December Medlemsblad nr 41. Gränsbygdens Släktforskare. i Dalsland, Bohuslän och 0stfold.

Transkript

1 December 2000 Medlemsblad nr 41. Gränsbygdens Släktforskare i Dalsland, Bohuslän och 0stfold. Det höga vattenståndet i Dalslands kanal har blivit mycket omtalat. Här Upperudsälven vid Långbron, Dals Långed 17 nov Tungt lastade j ärnvägsvagnar står på spåret så att inte järnvägsbron skati åka iväg. Foto MA.

2 Föreningens funktionärer och adresser: Föreningens adress: Gränsbygdens Släktforskare, Box 12, ED. Ordf. Roland Olsson, G. Edsbräckeväg 11,66832 ED, Vice ordf. Tom Birkelund, Granitveien 2, N-1738 BORGENHAUGEN, Sekr. Jan Noren, Topperudsväg. 20, ED, Kassör Evert Svensson, Gillanda 20,66893 ED, Kassör i Norge, Egil Johansen, Gimleveien 62, N-1786 HALDEN, tel, Ledamöter: Rosa Borg, Fressland, Mo, BULLAREN, Bengt Svensson, Storgatan 8, ED, (registerförare), besv.ed@telia.com Gunnar Lindqvist, Ramberg, Rölanda, ED, Rose-Marie Woldberg, Haga, Laxarby, BENGTSFORS, wbg@algonet.se Suppleanter: Kjell-Ingvar Pettersen, Hagastuvei 34, N-1734 HAFSLUNDS0Y , mobil: Eivind Fohlin, Skoleveien 16B, N-2065 Raelingen Valberedning: Bo Rask, Lasse Åberg-Pettersen, Maja Eriksson Redaktion: Monika Åhlund, Taxvikens K vam 23, DALS LÅNGED, tel o fax monika@telia.com Roland Olsson, , Bo Rask , Tom Birkelund Klubbmästare: Ingegerd Strutz, Kronoparksvägen ED, Det svenska postgirot: Gränsbygdens Släktforskare, Det norska postgirot: Gränsbygdens Slektsforskere, Medlemsavgift: loo:-/år Adressen till vår hemsida är: Har Ni synpunkter på sidans utformning och framtida användning så sänd gärna ett mail: biblioteket.gslf@dalsed.se 2

3 Ordföranden har ordet Hösten har kommit och när Du, bästa medlem, nu läser dessa rader, så är vi väl mitt uppe i juletid. Styrelse och flera andra inom "skrået" har undet det gångna året haft en arbetssam tid, vi har ju alldeles nyligen klarat av den stora "Konferens 2000" och alla förberedelserna krävde många sammanträden och mycken planering. Men allt gick i stort som vi hoppats, mycket beroende på deltagarnas fina inställning och positiva uppträdande. De organisations- och planeringsmissar vi inom "ledningsgruppen" åstadkom ber vi härmed om ursäkt för! Under och efter konferensen upptäckte vi saker och ting, som borde ha skötts annorlunda, men vi var ju, som vi tidigare tryckt på, nybörjare som stororganisatörer. Vi har lärt oss för framtiden och har sparat allt väsentligt i en speciell "Konferenspärm", som blir bra att ha till hands om det nu blir någon liknande tillställning om något år. Jag vill här ta tillfället i akt och tacka Er alla, som kom till Ed och gjorde sammankomsten till vad den blev!! Vi har efteråt fått enbart ros. Deltagare uppskattade internetuppkopplingen, det stora utbudet mikrokort från bl.a. Melleruds Arkiv, tillgången på läsapparater och läshjälp, supe, sång och lotteripriser. "Jeg er megettakknemelig og imponert" skriver en norrman, och "My pleasure to be there, gentlemen" skreven norsk/amerikansk/svensk! Flera garvade organisatörer har bara haft gott att säga om det hela. God Jul och Gott Nytt Är till Er alla! Roland 3

4 Föredragshållare på konferensen Ovan till vänster ser vi Gunnel Kvarnström, Ed. Till höger Rigmor Remers Hansen från Norges Krigsbarnforbund och här intill ser vi Roger HalmsTad, svensk - norsk - amerikanen som numera är svens ' medborgare, bosatt i Enköpin o Alla medverkade \Oid -on e rensen. Foto: Roland 01 4

5 Utställare Trollhättebygdens Släktforskare var med. Här Anna-Lisa Berglund. Foto: Roland Olsson Här var det gott om kontakter. Björn Lippold, Skövde (Soldatregister) och Barbro Maijgren, Hallands Släktforskare. Foto: Roland Olsson 5

6 Inne hos DIS-Väst här ovan, möttes man av.stig Rahm, Uddevalla. Nedan ser vi Sture Pettersson från Bohusläns Soldatregister, Uddevalla. Foto: Roland Olsson 6

7 Hos Mellerudsforskarna var det bara glada miner. Ingrid Mathiasson närmast. Nedan ser vi personalen i receptionen, Evert Svensson, Bengt Svensson och Rosa Borg. Foto: Roland Olsson. 7

8 Här ovan var soldatforskare från Västergötland i farten. Nils-Olof Olofsson, Viskafors till vänster. inslaget av norrmän var stort. Monika Åhlund t.h. nedan hjälper en norsk dam medforskning. Foto: Roland Olsson 8

9 Här ovan ser vi att det gick att släktforska i vestibulen också! Men vad i Herrans namn står det här? Maja Eriksson nedan hjälper till att tyda et! svårläst namn. Foto : Roland Olsson. 9

10 Försäljare Till vänster representanter för Västgöta Genealogiska förening, Reino och Birgitta Löfgren från Lekåsa, som hade ett digert bokbord. Nedan ser vi en leende Sven Brask, Amål. Han representerade Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund. och sålde bl.a. Förbundets årsbok, Hembygden, som kommit ut sedan Foto: Roland Olsson 10

11 Lars Örtemarkfrån Dalslands Antikvariat vänder ryggen åt kameran och är i engagerad diskussion med Göte Larsson, Ed. Nedan är det ordföranden Gränsbygdens, Roland Olsson som ser belåten utframför sitt eget bokbord. 11

12 Ett trevligt inslag i allforskning, halmsläjdfrån Laxarby. Foto: R. Olsson. Extraforeställning: "Soldat Modig ", hälsar och tackar. Bo Malmberg, t. v. arkivfäreståndare i Enkäping. Foto: Roland Olsson. 12

13 Om Märta Simonsdotters barnamord och rymning 1711 Protokollet från detta ting i Rabbalshede har ej gått att hitta i Hovrättsarkivet utan bara det från extratinget om rymningen samt Hovrättens handläggning av saken. Dessa avskrifter är något avkortade. Göta Hovrätts dom Anno 1711 d. 24 okt. förehades och resolverades följande kriminalsak från Bohuslän. Närvarande: Hr Presidenten Välb. Nils Lilliecrantz, Hrr. CL. BR. NS. JE. MH. Tingsrätten i Qville här. Ransakning och dom ang. Qvinspersonen Märta Simonsdotter uti platsen Dryp i Qville sno vilken självvilligen bekänt det hon näst!. år då hon på Kråkerud uti Skredsvik sno tjänat, om hösten där haft köttsligt beblandelse med en soldat från Dalsland Lars i Ryr, Ryrs socken, som efter dess kamraters berättelse skall vara gift. Märta hade blivit havande varefter hon näst!. d. 19 juni, som var 2:a stora böndagen, medan dess fader var vid kyrkan och styvmodern med sina barn uti marken med boskapen, skall födelsestunden kommit på henne. Hon hade gått utom stugan och på en liten plan med en gärdesgård vid pass 20 famnar från stugan fött barnet som var levande och fullkomligt med hår och naglar. Med handen lagd på dess mun och näsa hade hon det förkvävt så att det strax dödde. Barnet hade hon sedan burit in i stugan, där ingen varit och därefter bort i en bergkulle i marken och det vid föräldrarnas hemkomst ej uppenbarat förr än 2:a dagen då styvmodern blivit varse efterbörden på det av Märta födda barnet. Styvmodern berättade detta för sin man vilken omsider genom hotande och lockande kommit Märta att bekänna var hon barnet gömt och det hemburit. Därefter hade fadern detta berättat för Kyrkoherden vilken givit Cronobetjänten därom kundskap så att hon blivit gripen. Märta berättade att medan hon var havande, har hon såväl för styvmodern som andra, vilka frågat henne därom nekat sig vara havande och alltså detta hemligen och tyst hållit. Sedan hon först förnam sig vara med barn hade hon 13

14 alltid haft uppsåt och tanke att bringa fostret om livet. Länsman ' Börje Persson, Nm. Jakob i Dofveland och de flera som barnen besiktigat har betygat att de grant kunnat skönja det varit av daga tagit emedan huvudet och ansiktet var blått, eller svartblått, allt ned till axlarna. Men på den övriga delen av kroppen var det likt ett annat barn. Tingsrätten har förut dömt Märta Simonsdotter i anledning av Guds lag l:a Mosebok 9 vers 5, 6 och 2:a Mosebok 22 vers 14. Så och 2:a Cap. Högmålsb. LL samt Kungl. M:s Plakat om Barnamord av år 1684 att halshuggas och på bålet brännas, dock sådant Kungl. Rättens prövande ödmjukligen underställt. Resolutio. Såsom av ransakningen befinnes, det Märta Simonsdotter sedan hon låtit sig med barn råda, hon för ingen uppenbarat utan ständigt nekat både för sin styvmoder och flera vilka därom frågat henne. I enslighet har hon fött barnet som varit levande och det avlivat samt burit till skogs. För den skull prövar Kungl. Rätten skäligt att Tingsrättens dom i detta mål gilla och stadfästa. I följe härav skall för begånget barnamord hon sig själv till välförtjänt straff och androm till skräck och varnagel halshuggas och på bålet brännas. Datum Bogesund d. 24 okt N. Lilliecrantz H. Stiernklo B. Rosensparre Nickolai Silfverskiöld Joh. Ekstedt M. Hedh. Brev har avgått till Hr. Gen. Maj. m.m. Hamilton d. 14 dec Extra ting i Rabbalshede 1712 Anno 1712 d. 26 nov. blev uti Qville här. å Tingstad Gästgivaregård Rabbalshede Ext. Ord. Ting hållet efter Högl. Kungl. Göta Hovrätts brev till Hans Ex. Högvälb. Baron Gen. och Guv. Hr. Carl Gustaf Mörner av d. 11 nov. nästförleden. Hans Ex. brev och nådiga befallning av den 19 okt. till mig undertecknad att anställa däröver en noga rannsakning. Anledningen är vad som varit orsaken att nästförledne år barnamörderskan Märta Simonsdotter som här uti Qville här. blev dömd ifrån livet är sedermera härifrån ofängslad bortförd söder ut i landet, varigenom hon är kommen på flykten. Var härvid tillstädes Cronans Bef.man över Norrvikens Fögderi Välbetr. Jonas Eriksson jämte Qville här. trov. Nämndemän som voro: 14

15 Erik Jonsson i Bottna, Bryngel Persson i Solhem, Jakob Olsson i Dofveland, Hans Olsson i Ytterby, Lars Larsson isolberg. Nu upplästes Hans Ex. Högv. Hr. Gen. och Guv. nådiga brev av d. 11 nov. som berättar huruledes Göta Hovrätts brev ankommit med berättning att ifrån Torpe härads tingsrätt en ransakning och dom inkommen är över Bonden Joen Håkansson i Leekevahl och dess hustru Gunnur Hansdotter. Hos dessa hade Barnamörderskan Märta Simonsdotter uti Dryp som nästförledet år blev här uti häradet ifrån livet dömder kommit på flykten. Hon skall ofängslad vara förd här ifrån bönderna emellan dit. Varför Kungl. Rätten finner nödigt att ransakas bör igenom vilkens förvållande en slik grov missdåderska var kommen att föras landet omkring ofängslad. Högv. Kungl. Rätten begär därför att här uti häradet där berörde missdåderska är dömd och först avförd av mig undertecknad måtte behörigen ransakas och förrättningen forderligast till Hovrätten insändas. För den skull företogs nu Ex. Ord. Ting om samma ärende och framkallades först Skjutsrättaren Torsten Christensson i Qville hos vilken hon suttit fängslad sedan domen över henne avsades. Han tillfrågades av vem hon härifrån fördes, om hon var fängslad eller intet och vem som henne mottog när hon här utur häradet kom? Torsten och 2:ne andra berättade att när berörde barnamörderska nästförledne år här uti Rabbalshede var för mordet ifrån livet dömder fördes hon uti handklovar härifrån till hans hus uti Qville by att bevakas till dess hennes dom skulle från Hovrätten komma och där under vakt fängsligt hölls. Då strax när hon till hans hus kom lät han Torsten slå på hennes bägge ben en stark höftefäster? Var med han slog henne fast i väggen och medan hon där satt fängslad på sådant sätt var dage1ig och ständelig hos henne behörig vakt. Där blev hon sittandes från midsommartiden, då tingsrättens dom avsades, till den tid fienden föll in som var d. 11 aug. Då kom Bef.man Jonas Eriksson d. 12 och reste söderföre undan fienden och vid hans förbiresa befallde han Länsm. Börje Pedersson att berörde barnamörderska skulle föras under säkert förvar söderut till nästa skjutsrättare. Hon skulle sedan föras vidare till Bohus Slott att där förvaras tills hennes dom kommer. Detta efterkom han Torsten p~ Länsm. order när han dagen därefter förnam att fienden kommit närmare. För den skull tog han Torsten med sig 15

16 sina grannar Tolle Hindriksson och Lars Larsson i Qville och förde denna barnamörderska bort till Knudstorp? i Svarteborg sno där Skjutsrättaren Sören bodde: Svarteborg hörer under Häradshövding Petter Kalls juridiktion. Dock likväl före än han henne bortförde lät Länsm. Börje Pedersson henne med ett tough Irepl binda, eftersom de i hastigheten inga handklovar hade, vid bägge armbågarna och bak om ryggen, så att hon inte på en halv alns när nådde med händerna tillsammans. Således bunden fördes hon av dessa 3 karlar till Knutstorp och levererades där som berättat är till Skjutsrättaren Sören. Emedan de ännu dröjde där i Knutstorp, vilket inte var mer än en timmes tid, drog Sören bort med samma synderska, bunden som hon blivit i Qville till nästa omskifte, där om hade de intet vidare att berätta. Repet varmed berörde synderska var bunden tillhörde Länsman Börje Pedersson, detta lovade Sören att återskaffa vilket dock ännu inte skedt. Att detta är sant betygade med dem som berörde kvinnas person härifrån bortförde Länsman Börje Pedersson och Nm. Jakob Olsson i Dofveland på däras ed. Den senare såg när de foro förbi hans gård. Detta är vad härifrån bevittnas kan och finner tingsrätten icke annat än bemälte barnamörderska härifrån väl förvarad och under behörig och säker vakt kommit och ingalunda ofångslad utur detta häradet blivit förd. Vad längre neder Ilängre söder ut i Bohusläni passerat med henne därom haver tingsrätten här uti Qville härad ingen kundskap kunnat inhämta. Actum anno, loco at tempere ut Supra. Gudmundus Nordhbergh (Det blev alltså mycket bråttom med denna förflyttning och någon sorts förpassning eller fraktsedel har inte förekommit utan bara ett muntligt meddelande som upprepades eller förändrades vid varje vaktombyte. Nog skulle det varit intressant att veta hur det hade låtit om de kommit fram till Bohus. Om rymningen skedde på Lekvall i Hjärtum är det inte helt omöjligt att Märta Simonsdotter kunnat få kontakt och hjälp av de Norska Trupperna som var i trakterna av Uddevalla några dagar efter rymningen. ) 20 juli 2000 Nils Hansson 16

17 Hembygdskänsla Visst kan det till synes vara enkelt att med några få ord ange, vad hembygdskänsla är. Tänker jag lite närmare efter vad detta begrepp kan innebära, finner jag snart att det inte är så enkelt. Slår jag i ett lexikon kan det visa sig att hembygdskänsla beskrivs som en "emotionell upplevelse av längre varaktighet". En måhända tillfredsställande vetenskaplig förklaring, men för mig likväl en intetsägande definition. Redan begreppet hembygd har för olika människor olika innebörd. För den ena är det kanske den plats, till vilken hennes tidigaste och positivaste barndomsminnen är knutna. För den andra är det kanske den plats, vid vilken hon som barn eller längre fram i livet känt sig särskilt fäst genom personliga band. För den som framlevt sitt liv på samma plats är begreppets innebörd självklar. De, som ofta t1yttat från plats till plats utan tillfälle att någonstans riktigt slå rot, vet väl rent förståndsmässigt men inte känslomässigt, vad som menas med hembygd. Hembygdskänslan är säkert liksom människan själv en produkt av arv och miljö. Frågan är då om inte miljön och då särskilt uppväxtmiljön spelar den största rollen för hembygdskänslans utveckling. Den, som haft förmånen att växa upp på landet, har utan tvivel härvidlag de bättre miljöbetingelserna. Det ligger en mycket djup sanning i Heidenstams ord: "den, som lyss som liten slarv till skogens dån, får bättre arv än den som vid en gatafods". Den som inte tillbragt sin barndomstid på landsbygden, kan inte senare i livet med samma känsla och inlevelse följa naturens rytm och årstidernas växlande. Den, som inte haft tillfälle att uppleva detta är på sitt sätt fattig, även om han enligt taxeringskalendern är förmögen. Skönhetsvärden kan inte förvärvas med pengar, men de kan med känslans rätt fritt inmutas. De värden jag här talar om är de naturliga, enkla och vackra och som innehåller mer stämningsvärde än en hel konstsalong behängd med modem konst. Detta förbises alltför ofta i detta reklamens tidevarv, då konfektionssjälarna blir allt t1er och personligheterna allt färre.. Trots de bästa yttre förutsättningar kan ingen äkta hembygdskänsla utvecklas, om den personliga resonansen saknas. Det är nödvändigt att i tillvaron kunna se något mer äri rent materiella värden. En viss personlig 17

18 Varje öga ser sin egen syn, varje öra lyssnar till en egen sång. l hembygdskänslan ingår ofta tanken på hembygdens kyrka, även om man inte är religiöst lagd. mognad är också en nödvändighet för hembygdskänslans utveckling. Ungdomen med sin längtan ut mot livets hägrande äventyr har inte ro till den eftertanke, som hembygdskänslan kräver för sin växt. Säkert är det nödvändigt med ett visst avstånd inte bara i tiden utan även i rummet. Måhända blir hembygden kärare, då den icke längre finns inom nära räckhåll och kanske allra kärast då den blivit "detfärlorade paradiset". Lennart Paulsson God Jul Gott Nytt år tillönskas alla läsare av Gräns Posten 18

19 På uppdrag i 5kien och 5kotfoss Telemark.. I Denna historia började med att det kom telefonsamtal från Uddevalla, angående möjligheten att leta fram någon, som i Norge skulle kunna tala något om emigrationen dit. Jag hänvisade åt visst håll, varefter det hela blev tyst - tills man återkom från annat håll och förklarade, att det var en SVENSK kåsör man önskade sig och att denna skulle redogöra för varför, när, var och hur dalslänningar och bohuslänningar drog iväg till Norge. Ja, de var till och med så fräcka, att de direkt siktade in sig på mej, de trodde väl att jag, som ordf. i Gränsbygdens Släktforskare kunde allt inom ämnet...! Det var Föreningen Norden, som låg bakom och de planerade en sammankomst i Skotfoss, nära Skien i Telemarks fylke. Dagen bestämdes till den 2 november kl. 19. Thor 0vrum i Skien, för övrigt en av våra medlemmar i det området och ordförande i lokalföreningen inom Föreningen Norden, var den som sedan skrev och gav vidare information om träffen. Det ordnades fri resa med SandefjordsfåIjan, liksom fritt logi hos den glade och hjälpsamme Thor och hustru Kerstin. Det blev till att "läsa på" och samla in material, som kunde intressera, utan att det fördenskull kunde komma att bli långrandigt eller sövande. Material hämtade jag ur hembygds litteratur och egna noteringar rörande min farfar, morfar och morfars mor, som varit i och vandrat till broderlandet. Min hustru, Stina, hade även sin morfar med i berättelserna, det var Henrik Andreasson från Sanne socken. Han och hans broder hade under många år vistats i SarPsborgs- och Fredrikstadsdistriktet som murare m.m. Min egen morfar var från 1898 till omkring 1906 med om att bygga upp Oslo! Farfar var sågverksarbetare i Tistedalen från 1884 och några år framåt, innan han återvände till Ärtemark och gifte sig 1892 med sin tremännings dotter. Överresan med färjan BOHUS från Strömstad gick bra, trots att det strax innan förekommit inställda turer och tack vare ett sjösjukepiller i förebyggande syfte redan på morgonen! Vid ankomsten till Skien, en timmes bilfärd från Sandefjord, var det till 19

20 att söka upp Thor på hans arbetsplats, Skien Videregående Skole, där han som rektor basar över cirka 700 elever. Vi mottogs å det hjärtligaste, han tog på stående fot ut tre timmars innestående övertidskompensation och körde oss sedan runt i omgivningarna för att vi skulle hinna bese staden innan skymningen föll. Därefter bar det av hem till familjens villa, i nordöstra utkanten av staden, där vi bjöds på en god och lugnande middag, varefter vi fick tillfålle till både tupplur och ombyte inför kvällens strapatser. På väg till möteslokalen hämtades en äldre man upp, så vi fick ytterligare tillfålle att studera det ringlande gatunätet i Skien! Till mötet skulle även intresserade från såväl hembygds- som släktforskarförening komma, förutom alltså medlemmar från Föreningen Norden. När salen fyllts var det inemot 100 personer, som nog alla väntade spänt på vad svensken kunde ha att berätta. Men det hela begynte med några övriga programpunkter, som lottförsäljning och kaffe m.m. Som jag ofta är både intresserad och pratglad över olika ämnen, så tog mitt lilla kåseri en hel timma i anspråk. Jag lyfte fram förhållandena i både Bohuslän och Dalsland för den aktuella tiden. Olika källor har angett, att det främst var lokalpressen, emigrationsagenter, nödåren, kommunikationerna och, för den manliga befolkningen, värnplikten, som främst orsakade den stora utflyttningen från landskapen. Under kvällen var lokalpressen där och det togs bilder på ett antal svenskättlingar tillsammans med "svensken". Efteråt var det flera personer som kom fram och pratade om sina förfåder med rötter i Sverige, de ville ha både råd, hjälp och kontakt med mej. De kommer säkerligen att skriva för att la hjälp och de är alla varmt välkomna, jag skall ge den hjälp som jag förmår och kanske i enskilda fall lämna spörsmålen vidare till andra personer i andra regioner De svenskättade var: Morten Barlaug (Svahn), Gerd Barlaug (Svahn), Sonja L0berg (Ekman), Sissel Aadna (Johansson), Alice SandelI Hansen, Amb0rg Sandell Henriksen, Liv Marie Pettersen (Hemmingsson), Jan Hedlund, Kari Pedersen (Hedlund) och Jorunn Knutsen (Johansson). Alla dessa kom med på fårgbilden i tidningen VARDEN den 3/11... Bland de programpunkter som förekom under kvällen, var "ett spel" med gammal svensk musik på band, som beledsagades av upplästa kommentarer från ett manuskript. 20

21

22 Det låg flera personer bak denna trevliga föreställning och jag fick ett halvt löfte från en av damerna om att vi i Gränsbygdens skall ra en utskrift av texten och förhoppningsvis rar vi då också även kopia av ljudbandet. Det hela torde vara något som vi i framtiden kan framföra vid något av våra möten. Slutligen kan jag rapportera, att hemresan gick fint. Vindhastigheten var på torsdagen cirka 6-10 sekundmeter, sjögången acceptabel, utsikten strålande och maten god. Roland Olsson Familien Carlsson fra Tanum utkast til en slektsbok Dette er mermest et utkast til en slektsbok for etterkommere etter Carl Gustav Petterson og Anna Olsdatter fra Tanum i Sverige. Den bygger på et utkast skrevet til en slektsreise Telemark til Tanum i F or noen av familiegrenene har vi ratt nye opplysninger til slektsstevnet i Heddal 21. april 1996, andre har av ulike grunner ikke svart. Det bet yr at oversikten blir noe haltende, men dersom de som leser dette har opplysninger, kan de skrive til undertegnede. Da kan jeg i alle fall ajourfere opplysningene på en diskett - til bruk ved eventuelle senere samlinger. Skriftet er blitt til i en meget trave l periode; jeg ber derfor om unnskyldning for de mange feil dere sikkert vii finne. Men en slik oversikt er i alle fall bedre enn ingen for slektsinteresserte. Vennlig hilsen Thor0vrum Frogner ring 86 N-3715 Skien Etterkommere aven bohuslänslekt som slo seg ned i Telemark ca 1870 Hvorfor vet jeg ikke, men i min fars slekt synes det å ha vcert sterre 22

23 interesse for retterottene som går tilbake til Tanum, enn for andre deler av slekten. De gamle var seg i alle fall sitt svenske opp hav bevisst, og de var stolte av det. Mange har undret seg over hvorfor de dro til Norge - ogjeg har hort flere forklaringer i min barndom. Nå vet vi at det var en masseutvandring fra Vest-Sverige sist i forrige århundre og at emnet er blitt gjenstand for vitenskapelig forskning. For de fleste av oss er dette ikke snakk om vitenskap, men om rotter vi foler vi har i nabo landet. Vi som har besokt traktene våre forfedre bodde i, vet at de kom fra et vakkert landskap ut mot vestkysten av Sverige. Takket vrere god hjelp fra svenske forbindelser, isrer Gunvor Aune i Goteborg, Ingemar Lantz i Sannes, Tanum og Rosa Borg i Bullaren, Tanum, vet vi nå en god del om våre forfedre. Om solide bondeslekter fra Tanum, om mollere og klokkere i Fässberg ved Goteborg og om innslag av mer kunstnerblod gjennom en "pappermakare och konstgesell". Vi har bare maktet å folge etterslekten til 3 av de familiene som kom til Heddal. Olav Carlsen på Notodden har samlet opplysninger om etterkommerne til Johan Paul Carlsen, fam. Sagafoss, Notodden, har gjort det samme for etterkommerne til Johan Adolf Carl sen - og Leif Jorgensen, Skien og Arne Aspheim, Melum for slekten etter Olle Carlsson (Oluf Carlsen). Vi som har arbeidet med dette, fant snart ut at vi hadde gitt oss ut på en kjempejobb. Skulle det bli perfekt, ville vi neppe vrere i stand til å fullfore det. På denne bakgrunnen fant vi å måtte slå av på kravene - for at familiene i alle fall skulle få et grunnlag å arbeide videre på. De som har rettelser, tilfoyelser - eller helt nye opplysninger å komme med, bes sende dem till undertegnede. Srerlig er jeg interessert i opplysninger om slektens forste tid i Norge - og i kopier av gamle brev. Dere vii snart se at oversikten er utarbeidet etter 3 ulike systemer. Utgangspunktet er de familiene som kom til Norge ca I tabellform folger vi deres forfedre i Sverige. I neste avdeling folger vi etterslekten til tre av disse familiene. Til slutt finner dere en håndskrevet oversikt over de to nrermeste generasjonene etter Johannes Johansson Häll og Cecilia Andersdtr. Den angir slektskapsforholdet til nålevende personer i Sverige. 23

24 Ifolge opplysninger fra Gunvor Aune bodde familien den siste tiden i Sverige på plassen Trulsemyren under Håkeby. I mai 1868 dro disse til Hitterdal i Norge: inh. torp. Carl G. Pettersson, s. Johan Pål, s. Olle og d. Amanda. Det synes som om de har va:rt tilbake en tur sommeren etter. Mot slutten av mai 1870 dro resten av familien i Trulsemyren til "Hitterdal": Johan Adolf med hustru Agneta Hansdatter og smådotrene Mathilda Josefina og Augusta Bernhardina. En oversikt over barna til Carl Gustav Petterson og Anna Olsdotter Carl Gustav Pettersson, f. 20/ istromstad, d på Lillemoen, g.m. Anna Olsdotter, f , Halvorsrod, dode i Sverige for familien flyttet til Norge. Iflg. "husforhersl. i Tanum bodde familien fram til 1860 på torpet BruksbackenlTorbal. I 1860 flyttet hele familien til Knam. Her ble de i 6 år til de i 1866 flyttet til torpet Trulsemyren under Håkeby. I 1870 utvandret hele familien til Heddal, Norge. Johan Adolf, f l836 g.m. Agneta Hansdtr. f. 17.1O.l836, d Han bodde som ung 4 år på Hvittenvall ( ). I 1864 ser vi at han reiste fra Torbal. Stor etterslekt; bor isa:r i Heddal I Notodden. Se foran. Olle, f l839, d. i 1903 i Norge g.m. Josephine Johannesdtr f , Knam, Sverige, d. i Han bodde som ung på Mjolkerod. I Norge var han gårdbruker flere steder, bl.a. i Heddal, Sandsva:r, Bo og Melum. Amanda, f Hun bodde som ung istromstad, g.m. Pytte på Kongsberg Flere barn: Gustav, Anna og Hulda. Etterslekt bl.a. på Kongsberg. Johanna Stina, f l847, d

25 Etterkommere etter Johan Paul Carlsen, f , Torbal/Brobacken i Tanum, Sverige, d0d i Heddal Landhandler, Heddal G.m. Tone Gunleksdr, Lillemoen, Villand, f , d A. Hans Gustav f. 12.l0.1884, d B. Anna f. 29.0l.1891, d l971 C. Carl f , d D. Johan f , d Etterkommere etter A. Hans Gustav Borgny, f g.m. Marius 0verland, 2 barn: Ragnhild f. 1945, Ole Bj0rn f. 1953, g.m. Hilde Persen, 2 barn: Jan Erik f. 1977, Geir f Johanne f. 1924, g.m. Ole Paulsen, l barn: Odd Ivar, f Randi f. 193 l Anne f. 1O.09.l895, d l980, g.m. Marius Tomte Halvor f l897, d l966 Johannes f , d , g.m. Anna Roland Ingebj0rg f Margit f g.m. Ole Aasdalen Jon f , g.m. Emma Kasin, 2 barn: Thor f

26 Ove, f. 1951, g.m. Anne Nykås, 3 barn: Rita f. 1974, Eva f. 1976, Nina f B. Augusta Bernhardina f , g.m. Jon Sagafoss, 2 barn: Anna f , d , g.m. Anton Engebretsen, 3 barn: Judith, f. 1922, g.m. Holene, 1 barn: Torfinn Johan f , d , g.m. Margit Nikolaisen, 1 barn: Vigdis, f. 1917, g.m.alfmadsen, 1 barn: Kirsten Hans Wilhelm, f , d , g.m. Louise Simonsen, l barn: Mary f. 1922, d. 1968, g.m. Olav Slåtta, 3 barn: Amt Helge, f. 1945, g.m. Ruth, barn: Lillian f Ole Bjern f. 1946, g.m. Anne, 3 barn. Tore f. 1948, g.m. Solbjerg C. Carl Carl sen D. Anna Carlsen, g.m. (brevvekslet med fam. på Notodden noen år etter 1945) Wilhelm Quiel, 3 barn: Helen Adolf og en senn til E. Hans Magnus Carlsen, f , d , g.m. Anne Haugen, f , d , 5 barn: Anna f , d Margit f , g.m. Trygve Harry Valeur Erichsen f , d , 2 barn: (f. Kragem, d. Odda) Gerd Erichsen f l925, Notodden, g.m. 26

27 Bjarne Hystad, f , bor på Stord, 3 barn: Trygve Hystad f l951 på Stord, bor på Odda, g.m. Solveig RivedaI, f. 09.ll.1953, d , 2 ~arn: Eirik Hystad f Grete Hystad, f Jan Erik Hystad f , g.m. Ragnhild Vikane, f , bor på Stord, 3 barn: Cathrine Hystad f Thomas Hystad f Andreas Hystad f Bjarne Hystad f bor på Kongsberg, g.m. Anne Dahl, f l965, 2 barn: Anita Hystad f Berit Hystad f. 2l.0l.1994 Reidun Erichsen f l92'7, Fredrikstad, bor på Odda, g.m. 0yulv Schaathun f , Odda, 2 barn: Anne-Marie Schaathun, f , hor på Odda, g.m. Geir Nerheim Andersen, f , 2 barn: 0rjan S. Andersen, f Kjersti S. Andersen, f Hans-Ole Schaathun, f , bor på Odda, l barn: Lars Tjernand Odland, f. 23.l Else Erichsen, f l931, Odda, g.m. Einar Odland, f ,3 barn: Grete Odland f , bor i Hafsfjord, l barn: Mari Odland, f Marit Odland f , bor i Sagvåg, g.m. Ola Linga, f , 2 barn: 27

28 Berit Linga, f Anne Linga, f Jan Einar Odland f , bor i Odda, g.m. Merete Jonseth, f ,2 barn: Katrine Odland, f Stine Odland f Anlaug f , d. 1975, g.m. Gunnar Na:ss f. 1901, d. 1985, l barn: Anne-Live Na:ss, f. 1934, g.m. Johs S. Synnes f. 1933, 3 barn: Gunnar Synnes f. 1959, g.m. Bente Jacobsen, f. 1958, 3 barn: Ingvild Synnes f Ragnhild Synnes f Kristin Synnes f Marit Synnes f. 1963, g.m. Ole Lindseth f Hilde Synnes f. 1966, g.m. Per-Erik Dmnen, f. 1966, l barn: Erlend Dmnen f Johan Adolf f , bodde i Arendal, g.m. Gunda Irgemo f , Lunde i Telemark, 2 barn: Bj0rg-Irene Carlsen f , Haugsjåsund, g.m. Peter Felle, 2 barn: Sigrun f Anne-Gunn f Hans Carlsen, f , Haugsjåsund, g.m. Signe Hermansen f , Trom0Y, 2 barn: Rune Carlsen f