Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan"

Transkript

1 Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan Projekt nr P Rapport från ett projekt i Energimyndighetens program Utsläpp och luftkvalitet Anders Mårtensson Industriell miljöteknik IKP Linköpings universitet Göran Finnveden Centrum för miljöstrategisk forskning - fms KTH Hans Wiklund Jönköping International Business School

2

3 Innehåll 1 Summary 5 2 Sammanfattning 6 3 Projektbeskrivning Bakgrund Syfte Forskningsfrågor Relevans för Energimyndighetens program Deltagare Referensgrupp Utförande Metod och forskningsobjekt Organisation Genomförande Lägesrapport Steg 0 t o m 4 i processen Följande steg Slutkommentar 19 7 Publikationer och referenser Publikationer relaterade till projektet Referenslista...20

4

5 1 Summary This report contains background, objectives, realisation and current status of the project Exploring Strategic Environmental Assessment and Public Participation Tools which runs The project is part of the program MiSt - Tools for Environmental Assessment in strategic decision making by Naturvårdsverket (Swedish Environmental Protection Agency). During 2004 it is also funded by Energimyndigheten (Swedish Energy Agency) as part of the program Emissions and air quality with project no P Tools for strategic environmental assessment (SEA) and public participation are applied, evaluated and developed in municipal energy planning. This includes the process integrating SEA and tools such as life cycle analysis, scenario methods and citizen panels. The process is built on earlier experience from research on energy planning, SEA and public participation by the participating organisations Linköpings universitet; Centre for Environmental Strategies Research fms, Royal Institute of Technology (KTH); and Jönköping International Business School. Co-operation takes place also with Environmental Strategic Studies, Swedish Defence Research Agency (FOI). Currently an energy planning process has been started inthe municipality of Finspång where a committee coordinates the work. The process which has been initiated in the municipality of Finspång contains several steps, such as, description of current energy system, creation of a vision for the future, analysis of global development affecting the municipality, alternative development paths, environmental analyses of the alternatives, and development of the energy plan itself. The report describes all the planned steps as well as those steps already taken. The process in Finspång has developed as planned except for a certain delay compared to the time plan given in the application to Naturvårdsverket. Planning for involving a possible second municipality has been started but no specific municipality is yet selected. Funding from the Swedish Energy Agency for (in addition to the funding from Naturvårdsverket) is necessary to allow the inclusion of a second municipality. 5

6 2 Sammanfattning Rapporten beskriver bakgrund, syfte, genomförande samt nuläge för projektet Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan som pågår Projektet ingår i Naturvårdsverkets program Miljöstrategiska verktyg. Det finansieras under år 2004 även av STEMs program Utsläpp och luftkvalitet och har där projektnr P I projektet appliceras, utvärderas och utvecklas verktyg för strategisk miljöbedömning (SMB) och medborgarmedverkan i kommunal energiplanering. I dessa verktyg ingår dels själva planeringsprocessen med integration av SMB, dels verktyg såsom livscykelanalys, scenariometoder och medborgarpaneler. Processen som appliceras bygger på tidigare erfarenheter från forskning om energiplanering, SMB och medborgarmedverkan inom de deltagande forskningsorganisationerna Linköpings universitet, Centrum för miljöstrategisk forskning -fms (KTH) och Jönköping International Business School. Samarbete sker även med Institutionen för miljöstrategiska studier vid FOI. För närvarande har en energiplaneringsprocess initierats i Finspångs kommun där en arbetsgrupp samordnar arbetet. Den process som startats i Finspång innehåller flera steg vari ingår bl a nulägesbeskrivning av energisystemet; arbete med vision, omvärldsanalys och handlingsvägar; miljöanalys av olika framtida alternativ samt utformandet av själva energiplanen. I rapporten beskrivs såväl samtliga steg som är planerade att ingå som de delar vilka hittills har genomförts. Genomförandet i Finspång har hittills fungerat såsom avsikten varit men en viss försening i förhållande till den ursprungliga tidplanen i ansökan till Naturvårdsverket har uppstått. Planering av ett ev. genomförande i ytterligare en kommun har påbörjats men ännu har inget beslut fattats om vilken kommun som kommer att vara med. Finansiering från STEM för (förutom från NV) är nödvändig för att utvidgningen till en andra kommun ska kunna ske. 6

7 3 Projektbeskrivning Denna rapport redogör för projektet Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan, som ingår i Energimyndighetens program Utsläpp och luftkvalitet. Projektet finansieras även av Naturvårdsverket inom programmet Miljöstrategiska verktyg (MiSt) som står för finansieringen under åren Denna rapport avser projekttiden fram t o m november Delfinansiering från Energimyndigheten gäller året I den inledande delen av rapporten beskrivs projektets bakgrund, syfte, mål och deltagare. Vidare beskrivs metod och genomförande samt läget för projektet i november Rapporten tar även upp den fortsatta forskningen. För att projektet skall kunna genomföras fullt ut så som planerat behövs fortsatt finansiering även från Energimyndigheten för åren 2005 och halva Bakgrund Tidigare forskning inom följande områden har lett fram till utformning av detta projekt: Strategisk miljöbedömning (SMB), medborgarmedverkan samt forskning rörande kommunal energiplanering Allmänt Projektet rör lokala energisystem, dvs i första hand energisystem som svarar för energiförsörjningen inom en kommun. Utvecklingen inom de lokala energisystemen har en avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå nationella miljömål för energisektorn avseende t ex lokal luftkvalitet och emissioner av växthusgaser. Energisystemen är i många kommuner starkt kopplade till avfallshantering vilket ytterligare accentuerar projektets miljörelevans. Analytiska verktyg för SMB har möjlighet att bidraga till bättre beslut ur miljösynpunkt inom energisektorn. Utveckling av mera strategiska miljöbedömningar än de som typiskt används idag kommer antagligen att förbättra den kommunala energiplaneringsprocessen och leda till beslut som utvecklar energisystem med mindre negativ miljöpåverkan Tidigare forskning Resultat från projekt inom Energimyndighetens program Utsläpp och luftkvalitet utgör viktiga utgångspunkter för detta projekt. Projektet Strategisk miljöbedömning av lokala energisystem hos Industriell miljöteknik (se t ex Stenlund Nilsson et al. 2003) bidrar bl a med kunskap om nuvarande planeringspraxis och projektet Strategisk miljöbedömning - metod och genomförande inom energisektorn hos Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (FMS) samt Stockholm Environment Institute (SEI) (se t ex Johansson et al. 2003) har resulterat i förslag till ett ramverk för strategisk miljöbedömning för energiplanering. Resultaten från studier av energiplaner visar att dessa ofta är översiktliga i miljöbedömningarna och att möjligheter till strategisk miljöbedömning inte utnyttjas till fullo (Stenlund Nilsson 7

8 and Tyskeng 2003). Verkningsfullheten i energiplaneringsprocessen kan vidare ifrågasättas av flera skäl. För det första är integrationen ofta svag mellan energiplanering och annan planering, t ex översiktsplanering. För det andra är medborgarmedverkan liten i planeringen och planerna görs ofta enbart av experter och för det tredje är målen ofta vaga (Nilsson and Mårtensson 2003) Teoretisk anknytning Strategisk miljöbedömning är ett procedurverktyg och inom ett ramverk för SMB kan flera olika typer av analytiska verktyg användas för miljöbedömning. Finnveden et al (2003) har i en artikel föreslagit ett ramverk för integrering av några analytiska verktyg i SMB-processen. Bland dessa verktyg återfinns livscykelanalys, riskanalys, ekonomisk värdering, multikriteriemetodik och metoder för framtidsstudier. Man diskuterar i artikeln även förhållandet mellan tillämpning och val av olika verktyg. Ramverket är primärt utvecklat för SMB i energisektorn. Ett test på nationell nivå av delar av ramverket har genomförts i en fallstudie rörande en introduktionen av skatt på avfallsförbränning (Björklund et al. 2003). Baserat på bland annat dessa erfarenheter har en introduktion och en vägledning till SMB inom energisektorn publicerats (Johansson et al. 2003). Denna bygger dels på ramverket och dels på tidigare arbeten (t ex Naturvårdsverket 2000, Nilsson et al. 2001). Medborgarmedverkan har kommit att betonas allt starkare inom miljörätten, såväl inom EU-rätten som inom den nationella rätten (Steel 2001). Inom EG-rätten föreskriver EIA-direktivet (85/337/EEG) bedömning av vissa offentliga och privata projekts miljöpåverkan och SEA-direktivet (01/42EG) bedömning av vissa programs och planers miljöpåverkan. I svensk rätt infördes bestämmelserna i EIA-direktivet i olika miljölagar (t ex. Miljöskyddslagen och Vattenlagen) successivt under talets första år (Michanek 1993). Nämnda bestämmelser har också integrerats i Miljöbalken, vilken trädde i kraft den 1 januari Bestämmelserna i SEAdirektivet har i år införlivats i svensk miljörätt vilket har medfört förändringar i Miljöbalken och i flera andra lagar, bl a Lagen om kommunal energiplanering. Förutom att skapa gedigna beslutsunderlag för miljörelaterade beslut är ett huvudsyfte med EIA- och SEA-bestämmelserna att involvera medborgarna i beredningen av ärenden (projekt, planer och program). Bestämmelserna specificerar minikrav för medborgerlig medverkan och information. Den allt starkare betoningen av medborgarmedverkan i lagstiftningen återspeglas både i den aktuella planeringsteorin och demokratiteorin, både i kommunikativa planeringsideal (Forester 1993, 1996, Healey 1993, 1997) och i deliberativa demokratiideal (Bohman 2000, Bohman & Regh 1997, Elster 1998). Inspirerade av dessa ideal har forskare också utvecklat ett antal nya verktyg för medborgarmedverkan, eller närmare bestämt deliberativa verktyg, t ex "planning cells" (Dienel and Renn 1995), "deliberative opinion polls" (Fishkin 1997), "citizen juries" (Crosby 1995) och "consensus conferences" (Scolve 1995). Gemensamt för dessa verktyg är att de syftar till att förbättra beslutsfattandet både i termer av rationalitet och legitimitet genom deliberation, dvs. genom kritiska samtal mellan medborgare och experter. Intressant att notera är också att många av de deliberativa 8

9 verktygen har utvecklats med syfte att tillämpas på frågor och i ärenden av miljörelevans (se t ex Renn et al. 1995). Det dokumenterade internationella intresset för experiment med deliberativa verktyg har, ännu så länge, inte fått något genomslag i Sverige. Det finns inga svenska experiment med de nämnda verktygen rapporterade i den internationella vetenskapliga litteraturen (för två försök med andra mekanismer för medborgarmedverkan se Dahinden et al. 2003, Murray 2002). Ambitionen med föreliggande projekt är bl a att genomföra dylika experiment och därigenom bidra till att öka kunskapen om hur deliberativa verktyg fungerar i en svensk kontext. 3.2 Syfte Projektet har som mål att stärka kommunalt beslutsfattande genom att applicera, utvärdera och utveckla verktyg för SMB och nya verktyg för medborgarmedverkan i kommunal energiplanering. Forskningen syftar vidare till att utveckla dessa verktyg så att de kan integreras i den normala kommunala verksamheten. Detta förväntas leda till beslut som påverkar utvecklingen av de lokala energisystemen i sådan riktning att miljöpåverkan minskar, t ex vad gäller lokal luftkvalitet och emissioner av växthusgaser. Därmed ökas även möjligheterna att uppfylla nationella miljömål. 3.3 Forskningsfrågor Den övergripande frågeställningen gäller huruvida verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan kan medverka till att stärka den kommunala beslutsprocessen vad gäller lokala energisystem på ett sådant sätt att en utveckling mot mindre negativ miljöpåverkan främjas. Vidare avser vi att undersöka hur användbara och verkningsfulla olika verktyg är i kommunal planering speciellt i energiplaneringen. I detta ingår att undersöka om verktygen främjar integration av energiplanering med annan planering och i kommunens olika verksamheter. 3.4 Relevans för Energimyndighetens program Projektet ingår i planeringsdelen av Energimyndighetens program. Planeringens roll är en väsentlig del när det gäller att styra de lokala energisystemen i hållbar riktning. Kommunens möjligheter att använda resultaten från övriga delar av programmet "Utsläpp och luftkvalitet" är i stor utsträckning kopplad till planeringens utförande och kvalitet. I den utvärdering som gjorts av programmet i sin helhet betonas att den fortsatta forskningen i stor utsträckning bör gälla implementeringsfrågor. Därmed understryks relevansen av detta projekt. 3.5 Deltagare I projektet deltar följande forskare. Från Linköpings universitet deltar Anders Mårtensson (universitetslektor, projektledare), Jenny Stenlund Nilsson (doktorand), Melica Lindberg (projektanställd) samt Sara Tyskeng (FL, doktorand). Samtliga är anställda vid Avdelningen för industriell miljöteknik, IKP, Linköpings universitet. 9

10 Från Centrum för miljöstrategisk forskning FMS, KTH deltar Göran Finnveden (docent) och Anna Björklund (Tekn. dr). Från Jönköping International Business School deltar Hans Wiklund (universitetslektor) och Per Viklund (universitetsadjunkt). Nära samarbete sker även med följande personer från Institutionen för miljöstrategiska studier vid FOI: Dr Karl-Henrik Dreborg och doktorand Jessica Johansson. Dessutom deltar följande tjänstemän från Finspångs kommun i projektets arbetsgrupp: Per Strannelid (smmankallande), Kerstin Andersson, Anneli Brage, Marita Lachan och Bengt Svanqvist. 3.6 Referensgrupp En referensgrupp har tillsatts. I denna ingår representanter för Naturvårdsverket, Energimyndigheten, forskningsprogrammet Biobränsle-Hälsa-Miljö, Länsstyrelsen i Östergötland, Sv. Kommunförbundet och Finspångs kommun. Inbjudna är även representanter för ytterligare två kommuner samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. 10

11 4 Utförande 4.1 Metod och forskningsobjekt Metoden består i huvudsak av att applicera en process för energiplanering som bygger på en stark koppling till SMB. I denna process (nedan kallad SMB-processen) ingår olika verktyg för att stödja processen. Dessa verktyg är miljöbedömning (framförallt genom livscykelanalys), medborgarmedverkan samt scenariometoder. Applikation av scenariometoder ingår i ett annat MiSt-projekt (se ovan) och här sker alltså ett samarbete och en integration i själva energiplaneringsprocessen. Processen utvärderas med avseende på de forskningsfrågor som angetts ovan. Processen följs kontinuerligt av forskargruppen och utvärdering av processens verkningsfullhet sker genom intervjuer och genom analys av de dokument, i synnerhet själva energiplanen, som produceras under processens gång. Speciell observans ägnas åt forskarnas roll i processen och avsikten är att utvärdera hur en liknande men förenklad process kan utvecklas för andra kommuner och då med mindre eller helt utan forskardeltagande Applikation i Finspångs kommun SMB-processen för energiplanering appliceras i Finspångs kommun som påbörjat en energiplaneringsprocess inom ramen för arbetet med en ny översiktsplan. Genom denna koppling accentueras integrationen av energiplanering i övrig kommunal planering vilket i tidigare forskningsresultat har betonats som en viktig del för en verkningsfull energiplanering. Valet av Finspångs kommun som objekt för forskningen har flera orsaker: Kommunen har själv nyligen initierat det arbete med översikts- och energiplan som nämnts och har därvid uttalat sitt intresse av att pröva nya vägar att genomföra planeringsprocessen. Vidare har Finspång uppfört en ny avfallsförbränningsanläggning vilket innebär en intressant energiplaneringssituation vilka frihetsgrader finns för energiplanering? Den geografiska närheten till Linköpings universitet har även spelat en viss roll i valet. 4.2 Organisation Projektet genomförs i samverkan mellan de deltagande forkningsorganisationerna och med den kommunala förvaltningen i Finspång. En arbetsgrupp bestående av kommunala tjänstemän driver energiplanearbetet. En projektgrupp bestående av arbetsgruppen samt forskargruppen sammanträder ca varannan månad för samordning och gemensamma beslut om processens utformning. 4.3 Genomförande Energiplaneprocessen som genomförs i samarbete med Finspångs kommun bygger på SMB-konceptet, med tyngdpunkt på miljöbedömningar. Att tyngdpunkten ligger på miljöbedömningar innebär att de värderingar vi gör kommer att ha miljön som den 11

12 viktigaste och begränsande faktorn, medan andra s.k. hållbarhetsaspekter har en underordnad roll. Andra aspekter inom hållbarhetsbegreppet kommer in när man tar hänsyn till kommunens övriga mål och visioner för verksamheten och när man gör avvägningar mellan olika handlingsalternativ. När analytiska bedömningar av energisystemet som ett stort sociotekniskt system görs kommer troligtvis energiplaneprocessen att väcka tankar kring olika ekonomiska och sociala dimensioner. Dock kommer det inte att vara ett huvudsyfte från vår sida att föra in sådana dimensioner i energiplaneringen. Detta förslag till energiplaneringsprocess baseras bland annat på metodik för strategiska miljöbedömningar enligt Naturvårdsverkets (Naturvårdsverket, 2000) mall tillsammans med FMS slutrapport från projektet Strategisk miljöbedömning inom energisektorn (Johansson, Nilsson and Finnveden, 2003), en österrikisk handbok för kommunal energiplanering (Joanneum Research, 2000), en skotsk handbok för strategiska miljöbedömningar (Tyldesley, 2003), Energimyndighetens En hållbar lokal energistrategi från MILEN-serien (Energimyndigheten, 2001), samt erfarenheter från forskningsprojektet Strategisk miljöbedömning av lokala energisystem. EG-direktivet (01/42 EG) som ligger till grund för det nu pågående förändringsarbetet i svensk lag och förordning är naturligtvis också vägledande för den föreslagna processen Medborgarmedverkan Avsikten i detta projekt är att skapa en deliberativ arena i energiplaneprocessen där medborgare och experter kan mötas i kritiska samtal. I vårt förslag till process har vi lagt in workshops vid tre tillfällen under energiplaneprocessen. I dessa workshops deltar representanter från kommunen, experter och andra inbjudna, samt en grupp medborgare. Genom att ha en integrerad panel läggs grunden för kritiska dialoger mellan medborgare och experter. Panelen skall fungera som ett uttryck för den medborgerliga opinionen samt som en motvikt till traditionell expertkunskap. Förhoppningen är att panelen skall bidra såväl substantivt som instrumentellt till beslutsprocessen, dvs. såväl till energiplanens kunskapsmässiga innehåll som att legitimera nämnda plan SMB-processen Den process som genomförs i Finspångs kommun avser att leda fram till en färdig energiplan. I nuvarande läge har processen påbörjats men flertalet steg återstår innan det slutliga beslutet om energiplanen kan tas i kommunstyrelsen. Detta är planerat att inträffa hösten Följande beskrivning har tonvikten på de delar som inkluderar verktyg som ska utvärderas i processen och beskriver processen sådan den var planerad. Under avsnittet "Lägesrapport" nedan beskrivs hur det faktiska genomförandet blev av steg 0 t o m början av steg 4 som alltså hittills genomförts. Steg 0: Start av processen Syfte: Tillsätta arbetsgrupp, beslut om ungefärlig arbetsgång. 12

13 Detta steg kan bestå av ett antal möten där kommunens arbetsgrupp tillsätts, medborgargrupperna utses, tidplan fastställs och allmänna frågor om energiplanearbetet diskuteras: Steg 1: Kartläggning av energisystemet Syfte: Nulägesbeskrivning med en miljöredovisning av energisystemet. Detta steg innefattar kartläggning av energisystemets fysiska status med dagens energianvändning, bränslemix, och effektiviseringsmöjligheter. Även de politiska och ekonomiska förutsättningarna för energisystemet kartläggs. Politiska förutsättningar kan innehålla mål, visioner och annat som antingen ingått i direktiven för framtagande av ny energiplan, eller andra relevanta mål och visioner som har inverkan på det kommunala energisystemet. Dagens energisystem analyseras ur både teknisk och miljömässig synpunkt. Miljöanalysen är bred (utgående exempelvis från miljömålen) och fungerar som en miljöredovisning av dagens energisystem. Steg 2: Visioner Syfte: Ta fram förslag till visionsformuleringar för energisystemet för politiskt beslut och i ett tidigt skede göra miljöbedömningar. Visionsarbetet ska resultera i ett förslag till vision för energisystemet i kommunen. Till grund för arbetet, som genomförs som en "workshop", ligger information om kommunens energisystem och den nationella energipolitiken som tillhandahålls dels skriftligen innan sammankomsten, del presenteras muntligen genom lämpliga informanter i samband med sammankomsten. För att vara inspirerande kan visionen behöva innehålla bilder av hur man vill att det ska bli, men för att vara uppföljningsbar och gå att utvärdera mot krävs det ändå att man även ställer upp mer konkreta, kvantitativa mål. Steg 3: Ev. beslut om vision och prioritering när det gäller miljöbedömningar Syfte: Att fastställa ramarna för det fortsatta arbetet med energiplanen. Kan vara ett politiskt beslut. Eventuellt kan här vision och avgränsning/prioritering vad gäller miljöbedömningar läggas fram för beslut i KS. En ( teknisk ) avgränsning av vilka miljöbedömningar som ska göras i fortsättningen görs. Den kan grundas på tidigare politiska beslut. Avgränsningen gäller såväl vilken nivå analyserna ska ligga på som vilken typ av analyser man vill fokusera på. (Exempel: analysera lokal miljöpåverkan utifrån utsläpp av NOx och partiklar, analysera global miljöpåverkan utifrån emissioner av koldioxid i ett livscykelperspektiv, eller analys av energieffektivitet utifrån vissa systemvillkor.) Val av avgränsning måste motiveras. Är man osäker på vad som egentligen är signifikant att analysera bör försiktighetsprincipen tillämpas. Steg 4: Formulering av omvärldsscenarier Syfte: Omvärldsscenarier underlag för att kunna diskutera alternativa handlingsvägar 13

14 Omvärldsscenarierna ger möjlighet att analysera faktorer som ligger utanför den planerande enhetens kontroll, för att kunna göra en strategisk analys av de handlingsmöjligheter man har. Ett underlag inför scenariearbetet kan bestå av en analys av den aktuella situationen i kommunen och den förväntade utvecklingen, både med avseende på kommunen själv och på energiområdet i stort. Det kan exempelvis gälla tillgång och efterfrågan på olika energislag och deras respektive miljöpåverkan; möjligheter att effektivisera energianvändningen; möjlig teknikutveckling; inspirerande exempel från andra håll osv. Scenarierna som tas fram och som belyser omvärldsutvecklingen ska ha ett långt tidsperspektiv (decennier) och vara strukturellt olika. Steg 5: Formulering av alternativa handlingsvägar Syfte: Att ta fram ett antal alternativa handlingsvägar för kommunen att uppnå energivisionerna. Handlingsmöjligheterna bedöms mot bakgrund av de externa scenarierna som tagits fram i föregående steg. Detta görs för att hitta en kombination av olika åtgärder som ger ett hyggligt resultat i samtliga eller i så många som möjligt av scenarierna, dvs. man strävar efter att finna en robust lösning. Steg 6: Val av handlingsalternativ Syfte: försäkra sig om att alternativen är robusta och förenliga med visionen. Någon typ av prioritering mellan alternativen kan komma att bli nödvändig, så att ett antal robusta alternativ blir resultatet.. Steg 7: Miljöanalys Syfte: Att bedöma alternativens miljöbelastning. Utfallen av de föreslagna alternativen analyseras kopplat till omvärldsscenarierna och de avgränsningar man valde under "Prioritering när det gäller miljöbedömningar" med hjälp av olika miljösystemanalytiska metoder. Exakt vilka verktyg det blir beror på vilka frågor man vill besvara och det i sin tur är till stor del avhängigt på visionen och till viss del på nulägesanalysens metoder1. Många av resultaten i detta steg är kvantitativa, det vill säga uttrycker miljöbelastning med mera i siffror. Steg 8: Värdering Syfte: Att uttrycka miljöbelastning som miljöeffekt/miljökonsekvens samt att jämföra handlingsalterntivens konsekvenser med övriga kommunala mål. 1 Man använder olika verktyg för att svara på frågan vilket alternativ är bäst att välja och vilken miljöpåverkan leder det här alternativet till?. 14

15 I detta steg går man från kvantitativt till kvalitativt. De siffror som var utdata i det föregående steget tolkas till exempel om positiva och negativa effekter på miljön. Man kan även använda sig av checklistor med ett antal hållbarhetsindikatorer som kan ange varje handlingsalternativs förmodade påverkan på ett antal punkter, till exempel energieffektivitet, se tabell 1. Andra metoder kan givetvis också användas, beroende på vilka utdata som kommer från det föregående steget. Tabell 1. Exempel på miljövärdering som kan användas vid värdering av handlingsalternativ. + betyder trolig positiv påverkan, - trolig negativ påverkan, x inte relevant,? osäkert. Handlingsväg Kommunen ska satsa på utbyggd avfallsförbränning Kommunen ska främja industrins transporter Leder handlingsvägen till effektivare energianvändning? bättre luftkvalitet? minskad klimatpåverkan x? + - +? ökad användning av inhemska energikällor? Tabell 2. Exempel på checklista för att stämma av så att handlingsvägarna är förenliga med kommunala, regionala och nationella mål för energiområdet. Obs! Exempel! Delar av handlingsvägarna motsäger/är inte Ja Nej Referens förenliga med det kommunala målet: Kommunens befolkning ska växa x%/år Alla kommunens delar ska leva Alla vårdcentraler och äldreboenden ska ha minst 23 C inomhus Kommunens tillväxtpolitiska mål Kommunal policy X Kommunal policy Y I de fall avstämningen visar att samtliga handlingsvägar är oförenliga med andra kommunala/regionala mål görs försök att modifiera handlingsvägarna. Steg 9: Återkoppling till medborgarpanel Syfte: Presentera de värderingar och val som gjorts och som lett fram till aktuella handlingsvägar. Dessutom kan synpunkter från medborgarpanelen leda till ytterligare modifiering av handlingsvägarna. Steg 10: Utformning av energiplanens implementeringsdel Syfte: Ta fram konkreta mål och handlingsplaner. 15

16 Först i detta steg börjar arbetet med det som kommer att bli huvuddelen i den kommunala energiplanen. Här tas konkreta mål och handlingsplaner, både kortsiktiga och långsiktiga, fram. Om ett miljöledningssystem finns måste energi komma in som en naturlig del i de administrativa rutinerna som följer miljöledningssystemet. Nu utformas även en implementeringsdel där rutiner beskrivs för hur kommunens olika delar ska få in energistrategin i vardagen, till exempel vid myndighetsutövande, planering eller inom miljöarbetet. Möjliga roller som kommunen kan anta i implementeringsarbetet är bl a: föregå med gott exempel, till exempel genom projekt och aktivt deltagande stå till tjänst med en organisation för genomförande av olika projekt vara konsekvent när det gäller miljö och energifrågor inom myndighetsutövande och fysisk planering stå som koordinator för olika offentliga aktiviteter, till exempel genom att länka samman skolan med till exempel lokaltrafik och näringsliv ställa krav på privata aktörer Steg 11: Sammanställning av energiplanen Syfte: Visioner, mål och handlingsplaner sammanställs i en energiplan. Relevanta analysresultat från SMB-processen biläggs planen. Steg 12: Remiss av energiplanen Syfte: Energiplanen offentliggörs för sedvanligt remissförfarande. Steg 13: Beslut om antagande av energiplan Planen presenteras och blir föremål för politiskt beslut i kommunfullmäktige. Steg 14: Uppföljning och utvärdering Syfte: Den antagna energiplanen följs upp för att kontrollera implementeringen och utfallet t ex vad gäller förändringar i miljöpåverkan Utvärdering av hela processen samt utveckling I forskningsprojektet ingår en utvärdering av hela processen och dess resultat genom kontinuerlig dokumentation av de olika momenten i processen, aktörernas agerande och delaktighet, vilka beslut som fattas i olika organ osv. När energiplanen är klar kommer en utvärdering av hela processen att ske, liksom en utvärdering av energiplanens innehåll i syfte att besvara de forskningsfrågorna. I detta ingår även att ange riktlinjer för utveckling av en enklare process. 16

17 5 Lägesrapport Detta avsnitt beskriver projektets utveckling och status i november Hittills har val av kommun samt steg 0 t o m steg 3 i SMB-processen genomförts och steg 4 är pågående. För en utökning av projektet till att omfatta ytterligare en kommun har kontakt tagits med flera kommuner som skulle kunna vara lämpliga. Denna process hämmas dock i viss mån av osäkerheten om fortsatt full finansiering. 5.1 Steg 0 t o m 4 i processen Steg 0 - Start Arbetssättet som det beskrivits ovan har presenterats för kommunstyrelsen i Finspång. Denna har uttryckt sitt stöd för projektet och gett klartecken för genomförandet. En arbetsgrupp som ska leda arbetet med energiplanen har tillsatts. Den består av fyra kommunala tjänstemän med placering vid plankontor, miljökontor och energirådgivning. Dessutom ingår en repr. för det kommunala energibolaget Finspångs Tekniska Verk. Gruppen började sitt arbete våren Valet av medlemmar i den panel som i workshopform arbetar med vision, omvärldsanalys och handlingsalternativ genomfördes i augusti och början av september Medborgare engagerades genom annonsering i ortspressen. Direkt kontakt togs med näringslivet i kommunen för att involvera representanter för industrin. I panelen ingår även tjänstemännen i kommunens arbetsgrupp. Vid varje workshop deltar dessutom några i forskargruppen som experter. Vid workshop 2 (se nedan) fanns även tre externa, inbjudna experter Steg 1 Kartläggning av energisystemet En kartläggning av energisystemet i Finspång har genomförts under hösten 2003 och vintern Kartläggningen innehåller en beskrivning av energitillförsel och energianvändning i samtliga sektorer. En livscykelanalys av energisystemet har dessutom genomförts och därmed har miljöpåverkan från energisystemet belysts. En kartläggning av trender i samhället i Finspång har även utförts. Häri ingår befolkningsutveckling, näringslivsutveckling, mm Steg 2 Visioner Detta steg har genomförts i form av en workshop där den panel av medborgare, tjänstemän och experter som beskrivits ovan deltog. Efter en introduktion till arbetsmetod och arbetsuppgift fick deltagarna ge idéer i en brainstorming som resulterade i ett stort antal tankar som rör Finspång år Framtidstankarna var 17

18 speciellt inriktade på saker som berör energisystemet i vid mening. I slutet av denna workshop gjordes en kategorisering av idéerna för att få en struktur som kunde ligga till grund för en samlad vision. Efter denna workshop har ett erbete gjorts för att forma en framtidsbild av Finspång år 2040 med speciell inriktning på energifrågorna. En preliminär beskrivning har skickats till deltagarna och diskuterades vid följande workshop (se steg 4 nedan) Steg 3 Ev. beslut om vision och prioritering när det gäller miljöbedömningar I detta steg var avsikten att förankra den framtagna visionen i den politiska organisationen, dvs kommunstyrelsen. Ett alternativ som övervägdes i början av projektet och som enligt kommunstyrelsen befanns tillräckligt var att informera kommunstyrelsen om det pågående arbetet vid lämpliga tidpunkter. Denna väg har valts och information om projektet kommer att ges fortlöpande till kommunstyrelsen. Ännu har ingen definitiv prioritering av vilka miljöbedömningar som skall ingå i analysen av framtida handlingsvägar gjorts. Det har bedömts att detta kan göras i ett senare skede av processen. Prioriteringen måste anpassas till de krav på miljöbedömningar som ställs i Miljöbalken, de regionala miljömålen, eventuella lokala miljömål och särskilda önskemål från kommunen, de av Energimyndigheten prioriterade miljömålen, specifika forskningsfrågeställningar kopplade till utvärderingen av det föreslagna ramverket för miljöbedömningar i smb, samt givetvis praktiska begränsningar m a p tid och resurser. Miljöbedömningarna kommer att bestå av både kvantitativa (företrädesvis livscykelanalys) och kvalitativa analyser Steg 4 Omvärldsscenarier En workshop för att ta fram pusselbitar för möjliga framtidsscenarier i Finspångs omvärld har genomförts. Vid introduktionen till denna workshop gavs en analys av hur oljemarknaden skulle kunna utvecklas med tanke på resurstillgångar och internationella konflikter. Denna inledning gavs av en inbjuden expert, ambassadör Ingolf Kiesow från FOI. Övriga experter som inbjudits och som deltog i workshopen var chefsekonom Tord Eng, Energimyndigheten samt professor Reinhold Castensson, Linköpings universitet. Övriga deltagare var medborgare, näringslivsrepresentanter, kommunala tjänstemän och delar av forskargruppen. Ett efterarbete pågår nu med att sammanställa konsekventa och logiskt sammanhängande omvärldsccenarier som sträcker sig år framåt i tiden. 5.2 Följande steg Som läget bedöms nu kommer de följande stegen i processen att genomföras i Finspång som planerat. 18

19 6 Slutkommentar En energiplaneringsprocess starkt präglad av tidigare forskningsresultat som bl a pekar på vikten av strategiska miljöbedömningar har påbörjats i Finspångs kommun. Flera olika grupper av personer är involverade i processen: forskare, kommunala tjänstemän, vanliga medborgare, näringslivsrepresentanter samt olika experter. Så här långt har processen inneburit ett spännande och engagerande arbete med metoder som inte tidigare tillämpats i liknande sammanhang, dvs just för energiplanering i en kommun. Det är för tidigt att nu utvärdera om processen kommer att leda till en energiplan som har större möjligheter att styra mot ett hållbart energisystem än tidigare energiplaner. Det är också för tidigt att säga på vilket sätt processen måste utvecklas och förenklas för att kunna genomföras av en kommun som i större utsträckning måste lita på egna resurser. Att få möjlighet att genomföra en liknande, men inte identisk, process i en annan kommun skulle sannolikt väsentligt öka kunskapen om hur energiplaneringsprocessen kan utvecklas för ännu större tillämpbarhet i olika typer av kommuner. 19

20 7 Publikationer och referenser 7.1 Publikationer relaterade till projektet Urval av relevanta rapporter från tidigare projekt Finnveden, G., Nilsson, M., Johansson, J., Persson, Å., Moberg, Å., Carlsson, T. (2003) Strategic environmental assessment methodologies applications within the energy sector. Environmental Impact Assessment Review, 23, Johansson, J, M. Nilsson and G. Finnveden (2003) Strategisk miljöbedömning inom energisektorn Stockholm, Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier. Stenlund Nilsson, Jenny and Sara Tyskeng (2003). The scope of municipal energy plans in a Swedish region. A review of energy and environmental issues in the plans. Linköping, Linköping University: LiTH-IKP-R-1274 Stenlund Nilsson, J, Tyskeng, S., Mårtensson, A., Eklund, M. (2004) Strategisk miljöbedömning av lokala energisystem. Projekt nr P Slutrapport från ett projekt i programmet Utsläpp och luftkvalitet Presentationer vid konferenser, seminarier etc. Projektet har presenterats vid följande konferenser: Energitinget, 2004 BHM Programkonferens 2004 Bidrag till Energitinget 2005 har inskickats Konferensbidrag (abstract) har accepterats för presentation vid ECEEE Summer study, Juni Planerade publikationer Totalt planeras projektets resultat publiceras i ca fem vetenskapliga artiklar. 7.2 Referenslista Björklund, A., Johansson, J., Nilsson, M., Eldh, P., och Finnveden, G. (2003) Environmental assessment of a waste incineration tax. Case study and evaluation of a framework for strategic environmental ssessment. Fms report 184. Environmental Strategies Research Group, Stockholm, Sweden. 20

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt ett samverkansprojekt mellan SLU och Trafikverket Sammanfattande projektbeskrivning [svenska] Projektet syftar till att kartlägga och utvärdera

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader

Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Martin Erlandsson, IVL Sv Miljöinstitutet, 2003-04-14 Introduktion Projektets originaltitel

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(7) Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning Projektägare: Björn Axén Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Målsättningar och framtidsbilder

Målsättningar och framtidsbilder Målsättningar och framtidsbilder för hållbar utveckling Rapport från en visionsworkshop på Hållbar utveckling A, 11 september 2014 Rapport från visionsworkshop, Hållbar utveckling A, 11 september 2014

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Projekt: Förstudie - Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås, 2010-10-01 till 2013-04-30

Läs mer

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Bertil Grundfelt Nätverket Renare Marks vårmöte Göteborg 28-29 Mars 2012 www.nicole.org 1 Innehåll Historisk återblick Nicole s definition av Hållbar Efterbehandling

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

Strategisk energiplanering. Ett stöd till dig som är ansvarig för den kommunala energiplaneringen

Strategisk energiplanering. Ett stöd till dig som är ansvarig för den kommunala energiplaneringen Strategisk energiplanering Ett stöd till dig som är ansvarig för den kommunala energiplaneringen Kontakt: Tore Carlsson, 010-224 54 96, tore.carlsson@lansstyrelsen.se Susanne Arneborg, 033-35 30 11, susanne.arneborg@boras.se

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Avfallsmängder och materialeffektivitet

Avfallsmängder och materialeffektivitet Avfallsmängder och materialeffektivitet Johan Sundberg, Profu Tomas Ekvall, IVL Svenska Miljöinstitutet Hur har mängden avfall ökat historiskt? Framtidens avfallshantering En heldag om avfall, policy och

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Bilaga Fyra framtider. Metodbeskrivning

Bilaga Fyra framtider. Metodbeskrivning Bilaga Fyra framtider Metodbeskrivning Bilaga Metodbeskrivning Utredningen Energisystemet efter 2020 inleddes med att analysera och ringa in viktiga områden för energisystemets utveckling, vilket resulterade

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

Direktiv för utvärdering av program inom SLU:s fortlöpande miljöanalys

Direktiv för utvärdering av program inom SLU:s fortlöpande miljöanalys 1(7) Dnr SLU ua 2014.5.1-317 Planeringsavdelningen Skapad av Status Fastställt/ Tidpunkt Dnr reviderat av Fomakansliet Fastställt Fomar 2014-02-06 SLU ua 2014.5.1-317 Direktiv för utvärdering av program

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se Vägledning

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Hållbara städer i ett backcastingperspektiv

Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Göran Broman Maskinteknik Blekinge Tekniska Högskola Louise Trygg Energisystem Linköpings universitet Energisystemstudier om fjärrvärme + Backcasting från hållbarhetsprinciper

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu

Läs mer

Biogas Research Center

Biogas Research Center Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla

Läs mer

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?

Läs mer

Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist

Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist :TS 2013-139 1(8) 0.1 2016-06-03 Första version av arbetsdokument Liselott Lindkvist År Benämning Beslutsinstans 2012 Vision 2030 KF 2007 Översiktsplan KF 2013 Fördjupad översiktsplan Nybro stad KF 295,

Läs mer

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017.

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017. HB Akademin för Bibliotek, information, pedagogik och IT Fastställd av akademichef 2015-06-10 Dnr 286-15 1 (8) Lokal handlingsplan för hållbar utveckling på Akademi A3, 2015-16 Högskolan i Borås arbetar

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se 2013-02-28 Dnr NV-12817-11 Trafikverket Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 181 Riktlinje 2014-12-08 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0558 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen 2010-06-08 Uppdrag Bakgrund Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan

Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan Institutionen för Konstruktions och Produktionsteknik Analys av ett lokalt energisystem och dess miljöpåverkan -Nulägesbeskrivning av Finspångs energisystem Ola Eriksson LITH-IKP-Ex--04/2170--SE Linköping

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera

Läs mer

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212 Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Projektdirektiv Vision Mölndal 2022

Projektdirektiv Vision Mölndal 2022 1(10) Kommunledningskontoret HR-avdelningen Kristian Käll Projektdirektiv Vision Mölndal 2022 Inledning Bakgrund Mölndal och Västsverige kommer inom de närmaste 10 åren att befinna sig en aktiv utvecklingsfas.

Läs mer

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Strategi- och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-02-03 SDN 2006-02-16 Dnr 310-023/2006 FÖRSLAG TILL STRATEGI FÖR AGENDA

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för styrdokument

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för styrdokument Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument 2/12 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-01-28, 2 För revidering ansvarar:

Läs mer

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Varför CERE? Miljö- och naturresursekonomi har av både Umeå Universitet och SLU utvalts som strategiska forskningsområden Två separata, men sammanlänkade,

Läs mer

Färdplan klimatneutralt Uppsala

Färdplan klimatneutralt Uppsala Färdplan klimatneutralt Uppsala Referens-scenario National & EU Politik: 1. BAU 2014 2. Om något starkare politik Lokalt Aktörs-scenario: 1. Uppsala klimatprotokoll agerar 2. Om fler lokalt agerar. Uppsala

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Josefina Hinnerson 2015-05-11 PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Planerings- och utvecklingsmodell för vårdmiljöer 1. Inledning Denna projektplan beskriver förstudien som är en del av ett projekt med syfte att utveckla

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Bilaga 5-05-13 Dnr 995-14 1 (5) Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lotta Dalheim Englund/ASC Lokal handlingsplan för hållbar utveckling vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Ansökan till Vinnova PROJEKTUPPGIFTER. Diarienummer. Inskickad. Utlysning

Ansökan till Vinnova PROJEKTUPPGIFTER. Diarienummer. Inskickad. Utlysning Ansökan till Vinnova Diarienummer 2016-03836 Inskickad 2016-08-25 13:42 Utlysning Utmaningsdriven innovation - Steg 2 Samverkansprojekt 2016 (höst) PROJEKTUPPGIFTER Är ansökan en fortsättning på tidigare

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253 Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer för styrdokument Dnr KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler. Rutiner Strategi Taxa

Riktlinjer. Riktlinjer för styrdokument Dnr KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler. Rutiner Strategi Taxa Dnr KS16-216 003 Riktlinjer för styrdokument 2016-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler Riktlinjer Rutiner Strategi Taxa Antagen Giltig från och med Dokumentansvarig 2016-08-01 Kommunchef

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer