/576. Effektreserven. En uppföljning och analys av avvecklingen av den svenska effektreserven

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2013-10-11 2013/576. Effektreserven. En uppföljning och analys av avvecklingen av den svenska effektreserven"

Transkript

1 /576 Effektreserven En uppföljning och analys av avvecklingen av den svenska effektreserven

2

3 Förord Den svenska effektreserven tillkom som ett led i avvecklingen av kärnkraftverket i Barsebäck och har nu tio år på nacken. Från start har ambitionen varit att ersätta en centralt upphandlad effektreserv med en marknadslösning dvs. en ordning där producenterna på elmarknaden själva tar det fulla ansvaret för att kunna möta sina kunders efterfrågan på såväl kort som lång sikt. Vid de olika kontrollstationerna har det rått tveksamhet om tiden ännu är mogen och vid två tillfällen har riksdagen senarelagt tidpunkten för övergången. Genom riksdagsbeslut 2010 etablerades den ordning som nu gäller dvs. en successiv utfasning av den centralt upphandlade effektreserven till år Denna rapport har utarbetats på uppdrag av regeringen och kan ses som ännu en kontrollstation på vägen fram emot Svenska Kraftnäts slutsats är att de förutsättningar som låg till grund för 2010 års riksdagsbeslut alltjämt är giltiga. Svenska Kraftnät föreslår dock en sådan ändring i förordningen (2010:2004) om effektreserv att ökad handlingsfrihet tillskapas genom att Svenska Kraftnät under utfasningstiden får bestämma effektreservens närmare sammansättning. Arbetet med denna rapport har följts av en referensgrupp med företrädare för bl.a. Energimarknadsinspektionen och Konkurrensverket. Sundbyberg i oktober 2013 Mikael Odenberg generaldirektör

4

5 Innehåll 1 Uppdraget Lagen (2003:436) om effektreserv Effektreservens bakgrund Effektreservens användning Vintern 2009/ Vintern 2010/ Vintern 2011/ Vintern 2012/ Förbrukningsreduktionen i effektreserven Driftaspekter Kostnaderna för upphandlad effekt Effektbalansen Utvecklingen från vintern 2009/ Effektbalansens utveckling till Förutsättningar för en marknadslösning Aktiviteten hos timmätta elförbrukare Utvecklingen bland hushållskunder Utvecklingen bland större industrikunder Utvecklingen av efterfrågeflexibiliteten till Införandet av elområden Fördjupad integration och transmissionskapacitet... 27

6 7 En elmarknad i förändring Volatil produktion Kapacitetsmekanismer Marknadskopplingar Nätkoder Slutsatser Korrekta prissignaler Den fortsatta utfasningen Effektreservens sammansättning under utfasningen Slutord... 37

7 1 Uppdraget Regeringen gav den 20 december 2012 följande uppdrag till Svenska Kraftnät: Lagen (2003:436) om effektreserv upphör att gälla i mars Avsikten är att en successiv övergång till en marknadslösning ska ske genom en stegvis nedtrappning av effektreservens storlek, som ska minska från MW till 750 MW innan effektreserven helt avskaffas (se prop. 2009/10:113). Under denna utfasningsperiod kommer också den andel av effektreserven som utgörs av efterfrågeflexibilitet att öka från 25 procent till att under de sista tre åren utgöra 100 procent av effektreserven. Affärsverket svenska kraftnät ska utifrån situationen de senaste vintrarna och hur effektreserven har använts följa upp och analysera avvecklandet av effektreserven. I analysen ska även hänsyn tas till fortsatt integrering med andra länder, ökad intern transmissionskapacitet, förbrukarflexibilitet och mer volatil produktion i systemet. I uppdraget ingår också att uppdatera och utvärdera de fakta som låg till grund för beslutet att fasa ut effektreserven till Affärsverket svenska kraftnät ska genom en nära dialog med Energimarknadsinspektionen verka för att de förslag som Affärsverket svenska kraftnät lämnar är sådana att även Energimarknadsinspektionen kan ställa sig bakom dem. Affärsverket svenska kraftnät ska på lämpligt sätt också tillvarata den kunskap och erfarenhet som finns inom Konkurrensverket på området vid genomförandet av uppdraget. 1 1 Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi (N2012/6208/E) 7/37

