Församlingstidning för Svenska k yrkan i Östersund nr

Transkript

1 Församlingstidning för Svenska k yrkan i Östersund nr Kronprinsessan Victoria under sitt besök i Bangladesh. - Vi vill ha lån, inte gåvor, berättade medlemmarna i kvinnogruppen. Läs mer på sid. 4 Foto: Eva Pérez Järnil/IKON.

2 Ljus i mörker Reklamen som jag fick i min hand berättade om allt som jag borde ordna och göra för att det skulle bli en riktig jul. Det handlade om olika mer eller mindre komplicerade maträtter. Allt ordnat i en salig blandning av tomtar, russin och Tvapparater och skor enligt gällande mode. Detta mixades också med olika beskrivningar på jultraditioner vilka beskrevs som något man måste ha. Jag tror att det är viktigt att säga sig att julen inte har några absoluta måsten sådant som skall ske. Däremot har de flesta av oss en del traditioner som känns bra och rimliga att bevara och att föra vidare. Internationella gudstjänster Nu under hösten har vi för första gången i Östersund haft internationella gudstjänster där Svenska kyrkan och katolska kyrkan samarbetat. I våras blev fader George Koorumullumpurayidam katolsk präst i Östersund. Han ringde då studentpräst Rut Törnkvist som bjöd in honom till ett samtal där de började diskutera vad de tillsammans kunde göra för studenterna. - Eftersom vi har en internationell grupp i Marielundskyrkan tog vi kontakt med Roland Haglund som är komminister där, och så var vi tre som spånade tillsammans säger Rut Törnkvist. - Vi kom fram till att den första terminen skulle vi klara att ha tre gudstjänster i Marielundskyrkan. Den första gudstjänsten ägde rum i slutet av september och lockade mellan 40 och 50 besökare, varav många var studenter. Den andra gudstjänsten lockade inte lika många, men det finns en chans kvar i år. Den tredje gudstjänsten äger nämligen rum nu på lördag, den 9/12, kl 18 i Marielundskyrkan och temat är Att bereda väg, To prepare the way. Visst är det härligt med traditionell julmat i lagom mängd. Julen är dock inte beroende av om vi har det precis så som man hade det i många familjer där man hade råd och där det ofta fanns någon vuxen hemma på heltid och som hade tid med ett omfattande julstök. Det är långt mycket viktigare med tid för varandra än dignande julbord och överfulla kakfat. Nog är det roligt att få ge varandra små julgåvor som uttryck för att man hör ihop. Men det finns stor risk att man bildligt talat sätter i halsen om den goda traditionen förvandlas till något som skall ske, något där gåvans ekonomiska värde blir mätare på relationens värde. Det är alldeles tydligt att vi får vara på vår vakt så att inte det ljusa och fina som julen är med alla sina traditioner, förvandlas till en tung börda som man helst vill slippa ifrån. Vi behöver våra traditioner och en och annan julprydnad som skapar samhörighet med tidigare jular och till och med ibland med vår egen barndom och gångna generationer. För många av oss har det blivit så att vi behöver bromsa oss själva, så att denna jul så långt möjligt är blir några dagar utan jäkt, en vila både för kropp och själ. Det ligger något vist i travestin av en känd julpsalm: När juldagsmorgon glimmar jag vill till stallet gå och hämta några pinnar att koka kaffe på. Roland Haglund, Fader George och Rut Törnqvist hjälps åt med de internationella gudstjänsterna. Alla tre prästerna är med vid gudstjänsterna men en har huvudansvaret och håller predikan. Vid den andra gudstjänsten var det Roland Haglund som predikade och han berättar om hur den gudstjänsten var upplagd. - Vi blandade språken, men det mesta - som till exempel predikan - var på engelska. - Textläsningen var blandad med både engelska och svenska, men verkligt blandat blev det under förbönen. Den fanns utskriven på svenska och engelska i agendan, men några av deltagarna översatte var sin del till sitt språk. - Vi fick höra delar av bönen på franska, polska, finska och hindi! Efter varje gudstjänst har man fortsatt samvaron vid en internationell måltid, bland annat har det bjudits på kyckling med indisk kryddning. Alla är naturligtvis välkomna till gudstjänsterna, även om man har svenska som modersmål. Den högtiden och glädjen behöver man dela med andra. Församlingens gudstjänster finns då som en fantastisk chans att få en liten glimt av glädjen att vara tillsammans och ana något av julens under när man sjunger: När juldagsmorgon glimmar jag vill till stallet gå. Guds son i nattens timmar där vilar uppå strå. Guds son i nattens timmar där vilar uppå strå. Vad härligt det är att få sitta vid ett tänt ljus, kanske också en pyntad gran med sitt kaffe och en pepparkaka. En stund när hela ens varelse känner vad julfrid är. I tystnaden växer högtiden och glädjen över att det är jul. ( Sv psalm 121 ) God Jul önskar Östersunds församling alla och envar! 2 Anders Eckerdal, tf Kyrkoherde

3 Viktig dialog med Islam Biskop Tony Guldbrandzén efterfrågade i våras en religionsdialog med Islam. Bland annat av den anledningen ordnade komminister Håkan Nilsson under hösten en serie på tre föreläsningar om Islam. - Det är viktigt att föra en dialog med Islam. Fördomar kommer ofta av att man vet för lite, menar Håkan Nilsson. Håkan gör direkt klart att han inte är någon expert på Islam, men att han har läst på en hel del och kan berätta lite om Islams grunder. Här följer en kort sammanfattning av Håkans föreläsning vid det första tillfället. Muhammed föddes ca 570 e kr, alltså drygt 500 år efter händelserna i Nya testamentet. Han fick uppenbarelser på arabiska. Han skrev ned sina uppenbarelser det som Allah sagt till honom via ängeln Gabriel - och det blev Koranen, Islams heliga skrift. Islam enade araberna i en religion och ett folk och arabiskan blev Islams heliga språk. Islam skiljer inte på politik och religion, de hör ihop och är båda en del av samhället. Gemensam historia Det finns mycket bibliskt material i Koranen. Adam, Moses, Abraham, David och Jesus var enligt Islam profeter och Adam räknas som den förste muslimen (muslimer kallas de som tror på Islam). Islam, Judendom och Kristendom har alltså till viss del en gemen- sam historia. Det arabiska folkets stamfar är Abrahams son Ismael, den son som Abraham fick med sin tjänstekvinna Hagar. En skiljelinje mellan de tre religionerna finns i synen på Jesus och Muhammed. Judendomen och Islam erkänner inte Jesus som Guds son. Kristendomen och Judendomen erkänner inte Muhammed som profet. Arkeolog Ulla Viklund Vid det andra tillfället talade ordföranden i Östersunds muslimska förening, Kholod Mahmood. Hennes syn på Islam presenterade vi redan i nr 2/2006 av Pax som finns att läsa på vår hemsida (klicka på Verksamhet och Pax). Hon tog bland annat upp den viktiga skillnaden mellan Islam som religion och de traditioner som finns inom olika kulturer och länder. Traditionerna kan ibland ta över och bli viktigare än Islam, trots att de inte är förankrade i Koranen. Kholod fick också svara på många frågor under kvällen. Under den tredje kvällen berättade arkeolog Ulla Viklund om Islams framväxt; den geografiska, politiska och religiösa situationen. Islam växte fram i ett område och en tid präglad av en stor mångfald både politiskt, socialt och religiöst med influenser från många olika håll som Egypten, Etiopien, Indien och Central Asien. Här fanns till exempel olika kristna och judiska grupper, zoroastrism - den dominerande religionen hos sassaniderna, gnostiska grupper och polyteism. De erövrade områdena kom att på många sätt bidra, bland annat kulturellt, till islams utveckling Två av anledningarna att islam kunde växa så snabbt och bli en stor religion var de här: Muhammed lyckades ena många av de rivaliserande arabiska stammarna. De kunde sedan relativt lätt erövra de närliggande länderna eftersom såväl det bysantinska riket som sassaniderna (perserna) var försvagade av långa stridigheter. Muslimerna var toleranta mot andra religioner och kulturer och upplevdes kanske inte som ett stort hot. Det fanns ändå ett ekonomiskt skäl att konvertera till Islam eftersom de som inte var muslimer fick betala mer skatt. De tre kvällarna var välbesökta och mycket uppskattade. Förhoppningsvis fick de som kom och lyssnade en större förståelse för vad Islam är. Om du vill läs mer om Islam, gå till eller gör ett besök på biblioteket där böcker om religion finns under bokstaven C. Fakta om Islam Sharia kallas det Islamska rättssystemet, hur religionen ska tillämpas. På många håll har man en modern tillämning av reglerna men i fundamentalistiska kretsar används fortfarande spöstraff. Sunnimuslimerna är den största gruppen inom Islam (90%). Sunni står för Muhammeds sed och sunniterna menar att Islam inte definieras bara av Koranen utan också av vad Muhammed sade och hur han levde. Deras ledare kallas Kalif. Shiamuslimerna är en mer konservativ grupp som anser att Islam är basen för allt, även lagstiftning. De utgör ca 10% av alla muslimer och deras ledare kallas Imam. I Iran, södra Irak och Libanon finns många shiiter. Antalet muslimer är idag ca 1,2 miljarder. De flesta finns i Asien, framför allt i Pakistan, Bangladesh, Indonesien och Malaysia. I arabländerna finns ca 150 miljoner muslimer och i Europa ca 10 miljoner. Som en jämförelse kan nämnas att det finns ca 2 miljarder kristna och ca 900 miljoner hinduer. Håkan Nilsson visar en karta över Islams utbredning. 3 (Källa:

4 Fakta om Lutherhjälpen Lutherhjälpens uppdrag är att avslöja och bekämpa orättvisor att tillsammans med lokala samarbetspartners möjliggöra utvecklingssamarbete. att genom nätverk finnas på plats för katastrofinsatser. att driva opinions- och påverkans arbete. Lutherhjälpens pengar kommer fram. Lutherhjälpens beskyddare kronprinsessan Victoria besöker en kvinnogrupp i Bangladesh. Kvinnorna berättar vad det betytt för dem att låna pengar för att starta egen verksamhet. Foto: Eva Pérez Järnil/IKON. Lutherhjälpen vill mer än bistånd Lutherhjälpen är en del av Svenska kyrkan och arbetar för en rättvis värld utan fattigdom, hunger och förtryck. Lutherhjälpen stöder fattiga och utsatta människor oavsett religion, nationalitet, hudfärg eller politisk uppfattning. De arbetar med lokala samarbetspartners och kyrkor i ett 40-tal länder. Lutherhjälpen arbetar aktivt med katastrofhjälp via sin internationella samverkanspartner Action by Churches Together (ACT), som har ett nätverk med cirka 200 kyrkor och hjälporganisationer över hela världen. Tack vare ACT kan katastrofhjälp vara på väg redan timmar efter att en katastrof inträffat. Inköp av varor görs i första hand på plats, och de drabbade deltar själva i beslut och i organisationen av t ex flyktingläger allt för att lägga grunden till en långsiktig och hållbar utveckling utan att skapa fortsatt beroende av hjälp utifrån Fredspris sätter fokus på lån till fattiga Nobels fredspris till Muhammad Yunus och Grameen Bank i Bangladesh visar hur små lån kan vara en väg ut ur djup fattigdom. Genom Lutherhjälpen stöder Svenska kyrkan sedan länge mikrokreditprojekt i Bangladesh och andra delar av världen. Grameen Bank startades av Muhammad Yunus i liten skala för 30 år sedan. Framför allt var det då kvinnor som fick lån för att utveckla olika typer av affärsverksamhet. Idag finns banksystemet i över 100 länder och sedan starten har över 4,5 miljarder dollar fördelats till sex miljoner låntagare världen över. - Jag hoppas att fredspriset gör att kunskapen om mikrokrediter ökar, för små lån till fattiga har en stor fördel framför gåvor. Lån leder till utveckling och ökad självkänsla. Dessutom kan samma pengar lånas ut om och om igen, säger Lutherhjälpens direktor Christer Åkesson. Lutherhjäpen stöder sedan länge olika typer av mikrokreditsprojekt i världen. Ett av de mer uppmärksammade är det som drivs av Rangpur Dinajpur Rural Services (RDRS) i Bangladesh. Projektet besöktes förra våren av Lutherhjälpens beskyddarinna kronprinsessan Victoria, som då fick möjlighet att tala med kvinnorna i projektet. - Små lån och näringsrik mat gör stor skillnad. Genom gruppen får kvinnorna också en social samhörighet. Förut var de åsidosatta. Nu är de en del av samhället och är med och påverkar sin situation, sade kronprinsessan efter detta besök. Text: Under 2004 var Lutherhjälpens intäkter 212,3 miljoner kronor, av dessa var 141,4 miljoner kronor gåvor. Lutherhjälpens postgiro kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI. Enligt SFI:s definition är Lutherhjäl- pens administrationskostnader 3,6 procent, insamlingskostnaderna är 10,1 procent. Enligt nya SFI-regler från 2004 får kostnaden för insamling och administration uppgå till max 25 procent av totala intäkter. Lutherhjälpen sammanfattar själva sitt arbete så här: Vi tror på att bekämpa fattigdomens orsaker Vi tror på att utveckla hela samhället Vi tror på en hållbar framtid Vi tror på hjälp till självhjälp Vi tror på lån som förändrar Vi tror på långsiktigt katastrofarbete Vi tror på rättvis handel 4

5 Internationella gruppen Sedan några månader finns Internationella gruppen i Östersund. Det är en ideell grupp som arbetar för att samla in pengar till Svenska kyrkans internationella verksamhet. Tidigare fanns det några som arbetade för att samla in pengar till Lutherhjälpen, några som samlade till Svenska kyrkans Mission (SKM)* och någon som samlade till Svenska kyrkan i utlandet (SKUT)**. På komminister Roland Haglunds initiativ har de nu slagit sig samman och hjälps åt. - Vi är nu åtta stycken som hjälps åt och det är både roligare och mer effektivt, berättar Roland Haglund. - Vi organiserar jobbet men vi är också med och delar ut material och står med insamlingsbössor. Gruppen värvar också folk som hjälper till med att till exempel dela ut material i brevlådorna inför olika insamlingar. I oktober deltog man i insamlingen till Världens barn. När detta nummer av Pax kommer ut har man delat ut material inför SKM:s julinsamling och under våren är det dags att arbeta med Lutherhjälpens fasteinsamling. Ingrid Gustafsson som är med i Internationella gruppen vill gärna betona betydelsen av att hjälpa till. - Det är jätteviktigt att vi som lever i överflöd hjälper de medmänniskor i världen som är sämre lottade. Som kristen har man ett extra ansvar för sina medmänniskor. - En till synes liten insats här hos oss kan göra stor skillnad för dem som behöver hjälp! Är du intresserad av att hjälpa till i insamlingsarbetet? Då är du välkommen att höra av dig till Roland Haglund på tel eller roland.haglund@svenskakyrkan.se * I Östersund finns också en lokalavdelning av Kvinnor för Mission som samlar in pengar till SKM. De ordnar bland annat försäljningar två gånger per år. ** SKUT är ingen hjälporganisation, men utför ett viktigt arbete som stöd för svenskar ute i världen. Svenska kyrkan tar upp kollekt till SKUT på Alla helgons dag och Påskdagen. Våffelbjudning Lördagen den 9 dec kl bjuder Internationella gruppen på våfflor och kaffe. Vi har försäljning av missionsljus och julkort och samlar in pengar till SKM:s julkampanj. Välkommen till ICA Traktören, mitt emot Gamla kyrkan. Svenska Kyrkans Mission De flesta vet vad Svenska kyrkan är, men mission, vad är det egentligen? Mission är inte så lätt att förklara. Mission på engelska är kanske lättare att förstå. Det har flera betydelser, och kallelse eller uppdrag är de som passar bäst. För Svenska kyrkan handlar mission om befrielse. Om rättvisa och om att stå på de fattigas sida. Mission handlar också om en Gud som stöder de fattigas kamp. Det är det som den kristna etiken handlar om. Visst vill Svenska kyrkans mission (SKM) sprida kunskap om kristendomen, men dagens mission skiljer sig mycket från hur det var förr. SKM samarbetar med sina systerkyrkor i olika länder, men man kommer inte springande med Bibeln i högsta hugg och försöker omvända alla människor. Det handlar mycket om att hjälpa människor och att göra det utan att tvinga någon att bli kristen. I uppdraget för Svenska Kyrkans Mission (SKM) står bland annat att SKM ska stå på de utsattas sida och värna om människans rätt till ett liv i värdighet oavsett nationalitet eller tro. SKM:s julinsamling för 2006 startar första söndagen i advent och avslutas Trettondedag jul. Insamlingsmålet är 25 miljoner kronor. Temat är i år Se människan bakom hiv och aids. SKM har deltagit i arbetet mot hiv/aids sedan mitten av 1980-talet. Det gäller behandling, hemsjukvård och hjälp till föräldralösa barn, men också testning, själavård, påverkansarbete och utbildning av vårdpersonal. 5 Roland Haglund och Ingrid Gustafsson är två av dem som arbetar i den Internationella gruppen. Här packar de material inför SKM:s julinsamling. Faktaruta SKM arbetar genom att samla in medel i Sverige som sedan kanaliseras till projekt i andra länder. SKM skickar inte material, kläder m.m. till de olika länder där man har verksamhet. Det har flera skäl. Det kostar mycket att skicka materialet, ofta kanske mera än att köpa motsvarande material på plats. Genom att köpa material, kläder och dylikt kan man stimulera den inhemska produktionen. SKM bedriver ingen egen verksamhet ute i andra länder. Man inbjuds att ge stöd och delta i de projekt som systerkyrkor och partners själva bedriver. SKM har via sina partners verksamhet i ca 25 länder och ca 45 svenskar är utsända för att arbeta på plats. Drygt 60 miljoner kronor i gåvor kom in till SKM under Julinsamlingen gav totalt 23,7 miljoner kronor. SKM:s administrationskostnader är 4 procent, insamlingskostnaderna är 10 procent. Enligt nya SFI-regler från 2004 får kostnaden för insamling och administration uppgå till max 25 procent av totala intäkter.

6 På kyrkans sjukhus var hon välkommen Dommeti Sridevi födde sitt barn på kyrkans sjukhus i Rajamunderi i södra Indien. Där till skillnad från många andra sjukhus var hon välkommen trots att hon är hivpositiv. En del sjukhus vägrar ta emot hivpositiva, andra vill ha ordentligt betalt för att göra det. Men på ett sjukhus i Rajamunderi var Dommetri Sridevi välkommen. Hon förlöstes med kejsarsnitt av dr Veronica Irene Andappam. Sjukhuset drivs av Indiens förenade evangelisk-lutherska kyrka (UELCI). Dommeti Sridevi är 20 år och ensamstående förälder. Mannen som en äktenskapsförmedlare funnit åt henne, försvann omgående när hon visade sig vara hivpositiv. Det upptäcktes vid en undersökning i samband med graviditeten. Men det finns ytterligare ett bekymmer. Dommeti Sridevi måste vänta i 18 månader efter förlossningen innan hon får veta om också dottern är hivsmittad. Så hur ska det gå för Dommeti Sridevi och hennes dotter? Bara i kyrkan Också Ramlah Selvam är hivpositiv. Han bor i Chennai, som även det ligger i Sydindien. När han stängt dörren om sig berättar han hur han har det. Mina föräldrar och syskon har uteslutit mig och min fru. Ingen vill ha med oss att göra. Familjen har mycket svårt att hitta en bostad, och bor nu i sitt fjärde hyrda rum. Äldsta dottern betalar hyran, för hon har slutat skolan och arbetar. Ramlah Selvam fortsätter: I kyrkans stödgrupp kan jag prata. Bara där. Johnson Ashok Kumar som är präst i Ramlah Selvam stänger dörren om sig när han ska berätta om sin situation. Det är bara i kyrkans stödgrupp han kan prata fritt om den. Foto: Leif Gustavsson/IKON UELCI, säger att ingen vill berätta öppet om sin smitta. Men det finns enstaka undantag. En kvinna i min församling sa efter många om och men att hon är hivpositiv. Hon bad om hjälp. Vi kunde be tillsammans och kyrkorådet beslutade ge barnen skolkläder. Sexarbetarna sprider sjukdomen och det är fattigdomen som är orsaken. UELCI har ett brett arbete mot hiv och aids, som särskilt satsar på att stödja kyrkrelaterade grupper så att kan bekämpa hiv och aids. Därför utbildas anställda inom kyrkas olika verksamheter för att ha kunskap om hiv och aids, och kyrkan producerar också studiematerial för olika grupper. Sjukhus och kliniker erbjuder hivtest, vård och stödsamtal, volontärer arbetar med hemsjukvård och samtalsgrupper bildas. Text: Mer än du tror På de föregående sidorna har vi berättat om Svenska kyrkans internationella engagemang. Även lokalt engagerar vi oss utan- för våra kyrkor och försöker nå olika grupper av människor. Svenska kyrkan i Östersund har en slogan, och det är mer än du tror. Vi har många verksamheter och aktiviteter som inte alla vet om eller tänker på. Här berättar vi kort om några av dem: Gamla kyrkan Gamla kyrkan är öppen under vardagar, för samtal, fika m m. Varje vecka har man flera hundra besö- kare. På fredagskvällarna är kyrkan öppen , man inleder med en mässa kl Kaffe och smörgås finns att få. Även fredagskvällarna samlar för det mesta flera hundra besökare, mest ungdomar. Varje fredag har Gamla kyrkan också en gratis lunchkonsert kl Sjukhuskyrkan Vi har en sjukhuspräst och en sjukhusdiakon på plats i Östersunds sjukhus. Tillsammans med en sjukhuspastor finns de till för patienter, anhöriga och personal. Sjukhusdiakonen arbetar också en dag i veckan vid Solliden. De finns där när du vill ha någon att tala med eller någon som lyssnar. Du kan också kontakta dem när du känner oro och tvivel eller när du vill ha förbön eller fira nattvard. De har tystnadsplikt. De har också beredskap måndag-fredag samt lördagar och helgdagar om du behöver en stunds mänsklig kontakt till exempel i en krissituation. Studentprästen Studentprästen Rut Törnkvist är till för alla som studerar eller arbetar vid Mitthögskolan i Östersund. Till henne kan man vända sig för enskild själavård och bikt, eller för andra personliga samtal. Studentprästen har till uppgift att vara till hands och inspirera på olika sätt, med möjlighet att samtala på flera olika språk. Häktesprästen I Östersund finns sedan sommaren ett nytt häkte med 10 platser som ofta är fullbelagda. Komminister Håkan Nilsson kommer till häktet en halv dag per vecka och det finns verkligen ett behov av hans närvaro. Flera av de häktade är tacksamma för att ha någon att samtala med. Inte minst upplevs det som positivt att tala med en person som inte arbetar inom rättsväsendet eller kriminalvården, och som har tystnadsplikt. Samtalen som Håkan har med de häktade handlar om allt från djupare livsfrågor till vanliga vardagsproblem. Ungdomsverksamheten I samarbete med flera skolor i Östersund arbetar våra församlingspedagoger med en riddarskola. Vi utgår från de ridderliga dygderna; tålamod, vänskap, rättvisa, tjänstvillighet och trofasthet. Barnen får öva praktiskt med lekar och klurigheter, samt reflektera över ordens innebörd. Efter avslutade och godkända uppdrag dubbas barnen till fullvärdiga riddare. Pg Bg

7 Årets julklapp Vuxenkonfirmation 2007 Det finns möjlighet att bli konfirmerad även som vuxen. I februari startar Östersunds församling en konfirmationsgrupp för vuxna som ger möjlighet att bli konfirmerad till sommaren. Även den som vill fräscha upp gamla konfirmationskunskaper är välkommen att delta i undervisningen. Nya medarbetare Diakoniarbetarnas fina cd Sånger för livet finns att köpa på bokborden i våra kyrkor. Den kostar endast 50 kr och innehåller 15 av våra käraste psalmer. ÅRET - ett julspel. Sö 17/12 kl Stora kyrkan Libretto: Linus Ganman. Musik: Bengt Isaksson. Maria Anna Brandt, Josef Bernt Carlsson, Ängeln Henric Hallberg m.fl. solister. Stråkkvartetten Archi Jamt m.fl. instrumentalister, Motettkören, Vox Nova och Ungdomskören. Recitation: Carin Westin. Ljud och ljus: PAAB Dirigent: Bengt Isaksson Entré: 80/50. Portarna öppnas Welcome to next years international services! Välkommen till nästa års internationella gudstjänster! The services will be at 6 pm on Saturdays in Marielundskyrkan, Odensalagatan 54, on February 24th, March 24th and April 28th. Gudstjänsternas äger rum kl 18 i Marielundskyrkan, Odensalagatan 54, den 24 februari, 24 mars och 28 april. Anmälan senast den 15 januari till pastorsexpeditionen tel: Närmare upplysningar går också att få genom komminister Håkan Nilsson tel: Välkommen att höra av Dig! Pilgrimsfärder och pilgrimsmål Det finns idag ett stort intresse att pilgrimsvandra och resa till de klassiska pilgrimsmålen. Under våren kommer komminister Håkan Nilsson att leda några föredrag i Församlingsgården kring kända pilgrimsfärder och pilgrimsmål. 6/2 Till den helige Franciskus stad Assisi. Håkan Nilsson. 20/2 En pilgrimsvandring i den arabiska öknen, Egypten. Kyrkoherde Anders Eckerdal. 27/2 Till aposteln Jakobs grav i Santiago de Compostela. Håkan Nilsson. 13/3 På pilgrimsfärd i Kappadokien i Turkiet. Komminister Pähr Karpas. Tid: Tisdagar kl Plats: Solrummet, Församlingsgården, Rådhusgatan 45. Välkommen! Inbjudan till Alpha grundkurs i kristen tro. Varje kväll innehåller måltid, föredrag och samtal. Plats: EFS-kyrkan, Södra Gröngatan 43. Tid: 18:30-21 under tio torsdagskvällar Introduktionsträff: Torsdag 25/1 kl Kursstart: Torsdag 1/2 kl Kostnad: Kursen kostar ingenting. Du betalar bara för maten under kurskvällarna (30:-/kväll) samt mat och logi under ett Alphadygn mitt i kursen. Upplysning och anmälan: Tel , , Bertil Åhman. Vi vill ha in anmälan senast två dagar innan kursstarten för att kunna laga mat så det räcker till alla. Alpha Julfirande i Församlingsgården På julafton blir det traditionellt julfirande i Församlingsgården med mat och underhållning. Firandet är ca 15.00, efter julbönen i Stora kyrkan kl Ansvariga: Arbetslaget i Stora kyrkan. Anmälan senast fredag 15/12 på tel Kyrktaxi beställs senast måndag 18/12, tel Elisabeth Nygårdh Lundhag Arbetar sedan i augusti som kantor i Odensalakyrkan. Hon har tidigare mest arbetat som musiklärare i grundskolan, men även som musikterapeut i särskolan och i demensvården. Tage Öhlund Började i september arbeta som komminister i Odensalakyrkan och är i första hand anställd t o m 31/5. Han har länge arbetat som komminister i Brunflo församling. Dessutom har han varit kyrkoherde i Hällesjö-Håsjö församling och präst i Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) på Teneriffa. Anders Eckerdal Är tf kyrkoherde från och med oktober och fram till dess att en ny kyrkoherde rekryterats. Han är född i Göteborg, men under en lång period arbetade han i Jämtland började han som komminister i Mattmar och blev så småningom kyrkoherde där blev han kyrkoherde på Rödön där han arbetade tills dess han blev kallad till en tjänst som direktor i Linköpings stift Efter att även ha haft en direktorstjänst i Uppsala under två år blev han så domprost i Linköping från 1996 till sin pensionering I juni i år flyttade han tillsammans med sin fru tillbaka till Mattmar där han bor nu. 7

8 Jul och nyår i våra kyrkor Lördag 9 december Gamla kyrkan Sinnesrogudstjänst i adventstid. Eva Jemn, Lennart Berggren Stora kyrkan Luciaafton. Vox Nova, Ungdomskören, Jäntkraft och Tonjägarna sjunger lucia- och julsånger från när och fjärran. Ledare: Else-Marie och Bengt Isaksson. Kollekt Marielundskyrkan Internationell gudstjänst, tema Att bereda väg, To prepare the way. Fader George, Roland Haglund, Rut Törnkvist. Söndag 10 december Stora kyrkan Högmässa. Anders Eckerdal, Bengt Isaksson Marielundskyrkan Familjemässa med dop. Roland Haglund, arbetslaget; Julgröt och stut Lugnvikskyrkan Familjemässa med avslutning för miniorer och juniorer. Hans Wennström, Marie Tängmark, Malin Engdahl. Torsdag 14 december och 15:00 Sjukhuskyrkan Julandakt - vi sjunger julens sånger. Bengt Ljungberg, Ing-Marie Hedenfalk och Paul Bergqvist. Musiker: kl 14 Marie Tängmark, kl 15 Gunhild Scheike. Fredag 15 december Gamla kyrkan Gamla kyrkan-mässa Söndag 17 december Gamla kyrkan Gudstjänst Håkan Nilsson, Else-Marie Isaksson, Pluskören Odensalakyrkan Musikgudstjänst Hela kyrkan sjunger in julen Odensalakören, arbetslaget och kyrkans barngrupper. Servering Marielundskyrkan Vi sjunger de vackraste finska julsångerna. Präst Rut Törnkvist, kantor Marie Tängmark. Kollekt till förmån för SKM:s julinsamling. Efteråt julgröt med skinkstut och pepparkaka Stora kyrkan Året - ett julspel. (Se annons sidan 7) Torsdag 21 december Stora kyrkan Vi sjunger in julen. Singulum, Rosarum, SoulSisters, Änglagospel, Änglakören. Per Stålhandske, piano Manne Franzén, bas Erik Edlund, trummor, Marie Tängmark, dirigent Anders Eckerdal, präst. Julafton 24 december Odensalakyrkan. Julbön med julens sånger. Fam Jerhrlander. Andakt: Tage Öhlund, Elisabeth Nygårdh Lundhag Stora kyrkan Temagudstjänst kring Maria. Gun Sigvardsson, familjen Isaksson, arbetslaget. Därefter julfirande i församlingsgården, föranmälan tel senast fredag 15/12. (Se annons sidan 7) Marielundskyrkan Mariagudstjänst. Hans Wennström, Gunhild Scheike. Sång av Angelika Lindahl Stora kyrkan Julnattsgudstjänst Gun Sigvardsson, Bengt Isaksson, Motettkören. Emma-Lina Isaksson, violin Odensalakyrkan. Julnattsgudstjänst. Tage Öhlund, Elisabeth Nygårdh Lundhag. Solistmedverkan Marielundskyrkan Midnattsmässa, solist Torbjörn Edlund. Roland Haglund, Gunhild Scheike. Juldagen 25 december Gamla kyrkan Julotta Håkan Nilsson, Bengt Isaksson. Martin Isaksson, trumpet, Lugnvikskyrkan Julotta Hans Wennström. Bengt Isaksson, orgel, Martin Isaksson, trumpet. Annandag jul 26 december Stora kyrkan Högmässa med julmusik på orgel Gun Sigvardsson, Bengt Isaksson Björkbacka Julandakt Ing-Marie Hedenfalk, Elisabeth Nygårdh Lundhag Marielundskyrkan Julmusik. Julkören, Gunhild Scheike. Nyårsafton 31 december Stora kyrkan Gudstjänst Håkan Nilsson, Marie Tängmark Gamla kyrkan Midnattsmässa Roland Haglund, Marie Tängmark. Nyårsdagen 1 januari Stora kyrkan Mässa Tage Öhlund, Marie Tängmark. Trettondedagsafton 5 januari Stora kyrkan Musik i kyrkan, Bengt Isaksson med flera serveras kaffe hos arbetslaget i församlingsgården. Trettondedag jul 6 januari Odensalakyrkan Temagudstjänst: Sånger från advent till jul Odensalakören, Tage Öhlund, Elisabeth Nygårdh Lundhag Lugnvikskyrkan Högmässa. Hans Wennström, Marie Tängmark Marielundskyrkan Julgransplundring med inledande andakt, Arbetslaget Stora kyrkan Julens sånger Musikgudstjänst med Motettkören, Gun Sigvardsson, Else-Marie och Bengt Isaksson Söndag 7 januari Stora kyrkan Gudstjänst Gun Sigvardsson, Else-Marie Isaksson. För ändringar och tillägg - se predikoturerna i ÖP & LT Utgivare: Östersunds församling. Utgivning: Som gruppförsändelse fyra gånger per år till alla boende i Östersunds församling. Redaktör: Nils-Erik Olausson. Foto & text där inget annat anges: Nils-Erik Olausson. Ansvarig utgivare: tf kyrkoherde Anders Eckerdal Telefonnummer till redaktionen: Fax: E-post: nils-erik.olausson@ svenskakyrkan.se Form & layout: Petter Frisell. Rippning och tryck: Daus tryckeri. Distribution: Posten. Papper: Nopacoat Premium Silk, klorfritt.