Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan"

Transkript

1 Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan Projekt nr P Rapport från ett projekt i Energimyndighetens program Utsläpp och luftkvalitet Anders Mårtensson Industriell miljöteknik IKP Linköpings universitet Göran Finnveden Centrum för miljöstrategisk forskning - fms KTH Hans Wiklund Jönköping International Business School

2

3 Innehåll 1 Summary 5 2 Sammanfattning 6 3 Projektbeskrivning Bakgrund Syfte Forskningsfrågor Relevans för Energimyndighetens program Deltagare Referensgrupp Utförande Metod och forskningsobjekt Organisation Genomförande Lägesrapport Steg 0 t o m 4 i processen Följande steg Slutkommentar 19 7 Publikationer och referenser Publikationer relaterade till projektet Referenslista...20

4

5 1 Summary This report contains background, objectives, realisation and current status of the project Exploring Strategic Environmental Assessment and Public Participation Tools which runs The project is part of the program MiSt - Tools for Environmental Assessment in strategic decision making by Naturvårdsverket (Swedish Environmental Protection Agency). During 2004 it is also funded by Energimyndigheten (Swedish Energy Agency) as part of the program Emissions and air quality with project no P Tools for strategic environmental assessment (SEA) and public participation are applied, evaluated and developed in municipal energy planning. This includes the process integrating SEA and tools such as life cycle analysis, scenario methods and citizen panels. The process is built on earlier experience from research on energy planning, SEA and public participation by the participating organisations Linköpings universitet; Centre for Environmental Strategies Research fms, Royal Institute of Technology (KTH); and Jönköping International Business School. Co-operation takes place also with Environmental Strategic Studies, Swedish Defence Research Agency (FOI). Currently an energy planning process has been started inthe municipality of Finspång where a committee coordinates the work. The process which has been initiated in the municipality of Finspång contains several steps, such as, description of current energy system, creation of a vision for the future, analysis of global development affecting the municipality, alternative development paths, environmental analyses of the alternatives, and development of the energy plan itself. The report describes all the planned steps as well as those steps already taken. The process in Finspång has developed as planned except for a certain delay compared to the time plan given in the application to Naturvårdsverket. Planning for involving a possible second municipality has been started but no specific municipality is yet selected. Funding from the Swedish Energy Agency for (in addition to the funding from Naturvårdsverket) is necessary to allow the inclusion of a second municipality. 5

6 2 Sammanfattning Rapporten beskriver bakgrund, syfte, genomförande samt nuläge för projektet Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan som pågår Projektet ingår i Naturvårdsverkets program Miljöstrategiska verktyg. Det finansieras under år 2004 även av STEMs program Utsläpp och luftkvalitet och har där projektnr P I projektet appliceras, utvärderas och utvecklas verktyg för strategisk miljöbedömning (SMB) och medborgarmedverkan i kommunal energiplanering. I dessa verktyg ingår dels själva planeringsprocessen med integration av SMB, dels verktyg såsom livscykelanalys, scenariometoder och medborgarpaneler. Processen som appliceras bygger på tidigare erfarenheter från forskning om energiplanering, SMB och medborgarmedverkan inom de deltagande forskningsorganisationerna Linköpings universitet, Centrum för miljöstrategisk forskning -fms (KTH) och Jönköping International Business School. Samarbete sker även med Institutionen för miljöstrategiska studier vid FOI. För närvarande har en energiplaneringsprocess initierats i Finspångs kommun där en arbetsgrupp samordnar arbetet. Den process som startats i Finspång innehåller flera steg vari ingår bl a nulägesbeskrivning av energisystemet; arbete med vision, omvärldsanalys och handlingsvägar; miljöanalys av olika framtida alternativ samt utformandet av själva energiplanen. I rapporten beskrivs såväl samtliga steg som är planerade att ingå som de delar vilka hittills har genomförts. Genomförandet i Finspång har hittills fungerat såsom avsikten varit men en viss försening i förhållande till den ursprungliga tidplanen i ansökan till Naturvårdsverket har uppstått. Planering av ett ev. genomförande i ytterligare en kommun har påbörjats men ännu har inget beslut fattats om vilken kommun som kommer att vara med. Finansiering från STEM för (förutom från NV) är nödvändig för att utvidgningen till en andra kommun ska kunna ske. 6

7 3 Projektbeskrivning Denna rapport redogör för projektet Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan, som ingår i Energimyndighetens program Utsläpp och luftkvalitet. Projektet finansieras även av Naturvårdsverket inom programmet Miljöstrategiska verktyg (MiSt) som står för finansieringen under åren Denna rapport avser projekttiden fram t o m november Delfinansiering från Energimyndigheten gäller året I den inledande delen av rapporten beskrivs projektets bakgrund, syfte, mål och deltagare. Vidare beskrivs metod och genomförande samt läget för projektet i november Rapporten tar även upp den fortsatta forskningen. För att projektet skall kunna genomföras fullt ut så som planerat behövs fortsatt finansiering även från Energimyndigheten för åren 2005 och halva Bakgrund Tidigare forskning inom följande områden har lett fram till utformning av detta projekt: Strategisk miljöbedömning (SMB), medborgarmedverkan samt forskning rörande kommunal energiplanering Allmänt Projektet rör lokala energisystem, dvs i första hand energisystem som svarar för energiförsörjningen inom en kommun. Utvecklingen inom de lokala energisystemen har en avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå nationella miljömål för energisektorn avseende t ex lokal luftkvalitet och emissioner av växthusgaser. Energisystemen är i många kommuner starkt kopplade till avfallshantering vilket ytterligare accentuerar projektets miljörelevans. Analytiska verktyg för SMB har möjlighet att bidraga till bättre beslut ur miljösynpunkt inom energisektorn. Utveckling av mera strategiska miljöbedömningar än de som typiskt används idag kommer antagligen att förbättra den kommunala energiplaneringsprocessen och leda till beslut som utvecklar energisystem med mindre negativ miljöpåverkan Tidigare forskning Resultat från projekt inom Energimyndighetens program Utsläpp och luftkvalitet utgör viktiga utgångspunkter för detta projekt. Projektet Strategisk miljöbedömning av lokala energisystem hos Industriell miljöteknik (se t ex Stenlund Nilsson et al. 2003) bidrar bl a med kunskap om nuvarande planeringspraxis och projektet Strategisk miljöbedömning - metod och genomförande inom energisektorn hos Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (FMS) samt Stockholm Environment Institute (SEI) (se t ex Johansson et al. 2003) har resulterat i förslag till ett ramverk för strategisk miljöbedömning för energiplanering. Resultaten från studier av energiplaner visar att dessa ofta är översiktliga i miljöbedömningarna och att möjligheter till strategisk miljöbedömning inte utnyttjas till fullo (Stenlund Nilsson 7

8 and Tyskeng 2003). Verkningsfullheten i energiplaneringsprocessen kan vidare ifrågasättas av flera skäl. För det första är integrationen ofta svag mellan energiplanering och annan planering, t ex översiktsplanering. För det andra är medborgarmedverkan liten i planeringen och planerna görs ofta enbart av experter och för det tredje är målen ofta vaga (Nilsson and Mårtensson 2003) Teoretisk anknytning Strategisk miljöbedömning är ett procedurverktyg och inom ett ramverk för SMB kan flera olika typer av analytiska verktyg användas för miljöbedömning. Finnveden et al (2003) har i en artikel föreslagit ett ramverk för integrering av några analytiska verktyg i SMB-processen. Bland dessa verktyg återfinns livscykelanalys, riskanalys, ekonomisk värdering, multikriteriemetodik och metoder för framtidsstudier. Man diskuterar i artikeln även förhållandet mellan tillämpning och val av olika verktyg. Ramverket är primärt utvecklat för SMB i energisektorn. Ett test på nationell nivå av delar av ramverket har genomförts i en fallstudie rörande en introduktionen av skatt på avfallsförbränning (Björklund et al. 2003). Baserat på bland annat dessa erfarenheter har en introduktion och en vägledning till SMB inom energisektorn publicerats (Johansson et al. 2003). Denna bygger dels på ramverket och dels på tidigare arbeten (t ex Naturvårdsverket 2000, Nilsson et al. 2001). Medborgarmedverkan har kommit att betonas allt starkare inom miljörätten, såväl inom EU-rätten som inom den nationella rätten (Steel 2001). Inom EG-rätten föreskriver EIA-direktivet (85/337/EEG) bedömning av vissa offentliga och privata projekts miljöpåverkan och SEA-direktivet (01/42EG) bedömning av vissa programs och planers miljöpåverkan. I svensk rätt infördes bestämmelserna i EIA-direktivet i olika miljölagar (t ex. Miljöskyddslagen och Vattenlagen) successivt under talets första år (Michanek 1993). Nämnda bestämmelser har också integrerats i Miljöbalken, vilken trädde i kraft den 1 januari Bestämmelserna i SEAdirektivet har i år införlivats i svensk miljörätt vilket har medfört förändringar i Miljöbalken och i flera andra lagar, bl a Lagen om kommunal energiplanering. Förutom att skapa gedigna beslutsunderlag för miljörelaterade beslut är ett huvudsyfte med EIA- och SEA-bestämmelserna att involvera medborgarna i beredningen av ärenden (projekt, planer och program). Bestämmelserna specificerar minikrav för medborgerlig medverkan och information. Den allt starkare betoningen av medborgarmedverkan i lagstiftningen återspeglas både i den aktuella planeringsteorin och demokratiteorin, både i kommunikativa planeringsideal (Forester 1993, 1996, Healey 1993, 1997) och i deliberativa demokratiideal (Bohman 2000, Bohman & Regh 1997, Elster 1998). Inspirerade av dessa ideal har forskare också utvecklat ett antal nya verktyg för medborgarmedverkan, eller närmare bestämt deliberativa verktyg, t ex "planning cells" (Dienel and Renn 1995), "deliberative opinion polls" (Fishkin 1997), "citizen juries" (Crosby 1995) och "consensus conferences" (Scolve 1995). Gemensamt för dessa verktyg är att de syftar till att förbättra beslutsfattandet både i termer av rationalitet och legitimitet genom deliberation, dvs. genom kritiska samtal mellan medborgare och experter. Intressant att notera är också att många av de deliberativa 8

9 verktygen har utvecklats med syfte att tillämpas på frågor och i ärenden av miljörelevans (se t ex Renn et al. 1995). Det dokumenterade internationella intresset för experiment med deliberativa verktyg har, ännu så länge, inte fått något genomslag i Sverige. Det finns inga svenska experiment med de nämnda verktygen rapporterade i den internationella vetenskapliga litteraturen (för två försök med andra mekanismer för medborgarmedverkan se Dahinden et al. 2003, Murray 2002). Ambitionen med föreliggande projekt är bl a att genomföra dylika experiment och därigenom bidra till att öka kunskapen om hur deliberativa verktyg fungerar i en svensk kontext. 3.2 Syfte Projektet har som mål att stärka kommunalt beslutsfattande genom att applicera, utvärdera och utveckla verktyg för SMB och nya verktyg för medborgarmedverkan i kommunal energiplanering. Forskningen syftar vidare till att utveckla dessa verktyg så att de kan integreras i den normala kommunala verksamheten. Detta förväntas leda till beslut som påverkar utvecklingen av de lokala energisystemen i sådan riktning att miljöpåverkan minskar, t ex vad gäller lokal luftkvalitet och emissioner av växthusgaser. Därmed ökas även möjligheterna att uppfylla nationella miljömål. 3.3 Forskningsfrågor Den övergripande frågeställningen gäller huruvida verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan kan medverka till att stärka den kommunala beslutsprocessen vad gäller lokala energisystem på ett sådant sätt att en utveckling mot mindre negativ miljöpåverkan främjas. Vidare avser vi att undersöka hur användbara och verkningsfulla olika verktyg är i kommunal planering speciellt i energiplaneringen. I detta ingår att undersöka om verktygen främjar integration av energiplanering med annan planering och i kommunens olika verksamheter. 3.4 Relevans för Energimyndighetens program Projektet ingår i planeringsdelen av Energimyndighetens program. Planeringens roll är en väsentlig del när det gäller att styra de lokala energisystemen i hållbar riktning. Kommunens möjligheter att använda resultaten från övriga delar av programmet "Utsläpp och luftkvalitet" är i stor utsträckning kopplad till planeringens utförande och kvalitet. I den utvärdering som gjorts av programmet i sin helhet betonas att den fortsatta forskningen i stor utsträckning bör gälla implementeringsfrågor. Därmed understryks relevansen av detta projekt. 3.5 Deltagare I projektet deltar följande forskare. Från Linköpings universitet deltar Anders Mårtensson (universitetslektor, projektledare), Jenny Stenlund Nilsson (doktorand), Melica Lindberg (projektanställd) samt Sara Tyskeng (FL, doktorand). Samtliga är anställda vid Avdelningen för industriell miljöteknik, IKP, Linköpings universitet. 9

10 Från Centrum för miljöstrategisk forskning FMS, KTH deltar Göran Finnveden (docent) och Anna Björklund (Tekn. dr). Från Jönköping International Business School deltar Hans Wiklund (universitetslektor) och Per Viklund (universitetsadjunkt). Nära samarbete sker även med följande personer från Institutionen för miljöstrategiska studier vid FOI: Dr Karl-Henrik Dreborg och doktorand Jessica Johansson. Dessutom deltar följande tjänstemän från Finspångs kommun i projektets arbetsgrupp: Per Strannelid (smmankallande), Kerstin Andersson, Anneli Brage, Marita Lachan och Bengt Svanqvist. 3.6 Referensgrupp En referensgrupp har tillsatts. I denna ingår representanter för Naturvårdsverket, Energimyndigheten, forskningsprogrammet Biobränsle-Hälsa-Miljö, Länsstyrelsen i Östergötland, Sv. Kommunförbundet och Finspångs kommun. Inbjudna är även representanter för ytterligare två kommuner samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. 10

11 4 Utförande 4.1 Metod och forskningsobjekt Metoden består i huvudsak av att applicera en process för energiplanering som bygger på en stark koppling till SMB. I denna process (nedan kallad SMB-processen) ingår olika verktyg för att stödja processen. Dessa verktyg är miljöbedömning (framförallt genom livscykelanalys), medborgarmedverkan samt scenariometoder. Applikation av scenariometoder ingår i ett annat MiSt-projekt (se ovan) och här sker alltså ett samarbete och en integration i själva energiplaneringsprocessen. Processen utvärderas med avseende på de forskningsfrågor som angetts ovan. Processen följs kontinuerligt av forskargruppen och utvärdering av processens verkningsfullhet sker genom intervjuer och genom analys av de dokument, i synnerhet själva energiplanen, som produceras under processens gång. Speciell observans ägnas åt forskarnas roll i processen och avsikten är att utvärdera hur en liknande men förenklad process kan utvecklas för andra kommuner och då med mindre eller helt utan forskardeltagande Applikation i Finspångs kommun SMB-processen för energiplanering appliceras i Finspångs kommun som påbörjat en energiplaneringsprocess inom ramen för arbetet med en ny översiktsplan. Genom denna koppling accentueras integrationen av energiplanering i övrig kommunal planering vilket i tidigare forskningsresultat har betonats som en viktig del för en verkningsfull energiplanering. Valet av Finspångs kommun som objekt för forskningen har flera orsaker: Kommunen har själv nyligen initierat det arbete med översikts- och energiplan som nämnts och har därvid uttalat sitt intresse av att pröva nya vägar att genomföra planeringsprocessen. Vidare har Finspång uppfört en ny avfallsförbränningsanläggning vilket innebär en intressant energiplaneringssituation vilka frihetsgrader finns för energiplanering? Den geografiska närheten till Linköpings universitet har även spelat en viss roll i valet. 4.2 Organisation Projektet genomförs i samverkan mellan de deltagande forkningsorganisationerna och med den kommunala förvaltningen i Finspång. En arbetsgrupp bestående av kommunala tjänstemän driver energiplanearbetet. En projektgrupp bestående av arbetsgruppen samt forskargruppen sammanträder ca varannan månad för samordning och gemensamma beslut om processens utformning. 4.3 Genomförande Energiplaneprocessen som genomförs i samarbete med Finspångs kommun bygger på SMB-konceptet, med tyngdpunkt på miljöbedömningar. Att tyngdpunkten ligger på miljöbedömningar innebär att de värderingar vi gör kommer att ha miljön som den 11

12 viktigaste och begränsande faktorn, medan andra s.k. hållbarhetsaspekter har en underordnad roll. Andra aspekter inom hållbarhetsbegreppet kommer in när man tar hänsyn till kommunens övriga mål och visioner för verksamheten och när man gör avvägningar mellan olika handlingsalternativ. När analytiska bedömningar av energisystemet som ett stort sociotekniskt system görs kommer troligtvis energiplaneprocessen att väcka tankar kring olika ekonomiska och sociala dimensioner. Dock kommer det inte att vara ett huvudsyfte från vår sida att föra in sådana dimensioner i energiplaneringen. Detta förslag till energiplaneringsprocess baseras bland annat på metodik för strategiska miljöbedömningar enligt Naturvårdsverkets (Naturvårdsverket, 2000) mall tillsammans med FMS slutrapport från projektet Strategisk miljöbedömning inom energisektorn (Johansson, Nilsson and Finnveden, 2003), en österrikisk handbok för kommunal energiplanering (Joanneum Research, 2000), en skotsk handbok för strategiska miljöbedömningar (Tyldesley, 2003), Energimyndighetens En hållbar lokal energistrategi från MILEN-serien (Energimyndigheten, 2001), samt erfarenheter från forskningsprojektet Strategisk miljöbedömning av lokala energisystem. EG-direktivet (01/42 EG) som ligger till grund för det nu pågående förändringsarbetet i svensk lag och förordning är naturligtvis också vägledande för den föreslagna processen Medborgarmedverkan Avsikten i detta projekt är att skapa en deliberativ arena i energiplaneprocessen där medborgare och experter kan mötas i kritiska samtal. I vårt förslag till process har vi lagt in workshops vid tre tillfällen under energiplaneprocessen. I dessa workshops deltar representanter från kommunen, experter och andra inbjudna, samt en grupp medborgare. Genom att ha en integrerad panel läggs grunden för kritiska dialoger mellan medborgare och experter. Panelen skall fungera som ett uttryck för den medborgerliga opinionen samt som en motvikt till traditionell expertkunskap. Förhoppningen är att panelen skall bidra såväl substantivt som instrumentellt till beslutsprocessen, dvs. såväl till energiplanens kunskapsmässiga innehåll som att legitimera nämnda plan SMB-processen Den process som genomförs i Finspångs kommun avser att leda fram till en färdig energiplan. I nuvarande läge har processen påbörjats men flertalet steg återstår innan det slutliga beslutet om energiplanen kan tas i kommunstyrelsen. Detta är planerat att inträffa hösten Följande beskrivning har tonvikten på de delar som inkluderar verktyg som ska utvärderas i processen och beskriver processen sådan den var planerad. Under avsnittet "Lägesrapport" nedan beskrivs hur det faktiska genomförandet blev av steg 0 t o m början av steg 4 som alltså hittills genomförts. Steg 0: Start av processen Syfte: Tillsätta arbetsgrupp, beslut om ungefärlig arbetsgång. 12

13 Detta steg kan bestå av ett antal möten där kommunens arbetsgrupp tillsätts, medborgargrupperna utses, tidplan fastställs och allmänna frågor om energiplanearbetet diskuteras: Steg 1: Kartläggning av energisystemet Syfte: Nulägesbeskrivning med en miljöredovisning av energisystemet. Detta steg innefattar kartläggning av energisystemets fysiska status med dagens energianvändning, bränslemix, och effektiviseringsmöjligheter. Även de politiska och ekonomiska förutsättningarna för energisystemet kartläggs. Politiska förutsättningar kan innehålla mål, visioner och annat som antingen ingått i direktiven för framtagande av ny energiplan, eller andra relevanta mål och visioner som har inverkan på det kommunala energisystemet. Dagens energisystem analyseras ur både teknisk och miljömässig synpunkt. Miljöanalysen är bred (utgående exempelvis från miljömålen) och fungerar som en miljöredovisning av dagens energisystem. Steg 2: Visioner Syfte: Ta fram förslag till visionsformuleringar för energisystemet för politiskt beslut och i ett tidigt skede göra miljöbedömningar. Visionsarbetet ska resultera i ett förslag till vision för energisystemet i kommunen. Till grund för arbetet, som genomförs som en "workshop", ligger information om kommunens energisystem och den nationella energipolitiken som tillhandahålls dels skriftligen innan sammankomsten, del presenteras muntligen genom lämpliga informanter i samband med sammankomsten. För att vara inspirerande kan visionen behöva innehålla bilder av hur man vill att det ska bli, men för att vara uppföljningsbar och gå att utvärdera mot krävs det ändå att man även ställer upp mer konkreta, kvantitativa mål. Steg 3: Ev. beslut om vision och prioritering när det gäller miljöbedömningar Syfte: Att fastställa ramarna för det fortsatta arbetet med energiplanen. Kan vara ett politiskt beslut. Eventuellt kan här vision och avgränsning/prioritering vad gäller miljöbedömningar läggas fram för beslut i KS. En ( teknisk ) avgränsning av vilka miljöbedömningar som ska göras i fortsättningen görs. Den kan grundas på tidigare politiska beslut. Avgränsningen gäller såväl vilken nivå analyserna ska ligga på som vilken typ av analyser man vill fokusera på. (Exempel: analysera lokal miljöpåverkan utifrån utsläpp av NOx och partiklar, analysera global miljöpåverkan utifrån emissioner av koldioxid i ett livscykelperspektiv, eller analys av energieffektivitet utifrån vissa systemvillkor.) Val av avgränsning måste motiveras. Är man osäker på vad som egentligen är signifikant att analysera bör försiktighetsprincipen tillämpas. Steg 4: Formulering av omvärldsscenarier Syfte: Omvärldsscenarier underlag för att kunna diskutera alternativa handlingsvägar 13

14 Omvärldsscenarierna ger möjlighet att analysera faktorer som ligger utanför den planerande enhetens kontroll, för att kunna göra en strategisk analys av de handlingsmöjligheter man har. Ett underlag inför scenariearbetet kan bestå av en analys av den aktuella situationen i kommunen och den förväntade utvecklingen, både med avseende på kommunen själv och på energiområdet i stort. Det kan exempelvis gälla tillgång och efterfrågan på olika energislag och deras respektive miljöpåverkan; möjligheter att effektivisera energianvändningen; möjlig teknikutveckling; inspirerande exempel från andra håll osv. Scenarierna som tas fram och som belyser omvärldsutvecklingen ska ha ett långt tidsperspektiv (decennier) och vara strukturellt olika. Steg 5: Formulering av alternativa handlingsvägar Syfte: Att ta fram ett antal alternativa handlingsvägar för kommunen att uppnå energivisionerna. Handlingsmöjligheterna bedöms mot bakgrund av de externa scenarierna som tagits fram i föregående steg. Detta görs för att hitta en kombination av olika åtgärder som ger ett hyggligt resultat i samtliga eller i så många som möjligt av scenarierna, dvs. man strävar efter att finna en robust lösning. Steg 6: Val av handlingsalternativ Syfte: försäkra sig om att alternativen är robusta och förenliga med visionen. Någon typ av prioritering mellan alternativen kan komma att bli nödvändig, så att ett antal robusta alternativ blir resultatet.. Steg 7: Miljöanalys Syfte: Att bedöma alternativens miljöbelastning. Utfallen av de föreslagna alternativen analyseras kopplat till omvärldsscenarierna och de avgränsningar man valde under "Prioritering när det gäller miljöbedömningar" med hjälp av olika miljösystemanalytiska metoder. Exakt vilka verktyg det blir beror på vilka frågor man vill besvara och det i sin tur är till stor del avhängigt på visionen och till viss del på nulägesanalysens metoder1. Många av resultaten i detta steg är kvantitativa, det vill säga uttrycker miljöbelastning med mera i siffror. Steg 8: Värdering Syfte: Att uttrycka miljöbelastning som miljöeffekt/miljökonsekvens samt att jämföra handlingsalterntivens konsekvenser med övriga kommunala mål. 1 Man använder olika verktyg för att svara på frågan vilket alternativ är bäst att välja och vilken miljöpåverkan leder det här alternativet till?. 14

15 I detta steg går man från kvantitativt till kvalitativt. De siffror som var utdata i det föregående steget tolkas till exempel om positiva och negativa effekter på miljön. Man kan även använda sig av checklistor med ett antal hållbarhetsindikatorer som kan ange varje handlingsalternativs förmodade påverkan på ett antal punkter, till exempel energieffektivitet, se tabell 1. Andra metoder kan givetvis också användas, beroende på vilka utdata som kommer från det föregående steget. Tabell 1. Exempel på miljövärdering som kan användas vid värdering av handlingsalternativ. + betyder trolig positiv påverkan, - trolig negativ påverkan, x inte relevant,? osäkert. Handlingsväg Kommunen ska satsa på utbyggd avfallsförbränning Kommunen ska främja industrins transporter Leder handlingsvägen till effektivare energianvändning? bättre luftkvalitet? minskad klimatpåverkan x? + - +? ökad användning av inhemska energikällor? Tabell 2. Exempel på checklista för att stämma av så att handlingsvägarna är förenliga med kommunala, regionala och nationella mål för energiområdet. Obs! Exempel! Delar av handlingsvägarna motsäger/är inte Ja Nej Referens förenliga med det kommunala målet: Kommunens befolkning ska växa x%/år Alla kommunens delar ska leva Alla vårdcentraler och äldreboenden ska ha minst 23 C inomhus Kommunens tillväxtpolitiska mål Kommunal policy X Kommunal policy Y I de fall avstämningen visar att samtliga handlingsvägar är oförenliga med andra kommunala/regionala mål görs försök att modifiera handlingsvägarna. Steg 9: Återkoppling till medborgarpanel Syfte: Presentera de värderingar och val som gjorts och som lett fram till aktuella handlingsvägar. Dessutom kan synpunkter från medborgarpanelen leda till ytterligare modifiering av handlingsvägarna. Steg 10: Utformning av energiplanens implementeringsdel Syfte: Ta fram konkreta mål och handlingsplaner. 15

16 Först i detta steg börjar arbetet med det som kommer att bli huvuddelen i den kommunala energiplanen. Här tas konkreta mål och handlingsplaner, både kortsiktiga och långsiktiga, fram. Om ett miljöledningssystem finns måste energi komma in som en naturlig del i de administrativa rutinerna som följer miljöledningssystemet. Nu utformas även en implementeringsdel där rutiner beskrivs för hur kommunens olika delar ska få in energistrategin i vardagen, till exempel vid myndighetsutövande, planering eller inom miljöarbetet. Möjliga roller som kommunen kan anta i implementeringsarbetet är bl a: föregå med gott exempel, till exempel genom projekt och aktivt deltagande stå till tjänst med en organisation för genomförande av olika projekt vara konsekvent när det gäller miljö och energifrågor inom myndighetsutövande och fysisk planering stå som koordinator för olika offentliga aktiviteter, till exempel genom att länka samman skolan med till exempel lokaltrafik och näringsliv ställa krav på privata aktörer Steg 11: Sammanställning av energiplanen Syfte: Visioner, mål och handlingsplaner sammanställs i en energiplan. Relevanta analysresultat från SMB-processen biläggs planen. Steg 12: Remiss av energiplanen Syfte: Energiplanen offentliggörs för sedvanligt remissförfarande. Steg 13: Beslut om antagande av energiplan Planen presenteras och blir föremål för politiskt beslut i kommunfullmäktige. Steg 14: Uppföljning och utvärdering Syfte: Den antagna energiplanen följs upp för att kontrollera implementeringen och utfallet t ex vad gäller förändringar i miljöpåverkan Utvärdering av hela processen samt utveckling I forskningsprojektet ingår en utvärdering av hela processen och dess resultat genom kontinuerlig dokumentation av de olika momenten i processen, aktörernas agerande och delaktighet, vilka beslut som fattas i olika organ osv. När energiplanen är klar kommer en utvärdering av hela processen att ske, liksom en utvärdering av energiplanens innehåll i syfte att besvara de forskningsfrågorna. I detta ingår även att ange riktlinjer för utveckling av en enklare process. 16

17 5 Lägesrapport Detta avsnitt beskriver projektets utveckling och status i november Hittills har val av kommun samt steg 0 t o m steg 3 i SMB-processen genomförts och steg 4 är pågående. För en utökning av projektet till att omfatta ytterligare en kommun har kontakt tagits med flera kommuner som skulle kunna vara lämpliga. Denna process hämmas dock i viss mån av osäkerheten om fortsatt full finansiering. 5.1 Steg 0 t o m 4 i processen Steg 0 - Start Arbetssättet som det beskrivits ovan har presenterats för kommunstyrelsen i Finspång. Denna har uttryckt sitt stöd för projektet och gett klartecken för genomförandet. En arbetsgrupp som ska leda arbetet med energiplanen har tillsatts. Den består av fyra kommunala tjänstemän med placering vid plankontor, miljökontor och energirådgivning. Dessutom ingår en repr. för det kommunala energibolaget Finspångs Tekniska Verk. Gruppen började sitt arbete våren Valet av medlemmar i den panel som i workshopform arbetar med vision, omvärldsanalys och handlingsalternativ genomfördes i augusti och början av september Medborgare engagerades genom annonsering i ortspressen. Direkt kontakt togs med näringslivet i kommunen för att involvera representanter för industrin. I panelen ingår även tjänstemännen i kommunens arbetsgrupp. Vid varje workshop deltar dessutom några i forskargruppen som experter. Vid workshop 2 (se nedan) fanns även tre externa, inbjudna experter Steg 1 Kartläggning av energisystemet En kartläggning av energisystemet i Finspång har genomförts under hösten 2003 och vintern Kartläggningen innehåller en beskrivning av energitillförsel och energianvändning i samtliga sektorer. En livscykelanalys av energisystemet har dessutom genomförts och därmed har miljöpåverkan från energisystemet belysts. En kartläggning av trender i samhället i Finspång har även utförts. Häri ingår befolkningsutveckling, näringslivsutveckling, mm Steg 2 Visioner Detta steg har genomförts i form av en workshop där den panel av medborgare, tjänstemän och experter som beskrivits ovan deltog. Efter en introduktion till arbetsmetod och arbetsuppgift fick deltagarna ge idéer i en brainstorming som resulterade i ett stort antal tankar som rör Finspång år Framtidstankarna var 17

18 speciellt inriktade på saker som berör energisystemet i vid mening. I slutet av denna workshop gjordes en kategorisering av idéerna för att få en struktur som kunde ligga till grund för en samlad vision. Efter denna workshop har ett erbete gjorts för att forma en framtidsbild av Finspång år 2040 med speciell inriktning på energifrågorna. En preliminär beskrivning har skickats till deltagarna och diskuterades vid följande workshop (se steg 4 nedan) Steg 3 Ev. beslut om vision och prioritering när det gäller miljöbedömningar I detta steg var avsikten att förankra den framtagna visionen i den politiska organisationen, dvs kommunstyrelsen. Ett alternativ som övervägdes i början av projektet och som enligt kommunstyrelsen befanns tillräckligt var att informera kommunstyrelsen om det pågående arbetet vid lämpliga tidpunkter. Denna väg har valts och information om projektet kommer att ges fortlöpande till kommunstyrelsen. Ännu har ingen definitiv prioritering av vilka miljöbedömningar som skall ingå i analysen av framtida handlingsvägar gjorts. Det har bedömts att detta kan göras i ett senare skede av processen. Prioriteringen måste anpassas till de krav på miljöbedömningar som ställs i Miljöbalken, de regionala miljömålen, eventuella lokala miljömål och särskilda önskemål från kommunen, de av Energimyndigheten prioriterade miljömålen, specifika forskningsfrågeställningar kopplade till utvärderingen av det föreslagna ramverket för miljöbedömningar i smb, samt givetvis praktiska begränsningar m a p tid och resurser. Miljöbedömningarna kommer att bestå av både kvantitativa (företrädesvis livscykelanalys) och kvalitativa analyser Steg 4 Omvärldsscenarier En workshop för att ta fram pusselbitar för möjliga framtidsscenarier i Finspångs omvärld har genomförts. Vid introduktionen till denna workshop gavs en analys av hur oljemarknaden skulle kunna utvecklas med tanke på resurstillgångar och internationella konflikter. Denna inledning gavs av en inbjuden expert, ambassadör Ingolf Kiesow från FOI. Övriga experter som inbjudits och som deltog i workshopen var chefsekonom Tord Eng, Energimyndigheten samt professor Reinhold Castensson, Linköpings universitet. Övriga deltagare var medborgare, näringslivsrepresentanter, kommunala tjänstemän och delar av forskargruppen. Ett efterarbete pågår nu med att sammanställa konsekventa och logiskt sammanhängande omvärldsccenarier som sträcker sig år framåt i tiden. 5.2 Följande steg Som läget bedöms nu kommer de följande stegen i processen att genomföras i Finspång som planerat. 18

19 6 Slutkommentar En energiplaneringsprocess starkt präglad av tidigare forskningsresultat som bl a pekar på vikten av strategiska miljöbedömningar har påbörjats i Finspångs kommun. Flera olika grupper av personer är involverade i processen: forskare, kommunala tjänstemän, vanliga medborgare, näringslivsrepresentanter samt olika experter. Så här långt har processen inneburit ett spännande och engagerande arbete med metoder som inte tidigare tillämpats i liknande sammanhang, dvs just för energiplanering i en kommun. Det är för tidigt att nu utvärdera om processen kommer att leda till en energiplan som har större möjligheter att styra mot ett hållbart energisystem än tidigare energiplaner. Det är också för tidigt att säga på vilket sätt processen måste utvecklas och förenklas för att kunna genomföras av en kommun som i större utsträckning måste lita på egna resurser. Att få möjlighet att genomföra en liknande, men inte identisk, process i en annan kommun skulle sannolikt väsentligt öka kunskapen om hur energiplaneringsprocessen kan utvecklas för ännu större tillämpbarhet i olika typer av kommuner. 19

20 7 Publikationer och referenser 7.1 Publikationer relaterade till projektet Urval av relevanta rapporter från tidigare projekt Finnveden, G., Nilsson, M., Johansson, J., Persson, Å., Moberg, Å., Carlsson, T. (2003) Strategic environmental assessment methodologies applications within the energy sector. Environmental Impact Assessment Review, 23, Johansson, J, M. Nilsson and G. Finnveden (2003) Strategisk miljöbedömning inom energisektorn Stockholm, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier. Stenlund Nilsson, Jenny and Sara Tyskeng (2003). The scope of municipal energy plans in a Swedish region. A review of energy and environmental issues in the plans. Linköping, Linköping University: LiTH-IKP-R-1274 Stenlund Nilsson, J, Tyskeng, S., Mårtensson, A., Eklund, M. (2004) Strategisk miljöbedömning av lokala energisystem. Projekt nr P Slutrapport från ett projekt i programmet Utsläpp och luftkvalitet Presentationer vid konferenser, seminarier etc. Projektet har presenterats vid följande konferenser: Energitinget, 2004 BHM Programkonferens 2004 Bidrag till Energitinget 2005 har inskickats Konferensbidrag (abstract) har accepterats för presentation vid ECEEE Summer study, Juni Planerade publikationer Totalt planeras projektets resultat publiceras i ca fem vetenskapliga artiklar. 7.2 Referenslista Björklund, A., Johansson, J., Nilsson, M., Eldh, P., och Finnveden, G. (2003) Environmental assessment of a waste incineration tax. Case study and evaluation of a framework for strategic environmental ssessment. Fms report 184. Environmental Strategies Research Group, Stockholm, Sweden. 20

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan

Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan Institutionen för Konstruktions och Produktionsteknik Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan -Nulägesbeskrivning av Finspångs energisystem Ola Eriksson LITH-IKP-Ex--04/2170--SE Linköping

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Projekt: Förstudie - Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås, 2010-10-01 till 2013-04-30

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT X2AB PROJEKT SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 VAD KRÄVS AV BRANSCHEN OCH SAMHÄLLET FÖR ATT UPPNÅ VISIONEN OM KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM EN SJÄLVKLAR

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram; beslutade den 11 december 2002. Utkom från trycket

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se 2013-02-28 Dnr NV-12817-11 Trafikverket Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Läs mer

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Mistra Urban Futures 2014-03-28 Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Projekt nummer: 14-71-10574862 Tidigare

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Varför CERE? Miljö- och naturresursekonomi har av både Umeå Universitet och SLU utvalts som strategiska forskningsområden Två separata, men sammanlänkade,

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Josefina Hinnerson 2015-05-11 PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Planerings- och utvecklingsmodell för vårdmiljöer 1. Inledning Denna projektplan beskriver förstudien som är en del av ett projekt med syfte att utveckla

Läs mer

Biogas Research Center

Biogas Research Center Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Framtida miljöledningssystem

Framtida miljöledningssystem Framtida miljöledningssystem Sara Emilsson Industriell miljöteknik Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet E-post: sara.emilsson@liu.se 2009-11-24 Miljöledningssystem

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Projektpresentation Leen & Green Production Navigator-step 2 (huvudprojektet)

Projektpresentation Leen & Green Production Navigator-step 2 (huvudprojektet) DENNA PRESENTATION ÄR ETT UTDRAG FRÅN INLEDANDE WORKSHOP INOM PROJEKTET LEAN & GREEN PRODUCTION NAVIGATOR. Projektpresentation Leen & Green Production Navigator-step 2 (huvudprojektet) Kontaktpersoner:

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund. Projektplan för version 2010-05-26 Förbränning Tillsyn Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Beslutande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennart Engström (FP)

Beslutande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennart Engström (FP) 1 Plats och tid: Grön, 2013-05-29 kl 13:15-16:00 Beslutande: Övriga närvarande: Ragnar Steen (M) Lennart Nilsson (C) Lars-Olle Tuvesson (S) Ola Carlsson (M) Lennart Engström (FP) Hans-Börje Andersson,

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-04097-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4 1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04558-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Samarbete mellan miljöinspektörer och energirådgivare i energifrågor

Samarbete mellan miljöinspektörer och energirådgivare i energifrågor Samarbete mellan miljöinspektörer och energirådgivare i energifrågor David Hansevi, Mjölby/Boxholms kommun Enver Memic, Norrköpings kommun Projektet energitillsyn i Östergötland MÖTA - bakgrund Deltagare

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar; SFS 2015:517 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. 1 Om det finns

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

www.kommuninvest.se 1

www.kommuninvest.se 1 www.kommuninvest.se 1 Ett grönt lån är Projektkategorier Vi gör det här för att Vi gör så här Varför låna grönt av oss Så här går ni tillväga Nästa steg en grön obligation Vanliga frågor vi har fått 3

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

PRODUCT MANAGEMENT. Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

PRODUCT MANAGEMENT. Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden på From Requirements in Excel - to development of profitable products Strategic Technology PRODUCT PRODUCT Market PLANNING MARKETING på Operational Product planning = Define and Develop Product marketing

Läs mer

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning. Processbeskrivning Rådgivning mot större kunder som företag, organisationer, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kräver både förberedelser och uppföljning. Det kan beskrivas som en process med flera

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Uppdrag Bakgrund Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2015-05-21 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Projekt med syfte att utveckla en planeringsmodell integrerat

Läs mer