsmuseet i Skräddrabo söder om Alfta, många hembygdsföreningar, forskning, föreningar och nätverk, bl a Solör-Värmlands Finnkulturförening, Finnsam och Finnskogsriket. Källa: Maud Wedin. Presentation vid workshop Kultur och turism på Finnskogen Malung

5 Marknaden för finnskogsturism Befintlig statistik och aktuella marknadsundersökningar visar att natur- och kulturturism är en expansiv marknad där Mellansverige redan idag har en god position. Omfattande utbyggnader pågår av destinationer i området. Sammantaget finns goda förutsättningar att utveckla finnskogsturism i området. Antal övernattningar 2008 i Gävleborg, Dalarna, Värmland och Örebro län jämfört med riket fördelat på ursprungsland. Hotell, stugbyar, vandrarhem o camping 1. Ursprungsland Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Nederländerna USA Övriga Totalt länder I % av riket Gävleborg ,9% Dalarna ,1% Örebro ,9% Värmland ,6% Summa ,5% Riket % G D Ö V län i % av riket 16,5% 15,0% 35,5% 9,2% 11,4% 30,8% 3,8% 5,6% 15,5% De fyra län som denna ansökan omfattar, Gävleborg, Dalarna, Värmland och Örebro, är jämnstora och har vart och ett c a 3% av landets befolkning. Dalarna är den överlägset populäraste destinationen av de jämförda länen både vad gäller svenska och utländska övernattningar. Värmland, som inte når upp till rikssnittet när det gäller svenska övernattningar, gör det för utländska övernattningar bl a tack vare goda siffror för Norge och Tyskland. Sist i jämförelsen ligger Örebro och Gävleborg med antal övernattningar klart under rikssnittet. Ett annat sätt att se på projektets målgrupper är VisitSwedens fyra sk positionsteman för Sverige som resmål. Positionsteman är ett nytt verktyg för att matcha Sveriges utbud mot målgruppernas efterfrågan. Det är också ett sätt att fokusera resurser på tydliga budskap som stärker Sverigebilden. Swedish Lifestyle - Svenska kulturupplevelser Natural Playground - Sverige som en naturlig lekplats Urban Nature Svenska storstadsupplevelser Vitalised Meetings Sverige som mötesdestination Av dessa teman är de två första relevanta för detta projekt. Enligt VisitSwedens marknadsundersökning i 10-talet länder, är intresset i utlandet störst för Sverige som natur/äventyrsdestination, därnäst följer kulturupplevelser. Undersökningen som bygger på enkäter bland personer i åldern år visar att av de jämförda länderna, finns de största potentiella målgrupperna för inkommande svensk turism i USA. Inom tre år kan 6,6 miljoner amerikaner tänka sig att besöka Sverige för att uppleva natur/äventyr samtidigt som 3,0 miljoner är intresserade av kulturupplevelser i vårt land. Inom Europa finns de största målgrupperna för svensk natur/äventyrsoch kulturturism i Storbritannien, Tyskland och Frankrike Källa SCB. 2 Källa: VisitSweden. Modellen med positionsteman och marknadsundersökningen lanserades 19e september

6 Förstudier Denna ansökan baseras på två samverkande förstudier som Strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansverige prioriterat under år Regionalfondsförstudien Regionalfondsförstudien startade i april 2008 och avslutades i december Förstudien finansierades av de fyra regionförbunden, 17 kommuner, Sparbanksstiftelsen Nya och EU Mål 2 Norra Mellansverige, regionalfonden. Syftet var att med fokus på finnskogskultur, entreprenörskap och hållbar utveckling, se om det är möjligt att utveckla en turism baserad på den skogsfinska kulturen genom att koppla ihop ideella föreningar och företag inom besöksnäringen. Hållbar utveckling Projektfokus Entreprenörskap Skogsfinsk kultur och historia Vilka deltog i förstudien och hur många? Drygt 100 företag och personer inom besöksnäringen i Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands och Örebro län samt föreningar och organisationer som arbetar med att levandegöra den skogsfinska kulturen har aktivt deltagit i organiserade möten. Ungefär lika många har deltagit vid informationer och diskussioner på annat sätt. Hur har arbetet med förstudien lagts upp? Arbetet inleddes med att en styrgrupp bestående av verksamma aktörer på Finnskogarna bildades och att projektledaren rekryterades. Som första åtgärd togs Finnskogspasset 2008 fram. Det är en folder med 48 skogsfinska besöksmål i Sverige och Norge och som distribuerades till besöksmålen, alla turistbyråer i området och vissa andra platser. På projektets hemsidor 4 har löpande informerats om förstudien. 3 Regionalfonden juni 2008, projektägare Sandvikens kommun, socialfonden december 2008, projektägare Vansbro kommun. 4 Projektet har registrerat två domäner; (kampanjsida för Finnskogspasset under 2008) samt den portal som fortsättningsvis kommer att vara projektets hemsida och där information om projektet tills vidare ligger via länkning till Sandviken kommuns hemsida. 6