8 8/37

9 2 Lagen (2003:436) om effektreserv Svenska Kraftnät har enligt lagen (2003:436) om effektreserv ansvar för att en effektreserv finns tillgänglig 2. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2003 och skulle ursprungligen upphöra att gälla den 1 mars Sedermera har riksdagen dock vid två tillfällen förlängt giltighetstiden först till den 15 mars 2011 och därefter fram t.o.m. den 15 mars Bestämmelserna om effektreservens storlek har ändrats över tid. Den ska uppgå till högst MW men i sin senaste lydelse fr.o.m. den 16 mars 2011 anger lagen att regeringen ska meddela föreskrifter om reservens storlek och sammansättning. Därmed sker en nedtrappning av reservens storlek samtidigt som relationen mellan produktionsreserver och avtal om minskad elförbrukning successivt ändras: Period Högsta volym effektreserv (MW) Minsta andel förbrukningsreduktion (%) 16 mars mars mars mars mars mars mars mars Tabell 1. Effektreservens storlek och sammansättning enligt förordningen (2010:2004) om effektreserv. Den andel av effektreserven som skapas genom avtal om minskad förbrukning får vara mindre än vad som anges i tabellen om det saknas förutsättningar för Svenska Kraftnät att teckna sådana avtal med hänsyn till de anbud som har lämnats eller om det finns andra särskilda skäl. 2 Effektreserven upphandlas årligen för perioden 16 november till 15 mars. 9/37

10 3 Effektreservens bakgrund I ett elsystem måste tillförseln av el vid varje tidpunkt vara lika stor som uttaget av el. I varje elsystem begränsas produktionen av den vid varje tillfälle tillgängliga produktionskapaciteten. Importmöjligheterna begränsas av dels den kapacitet som finns tillgäng på överföringsförbindelserna till angränsande länder, dels de effektbalanssituationer som råder där. Det finns således en risk för att elförbrukningen kan bli så stor att produktions- och importkapaciteten momentant inte räcker till. Det är i sådana situationer som effektproblem uppstår. I 1997 års energipolitiska beslut 3 ingick en stängning av de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck, den ena senast den 1 juli 1998 och den andra senast den 1 juli Den första reaktorn stängdes sedermera av den 30 november Ett villkor för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck var att bortfallet av elproduktion kunde kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el. I september 2000 gjorde regeringen bedömningen 4 att riksdagens villkor för stängning av den andra reaktorn före den 1 juli 2001 inte var uppfyllda. Som ett viktigt villkor angavs sådan kompensation av kraftbortfallet att stängningen inte skulle medföra påtagligt negativa effekter på effektbalansen. Regeringen bedömde att stängningen borde kunna genomföras senast före utgången av 2003 när erforderliga åtgärder fått genomslag. Till dessa erforderliga åtgärder för att möta problemen med effektknapphet i det svenska elsystemet hörde att regeringen i december 2001 uppdrog åt Svenska Kraftnät att upphandla en effektreserv om MW avseende de två följande vintrarna 5. I mars 2003 gjorde regeringen bedömningen 6 att riksdagens villkor för en stängning av Barsebäck 2 före utgången av 2003 inte var helt uppfyllda vad avsåg bl.a. effektbalansen. En av grunderna för detta var Svenska Kraftnäts bedömning att elmarknaden vid en stängning av Barsebäck 2 skulle kunna få svårt att klara effektbalansen under en s.k. tioårsvinter. I propositionen föreslogs därför ytterligare åtgärder, däribland införande av den lag om effektreserv som gav Svenska Kraftnät uppdraget att ansvara för att en effektreserv 3 Prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272 4 Skr. 2000/01:15 Den fortsatta omställningen av energisystemet m.m. 5 Regleringsbrev för budgetåret 2002 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom uo 21 Energi 6 Prop. 2002/03:85 Vissa elmarknadsfrågor 10/37

11 skulle finnas tillgänglig vintertid. Den skulle tillskapas genom att Svenska Kraftnät träffar avtal med aktörer på elmarknaden om ökad produktionskapacitet och/eller minskad elförbrukning. Kostnaderna för effektreserven skulle finansieras genom en avgift från dem som ingått avtal om balansansvar med Svenska Kraftnät. I propositionen underströk regeringen att det systemansvar som åvilar Svenska Kraftnät är kortsiktigt. Det gäller endast inom ramen för de samlade produktionsresurser som vid varje givet tillfälle finns tillgängliga. Systemansvaret innebär alltså inte ett långsiktigt ansvar för att det vid varje givet tillfälle finns produktionsresurser som motsvarar den samlade elförbrukningen i landet. Regeringen konstaterade att svårigheten att upprätthålla balansen i vissa extrema situationer bl.a. beror på att en viss del av produktionsresurserna lades ner efter elmarknadens avreglering på 1990-talet samtidigt som elanvändningen ökat. På den gamla monopolmarknaden fick kraftverksägarna täckning för sina kostnader även om kraftverken bara genererade intäkter under en mycket kort period. Efter avregleringen verkar alla producenter på en konkurrensutsatt marknad, varför sådana kraftverk numera tagits ur drift av lönsamhetsskäl. Regeringen ansåg att elmarknadens aktörer själva måste ta ansvaret för att långsiktigt upprätthålla tillräckliga produktionsresurser för att kunna möta kundernas efterfrågan och upprätthålla effektbalansen. Öppna marknadslösningar ansågs vara att föredra framför regleringar och central upphandling. För att understryka marknadsaktörernas ansvar begränsades effektreservens storlek till MW samtidigt som den nya lagen gjordes tidsbegränsad med giltighet fr.o.m. halvårsskiftet 2003 t.o.m. utgången av februari månad Senast då förutsatte regeringen att en marknadsbaserad lösning skulle ha vuxit fram. Vid utgången av femårsperioden fanns fortfarande inte en trovärdig, marknadsbaserad lösning på effektfrågan, varför lagens giltighet förlängdes med ca tre år t.o.m. utgången av mars månad I december gav regeringen Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag att i samråd med Svenska Kraftnät och Konkurrensverket redovisa ett förslag till långsiktig 7 Prop. 2007/08:1 UO 21, bet. 2007/08:NU3, rskr. 2007/08:100 8 Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Energimarknadsinspektionen inom uo 21 Energi (N2007/10083/E) 11/37

12 lösning av effektfrågan. Energimyndighetens rapport 9 lämnades till regeringen i december Ei konstaterade att det aldrig går att helt eliminera risken för effektbrist. Det är därför orealistiskt att söka sträva efter en fullständig försörjningstrygghet avseende eleffekt. Utifrån kundperspektivet och samhällsekonomisk synvinkel är det heller inte önskvärt med en fullständig försörjningstrygghet, eftersom det inte är ekonomiskt försvarbart att ha produktionsreserver i beredskap för de mest extrema situationerna. Ei konstaterade att måluppfyllelsen med en centralt upphandlad effektreserv är kortsiktigt god; försörjningstryggheten höjs genom att staten genom Svenska Kraftnät garanterar att en viss kvantitet reserver finns tillgängliga för en situation med effektbrist. Men på längre sikt riskerar reglerlösningar, som en centralt upphandlad effektreserv, att skapa andra problem på marknaden. På lång sikt ansåg Ei det därför angeläget att marknaden kan undvika effektbrist utan en centralt upphandlad effektreserv. I rapporten angavs ett antal förändringar på elmarknaden som enligt Ei på några års sikt kommer att ha en positiv inverkan på marknadens möjligheter att undvika effektbrist. Hit hörde ökad flexibilitet på förbrukningssidan, generellt ökad prisvolatilitet, indelningen i elområden (ökad regional prisvolatilitet) och utbyggda elförbindelser med omvärlden. Ei fann det angeläget att stimulera en ökad förbrukningsflexibilitet inom industrin genom att ålägga Svenska Kraftnät att i upphandlingen av effektreserven successivt öka andelen förbrukningsreduktioner. Det tillsammans med elmarknadens utveckling borde enligt Ei göra det möjligt att avveckla den centralt upphandlade effektreserven till 2020 och ändå upprätthålla en ur effekthänseende hög försörjningstrygghet. Ei:s rapport låg till grund för de förslag som regeringen sedermera lämnade till riksdagen i februari I propositionen delade regeringen Ei:s bedömning att strävan i första hand bör vara mot en effektiv marknadslösning. En sådan lösning garanterar god försörjningstrygghet genom att marknadens aktörer har ansvar för att också vid effekttoppar (förbrukningstoppar) se till att utbud och efterfrågan balanseras och leverera el i enlighet med sina avtalade åtaganden gentemot elkunderna. Man underströk samtidigt att en övergång till en marknadslösning måste ske under former som är förenliga med försörjningstrygghetens krav. 9 Effektfrågan Behövs en centralt upphandlad effektreserv (EI R2008:15) 10 Prop. 2009/10:113 Effektreserven i framtiden 12/37

13 Med anledning av erfarenheterna från vintern 2009/2010, med kall väderlek och låg tillgänglighet i kärnkraftverken, konstaterade regeringen samtidigt att det fanns risker för försörjningstryggheten vid ett borttagande av effektreserven utan åtgärder som medför en ökad utbuds- och efterfrågeflexibilitet. Slutsatsen blev i enlighet med förslagen i Ei:s rapport att förlänga lagstiftningens giltighetstid med ytterligare nio år t.o.m. den 15 mars 2020 samtidigt som regeringen gavs föreskriftsrätt beträffande effektreservens storlek (inom ramen MW) och sammansättning. Med förordningen (2010:2004) har effektreserven därefter givits den storlek och sammansättning som framgår av tabell 1. Vid riksdagsbehandlingen underströk näringsutskottet 11 vikten av att nedtrappningen görs med hänsyn tagen till utvecklingen på elmarknaden. Om elmarknaden inte utvecklas på det sätt som förutsetts rubbas förutsättningarna för en successiv övergång till en marknadsbaserad lösning av effektfrågan i överensstämmelse med förslaget i propositionen. Utskottet delade därmed regeringens bedömning att tidsplanen för avveckling av den upphandlade effektreserven självklart får anses vara preliminär i den meningen att det måste finnas utrymme för justeringar om utvecklingen inte skulle svara mot prognoserna. 11 Bet. 2009/10:NU17 13/37

14 4 Effektreservens användning Effektreserven utgör en strategisk reserv. Den deltar normalt inte på marknaden, utan aktiveras endast vid nödsituationer. Reserven påverkar därmed inte den kortsiktiga prisbildningen, förutom under de timmar när den aktiveras. Eftersom effektreserven sänker priset vid effektbrist påverkar den dock de långsiktiga incitamenten för att investera i ny produktion. Svenska Kraftnäts målsättning är att minimera effektreservens marknadspåverkan för att på så sätt underlätta övergången till en ren marknadslösning. Under vinterperioden har Svenska Kraftnät full dispositionsrätt över de produktionsresurser som ingår i effektreserven. Inför varje leveransdygn bjuder Svenska Kraftnät in tillgängliga resurser till den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Effektreserven avropas dock endast på elspotmarknaden om en avkortningssituation 12 uppstår. Produktionsresurserna prissätts då med det högsta kommersiella budet plus 0,1 Euro per MWh, förutsatt att det överstiger Svenska Kraftnäts rörliga kostnader. De resurser som inte har aktiverats på Nord Pool Spot bjuder Svenska Kraftnät in till reglerkraftmarknaden. Först när alla kommersiella bud har avropats på reglerkraftmarknaden aktiveras effektreserven. Produktionsresurserna prissätts då med det som är högst av det högsta kommersiella budet och resursens rörliga kostnad enligt anbud. Upphandlingen av förbrukningsreduktioner omfattar sedan vintern 2011/2012 endast budgivning till reglerkraftmarknaden. Resursägaren har rätt att själv lämna bud för resursen till Nord Pool Spot men får då ingen ersättning av Svenska Kraftnät för dessa tillfällen. Denna förändring i hanteringen infördes för att inte tvinga förbrukare att fortsätta sin förbrukning vid effektbrist och på så sätt bidra till risken för en avkortningssituation på Nord Pool Spot. Om resursen inte har aktiverats på elspotmarknaden är resursägaren skyldig att bjuda in förbrukningsreduktionen på reglerkraftmarknaden. Även förbrukningsreduktionerna i effektreserven aktiveras först efter det att alla kommersiella bud har avropats på reglerkraftmarknaden. Förbrukningsreduktionen prissätts då med det som är högst av det högsta kommersiella budet och angivet bud. 12 Priskryss uppnås inte vid ordinarie handel 14/37

15 Beskrivningen ovan gäller vid aktivering av effektreserven av balansskäl. Det innebär att effektreserven aktiveras för att säkerställa frekvensen i systemet dvs. säkerställa balansen mellan inmatad och uttagen effekt. Detta skiljer sig från aktivering av effektreserven av nätskäl. Det senare innebär att effektreserven aktiveras för att hantera begränsningar i nätkapaciteten dvs. avlasta överföringsförbindelser som annars riskerar att bli överbelastade. Denna typ av aktivering har minskat betydligt sedan den svenska elmarknaden delades upp i elområden. Vid aktivering av nätskäl påverkas inte priset på reglerkraftmarknaden och kostnaden belastar nätabonnenterna. Då denna typ av aktivering inte är det egentliga syftet med effektreserven behandlas den inte vidare i denna rapport. Nedan följer en sammanställning av de tillfällen när effektreserven har aktiverats under de fem åren 2009 till Sammanställningen ger en indikation på vilken effekt som bör ersättas med ny produktion, högre överföringskapacitet, bättre prognoser eller ytterligare efterfrågeflexibilitet om den produktion och förbrukningsreduktion som idag ingår i effektreserven försvinner. 4.1 Vintern 2009/2010 Vintersperioden 2009/2010 aktiverades effektreserven av balansskäl vid tre tillfällen 13, den 17 december, den 8 januari och den 22 februari. Aktiveringen skedde på Nord Pool Spot och omfattade endast produktionsresurser. Priset på Nord Pool Spot varierade vid dessa tillfällen mellan 10 och 14 kronor per kwh. Den ansträngda effektbalansen orsakades främst av kyla och låg tillgänglighet i svensk kärnkraft men även av begränsad kapacitet på förbindelserna mellan Sverige och södra Norge samt till västra Danmark I februari förekom lokala nätbegränsningar som stängde in effekt kring Luleälven. Den ansträngda effektsituationen medförde import och aktivering av effektreserven. Till följd av de höga elpriserna vidtog industrin också förbrukningsreduktioner men eftersom reduktionen inte reflekterats i buden till dagen-före-handeln på Nord Pool Spot fick den inte genomslag i prisbildningen. Med bättre förbrukningsprognoser och en budgivning till Nord Pool Spot som på ett mer korrekt sätt återspeglat marknadens priskänslighet hade en aktivering av effektreserven kunnat undvikas. Det var också 13 Med ett tillfälle avses här samtliga aktiveringar överstigande minkörning under ett dygn 14 Begränsad kapacitet på grund av ett transformatorhaveri på Konti-Skan Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 (Svenska Kraftnät aug 2010, dnr 2010/441) 15/37

16 denna erfarenhet som gjorde att Svenska Kraftnät inför vintern 2011/2012 ändrade reglerna för effektreserven så att det nu blev tillåtet att bjuda in förbrukningsreduktioner redan i dagen-före-handeln. Enligt Nord Pool Spot har den svenska marknaden inte varit nära en avkortningssituation sedan vintern 2009/ Vintern 2010/2011 Under vinterperioden 2010/2011 skedde ingen aktivering av effektreserven av balansskäl. 4.3 Vintern 2011/2012 Vintern 2011/2012 aktiverades effektreserven av balansskäl vid fem tillfällen 16, samtliga i februari Aktiveringen skedde på reglerkraftmarknaden och omfattade enbart produktionsresurser. Tabell 1 nedan visar import, export, kärnkraftsproduktion, marginal i snitt 2, aktiverad effektreserv och priset på reglerkraftmarknaden vid dessa tillfällen. Import (MW) Export (MW) Tillgänglig kärnkraft (%) Snitt 2 (MW) Effektreserv (MW) Pris RKM 17 (kr/mwh) 1 feb feb feb feb feb feb feb feb Tabell 2. Import, export, kärnkraftsproduktion, återstående överföringskapacitet snitt 2, aktiverad effektreserv samt priset på RKM vid aktivering av effektreserven vintern 2011/2012. (Källa: NOIS och Svenska Kraftnäts driftstatistik). Den försämrade effektbalansen berodde främst på plötslig kyla och låg tillgänglighet i de svenska kärnkraftverken 18. Situationen hanterades med hjälp av kommersiella bud 16 Med ett tillfälle avses här samtliga aktiveringar under ett dygn 17 Trots att aktiveringen gjordes av balansskäl blev den inte prissättande på reglerkraftmarknaden 18 Perioden 1 3 februari var ca MW kärnkraft ur drift. Motsvarande siffra för perioden 6 7 februari var ca MW. 16/37

17 på reglerkraftmarknaden och aktivering av effektreserven. Aktiverad volym uppgick vid dessa tillfällen till mellan 282 och 826 MW. Priset på Nord Pool Spot varierade mellan 0,88 och 2,26 kronor per kwh i elområde 3 och 4, vilket var i paritet med uppregleringspriset på reglerkraftmarknaden. Vid samtliga tillfällen fanns tillgängliga kommersiella reglerbud som inte ropades av. Svenska Kraftnät valde i stället felaktigt att använda effektreserven, eftersom det är ett enkelt och tillförlitligt sätt att öka effekten när produktionsresurserna i effektreserven väl har startats. Det ansågs dessutom vara en fördel att de produktionsresurser som tillhörde effektreserven hade ett lägre pris än de tillgängliga kommersiella buden och var lokaliserade i de elområden där effektbrist förelåg. Volymen av de kommersiella buden var inte tillräcklig för att helt ha kunnat ersätta effektreserven. Om alla kommersiella bud hade avropats innan effektreserven aktiverades skulle behovet av effektreserven maximalt ha uppgått till ca 400 MW. Svenska Kraftnät har under det senaste året infört tydligare rutiner för att säkerställa att effektreserven inte aktiveras innan samtliga kommersiella reglerbud har avropats. 4.4 Vintern 2012/2013 Vintern 2012/2013 aktiverades effektreserven av balansskäl vid ett tillfälle, den 3 december Aktiveringen skedde på reglerkraftmarknaden och omfattade såväl förbrukningsreduktion som produktionsresurser. Tabell 2 visar import, export, kärnkraftsproduktion, marginal i snitt 2, aktiverad effektreserv och priset på reglerkraftmarknaden vid detta tillfälle. Import (MW) Export (MW) Tillgänglig kärnkraft (%) Snitt 2 (MW) Effektreserv (MW) Pris RKM (kr/mwh) 3 dec Tabell 3. Import, export, kärnkraftsproduktion, återstående överföringskapacitet snitt 2, aktiverad effektreserv samt priset på RKM vid aktivering av effektreserven vintern 2012/2013. (Källa: NOIS och Svenska Kraftnäts driftstatistik). Den försämrade effektbalansen berodde främst på plötslig kyla samt isläggning i norra Sverige, vilket medförde en lägre vattenkraftsproduktion och även färre reglerbud. Även vindkraftsproduktionen var förhållandevis låg. Situationen hanterades med hjälp av kommersiella bud på reglerkraftmarknaden och aktivering av effektreserven. Den aktiverade effektreserven uppgick till 366 MW. Vid detta tillfälle var priset på Nord Pool Spot 64 öre per kwh i samtliga svenska elområden. På grund av den effekt- 17/37

18 bristsituation som senare uppstod i drifttimmen blev uppregleringspriset på reglerkraftmarknaden betydligt högre och uppgick till 8 kronor per kwh. Om samtliga tillgängliga kommersiella reglerbud hade avropats vid detta tillfälle skulle volymen aktiverad effektreserv ha blivit mindre. Med bättre prognoser skulle dessutom effektbristen ha avspeglats redan på Nord Pool Spot och sannolikheten för en aktivering av effektreserven hade då minskat ytterligare. Via korrekta prissignaler skulle marknaden ha fått incitament att vidta nödvändiga åtgärder för att skapa balans mellan utbud och efterfrågan vid ingången till drifttimmen. 4.5 Förbrukningsreduktionen i effektreserven Enligt förordningen (2010:2004) om effektreserv ska förbrukningsreduktionens andel i effektreserven successivt öka för att nå 100 procent fr.o.m. vintern 2017/2018. Kravet på en viss andel förbrukningsreduktion syftar till att göra fler aktörer långsiktigt mer flexibla i sin elanvändning och att öka priskänsligheten på såväl Nord Pool Spot som reglerkraftmarknaden. Svenska Kraftnät har sedan vintern 2009/2010 hållit ett flertal workshops och informationsmöten med förbrukare och balansansvariga för att informera om vad det innebär att delta i effektreservupphandlingen samt höra vad de ser för hinder i dagens regelverk. Baserat på erfarenheterna från dessa möten har Svenska Kraftnät vidtagit ett antal åtgärder för att underlätta för aktörerna att lämna bud på förbrukningsreduktioner i effektreserven. Kravet på aktivering inom 15 minuter har tagits bort och den lägsta gränsen för att lämna bud har sänkts från 10 till 5 MW. Därtill får förbrukningsreduktionen betalt för minst en timmes aktivering även om budet avropas för kortare tid. Svenska Kraftnät har också låtit ta fram en lathund för att förbrukare ska förstå vad det innebär att delta på reglerkraftmarknaden och i effektreservupphandlingen. Sammantaget har detta medfört att det sedan vintern 2011/2012 har skett en successiv ökning av förbrukningsreduktionens andel av effektreserven. Ökningen är dock inte tillräcklig för att nå upp till dagens krav på en minsta andel om 50 procent. Utvecklingen av volym och andel produktion respektive förbrukningsreduktion i effektreserven 2009/2010 till 2013/2014 framgår av tabell 4. 18/37

19 Typ av resurs 2009/ / / / /2014 Produktion (MW) Andel av total (%) Reduktion (MW) Andel av total (%) Totalt (MW) Tabell 4. Utveckling volym och andel produktion respektive förbrukningsreduktion i effektreserven. Det relativt låga intresset för effektreserven beror på att det är krångligt och riskfyllt att agera på effektreservsmarknaden jämfört med att agera direkt på Nord Pool Spot och reglerkraftmarknaden 19. Effektreserven kräver att aktörerna ett halvår i förväg har uppgifter om tillgänglighet och att man har beredskap att agera alla dagar, dygnet runt. Dessa omständigheter gör det svårt att möta regeringens intentioner om effektreserven som inkörsport till ökad efterfrågeflexibilitet. 4.6 Driftaspekter Sett ur ett driftperspektiv behövs såväl snabba som uthålliga resurser i effektreserven. Förbrukningsreduktioner har fördelen att de snabbt kan aktiveras men när andelen förbrukningsreduktion ökar riskerar dess begränsade uthållighet att bli ett problem. För att effektreserven ska finnas tillgänglig över ett större antal timmar krävs att buden planeras omlott, vilket gör att en mindre volym är tillgänglig för aktivering per timme. Effektreservens produktionsanläggningar har fördelen att de är uthålliga men de kräver en viss aktiveringstid. Det innebär att resursen måste startas upp i förväg för att sedan kunna aktiveras vid behov. Detta sker baserat på Svenska Kraftnäts prognoser för det kommande dygnet. Om utfallet under drifttimmen skiljer sig från prognosen innebär det antingen att produktionsresursen inte finns tillgänglig vid behov eller att den har startats upp i onödan. För att effektreserven driftmässigt ska fungera väl behöver den även i framtiden bestå av såväl förbrukningsreduktioner som av produktionsresurser. 19 Arbetets referensgrupp samt utvärderingsmöte inför effektreservsupphandlingen /37

20 4.7 Kostnaderna för upphandlad effekt Effektreserven finansieras genom en avgift som tas ut av de balansansvariga företagen. I tabell 5 anges den fasta kostnaden per MW uppdelat på produktion och förbrukningsreduktion för perioden 2009/2010 till 2013/2014. Kostnaden för förbrukningsreduktionen har ökat sedan 2010/2011 då Svenska Kraftnät införde krav på resursägaren att själv lägga bud på reglerkraftmarknaden. Eftersom kravet på andelen förbrukningsreduktion i effektreserven ökar och det redan idag är svårt att få in tillräckligt med bud riskerar bristen på konkurrens att medföra att kostnaden fortsätter att stiga. Kostnaderna för produktionsresurserna i effektreserven har varierat med prisutvecklingen på elmarknaden. Upphandlingskostnaden ökade markant efter pristopparna vintern 2009/2010 och elområdesindelningen Det lägre elpriset och en ökande konkurrens till följd av den minskade upphandlingsvolymen på produktionssidan har gjort att kostnaderna för årets upphandling åter sjunkit. Typ av resurs 2009/ / / / /2014 Produktion (kr/mw) Reduktion (kr/mw) Totalt (kr/mw) Tabell 5. Medelpris av fast kostnad per upphandlad effekt i effektreserven 2009/2010 till 2013/ /37

21 5 Effektbalansen 5.1 Utvecklingen från vintern 2009/2010 Svenska Kraftnät tar inför varje vinter fram en prognos över den svenska effektbalansen. Balansen prognostiseras dels för ett normalår och dels för en så kallad tioårsvinter. Prognosen görs utan hänsyn till importkapacitet. I Energimarknadsinspektionens översyn av lagen om effektreserv 20 antogs att den svenska effektbalansen på några års sikt skulle förstärkas. Detta byggde bl.a. på Svenska Kraftnäts prognoser om ökad produktionskapacitet i kärnkraftverken 21 samt i biobränsleeldad och industriell kraftvärme 22. Utvecklingen av den svenska produktionskapaciteten har dock inte skett i den utsträckning som Svenska Kraftnät förutsåg utan prognosen för tillgänglig effekt har istället minskat något. Detta kan till viss del förklaras av att Svenska Kraftnät inför vintern 2009/2010 ändrade prognostiserad tillgänglighet för kärnkraften från 100 till 90 procent. 2009/ / / / /2014 Produktion Normal 10-års Normal 10-års Normal 10-års Normal 10-års Normal 10-års Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft [3] Mottryck Kondens Gasturbiner Summa Förbrukning Föbrukn.red Marginal Tabell 6. Prognostiserad effektbalans inför vintern 2009/20010 till och med vintern 2013/ Effektfrågan - Behövs en centralt upphandlad effektreserv? (EI R2008:15) 21 En ökning med MW till och med 2011/ En ökning med MW till och med 2011/12 [3] Installerad vindkraft har ökat från knappt MW 2008 till MW Svenska kraftnät räknar dock bara med en tillgänglighet på sex procent för vindkraft, vilket betyder att ökningen har begränsad påverkan på den samlade kraftbalansen. 21/37

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven Planeringsrådet 26 juni 2013 Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven > Bakgrund och framtida tidsplan > Effektreservsupphandlingen 2013/2014 > Pågående utvärdering av effektreservens

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Effektfrågan Miljö- och energidepartmentet Den 5 juni 2015 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att lagen (2003:436) om effektreserv ska förlängas till och med den 15 mars

Läs mer

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009 Avdelning och verksamhetsområde Marknad RAPPORT Datum 2008-04-29 Beteckning/Dnr 455/2008/PL10 Den svenska kraftbalansen RAPPORT TILL NÄRINGSDEPARTEMENTET Redovisning av hur kraftbalansen på den svenska

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2010/2011 och 2011/2012

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2010/2011 och 2011/2012 Datum Dnr 2011-08-10 2011/897 Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2010/2011 och 2011/2012 En rapport till Näringsdepartementet 1/38 2/38 Förord Svenska Kraftnät redovisar årligen, på regeringens

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

18 juni 2014 2014-06-19 1

18 juni 2014 2014-06-19 1 18 juni 2014 2014-06-19 1 Syntes av Market Design etapp IV Syntesarbete under våren 2014 Slutsatser i mer lättillgänglig form Tomas Wall och Lars Magnell har arbetet fram och tillbaka Monika Adsten, Stefan

Läs mer

Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad

Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad nr 1 2010 årgång 38 Den svenska elmarknaden omreglerades 1996. Produktion av och handel med el konkurrensutsattes

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2014/2015 och 2015/2016

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2014/2015 och 2015/2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2015-06-24 2015/1231 Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2014/2015 och 2015/2016 En rapport till Miljö- och energidepartementet Förord Svenska kraftnät redovisar årligen,

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2012/2013 och 2013/2014

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2012/2013 och 2013/2014 2013-08-13 2013/1310 Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2012/2013 och 2013/2014 En rapport till Näringsdepartementet Förord Svenska Kraftnät redovisar årligen, på regeringens uppdrag,

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser

Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser Version 1.0 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH, lennart.soder@ee.kth.se 2015 02 02 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Förbrukningsreduktion

Förbrukningsreduktion UPTEC STS14005 Examensarbete 15 hp Februari 2014 Förbrukningsreduktion Ett alternativ till gasturbiner som snabb aktiv störningsreserv? Jonas Alterbeck Abstract Förbrukningsreduktion - En alternativ lösning

Läs mer

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet Thomas Broberg Centrum för miljö och naturresursekonomi www.cere.se Centre for Environmental and natural Resource Economics. Umeå Universitet och Svenska

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2011/2012 och 2012/2013

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2011/2012 och 2012/2013 ~ SVENSKA r. KRAFTNÄT 212-8-1 212/979 Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 211/212 och 212/213 En rapport till Näringsdepartementet Förord Svenska Kraftnät redovisar årligen, på regeringens

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

Uppföljning av timmätningsreformen

Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen - en delrapport Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:05 Författare: Therese Lager och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2013/2014 och 2014/2015

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2013/2014 och 2014/2015 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-06-24 2014/1207 Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2013/2014 och 2014/2015 En rapport till Näringsdepartementet Förord Svenska kraftnät redovisar årligen, på regeringens

Läs mer

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Modellbakgrund

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer

Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer 1 Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer Efterfrågeflexibiliteten kan öka leveranssäkerheten i elsystemet både utifrån ett nät- och ett produktionsperspektiv,

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Er referens: N2014/734/E Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Svensk Vindenergi välkomnar

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Beslutet Aktiva elkonsumenter ges möjlighet att ingå nya former av elavtal som förutsätter att elförbrukningen timmäts, utan debiteras

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Vad är smarta elnät? Inte bara teknik. Energimarknadsinspektionens definition

Läs mer

Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden.

Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden. 2002-05-17 1(53) Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden. 2(53) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Slutsatser...5 3. Grundläggande begrepp...9 4. Problemidentifiering...9 4.1.

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan Institutionen för Energiteknik 100 44 Stockholm http://www.energy.kth.se... Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan och Vattenfall Research and

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Anders Vikström Tfn: 08-786 59 21 PM 2012-02-27 Dnr 2012:689 INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA Hur mycket el och annan energi

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Produktionsbegränsningar i den svenska kärnkraftsproduktionen och hög elanvändning på grund av kallt

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A Vecka 18 3 apr - 6 maj år 212, version: A Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-29 källa: Svensk Energi /vecka 1 9 8 7 Nuvarande period Föregående period

Läs mer

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlistan omfattar de mest frekvent förekommande termerna i NBS och tillhandahåller en översättning av dessa till svensk terminologi Ordlista Nordisk

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan Institutionen för Energiteknik 100 44 Stockholm http://www.energy.kth.se... Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan och Vattenfall Research and

Läs mer

PERSPEKTIVPLAN 2025. 2013-03-12 Vindkraftsseminarium Hallstaberget. Klarar elnätet vindkraftsetableringarna?

PERSPEKTIVPLAN 2025. 2013-03-12 Vindkraftsseminarium Hallstaberget. Klarar elnätet vindkraftsetableringarna? PERSPEKTIVPLAN 2025 2013-03-12 Vindkraftsseminarium Hallstaberget Klarar elnätet vindkraftsetableringarna? The Swedish National Grid Affärsverket svenska kraftnät > Transmission lines > Total length 15

Läs mer

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 10 OKTOBER 2011 Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer