Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan
|
|
- Jan-Erik Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan Projekt nr P Rapport från ett projekt i Energimyndighetens program Utsläpp och luftkvalitet Anders Mårtensson Industriell miljöteknik IKP Linköpings universitet Göran Finnveden Centrum för miljöstrategisk forskning - fms KTH Hans Wiklund Jönköping International Business School
2
3 Innehåll 1 Summary 5 2 Sammanfattning 6 3 Projektbeskrivning Bakgrund Syfte Forskningsfrågor Relevans för Energimyndighetens program Deltagare Referensgrupp Utförande Metod och forskningsobjekt Organisation Genomförande Lägesrapport Steg 0 t o m 4 i processen Följande steg Slutkommentar 19 7 Publikationer och referenser Publikationer relaterade till projektet Referenslista...20
4
5 1 Summary This report contains background, objectives, realisation and current status of the project Exploring Strategic Environmental Assessment and Public Participation Tools which runs The project is part of the program MiSt - Tools for Environmental Assessment in strategic decision making by Naturvårdsverket (Swedish Environmental Protection Agency). During 2004 it is also funded by Energimyndigheten (Swedish Energy Agency) as part of the program Emissions and air quality with project no P Tools for strategic environmental assessment (SEA) and public participation are applied, evaluated and developed in municipal energy planning. This includes the process integrating SEA and tools such as life cycle analysis, scenario methods and citizen panels. The process is built on earlier experience from research on energy planning, SEA and public participation by the participating organisations Linköpings universitet; Centre for Environmental Strategies Research fms, Royal Institute of Technology (KTH); and Jönköping International Business School. Co-operation takes place also with Environmental Strategic Studies, Swedish Defence Research Agency (FOI). Currently an energy planning process has been started inthe municipality of Finspång where a committee coordinates the work. The process which has been initiated in the municipality of Finspång contains several steps, such as, description of current energy system, creation of a vision for the future, analysis of global development affecting the municipality, alternative development paths, environmental analyses of the alternatives, and development of the energy plan itself. The report describes all the planned steps as well as those steps already taken. The process in Finspång has developed as planned except for a certain delay compared to the time plan given in the application to Naturvårdsverket. Planning for involving a possible second municipality has been started but no specific municipality is yet selected. Funding from the Swedish Energy Agency for (in addition to the funding from Naturvårdsverket) is necessary to allow the inclusion of a second municipality. 5
6 2 Sammanfattning Rapporten beskriver bakgrund, syfte, genomförande samt nuläge för projektet Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan som pågår Projektet ingår i Naturvårdsverkets program Miljöstrategiska verktyg. Det finansieras under år 2004 även av STEMs program Utsläpp och luftkvalitet och har där projektnr P I projektet appliceras, utvärderas och utvecklas verktyg för strategisk miljöbedömning (SMB) och medborgarmedverkan i kommunal energiplanering. I dessa verktyg ingår dels själva planeringsprocessen med integration av SMB, dels verktyg såsom livscykelanalys, scenariometoder och medborgarpaneler. Processen som appliceras bygger på tidigare erfarenheter från forskning om energiplanering, SMB och medborgarmedverkan inom de deltagande forskningsorganisationerna Linköpings universitet, Centrum för miljöstrategisk forskning -fms (KTH) och Jönköping International Business School. Samarbete sker även med Institutionen för miljöstrategiska studier vid FOI. För närvarande har en energiplaneringsprocess initierats i Finspångs kommun där en arbetsgrupp samordnar arbetet. Den process som startats i Finspång innehåller flera steg vari ingår bl a nulägesbeskrivning av energisystemet; arbete med vision, omvärldsanalys och handlingsvägar; miljöanalys av olika framtida alternativ samt utformandet av själva energiplanen. I rapporten beskrivs såväl samtliga steg som är planerade att ingå som de delar vilka hittills har genomförts. Genomförandet i Finspång har hittills fungerat såsom avsikten varit men en viss försening i förhållande till den ursprungliga tidplanen i ansökan till Naturvårdsverket har uppstått. Planering av ett ev. genomförande i ytterligare en kommun har påbörjats men ännu har inget beslut fattats om vilken kommun som kommer att vara med. Finansiering från STEM för (förutom från NV) är nödvändig för att utvidgningen till en andra kommun ska kunna ske. 6
7 3 Projektbeskrivning Denna rapport redogör för projektet Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan, som ingår i Energimyndighetens program Utsläpp och luftkvalitet. Projektet finansieras även av Naturvårdsverket inom programmet Miljöstrategiska verktyg (MiSt) som står för finansieringen under åren Denna rapport avser projekttiden fram t o m november Delfinansiering från Energimyndigheten gäller året I den inledande delen av rapporten beskrivs projektets bakgrund, syfte, mål och deltagare. Vidare beskrivs metod och genomförande samt läget för projektet i november Rapporten tar även upp den fortsatta forskningen. För att projektet skall kunna genomföras fullt ut så som planerat behövs fortsatt finansiering även från Energimyndigheten för åren 2005 och halva Bakgrund Tidigare forskning inom följande områden har lett fram till utformning av detta projekt: Strategisk miljöbedömning (SMB), medborgarmedverkan samt forskning rörande kommunal energiplanering Allmänt Projektet rör lokala energisystem, dvs i första hand energisystem som svarar för energiförsörjningen inom en kommun. Utvecklingen inom de lokala energisystemen har en avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå nationella miljömål för energisektorn avseende t ex lokal luftkvalitet och emissioner av växthusgaser. Energisystemen är i många kommuner starkt kopplade till avfallshantering vilket ytterligare accentuerar projektets miljörelevans. Analytiska verktyg för SMB har möjlighet att bidraga till bättre beslut ur miljösynpunkt inom energisektorn. Utveckling av mera strategiska miljöbedömningar än de som typiskt används idag kommer antagligen att förbättra den kommunala energiplaneringsprocessen och leda till beslut som utvecklar energisystem med mindre negativ miljöpåverkan Tidigare forskning Resultat från projekt inom Energimyndighetens program Utsläpp och luftkvalitet utgör viktiga utgångspunkter för detta projekt. Projektet Strategisk miljöbedömning av lokala energisystem hos Industriell miljöteknik (se t ex Stenlund Nilsson et al. 2003) bidrar bl a med kunskap om nuvarande planeringspraxis och projektet Strategisk miljöbedömning - metod och genomförande inom energisektorn hos Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (FMS) samt Stockholm Environment Institute (SEI) (se t ex Johansson et al. 2003) har resulterat i förslag till ett ramverk för strategisk miljöbedömning för energiplanering. Resultaten från studier av energiplaner visar att dessa ofta är översiktliga i miljöbedömningarna och att möjligheter till strategisk miljöbedömning inte utnyttjas till fullo (Stenlund Nilsson 7
8 and Tyskeng 2003). Verkningsfullheten i energiplaneringsprocessen kan vidare ifrågasättas av flera skäl. För det första är integrationen ofta svag mellan energiplanering och annan planering, t ex översiktsplanering. För det andra är medborgarmedverkan liten i planeringen och planerna görs ofta enbart av experter och för det tredje är målen ofta vaga (Nilsson and Mårtensson 2003) Teoretisk anknytning Strategisk miljöbedömning är ett procedurverktyg och inom ett ramverk för SMB kan flera olika typer av analytiska verktyg användas för miljöbedömning. Finnveden et al (2003) har i en artikel föreslagit ett ramverk för integrering av några analytiska verktyg i SMB-processen. Bland dessa verktyg återfinns livscykelanalys, riskanalys, ekonomisk värdering, multikriteriemetodik och metoder för framtidsstudier. Man diskuterar i artikeln även förhållandet mellan tillämpning och val av olika verktyg. Ramverket är primärt utvecklat för SMB i energisektorn. Ett test på nationell nivå av delar av ramverket har genomförts i en fallstudie rörande en introduktionen av skatt på avfallsförbränning (Björklund et al. 2003). Baserat på bland annat dessa erfarenheter har en introduktion och en vägledning till SMB inom energisektorn publicerats (Johansson et al. 2003). Denna bygger dels på ramverket och dels på tidigare arbeten (t ex Naturvårdsverket 2000, Nilsson et al. 2001). Medborgarmedverkan har kommit att betonas allt starkare inom miljörätten, såväl inom EU-rätten som inom den nationella rätten (Steel 2001). Inom EG-rätten föreskriver EIA-direktivet (85/337/EEG) bedömning av vissa offentliga och privata projekts miljöpåverkan och SEA-direktivet (01/42EG) bedömning av vissa programs och planers miljöpåverkan. I svensk rätt infördes bestämmelserna i EIA-direktivet i olika miljölagar (t ex. Miljöskyddslagen och Vattenlagen) successivt under talets första år (Michanek 1993). Nämnda bestämmelser har också integrerats i Miljöbalken, vilken trädde i kraft den 1 januari Bestämmelserna i SEAdirektivet har i år införlivats i svensk miljörätt vilket har medfört förändringar i Miljöbalken och i flera andra lagar, bl a Lagen om kommunal energiplanering. Förutom att skapa gedigna beslutsunderlag för miljörelaterade beslut är ett huvudsyfte med EIA- och SEA-bestämmelserna att involvera medborgarna i beredningen av ärenden (projekt, planer och program). Bestämmelserna specificerar minikrav för medborgerlig medverkan och information. Den allt starkare betoningen av medborgarmedverkan i lagstiftningen återspeglas både i den aktuella planeringsteorin och demokratiteorin, både i kommunikativa planeringsideal (Forester 1993, 1996, Healey 1993, 1997) och i deliberativa demokratiideal (Bohman 2000, Bohman & Regh 1997, Elster 1998). Inspirerade av dessa ideal har forskare också utvecklat ett antal nya verktyg för medborgarmedverkan, eller närmare bestämt deliberativa verktyg, t ex "planning cells" (Dienel and Renn 1995), "deliberative opinion polls" (Fishkin 1997), "citizen juries" (Crosby 1995) och "consensus conferences" (Scolve 1995). Gemensamt för dessa verktyg är att de syftar till att förbättra beslutsfattandet både i termer av rationalitet och legitimitet genom deliberation, dvs. genom kritiska samtal mellan medborgare och experter. Intressant att notera är också att många av de deliberativa 8
9 verktygen har utvecklats med syfte att tillämpas på frågor och i ärenden av miljörelevans (se t ex Renn et al. 1995). Det dokumenterade internationella intresset för experiment med deliberativa verktyg har, ännu så länge, inte fått något genomslag i Sverige. Det finns inga svenska experiment med de nämnda verktygen rapporterade i den internationella vetenskapliga litteraturen (för två försök med andra mekanismer för medborgarmedverkan se Dahinden et al. 2003, Murray 2002). Ambitionen med föreliggande projekt är bl a att genomföra dylika experiment och därigenom bidra till att öka kunskapen om hur deliberativa verktyg fungerar i en svensk kontext. 3.2 Syfte Projektet har som mål att stärka kommunalt beslutsfattande genom att applicera, utvärdera och utveckla verktyg för SMB och nya verktyg för medborgarmedverkan i kommunal energiplanering. Forskningen syftar vidare till att utveckla dessa verktyg så att de kan integreras i den normala kommunala verksamheten. Detta förväntas leda till beslut som påverkar utvecklingen av de lokala energisystemen i sådan riktning att miljöpåverkan minskar, t ex vad gäller lokal luftkvalitet och emissioner av växthusgaser. Därmed ökas även möjligheterna att uppfylla nationella miljömål. 3.3 Forskningsfrågor Den övergripande frågeställningen gäller huruvida verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan kan medverka till att stärka den kommunala beslutsprocessen vad gäller lokala energisystem på ett sådant sätt att en utveckling mot mindre negativ miljöpåverkan främjas. Vidare avser vi att undersöka hur användbara och verkningsfulla olika verktyg är i kommunal planering speciellt i energiplaneringen. I detta ingår att undersöka om verktygen främjar integration av energiplanering med annan planering och i kommunens olika verksamheter. 3.4 Relevans för Energimyndighetens program Projektet ingår i planeringsdelen av Energimyndighetens program. Planeringens roll är en väsentlig del när det gäller att styra de lokala energisystemen i hållbar riktning. Kommunens möjligheter att använda resultaten från övriga delar av programmet "Utsläpp och luftkvalitet" är i stor utsträckning kopplad till planeringens utförande och kvalitet. I den utvärdering som gjorts av programmet i sin helhet betonas att den fortsatta forskningen i stor utsträckning bör gälla implementeringsfrågor. Därmed understryks relevansen av detta projekt. 3.5 Deltagare I projektet deltar följande forskare. Från Linköpings universitet deltar Anders Mårtensson (universitetslektor, projektledare), Jenny Stenlund Nilsson (doktorand), Melica Lindberg (projektanställd) samt Sara Tyskeng (FL, doktorand). Samtliga är anställda vid Avdelningen för industriell miljöteknik, IKP, Linköpings universitet. 9
10 Från Centrum för miljöstrategisk forskning FMS, KTH deltar Göran Finnveden (docent) och Anna Björklund (Tekn. dr). Från Jönköping International Business School deltar Hans Wiklund (universitetslektor) och Per Viklund (universitetsadjunkt). Nära samarbete sker även med följande personer från Institutionen för miljöstrategiska studier vid FOI: Dr Karl-Henrik Dreborg och doktorand Jessica Johansson. Dessutom deltar följande tjänstemän från Finspångs kommun i projektets arbetsgrupp: Per Strannelid (smmankallande), Kerstin Andersson, Anneli Brage, Marita Lachan och Bengt Svanqvist. 3.6 Referensgrupp En referensgrupp har tillsatts. I denna ingår representanter för Naturvårdsverket, Energimyndigheten, forskningsprogrammet Biobränsle-Hälsa-Miljö, Länsstyrelsen i Östergötland, Sv. Kommunförbundet och Finspångs kommun. Inbjudna är även representanter för ytterligare två kommuner samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. 10
11 4 Utförande 4.1 Metod och forskningsobjekt Metoden består i huvudsak av att applicera en process för energiplanering som bygger på en stark koppling till SMB. I denna process (nedan kallad SMB-processen) ingår olika verktyg för att stödja processen. Dessa verktyg är miljöbedömning (framförallt genom livscykelanalys), medborgarmedverkan samt scenariometoder. Applikation av scenariometoder ingår i ett annat MiSt-projekt (se ovan) och här sker alltså ett samarbete och en integration i själva energiplaneringsprocessen. Processen utvärderas med avseende på de forskningsfrågor som angetts ovan. Processen följs kontinuerligt av forskargruppen och utvärdering av processens verkningsfullhet sker genom intervjuer och genom analys av de dokument, i synnerhet själva energiplanen, som produceras under processens gång. Speciell observans ägnas åt forskarnas roll i processen och avsikten är att utvärdera hur en liknande men förenklad process kan utvecklas för andra kommuner och då med mindre eller helt utan forskardeltagande Applikation i Finspångs kommun SMB-processen för energiplanering appliceras i Finspångs kommun som påbörjat en energiplaneringsprocess inom ramen för arbetet med en ny översiktsplan. Genom denna koppling accentueras integrationen av energiplanering i övrig kommunal planering vilket i tidigare forskningsresultat har betonats som en viktig del för en verkningsfull energiplanering. Valet av Finspångs kommun som objekt för forskningen har flera orsaker: Kommunen har själv nyligen initierat det arbete med översikts- och energiplan som nämnts och har därvid uttalat sitt intresse av att pröva nya vägar att genomföra planeringsprocessen. Vidare har Finspång uppfört en ny avfallsförbränningsanläggning vilket innebär en intressant energiplaneringssituation vilka frihetsgrader finns för energiplanering? Den geografiska närheten till Linköpings universitet har även spelat en viss roll i valet. 4.2 Organisation Projektet genomförs i samverkan mellan de deltagande forkningsorganisationerna och med den kommunala förvaltningen i Finspång. En arbetsgrupp bestående av kommunala tjänstemän driver energiplanearbetet. En projektgrupp bestående av arbetsgruppen samt forskargruppen sammanträder ca varannan månad för samordning och gemensamma beslut om processens utformning. 4.3 Genomförande Energiplaneprocessen som genomförs i samarbete med Finspångs kommun bygger på SMB-konceptet, med tyngdpunkt på miljöbedömningar. Att tyngdpunkten ligger på miljöbedömningar innebär att de värderingar vi gör kommer att ha miljön som den 11
12 viktigaste och begränsande faktorn, medan andra s.k. hållbarhetsaspekter har en underordnad roll. Andra aspekter inom hållbarhetsbegreppet kommer in när man tar hänsyn till kommunens övriga mål och visioner för verksamheten och när man gör avvägningar mellan olika handlingsalternativ. När analytiska bedömningar av energisystemet som ett stort sociotekniskt system görs kommer troligtvis energiplaneprocessen att väcka tankar kring olika ekonomiska och sociala dimensioner. Dock kommer det inte att vara ett huvudsyfte från vår sida att föra in sådana dimensioner i energiplaneringen. Detta förslag till energiplaneringsprocess baseras bland annat på metodik för strategiska miljöbedömningar enligt Naturvårdsverkets (Naturvårdsverket, 2000) mall tillsammans med FMS slutrapport från projektet Strategisk miljöbedömning inom energisektorn (Johansson, Nilsson and Finnveden, 2003), en österrikisk handbok för kommunal energiplanering (Joanneum Research, 2000), en skotsk handbok för strategiska miljöbedömningar (Tyldesley, 2003), Energimyndighetens En hållbar lokal energistrategi från MILEN-serien (Energimyndigheten, 2001), samt erfarenheter från forskningsprojektet Strategisk miljöbedömning av lokala energisystem. EG-direktivet (01/42 EG) som ligger till grund för det nu pågående förändringsarbetet i svensk lag och förordning är naturligtvis också vägledande för den föreslagna processen Medborgarmedverkan Avsikten i detta projekt är att skapa en deliberativ arena i energiplaneprocessen där medborgare och experter kan mötas i kritiska samtal. I vårt förslag till process har vi lagt in workshops vid tre tillfällen under energiplaneprocessen. I dessa workshops deltar representanter från kommunen, experter och andra inbjudna, samt en grupp medborgare. Genom att ha en integrerad panel läggs grunden för kritiska dialoger mellan medborgare och experter. Panelen skall fungera som ett uttryck för den medborgerliga opinionen samt som en motvikt till traditionell expertkunskap. Förhoppningen är att panelen skall bidra såväl substantivt som instrumentellt till beslutsprocessen, dvs. såväl till energiplanens kunskapsmässiga innehåll som att legitimera nämnda plan SMB-processen Den process som genomförs i Finspångs kommun avser att leda fram till en färdig energiplan. I nuvarande läge har processen påbörjats men flertalet steg återstår innan det slutliga beslutet om energiplanen kan tas i kommunstyrelsen. Detta är planerat att inträffa hösten Följande beskrivning har tonvikten på de delar som inkluderar verktyg som ska utvärderas i processen och beskriver processen sådan den var planerad. Under avsnittet "Lägesrapport" nedan beskrivs hur det faktiska genomförandet blev av steg 0 t o m början av steg 4 som alltså hittills genomförts. Steg 0: Start av processen Syfte: Tillsätta arbetsgrupp, beslut om ungefärlig arbetsgång. 12
13 Detta steg kan bestå av ett antal möten där kommunens arbetsgrupp tillsätts, medborgargrupperna utses, tidplan fastställs och allmänna frågor om energiplanearbetet diskuteras: Steg 1: Kartläggning av energisystemet Syfte: Nulägesbeskrivning med en miljöredovisning av energisystemet. Detta steg innefattar kartläggning av energisystemets fysiska status med dagens energianvändning, bränslemix, och effektiviseringsmöjligheter. Även de politiska och ekonomiska förutsättningarna för energisystemet kartläggs. Politiska förutsättningar kan innehålla mål, visioner och annat som antingen ingått i direktiven för framtagande av ny energiplan, eller andra relevanta mål och visioner som har inverkan på det kommunala energisystemet. Dagens energisystem analyseras ur både teknisk och miljömässig synpunkt. Miljöanalysen är bred (utgående exempelvis från miljömålen) och fungerar som en miljöredovisning av dagens energisystem. Steg 2: Visioner Syfte: Ta fram förslag till visionsformuleringar för energisystemet för politiskt beslut och i ett tidigt skede göra miljöbedömningar. Visionsarbetet ska resultera i ett förslag till vision för energisystemet i kommunen. Till grund för arbetet, som genomförs som en "workshop", ligger information om kommunens energisystem och den nationella energipolitiken som tillhandahålls dels skriftligen innan sammankomsten, del presenteras muntligen genom lämpliga informanter i samband med sammankomsten. För att vara inspirerande kan visionen behöva innehålla bilder av hur man vill att det ska bli, men för att vara uppföljningsbar och gå att utvärdera mot krävs det ändå att man även ställer upp mer konkreta, kvantitativa mål. Steg 3: Ev. beslut om vision och prioritering när det gäller miljöbedömningar Syfte: Att fastställa ramarna för det fortsatta arbetet med energiplanen. Kan vara ett politiskt beslut. Eventuellt kan här vision och avgränsning/prioritering vad gäller miljöbedömningar läggas fram för beslut i KS. En ( teknisk ) avgränsning av vilka miljöbedömningar som ska göras i fortsättningen görs. Den kan grundas på tidigare politiska beslut. Avgränsningen gäller såväl vilken nivå analyserna ska ligga på som vilken typ av analyser man vill fokusera på. (Exempel: analysera lokal miljöpåverkan utifrån utsläpp av NOx och partiklar, analysera global miljöpåverkan utifrån emissioner av koldioxid i ett livscykelperspektiv, eller analys av energieffektivitet utifrån vissa systemvillkor.) Val av avgränsning måste motiveras. Är man osäker på vad som egentligen är signifikant att analysera bör försiktighetsprincipen tillämpas. Steg 4: Formulering av omvärldsscenarier Syfte: Omvärldsscenarier underlag för att kunna diskutera alternativa handlingsvägar 13
14 Omvärldsscenarierna ger möjlighet att analysera faktorer som ligger utanför den planerande enhetens kontroll, för att kunna göra en strategisk analys av de handlingsmöjligheter man har. Ett underlag inför scenariearbetet kan bestå av en analys av den aktuella situationen i kommunen och den förväntade utvecklingen, både med avseende på kommunen själv och på energiområdet i stort. Det kan exempelvis gälla tillgång och efterfrågan på olika energislag och deras respektive miljöpåverkan; möjligheter att effektivisera energianvändningen; möjlig teknikutveckling; inspirerande exempel från andra håll osv. Scenarierna som tas fram och som belyser omvärldsutvecklingen ska ha ett långt tidsperspektiv (decennier) och vara strukturellt olika. Steg 5: Formulering av alternativa handlingsvägar Syfte: Att ta fram ett antal alternativa handlingsvägar för kommunen att uppnå energivisionerna. Handlingsmöjligheterna bedöms mot bakgrund av de externa scenarierna som tagits fram i föregående steg. Detta görs för att hitta en kombination av olika åtgärder som ger ett hyggligt resultat i samtliga eller i så många som möjligt av scenarierna, dvs. man strävar efter att finna en robust lösning. Steg 6: Val av handlingsalternativ Syfte: försäkra sig om att alternativen är robusta och förenliga med visionen. Någon typ av prioritering mellan alternativen kan komma att bli nödvändig, så att ett antal robusta alternativ blir resultatet.. Steg 7: Miljöanalys Syfte: Att bedöma alternativens miljöbelastning. Utfallen av de föreslagna alternativen analyseras kopplat till omvärldsscenarierna och de avgränsningar man valde under "Prioritering när det gäller miljöbedömningar" med hjälp av olika miljösystemanalytiska metoder. Exakt vilka verktyg det blir beror på vilka frågor man vill besvara och det i sin tur är till stor del avhängigt på visionen och till viss del på nulägesanalysens metoder1. Många av resultaten i detta steg är kvantitativa, det vill säga uttrycker miljöbelastning med mera i siffror. Steg 8: Värdering Syfte: Att uttrycka miljöbelastning som miljöeffekt/miljökonsekvens samt att jämföra handlingsalterntivens konsekvenser med övriga kommunala mål. 1 Man använder olika verktyg för att svara på frågan vilket alternativ är bäst att välja och vilken miljöpåverkan leder det här alternativet till?. 14
15 I detta steg går man från kvantitativt till kvalitativt. De siffror som var utdata i det föregående steget tolkas till exempel om positiva och negativa effekter på miljön. Man kan även använda sig av checklistor med ett antal hållbarhetsindikatorer som kan ange varje handlingsalternativs förmodade påverkan på ett antal punkter, till exempel energieffektivitet, se tabell 1. Andra metoder kan givetvis också användas, beroende på vilka utdata som kommer från det föregående steget. Tabell 1. Exempel på miljövärdering som kan användas vid värdering av handlingsalternativ. + betyder trolig positiv påverkan, - trolig negativ påverkan, x inte relevant,? osäkert. Handlingsväg Kommunen ska satsa på utbyggd avfallsförbränning Kommunen ska främja industrins transporter Leder handlingsvägen till effektivare energianvändning? bättre luftkvalitet? minskad klimatpåverkan x? + - +? ökad användning av inhemska energikällor? Tabell 2. Exempel på checklista för att stämma av så att handlingsvägarna är förenliga med kommunala, regionala och nationella mål för energiområdet. Obs! Exempel! Delar av handlingsvägarna motsäger/är inte Ja Nej Referens förenliga med det kommunala målet: Kommunens befolkning ska växa x%/år Alla kommunens delar ska leva Alla vårdcentraler och äldreboenden ska ha minst 23 C inomhus Kommunens tillväxtpolitiska mål Kommunal policy X Kommunal policy Y I de fall avstämningen visar att samtliga handlingsvägar är oförenliga med andra kommunala/regionala mål görs försök att modifiera handlingsvägarna. Steg 9: Återkoppling till medborgarpanel Syfte: Presentera de värderingar och val som gjorts och som lett fram till aktuella handlingsvägar. Dessutom kan synpunkter från medborgarpanelen leda till ytterligare modifiering av handlingsvägarna. Steg 10: Utformning av energiplanens implementeringsdel Syfte: Ta fram konkreta mål och handlingsplaner. 15
16 Först i detta steg börjar arbetet med det som kommer att bli huvuddelen i den kommunala energiplanen. Här tas konkreta mål och handlingsplaner, både kortsiktiga och långsiktiga, fram. Om ett miljöledningssystem finns måste energi komma in som en naturlig del i de administrativa rutinerna som följer miljöledningssystemet. Nu utformas även en implementeringsdel där rutiner beskrivs för hur kommunens olika delar ska få in energistrategin i vardagen, till exempel vid myndighetsutövande, planering eller inom miljöarbetet. Möjliga roller som kommunen kan anta i implementeringsarbetet är bl a: föregå med gott exempel, till exempel genom projekt och aktivt deltagande stå till tjänst med en organisation för genomförande av olika projekt vara konsekvent när det gäller miljö och energifrågor inom myndighetsutövande och fysisk planering stå som koordinator för olika offentliga aktiviteter, till exempel genom att länka samman skolan med till exempel lokaltrafik och näringsliv ställa krav på privata aktörer Steg 11: Sammanställning av energiplanen Syfte: Visioner, mål och handlingsplaner sammanställs i en energiplan. Relevanta analysresultat från SMB-processen biläggs planen. Steg 12: Remiss av energiplanen Syfte: Energiplanen offentliggörs för sedvanligt remissförfarande. Steg 13: Beslut om antagande av energiplan Planen presenteras och blir föremål för politiskt beslut i kommunfullmäktige. Steg 14: Uppföljning och utvärdering Syfte: Den antagna energiplanen följs upp för att kontrollera implementeringen och utfallet t ex vad gäller förändringar i miljöpåverkan Utvärdering av hela processen samt utveckling I forskningsprojektet ingår en utvärdering av hela processen och dess resultat genom kontinuerlig dokumentation av de olika momenten i processen, aktörernas agerande och delaktighet, vilka beslut som fattas i olika organ osv. När energiplanen är klar kommer en utvärdering av hela processen att ske, liksom en utvärdering av energiplanens innehåll i syfte att besvara de forskningsfrågorna. I detta ingår även att ange riktlinjer för utveckling av en enklare process. 16
17 5 Lägesrapport Detta avsnitt beskriver projektets utveckling och status i november Hittills har val av kommun samt steg 0 t o m steg 3 i SMB-processen genomförts och steg 4 är pågående. För en utökning av projektet till att omfatta ytterligare en kommun har kontakt tagits med flera kommuner som skulle kunna vara lämpliga. Denna process hämmas dock i viss mån av osäkerheten om fortsatt full finansiering. 5.1 Steg 0 t o m 4 i processen Steg 0 - Start Arbetssättet som det beskrivits ovan har presenterats för kommunstyrelsen i Finspång. Denna har uttryckt sitt stöd för projektet och gett klartecken för genomförandet. En arbetsgrupp som ska leda arbetet med energiplanen har tillsatts. Den består av fyra kommunala tjänstemän med placering vid plankontor, miljökontor och energirådgivning. Dessutom ingår en repr. för det kommunala energibolaget Finspångs Tekniska Verk. Gruppen började sitt arbete våren Valet av medlemmar i den panel som i workshopform arbetar med vision, omvärldsanalys och handlingsalternativ genomfördes i augusti och början av september Medborgare engagerades genom annonsering i ortspressen. Direkt kontakt togs med näringslivet i kommunen för att involvera representanter för industrin. I panelen ingår även tjänstemännen i kommunens arbetsgrupp. Vid varje workshop deltar dessutom några i forskargruppen som experter. Vid workshop 2 (se nedan) fanns även tre externa, inbjudna experter Steg 1 Kartläggning av energisystemet En kartläggning av energisystemet i Finspång har genomförts under hösten 2003 och vintern Kartläggningen innehåller en beskrivning av energitillförsel och energianvändning i samtliga sektorer. En livscykelanalys av energisystemet har dessutom genomförts och därmed har miljöpåverkan från energisystemet belysts. En kartläggning av trender i samhället i Finspång har även utförts. Häri ingår befolkningsutveckling, näringslivsutveckling, mm Steg 2 Visioner Detta steg har genomförts i form av en workshop där den panel av medborgare, tjänstemän och experter som beskrivits ovan deltog. Efter en introduktion till arbetsmetod och arbetsuppgift fick deltagarna ge idéer i en brainstorming som resulterade i ett stort antal tankar som rör Finspång år Framtidstankarna var 17
18 speciellt inriktade på saker som berör energisystemet i vid mening. I slutet av denna workshop gjordes en kategorisering av idéerna för att få en struktur som kunde ligga till grund för en samlad vision. Efter denna workshop har ett erbete gjorts för att forma en framtidsbild av Finspång år 2040 med speciell inriktning på energifrågorna. En preliminär beskrivning har skickats till deltagarna och diskuterades vid följande workshop (se steg 4 nedan) Steg 3 Ev. beslut om vision och prioritering när det gäller miljöbedömningar I detta steg var avsikten att förankra den framtagna visionen i den politiska organisationen, dvs kommunstyrelsen. Ett alternativ som övervägdes i början av projektet och som enligt kommunstyrelsen befanns tillräckligt var att informera kommunstyrelsen om det pågående arbetet vid lämpliga tidpunkter. Denna väg har valts och information om projektet kommer att ges fortlöpande till kommunstyrelsen. Ännu har ingen definitiv prioritering av vilka miljöbedömningar som skall ingå i analysen av framtida handlingsvägar gjorts. Det har bedömts att detta kan göras i ett senare skede av processen. Prioriteringen måste anpassas till de krav på miljöbedömningar som ställs i Miljöbalken, de regionala miljömålen, eventuella lokala miljömål och särskilda önskemål från kommunen, de av Energimyndigheten prioriterade miljömålen, specifika forskningsfrågeställningar kopplade till utvärderingen av det föreslagna ramverket för miljöbedömningar i smb, samt givetvis praktiska begränsningar m a p tid och resurser. Miljöbedömningarna kommer att bestå av både kvantitativa (företrädesvis livscykelanalys) och kvalitativa analyser Steg 4 Omvärldsscenarier En workshop för att ta fram pusselbitar för möjliga framtidsscenarier i Finspångs omvärld har genomförts. Vid introduktionen till denna workshop gavs en analys av hur oljemarknaden skulle kunna utvecklas med tanke på resurstillgångar och internationella konflikter. Denna inledning gavs av en inbjuden expert, ambassadör Ingolf Kiesow från FOI. Övriga experter som inbjudits och som deltog i workshopen var chefsekonom Tord Eng, Energimyndigheten samt professor Reinhold Castensson, Linköpings universitet. Övriga deltagare var medborgare, näringslivsrepresentanter, kommunala tjänstemän och delar av forskargruppen. Ett efterarbete pågår nu med att sammanställa konsekventa och logiskt sammanhängande omvärldsccenarier som sträcker sig år framåt i tiden. 5.2 Följande steg Som läget bedöms nu kommer de följande stegen i processen att genomföras i Finspång som planerat. 18
19 6 Slutkommentar En energiplaneringsprocess starkt präglad av tidigare forskningsresultat som bl a pekar på vikten av strategiska miljöbedömningar har påbörjats i Finspångs kommun. Flera olika grupper av personer är involverade i processen: forskare, kommunala tjänstemän, vanliga medborgare, näringslivsrepresentanter samt olika experter. Så här långt har processen inneburit ett spännande och engagerande arbete med metoder som inte tidigare tillämpats i liknande sammanhang, dvs just för energiplanering i en kommun. Det är för tidigt att nu utvärdera om processen kommer att leda till en energiplan som har större möjligheter att styra mot ett hållbart energisystem än tidigare energiplaner. Det är också för tidigt att säga på vilket sätt processen måste utvecklas och förenklas för att kunna genomföras av en kommun som i större utsträckning måste lita på egna resurser. Att få möjlighet att genomföra en liknande, men inte identisk, process i en annan kommun skulle sannolikt väsentligt öka kunskapen om hur energiplaneringsprocessen kan utvecklas för ännu större tillämpbarhet i olika typer av kommuner. 19
20 7 Publikationer och referenser 7.1 Publikationer relaterade till projektet Urval av relevanta rapporter från tidigare projekt Finnveden, G., Nilsson, M., Johansson, J., Persson, Å., Moberg, Å., Carlsson, T. (2003) Strategic environmental assessment methodologies applications within the energy sector. Environmental Impact Assessment Review, 23, Johansson, J, M. Nilsson and G. Finnveden (2003) Strategisk miljöbedömning inom energisektorn Stockholm, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier. Stenlund Nilsson, Jenny and Sara Tyskeng (2003). The scope of municipal energy plans in a Swedish region. A review of energy and environmental issues in the plans. Linköping, Linköping University: LiTH-IKP-R-1274 Stenlund Nilsson, J, Tyskeng, S., Mårtensson, A., Eklund, M. (2004) Strategisk miljöbedömning av lokala energisystem. Projekt nr P Slutrapport från ett projekt i programmet Utsläpp och luftkvalitet Presentationer vid konferenser, seminarier etc. Projektet har presenterats vid följande konferenser: Energitinget, 2004 BHM Programkonferens 2004 Bidrag till Energitinget 2005 har inskickats Konferensbidrag (abstract) har accepterats för presentation vid ECEEE Summer study, Juni Planerade publikationer Totalt planeras projektets resultat publiceras i ca fem vetenskapliga artiklar. 7.2 Referenslista Björklund, A., Johansson, J., Nilsson, M., Eldh, P., och Finnveden, G. (2003) Environmental assessment of a waste incineration tax. Case study and evaluation of a framework for strategic environmental ssessment. Fms report 184. Environmental Strategies Research Group, Stockholm, Sweden. 20
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merOm kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef
Om kommunal avfallsplanering för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen
Läs merSlutavrapportering: Miljöanpassade byggnader
Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Martin Erlandsson, IVL Sv Miljöinstitutet, 2003-04-14 Introduktion Projektets originaltitel
Läs merÖversiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27
Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merUtvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt
Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt ett samverkansprojekt mellan SLU och Trafikverket Sammanfattande projektbeskrivning [svenska] Projektet syftar till att kartlägga och utvärdera
Läs merEnergiplan för Vänersborg År
Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande
Läs merPlan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet
Läs merNATURVÅRDSVERKETS VÄGLEDNING OM MILJÖBEDÖMNINGAR 17 JAN 2018
NATURVÅRDSVERKETS VÄGLEDNING OM MILJÖBEDÖMNINGAR 17 JAN 2018 Göteborg Elin Andersen Annika Ryegård Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-17 1 Upplägg Naturvårdsverkets vägledning
Läs merEnd consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production
End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and
Läs merDnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merMålsättningar och framtidsbilder
Målsättningar och framtidsbilder för hållbar utveckling Rapport från en visionsworkshop på Hållbar utveckling A, 11 september 2014 Rapport från visionsworkshop, Hållbar utveckling A, 11 september 2014
Läs merProjektplan - Hållbarhetsintegrering
Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets ändring av allmänna råd (NFS 2003:13) till förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram; Utkom från trycket
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merPeter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)
NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar
Läs merMiljöledningssystem Sammanfattande punkter
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till
Läs merProjektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN
Läs merAkademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik
Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merRedovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket
Läs merK2:s publiceringspolicy
Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier
Läs merUtdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet
Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig
Läs merProjektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(7) Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning Projektägare: Björn Axén Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)
Läs merKursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Läs merHållbar efterbehandling NICOLE s vision
Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Bertil Grundfelt Nätverket Renare Marks vårmöte Göteborg 28-29 Mars 2012 www.nicole.org 1 Innehåll Historisk återblick Nicole s definition av Hållbar Efterbehandling
Läs merUtvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland
Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merEnergi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merHållbar avfallshantering Avfallshantering som bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle: Miljö Ekonomi Acceptans
HÅLLBAR AVFALLSHANTERING Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Göteborgs Universitet, Konjunkturinstitutet, Högskolan
Läs merAvfallsmängder och materialeffektivitet
Avfallsmängder och materialeffektivitet Johan Sundberg, Profu Tomas Ekvall, IVL Svenska Miljöinstitutet Hur har mängden avfall ökat historiskt? Framtidens avfallshantering En heldag om avfall, policy och
Läs merHållbara städer i ett backcastingperspektiv
Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Göran Broman Maskinteknik Blekinge Tekniska Högskola Louise Trygg Energisystem Linköpings universitet Energisystemstudier om fjärrvärme + Backcasting från hållbarhetsprinciper
Läs merHur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?
Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Projektbudget: 2 942 000 Projekttid: mars 2015 september 2017 Projektledare: Monica Lundh, monica.lundh@chalmers.se Doktorand: Martin
Läs merUtsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och
Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merPresidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 73-89
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 73-89 Tid: 2015-09-22 kl.08:30-12.30 Plats: Regionens hus, Malin Wengholms tjänsterum 75 RJL 2015/ 1862 Underlag till beslut
Läs merHållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap
Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Strömberg Annika KTN
UREN Ärende nr i :!1:!nläninden r /1/4 K-7 VG Män.... KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Strömberg Annika 2016-05-23 KTN-2014-0135 Kulturnämnden Förslag till direktiv samt projektplan för
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition
Läs merHandbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Läs merFörstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Läs merHandlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
Läs merDirektiv för utvärdering av program inom SLU:s fortlöpande miljöanalys
1(7) Dnr SLU ua 2014.5.1-317 Planeringsavdelningen Skapad av Status Fastställt/ Tidpunkt Dnr reviderat av Fomakansliet Fastställt Fomar 2014-02-06 SLU ua 2014.5.1-317 Direktiv för utvärdering av program
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merwww.balticbiogasbus.eu 1
1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar
Läs merDe urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer
De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merSlutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407
Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Projekt: Förstudie - Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås, 2010-10-01 till 2013-04-30
Läs merBilaga Fyra framtider. Metodbeskrivning
Bilaga Fyra framtider Metodbeskrivning Bilaga Metodbeskrivning Utredningen Energisystemet efter 2020 inleddes med att analysera och ringa in viktiga områden för energisystemets utveckling, vilket resulterade
Läs merStrukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Läs merPreliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
Läs merGÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu
www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag
Läs merStrategisk energiplanering. Ett stöd till dig som är ansvarig för den kommunala energiplaneringen
Strategisk energiplanering Ett stöd till dig som är ansvarig för den kommunala energiplaneringen Kontakt: Tore Carlsson, 010-224 54 96, tore.carlsson@lansstyrelsen.se Susanne Arneborg, 033-35 30 11, susanne.arneborg@boras.se
Läs merDagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Läs merFramtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet
Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens
Läs mer10 utmaningar för en hållbar stad -om de tekniska systemens betydelse för hållbar stadsutveckling
10 utmaningar för en hållbar stad -om de tekniska systemens betydelse för hållbar stadsutveckling Sara Gustafsson, docent i Miljömanagement och miljöteknik vid avdelningen för Industriell miljöteknik,
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merInformerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi
Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi för perioden 2009 2013 ger en översikt över våra planer
Läs merBiogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu
Läs merBasis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden
Nr C 420 Juni 2019 Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden - Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm Jacob Lindberg, Diego Peñaloza Författare: Jacob Lindberg och
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merVärnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212
Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND
Läs merAnalys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan
Institutionen för Konstruktions och Produktionsteknik Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan -Nulägesbeskrivning av Finspångs energisystem Ola Eriksson LITH-IKP-Ex--04/2170--SE Linköping
Läs merMiljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11
Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är
Läs merProjekt: Vattenkraften i genomförandet av Ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt
Projekt: Vattenkraften i genomförandet av Ramdirektivet för vatten 2011-03-11 Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt 1 Målsättning Förtydliga kopplingen mellan vattenkraftverk och ekologiskt status
Läs merANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan
ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se Vägledning
Läs mer1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35
ett förändrat klimat 2016 Datum 2016-03-29 1(2) Ansökan skickas med epost till reristrator@>smhi.se senast 31 mars 2016 Sökande organisation Myndighetens namn Statens geotekniska institut / SGI Adress
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i E2B2
Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merApplication for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research
Application for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research Send the application with enclosed documents to info@celiaki.se 1. Main and fellow applicant Last name First name Date
Läs merWorkshop - utformning av insatsområden i regionala handlinsplaner för grön infrastruktur
Workshop - utformning av insatsområden i regionala handlinsplaner för grön infrastruktur Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 2017-09-25 Insatsområden för grön infrastruktur = ett
Läs merUtmaningar och möjligheter när hållbarhet ska integreras
Utmaningar och möjligheter när hållbarhet ska integreras Insikter och erfarenheter genom forskningsprojektet Hållbar kommun- och regionsutveckling Lisa Wälitalo, Blekinge Tekniska Högskola Åsa Terent,
Läs merAnsökan om projektmedel
Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merTRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE
TRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE STEG 1 BESTÄM VILKA OMRÅDEN NI SKA ARBETA MED Börja med att ta reda på vilka interna och externa krav och önskemål som finns. När ni har gjort det kan ni välja
Läs merStyrmedel för en mer hållbar avfallshantering
Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt
Läs merFallstudier inom Formas ansvarsområde
Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen
Läs merFörändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Läs merDelrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2
från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett
Läs merInnehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget
Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se
Läs merLokal destinationsutveckling, Case Strängnäs
TJÄNSTEUTLÅTANDE Strängnäs Business Park Handläggare Catarina Berglund Lars Ekström Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:282-011 2017-04-19 1/3 Lokal destinationsutveckling, Case Strängnäs Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merRegional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merRemiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län
2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merSynpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier
1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se 2013-02-28 Dnr NV-12817-11 Trafikverket Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merRegional planering under utveckling. Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering
Regional planering under utveckling Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering Efterfrågan på regionala planeringsperspektiv ökar Trender och skeenden i vår omvärld Allt fler frågor kräver kommunöverskridande
Läs merChefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är
Läs merRiktlinjer för styrdokument
Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef
Läs merUtvärdering av Norrbussamverkan
Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och
Läs merCentre for Environmental and Resource Economics www.cere.se
Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Varför CERE? Miljö- och naturresursekonomi har av både Umeå Universitet och SLU utvalts som strategiska forskningsområden Två separata, men sammanlänkade,
Läs merFramtid Simlångsdalen
Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och
Läs merFörsta version av arbetsdokument Liselott Lindkvist
:TS 2013-139 1(8) 0.1 2016-06-03 Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist År Benämning Beslutsinstans 2012 Vision 2030 KF 2007 Översiktsplan KF 2013 Fördjupad översiktsplan Nybro stad KF 295,
Läs mer