Kongahälla- en aktiv stadsdel i Kungälv

Transkript

1 Projektbeskrivning Kongahälla- en aktiv stadsdel i Kungälv Sammanfattning Kongahälla är en ny stadsdel i centrala Kungälv 2 mil norr om Göteborg där 900 bostäder och verksamheter utvecklas i tre utbyggnadsetapper från 2010 fram till Målet är att Kongahälla ska bli en aktiv stadsdel i Kungälv ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Miljömässigt handlar det om att skapa en aktiv stadsdel som sett över året producerar mer el än vad som förbrukas. Installation av varmvattendrivna tvätt- och diskmaskiner, energieffektiva fönster och mätare i varje bostad där man ser sin egen energianvändning är exempel på hur energiförbrukningen ska hållas på en låg nivå. Övriga komponenter i linje med hållbar utveckling är till exempel en genomtänkt dagvatten- och avfallshantering samt möjlighet för de boende att ha tillgång till cykelservice och bilpool. Ur ett socialt perspektiv innebär målet att Kongahälla knyter samman platser och människor i stadskärnan för att skapa en stimulerande och trygg miljö för gamla och nya Kungälvsbor och Kungälvsbesökare. Det ekonomiska målet är att hitta lösningar och affärsmodeller för att uppnå detta. Det är också att skapa ett handelsområde som är levande en större del av dygnet och där omtanken om människan och omgivningen har en central roll för att skapa ett aktivt liv i staden. Projektet initieras av Kungälvs kommun och Kungälv Energi i samarbete med Riksbyggen, Förbo, Kungälvsbostäder och KF Fastigheter och kommer att utföras i samverkan med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. I första utbyggnadsetappen är utgångspunkten att bygga lågenergihus med en maxgräns på specifik energianvändning 1 av 66 kwh/kvm, år. Beroende på de sökta åtgärdernas genomförande beräknas energianvändningen kunna minskas till ca två tredjedelar. Dessutom är ambitionen att minska användningen av hushållselen (vilket inte ingår i definitionen av specifik energianvändning) 17,6 miljoner kronor i investeringsstöd söks för att: Ta ett helhetsgrepp på energianvändningen i den handelsanläggning, 262 lägenheter, förskola och verksamhetslokaler som uppförs i Konghälla (totalt fyra kvarter) med fokus på el-snåla åtgärder från installationer i projektering till brukarbeteende i användarskedet. Utveckla en produktion av förnybar el Kvalitetssäkring och uppföljning Syftet med vår ansökan om statligt investeringsstöd är att möjliggöra en användning av bästa möjliga teknik och uppnå en låg energianvändning i byggnaderna som uppförs med fokus på elanvändning samt att möjliggöra en förnybar elproduktion. Kongahälla har därmed möjlighet att bli ett demonstrationsprojekt i form av en stadsdel som levererar mer el än vad som förbrukas. Även om Sveriges el-mix har låga koldioxidutsläpp så består den till hälften av icke förnybar energi från kärnkraft. Alla bränslen för produktion av värme, varmvatten och el elen kommer att vara 100 % förnybar i Kongahälla och energin delvis att vara lokalt producerad. 1 Enligt Boverkets Byggregler; byggnadens energianvändning vid normalt brukande fördelat på Atemp uttryckt i kwh/m2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. 1

2 Resultatet kommer bland annat att tillvaratas och spridas vidare inom arenan för hållbar stadsutveckling Mistra Urban Futures i Göteborg. Övergripande mål för stadsdelen som helhet Övergripande mål för utvecklingen av Kongahälla är beskrivet av Kungälvs kommun i ett dokument speciellt för Kongahälla enligt följande: En ny stadsdel ska länka samman östra och västra sidan av motorvägen och göra hela stadskärnan till en mer attraktiv plats där förutsättningarna för ett tryggt vardagsliv skapas Stadsdelen ska bidra till ett gott boende och vara en vital ekonomisk handelsplats som kompletterar Västra Tullen Med hjälp av utvecklingen av Kongahälla skapas mervärden i hela Kungälvs kommun och kommunen deltar aktivt på den regionala arenan för befolkningstillväxten Kongahälla kommer att kännetecknas av följande kärnvärden: Det enkla stadslivet, i Kongahälla som en del av Kungälv, tät och levande, har goda kommunikationer, innehåller handel, service och boende samt erbjuder kultur och rekreation. Det naturliga mötet. Det framgår av de många mötesplatserna för kontakt mellan olika människor i alla åldrar. Den varierande vardagen. Vardagen består av upptäckter, komplexitet, aktiviteter, rörelse och evenemang och som stimulerar våra sinnen. Det rena samvetet. Lösningar för förnybar energi, bilpooler, en grön och levande stadsmiljö med hållbara system för den enskilda ett leva i kretslopp och resurshushållande. Mål för projektperioden med bakomliggande resonemang Miljömål Kongahälla ska sett över året producera mer el än vad som förbrukas. För att ta reda på vad som krävs för att ta ytterligare steg från lågenergihus till aktiva hus har Kungälvs kommun initierat projektet Från lågenergihus till aktivhus- nästa generations energieffektiva byggnader. I projektet gav kommunen SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i uppdrag att i en förstudie 2 visa vilka förutsättningar inom byggnadsteknik, energisystem och planeringsprocessen som krävs för att bli en aktiv stadsdel. Förstudien medfinansierades av EU-projektet Build with CaRe som Västra Götalandsregionen driver. En av förutsättningarna för förstudien var att endast förnybar energi skulle användas. I studien betraktas hela byggnadernas användning, inklusive hushållsel. Beräkningarna genomfördes dock både med och utan hushållsel. Systemgränsen för arbetet var inte låst vid BBR:s (Boverkets Byggregler) definition alltså energi inom byggnaden, utan systemgränsen för studien var hela stadsdelen. Förstudien visar olika scenarier för hur man kan uppnå en stadsdel/ ett flerbostadshuskvarter som sett över året levererar mer el än vad som används. Det har gjorts beräkningar på kvartersnivå för att se vad som krävs för att bilda ett plusenergikvarter med 2 Att gå från lågenergihus till aktivhus- hur skapar vi nästa generations energieffektiva byggnader i stadsdelen Kongahälla? Ett projekt initierat och finansierat av EU-projektet Build with CaRe, samt Kungälvs kommun och Västra Götalandsregionen. Monica Axell, Eva Sikander, Svein Ruud, Eva-Lotta Kurkinen, Peter Kovacs, Oskar Räftegård, Fredrik Ståhl. SP Rapport 2010:32 2

3 flerbostadshus. Den innehåller dels en kartläggning av tekniker för att nå en låg energianvändning, tekniker för att producera energi samt livscykelkostnadsanalyser (LCC) för olika val av energisystemlösningar. Dessutom finns en beskrivning av hur ett integrerat energisystem för köpcentra och bostäder ska se ut för att möjliggöra överföring av värme från handelsanläggningen till bostäderna. Förstudiens viktigaste slutsatser: Studien visar att hela stadsdelen eventuellt kan nå ett nära nollenergi mål inklusive all energianvändning (el och värme). Denna slutsats bygger på antagandet av om bästa möjliga teknik används genomgående i hela stadsdelen och med vetskap om att beräkningarna för köpcentret genomförts på ett mycket förenklat sätt. I förstudien föreslås att alternativet säsongslager för att lagra värme bör utredas ordentligt om målet är ett nära noll mål och omfatta stadsdelens totala energianvändning. Tekniken finns idag för att uppföra mycket energieffektiva byggnader och även den kvalitetssäkring som behövs för att nå energimålen och en god innemiljö börjar bli alltmer tillämpad och känd. Tekniskt sett finns det idag flera olika scenarier för att bygga bostadskvarter och stadsdelar som genererar mer energi än de förbrukar. Det måste dock vara en systemtekniskt och ekonomiskt bra lösning för att undvika suboptimeringar. Att exempelvis betrakta bostadskvarteren som en systemgräns och inte inkludera det närliggande köpcentret skulle kunna leda till en suboptimering, likaså att bortse från billig fjärrvärme som redan finns i området. Förstudiens slutsatser om vad som är viktiga aspekter för att nå noll/plusenergi stadsdel: Hinder för att importera/exportera energi undanröjs Nya förutsättningar skapas för att påverka byggnadernas form och placering som kan vara avgörande för både energibehovet och möjligheten att producera energi lokalt med till exempel sol Kunskap och engagemang i alla led från stadsplanering till brukarskedet En kvalitetssäkrad byggprocess för att nå energimålen Att bästa möjliga teknik väljs genomgående Vi har valt att utifrån förstudiens slutsatser ta ett helhetsgrepp på energianvändningen i området men särskilt fokusera på elanvändningen. Det finns flera anledningar till detta och de tre viktigaste är: Projektets tydliga fokus på att minska primärenergianvändningen då elen ses som en del av det nordeuropeiska elsystemet och därmed till större delen producerad av ineffektiva gas- eller kolkraftverk. Hushållselen är en stor del av den totala energianvändningen i lågenergihus. Eftersom projektet har tydligt fokus på livsstil och beteende hos dem som vistas och bor i stadsdelen så ligger ett särskilt fokus på hushållselen. Fjärrvärmen i Kungälvs kommun produceras av biobränsle, bio-olja och solenergi, det vill säga 100 % förnybara bränslen och fjärrvärmen betraktas följande som klimatneutral. Fjärrvärmenätet i Kungälv är sedan ett år tillbaka ihopkopplat med Göteborgs fjärrvärmenät vilket innebär att Kungälv tar emot spillvärme från Göteborg sommartid. Billig fjärrvärme, i stort sett utan koldioxidutsläpp, finns därför redan i området året runt. För att undvika suboptimering ingår därför ej värmen i plusbegreppet. 3

4 Ett antal förutsättningar och avgränsningar för projektet Kongahälla - en aktiv stadsdel i Kungälv: Systemgränsen är inte låst vid BBR:s definition inom byggnaden utan inbegriper hela stadsdelen för beräkning av energianvändning. När det gäller energiproduktion är systemgränsen ännu vidare. I energimålet ingår el, det vill säga hushållsel och fastighetsel men inte värme. Målet om att bli en aktiv stadsdel är definierat som en stadsdel som sett över året producerar mer el än vad som används. I beräkningarna av åtgärdernas klimateffekter utgår vi i projektet från att elen genereras på marginalen vilket leder till utsläpp på 1000 g CO 2 /kwh 3. Inga befintliga byggnader ingår i betraktelsen av Kongahälla som en plus-stadsdel. Målet gäller för hela stadsdelen när den är fullt utbyggd d.v.s. även kvarter som uppförs efter De kvarter som ingår för åtgärder i ansökan är kvarter 5, 9, 10 och 15 (innefattar bostäder, lokaler samt en handelsanläggning) I projektet tas ingen hänsyn till energiförsörjning av transportmedel. Enbart energianvändning i driftskedet beaktas i beräkning av stadsdelens totala energianvändning vilket innebär att energiåtgång för tillverkning av material och byggnad utesluts. Enbart energi producerad av förnybara energikällor ska användas i driften av färdiga byggnader Socialt mål Ett aktivt stadsliv. Förutom de högt ställda energimålen, är målet ett aktivt stadsliv där vardagen består av variation, mötesplatser, aktiviteter, rörelse och evenemang och som stimulerar sinnena och skapar en stimulerande och trygg boendemiljö. Den nya delen av Kungälv gör hela stadskärnan till en mer attraktiv plats där förutsättningarna för ett tryggt vardagsliv skapas. Målet om ett aktivt stadsliv bottnar i Kungälvs folkhälsoarbete som syftar till att skapa en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och därmed ett bättre samhälle. Kungälvs kommun har valt att arbeta utifrån stödjande miljöer och stärka människors egenmakt empowerment. De lokala folkhälsomålen i kommunen är: Främja goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor Skadesäkra miljöer Ökad hälsa i ett genusperspektiv De lokala folkhälsomålen följs upp varje år i välfärdsbokslutet genom indikatorer. Indikatorerna är bl.a. arbetslöshet, barnfattigdom, utbildning och inkomst som följs upp på kommundelsnivå. Dessa visar på flera utmaningar för kommunens folkhälsoarbete, bland annat tydliga skillnader i välstånd i olika kommundelar. Kungälvs tätort har högst arbetslöshet och bland kvinnor är ohälsotalen högst. Kungälv hamnar lågt i integrationsrankningen av Sveriges kommuner. I utvecklingen av Kongahälla har dessa utmaningar särskilt tagits i beaktande i utformningen av de offentliga miljöerna. Trygga, upplevelserika och lekfulla utemiljöer ökar förutsättningarna för att människor ska kunna röra på sig, synas och bli sedda i de offentliga miljöerna. Intill Kongahälla, som ligger i Kungälvs norra delar, avgränsat av Marstrandsvägen i norr och Kongahällagatan i söder skiljer idag E6:an i väster förbindelsen med Komarken som är 3 Statens Energimyndighet, Koldioxidvärdering av energianvändning - Vad kan du göra för klimatet, (2008) 4

5 kommunens största bostadsområde. Här möts olika boendeformer, generationer och folk med olika bakgrund. I utvecklingen av Kongahälla ingår att knyta samman den nya stadsdelen med resten av staden såväl fysiskt som mentalt och att skapa mötesplaster. I Kongahälla planeras en särskild aktivitetspark där det finns möjlighet att utöva olika utomhusaktiviteter till exempel boule. Ett stenkast bort ligger simhallen Oasen och isbanan Skarpe Nord. De öst-västliga gatorna i stadsdelen kallas strövgator, även kallade lekgator. Här ska finnas utrymme för lek och rörelse i gatumiljön genom etablering av pingisbord, basketkorgar etc. Drygt en fjärdedel av den samlade butiksytan i handelsanläggningen som KF Fastigheter bygger blir en Coop-butik, där färskvaror, ekologiska och närproducerade produkter samt delikatesser och butikslagad färdigmat får en framträdande roll. Samhällsbyggnadssektorn i Kungälvs kommun har fått medel från Länsstyrelsen och Boverket till metodutvecklande och fysiska åtgärder för att jämställdhetsintegrera hela sin verksamhet och arbetar för tillfället i ett pågående projekt kallat Jämt och Ständigt. I arbetet har det framkommit nyckelfaktorer som anses viktiga för ett jämställt Kungälv. Några av dessa är att minska biltrafik i förmån för kollektivtrafik och cykel, binda samman staden och att ta vara på vattnets möjligheter. Ekonomiskt mål Endast en mindre andel av nybyggnationen består idag av energisnåla byggnader och när det gäller energilevererande byggnader har endast ett fåtal projekt genomförts. Detta trots att byggnader oftast har en livslängd på mer än 50 år. Dessutom förväntas energipriserna stiga under byggnadens livstid, vilket borde öka intresset för dessa projekt. Anledningen till att så få energisnåla hus byggs är delvis legala men det finns även ekonomiska barriärer. Lagar och bidragssystem påverkar teknikval och kan ibland vara helt avgörande för ekonomin i en investering, exempelvis är installation av solceller svårt att genomföra utan nuvarande investeringsstöd. Att LCC- beräkningar inte alltid genomförs kan också ha en påverkan. Tanken är att det samlade handelsutbudet i kommunen blir mer attraktivt i och med att en ny handelsanläggning byggs i Kongahälla. KF Fastigheter ska samverka med centrumhandeln i Kungälv och vidareutveckla den småskaliga handeln och traditionella shoppingen. Stor vikt har lagts vid en hållbar utveckling. Dels förstås genom att handelsplatsen samspelar med omgivningen, både estetiskt, funktionell och socialt, och att den kan utvecklas och förändras i takt med samhällets utveckling. Men också genom att satsa på miljöriktiga lösningar. Energianvändningen ska först och främst komma från förnybara källor. Det handlar också om att sträva efter en så låg energiförbrukning som möjligt redan från start i projektet. Planerna för Kongahälla tänjer på de traditionella gränserna för hur man skapar en handelsplats. Kongahälla ska vara ett levande centrum under en stor del av dygnet. Tanken om ett aktivt liv har gått som en röd tråd i utvecklingsarbetet. Här ska finnas något för alla, såväl gammal som unga. Tanken är att skapa något som Kungälvsborna kan vara stolta över. Hur vi ska nå målen för projektet För att nå målet att stadsdelen Kongahälla ska använda mindre el än vad som produceras är första steget att se till att energianvändningen inom området blir så liten som möjligt. Förstudien Att gå från lågenergihus till aktivhus - hur skapar vi nästa generations energieffektiva byggnader i stadsdelen Konghälla 4 innehåller en kartläggning av olika 4 Att gå från lågenergihus till aktivhus- hur skapar vi nästa generations energieffektiva byggnader i stadsdelen Kongahälla? Ett projekt initierat och finansierat av EU-projektet Build with CaRe, samt Kungälvs kommun och 5

6 tekniker och viktiga aspekter för att minimera en byggnads energianvändning och används som underlag för projektet. En avgörande faktor för energianvändningen är brukandet och beteendet hos brukare. Följande åtgärder har valts ut för att tillämpas i den första utbyggnadsetappen: Elbesparing Installation av LED-belysning Installation av fjärrvärmedrivna vitvaror Visualisering av energiförbrukning samt information Eleffektiv ventilation Värme och varmvattenbesparing Energieffektivare fönster Välisolerat och lufttätt byggnadsskal (utbildning) Värmeåtervinning av duschvattnet Värmeåtervinning med FTX-aggregat Visualisering av energiförbrukning samt information Produktion av förnybar el Solceller Övriga åtgärder För att nå målet att stadsdelen fullt utbyggd ska nå en måluppfyllelse planeras följande åtgärder att utföras parallellt med projektperioden: Planprocessen Kungälvs kommun jobbar vidare med kravformulering för kommande utbyggnadsetapper. Samverkan sker med andra kommuner som skrivit under överenskommelsen Fler Energieffektiva byggnader en del av processen Smart Energi som Västra Götalandsregionen driver. Syftet är att utbyta erfarenheter och utveckla metoder för hur kommuner kan driva på utvecklingen för ett energieffektivt och hållbart byggande. Forskningssamverkan Kungälvs kommun har under våren medverkat i att definiera ett projekt med arbetsnamnet Energieffektiv bebyggelse- Samverkansformer, planeringsprocesser, tekniska system och brukarinvolvering som gör det möjligt. Ansökan om forskningsmedel har genom Mistra urban Futures sökts till Formas i utlysningen om samordnad stadsutveckling och Energimyndighetens utlysning inom Uthållig kommun. Besked om ansökningarna väntas under augusti med eventuell projektstart tidigast oktober 2010 med en projektperiod på tre år med avslut Det övergripande syftet med projektet är att öka förståelsen och kunskapen om hur en kommun kan gå från högt ställda ambitioner till att i praktiken faktiskt åstadkomma en mer energieffektiv bebyggelse. Projektet sker i samverkan med kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Kungälvs kommun deltar med Kongahälla som fallstudie eftersom området planeras som en energilevererande stadsdel. Det initierade projektet ger en möjlighet Västra Götalandsregionen. Monica Axell, Eva Sikander, Svein Ruud, Eva-Lotta Kurkinen, Peter Kovacs, Oskar Räftegård, Fredrik Ståhl. SP Rapport 2010:32 6

7 till uppföljning och analys av de ställningstaganden som har gjorts och ska göras i Kongahälla samt ökar förutsättningar till erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Åtgärder i investeringsprojektet 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Mål för projektperioden Miljömässiga mål Kongahällas miljöprogram är en gemensam avsiktsförklaring med mål och riktlinjer som är utformade inom fem områden; energi, mobilitet, avfall, grönytor och vatten samt material och byggande. Miljöprogrammet ses som en minsta nivå på miljöarbetet. Varje enskild aktör har i sitt arbete utrymme att höja sina ambitioner inom miljö- och energiområdet. Denna ansökan är en del i att med miljöprogrammet som grund ta steget längre i miljöarbetet och förstärka helhetssynen på områdets hållbarhet med en stark energi- och miljöprofil. Nedan följer miljömål och åtgärder för stadsdelen som är beskrivna i Miljöprogrammet för Kongahälla: Energi Effektiv användning av primärenergi 100 % förnybar energi I Kongahälla eftersträvas en låg energianvändning och en god boendekomfort. Teknik- och informationslösningar ska underlätta för ett energieffektivt beteende hos boende och besökare. Avsikten är en användning av 100 % förnybar energi. Fjärrvärme som är producerad av enbart förnybara bränslen ska levereras av Kungälv Energi och utnyttjas än mer energieffektivt efter sammankopplingen med Göteborgs fjärrvärmeproduktion. Individuell mätning av varmvatten och el ska ske. Grönytor och dagvatten Målen inom området grönytor och vatten är: En grön och levande stadsdel Dagvattnet ska ledas tillbaka till det naturliga kretsloppet utan en negativ miljöpåverkan. I Kongahälla ska gröna ytor och vatten bli en naturlig del av staden för att skapa en god hälsa hos både människor och miljö. 30 % av bostadshusens tak ska bestå av gröna tak och de fasader som är vända mot parken ska vara grönbeklädda. En ekologisk hantering av dagvatten ska skapas med synliggörande avrinning mot damm och parkstråk i området (läs mer under punkt 6) Avfallshantering för verksamheter och bostäder Målet för avfallshanteringen i området är: En ökad källsortering och minskade mängder restavfall. I Kongahälla eftersträvas att den totala mängden genererat avfall inte skall öka. Den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras (i enlighet med delmål för avfall i det nationella 7

8 miljömålet God bebyggd miljö). Källsortering av fraktionerna tidningar, färgat och ofärgat glas, pappersförpackningar, wellpapp, plastförpackningar och metallförpackningar, glödlampor, lysrör och batterier ska ske fastighetsnära i minst ett miljörum per kvarter. Två fraktioner, organiskt avfall och restavfall, ska transporteras via sopsugsystem genom att byggherren ansluter till den av Kungälvs kommun etablerade sopsuganläggningen i området. Mobilitet Målet är Ett flexibelt och på sikt fossilfritt resande I Kongahälla finns goda förutsättningar för ett hållbart resande på grund av områdets närhet till handel, service, kollektivtrafik och cykelvägnät som skapar korta avstånd till andra delar av staden och regionen. I området planeras cykelservice, kombinerade mobiltetsrum/miljörum och bilpool med miljöbilar. I handelsanläggningen planeras infrastruktur för att möjliggöra laddning av elbilar. Intill Kongahälla pågår planering av ett nytt resecentrum. Material och byggande I Kongahälla ska en helhetssyn på material och byggande eftersträvas för att undvika negativ påverkan på människor och miljö. Målet är: Ett ansvarsfullt byggande genom hela byggprocessen Användning av miljövänliga material- och produktval Det är bland annat planerat för energieffektiva fönster samt utbildning och kompetensutveckling för att nå dessa mål. ( för nyckeltal för uppföljning se punkt 13.) Sociala mål Det sociala målet är ett aktivt stadsliv. Varje år följs de lokala målen upp med hjälp av nyckeltal som tas fram på kommundelsnivå. Exempel på dessa nyckeltal är grönytor, cykelbanor, integrationsrankning som grundas på inkomst, utbildning, arbetslöshet m.m. Tillgängligheten för funktionshindrade är viktig i området. En särskild arbetsgrupp har arbetat med livsmiljö och BYGG- IKAPP, en handbok som ges ut av AB Svens Byggtjänst ska vara vägledande i utformningen av bostäderna. Delaktighet, trivsel, trygghet m.m. följs upp i bostadsbolagens årliga kundenkät. Ekonomiska mål Det ekonomiska målet är att hitta lösningar och affärsmodeller för att uppnå en aktiv stadsdel som ger energi. Det är också att skapa ett handelsområde som är levande en större del av dygnet och där omtanken om människan och omgivningen har en central roll för att skapa ett aktivt liv i staden. En uppföljning av de planerade åtgärdernas ekonomiska utfall och en utveckling av LCC-analyser ska ske. Kungälvs kommun har ett aktivt samarbete med näringslivet och de lokala centrumföreningarna där uppföljning sker av handel och samverkan mellan kommun och företag i Kungälvs stad. 4. Stadsplanering Viktiga aspekter för att nå miljömålen Handelsanläggningens utförande är en förutsättning för en god miljö i bostadskvarteren då anläggningen fungerar som ett bullerskydd mot E6:an. På Handelsanläggningens takyta är 8

9 kvm varav maximalt kvm är möjliga att utnyttja för en etablering av en solcellsanläggning. Denna yta är nödvändig för att ha möjlighet att skapa ett överskott av el. Nya förutsättningar behöver skapas i planprocessen för att påverka byggnadernas form och placering som kan vara avgörande för både energibehovet och möjligheten att producera energi lokalt med till exempel sol. För områdets miljöprofil som helhet är de planerade miljö- och mobilitetsrummen i varje kvarter av stor vikt. De möjliggör dels att information och kunskap sprids utåt men har även en funktion i form av en mötesplats för boende. Viktiga aspekter för att nå de sociala målen Kongahälla blir en helt ny del av Kungälv som ska karaktäriseras av de kärnvärden som tidigare beskrivits i de övergripande målen för stadsdelen och det är också dessa kärnvärden som definierar ett aktivt stadsliv. Följande aspekter är viktiga för att nå målet: Funktionsblandning En blandning av funktioner och livsmönster med stort bejakande av olika personers och funktioners behov måste samsas på en begränsad yta. Boende, handel, service, kontor och andra verksamheter ska finnas och fungera väl tillsammans. Upplåtelseformerna skall vara hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Målsättningen är att upp mot 40 procent av antalet bostäder skall upplåtas med olika typer av hyresrätt. Mångfald, komplexitet och interaktion ska skapa stadsliv. Gestaltning och offentliga miljöer En strategi för de offentliga miljöerna i Kungälv har med hjälp av Ole Reiter professor i stadsutveckling vid Institutionen för landskapsplanering, Alnarp, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU tagits fram för att möjliggöra ett aktivt stadsliv. Strategin ligger till grund för utformningen av de offentliga miljöerna i Kongahälla. Utemiljön integreras med byggnaderna så att funktioner blandas till en upplevelse där flexibilitet och komplexitet ger extra attraktion. Miljöerna blir mer stadsmässiga och inbjudande för rörelse utan bil. Esplanader ska minska trafikutrymmen och prioritering av passager av dagens vägar ger ett mer stadsmässigt uttryck och förvandlar trafiklederna till stadsgator för olika trafikantgrupper. Hela området ligger på en gemensam höjdnivå, ett så kallat gemensamt golv. Husen är placerade på golvet. Här råder hög grad av blandtrafik. Barn, kvinnor och äldre ska ha särskild uppmärksamhet för att öka tryggheten. På golvet och i synnerhet utmed strövgatorna placeras aktivitetsytor för möten och lek för alla åldrar. Golvet kragas ut i ett oregelbundet mönster mellan huset för att ge bra soliga miljöer att vistas på. Golvet är en del av Kongahällas vardagsrum. Evenemangstorget ligger på den södra delen av nuvarande Vita Fläcken parkering. Ett urbant torg som är flexibelt i användning där parkering utgör vardagen men där torget kan stängas av för biltrafiken och det ordnas stadsfester, kalas, uppträdanden och utställningar av tillfällig eller längre karaktär. Bäckparken innehåller flera olika karaktärer en stram kajpromenad på den soliga östra sidan och en mer kontemplativ känsla på den lite lugnare och mjukare västra sidan. Mellan de två karaktärerna ligger en vattenspegel som återskapar vattenkontakten med älven i Kungälv och som inbjuder till att doppa fötterna i. På vintern kan den frysas och bli isbana för allmänheten. Uteservering utvecklas på den soliga sidan i kvarteret närmast evenemangstorget. Låga träbroar över vattenspegeln kopplar samman evenemangstorget med den västra sidan och vidare söderut i Bäckparken. 9

10 Aktivitetsparken ligger söder om Kongahällagatan, utanför Oasen. Den är hela Kungälvs tillgång och är till för att stödja ett aktivt liv, underlätta mötet människor emellan, bejaka individernas olikheter och ge puls åt Kungälv. Kongahälla är en del i vidareutvecklingen av stadskärnan i Kungälvs stad. Genom att koppla samman Kongahälla med Västra Tullen med en esplanad (förslag i Strategi för de offentliga utemiljöerna i Kungälv) och därmed minska det mentala avståndet över motorvägen mot Komarken, skapas långsiktiga förutsättningar att se Kungälv som en sammanhållen stad. Visionen, dess kärnvärden och målsättningarna ger goda förutsättningar för ett aktivt stadsliv i Kungälv! Viktiga aspekter för att nå de ekonomiska målen Ett regelverk för nettodebitering är av stor vikt för att en solcellsanläggning av det slag som planeras i Kongahälla ska bli ekonomisk hållbar. Uppfylls inte detta under projektperioden är det ändå intressant att utforma ett bra avtal med Kungälv Energi, som är nätägare i Kungälv, för att kunna leverera el och använda elnätet som en ackumulator, d.v.s. att man exempelvis till samma pris kan mata ut el-överskott 5 på nätet under sommaren och hämta tillbaka samma mängd på vintern. Vi är även intresserade av att utforma en ägarmodell av en solcellsanläggning. Ett alternativ som ska studeras närmare parallellt med projektperioden är huruvida fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kan köpa solel-andelar eller ingå i en ekonomisk förening som äger anläggningen. Med en eftertänksam gestaltning och ett väl genomtänkt utbud kan handelsplatsen bidra till ett aktivt stadsliv i hela Kungälv. Kungälvs kommun har en handelsstrategi från 2006 som gäller vid utbyggnaden av Kongahälla. Det innebär att den nya verksamhets- och handelsanläggningen (KF Fastigheter) vid E6 skall avsättas för så kallad volymhandel. Det blir också en ren livsmedelsaffär i anläggningen. Befintliga byggnader och verksamheter runt Vita Fläcken skall vidareutvecklas. De skall kompletteras och förstärkas med hjälp av ytterligare byggnader med handel och verksamheter i kvarteren runt. Det ger goda förutsättningar för en vidare attraktivitet kring nuvarande anläggningarna och det stärker tanken om att koppla nuvarande Vita Fläcken mot Västra Tullen (innerstaden) med en förstärkt entréfunktion från söder. 5. Integrerade tekniska system Åtgärder i projektet Elbesparing Installation av LED-belysning Installation av fjärrvärmedrivna vitvaror Visualisering av energiförbrukning samt information Eleffektiv ventilation Värme och varmvattenbesparing Energieffektivare fönster Välisolerat och lufttätt byggnadsskal (utbildning) Värmeåtervinning av duschvattnet Värmeåtervinning med FTX-aggregat Visualisering av energiförbrukning samt information 5 Sannolikheten är inte stor att stadsdelen kommer att ha ett stort elöverskott från solcellsanläggningen. Det troliga är att handelsanläggningen har behov av solcellselen både sommartid och vintertid. 10

11 Produktion av förnybar el Solceller Energianvändning De olika beräkningarna i förstudien 6 visar att en kombination av fjärrvärme och ventilationsvärmeåtervinning (FTX) är den lösning som ger en av de lägsta totala energianvändningarna, mycket låg elanvändning och den näst lägsta LCC-kostnaden för flerbostadshusen. Kombinationen bergvärmepump och FTX hade likvärdig LCC-kostnad och den lägsta totala energianvändningen, men avsevärt högre elanvändning. Närheten till billig fjärrvärme, önskemål om att täcka hela eller större delen av elbehovet inom området och osäkerhet kring kostnaderna för borrhål gjorde att man valde fjärrvärmealternativet. Förutom denna grundläggande systemlösning krävs ytterligare åtgärder för att totalt sett komma ned i en extremt låg energianvändning: En grundförutsättning för låg energianvändning är ett välisolerat byggnadsskal med god lufttäthet. Det har därför för större delen av flerbostadshusen antagits att de konstrueras och utformas på ett sådant sätt att man kommer ned i ett ungefärligt genomsnittligt U-värde (U m ) under 0,3 W/(K m 2 ), samt en lufttäthet bättre än 0,3 l/(s m 2 ). Detta förutsätter bl.a. begränsade fönsterareor med mycket låga U-värden. Kombinerat med en högeffektiv återvinning av frånluften värme kan man då uppnå mycket låga värmeförluster. För att uppnå detta krävs utbildning och kompetensutveckling under projektering och byggnation. För att minimera ventilationsförlusterna installeras ett ventilationssystem med till- och frånluftsfläktar samt värmeväxlare för återvinning av frånluftens värmeinnehåll, vanligen kallat FTX-ventilation. För att uppnå bra luftkvalitet och bästa systemverkningsgrad när det som bäst behövs ska en högeffektiv motströms värmeväxlare kombineras med indirekt förvärmning via en markkollektor. Därigenom ges även möjlighet till en viss gratis frikyla under sommaren.ventilationssystemet ska vidare utformas för att vara så eleffektivt som möjligt. Genom val av el-effektiva fläktar och bra kanalutformning bör man uppnå ett SFP-värde som underskrider 1,5 kw/(m 3 /s). Alla värmedistributionssystem ska där så är möjligt förses med varvtalsstyrda A- klassade cirkulationspumpar. Även om den direkta energibesparingen är relativt låg, så innebär det en viss omfördelning från dyr el till billig fjärrvärme. Den största vinsten med den här typen pumpar är den ökade möjligheten att styra och kontrollera värmesystemet på ett optimalt sätt. Härigenom uppnås inte bara indirekt ett energieffektivare system, utan också ett tystare och bättre fungerande system. Ledningar för varmvattencirkulation (VVC) och andra rördragningar med varmt vatten ska där så är möjligt isoleras enligt best practice så att värmeförlusterna minimeras. Normal standardisolering brukar leda till en konstant värmeavgivning på cirka 40 W/lgh medan man med väl- och samisolerade fram- och returledningar kan komma ned till cirka 25 W/lgh. I äldre hus bidrar värmeförlusterna under stora delar av året till uppvärmningen, men i ett välisolerat lågenergihus är värmesäsongen kort och större 6 ibid 11

12 delen av förlusterna går helt förlorade. Sommartid bidrar de även till att öka oönskade övertemperaturer Värmeåtervinning av varmvatten kommer att ske i vissa fasigheter. Antingen genom individuella värmeväxlare vid varje duschplats, alternativt genom större centrala avloppsvärmeväxlare. I några tidigare lågenergiprojekt har man använt sig av stora centrala värmeväxlare varigenom hela eller delar av avloppsvattnet passerat för att avge en del av sitt värmeinnehåll till inkommande kallvatten. Anläggningarna är än så länge få och relativt dyra. Besparingarna har inte heller alltid nått upp till förväntningarna. Det finns idag en helt ny typ av individuell duschvärmeväxlare som använder utgående duschvatten till att förvärma kallvattnet direkt före duschblandaren. Fördelen är att den då kan jobba med relativt höga temperaturskillnader och därigenom uppnå en relativt hög verkningsgrad. Effektbehovet under en pågående dusch kan i det närmaste halveras. En annan fördel är att utgående varmvatten har ett relativt bestämt innehåll av tillsatser, bl.a. schampo och tvål som kan hjälpa till att hålla värmeväxlaren ren. För båda typerna av värmeåtervinning är livslängd och underhållsbehov svåra att bedöma. Användningen av hushållsel och varmvatten skall minimeras genom individuell mätning och debitering av hushållsel (kombinerat med informationsinsatser och visualiseringteknik). Detta är erfarenhetsmässigt det bästa sättet att uppnå en relativt låg och jämn förbrukning i ett större bestånd av lägenheter. Det finns också en rättviseaspekt i det hela, d.v.s. var och en betalar för det han använder. Alla vattenblandare bör ha vatten- och värmebesparande funktioner. Exempel på sådana funktioner är att extra kraft krävs för att uppnå maximalt flöde, att vid läge rakt fram fås endast kallvatten, etc. Även om andra åtgärder ovan minskar potentialen för besparing med denna typ av armaturer så bedöms de ändå vara ett kostnadseffektivt sätt att nå ännu lägre nivåer av energianvändning. A+ -klassade vitvaror eller bättre skall genomgående användas. Även om beteendet har en väldigt stor betydelse så finns det ändå än gräns för hur långt man kan nå med bara en beteendeändring. Kyl- och frys är exempel på apparater som väsentligt påverkar energianvändningen oberoende av beteendet. I andra fall såsom induktionsugn och diskmaskin så är energianvändningen en kombination av beteende och hur eleffektiv apparaten är. Disk och tvättmaskiner skall kopplas direkt till fjärrvärme. Innebär inte någon direkt energibesparing i kwh räknat, men en omfördelning från dyr elenergi till billig fjärrvärme. Det ökar givetvis också därigenom förutsättningarna för att inom Kongahälla bli självförsörjande på el. För att minimera fastighetselen skall genomgående den mest eleffektiva tekniken som är tillgänglig användas. Detta innefattar bl.a. LED-belysning. Det bör påpekas att för allmänbelysning är den effektivaste lysrörsbelysningen är ungefär lika effektiv som LED-belysning. LED belysningen har dock andra fördelar såsom ännu längre livslängd och avsaknad av kvicksilver. Nackdelen är än så länge ett något kallare ljus, 12

13 varför den inte alltid kan ersätta konventionell belysningsteknik, och framför allt det höga priset. Att de ej har varit dimbara har också varit en begränsning. Jämfört med nybyggt standardhus skulle det för en lägenhet i ett bostadskvarter innebära närmare en halvering av fjärrvärmeanvändningen och en minskning med 1/3-del av elanvändningen om samtliga ovan nämnda åtgärder genomförs. Energiproduktion Solel När hushållselen och fastighetselen räknas in i den energimängd som ligger till grund för begreppet plus-stadsdel skulle det inte räcka med bostadsbyggnadernas egna ytor för att producera den el som behövs med hjälp av solceller. Dessutom är dessa tänkta att till stor del vara gröna ytor. För Kongahälla med en systemgräns som omfattar en hel stadsdel finns dock möjligheter att istället använda andra ytor, nämligen handelsanläggningens takyta, för placering av solceller. Då kan man inom stadsdelen tillgodose flerbostadshusens behov av fastighetsel och hushållsel så att dessa använder mindre el under året än vad som produceras. Utmaningen med handelsanläggningen som delvis består av ett köpcentrum med flera butiker är att de är relativt elintensiva i sig själva. Framförallt är det en stor andel el som tillförs belysning. Här finns det dock utrymme till förbättringar med ny energieffektiv teknik. Det är även möjligt att en viss del av solcellerna kan placeras på bostadshusens balkonger i söderlägen. I ett pågående projekt samverkar Riksbyggen, Sustainable Innovation (SUST) och Avdelningen för Energi och Byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola för att kartlägga viktiga faktorer vid byggande av solcellsanläggningar i bebyggelse, projektet kommer att avslutas under Genom projektet vill Riksbyggen dels få ett underlag för utformning av solcellsanläggningen i Kongahälla dels bygga kunskap om utformning inför framtida solcellsprojekt. SUST ser solceller som en viktig komponent i den utveckling mot energieffektiva lösningar som man är satt att verka för och kan genom projektet dels medverka till uppbyggnad och spridning av kunskap dels få underlag för genomförandet av kommande pilotprojekt. Projektet har följande direkta mål: Konstruera en beräkningsmodell för utformning och optimering av solcellsanläggningar. Göra en förstudie baserat på beräkningsmodellen med förslag till utformning av en solcellsanläggning för Kongahälla. Underlaget utgör input i planeringsprocessen för området och skall ge förslag på lämplig utformning. Spridning av resultat. Resultaten förmedlas dels inom Riksbyggens organisation dels till andra aktörer som har behov av kunskap inom området. Projektet förväntas leda till förbättrad kunskap som grund vid utformning av solcellsanläggningar i bebyggelse dels genom direkt tillämpning av den inom projektet utvecklade beräkningsmodellen dels genom mer allmän spridning av kunskap från projektet. Vidare kommer arbetet i sig att belysa områden som påverkas av framtida lagstiftning där samhällsekonomiska överväganden måste göras (t.ex. konsekvenser vid tillämpning av villkor/regler för nätanslutning/avräkning och olika former av subventionssystem). Vindel 13

14 Installation av storskaliga vindkraftverk inom Kongahälla är inte aktuellt, främst av tillståndskäl. Något litet takbaserat verk skulle eventuellt kunna ge bidrag till en miljöprofil men energibidraget är försumbart. Köp av grön el utifrån från befintlig produktionskapacitet betraktas inte som en relevant plusenergilösning då det anats öka användning av el producerad på marginalen någon annanstans så återstår att investera i nyproduktion. Eftersom Kongahälla bedöms kunna klara sin elförsörjning via solel som producerar inom området så utgår behovet av externt tillförd vindkraftsel. Överföring av värmeenergi från handelsanläggning till bostäder Genom kraftfulla energieffektiviseringsåtgärder är det tveksamt om handelsanläggningens verksamhet i sig skulle kunna generera något nämnvärt värmeöverskott till bostäderna. Däremot kan handelsanläggningen tak användas för produktion av el från solceller, som kan överföras till bostäderna. I det scenario som valts, med fjärrvärme för uppvärmning och varmvatten, kommer överföring av el ske mellan handelsanläggningen och bostäderna. Under andra förhållanden skulle solcellerna helt eller delvis ha kunnat ersättas av termiska solfångare (för produktion av varmvatten) kopplade till ett markvärmelager eller fjärrvärmenätet. Dessa alternativ ingår inte i den aktuella ansökan, men kommer att studeras vidare för framtida etableringar där t.ex. där fjärrvärme inte finns eller där produktionskostnaden för fjärrvärme sommartid är mycket högre än i Kungälv. 6. Anpassning till kommande klimatförändringar De flesta forskare är nu ense om att klimatet kommer att påverkas i flera decennier framöver även om utsläppen av växthusgaser reduceras. Stadsdelen har därför förberetts för att bättre stå emot effekter av ett förändrat klimat så som en ökad frekvens av kraftiga skyfall, stormar, och extrema värmeböljor. Blågrön infrastruktur vid ökad nederbörd För att möta kraftiga skyfall och undvika att vatten tränger in i byggnaderna har stadsdelen försetts med en genomtänkt infrastruktur för dagvatten. Regnvattnet leds bort i öppna dagvattenkanaler som snabbare kan hantera stora mängder vatten jämfört med smalare brunnar. Områdets damm förväntas kunna ta emot omfattande mängder regnvatten och de gröna områdena kommer att anläggas med flera mindre svackor där vatten kan samlas vid stora nederbördsmängder. De gröna fasaderna och sedumtaken bidrar också till att minska avrinningen från taken och därmed mängden dagvatten som behöver ledas bort. Svalka vid värmeböljor Hög inomhustemperatur tar hårt på svaga och äldre. Genom att minska värmeinflödet genom tak och väggar kan byggnaderna lättare hållas svala vid hög utomhustemperatur. I Kongahällaområdet kommer alla byggnader att vara välisolerade och utrustas med energieffektiva fönster. De gröna sedumtaken isolerar mot kyla respektive värme och de gröna väggarna dämpar fasadens yttemperatur på sommaren och skyddar dessutom för vind, regn och snö på vintern 7. Installation av energisnåla vitvaror och effektiv belysning minimerar också värmen från invändiga källor. Träden inom området hjälper även till att hålla husen svala genom att de skuggar byggnaderna. 7 Malmö Stad ska testa system av gröna fasader där växterna fångar upp en del av nederbörden och hjälper till med att minska avrinningen och dämpa fasadens yttemperatur. Den kylande effekten av de gröna faserna ska mätas (Boverket, 2009, s 59). 14

15 Lokal klimat- och sårbarhetsutredning Regeringens klimat- och sårbarhetsutredning (M2005:03) hade som syfte att kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimatförändringar och föreslå åtgärder som minskar sårbarheten samt kostnader för dessa. Utredningen kommer fram till att ett varmare klimat leder till ökad nederbörd, främst i Västsverige under höst och vinter. Om området kring Göta älv riskerar att drabbas av översvämningar och skred beror på vattennivån i Vänern. Utredningen kommer fram till att möjligheten att tappa Vänern på vatten på sikt bör ökas med minst 400 m³/s vilket skulle kunna ske genom att en avtappningstunnel byggs eller genom att större tappning möjliggörs i Göta älv. Möjliga åtgärder för att kontrollera Vänerns vattennivå och dess avrinning i Göta älv är 1) ändrad regleringsstrategi, 2) dammkrön uppströms höjs en meter, 3) en avtappningstunnel för att avlasta Göta älv, 4) invallning och höjning av vägar mm. Det finns därmed en plan för Kongahällaområdet för att minska effekten av klimatförändringarna. Kungälvs kommun 8 har i den nya översiktsplanen som varit på samråd under våren 2010 särskilt studerat en klimatanpassning av den framtida samhällsplaneringen och utvecklat riktlinjer för alla nya områden längs älvstrand och kust. Dessa riktlinjer har tagits i särskild beaktning i Kongahälla där gestaltnings och miljöarbetet har fokuserat på grönytor och vatten. 7. Klimateffekter För Kongahälla som stadsdel bedömer vi att den största besparingen av växthusgaser fås genom att påverka elanvändningen. Detta genom att dels sänka elanvändningen så mycket som möjligt och dels påverka hur elen som stadsdelens förbrukar produceras. Eftersom uppförandet av stadsdelen Kongahälla innebär en nyproduktion av fastigheter kommer den ökade användningen av el att påverka elanvändningen på marginalen. För att förhindra en ökad användning av marginalel kommer den el som den nya stadsdelen förbrukar att täckas av nyproduktion av förnybar el. Detta genom lokalt producerad el från solceller samt vid behov från vindkraft placerad utanför stadsdelen. Man väljer att inte köpa in el från befintliga gröna elproduktion eftersom man vill undvika att man tränger undan andra användare. Genom att minska elanvändningen och samtidigt investera i förnybar elproduktion genom solcellers kommer stadsdelen att bli neutral eller aktiv ur elsynpunkt, man producerar minst lika mycket el som man förbrukar. Fjärrvärmen i Kungälv tillverkas idag av en bränslemix bestående av biobränslen, bio-olja, solvärme och spillvärme, bränslemixen består alltså av enbart förnyelsebara bränslen. Det ökade fjärvärmebehovet som byggandet av Kongahälla leder till förväntas inte få någon påverkan på dagens fjärrvärmemix. Att spara på energianvändningen av fjärrvärme sparar primärenergi, vilket också är viktigt, men det ger inte samma effekt för att minska utsläppen av växthusgaser. Våra beräkningar visar att emissionerna av koldioxidekvivalenter (CO 2 -eq) från fjärrvärme är låg, ca 8 g CO 2 -eq/kwh levererad värme 9. I beräkningarna har det antagits 8 Kommunen kommer att vidareutveckla arbetet genom att medverka i forskningsprojektet Secoakustzonsutveckling i storstadsområden, som en aktör i de svenska fallstudierna. Projektet är ett EU-finansierat brett (inkluderar åtta områden i bland annat Belgien, Portugal, Italien, Sverige, Storbritannien, Israel, Indien och Vietnam) internationellt samarbete med syfte att hitta hållbara lösningar för kuststäder i en tid av klimatförändring. 9 Siffran är beräknad med hjälp av Effem som är ett webbaserat miljöutvärderingsverktyg för uppvärmning av byggnader ( Verktyget är framtaget inom programmet EFFEKTIV som leddes av Elforsk uppdaterades EFFem med nya utsläppsdata. 15

16 att el producerad på marginalen produceras med kolkondens vilket ger koldioxidutsläpp på 1000 g CO 2 -eq/kwh el, förnybar el beräknas ge utsläpp på 5 g CO 2 -eq/kwh el 10. Man kan dela in åtgärderna i ansökan i tre områden, elbesparing, värme och varmvattenbesparing samt produktion av förnybar el. För detaljer om hur mycket respektive åtgärd beräknas spara hänvisare vi till bifogad tabell med kompletterande uppgifter. Med dessa antaganden får vi en sammantagen årlig energibesparing på 1440 MWh fjärrvärme och 200 MWh el jämfört med ett referensfall. Om man även inkluderar den el som kommer att produceras med solceller i stället för med kolkondens fås en årlig besparing på 2240 ton CO 2 -eq. Att prova förhållandevis nya tekniska lösningar som LED-belysning och duschvärmeväxlare för ett antal fastigheter gör det också möjligt att prova ny teknik i större skala. Projektet ger erfarenheter om teknik som sedan kan komma att användas på fler ställen och därmed leda till framtida besparingar av energi och växthusgasutsläpp. 8. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande Mistra Urban Futures Ett exempel på en arena för export av miljöteknik och kunnande är Mistra Urban Futures - centrum för hållbar stadsutveckling i Göteborg. Centrumet förstås som en arena för hållbar stadsutveckling och syftar bland annat till att underlätta och stödja internationell samverkan inom stadsutvecklingsområdet. Centrumets plattformar är Göteborg, Manchester, Kisumu, Kapstaden och Shanghai. Målet med Mistra Urban Futures verksamhet är att skapa förändring både för miljön och för människors liv i världens städer. Detta ska ske genom en arbetsmetod som bygger på nära samverkan mellan forskning och praktik. Centrumet kommer att användas som en plattform för utveckling och överföring av kunskap som alstras i projektet, där samverkan med näringsliv, intresseorganisationer och allmänhet kan utvecklas. Ett profilområde som kommer att undersökas under hösten 2010 har arbetsnamnet Energismart bebyggelse. Åsa Lindell, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen, kommer att agera koordinator för det arbetet. Kongahälla kommer att ingå som ett fallstudieobjekt för att forska, utveckla och fördjupa kunskapen inom profilområdet. Ett konkret exempel på ett befintligt initiativ är det tidigare beskrivna projektet som gick in från Mistra Urban Futures i samband med utlysningen om Samordnad stadsutveckling april Europeiskt partnerskap och erfarenhetsutbyte Kungälvs kommun är en av 49 kommuner i Västra Götalandsregionen och är därför en del av processen Smart Energi som ska förverkliga klimatstrategin för Västra Götaland. Målet är att bryta Västra Götalands beroende av fossil energi till Ett av de prioriterade områdena i processen är Energieffektivt byggande. Med finansiellt stöd från Västra Götalandsregionens miljönämnd har kommunen tillsammans med SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut i projektet Från lågenergihus till aktivhus- nästa generations energieffektiva byggnader i Kongahälla, Kungälvs kommun studerat hur Kongahälla kan bli så energieffektivt som möjligt, bland annat genom att stadsdelen som helhet sett över året kommer att producerar lika mycket el som den förbrukar. 10 Statens Energimyndighet, 2008, Koldioxidvärdering av energianvändning - Vad kan du göra för klimatet, Tobias Persson 16

17 Erfarenheterna från Kungälv sprids vidare i Europa genom partnerskapet Build with CaRe där Västra Götalandsregionen är projektledare. Build with CaRe är ett EU-projekt för att få energieffektivt byggande att bli normen och finansieras av Europeiska Regionalfondens program Interreg IVB Nordsjön. I partnerskapet ingår 18 organisationer som representerar lokala och regionala myndigheter, universitet och institut från 10 regioner i 5 länder- Sverige, Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Skottland. I maj 2009 presenterades tankar och idéer om projektet under ett arbetsmöte med övriga projektpartners i Build with CaRe i Aberdeen/Skottland och i april 2010 presenterades resultatet av projektet under en konferens i Hovås utanför Göteborg. Samverkansprojekt som är en del av det pågående fortsatta utvecklingsarbetet på hemmaplan har en möjlighet att utvecklas ytterligare i nära samverkan med motsvarande aktörer i Europa. Ett konkret exempel på en idé är att ingå i LoCaRe (Low Carbon Energy Regions) ett EU Interreg IVC projekt där sex regioner tilldelats ca 40 mkr för att arbeta i samverkan med frågan om en mindre fossilberoende, konkurrenskraftig, ekonomi. Verktyg, metoder och modeller ska jämföras och testas i olika miljöer. Erfarenhetsutbyte vid uppföljning För utvärdering och uppföljning av Kongahällaprojektet planeras ett samarbete med ett flertal universitet, högskolor och institut. SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut och Svebyprogrammet kommer att vara involverade i utvärdering av byggnadsskalet. För att utvärdera LED-belysningen kommer vi att utbyta erfarenheter med ett liknande projekt som utförs av Riksbyggen i samarbete med Lund tekniska högskola och Uppsala Universitet. För fjärrvärmedrivna vitvaror kan vi tillvarata kunskap och erfarenheter från Svensk fjärrvärmes utvecklingsprojekt Fjärrsyn. Projektet är ett samarbete mellan ASKO Appliances AB, Karlstad Universitet och Högskolan Dalarna. Covenant of Mayors Kungälvs kommun har även stora möjligheter att sprida goda exempel, så kallade Benchmarks of excellence i Europa genom det nätverk som europeiska städer som undertecknat Covenant of Mayors, det s.k. Borgmästaravtalet. Borgmästaravtalet är ett åtagande där de samhällen och städer som ansluter sig till avtalet åtar sig att genom ökad energieffektivitet och renare energiproduktion och energianvändning gå längre än EU:s energipolitiska mål vad gäller minskade koldioxidutsläpp. I dagsläget har 1825 städer skrivit under avtalet. 9. Organisation för information och kunskapsspridning Samverkan mellan utvalda byggherrar/exploatörer och kommunen i den utvecklingsprocess som genomförs garanterar en god plattform att skapa en unik ny del av Kungälv. Parallellt med miljögruppens arbete har en marknadskommunikationsgrupp bestående av representanter från byggherrar och kommun gemensamt tagit fram en kommunikationsplan med syftet att dels sprida information till ovanstående målgrupper men även öka delaktighet och inflytande genom olika kommunikationsaktiviteter. En av dessa aktiviteter är den nyetablerade hemsidan och kampanjen Upptäck Kungälv samt en etablering av Kongahällas egen webbplats där lösningar för förnybar energi, bilpooler, en grön och levande stadsmiljö med hållbara system för den enskilda ett leva i kretslopp och resurshushållande kommer att kommuniceras som ett av Kongahällas kärnvärden. Processer i genomförandet av projektet 17

18 10. Deltagande och inflytande Ett aktivt deltagande och inflytande av boende och verksamma i Kongahälla är av största vikt för att uppnå en aktiv stadsdel. Metoder som kommer användas för att involvera brukare och användare är information och kommunikationsaktiviteter samt kvantitativa undersökningar med hjälp av enkäter och/eller fokusgrupper. Information och webbplatser ska utformas för att möta olika gruppers behov. Kvarterens miljörum är en fysisk plats som ska utformas för att ge de boende kunskap om avfallshantering och dylikt. En fråga som fortfarande är under utredande är hur ägarformerna för solcellsanläggningen ska se ut. Där finns det två huvudalternativ. Antingen kan anläggningen ägas av Kungälv Energi som då sköter allt praktiskt så som underhåll av anläggningen etc. Avtal skrivs sedan så att elen från solcellsanläggningen i första hand är öronmärkt för Kongahälla. Ett eventuellt överskott kan Kungälv energi leverera ut på nätet. Även om Kungälv Energi äger anläggningen redovisas hur mycket el solcellerna producerar till de boende i området och hur stor elförbrukning den enskilde har. Alternativt ägs solcellsanläggningen gemensamt av de boende och en andel i anläggningen är kopplad till respektive lägenhet. Avtal upprättas sedan med Kungälv energi där de förbinder sig att köpa ett eventuellt överskott av el för att kunna leverera ut på nätet. Ägandeformerna för solcellsanläggningen kommer att utredas närmare i en planerad förstudie. 11. Integrerad sektorsövergripande planering För att uppnå målet med en energilevererande stadsdel krävs en helhetssyn från planering till genomförande och förvaltning. En öppen dialog mellan både kommunala bostadsbolag som bygger hyresrätter, bostadsbolag som bygger bostadsrätter, energibolag och samhällsbyggnadskontor är en förutsättning. Arbetet med miljö och energi sker i en särskild arbetsgrupp. I gruppen bidrar byggherrarna med kompetens i byggnadstekniska frågor och tidigare erfarenhet av miljöanpassade bostadsområden samt de boendes upplevelse av olika åtgärder, exempelvis belysning, individuell mätning, avfallshantering, bilpool etc. Kungälv Energi fyller en viktig funktion i att vara delaktiga att utveckla förnybar energi i området. Kungälvs kommun, sektor samhällsbyggnad, organiserar arbetet med detaljplanen, skapar och förmedlar kontakter och tar in kompetens i särskilda sakfrågor vid behov. 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Kung11:an är namnet på en grupp som arbetar för att stärka varumärket Kungälv och förbättra företagsklimatet i kommunen. Kung11:an är också elva åtgärdspunkter som näringsliv och kommun arbetar tillsammans kring och en av punkterna i Kung11:ans arbete handlar om miljö och energi. Kungälv vill starta upp ett miljönätverk i Kungälv som kan öka samverkan mellan kommun och näringsliv i hållbarhetsarbetet, lyfta fram och stärka miljöprofilerade företag i kommunen och knyta an till Business Region Göteborg, BRG, som Kungälv är en del av. Affärsdriven miljöutveckling är ett av BRG:s affärsområden som genom verktygen Biogas Väst, Cleantech InWest och Ecoex - West Swedish Environmental Export arbetar för en marknadsutveckling av biogas, stöd till utländska företag som vill etablera sig eller expandera i regionen och export av västsvensk miljöteknik. Två områden som Kungälv under lång tid satsat på och vill bygga vidare samverkan kring är solenergi och energieffektivt byggande. Kungälv är med i nätverket Soluppgång i Väst där företag och kommuner i Västsverige medverkar för att bidra positivt till att öka antalet solinstallationer i Västra Götaland. Bakom Soluppgång i Väst står ett antal västsvenska 18

19 kommuner tillsammans med Västra Götalandsregionen, branschorganisationen Svensk Solenergi, energikontoret Hållbar utveckling Väst och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Under utvecklingen av Kongahälla har även kunskaps- och erfarenhetsutbyte skett med passivhuscentrum i Alingsås. En vision finns om att starta ett aktivhuscentrum i Kungälv. 13. Uppföljning av projektet Uppföljning av projektet sker förslagsvis utifrån en modell där varje åtgärds tekniska, ekonomiska och sociala påverkan följs upp. I modellen utvecklas nyckeltal som kan fungera som ett stöd för respektive byggherres kontinuerliga uppföljning och utvärdering av åtgärderna. Insamling av data ska påbörjas under genomförandefasen och fortgå minst två år efter färdigställande. En erfarenhetsåterföring vid varje genomfört projekt är en viktig del av uppföljningen. Teknisk och ekonomisk påverkan innefattar att bestämma nyckeltal som mäter funktionen och kvalitén av åtgärden, energianvändning m.m. samt att mäta det ekonomiska utfallet. Uppföljningsarbetet av sociala aspekter handlar framförallt om att genom enkätundersökningar mäta brukarnas upplevelse av åtgärderna. Delaktighet och samverkan är en viktig del av uppföljningen. Byggnadsskalet Område Teknik Ekonomi Social Samverkanspartners Byggnadsskal Lufttäthet Specifik energianvändning LCC Innemiljö (imma på fönster, buller, luftkvalité, upplevd komfort SP Sveby-programmet Tidsplan Uppförandefas, 1-2 år efter uppförande, ev. ny undersökning 5-10 år efter inflyttning Förvaltningsfas Ansvar och tidplan: Fastighetsägare och Kungälvs kommun m.m.) 1-2 år efter inflyttning, ev. ny undersökning 5-10 år efter inflyttning Produktionen av lågenergihus och passivhus måste utföras med helhetssyn, rätt kunskap, noggrannhet och kvalitetstänkande i alla led i bygg- och förvaltningsprocessen för att byggnaderna ska bli så energieffektiva med god innemiljö och beständighet. En viktig del är att följa upp byggnadens prestanda i förvaltningsskedet. Exempel är energianvändning, lufttäthet, fuktsäkerhet, beständighet av ingående material och komponenter exempelvis energieffektiva fönster. En samverkan med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstut ska ske för att kvalitetssäkra datainsamling och analys. Sveby-programmet är ett utvecklingsprogram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen och där bland annat Riksbyggen ingår som delfinansiär och branschrepresentant. Sveby betyder Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader. Kongahälla har möjlighet att fungera som en fallstudie där resultat från Sveby-programmet kan praktiseras och analyseras. Det kan möjliggöra ett erfarenhetsutbyte, kunskapsuppbyggnad för beställare och utförare, samt säkerställa att delprojekten genomförs utifrån byggherrarnas och byggsektorns behov. 19

20 Älvstranden Utveckling AB har utformat en modell för livscykelkostnadsberäkningar som kan tillämpas och utvecklas i projektet för att undersöka totalkostnaden med att bygga energieffektivt. Förbättrad indata tas fram för att göra livscykelkostnadsanalyser. Innemiljön ska följas upp genom enkätundersökningar bland boende för att kartlägga den termiska komforten, luftkvalitet, ljudmiljö och upplevd boendestandard. Fastighets- och hushållsel Område Teknik Ekonomi Social Samverkanspartners Fastighetsel Elförbrukning/ hushåll och månad Energikostnad och driftkostnad Ljusupplevelse Trygghet Tillgänglighet LTH och Uppsala Universitet Hushållsel Tidsplan Förbrukning/ hushåll och månad Mäts månadsvis och/eller kontinuerligt, utvärdering 1-2 år efter uppförande Energikostnad och driftkostnad Mäts kontinuerligt, utvärdering 1-2 år efter uppförande Ansvar och tidplan: Fastighetsägare och Kungälvs kommun Tillgänglighet Kunskap 1-2 år efter inflyttning, ev. ny undersökning 5-10 år efter inflyttning Idag finns både mätning och insamlingsteknik för att mäta fastighetsel och hushållsel. Detta tillämpas dock sällan i praktiken. I Kongahälla ska dessa parametrar följas upp för att kunna se hur mycket el som förbrukas inom fastigheten samt av respektive hushåll. En energiprofil byggs därefter upp på fastigheten för att möjliggöra energioptimering av driften. För att utvärdera installationen av LED-belysning kan Kongahälla använda sig av erfarenheter från ett redan pågående projekt. Riksbyggen arbetar tillsammans med Lunds Tekniska Högskola och Uppsala Universitet i ett projekt som handlar om att undersöka konsekvenserna av att införa LED-belysning med styrningssystem utomhus i flerbostadsområden under vinterhalvåret. I projektet avses att jämföra energianvändning, reducering av totalkostnaden för energi, drift och underhåll samt boendes ljusupplevelse och inverkan på upplevd trygghet och tillgänglighet i boendemiljön i Helsingborg och Luleå. Undersökningen syftar till att svara på vilka skillnaderna är mellan konventionell belysning och ny LED-belysning, samt vilka förändringar som sker i LED-belysningen under vinterhalvåret. Resultatet beräknas stå klart under slutet av 2011 och kunskapen kan direkt överföras till Kongahälla. Eftersom det i Kongahälla även planeras installation av LED-belysning i gemensamma utrymmen, som exempelvis trapphus, kan arbetsmetoden replikeras för att jämföra Kongahälla med lämpligt referensprojekt avseende energianvändning, reducering av totalkostnaden för energi, drift och underhåll samt boendes ljusupplevelse och inverkan på upplevd trygghet och tillgänglighet inomhus. Förutom belysningen avser vi i projektet att utvärdera de fjärrvärmedrivna vitvaror som installeras, utifrån el-besparing och totalekonomi. Här finns en möjlighet till att tillvarata kunskap och erfarenheter som genereras i Svensk Fjärrvärmes utvecklingsprojekt Fjärrsyn. Fjärrsynsprojektet är ett samarbete mellan ASKO Appliances AB, Karlstad universitet och Högskolan Dalarna. Projektet innefattar disk, tvätt och torkmaskiner och förväntas vara avslutat 2012 med mål att kommersialisera dessa produkter. 20