Revisionen i centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionen i centrum"

Transkript

1 Masteruppsats i offentlig förvaltning [HT12] Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet Författare: Johanna Almgren Handledare: Vicki Johansson Examinator: Lena Lindgren Revisionen i centrum Om betydelsen av kommunala revisorers prioriteringsstrategier i den årliga granskningen

2 Förord Jag vill framföra ett varmt tack till kommunrevisionen i Lerums kommun som givit mig förtroendet att skriva denna uppsats på deras uppdrag. Tack också till Erik Söderberg för all din hjälp och dina kloka synpunkter. Jag vill också framföra ett varmt tack till revisorerna i Kungälvs kommun för att ni med stort engagemang låtit er intervjuas. Utan ert engagemang hade denna studie inte kunnat genomföras. Tack också till Gunnar Andermo och Ingela Flodin för er hjälp med att orientera mig bland revisionernas dokument. Sist men absolut inte minst vill jag tacka min handledare Vicki Johansson för ditt osvikliga engagemang, tålmodiga läsning och användbara kommentarer. Tack! Johanna januari

3 Sammanfattning Syfte och problem: Revisionen i centrum är en studie av huruvida kommunala revisorers arbete med formuleringsprocessen har betydelse för granskningsrapporternas förankring och effekt. Kommunala revisorer tvingas ständigt prioritera mellan granskningsområden som ska utgöra underlag för kommunfullmäktiges ansvarsprövning. Prioriteringarna är nära relaterade till revisionens förankring eftersom granskningsinsatserna kan åstadkomma effekter för kommunstyrelsens verksamhet och därmed påverka den politik som medborgarna möter. Syftet med denna studie är att utröna vilka deras prioriteringsstrategier är samt huruvida de har betydelse för om kommunrevisionens granskningsrapporter används av kommunstyrelse och tjänstemän. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska utgångspunkt är att kommunala revisorers prioriteringar avgörs av relationen till kommunfullmäktige, sakkunniga biträden samt andra omvärldsfaktorer. Den teoretiska utgångspunkten är också att den instrumentella användningen av granskningsrapporterna är beroende av revisorernas arbete i formuleringsprocessen. Metod: Detta är en jämförande studie av Lerums kommun och Kungälvs kommun. Underlaget för analysen utgörs av kvalitativa intervjuer med kommunrevisorerna samt av kommunstyrelsens svar på ett antal granskningsrapporter från revisionsåret Resultatet av den empiriska studien analyseras utifrån teman som härletts ur den teoretiska referensramen. Resultat: Resultatet av denna studie visar att formuleringsprocessen som involverar aktiviteter i revisionsprocessen ökar sannolikheten att revisionens granskningsrapporter används. Kommunrevisionen i Lerums kommun tillämpar ett arbetssätt som involverar flera aktörer i formuleringsprocessen medan kommunrevisionen i Kungälvs kommun arbetat mer självständigt. De empiriska undersökningarna visar att användningen av granskningsrapporterna är högre i Lerum än i Kungälv. 2

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Avgränsningar Disposition Teoretisk referensram Kommunala revisorer som beslutsfattare Att förankra politiska beslut Analysverktyg Metod Jämförande studie som forskningsdesign Datainsamling Analys av datamaterial Lerums kommun Analys av kommunstyrelsens svar Kommunrevisionens arbetssätt Delanalys Kungälvs kommun Analys av kommunstyrelsens svar Kommunrevisionens arbetssätt Delanalys Analys Revisorernas formuleringsprocess och användning Reflektioner och sammanfattande slutsatser Tabellförteckning Respondenter Bilaga Bilaga Referenser

5 1. Inledning Sen är det ju så att i princip ska all verksamhet granskas och det är ju omöjligt - förtroendevald kommunal revisor För att en demokrati ska fungera effektivt är det viktigt att medborgarna har förtroende för de politiska institutionerna i samhället (Rothstein & Kumlin 2002). Medborgarnas förtroende för en kommun beror bland annat på att kommunfullmäktiges mål uppfylls på det sätt som beslutsfattarna tänkt sig. Förtroendevalda revisorer i kommunerna är fullmäktiges och framför allt medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. Den kommunala revisionens viktigaste uppgift är att se till att de kommunala organen utnyttjar tillgängliga resurser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Revisionen ska kontrollera att fullmäktiges beslut efterlevs och att verksamheten uppnår de politiskt uppsatta målen, inom budgetramarna och med avsedd kvalitet. (Rothstein & Kumlin 2002) Att revisorernas granskningsrapporter används och får genomslag i kommunen är avgörande för att revisionens ska uppfylla sitt syfte. Om granskningsrapporterna inte används och revisionen bara granskar för granskandets skull ökar risken för att kommunfullmäktiges mål inte verkställs. Därmed finns risk för att kommunens möjligheter att tillgodose medborgarnas behov minskar och därmed urholkas medborgarnas förtroende för kommunen. (Rothstein & Kumlin 2002) I studien Effektiv revision som genomförts av svenska kommunförbundet från år 2002 fastslås att den kommunala revisionen överlag har högt förtroende men att uppdraget har låg status. Att revisionens uppdrag har låg status kan innebära en risk för att deras granskningsrapporter inte får genomslag. Denna risk är som nämnts att betrakta som problematisk ur ett demokratiskt perspektiv. 1.1 Den kommunala revisionen i sitt sammanhang Inom det politiska systemet finns tre viktiga funktioner; beslutande, verkställande och granskande funktioner. Kommunfullmäktige fattar beslut om politiska mål, riktlinjer och ekonomi. Kommunfullmäktiges beslut utgör grunden för de verkställande organens uppdrag. De verkställande organen är styrelse, nämnder och beredningar som ska verkställa och 4

6 förvalta kommunfullmäktiges mål och riktlinjer, det vill säga genomföra uppdraget såsom kommunfullmäktige tänkt. De ska säkerställa en god intern kontroll i kommunen och se till att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. De verkställande organen ansvarsprövas årligen av kommunfullmäktige. Till sin hjälp utser kommunfullmäktige revisorer som har till uppgift att årligen granska den verksamhet som bedrivs i kommunstyrelse, nämnder, beredningar och i kommunala bolag. Varje år ska revisionen presentera en revisionsberättelse för fullmäktige där revisionen avger sin mening om huruvida ansvarsfrihet bör tillstyrkas eller inte för de nämnder, styrelser och beredningar som granskats. Revisionen är på det viset rådgivande för fullmäktige i ansvarsutkrävningen. Utgångspunkten för revisorernas årliga granskning är kommunfullmäktiges beslutade mål och riktlinjer. (SKL 2010:15 ff) Kommunala revisorer utses på partipolitiska grunder, utifrån sina kunskaper om den lokala demokratiska processen i kommunen samt utifrån sina kunskaper om den aktuella kommunens förutsättningar (SKL 2008). Trots att revisorerna väljs på partipolitisk grund ska revisorerna agera självständigt och oberoende (SKL 2010:18). Varje revisor är sin egen vilket innebär att varje revisor själv kan bestämma inriktningen på granskningar (KomL 9 kap. 7 ). I kommunallagen ställs inga krav på att de förtroendevalda revisorerna ska ha någon formell kompetens. Istället finns en bestämmelse om att de kommunala revisorerna ska biträdas av sakkunniga i den utsträckning som de själva anser är nödvändigt för att utföra sin granskning enligt så kallad god revisionssed. De sakkunniga biträdena ska ha den insikt och kompetens som krävs för att kunna fullgöra uppdraget (KomL 9 kap. 8 ). Det är revisorerna själva som kommer överens om vem som ska genomföra granskningen samt hur den ska finansieras. Det krävs att de kommunala revisorerna har ett tillräckligt omfattande underlag för att de ska kunna uttala sig i ansvarsfrågan. För att tillskansa sig tillräckligt underlag måste revisorerna årligen granska hela den kommunala verksamheten (SKL 2010:25). Kravet på årlig granskning innebär ingen självklar definition. Det är inte praktiskt möjligt för revisionen att genomföra fördjupade granskningar av hela den kommunala verksamheten varje år, på grund av resurs- och tidsbrist (SKL 2010:37). Utifrån lokala förutsättningar i den egna kommunen tar revisorerna självständigt och aktivt ställning till vad de anser vara tillräcklig omfattning. Revisionsprocessen innefattar det arbete som revisorerna gör under ett revisionsår, från planering av granskningsinsatser till att de uttalar sig i ansvarsfrågan och är avslutad när kommunfullmäktige har fattat sitt beslut i ansvarsfrågan. Revisionsprocessen är uppdelad i tre 5

7 steg; planering, granskning och prövning. I planeringsfasen ska revisorerna tolka sitt revisionsuppdrag och göra aktiva val av granskningsinsatser. För att på förhand undersöka eventuella behov av fördjupade granskningar kan revisorerna genomföra förstudier. Fördjupade granskningar genomförs som särskilda granskningsprojekt, såväl inom särskilda verksamheter som övergripande för kommunstyrelse och nämnder. Valen av granskningsinsatser ska enligt god revisionssed baseras på information som inhämtats löpande från verksamheterna, risk- och väsentlighetsbedömning samt på egna erfarenheter. För att revisorerna ska kunna säkerställa sitt uttalande i revisionsberättelsen som ligger till grund för kommunfullmäktiges ansvarsbedömning måste revisorerna genomföra en noggrann planering och genomföra ett granskningsurval som är väl sammanlänkat med en riskbedömning. Riskoch väsentlighetsbedömningen innebär att revisorerna ska identifiera sådana faktorer i den kommunala verksamheten som kan medföra att uppdraget eller målen för verksamheten inte uppnås. Efter att revisorerna har identifierat risker görs en konsekvensbedömning av hur allvarliga konsekvenserna blir om risken inträffar samt hur stor sannolikheten är att risken faktiskt realiseras. Utifrån risk- och väsentlighetsanalysen tar revisorerna fram en revisionsplan för det kommande året som innehåller planerade fördjupade granskningar. Sammanfattningsvis finns ett antal nyckelmoment i revisorernas planeringsprocess; Inhämta kunskap om verksamheten Inhämta nämndernas förståelse och tolkning av fullmäktiges uppdrag Genomföra en riskbedömning Genomföra en revisionsplan innehållande aktiva val Kommunicera med kommunfullmäktige samt granskningsobjekten För att återkoppla till den inledande diskussionen innebär en ändamålsenlig revisionsprocess ökad sannolikhet att kommunfullmäktiges mål genomförs. Om revisionens granskningsrapporter inte används finns risk för att de politiska målen inte uppfylls såsom beslutsfattaren tänkt, vilket är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv. Med användning avses i denna studie huruvida kommunstyrelsen fattar beslut i enlighet med kommunrevisionens rekommendationer. Detta ställningstagande motiverar jag senare, i den teoretiska referensramen. 6

8 Vidare har jag kunnat se att de kommunala revisorerna, på grund av lagkrav och god revisionssed, ständigt måste genomföra prioriteringar mellan olika väsentliga områden att granska. Hur kommunala revisorer går tillväga när de ska prioritera mellan olika granskningsområden är ingen självklarhet och ingen enkel uppgift. Flera av de kommunala verksamheterna kräver sakkunskaper för att förstå eller sätta sig in i. Frågor uppstår om hur revisorerna bär sig åt när de ska genomföra sitt granskningsurval. Vilka prioriteringsstrategier använder sig de förtroendevalda revisorerna av? Vad är det som kan påverka hur deras granskningsurval ser ut? Enligt tidigare implementeringsforskning spelar själva formuleringsprocessen av politiska åtgärder stor roll för hur väl ett politiskt program får genomslag. Sören Winter hävdar att formuleringsprocessen spelar en viktig roll för aktörers möjligheter och incitament att genomföra sitt uppdrag i implementeringsprocessen. I relation till den kommunala revisionen kan planeringsprocessen sägas utgöra den formuleringsprocess som beskrivs i implementeringsforskningen. Revisorers prioriteringar är en viktig del i planeringsprocessen eftersom dessa påverkar vilka delar av den kommunala verksamheten som uppmärksammas i den årliga granskningen och därmed vilka verksamheter som kan bli föremål för förändring. På detta sätt spelar den kommunala revisionen en viktig roll för den politik som medborgarna i kommunen möter. Sammanfattningsvis bottnarintresset för denna studie i huruvida de kommunala revisorernas prioriteringsstrategier har betydelse för revisionens förankring och effekt. Jag har intresserat mig för hur revisorerna arbetar i planeringsprocessen, hur de fattar beslut om prioriteringar, och om detta i sin tur har betydelse för hur deras granskningsrapporter används. 7

9 1.2 Syfte Som framgår i föregående avsnitt bygger problemformuleringen på två premisser. För det första har revisionens uppdrag enligt studier låg status i kommunen vilket kan innebära risk för att revisionens granskningsrapporter inte används. Om revisionens granskningsrapporter inte används finns i sin tur en risk för att kommunfullmäktiges mål inte uppfylls såsom beslutsfattaren tänkt sig, vilket är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv. Kommunens möjligheter att tillgodose medborgarnas behov kan minska och därmed urholka medborgarnas förtroende för kommunen som politisk institution. Den andra premissen handlar om att revisorer ständigt måste prioritera mellan olika granskningsområden så att deras årliga granskning utgör ett tillräckligt omfattande underlag för att kommunfullmäktige ska kunna göra en ansvarsbedömning av hur väl kommunstyrelse och nämnder genomfört sitt uppdrag. I sina granskningsrapporter kan revisionen lämna rekommendationer och synpunkter på hur verksamheten som nämnderna bedriver kan förbättras. Revisorernas prioriteringar i planeringsprocessen är nära relaterade till revisionens förankring och effekt eftersom de genom sina prioriteringar har inflytande över vilka verksamheter som förändras. Syftet med denna studie är att utröna huruvida revisorernas arbete i planeringsprocessen har betydelse för hur deras granskningsrapporter används. Studien bygger således på en tanke om ett kausalt samband mellan arbetssätt, beslut om prioriteringar och användning, som illustreras nedan; Den fråga som jag ämnar besvara är: Hur prioriterar de kommunala revisorerna mellan olika granskningsområden och påverkar detta användningen av revisionens granskningsrapporter? 8

10 1.3 Avgränsningar Jag har valt att avgränsa studien till att omfatta revisionsåret Detta eftersom det ligger nära i tiden vilket medför att eventuella offentliga dokument blir enklare att hitta och de kommunala revisorerna har sina prioriteringsstrategier färskt i minnet. Jag har också valt att begränsa studien till att omfatta Lerums kommun och Kungälvs kommun. Motivet till urvalet presenteras närmare i kapitel Disposition Studiens fortsatta disposition består av en teoretisk referensram, metod, empiriska undersökningar och analys. I kapitel 2 presenteras den teoretiska referensramen som består av teorier kring vad som kan påverka beslutsfattande samt hur politiska beslut kan förankras och vilka problem som kan uppstå. Detta mynnar ut i ett antal delhypoteser som är vägledande för den empiriska undersökningen och analysen. I kapitel 3 presenteras de metodologiska ställningstaganden som gjorts och genomförandet beskrivs närmare. I kapitel 4 och 5 presenteras de empiriska undersökningarna av de två kommunerna. Kapitel 4 och 5 innehåller också delanalyser där de teoretiskt härledda delhypoteserna relateras till det empiriska resultatet. Huvudhypotesen och teorin problematiseras i kapitel 6. I analysen jämförs de två undersökta kommunerna och studiens frågeställning besvaras. 9

11 2. Teoretisk referensram Revisorernas kommunikation och dialog är strategisk viktig för revisionens förankring och effekt. - SKL, God Revisionssed Intresset för denna studie bottnar i huruvida de kommunala revisorernas prioriteringsstrategier har betydelse för kommunstyrelsens användning av deras granskningsrapporter. Med användning avses huruvida kommunstyrelse fattar beslut i enlighet med de kommunala revisorernas rekommendationer. Hur kommunala revisorer går tillväga när de ska prioritera mellan olika granskningsområden är ingen självklarhet och ingen enkel uppgift. Flera av de kommunala verksamheterna kräver sakkunskaper för att förstå eller sätta sig in i. Enligt kommunallagen kan revisorerna därför behöva anlita sakkunniga biträden som ska bistå dem i deras arbete vilket kan tänkas leda till att biträdena får inflytande över prioriteringsbesluten. Revisorernas prioriteringar kan liknas vid politiska beslut varför det är relevant att undersöka prioriteringsstrategierna ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Vidare presenteras tidigare implementeringsforskning samt teori kring användning av utvärderingar för att jag ska kunna skapa en ökad förståelse för huruvida prioriteringsstrategierna har betydelse för hur granskningsrapporterna används. 2.1 Kommunala revisorer som beslutsfattare I litteraturen finns mycket skrivet om politikers beslutsfattande och vilken roll de spelar i olika beslutsprocesser. Däremot är litteraturen tämligen sparsam när det kommen till kommunala revisorers beslutsfattande. Inledningsvis använder jag mig av klassisk beslutsteori för att frambringa ett angreppssätt för studiens syfte. Min teoretiska referensram genererar ett antal delhypoteser om beslutsfattande som presenteras löpande i texten. I detta avsnitt ställs olika teoretiska resonemang mot varandra för att generera ett angreppssätt för vad som kan tänkas påverka de kommunala revisorernas prioriteringsstrategier Klassisk beslutsteori För att förstå utgångspunkterna för politiskt beslutsfattande är en kortare presentation av klassisk beslutsteori på sin plats. Klassisk beslutsteori (classic decision making, CDM) anses ofta vara nära relaterad till logisk filosofi där kvaliteten på beslut inte bedöms genom de faktiska effekterna av beslutet utan bedöms snarare genom graden av rationalitet i själva 10

12 beslutsprocessen (Lipshitz et al. i Bordley, 2001) (Brunsson & Jönsson 1979). En vanlig utgångspunkt inom den klassiska beslutsteorin är axiomet om den rationella beslutsfattaren vars handlingar och beslut baseras på noga uträknade kalkyler. Beslutsfattaren skaffar sig fullständig information om alla alternativ och möjliga konsekvenser. Den rationella beslutsprocessen bygger på antagandet om att det finns en bästa lösning som tillfredsställer alla preferenser, alternativt att det bara finns en preferens allmänhetens bästa. Sharkansky (i Brunsson & Jönsson, 1979) beskriver den rationella beslutsprocessen i fem steg: - Identifiera problemet - Klargöra målen samt rangordna dem - Ange alla alternativ för att nå målen - Bedöma kostnader och nytta av alternativen - Välja den uppsättning som ger största nytta och lägsta kostnader Bordley kritiserar CDM och förespråkar istället en mer definierad normativ modell för att förstå beslutsfattande PDM (prescriptive decision making) som innefattar flera kriterier för beslut som ska ge upphov till bästa möjliga tillfredsställelse av beslutsfattarens egenintresse. Detta teoretiska resonemang fokuserar, likt CDM, på att definiera problem och konstruera en lösning efter att ha undersökt alternativa lösningar. Rationalitetsidealet har dock ofta ifrågasatts där bland annat Brunsson och Jönsson hävdar att den klassiska beslutsmodellen är en dålig beskrivning av hur beslut i praktiken fattas. Brunsson och Jönsson skriver om två typer av aktörer vid beslutsfattande i offentlig verksamhet; de lagstiftande samt de exekutiva. Enligt detta teoretiska resonemang spelar politiker en viktig roll i det första steget i den rationella beslutsprocessen, nämligen att identifiera problem och ange mål, samt i det sista steget, att fastställa vilket alternativ som bäst leder till måluppfyllelse. Tjänstemännens roll gör sig gällande avseende att ange alternativ för att nå målen. Tack vare tjänstemännens expertis kan de utveckla alternativa lösningar och beskriva konsekvenserna (Brunsson och Jönsson 1979). Att endast utgå från teori om en renodlad rationell beslutsprocess när jag undersöker kommunala revisorers beslutsfattande är inte tillräckligt för att kunna uppfylla studiens syfte. Som resonemanget ovan antyder menar jag att det är problematiskt att använda denna teori eftersom premisserna inte ger en realistisk bild av hur de kommunala revisorernas beslutsprocess ser ut. Tanken om att beslutsfattaren har tillgång till perfekt information om alla alternativa lösningar menar jag 11

13 är naiv och orealistisk när det kommer till de kommunala revisorernas möjligheter att prioritera. Jag behöver ta hjälp av ytterligare teoretiska resonemang som kan komplettera den klassiska beslutsteorin för att vi ska kunna förstå de kommunala revisorernas beslutsfattande Förhållandet mellan politiker och tjänstemän Som tidigare konstaterats är de två dominerande aktörerna i den offentliga beslutsprocessen politiker och tjänstemän. Vilket förhållande dessa två grupper av aktörer spelar gentemot varandra påverkar i sin tur deras beteende och möjligheter till inflytande (Brunsson & Jönsson 1979). I denna studie har det teoretiska resonemanget om politiker applicerats på förtroendevalda revisorer medan sakkunniga biträden betraktas som tjänstemän. Relationen mellan revisorer och biträden kan liknas vid relationen mellan politiker och tjänstemän eftersom revisorerna fattar de formella besluten medan biträdena kan bereda och verkställa revisorernas beslut om granskningsinsatser. Enligt det teoretiska resonemanget gör sig biträdenas roll i beslutsprocessen gällande under beredningen av ärenden. Under beredningen har revisorer möjlighet att granska och framföra sin uppfattning. Den roll som revisorerna intar under beredningsstadiet kallar Brunsson och Jönsson för den defensiva granskaren. Rollen som defensiv granskare innebär att revisorer främst hanterar färdigställda lösningar på problem, istället för problemlösning i hantering av ärenden. Själva beslutet fattas formellt av revisorerna själva men enligt Brunsson och Jönsson har beslutstillfället i sig liten betydelse. De reella avgörandena sker under tidigare skeden. En annan aspekt som har betydelse för politikers eller revisorers handlingar är tjänstemäns eller biträdens möjligheter att utveckla specialistkompetens (Weber 1964). Därmed uppstår trösklar som kan hindra politikerna från att framföra sina uppfattningar i frågor där tjänstemän besitter ett kunskapsövertag. Detta ger tjänstemännen stort inflytande över utformningen av den politik som faktiskt förs (Brunsson & Jönsson 1979). Sammanfattningsvis studeras alltså relationen mellan de förtroendevalda revisorerna och de sakkunniga biträdena. Utifrån ovanstående teoretiska resonemang studeras relationen för att skapa en förståelse för kommunrevisionens arbetssätt och prioriteringsstrategier. Ur det teoretiska resonemanget följande delhypotes härletts: 12

14 DELHYPOTES 1: De sakkunniga biträdena kan tack vare sin expertis ha inflytande över de förtroendevalda revisorernas prioriteringsstrategier i formuleringsprocessen, genom att de bereder ärenden som revisorerna fattar beslut om Beslutsfattare i förhållande till omvärlden Beslutsfattarens handlingar styrs i hög utsträckning av interaktionen med andra politiker, exempelvis partimotståndare. Bakgrunden till detta är enligt Brunsson och Jönsson att bilden hos allmänheten av den egna politiken formas av den som kritiserar. Oppositionen kan således avgöra vilka delar av majoritetens politik som blir synlig för allmänheten. Beslutsfattarens överväganden görs därmed med hänsyn till de reaktioner som väntas av motståndarna. Ett hinder i denna strategi är att motståndarens agerande kan vara svårt att förutsäga. Sammanfattningsvis kan alltså den politiska kontext i vilken gruppen befinner sig sägas ha betydelse för vilka beslut som fattas. (Brunsson och Jönsson 1979) I denna studie används teorin för att avgöra om den kontext i vilken kommunrevisionen befinner sig i kan ha betydelse för deras prioriteringsstrategier. Det kan till exempel handla om allmänheten, media eller andra politiker. Övriga aktörer i kommunen kan ha inflytande genom att revisorerna prioriterar så att övriga aktörers krav och förväntningar tillgodoses. Således har den politiska kontext som Brunsson och Jönssons resonemang innefattar betydelse för de förtroendevalda revisorernas prioriteringar. Ur detta resonemang har ytterligare en delhypotes härletts. DELHYPOTES 2: De förtroendevalda revisorernas relation till omvärlden kan ha betydelse för deras prioriteringsstrategier genom att revisorerna tar hänsyn till övriga aktörers förväntningar och krav Gruppdynamiken bland beslutsförfattare För att förstå de kommunala revisorernas prioriteringsstrategier är en undersökning av den interna gruppdynamiken av central betydelse. Janis (i Hart, 1991) skriver att dynamiken inom en grupp är avgörande för de beslut som fattas. Likt flera andra kritiserar Janis den rationella beslutsprocessen och antagandena om tillgång till perfekt information och välordnade preferenser. Janis menar att dessa antaganden står långt ifrån den verklighet i vilken 13

15 beslutsfattarna handlar. Beslut är inte ett resultat av noggrant kalkylerade alternativ av en rationell nyttomaximerare, utan är snarare ett resultat av en konfliktorienterad förhandlingsprocess på en politisk-byråkratisk arena. Ett sätt att förstå beslutsprocesser är att inta ett organisatoriskt perspektiv där betydelsen av kulturen inom olika grupper sätter normer och standarder för hur en grupp bemästrar problem. Som nämndes ovan förespråkar Janis ett psykologiskt angreppssätt för att förstå beslutsprocesser och menar vidare att fenomenet som benämns som group thinking innebär en strävan efter enighet inom en grupp med beslutsfattare. Denna strävan kan innebära att gruppmedlemmarna värdesätter samstämmigheten i gruppen över allt annat vilket innebär att gruppmedlemmarna förtiger sina egna tvivel till förmån för att gruppen ska vara enig i sina beslut. Enligt teorin är sannolikheten för att samstämmighet och fenomenet group thinking ska uppstå störst i små, homogena grupper. (Hart 1991) Flippen (1999) framhåller att samstämmigheten i en grupp inte kan fungera som en oberoende förklaring till fenomenet group thinking. Hennes teoretiska resonemang handlar om de mål som gruppen strävar efter att uppnå. Så kallade självreglerande modeller inom beteendeforskningen innefattar resonemang om att individer fastställer mål, strävar efter att uppnå målen för att sedan söka respons som används för att justera sina strategier i kommande försök att uppnå mål (Flippen 1999). Flippen menar att sådana modeller inte bara bidrar till att öka förståelsen för individuellt handlande, utan också för hur grupper handlar. Genom att utröna vilka mål en grupp strävar efter att uppnå är det möjligt att förstå hur överensstämmelse och internalisering skapas inom gruppen. De kommunala revisorernas prioriteringsstrategier menar jag kan förstås utifrån det teoretiska resonemanget om gruppdynamikens betydelse för beslutsfattande eftersom kommunrevisionen är en liten homogen grupp vilket kan tänkas bidra till att de eftersträvar samstämmighet i sina beslut. Det teoretiska resonemangets empiriska bärighet i fallen med kommunala revisorer ska undersökas med hjälp av följande delhypotes: DELHYPOTES 3: Den kommunala revisionen är en liten homogen grupp som strävar efter att uppnå samstämmighet framför andra mål, vilket får betydelse för deras prioriteringsstrategier. 14

16 2.2 Att förankra politiska beslut I föregående avsnitt redovisade jag olika områden som kan ha betydelse för de kommunala revisorernas prioriteringsstrategier och beslut. I detta avsnitt presenteras den teori som ska användas för att förstå huruvida prioriteringsstrategierna påverkar hur revisorernas granskningsrapporter används av kommunstyrelse och förvaltningar Implementering För att studera huruvida de kommunala revisorernas granskningsrapporter används är det relevant att förstå vilka faktorer som har betydelse för en lyckad implementeringsprocess. Mycket av den existerande forskningen kring implementering av offentliga handlingslinjer och program fokuserar på de problem och barriärer som uppstår då politiska program ska införlivas i verksamheten. Pressman och Wildavsky definierar det största hindret för en lyckad implementering som the complexity of joint action och handlar om att såväl politiker på olika nivåer som intressenter, privata aktörer och media spelar stor roll för en policys implementering. (Hill & Hupe 2009) Även de beslut och prioriteringar som görs under själva implementeringsprocessen har enligt Pressman och Wildavsky betydelse för utfallet. Olika aktörernas uppdrag, perspektiv och prioriteringar, i samband med beslut kan leda till fördröjning, snedvridning eller till och med misslyckade politiska program. Sammanfattningsvis är det således själva processen som enligt Pressman och Wildavsky påverkar implementeringen av ett politiskt program. (Hill & Hupe 2009) Kommunala revisorer kan i sina granskningsrapporter lämna rekommendationer till kommunstyrelsen som är kopplade till revisionens uppmärksammade brister. Flera aktörer är sedan inblandade i implementeringsprocessen av rekommendationerna såsom ledamöter i kommunstyrelse, nämnder och kommunfullmäktige men också tjänstemän i förvaltningarna. Revisionens påpekanden kan uppmärksammas i media vilket också enligt teorin kan ha betydelse för implementeringsprocessen. Vidare brukar forskning kring implementering beskrivas utifrån top-down och bottom-up debatten. Top-down perspektivet utgår från ett uppifrånperspektiv och handlar om implementering av till exempel en lag, som följs nedåt i det politiska systemet och kan sägas spegla den formella implementeringsprocessen. När det kommer till att undersöka huruvida de kommunala revisorernas prioriteringsstrategier påverkar implementeringsprocessen studeras implementeringen i denna studie ur ett top-down perspektiv. Det handlar om att 15

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

SOLNA STAD Revisorerna. Solna stad. Revisorerna

SOLNA STAD Revisorerna. Solna stad. Revisorerna SOLNA STAD Revisorerna Solna stad Revisorerna Revisionsplan 2009 Innehållsförteckning REVISIONENS ÖVERGRIPANDE INRIKTNING OCH ARBETSSÄTT...3 UTGÅNGSPUNKTER...3 REVISIONSUPPGIFTEN...3 REVISIONSPROCESSEN...4

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2015 10 13 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Revisionsstrategi

Revisionsstrategi 1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i

Läs mer

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-12-16 112 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Revisionens formella reglering... 3 Revisorernas antal och organisation... 3

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Revisorerna i Nacka kommun

Revisorerna i Nacka kommun Revisorerna i Nacka kommun När en verksamhet bedrivs för medborgarnas räkning och med deras medel finns behov av och krav på att kunna kontrollera och säkerställa att uppdraget utförs i enlighet med fullmäktiges/medborgarnas

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 3.17 Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun, rev 2015.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.17 Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27, 127 Gäller

Läs mer

REGLEMENTE REVISIONEN

REGLEMENTE REVISIONEN 1 REGLEMENTE REVISIONEN Antaget av Kommunfullmäktige 2010-11-24 Vårgårda kommun 447 80 VÅRGÅRDA Tel.vx: 0322-600 600 Telefax: 0322-600 960 PG: 99 33-3 Besöksadress: Kungsgatan 45 E-post: kommunen@vargarda.se

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer Landstingets revisorer Grafisk formgivning: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, april 2011 Det är vi som är Revisorerna i Norrbottens läns landsting Lars Hedberg (s) ordf Marita Björkman (s) vice

Läs mer

Revisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer Revisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2011 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders,

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. 1 Antaget av kommunfullmäktige 2000-09-13, 182, Dnr: 68/00.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-12-06, 55, Dnr 117/06.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-10-24, 218, Dnr 67/12.003 Reglemente för

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Grums kommun

Reglemente för revisorerna i Grums kommun REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRUMS KOMMUN Datum Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad datum Paragraf 14 1(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun 2(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun Revisionens

Läs mer

Reglemente för revisionen

Reglemente för revisionen Reglemente för revisionen Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-11-23 Ansvarig för revidering: Kommunfullmäktige Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: KS 15-648 Regler 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: 2006-11-27 Reviderad senast: 2016-10-31 FÖRFATTNINGSSAMLING Revisionsreglemente 2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionens roll...

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78 Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige 2015-06-01, 78 Fastställelsedatum: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år, 1:a året i mandatperioden Följas upp:

Läs mer

2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG

2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG Kommunal revision en ifrågasatt revision? "Kommunernas tillsyn ligger 150 år efter" Tillsynen har inte förändrats sedan för 150 år sedan då man bara hade förtroendevalda i kommunerna som skötte en mycket

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2001:06 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr 07:06 2007:16 REVISIONSREGLEMENTE Reglemente för revisorerna i Höganäs kommun Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA. Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA. Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m 1 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m. 2007-01-01 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning PM Sida 2005-06-13 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för demokrati och styrning Agneta Peterz Till de förtroendevalda revisorerna i kommuner, landsting och regioner Revisorerna och god

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Härnösandsmodellen. en effektiv kommunal revision

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Härnösandsmodellen. en effektiv kommunal revision HÄRNÖSANDS KOMMUN Härnösandsmodellen en effektiv kommunal revision Revisorernas granskning ska utgå från de mål och riktlinjer som fullmäktige har fastställt för den verksamhet som styrelse och nämnder

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun 2013-09-16 Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Revisionens roll... 2 Revisionens formella reglering... 2 Revisorernas antal... 3 Uppdragstid...

Läs mer

Revisionsreglemente för Piteå kommun

Revisionsreglemente för Piteå kommun Revisionsreglemente för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Revisionsreglemente för Piteå kommun Reglemente 2006-11-20 178 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN. Antagen

Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN. Antagen Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN Antagen 2016-04-11 Revisionsplan 2016 1. Uppdrag Revisionens uppdrag är att granska all verksamhet i kommunen. Det innebär att revisorerna prövar om verksamheten sköts

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunstyrelsen Granskningsplan för 2016

Kommunstyrelsen Granskningsplan för 2016 Stadsrevisionen Kommunstyrelsen Granskningsplan för 2016 goteborg.se/stadsrevisionen 2 K O M M U N S T Y R E L S E N Granskningsplan för 2016 Stadsrevisionens uppdrag är att granska och pröva om kommunstyrelsens

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Kommunal författningssamling Revisionsreglemente. Revisionens roll

LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Kommunal författningssamling Revisionsreglemente. Revisionens roll LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-09, 127 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna, i bolagen, (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1 Kf 19/2006 Dnr Ks 2012/135 Dnr Ks/K 2006.10322 REVISIONSREGLEMENTE Gäller från den 1 januari 2007. Revisorernas roll 1 Revisorernas uppgift är att

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN 1 REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN KF 2006-12-18 196 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Reglemente för revisorerna

Reglemente för revisorerna Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och prövar om verksamheten

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Revisionsstrategi 2015-2018

Revisionsstrategi 2015-2018 1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Dokumenttyp Reglemente Version 2 Dokumentansvarig Kanslichef Senast reviderad 2015-01-26 Fastställd KF 2008-02-28 Diarienummer 2015/31 003 Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2013-12-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Riskanalys 3

Läs mer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunallag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-26 86 Gäller från och med år 2011 Vimmerby kommun Kommunens revisorer Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Gäller

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

Revisorerna i Falkenberg

Revisorerna i Falkenberg Revisorerna i Falkenberg Vilka är revisorerna? Gösta Svensson (ordförande) Jan Johansson (vice ordförande) Hans Bertilsson Ulf Johansson Carina Ejdestig Håkan Jeppsson Kjell Birgersson Nils-Erik Johansson

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Ovanåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Ovanåkers kommun Reglemente för revisorerna i Ovanåkers kommun Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 3.7

Laholms kommuns författningssamling 3.7 Laholms kommuns författningssamling 3.7 Reglemente för revisorerna i Laholms kommun; antaget av kommunfullmäktige den 26 oktober 2006, 135 1, med ändring den 16 december 2014, 201 2. Revisionens roll 1

Läs mer

2013-05-16 LERUMS KOMMUN REVISORERNA

2013-05-16 LERUMS KOMMUN REVISORERNA 2013-05-16 LERUMS KOMMUN REVISORERNA Revisionsplan 2013 E 1 Revisionsplan för Lerums kommun 2013. Förslag till revisionsplan baseras på årets väsentlighets- och riskanalys, genomförda granskningar 2011

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Kort om den kommunala revisionen Revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument, en del

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Revisorerna i Skurups kommun. Revisionsstrategi. November 2011 Anmäld kommunfullmäktige 2011-12-12 290

Revisorerna i Skurups kommun. Revisionsstrategi. November 2011 Anmäld kommunfullmäktige 2011-12-12 290 Revisorerna i Skurups kommun Revisionsstrategi November 2011 Anmäld kommunfullmäktige 2011-12-12 290 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 REVISORERNAS UPPGIFTER ENLIGT LAGSTIFTNINGEN... 3 ARBETSFORMER...

Läs mer

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369). 9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för revisorerna i Nykvarns kommun Antagen av kommunfullmäktige den 23 september 1999 Ändringar införda till och med KF, 92/2011 1 För revisorerna gäller bestämmelser i lag, god revisionssed,

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Antaget av direktionen den 18 december 1997, 49 Revidering fastställd av förbundsmedlemmarnas fullmäktige och som träder i kraft den 1 juli

Läs mer

Kommunrevisorernas reglemente

Kommunrevisorernas reglemente Kommunrevisorernas reglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2006-10-25, 106 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Kommunrevisorernas

Läs mer

DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE. REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91

DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE. REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91 DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91 Innehållsförteckning Sid Revisionens formella reglering 3 Revisorernas antal och organisation

Läs mer

Revisionsreglemente

Revisionsreglemente Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och

Läs mer

kvalitetssäkrad välfärd Ansvarsprövningen i fullmäktige

kvalitetssäkrad välfärd Ansvarsprövningen i fullmäktige kvalitetssäkrad välfärd Ansvarsprövningen i fullmäktige Ansvarsprövningen i fullmäktige Upplysningar om innehållet: Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN:

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Hur använder förtoendevalda revisorer sig av granskningsinformation? En studie av kollegiet i VGR av Andreas Ivarsson

Hur använder förtoendevalda revisorer sig av granskningsinformation? En studie av kollegiet i VGR av Andreas Ivarsson Hur använder förtoendevalda revisorer sig av granskningsinformation? En studie av kollegiet i VGR av Andreas Ivarsson Revisorskollegiets mål 2015-2018 Inför mandatperioden 2015-2018 har revisorskollegiet

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER

REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER 1 REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER Fastställt av kommunfullmäktige 2013-03-25 93 Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Revisionsreglemente för Strängnäs kommun

Revisionsreglemente för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad när: 2016-03-21 48 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2015:674-003 Ersätter: Revisionsreglemente beslutad av kommunfullmäktige 17, 2006-11-27 (reviderad 211, 2011-09-26) Revisionen

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige Övergripande granskning Sammanställning till KPMG AB 6 november 2015 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Metod 3 6. Resultat

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Nu utvecklar vi den grundläggande granskningen tillsammans!

Nu utvecklar vi den grundläggande granskningen tillsammans! Nu utvecklar vi den grundläggande granskningen tillsammans! Karin Tengdelius, Lotta Ricklander, Anna Eklöf Sveriges Kommuner och Landsting Nätverksträff Östrev 8 april 2016 Grundläggande granskning Grundläggande

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17 Nämndledamöters ansvar Oxelösund 2015-11-17 Dagens program - Nämndens ansvar - Beslutsfattande - Styrelsens särskilda uppdrag - Juridiskt ansvar - Intern kontroll - Ansvarsprövning - God ekonomisk hushållning

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

KOMMUNREVISIONEN REVISIONSPLAN 2015-2016

KOMMUNREVISIONEN REVISIONSPLAN 2015-2016 REVISIONSPLAN 2015-2016 INNEHÅLL Sid Revisionens uppgift enligt lagstiftningen... 3 Öppenhet och kommunikation... 3 Revisionsprocessen... 4 Revisionsobjekt... 5 Finansiell revision... 5 Grundläggande granskning

Läs mer

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Revision i ett landskap som ständigt förändras Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Snåriga landskap Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunal-förbund GR Stiftelser Kul-i-stan

Läs mer

Verkställighet av beslut

Verkställighet av beslut Revisionsrapport Verkställighet av beslut Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Syfte och revisionsfrågor...3 2 Metod och avgränsning...3

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG PM 2016-04 UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG 1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett stödmaterial för processen att upphandla lagstadgad revision i kommunala bolag,

Läs mer