7 Från förstudiens sida har kontakter i första hand tagits med målgruppen mindre och medelstora företag inom besöksnäringen i det skogsfinska området som har en skogsfinsk profil. Antalet verksamheter som identifierats i förstudien uppgår till totalt ca 200, merparten av dessa är familjeföretag och soloföretagare. Kontakter har tagits genom besök, telefon och mail samt vid olika möten. På den offentliga sidan har diskussioner förts med kommunerna, länsmuseerna, länsstyrelsernas kultur- och naturförvaltningsenheter, Skogsstyrelsen och Sveaskog. Fyra organiserade träffar på olika platser i området har genomförts. Som avslutning arrangerades en workshop i Malung under två dagar med föreläsningar och grupparbeten, se bilaga 2. Bilder från workshop Kultur och turism på Finnskogen Malung Vad visade förstudien? Finnskogskulturen har använts mycket lite inom besöksnäringen och samarbetet mellan kommersiella och ideella aktörer har varit relativt outvecklat. Flera små turistföretag ser möjlighet att samverka både med ideella föreningar och med andra mindre turistföretag samt att samverkan kan ge möjlighet att nå nya och mer lönsamma kundgrupper. Företagen är små, har långa avstånd till varandra men har en vilja att samarbeta i både geografiska och verksamhetsinriktade noder som i sin tur samarbetar med varandra. Genom att använda finnskogskulturen som en kunskapsbank går det att utveckla mat, souvenirer, aktiviteter med mer guidning och framförallt som ett intressant kännemärke. Företagen vill utveckla varumärket Finnskogarna för att på sikt skapa en intressant turism baserad på den skogsfinska kulturen. En övergripande organisation som ser helheten är nödvändig för att hålla ihop varumärket. Det är viktigt att man värnar om den skogsfinska kulturen, den ska brukas men inte förbrukas. Strategier, kompetensutveckling och utbildning på olika nivåer är mycket viktigt. För företagen och blivande finnskogsguider är detta ett måste för att produkten ska bli trovärdig. Miljö- jämställdhets- och integrationsaspekterna bör därvid beaktas. De företag i området som kan bedömas ha en skogsfinsk profil, är verksamma som aktivitetsföretag och boendeanläggningar. 7

8 Till de större företag som kontaktats hör de idag huvudsakliga vinterdestinationerna Branäs/ Kungsberget och Sälenfjällen. Eftersom organisation, infrastruktur och faciliteter redan finns på plats, satsar dessa intensivt på s k barmarksutveckling för att minska säsongsberoendet. Förlängd säsong ger bättre underlag för grundläggande serviceutbud och möjligheter för mindre företag som kan ta rygg på de större företagen och gå ihop om paketerbjudanden till besökarna. Aktiviteter kopplade till den skogsfinska kulturen är inte säsongsberoende och kan med fördel bakas in i aktiviteter och paket alla tider på året. Avsiktsförklaring om medverkan i projektet har lämnats från Branäs Fritidscenter AB, se bilaga 3. Till de större företag som kontaktats hör även Sveaskog och Orsa Besparingsskog som arbetar för att utveckla natur- och kulturturism och är intresserade av samarbete med projektet. Foto: Lars Sjöqvist ute.se Finnskogarna är ett sammanhängande kulturområde och har ibland kallats Europas sydligaste vildmark. Här börjar taigan med sin unika fauna och flora som i norr övergår i Sápmi, det samiska kulturområdet. Där är det en självklarhet att den turistiska besökaren möts av mat, boende och aktiviteter som är kopplade såväl till områdets unika historiska kulturmiljö, som dess naturmiljö. Så skulle det också kunna vara i Finnskogarna. Naturresurserna har sedan länge varit basen för marknadsföringen av besöksnäringen i Finnskogarna och några få spetsföretag har nischat in sig på exklusiva segment. Den skogsfinska kulturen används av mycket få företag. Förutsättningar finns enligt förstudien för att utveckla ett projekt med lönsam affärsutveckling i små turistföretag i samarbete med ideella föreningar, markägare m fl i lokala partnerskap, för att erbjuda attraktiva aktiviteter baserade på finnskogskulturen. Föreningar, markägare m fl har kunskap och de materiella tillgångar, byggnader och naturområden som är basen för finnskogskulturen, en hittills i stort sett försummad resurs för utveckling av besöksnäringen. 8

9 Socialfondsförstudien Efter önskemål från ett antal av de närvarande företagen vid workshopen i Malung september 2008, inlämnade Vansbro kommun en förstudieansökan till socialfonden, som prioriterades vid partnerskapsmötet i december Denna kompetensutvecklingsförstudie har omfattat 19 mindre turistföretag: Stiftelsen Ersk-Matsgården, Tur o Ton i Hälsingland, Fågelsjö Kursgård, Skålsjögården, Svartnäsgårdens Pensionat och Konferens, Björn och Vildmark i Orsa, Saxenborg Pensionat & Konferens, Låsens Gård, Station Sågen, Ivars bo på landet, Fattigskogens Vildmarksby, Tyngsjö Vildmark, Malungs Äventyr, Abbas Stugby och Camping, Mattila Fritid, Camping 45, Packstation Högfall, Bredsjögården Kurs & Konferens, Finngården Rikkenstorp. Företagen fördelar sig länsvis enligt: Gävleborg (4), Dalarna (9), Värmland (4) och Örebro (2). Resultat av förstudien som pågick under januari-augusti 2009 Företagen är intresserade av att bilda geografiska delområden på Finnskogarna för samarbete inom och mellan de olika områdena. Minst 80 % av de deltagande företagen anser att de har vilja och möjlighet att gå vidare in i ett genomförande av kompetensutvecklingsplaner. Företagen identifierar gemensamma utvecklingsområden som ska ligga till underlag för kompetensutveckling som kvalitet och miljö, egna och gemensamma aktivitetspaket, mat och finnskogssouvenirer, gemensam strategi för att nå nya kundgrupper, samarbetsformer med ideella föreningar som värnar finnskogskulturen. Under förstudien har flera företag som inte kom med i förstudien hört talas om den och visat intresse för att haka på processen samtidigt som deltagande företag gärna vill att flera företag ansluter sig. Om målen uppnås, bedöms att företagen kommer att kunna utvecklas ekonomiskt, erbjuda arbetstillfällen i glesbygden, bli en pilotgrupp och dra med sig andra turistföretag samt erbjuda unika upplevelser med hög kvalitet som värnar natur, lokalsamhälle och kultur. Målen skall i ett längre perspektiv vara grunden för en Finnskogsturism där företag kan profilera sig och erbjuda unika upplevelser. Nio företag har inom ramen för förstudien tagit fram bokningsbara paket under rubriken Skogsfinska Upplevelser, exempel, se bilaga 4. Slutsatser av förstudierna Det finns ett intresse såväl från nuvarande offentliga finansiärer som de privata och ideella aktörerna, att gå vidare med dels ett fullskaligt projekt i regionala fonden, dels att gå vidare med genomförandedelen i socialfondsprogrammet. De bägge förstudierna visar att det finns förutsättningar att kommersiellt nyttja den skogsfinska kulturen i ett projekt som bygger på kombinerade insatser från EU:s sociala och regionala fond, vilket är ett mål i det regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Norra Mellansverige. För att hålla ihop arbetet är alla överens om att det krävs kompetens- och produktutveckling samt en väl 9

10 förankrad samordnande organisation, ett paraply som håller ihop arbetet med att utveckla varumärket Finnskogarna (finnskogarna.com). Vision Finnskogarna i Mellansverige ska år 2015 vara ett etablerat kvalitetsvarumärke med hög miljöprofil och finnskogskulturen som kännemärke. Syfte och mål Projekt syftar till att med fokus på entreprenörskap och hållbar utveckling, med finnskogskulturen som gemensam nämnare, utveckla en kommersiell och lönsam gränsöverskridande samverkan och marknadsföring av besöksmål i Mellansverige under varumärket Finnskogarna. Syftet är även att hitta nya och alternativa användningssätt för befintlig turistisk infrastruktur som leder, byggnader, bokningssystem etc ur skogsfinskt perspektiv. För att hålla ihop de gemensamma frågorna och varumärket Finnskogarna krävs en övergripande organisation, ett paraply. För att bygga denna organisation stark skall det svenska finnskogsområdet samlas kring en gemensam sak, finnskogskulturen som i huvudsak arbetar via befintliga turistiska marknadsföringskanaler. Ett väl förankrat och organiserat kommersiellt grundat finnskogsturistiskt samarbete ska etableras där den nödvändiga kompetens- produkt- och affärsutvecklingen ska bedrivas i samverkan mellan större och mindre företag, offentliga och ideella aktörer. Under projektperioden ska Utvecklas 200 nya bokningsbara paket, Skogsfinska Upplevelser, därav 100 miljö- och kvalitetscertifierade 90 företag ha deltagit i projektet, av dessa ska 15 företag bli miljö- och kvalitetscertifierade 10 nya företag skapas, därav 5 miljö- och kvalitetscertifierade 6 spetsföretag skapas, vars Skogsfinska Upplevelser omsätter minst kronor årligen 75% av de medverkande företagen fått för dem nya, idag existerande marknadsföringskanaler 2-3 nya internationella kontakter ha upparbetats för inkommande natur- och kulturturism baserat på entreprenörer i området med utländsk härkomst Preliminär fördelning per region: Dalarna 60%, Gävleborg 25%, Örebro 10%, Värmland 5%. Målgrupp Projektet vänder sig till företag inom och utanför den traditionella besöksnäringen, som önskar utveckla nya affärer genom att profilera skogsfinsk kultur och historia. Genom förstudierna finns i utgångsläget ett 50-tal intressenter som förväntar sig ett fortsatt utvecklingsprojekt. Den primära målgruppen är företag, i huvudsak mindre men även större företag som skidanläggningar som ska utveckla året-runt-verksamhet, skogsbolag m fl. Projektet vänder sig även till föreningar, regionala och lokala turismorganisationer, regionförbund, kommuner, länsmuseer, länsstyrelser samt angränsande projekt. Dessa är viktiga för att synliggöra den skogsfinska kulturen. 10

11 Projektets avgränsning och tre huvudområden För att nå visionen och målen med projektet krävs förutom styrning och organisation, resurser för kompetens- produkt- och affärsutveckling. Projektet kommer att utveckla detta inom huvudområdena miljö- och kvalitetssäkring, finnskogskunskap och affärsutveckling. Miljö- och kvalitetssäkring Enligt det regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Norra Mellansverige, behövs särskilda insatser för att utveckla miljöanpassning inom företagen. I detta projekt kommer mycket stor vikt läggas vid att mobilisera aktörernas intresse för kvalitetsoch miljöcertifiering. En målsättning i projektet är att både paket och företag ska vara så miljöanpassade som möjligt eftersom detta är av stor betydelse för om företagen ska klara konkurrensen på marknaden. Detta kan i sin enklaste form handla om att ta fram en miljö- och kvalitetsplan. Steget till att gå vidare mot certifiering kan upplevas som stort och generellt har intresset för att certifiera boendeanläggningar inte varit speciellt högt i Sverige. Det är speciellt hotellkoncerner och lite större anläggningar som gjort det och då i huvudsak använt ISO 14000, Svanen eller EUblomman. För mindre företag är dessa alltför besvärliga och dyra. Fördelen med en certifiering är att verksamheten blir mer strukturerad och styr upp verksamheten. Genomförandet av certifieringarna är inte speciellt komplicerat men innebär för de flesta att de behöver stöd under förberedelserna och anpassningarna. Det svåra med certifieringar är att hela tiden hålla intresset levande och utveckla mål och metoder. En certifiering innebär en strukturerad form av ständiga förbättringar. Den mest lämpade certifieringen för de flesta anläggningarna idag är Gröna Nyckeln. Möjligheten att kombinera med Naturens Bästa gör att även aktiviteter kan bli certifierade. Då Naturens Bästa under 2010 räknar med att kunna erbjuda certifiering även för boendeanläggningar, fås ett kvalitetsinstrument som blir det mest kompletta på den svenska marknaden för turistnäringen. Gröna Nyckeln ett koncept för logiverksamheter. I slutet av 1990-talet sökte dåvarande Hälsingetur ett sätt att certifiera turistanläggningar och därmed höja kvalitén på turismen i Hälsingland. Hälsingetur började i samarbete med Findahl Affärsutveckling AB kartlägga hur det såg ut i Europa. Det visade sig ganska snart att de flesta märken som var möjliga för mindre företag var mycket lokala och att de som hade rätten till dem inte var speciellt intresserade av att utvidga och marknadsföra dem. Den enda certifiering på den tiden som hade större utbredning var Green Globe. Tyvärr fanns det alltför mycket privata vinstintressen i detta märke och efter ett års förhandlande föll intresset för introduktion av detta regelsystem i Sverige. Istället kom man i kontakt med en enklare form av egenstyrt miljöarbete som utvecklats i Danmark. HORESTA, SHR:s danska motsvarighet, var intresserade av att anpassa sina regler för andra former av boende och göra dem möjliga att anpassa till andra länder och förhållanden. Efter att ha gjort om reglerna för svenska förhållanden genomfördes ett antal certifieringar i Hälsingland enligt konceptet Gröna Nyckeln och meningen var att Hälsingetur skulle spela en aktiv roll för att sprida märkningen i Sverige. Tyvärr upphörde Hälsingetur och HORESTA sökte efter någon annan rikstäckande organisation som kunde ta på sig ansvaret. Numera är Håll Sverige Rent ansvarig och har fått STF att börja certifiera sina anläggningar enligt Gröna Nyckeln. Konceptet har efter några år i glömska nu börjat få en större spridning. 11

12 Naturens Bästa - ett koncept som är lämpligt för företag med arrangemang. Denna certifiering har inte heller ännu nått någon större spridning i Sverige och finns idag bara på några få ställen i Mål 2 Norra Mellansverigeområdet (bl a Vargas Vildmarkslodge). Naturens Bästa kan bedömas, liksom Gröna Nyckeln, ha stor framtidspotential. Bakom Naturens Bästa står Ekoturismföreningen som huvudman i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen och VisitSweden. För flera arrangörer av upplevelseturism i svensk natur är Naturens Bästa på väg att bli en viktig marknadsföringskanal till både svenska och utländska kunder. Naturens Bästa sjösattes under FN:s Internationella Ekoturismår 2002 och ger naturupplevelsearrangörer möjligheten att kvalitetssäkra sina produkter och tillsammans skapa ett nätverk för en effektiv marknadsföring. Konceptet är skräddarsytt för att garantera hög kvalitet på deltagarens reseupplevelse, i kombination med ett aktivt ansvar för naturskydd, ett mer miljöanpassat resande och en omsorg om resmålets kulturvärden och människor. Naturens Bästa har sex grundprinciper: 1. Respektera resmålets begränsningar - minsta möjliga slitage på natur och kultur. Ekoturism är att bevara istället för att förstöra det som besökaren kommit för att uppleva. Varje områdes ekologiska och kulturella bärkraft måste respekteras. Detta kräver goda kunskaper om resmålet hos arrangören, lokal närvaro och nära samarbete med andra aktörer. 2. Gynna den lokala ekonomin. Ekoturism är att förankra turismen lokalt. Naturskydd blir lätt ett slag i luften om traktens människor är emot det. Att kunna dra nytta av turismen är ofta en positiv drivkraft. Varje arrangemang ska därför bidra till resmålets ekonomi - övernattningar på orten, lokala guider och lokalt inhandlade varor och tjänster. Ju mer desto bättre. 3. Miljöanpassa hela verksamheten. Ekoturismarrangörer ska ligga i täten när det gäller miljöanpassning. Därför ska godkända arrangörer aktivt minimera resandets miljöbelastningar. Bland annat ska kollektivt resande uppmuntras, logianläggningar miljöanpassas, avfall sorteras och miljöbränslen prioriteras. 4. Bidra aktivt till natur- och kulturskydd. Ekoturismen tar sitt ansvar för den biologiska mångfalden och unika kulturvärden. Det innebär att på något aktivt vis stödja naturskydd i olika former. Ekoturismarrangören samarbetar med en levande natur- och kulturskyddsopinion. Ett partnerskap till ömsesidig nytta. 5. Satsa på upptäckarglädje, kunskap och respekt. Ekoturism är att resa med en nyfiken och respektfull attityd. Godkända arrangörer är duktiga värdar och kunniga guider, som bjuder på matnyttiga introduktioner, goda råd, vägledning och värdefulla tips. Gott värdskap och väl förmedlade kunskaper är ofta nyckeln till minnesvärda reseupplevelser. 6. Kvalitet och trygghet på resan. Ekoturism är kvalitetsturism. Märkta arrangemang ska infria och gärna överträffa förväntningarna. Säkerheten tas på allvar och nöjda kunder är regel. Omvärlden ska veta att en godkänd ekoturismarrangör är en tillförlitlig partner. 12

13 Finnskogskunskap För att utveckla kärnkompetensen i projektet, kunskapen om finnskogskulturen, har överläggningar förts med bl a Länsmuseerna, forskare, lärcentra, studieförbund och de på finnskogarna verksamma kulturföreningarna om hur denna kunskapsuppbyggnad ska gå till. En inventering har gjorts av Länsmuseerna i Värmland, Dalarna och Gävle över aktiviteter som kan genomföras. Här har givits förslag om alltifrån skyltning, bokutgivning och vandringsutställningar till samverkan kring mässor, filmer, musik och konst. Utöver detta kan Länsmuseerna bidra med rådgivning om byggnadsvård och arkeologiprojekt. Under arbetet med nu genomförda förstudier har parallellt pågått ett arbete med att få till stånd högskoleutbildningar på det skogsfinska temat. Sedan hösten 2009 pågår vid Mälardalens Högskola med Falun som huvudort en 7,5-p kurs, Skogsfinnarna i Skandinavien. Kursen leds av fil dr Maud Wedin och har samlat ett 50-tal deltagare från ett stort upptagningsområde. Denna kurs går preliminärt i repris respektive Intresset för det skogsfinska är ökande och via Lärcentra och studieförbund drivs lokala kurser som kan utvecklas vidare. Sammantaget finns goda möjligheter att ge kvalificerade utbildningar och seminarier för företag och andra intressenter med intresse för det skogsfinska. Projektet kommer att både ge egen utbildning och vara en resurs och kontaktförmedlare i det regionala och lokala arbetet med att få till stånd den nödvändiga breda kunskapsuppbyggnaden om det skogsfinska kulturarvet. Rökstuga Flyttningsvägar Skogsfinska ortnamn Mulikka Pasainen Källa: Maud Wedin. Presentation vid workshop Kultur och turism på Finnskogen Malung

14 Affärs- och produktutveckling Projektets överlevnad efter projekttiden är beroende av att det skapas lönsamma affärer i företagen. Projektet ska därför bygga på de enskilda företagens deltagande, egna mål och förutsättningar och att det bemannas med rätt kompetens. Flera av företagen i området har från början etablerat sig av andra orsaker än entreprenörskap och önskan att skapa ett växande företag. Med tiden har de insett att de måste utveckla sina företag för att kunna överleva och bo kvar i de områden de valt att leva i. Affärsutveckling i kombination med produktutveckling har därför blivit en viktig framtidsfråga. Företagen ligger spridda över ett stort område i verklig glesbygd vilket är både en förutsättning för deras verksamhet samtidigt som det gör möjligheterna till samarbete och utveckling svårt. En viktig del i affärsutvecklingen för dessa företag är samarbete. Samarbete är svårt och fordrar att de som ingår samarbete ganska snabbt ser ekonomiska fördelar i gemenskapen. Det innebär i sin tur att aktiviteter som är gemensamma är väl förberedda och genomgångna. Det är endast genom samarbete företagen kan utveckla en profil, kostnadseffektiv marknadsföring, attraktiva produkter och en logistik som ökar tillgängligheten. Företagens vision är att skapa en nisch där finnskogen är en bärande grund för aktiviteter inom natur, kultur, äventyr och upplevelser för familjen. Även om finnskogskulturen ger stora möjligheter att bygga intressanta produkter måste företagen utvecklas med affärsmannakunskap så att prissättning, kvalitet, logistik, långsiktig planering och finansiering fungerar så att nya kundgrupper kan nås. En kursplan har tagits fram mot bakgrund av de gjorda förstudierna. Seminarier och utbildning kommer att ges i samarbete med projektet Dalalyft. Särskild utlysning PO 1 Genomförande av projekt med insatser för Solo- och mikroföretagare (ESF). Se bifogad kursplan, bilaga 6 och aktivitetsplanen s 23. Till projektets partnerskap och dess arbetsgrupp kommer att knytas spetskompetens inom affärsutveckling, marknadsanalys och planering. I en benchmarkingprocess tvingas företagen att gå igenom sin egen kompetens och egna handlingsplaner samt konfrontera dem mot kundernas krav. Genomförandet av alla större åtgärder i projektet ska förankras i de enskilda företagen, de geografiska områdena och partnerskapet innan mixen av olika åtgärder fastställs. Finnskogstinget är det forum där projektets delmål beslutas och följs upp. Alla deltagande parter måste ha operativa mål att följa upp så att inte projektet flyter ut i en allmän diskussion och oprecisa åtgärder. Prioriterade områden är utveckling av skogsfinska särdrag inom Hantverksprodukter, mystik & magi och mat i form av nya eller återuppväckta produkter Finnskogsfestivaler med teman som musik, konst, teater som kraftsamling för att locka en bredare publik och samtidigt en träning i att samarbeta lokalt kring valda teman Kunskapscentra, finnskogsambassader i och utanför området 14

15 Organisation För att nå målen måste alla dra åt samma håll. I förstudierna har flera företag inom besöksnäringen i finnskogsområdet vittnat om att det finns många aktörer som var och en sköter sitt och att det är svårt att komma ut på marknaden. Konkurrens råder mellan enskilda företag, regioner och destinationer vilket leder till intern kapplöpning och tappade marknadsandelar. En av projektets största utmaningar ligger i att förankra projektet, enas om målen och att samverka. Den nödvändiga förankringen och samverkan har påbörjats i förstudierna. Mycket arbete har lagts ner på att träffa och sammanföra den primära målgruppen mindre och medelstora företag inom besöksnäringen med de ideella och offentliga organisationer som arbetar för och med finnskogskulturen, liksom de större företagen, kommuner, regioner, miljö- och naturvårdande organisationer, markägare och forskare. Förstudierna har visat att intressenterna vill gå vidare och att det finns ett relativt tydligt uppdrag om vad som ska göras. Arbetssättet innebär att deltagande företag hela tiden ska se en konkret och mätbar nytta för det egna företaget där mål och delmål sätts och att man själv tar ansvar för genomförandet med aktiv support och feedback från projektledningen. Vid projektstart kommer styrgrupp och projektledning att etablera kontakt med det nätverk bestående av ett 50-tal intressenter som byggts upp i anslutning till genomförda förstudier. Vid samlingar i de tre geografiska områdena, dras riktlinjerna upp för det fortsatta arbetet inklusive delmål och detaljerade handlingsplaner och budgetar. Fokus vid det första Finnskogstinget ska baseras på tidigare förstudier då en plan för resten av projektet ska läggas baserat på de individuella företagen och geografiska områdenas planer och ambitioner. Som ett exempel på det arbetssätt som kommer att tillämpas är hur projektet avser att arbeta med utlandsmarknadsföring. Där kommer kompetens och kontaktnät att nyttjas hos projektdeltagande entreprenörer från bl a Belgien, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Polen. Målet är att upparbeta 2-3 nya internationella kontakter för inkommande natur- och kulturturism med hjälp av projektdeltagare av utländsk härkomst som projektets ambassadörer för att nå ut på respektive hemmamarknader. 15

16 Geografisk indelning Projektets grund bygger som framhållits tidigare på samarbete mellan företag och mellan företag och ideella föreningar med finnskogskulturen som gemensam nämnare. För att göra projektet hanterligt p g a av de stora avstånden, har efter utvärdering av förstudierna gjorts en indelning i tre geografiska områden. Bergslagen; södra Dalarna, Örebro län, Värmland och Västerdalarna. Norra Finnmarken (Ore och Orsa Finnmark) samt Finnskogsriket; östra Dalarna och Gävleborgs län. Norra Finnmarken Finnskogsriket Bergslagen Indelningen är inte strikt och ger möjlighet till val i gränsområden samt ytterligare indelning i lokala undergrupper. Den geografiska indelningen och arbetssättet har uppskattats av både företag och föreningar. Vi tror att det är ett bra sätt att bygga upp strukturer som har förutsättningar att fortsätta att fungera efter projektets slut. Samarbete förutsätter delaktighet och att vinn/vinn situationer uppstår där arbetet i de geografiska områdena speglar dels den lokala strukturen, dels företag och personer som har visat intresse att arbeta tillsammans med finnskogskulturen som gemensam nämnare. Arbetssättet ger möjlighet att arbeta med aktiviteter och förutsättningar som redan finns. Vi tror också att det ger en bra grund för ett mer utvecklat samarbete. Områdena och de lokala undergrupperna sätter egna mål för sin verksamhet i samverkan med projektets centrala arbetsgrupp och projektledning som svarar för processtöd, projektadministration, -utveckling och -uppföljning. 16

17 Att arbeta med grupperingar som spänner tvärs över ett större område på det sätt vi arbetat i förstudierna kräver mycket resande men har fungerat. Förutom geografiska områden kommer vi också att arbeta utifrån tematiska grupperingar inom natur- och kulturturism som hantverksprodukter, mystik & magi, mat, musik, konst, teater, etc. Finnskogstinget Områdena skall sätta mål som är möjliga att utvärdera vid Finnskogstingen. Målen skall beröra arbetssätt, utvecklingsmöjligheter, kompetensutveckling samt vilka kvalitets-, marknads- och ekonomiska mål som är möjliga att uppnå utifrån företagens och områdets möjligheter. Det första tinget planeras av projektledningen. Tingen hålls i Dalarna vilket innebär kortaste resor för deltagarna. Med hela partnerskapet samlat, väljs ordförande för tinget och utses samordnare för respektive område. Tinget har till uppgift att utvärdera genomförda aktiviteter och fastlägga arbetsplan för kommande år och är ett led i att skapa och träna samarbete och samverkan. Områdenas arbete leds av den på tinget valde samordnaren. Till Finnskogstinget bjuds alla intressenter in i hela området, företag, föreningar, finansiärer Här behandlas gemensamma frågor för finnskogarna.com av övergripande karaktär, ex. festival, varumärke, marknadsföring Tinget hålls en gång/år med viss årstidsvariation Platsen för tinget skiftar mellan områdena. I samband med tinget kan årets Finnskogsfestival gå av stapeln Vid tinget erbjuds ett antal föreläsningar, seminarier. Workshop Kultur och turism på Finnskogen Malung

18 Huvudman Projektet bedrivs med Näringslivsenheten i Ludvika kommun som huvudman. Ludvika kommun har stor erfarenhet av ERUF-finansierade projekt, upphandlar underkonsulter och anlitar aukt. revisor för den ekonomiska uppföljningen. Projektledare Susanne Andersson, Fredriksberg. Susanne har mångårig praktisk erfarenhet av turistisk marknadsföring och utveckling inom såväl större som mindre privata turismföretag, ideell och offentlig sektor. Susanne har varit projektledare för de nu bedrivna förstudierna. Hon har tidigare varit anställd som verkställande tjänsteman vid Stiftelsen Säfsenskogarna, före det var hon ansvarig för aktiviteter vid Säfsen Fritid AB (Säfsen Resort AB). Projektkoordinator Gunnar Ärnström, näringslivsutvecklare och EU-samordnare, Österfärnebo. Gunnar har en mycket bred projekterfarenhet såväl nationellt som internationellt. Som EU-samordnare i Sandvikens kommun har han haft olika roller i strukturfondsprojekt och var initiativtagare till och ordförande i styrgruppen för den nu genomförda regionalfondsförstudien. Kvalitetsledare Lars Findahl, Gävle. Pionjär inom miljöcertifiering av svensk besöksnäring. Medverkat i utvecklingen av bl a Gröna nyckeln och Naturens Bästa. De första certifieringar som gjordes i Sverige genomfördes av Hälsingetur i samarbete med Lars Findahl. Han har genomfört uppdrag i Avimore, Skottland i samband med reaktivering av gamla turistorter. I samband med ett flertal utvecklingsprojekt inom turism i Skandinavien har Lars medverkat med att utveckla strategier och planer. Lars har ansvarat för affärsutvecklings och miljöcertifieringsavsnitten i ovannämnda förstudier. Ordförande i Finnskogstinget Ordföranden väljs vid Finnskogstinget. Som kandidat till det första tinget, mandatperioden är ett år, föreslås Olle Westling, Ockelbo. Olle har lång erfarenhet som kommunal förvaltningschef, god kännedom om och kontaktnät i området. Han har ett starkt intresse för det skogsfinska och egna skogsfinska rötter. Arbetsgrupp (preliminär) Ordf Finnskogstinget Projektledningen Representanter för de geografiska områdena Representant för Högskola/Universitet Representant för Ludvika kommun. 18

19 Figur: Projektorganisation Taigans fauna och flora Ekoturism Naturens bästa Finnskogskulturen Ideella föreningar, markägare, museer, forskare kultur- och naturmiljövårdande myndigheter -kunskap, fastigheter och aktiviteter Små företag inom besöksnäringen -entreprenörskap Bergslagen Norra Finnmarken Finnskogstinget 2010,-11,-12 Sätter mål och följer upp Finnskogsriket Projektledning Processen till miljö- och kvalitetscertifiering Samordning Förankring Stöd till områdena Paketering Kompetensutveckling Affärsutveckling Utbildning/seminarier finnskogarna.com Skyltning Turoperatörer Svenska och utländska -ingen ny organisation Marknadsföring på företagens egna villkor Större företag -dragare för de mindre företagen -barmarksutveckling 200 nya bokningsbara paket* 90 deltagande företag 10 nya företag 6 spetsföretag *50% miljö- och kvalitetscertifiering 19

20 Koppling till näringslivet Projektet har en mycket tydlig koppling och förankring i det lokala näringslivet och SME. I anslutning till de genomförda förstudierna har kontakt etablerats med ca 50 företag som efterfrågar projektet och personligen kommer att kontaktas i samband med projektstart. Genom att kontakta dessa företag och via kontakter med kommunernas näringslivskontor, är det fullt realitstiskt att nå målet minst 50 deltagande företag redan vid det första Finnskogstinget år För att nå målet 90 företag totalt i projektet skall ytterligare 40 företag tillkomma under projektets gång, vilket är fullt möjligt. Om projektet får en bra start i övrigt kommer fler företag att vilja ansluta sig, vilket i så fall är möjligt att hantera. En mycket viktig målgrupp bland företagen är de större företagen, där under förstudierna kontakt etablerats med bl a Sälenfjällen, Branäs och Kungsbergets Fritid, Sveaskog och Orsa Besparingsskog. Att få dessa aktiva i arbetet redan från projektstart och att få representanter från dessa att medverka vid det första Finnskogstinget är en prioriterad fråga för projektledningen. Projektet ska bygga på de enskilda företagens förutsättningar och de individuella mål som sätts upp för samverkan inom projektets ram med hänsyn till marknadens behov. Projektet initierar och styr kvalitets- och miljöcertifieringsprocesser i företagen vilket i sin tur underlättar för dem att skaffa sig nya och mer lönsamma kundgrupper. Projektet vidgar företagens nätverk genom att sammanföra företag utifrån gemensamma teman och geografiska delområden, vilket i sin tur kommer att skapa möjligheter till affärssamverkan där man levererar olika delar i värdekedjan gentemot kund. Vissa företag t ex kan ägna sig åt arrangemang, andra kan utveckla boende och mat etc. Processen säkras genom att ledande personer i projektet har relevant kompetens och processledarerfarenhet. Koppling till och avgränsning mot andra projekt Samarbete har inletts i samband med denna ansökans tillkomst med bla nedanstående parallella EUprojekt och -program. Projektavgränsningen till att endast omfatta besöksmål med tydlig profil mot det skogsfinska, entreprenörskap och hållbar utveckling, minskar risken för konkurrens om företagens uppmärksamhet. Avsiktsförklaringar se bilaga 3. Mål 2 Norra Mellansverige, socialfonden Dalalyft. Särskild utlysning PO 1 Genomförande av projekt med insatser för Solo- och mikroföretagare Mål 2 Norra Mellansverige, regionalfonden Bergslagssatsningen Kultur och Turism. Turismutveckling i Klarälvdalen. Destination Dalarna. En destination värd att investera i 2013 fas 1. IT rådgivarna Norra Mellansverige fas Interreg IV A Sverige Norge En levande Finnskog - vårt felles ansvar. The Scandinavian Way. 20

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Helt enkelt ett roligare resande

Helt enkelt ett roligare resande Helt enkelt ett roligare resande för alla inblandade! Ekoturism har under de senaste årtiondena framgångsrikt bidragit till skydd av unika natur- och kulturvärden runt om i världen. Det är en av de snabbast

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Verksamhetsplanering 2008

Verksamhetsplanering 2008 Näringslivskontoret 070926 Verksamhetsplanering 2008 Inledning Under 2007 har näringslivskontorets nya organisation etablerats. Kontoret har det löpande ansvaret för näringslivsfrågor, inklusive turismsamordning

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras fölnde förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Det händer på landet i Pite Journalnummer: 2009-5873 Namn på LAG grupp som nominerar: Spira

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning Västsverige i Sverige - Norden - Världen Verksamhetsinriktning Uppdrag och verksamhet Västsvenska Turistrådet har det regionala uppdraget att med tydlig målsättning driva en hållbar, och en för besöksnäringens

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Fisketurism Nedre Dalälven

Fisketurism Nedre Dalälven Fisketurism Nedre Dalälven Projektet har arbetat målmedvetet för bättre hållbarhet och kvalitet i fisket. Projektägare: Leader Nedre Dalälven Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 72 Jnr:

Läs mer

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Naturturism En möjlighet till utveckling av Örebroregionen Turism i Örebroregionen Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Norge + 30 % Finland + 30 % Holland + 34 % Ryssland + 17 % Italien

Läs mer

Nu Kör Vi Kvartalsrapport Maj 2013

Nu Kör Vi Kvartalsrapport Maj 2013 Nu Kör Vi Kvartalsrapport Maj 2013 Kvartalsrapport Maj 2013 Så här ligger det till! År 2009 tog politiker i Gävleborgs samtliga tio kommuner ett gemensamt beslut. 4 Vi behöver en långsiktig plan för turismen,

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 Mål: När Sydostleden är etablerad skall den årligen generera minst 50 miljoner i ökad turismomsättning 8000 cyklister/år cyklar då hela sträckan och 30 000 cyklar

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Uppsala kommun Månad 7 2015

Uppsala kommun Månad 7 2015 1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan-Sep

Läs mer

Tysslinge Ervalla för företagande och boende

Tysslinge Ervalla för företagande och boende Tysslinge Ervalla för företagande och boende Projektplan LEADER Mellansjölandet 2011 2013 2011 02 22 1 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Mål... 5 4.2 Övergripande mål...

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Double Income No Kids Resandet är en del av livsstilen. Ställer höga krav på tjänster och produkter och att destinationens löften infrias.

Double Income No Kids Resandet är en del av livsstilen. Ställer höga krav på tjänster och produkter och att destinationens löften infrias. VÅRA MARKNADER En sammanfattning av den globala resenären i respektive internationell marknad som Tourism in Skåne arbetar mot, samt planerade marknadsföringsaktiviteter för 2015 MÅLGRUPPER DINKs Double

Läs mer

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Besöksnäringen Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Projekttid: 2013-09-01 2013-12-31 Jättendal Lena Strömstedt Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester Projektplan Bilaga 1 1. Projektnamn Lärsemester 2. Projektidé Projektet syftar till att pröva ett koncept/upplägg kring upplevelser och lärande. Att utveckla ett nytt tänk, där semestern kombineras med

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Välkommen som samarbetspartner!

Välkommen som samarbetspartner! Välkommen som samarbetspartner! VISIT ROSLAGEN 2014 Varför bör jag delta aktivt i Visit Roslagens arbete och synas med mitt företag på www.roslagen.se? VISIT ROSLAGEN Välkommen! Visit Roslagen välkomnar

Läs mer

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med!

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med! Samordning av utvecklingen av besöksnäringen inom Södra Dalarna Gagnef, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Ludvika, Avesta och Smedjebacken Idé och tanke från Anders Ahlgren Krav från Visit Falun Borlänge

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010

GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010 GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 2. Inriktning 2 2.1 Kvalitet och mångfald 2 2.2 Prioritera varumärket Bohuslän och

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Besöksnäring i utveckling (2)

Besöksnäring i utveckling (2) Besöksnäring i utveckling (2) Kompetensutveckling och kreativa möten i en växande bransch Besöksnäring i utveckling är ett kompetensutvecklingsprojekt riktat till företag och anställda inom besöksnäringen

Läs mer

besöksnäring i utveckling

besöksnäring i utveckling besöksnäring i utveckling Ett ett projekt i utveckling För att utveckla besöksnäringen och stärka samarbetet behövs inspiration, kunskap och tillfällen till möten mellan branschkollegor. Projektet Besöksnäring

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Hälsingegårdarna och projekten

Hälsingegårdarna och projekten Sveriges 15:e världsarv 1 juli 2012 Hälsingegårdarna och projekten Kultur och kulturarv som drivkraft för regional utveckling och tillväxt 14 mars 2013 Lena Landström Världsarvskoordinator Länsstyrelsen

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 1:a halvåret

Verksamhetsplan 2011 1:a halvåret Verksamhetsplan 2011 1:a halvåret 2011-03-02 -- Verksamhetsplan VK 2015 -- 1 Värt att Se En skärgård i Världsklass Tidningen Båtliv producerar en artikel om projektet "En skärgård i världsklass" som kommer

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande

Läs mer

Sverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet

Sverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet Sverige - Norden - Världen Företagskategorisering för ökad exportmognad Västsvenska Turistrådet Sverige Norden Världen Västsvenska Turistrådet (VT) arbetar, sedan 1999, med affärsutveckling och marknadsföring

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag VÅRT ERBJUDANDE till miljöteknikföretag Besöksprogram Finansieringsguide Internationella affärer Kompetensutveckling Affärsnätverk Synliggör ert företag Affärsrådgivning för miljöteknikföretag Introduktion

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer Skärgårdsstrategin Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer En populärversion av förstudien till Skärgårdstrategin Utveckling av besöksnäringen i Stockholms

Läs mer

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Riddarordern Jamtlandicum Mer och bättre hästbaserade natur- och kulturupplevelser

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Förstudie för nationella och transnationella samarbeten

Förstudie för nationella och transnationella samarbeten Förstudie för nationella och transnationella samarbeten Anitha Barrsäter och Mikaela Berghäll vid Leader Nedre Dalälvens besök i Pomoväst 2008. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare:

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer