Vägar till arbete Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar till arbete Slutrapport"

Transkript

1 Vägar till arbete Slutrapport

2 Titel: Vägar till arbete Utredare: Anita Boman Omslagsbild: Lasse Hejdeberg URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: 14310pdf Rapporten finns att ladda ner från (Hjälpmedelsinstitutet) och (Myndigheten för delaktighet). Postadress: Myndigheten för delaktighet, Box 1210, Sundbyberg Epost: Fax: Telefon:

3 Innehåll Introduktion... 4 Sammanfattning och slutsatser... 6 Slutsatser i skolan... 7 Slutsatser för Vägen ut... 8 Elevernas delaktighet... 9 En elevberättelse... 9 En arbetsterapeut berättar Resultatredovisning Program Årskurs Modersmål Diagnos Vem identifierade eleverna? Före intervention Åtgärdsprogram Behov av stöd och anpassning En elevberättelse Planerade åtgärder Efter intervention Insats per elev Erfarenheter av teknik och stöd under projekttiden Användning av teknikstöd utanför skolan Effekt av åtgärd Exempel på elevers kommentarer kring vad projektet inneburit Behov av anpassning före och efter intervention Ågesta folkhögskola Tekniklären berättar: Exempel på elevers kommentarer från Ågesta folkhögskola Katedralskolan i Linköping Genomförande Framgångsfaktorer Samverkansmodeller Kungälvs verksamhetsår för Vägen ut Linköpings samverkansarbete för Vägen ut Lokala projektledaren berättar Resultat från elevintervjuer ur rapporten Det gick snabbt i övergången men sedan då? Ingvar Nilsson reflekterar Spridningseffekter Konferenser och mässor Nätverk och arbetsgrupper Exempel på utbildningsinsatser i Linköping år Helén Jonsson ämnesansvarig matematik berättar Exempel från spridningsarbetet i Kungälv år Nationella aktiviteter under 2013 och Material som producerats under år Bilagor

4 Introduktion Denna rapport speglar arbetet som genomförts under 3 år med Arvsfondsprojektet Vägar till arbete. Hjälpmedelsinstitutet 1 har tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU, Synskadades Riksförbund SRF, Riksförbundet Attention, Riksförbundet för utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna FUB, Dyslexiförbundet FMLS och Autism och Aspergerförbundet genomfört projektet mellan åren Dessförinnan genomfördes en förstudie, som vi kallade Olika unga och lika förutsättningar? Den lade grunden för det arbetssätt som vi utvecklat under projekttiden. Bakgrunden är att barn och unga med funktionsnedsättningar har rätt att få en likvärdig utbildning som andra barn och unga utan funktionsnedsättningar. Sverige ratificerade FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar år I artiklarna 24 och 27 behandlas rätten till utbildning respektive rätten till arbete och sysselsättning. Det projektet ville pröva var hur teknikstöd och olika samverkansformer med aktörer utanför skolan kan ge unga med funktionsnedsättning bättre förutsättningar. Vägar till arbete har främst genomförts i kommunerna Linköping och Kungälv. Två stora gymnasieskolor har varit i fokus; Mimers Hus Gymnasium i Kungälv och Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping. Genom projektet har även andra konkreta informations och utbildningsinsatser genomförts på övriga skolor, på förvaltnings och politikernivå i dessa kommuner. År 2011 fick Hjälpmedelsinstitutet regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan, som genomfördes under 1 ½ år i Halmstad, Växjö och Kalmar. Arbetssättet var likt Vägar till arbete med att bland annat föra in ny teknik och nya kompetenser, såsom arbetsterapeuter i skolan. De båda projekten har haft stort utbyte av varandra. En viktig parameter har också varit samarbetet med berörda myndigheter, särskilt kan nämnas Arbetsförmedlingen, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM och Försäkringskassan, som följt projektet och som under de senaste åren även använt våra studiematerial och vår medverkan i en rad uppdrag. Intresseorganisationerna har haft stor betydelse för de resultat som uppnåtts. Det gäller allt från hur projektet har utvecklats till att de också haft stor betydelse för de utbildningsmaterial som tagits fram och som nu sprids runt om i landet. 1 Hjälpmedelsinstitutet (HI) upphörde 30 april Delar av verksamheten gick över till Myndigheten för delaktighet 1 maj. 4

5 Det sista projektåret har präglats av att avsluta och följa upp elevarbetet, det vill säga hur det gått för eleverna som vi mött och samtalat med. Har deras behov av stöd kunnat tillgodoses? Vi har också följt upp och utvärderat det samverkansarbete som vi inledde redan under det första projektåret. Går det att bygga en struktur för samverkan med aktörer utanför skolan i syfte att underlätta vägen ut ur skolan för eleverna? Ytterligare insatser som genomförts under det sista projektåret är samarbetet med nationalekonom Ingvar Nilsson, som utvärderat projektet ur ett socioekonomiskt perspektiv. Tre välbesökta skolkonferenser manifesterade till slut arbetet i projektet Vägar till arbete, som vi genomförde i nära samarbete med regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan, där bland annat Ingvar Nilsson var en uppskattad föreläsare på två av dessa konferenser. Varje år har Arvsfonden tagit del av läget i projektet genom en årlig rapport av resultat och av ekonomi. Tidigare rapporter har varit indelade i tre nyckelområden, Elevernas delaktighet, Samverkan och Spridningseffekter. Denna rapport kommer att följa liknande upplägg. 5

6 Sammanfattning och slutsatser Vägar till arbete har både arbetat med generella insatser för ett stort antal elever och lärare och individuella insatser för ett mindre antal, närmare bestämt 215 elever. De generalla insatserna har till exempel bestått av en rad utbildningsinsatser kring konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar i lärsituationen, men också inköp av teknikstöd till bland annat två teknikklassrum, där både lärare och elever har kunnat pröva på och lära sig mer. 215 elevers individuella behov av stöd har kartlagts. Av dessa hade 39 procent ingen diagnos. Elevernas har kartlagts med hjälp av verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön). BAS är ett instrument som utvecklats i Sverige för att användas inom skolan. Metoden som använts bygger på elevernas egen skattning av sina svårigheter och egna önskemål att pröva teknikstöd. 90 procent av eleverna svarade att de kände sig delaktiga i val av teknikstöd, var nöjda med användningen både i skolan och på fritiden och att tekniken hade fungerat. Nästan alla elever, 97 procent, tänkte att de skulle fortsätta eller delvis fortsätta att använda sitt teknikstöd efter projektets slut. 62 procent ansåg sig ha förbättrat eller mycket förbättrat hanterandet av besvärliga situationer. Samverkan och samarbete med aktörer utanför skolan har varit en viktig hörnsten i projektet. Syftet var att de unga ska ha en egen planering efter skolans slut som underlättar övergången från skolan till arbete eller vidare studier. Den samverkan som skett har därmed lett till att de unga kommit ut i aktivitet relativt snabbt efter studenten. De som medverkat har ofta fått stöd att ta kontakt med Arbetsförmedlingen redan under skoltiden. De har också fått stöd att berätta om sina svårigheter och behov vilket gjort att de fått rätt stöd på en gång. När skolan inte arbetar med samverkan med andra aktörer, till exempel Arbetsförmedlingen, blir konsekvenserna att de inte har kunskap om de andra aktörernas uppdrag och därmed inte kan ge stödet till eleverna i övergången från skola till arbete. Skolpersonalen har emellertid svårt att få tillstånd eller tid att arbeta med samverkan, vilket kan bero på att gymnasieskolan inte har något formellt överlämningsansvar för elever med särskilda behov. Om andra aktörer fick ta del av denna kunskap skulle övergången från skola till arbete kunna gå lättare för många elever. Ytterligare en aspekt som diskuterats i projektet är frågor om uppföljningsansvaret för elever med funktionsnedsättning. Att uppföljningsansvaret är viktigt avspeglas också i resultatet att alla eleverna som intervjuats har kommit ut i aktivitet snabbt efter sin student. Detta är en effekt av det arbete och den samverkan som varit 6

7 en del av projektet. Men många av eleverna har efter en tid lämnat den aktivitet de påbörjade efter skolan och därefter hamnat i perioder av frånvaro. Det som gjorts i skolan har alltså varit framgångsrikt, men sedan har ingen aktör haft ansvaret för att samordna insatserna. Att eleverna hamnat i perioder av utanförskap kan också i något fall bero på att de endast får ha praktik under en viss tid enligt regelverket. Rapporten visar att den övergripande strukturella nivån är viktig och har underlättat det mer konkreta och praktiska arbetet kring eleverna, eftersom de unga vuxna snabbt och effektivt har kunnat lotsas rätt mellan olika instanser och personer. Linköpings universitet kommer efter att projektet avslutats gå vidare och följa ett stort antal av dessa elever som gett sitt samtycke till fortsatt forskning. Det gäller elever från både Vägar till arbete och Teknikstöd i skolan. Därmed kommer skolprojekten att leva vidare och möjligheterna att sprida arbetssättet på nationell att öka. Slutsatser i skolan Kunskapen om elevernas behov av stöd behöver förbättras. Lärare och annan skolpersonal har alltför bristfällig kunskap om konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar och vilka svårigheter elever med kognitiva svårigheter kan ha i en lärsituation. Nya kompetenser behövs i skolan. En arbetsterapeut i skolan kan komplettera elevhälsan genom att vidga perspektivet av elevernas behov av stöd i vardagen. Varje enskild elevs behov av stöd behöver synliggöras. Det behövs nya arbetssätt på alla skolor som gör att elever med funktionsnedsättningar inte faller mellan stolarna. Verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolan) är verksamt. Alla skolor behöver en struktur för kartläggning och uppföljning som kan fånga in elevens behov av stöd över tid. Kunskapen om teknikstöd i skolan behöver förbättras. Teknikstöd har betydelse för många elever. Resultaten visar att elever som får teknikstöd de själva valt också förbättrar sina skolresultat. Angeläget att skolledning och politiker ser betydelsen av ett elevcentrerat arbetssätt. Nya arbetssätt måste sanktioneras hos ledningen och diskuteras i rektorsgruppen för att få genomslag. 7

8 Slutsatser för Vägen ut Att strukturerat uppföljningsansvar i övergången skola till arbete både på kommunal och nationell nivå behöver utvecklas. Samarbete med aktörer utanför skolan är nödvändig för att elever med funktionsnedsättningar ska öka sina möjligheter att nå arbetsmarknaden. Att satsa på elevernas stöd i skolan är socioekonomiskt lönsamt. 8

9 Elevernas delaktighet Mål 1: Att stärka elever med funktionsnedsättning genom att öka deras användning av teknik i skolan och i arbetslivet. Målgruppen för projektet har varit alla elever med olika funktionsnedsättningar. Det vi emellertid fann var att de elever som kom till projektet i huvudsak var elever med kognitiva svårigheter, med eller utan diagnos. Många elever utan diagnos hade heller ingen kontakt med vården eller något extra stöd i skolan. Det var här svårigheterna, okunskapen och bristen på förståelse fanns hos skolpersonalen. Många elever var ständigt trötta, kom ideligen försent och kunde inte planera sin vardag. En elevberättelse Eleven kom till projektet på höstterminen i skolår tre. Han var på väg att hoppa av sitt program. Han undrade om han kunde få hjälp med sina läsoch skrivsvårigheter. Han hade också tänkt på att det skulle kunna vara dyslexi och ville få en utredning på det. Med sig hade han en klasskamrat som han gjorde allt tillsammans med i skolan och om det inte varit för att de hade varandra, hade de inte gått kvar. Eleven hade en tidig diagnos inom adhd, språkstörning och drag av autism från sexårsåldern. Under samtalets gång visar det sig att det inte finns någon förståelse för funktionsnedsättningen bland lärarna och inte heller helt ifrån rektor. Vi började med att göra en läs och skrivutredning som visade grav dyslexi. Vi installerade alla alternativa verktyg på elevens dator och han fick även prova ett kedjetäcke eftersom han sov otroligt dåligt. Han insåg också nyttan med en Time timer och önskade att vi visade hans lärare så att hon kan ha den till hela klassen. Det gör vi och när vi är där tycker hon att det är jättebra och ställer den på katedern. Sammantaget deltog 216 enskilda elever i Vägar till arbete, i Linköping 115 elever och i Kungälv 100. Dessa elevers behov av stöd i studiesituationen har kartlagts med hjälp av verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön). BAS är ett instrument som utvecklats i Sverige för att användas inom skolan. Sexton olika områden diskuteras med eleven, till exempel om hur det går att läsa, skriva och eller att komma ihåg. BAS är avsett för barn från ungefär 7 år och äldre. Instrumentet används idag av arbetsterapeuter, speciallärare, specialpedagoger och andra professioner som fokuserar på elevens aktivitet och delaktighet i skolan. Från början var det ett utpräglat arbetsterapeutiskt instrument, men som en del av projektet har Linköpings universitet utvecklat BAS att gälla mer mot kognition. Kopplat till detta har även en utbildning i BAS tagits fram vid Linköpings universitet. 9

10 Eleverna som medverkat i projektet har intervjuats vid två tillfällen (BAS 1 och BAS 2). I rapporten talar vi Före och Efter intervention. Tiden mellan den första och andra tillfället har varit cirka ett halvår. En arbetsterapeut berättar Det är viktigt att veta vad eleverna känner och vad eleverna vill. Som arbetsterapeut handlar det om aktivitet, det vill säga allt eleverna gör, såsom att skriva och läsa till exempel. Eleverna skattar själva sina behov och ibland kan läraren ha en annan uppfattning om vad som är viktigt, då får eleven och läraren komma fram till något gemensamt som de kan pröva. Resultaten kan ju också användas som ett diskussionsunderlag. Ibland kan det handla om behov av stöd inom 9 av de 16 områdena som BAS behandlar. Då kan det vara till hjälp att sätta in stöd inom två områden, som sedan spiller över på de andra områdena (Se rapporten Arbetsterapeut i skolan). Resultatredovisning Nedan följer resultaten som har kunnat utläsas efter BAS 1, det vill säga vilka elever vi hade mött efter det första intervjutillfället. Alla elevresultat som redovisas i rapporten är bearbetade och levererade av Linköpings universitet. Vägar till arbete har både haft metodstöd och hjälp med redovisningen av de 215 eleverna som deltagit i projektet. Linköping Kungälv Alla Killar 68 (59%) 52 (52%) 120 (56%) Tjejer 47 (41%) 48 (48%) 95 (44%) Alla Tabell 1. Antal elever. Många fler elever än vad som redovisats i tabell 1 har tagit del av projektets möjligheter att införa teknikstöd i skolan. Både i Linköping och Kungälv har till exempel mer generella klassrumslösningar med interaktiva tavlor och ljudutjämningssystem installerats. På båda skolorna har även projektet bekostat utrustningen av ett teknikklassrum för att både lärare och elever ska kunna lära sig mer och utnyttja fördelarna med olika teknikstöd. Skoldatateken i de båda kommunerna har varit involverade i projektet. De har medverkat både med tekniksupport och utbildningsinsatser. 10

11 Program Eleverna som medverkat i projektet fanns representerade i många program. I Linköping har ett stort antal elever kommit från introduktionsprogrammen, medan det ser annorlunda ut i Kungälv, som har många högskoleförberedande program. Idag finns endast yrkesförberedande program kvar i Linköping efter en omfattande omstrukturering i kommunen. Vi saknade uppgift om en elevs program. PROGRAM Linköping Kungälv Alla Introduktion 60 (52%) 8 (8%) 68 (37%) Yrkesförberedande 50 (44%) 61 (61%) 111 (52%) Högskoleförberedande 2 (2%) 30 (30%) 32 (15%) Gymnasiesär 3 (3%) 0 (0%) 3 (1%) Tabell 2. Program/skolform. Årskurs Av de totalt 215 eleverna var det flest antal elever i åk 1 (n=72) och åk 2 (n=44) och minst antal i åk 3 (n=15). För 31 elever saknade vi uppgiftom ålder. (Figur 1) 30% 27% 30% 25% 21% 20% 15% 10% 7% 7% 5% 0% 16 år 17 år 18 år 19 år >19 år Figur 1. Ålder på eleverna vid första intervjutillfället. Det var 199 elever som hade lämnat uppgift om ålder. 11

12 Modersmål Det var signifikanta skillnader mellan kommunerna vad gäller modersmål. Av de 215 eleverna var det 81 procent som hade svenska som första språk. Resterande elever hade ett flertal andra språk som första språk. De två vanligaste språken var arabiska och persiska. MODERSMÅL Linköping Kungälv Alla Svenska 78 (70%) 88 (95%) 166 (81%) Annat 34 (30%) 5 (5%) 39 (19%) Tabell 3. Jämförelse mellan kommunerna vad gäller modersmål. Diagnos Det var 39 procent av eleverna som inte hade en diagnos eller var under utredning. För sju av 215 elever saknade vi uppgift om diagnos. Av eleverna som hade diagnos var det många som hade adhd och dyslexi. Språkstörning Psykisk funktionsnedsättning 2 3 Fysisk funktionsnedsättning 10 Lindrig utvecklingsstörning 3 Autism spektrum 11 ADHD/ADD Dyslexi Utredning pågår 8 Ingen Figur 2. Beskrivning av antalet elever med och utan diagnos. 12

13 Vem identifierade eleverna? Mentorn kände eleverna bäst och det var också han eller hon som anmälde eleven till projektet. Även speciallärare/specialpedagoger och klasslärare som såg elevernas svårigheter anmälde dem till projektet Figur 3. Det var främst mentor, specialpedagog/speciallärare eller klasslärare som såg elevernas behov. Före intervention Åtgärdsprogram Alla elever som har behov av särskilt stöd i skolan har också rätt till att få ett åtgärdsprogram, enligt skollagen. Detta ska utarbetas tillsammans med eleven. Ett åtgärdsprogram är ett redskap för lärare att stödja en elev i behov av särskilt stöd, så att eleven får förutsättningar att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen. Samtidigt är det en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd och vilka stödåtgärder som ska vidtas. I det praktiska arbetet fungerar åtgärdsprogrammet som ett stöd vid planeringen och genomförandet av den pedagogiska verksamheten kring eleven. Men resultatet visar att endast 48 % av de 215 elever som besvarat frågan hade ett åtgärdsprogram före intervention. Många elever har således inget åtgärdsprogram och från både Linköping och Kungälv har man vittnat om att BASkartläggningen mycket väl kan utgöra en del av detta. BAS är bra för det bygger på elevens egen delaktighet i hög grad, säger en arbetsterapeut i projektet. 13

14 Behov av stöd och anpassning Utifrån BAS har elevernas behov av stöd och anpassning identifierats. I figuren nedan beskriver de gula staplarna elevernas skattning av sina behov av stöd inom BAS 16 frågeområden. De blå staplarna visar att eleverna får en del av sina behov tillgodosedda redan innan projektet. De fem områden där antalet elever hade störst kvarstående behov var områdena skriva, läsa, komma ihåg, få assistans och prov Tillgodosett behov Ytterligare behov Figur 4. Antal elever i behov av stöd inom något av de 16 områdena i BAS, uppdelat på dem som har behovet tillgodosett och dem som behöver ytterligare stöd. En elevberättelse Eleven kom till projektet på vårterminen i skolår tre. Han kände total hopplöshet och likgiltighet inför skolan då han endast hade lyckats få ihop 400 poäng under sina tre år på samhällsprogrammet av 2500 möjliga. Hans mentor och speciallärare hade inte förstått vilket behov av stöd han hade, utan la hela skulden på hans misslyckande på honom själv. Om han bara. En anledning till att han kom till oss i projektet var att han hade slutat gå till specialläraren. Han märkte ganska snart att vi ville förstå honom och tog oss tid att lyssna på honom. Vi satte in hjälp i form av ett stressverktyg, icalendar och ett kedjetäcke. Plötsligt märkte han att han sov på ett sätt som han aldrig gjort innan. Arbetsterapeuten såg till att han fick ett eget kedjetäcke via primärvården, eftersom han inte har rätt diagnos för att få det förskrivet via habiliteringen. Vi började också prata om en förlängning av skolan där han skulle försöka få ihop lite fler poäng i de ämnen han var nära ett betyg. Han började använda kalendern i mobilen och kom att prenumerera på en funktion så att han inte missade en enda fotbollsmatch, vilket är hans stora intresse. 14

15 Planerade åtgärder De åtgärder som framförallt hade planerats i samråd med eleverna var riktade mot områdena skriva, komma ihåg, läsa och prov Figur 5. Planerade åtgärder i antal inom 16 områden utifrån BAS. Efter intervention Av de 215 deltagande eleverna hade drygt tre fjärdedelar (n=164) av eleverna intervjuats med frågebatteri 2. Resterande elever hade inget behov efter BAS 1 eller hade avslutat projektet, ofta på grund av att de slutat på skolan, hamnat på behandlingshem eller varit svårfångade av andra skäl. Insats per elev En del elever behövde endast en kort introduktion och stöd av sitt teknikstöd, medan andra behövde träffa arbetsterapeuten eller annan personal ett flertal gånger för att komma igång med tekniken. Medelvärdet för antal timmar som interventionen hade tagit i anspråk per elev var 9,6 timmar (n=149). Medianen var 7 timmar med en spridning från 2 till 55 timmar. 15

16 Erfarenheter av teknik och stöd under projekttiden En stor andel av eleverna svarade att de kände sig delaktiga i val av teknikstöd, var nöjda med användningen både i skolan och på fritiden, att tekniken hade fungerat. Nästan alla elever 97 procent tänkte att de ska fortsätta eller delvis fortsätta att använda sitt teknikstöd efter projektets slut. Fråga Ja Nej Delvis Känna sig delaktig i val av teknikstöd Nöjd med användning av teknikstöd i skolan Nöjd med användning av teknikstöd utanför skolan Har det tekniska fungerat Kommer att fortsätta använda teknikstöd Tabell 4. Svaren är redovisade i procent av antal svarande. Användning av teknikstöd utanför skolan Det var 70 procent av eleverna som angav att de även har använt teknikstöd utanför skolan. Hundra elever hade använt det i olika vardagssituationer i hemmet, 22 elever på sin praktikplats, 14 elever hade använt det på arbetet, 32 elever hade använt det i samband med fritidsaktiviteter och slutligen var det 6 elever som hade använt det i samband med annat. Exempel på användning var för att läsa körkorsteori, läxor och för kontakt via Fronter Effekt av åtgärd Det var drygt två tredjedelar, 71 procent av eleverna som besvarat frågan om studieresultat. Av dessa var det 64 procent som själv skattade att de förbättrat eller mycket förbättrat sina studieresultat. Det handlar om självskattning och de flesta är bra på det. Men det finns elever som har svårigheter med att skatta sig själva kanske på grund av funktionsnedsättning. Vi har stämt av elevens skattning med betygen och på det sättet får vi en bättre uppfattning, säger Ewa, lokal projektledare i Kungälv. 16

17 Det var knappt hälften, 43 procent av eleverna som besvarat frågan om de upplevt någon skillnad att hantera besvärliga situationen efter intervention. Av dessa var det 62 procent som ansåg sig ha förbättrat eller mycket förbättrat hanterandet av besvärliga situationer. Försämrat Oförändrat Förbättrat Mycket förbättrat Studieresultat Hantera besvärliga situationer i skolan Tabell 5. Beskrivning av hur Studieresultat och Hantera besvärliga situationer i skolan förändrats efter intervention. Exempel på elevers kommentarer kring vad projektet inneburit Jättebra information. Snabba åtgärder. Blivit tagen på allvar. Bra att träffa en person som inte är kopplad till skolan en neutral person med andra ögon. Positivt att få ett hjälpmedel som underlättar skolarbetet. Har varit bra att få hjälp att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Kom inte igång med teknikstödet. Positivt att det funnits en vilja att hjälpa och som kommit med förslag på lösningar. Scannermusen funkar inte riktigt lika bra som förväntat. Skönt att prata om sina bekymmer. Ökat medvetande. Har gått bättre i skolan, men gillar egentligen inte möten. Haft hjälp av teknikstödet. Varit jättebra. Datorn gör att det går mycket snabbare att lära sig. Underbart att få dator! Härligt att få uppmärksamhet. Mer praktiskt med plattan, allt på ett ställe. Bättre ordning. Glömmer inte bort. Hjälper mig att komma ihåg mer. Sover bättre då jag har bolltäcke. Lättare att gå upp på morgonen. Bättre tidsuppfattning med time timer. Bra väckarklocka som får upp mig. Har bättre koll. Klarade körkortet för att jag fick lyssna på teorin. Mobilkalendern har varit jättebra då jag jobbade. Jag har lagt in alla tider och kollat så att det inte krockar med något annat. 17

18 Lärarna visste inte om mina svårigheter. Har haft mkt nytta av min timetimer och projektorn i klassrummet. Anteckningarna och kalender i mobilen är kanon. Ljudböcker har varit bra (körkortsbok & MTM). Behov av anpassning före och efter intervention En jämförelse mellan elevernas behov innan (figur 6A) och efter (figur 6B) intervention utifrån BAS 16 områden visar att elevernas behov av stöd och anpassning i högre omfattning var tillgodosett efter intervention Tillgodosett behov Ytterligare behov Figur 6A. Behov av anpassning FÖRE intervention beräknat på antal elever som skattats 1,2 och 3 i BAS Tillgodosett behov Ytterligare behov Figur 6B. Behov av anpassning EFTER intervention beräknat på antal elever som skattats 1,2 och 3 i BAS. 18

19 När man jämförde medelvärdet av BAS 1 och 2, det vill säga före och efter intervention så framkom att behovet av anpassning har signifikant minskat i 13 av 16 områden. De områden där det inte fanns någon skillnad före och efter intervention var rastaktiviteter och få assistans, och i området samarbeta med personalen så fanns det en tendens till skillnad. Linköpings universitet kommer efter att projektet avslutats gå vidare och följa ett stort antal av dessa elever som gett sitt samtycke till fortsatt forskning. Det gäller elever från både Vägar till arbete och Teknikstöd i skolan. Därmed kommer skolprojekten att leva vidare och möjligheterna att sprida arbetssättet på nationell att öka. Ågesta folkhögskola Det var svårt att rekrytera elever med synnedsättning via våra två kommuner. För att få med elever med synnedsättning fick vi hjälp av SRF och kontakt med Ågesta folkhögskola som driver en preparandkurs. Den vänder sig till elever med synnedsättning och kognitiva svårigheter. Dessa elever har inte klarat av att komma in på ett gymnasieprogram i hemkommunen. Deras behov av stöd var kartlagda, därför fanns heller inte behovet av en BAS kartläggning. Kursledningen såg ett behov av Ipad för dessa elever. Detta läsår gick fyra elever preparandåret. Överenskommelsen med skolan var att detta skulle utvecklas som en metod för kursen att använda Ipad i vardagen och i skolan. Därför skulle de Ipad som köptes in lämnas tillbaka till skolan efter avslutad kurs. Det ingick också att vid överlämnandet till hemkommunen skulle elevens behov av detta teknikstöd beskrivas, så att han eller hon kunde fortsätta använda sin Ipad i skolan även på hemmaplan. Antingen skulle kommunen eller föräldrarna bekosta den. Tekniklären berättar: Det har varit en kul, spännande och en utmanande uppgift att väcka elevernas intresse och följa deras utveckling med Ipad. Vi började upptäcka möjligheterna att kunna anpassa varje enhet efter elevens behov. Eleverna började bekanta sig med enheten och dess möjligheter, vi installerade vissa appar som hjälpte dem att komma ihåg viktiga tider. Efter några lektioner kunde eleverna styra paddan själva, så vi började varje lektion med Eko nyheterna via podcast. Eleverna skrev varje måndag ett klassrådsprotokoll på paddan och skickade det till varandra och till personalen. Vi höll kontakten via olika sociala medier som mail, Skype och Facebook. Vi använde paddan under olika lektioner, så att fler lärare blev involverade på olika sätt. 19

20 Ipad har gett eleven frihet och självständighet, när eleven lär sig hur en Ipad fungerar så öppnas en ny värld för var och en att upptäcka själv. Exempel på elevers kommentarer från Ågesta folkhögskola Matteappen underlättar för mig att se siffrorna. Jag använder Youtube för att lyssna på musik utan att någon stör mig. Jag tycker att Ipad har bra miniräknare för att jag kan se siffrorna. Den har varit jättebra för att man kan ta foton på texter och sedan få paddan att läsa upp texten. Vi har haft den på skapande och gjort flera filmer. Den kan översätta och läsa upp texter på andra språk. Jag har spelat spel. Jag tycker alla ska få en padda. Det är lätt att göra en snabb sökning på Ipad och den har bra zoom. Det är jätteskönt att kunna kolla schemat. En Ipad är lätt att ta med sig överallt och den är smidig. Jag tycker att syncentralen skulle kunna dela ut en Ipad till dem som vill. Katedralskolan i Linköping Ett av målen för projektet Vägar till Arbete var att sprida arbetssätt och resultat till andra skolor och kommuner. Vi inspirerade bland annat gymnasieskolorna i Linköping att påbörja ett arbete att införa teknikstöd till elever med olika hinder och svårigheter. Vi avsatte kr som Linköpings gymnasieskolor kunde ansöka om. I ansökan var de tvungna att specificera hur de planerade att använda pengarna. Katedralskolan såg en möjlighet att fördjupa sin kunskap om anpassningar för elever med läs och skrivsvårigheter och dyslexi. Genom att pröva ny teknik som stöd i undervisningen önskade man att utveckla elevernas lärmiljö och pröva nya vägar för att nå ökad måluppfyllelse. Skolan ville pröva Ipad tillsammans med appar. Det kunde till exempel vara en programvara för att kunna scanna in texter. Man såg 20

21 även en möjlighet att utveckla arbetet med att använda mobiltelefonen som stöd i skolan. Här avsåg man dock att använda elevernas privata telefoner. Med projektmedlen köptes 10 Ipad och presentkort för inköp av appar. De lärare som var intresserade av att delta fick motivera varför och hur de planerade att använda dem i undervisning. Därefter beslutade och fördelade rektor Ipad till personalen. Målet har varit att påverka undervisningen så att den möter upp fler elevers behov. All personal på skolan har försetts med utbildningsmaterialet Anpassningar för oss med dyslexi med uppmaningen att ta del av innehållet. Materialet har tagits fram av Vägar till arbete i samverkan med Dyslexiförbundet FMLS. Genomförande Flera lärare använde kamerafunktionen i Ipad för att filma genomgångar och instruktioner inför ett arbetsområde. Filmerna har lagts ut på elevernas gemensamma lärplattform Fronter där eleverna har kunnat titta på filmerna när det har passat dem, både som förberedelse och som fördjupning. Det fanns också planer på att låta eleverna förbereda genomgångar som filmades och delades till klasskamraterna på Fronter. Kameran har även använts för att dokumentera med bilder. Under laborationer i kemi och biologi har man fotograferat förloppet och lagt upp bilderna på Fronter. Bilderna har sedan använts som stöd för eleverna när de ska skriva laborationsrapport. Lärarna har även använt sig av appar i undervisningen till grundläggande grammatik i engelska och personlighetstester som kunnat användas i psykologikurser. Skolan har även tagit stöd i Skoldatateket för att utveckla arbetet. För att skapa spännande presentationer upplever lärarna att Ipad har varit ett mycket bra verktyg. Framgångsfaktorer Ledningen för skolan går före och pekar på att det är viktigt att vara en del i utvecklingen. Beslutet att skolan ska pröva nya metoder för utbildning och stöd för eleverna kommer tydligt från rektor. Man ser teknikstöd som en väg mot detta och erbjuder de lärare som visar störst intresse att visa vägen. Det har inte funnits något behov av tekniksupport eller utbildning för att komma igång. Man upplever att en Ipad är så enkel att använda att var och en har klarat av att lära sig på egen hand. Successivt har man utvecklat och utökat användandet. Deltagande i arbetet har byggt på intresse och ett aktivt 21

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete Det gick snabbt i övergången Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete Titel: Det gick snabbt i övergången men sedan då? Utredare: Erika Dahlin URN:NBN:se:hi201414312pdf Artikelnummer:

Läs mer

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping. Skola till arbete Pilotstudie Flera funktionsnedsättningar Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping Vägar till arbete Flera funktionsnedsättningar Allmänna arvsfonden 6 terminer

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Kunskapsutbyte som skapar nya möjligheter Ny teknik kan utgöra ett bra stöd för elever i skolarbetet. Men

Läs mer

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Vägar till arbete hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Förord Denna skrift ska ge skolhuvudmän och gymnasieskolor idéer om hur

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Teknikstöd i skolan Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Brukarmedverkan Allmännyttig ideell förening De övergripande målen Kunskapen om elevernas

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

Arbetsterapeut i skolan. Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete

Arbetsterapeut i skolan. Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete Arbetsterapeut i skolan Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete Titel: Arbetsterapeut i skolan Utredare: Anita Boman Författare: Anita Boman URN:NBN:se:hi-2014-14311-pdf Artikelnummer: 14311-pdf

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Göteborgs kranskommuner Orust Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Alingsås Lerum Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Vad händer när skolan

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Projektdirektiv. för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd

Projektdirektiv. för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd Projektdirektiv för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd Distributionslista Namn (person/sektor/enhet) Kommentar Bilagor Tjänsteskrivelse 2014-10-30 Social investering teknikstöd Dnr KS2014/2104-1

Läs mer

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll

Läs mer

2014-10-30. Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1)

2014-10-30. Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1) Tjänsteskrivelse 1(7) Handläggarens namn Christer Mattson 2014-10-30 Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1) Sammanfattning Mimers hus har bedrivit ett utvecklingsarbete mellan 2010-14 med

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola 3L e kt Cg.'"Le71, Beslut Göteborgs kommun vastrahisingen@vastrahisingen.goteborg.se Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ryaskolan 4-9 i Göteborgs kommun 2(10) Uppföljning

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större

Läs mer

Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten. en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv

Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten. en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Camilla Blomqvist, FoU i Väst/GR Ansvarig handläggare:

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Delrapport läsåret 2013-2014

Delrapport läsåret 2013-2014 Delrapport läsåret 2013-2014 Utvärdering våren 2014 Monica Andersson, projektledare 2014-06-26 Projektstart den 1 september 2014. Projekttid 16 månader. Deltagare i projektet är Åre kommun, gymnasieskolan

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland 1 2010 10 18 En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland Inledning Målet med pilotstudien som genomförs under två terminer i Kungälv och Linköping är att starta olika processer

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Delrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI).

Delrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Växjö Kommun December 2012 Delrapport Teknikstöd i skolan Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Inger Kratz, projektledare Ylva Karlman, Leg. arbetsterapeut Lina

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Under 2015 genomförde Malmö folkhögskola projektet MatteMod. med syfte att förbättra lärmiljön för deltagare med svårigheter med matematik.

Under 2015 genomförde Malmö folkhögskola projektet MatteMod. med syfte att förbättra lärmiljön för deltagare med svårigheter med matematik. Malmö folkhögskola MatteMod. Under 2015 genomförde Malmö folkhögskola projektet MatteMod. med syfte att förbättra lärmiljön för deltagare med svårigheter med matematik. På Malmö folkhögskola förekom det

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 )

Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 ) Stockholm 29 februari 2016 Till Utbildningsdepartementet U2015/04749/S Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 ) Riksförbundet Attention är en intresseorganisation

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Carina Färdigh, förskolechef Birgitta Salomonsson Wiger,specialpedagog Britt-Lis Persson, rådgivare SPSM Samverkan kring tillgänglig lärmiljö,

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Folkhälsorådet

Folkhälsorådet Folkhälsorådet 2016-09-09 Redovisning från för- och grundskolenämnden Vilken är nämndens viktigaste folkhälsofråga? Hur arbetar ni vidare med den och på vilket sätt kan det stärka arbetet med delaktighet

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2013 TALARE FRÅN Docent i psykologi Specialpedagog Rektor Föreståndare Skoldatatek Specialpedagog Projektledare Stockholms stad Specialpedagog & IKT skolutvecklare

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Alternativa verktyg, engelska med stöd av it

Alternativa verktyg, engelska med stöd av it Alternativa verktyg, engelska med stöd av it Aktivitets ID: 45969 Tid: 4 april - 6 maj 2016 Plats: SPSM Fortbildning Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare Pedagog, Elevassistent Resursperson,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Lyssna på lärarna INFLYTANDE. så kan alla elever nå målen. Perspektiv på läraryrket

Lyssna på lärarna INFLYTANDE. så kan alla elever nå målen. Perspektiv på läraryrket Lyssna på lärarna så kan alla elever nå målen Perspektiv på läraryrket INFLYTANDE Lyssna på lärarna! Jag påtalar ofta vilka av mina elever som behöver extra stöd, men möts hela tiden av svaret att det

Läs mer

Alternativa verktyg, matematik med stöd av it

Alternativa verktyg, matematik med stöd av it Alternativa verktyg, matematik med stöd av it Aktivitets ID: 84752 Tid: 19 september - 21 oktober 2016 Plats: SPSM Fortbildning Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare Pedagog, Elevassistent

Läs mer

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys 15/16 Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 Resultatet av årets verksamhet... 5 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet...

Läs mer

Digital delaktighet i Rättviks kommun. Brygga som möjlighet

Digital delaktighet i Rättviks kommun. Brygga som möjlighet Digital delaktighet i Rättviks kommun Brygga som möjlighet Foto: Elika Persson, Sara Hansson och Yvonné Öhrnell 3 3 Inledning Informationsteknik har blivit en självklar arena i dagens samhälle. Vi kan

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs

Läs mer

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam KOLL PÅ LÄGET Bakgrund Insikten om funktionsnedsättningen Dialogen mellan verksamheterna Godtycklighet i stödinsatser Aktivitetsersättningen skolan vuxenlivet Läkarintyg Alla har uppdraget men ingen kan

Läs mer

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-19 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2016-11-24 På goda grunder - en åtgärdsgaranti

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 Teknikprogrämmet Gunillä Grenholm, rektor 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 Teknikprogrämmet Gunillä Grenholm, rektor 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 Teknikprogrämmet Gunillä Grenholm, rektor 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd, Örebro kommun ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar 019-21 67 61 kerstin.isaksson@ Syftet

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola en Beslut Hermods gymnasium ab Org.nr. 556528-6696 Beslut efter uppföljning för gymnasieskola efter tillsyn i Hermods Gymnasium Malmö belägen i Malmö kommun 2 (7) Uppföljning av tillsyn i Hermods Gymnasium

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN FAGERSJÖSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2013-08-05 ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN SID 2 (9) Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förebyggande och stödjande elevhälsoarbete sid. 4 Rutiner för

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen Stockholms kommun Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Stockholms Transport- och fordonstekniska Gymnasium belägen i Stockholms

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,

Läs mer

Attentions Skolplattform

Attentions Skolplattform Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9

Läs mer

Beslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola Östhammars kommun Beslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Öregrunds skola belägen i Östhammars kommun ' i Beslut 2 (7) Uppföljning av tillsyn i Öregrunds skola genomförde

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Magdateamet Rapport för läsåret

Magdateamet Rapport för läsåret Magdateamet Rapport för läsåret 2014-2015 Motivation Aktivitet Glädje Delaktighet Ansvar 2 (7) Inledning Magdateamet bildades i augusti 2014 efter ett enhälligt politiskt beslut om att starta en verksamhet

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer