Vägar till arbete Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägar till arbete Slutrapport"

Transkript

1 Vägar till arbete Slutrapport

2 Titel: Vägar till arbete Utredare: Anita Boman Omslagsbild: Lasse Hejdeberg URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: 14310pdf Rapporten finns att ladda ner från (Hjälpmedelsinstitutet) och (Myndigheten för delaktighet). Postadress: Myndigheten för delaktighet, Box 1210, Sundbyberg Epost: Fax: Telefon:

3 Innehåll Introduktion... 4 Sammanfattning och slutsatser... 6 Slutsatser i skolan... 7 Slutsatser för Vägen ut... 8 Elevernas delaktighet... 9 En elevberättelse... 9 En arbetsterapeut berättar Resultatredovisning Program Årskurs Modersmål Diagnos Vem identifierade eleverna? Före intervention Åtgärdsprogram Behov av stöd och anpassning En elevberättelse Planerade åtgärder Efter intervention Insats per elev Erfarenheter av teknik och stöd under projekttiden Användning av teknikstöd utanför skolan Effekt av åtgärd Exempel på elevers kommentarer kring vad projektet inneburit Behov av anpassning före och efter intervention Ågesta folkhögskola Tekniklären berättar: Exempel på elevers kommentarer från Ågesta folkhögskola Katedralskolan i Linköping Genomförande Framgångsfaktorer Samverkansmodeller Kungälvs verksamhetsår för Vägen ut Linköpings samverkansarbete för Vägen ut Lokala projektledaren berättar Resultat från elevintervjuer ur rapporten Det gick snabbt i övergången men sedan då? Ingvar Nilsson reflekterar Spridningseffekter Konferenser och mässor Nätverk och arbetsgrupper Exempel på utbildningsinsatser i Linköping år Helén Jonsson ämnesansvarig matematik berättar Exempel från spridningsarbetet i Kungälv år Nationella aktiviteter under 2013 och Material som producerats under år Bilagor

4 Introduktion Denna rapport speglar arbetet som genomförts under 3 år med Arvsfondsprojektet Vägar till arbete. Hjälpmedelsinstitutet 1 har tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU, Synskadades Riksförbund SRF, Riksförbundet Attention, Riksförbundet för utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna FUB, Dyslexiförbundet FMLS och Autism och Aspergerförbundet genomfört projektet mellan åren Dessförinnan genomfördes en förstudie, som vi kallade Olika unga och lika förutsättningar? Den lade grunden för det arbetssätt som vi utvecklat under projekttiden. Bakgrunden är att barn och unga med funktionsnedsättningar har rätt att få en likvärdig utbildning som andra barn och unga utan funktionsnedsättningar. Sverige ratificerade FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar år I artiklarna 24 och 27 behandlas rätten till utbildning respektive rätten till arbete och sysselsättning. Det projektet ville pröva var hur teknikstöd och olika samverkansformer med aktörer utanför skolan kan ge unga med funktionsnedsättning bättre förutsättningar. Vägar till arbete har främst genomförts i kommunerna Linköping och Kungälv. Två stora gymnasieskolor har varit i fokus; Mimers Hus Gymnasium i Kungälv och Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping. Genom projektet har även andra konkreta informations och utbildningsinsatser genomförts på övriga skolor, på förvaltnings och politikernivå i dessa kommuner. År 2011 fick Hjälpmedelsinstitutet regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan, som genomfördes under 1 ½ år i Halmstad, Växjö och Kalmar. Arbetssättet var likt Vägar till arbete med att bland annat föra in ny teknik och nya kompetenser, såsom arbetsterapeuter i skolan. De båda projekten har haft stort utbyte av varandra. En viktig parameter har också varit samarbetet med berörda myndigheter, särskilt kan nämnas Arbetsförmedlingen, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM och Försäkringskassan, som följt projektet och som under de senaste åren även använt våra studiematerial och vår medverkan i en rad uppdrag. Intresseorganisationerna har haft stor betydelse för de resultat som uppnåtts. Det gäller allt från hur projektet har utvecklats till att de också haft stor betydelse för de utbildningsmaterial som tagits fram och som nu sprids runt om i landet. 1 Hjälpmedelsinstitutet (HI) upphörde 30 april Delar av verksamheten gick över till Myndigheten för delaktighet 1 maj. 4

5 Det sista projektåret har präglats av att avsluta och följa upp elevarbetet, det vill säga hur det gått för eleverna som vi mött och samtalat med. Har deras behov av stöd kunnat tillgodoses? Vi har också följt upp och utvärderat det samverkansarbete som vi inledde redan under det första projektåret. Går det att bygga en struktur för samverkan med aktörer utanför skolan i syfte att underlätta vägen ut ur skolan för eleverna? Ytterligare insatser som genomförts under det sista projektåret är samarbetet med nationalekonom Ingvar Nilsson, som utvärderat projektet ur ett socioekonomiskt perspektiv. Tre välbesökta skolkonferenser manifesterade till slut arbetet i projektet Vägar till arbete, som vi genomförde i nära samarbete med regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan, där bland annat Ingvar Nilsson var en uppskattad föreläsare på två av dessa konferenser. Varje år har Arvsfonden tagit del av läget i projektet genom en årlig rapport av resultat och av ekonomi. Tidigare rapporter har varit indelade i tre nyckelområden, Elevernas delaktighet, Samverkan och Spridningseffekter. Denna rapport kommer att följa liknande upplägg. 5

6 Sammanfattning och slutsatser Vägar till arbete har både arbetat med generella insatser för ett stort antal elever och lärare och individuella insatser för ett mindre antal, närmare bestämt 215 elever. De generalla insatserna har till exempel bestått av en rad utbildningsinsatser kring konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar i lärsituationen, men också inköp av teknikstöd till bland annat två teknikklassrum, där både lärare och elever har kunnat pröva på och lära sig mer. 215 elevers individuella behov av stöd har kartlagts. Av dessa hade 39 procent ingen diagnos. Elevernas har kartlagts med hjälp av verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön). BAS är ett instrument som utvecklats i Sverige för att användas inom skolan. Metoden som använts bygger på elevernas egen skattning av sina svårigheter och egna önskemål att pröva teknikstöd. 90 procent av eleverna svarade att de kände sig delaktiga i val av teknikstöd, var nöjda med användningen både i skolan och på fritiden och att tekniken hade fungerat. Nästan alla elever, 97 procent, tänkte att de skulle fortsätta eller delvis fortsätta att använda sitt teknikstöd efter projektets slut. 62 procent ansåg sig ha förbättrat eller mycket förbättrat hanterandet av besvärliga situationer. Samverkan och samarbete med aktörer utanför skolan har varit en viktig hörnsten i projektet. Syftet var att de unga ska ha en egen planering efter skolans slut som underlättar övergången från skolan till arbete eller vidare studier. Den samverkan som skett har därmed lett till att de unga kommit ut i aktivitet relativt snabbt efter studenten. De som medverkat har ofta fått stöd att ta kontakt med Arbetsförmedlingen redan under skoltiden. De har också fått stöd att berätta om sina svårigheter och behov vilket gjort att de fått rätt stöd på en gång. När skolan inte arbetar med samverkan med andra aktörer, till exempel Arbetsförmedlingen, blir konsekvenserna att de inte har kunskap om de andra aktörernas uppdrag och därmed inte kan ge stödet till eleverna i övergången från skola till arbete. Skolpersonalen har emellertid svårt att få tillstånd eller tid att arbeta med samverkan, vilket kan bero på att gymnasieskolan inte har något formellt överlämningsansvar för elever med särskilda behov. Om andra aktörer fick ta del av denna kunskap skulle övergången från skola till arbete kunna gå lättare för många elever. Ytterligare en aspekt som diskuterats i projektet är frågor om uppföljningsansvaret för elever med funktionsnedsättning. Att uppföljningsansvaret är viktigt avspeglas också i resultatet att alla eleverna som intervjuats har kommit ut i aktivitet snabbt efter sin student. Detta är en effekt av det arbete och den samverkan som varit 6

7 en del av projektet. Men många av eleverna har efter en tid lämnat den aktivitet de påbörjade efter skolan och därefter hamnat i perioder av frånvaro. Det som gjorts i skolan har alltså varit framgångsrikt, men sedan har ingen aktör haft ansvaret för att samordna insatserna. Att eleverna hamnat i perioder av utanförskap kan också i något fall bero på att de endast får ha praktik under en viss tid enligt regelverket. Rapporten visar att den övergripande strukturella nivån är viktig och har underlättat det mer konkreta och praktiska arbetet kring eleverna, eftersom de unga vuxna snabbt och effektivt har kunnat lotsas rätt mellan olika instanser och personer. Linköpings universitet kommer efter att projektet avslutats gå vidare och följa ett stort antal av dessa elever som gett sitt samtycke till fortsatt forskning. Det gäller elever från både Vägar till arbete och Teknikstöd i skolan. Därmed kommer skolprojekten att leva vidare och möjligheterna att sprida arbetssättet på nationell att öka. Slutsatser i skolan Kunskapen om elevernas behov av stöd behöver förbättras. Lärare och annan skolpersonal har alltför bristfällig kunskap om konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar och vilka svårigheter elever med kognitiva svårigheter kan ha i en lärsituation. Nya kompetenser behövs i skolan. En arbetsterapeut i skolan kan komplettera elevhälsan genom att vidga perspektivet av elevernas behov av stöd i vardagen. Varje enskild elevs behov av stöd behöver synliggöras. Det behövs nya arbetssätt på alla skolor som gör att elever med funktionsnedsättningar inte faller mellan stolarna. Verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolan) är verksamt. Alla skolor behöver en struktur för kartläggning och uppföljning som kan fånga in elevens behov av stöd över tid. Kunskapen om teknikstöd i skolan behöver förbättras. Teknikstöd har betydelse för många elever. Resultaten visar att elever som får teknikstöd de själva valt också förbättrar sina skolresultat. Angeläget att skolledning och politiker ser betydelsen av ett elevcentrerat arbetssätt. Nya arbetssätt måste sanktioneras hos ledningen och diskuteras i rektorsgruppen för att få genomslag. 7

8 Slutsatser för Vägen ut Att strukturerat uppföljningsansvar i övergången skola till arbete både på kommunal och nationell nivå behöver utvecklas. Samarbete med aktörer utanför skolan är nödvändig för att elever med funktionsnedsättningar ska öka sina möjligheter att nå arbetsmarknaden. Att satsa på elevernas stöd i skolan är socioekonomiskt lönsamt. 8

9 Elevernas delaktighet Mål 1: Att stärka elever med funktionsnedsättning genom att öka deras användning av teknik i skolan och i arbetslivet. Målgruppen för projektet har varit alla elever med olika funktionsnedsättningar. Det vi emellertid fann var att de elever som kom till projektet i huvudsak var elever med kognitiva svårigheter, med eller utan diagnos. Många elever utan diagnos hade heller ingen kontakt med vården eller något extra stöd i skolan. Det var här svårigheterna, okunskapen och bristen på förståelse fanns hos skolpersonalen. Många elever var ständigt trötta, kom ideligen försent och kunde inte planera sin vardag. En elevberättelse Eleven kom till projektet på höstterminen i skolår tre. Han var på väg att hoppa av sitt program. Han undrade om han kunde få hjälp med sina läsoch skrivsvårigheter. Han hade också tänkt på att det skulle kunna vara dyslexi och ville få en utredning på det. Med sig hade han en klasskamrat som han gjorde allt tillsammans med i skolan och om det inte varit för att de hade varandra, hade de inte gått kvar. Eleven hade en tidig diagnos inom adhd, språkstörning och drag av autism från sexårsåldern. Under samtalets gång visar det sig att det inte finns någon förståelse för funktionsnedsättningen bland lärarna och inte heller helt ifrån rektor. Vi började med att göra en läs och skrivutredning som visade grav dyslexi. Vi installerade alla alternativa verktyg på elevens dator och han fick även prova ett kedjetäcke eftersom han sov otroligt dåligt. Han insåg också nyttan med en Time timer och önskade att vi visade hans lärare så att hon kan ha den till hela klassen. Det gör vi och när vi är där tycker hon att det är jättebra och ställer den på katedern. Sammantaget deltog 216 enskilda elever i Vägar till arbete, i Linköping 115 elever och i Kungälv 100. Dessa elevers behov av stöd i studiesituationen har kartlagts med hjälp av verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön). BAS är ett instrument som utvecklats i Sverige för att användas inom skolan. Sexton olika områden diskuteras med eleven, till exempel om hur det går att läsa, skriva och eller att komma ihåg. BAS är avsett för barn från ungefär 7 år och äldre. Instrumentet används idag av arbetsterapeuter, speciallärare, specialpedagoger och andra professioner som fokuserar på elevens aktivitet och delaktighet i skolan. Från början var det ett utpräglat arbetsterapeutiskt instrument, men som en del av projektet har Linköpings universitet utvecklat BAS att gälla mer mot kognition. Kopplat till detta har även en utbildning i BAS tagits fram vid Linköpings universitet. 9

10 Eleverna som medverkat i projektet har intervjuats vid två tillfällen (BAS 1 och BAS 2). I rapporten talar vi Före och Efter intervention. Tiden mellan den första och andra tillfället har varit cirka ett halvår. En arbetsterapeut berättar Det är viktigt att veta vad eleverna känner och vad eleverna vill. Som arbetsterapeut handlar det om aktivitet, det vill säga allt eleverna gör, såsom att skriva och läsa till exempel. Eleverna skattar själva sina behov och ibland kan läraren ha en annan uppfattning om vad som är viktigt, då får eleven och läraren komma fram till något gemensamt som de kan pröva. Resultaten kan ju också användas som ett diskussionsunderlag. Ibland kan det handla om behov av stöd inom 9 av de 16 områdena som BAS behandlar. Då kan det vara till hjälp att sätta in stöd inom två områden, som sedan spiller över på de andra områdena (Se rapporten Arbetsterapeut i skolan). Resultatredovisning Nedan följer resultaten som har kunnat utläsas efter BAS 1, det vill säga vilka elever vi hade mött efter det första intervjutillfället. Alla elevresultat som redovisas i rapporten är bearbetade och levererade av Linköpings universitet. Vägar till arbete har både haft metodstöd och hjälp med redovisningen av de 215 eleverna som deltagit i projektet. Linköping Kungälv Alla Killar 68 (59%) 52 (52%) 120 (56%) Tjejer 47 (41%) 48 (48%) 95 (44%) Alla Tabell 1. Antal elever. Många fler elever än vad som redovisats i tabell 1 har tagit del av projektets möjligheter att införa teknikstöd i skolan. Både i Linköping och Kungälv har till exempel mer generella klassrumslösningar med interaktiva tavlor och ljudutjämningssystem installerats. På båda skolorna har även projektet bekostat utrustningen av ett teknikklassrum för att både lärare och elever ska kunna lära sig mer och utnyttja fördelarna med olika teknikstöd. Skoldatateken i de båda kommunerna har varit involverade i projektet. De har medverkat både med tekniksupport och utbildningsinsatser. 10

11 Program Eleverna som medverkat i projektet fanns representerade i många program. I Linköping har ett stort antal elever kommit från introduktionsprogrammen, medan det ser annorlunda ut i Kungälv, som har många högskoleförberedande program. Idag finns endast yrkesförberedande program kvar i Linköping efter en omfattande omstrukturering i kommunen. Vi saknade uppgift om en elevs program. PROGRAM Linköping Kungälv Alla Introduktion 60 (52%) 8 (8%) 68 (37%) Yrkesförberedande 50 (44%) 61 (61%) 111 (52%) Högskoleförberedande 2 (2%) 30 (30%) 32 (15%) Gymnasiesär 3 (3%) 0 (0%) 3 (1%) Tabell 2. Program/skolform. Årskurs Av de totalt 215 eleverna var det flest antal elever i åk 1 (n=72) och åk 2 (n=44) och minst antal i åk 3 (n=15). För 31 elever saknade vi uppgiftom ålder. (Figur 1) 30% 27% 30% 25% 21% 20% 15% 10% 7% 7% 5% 0% 16 år 17 år 18 år 19 år >19 år Figur 1. Ålder på eleverna vid första intervjutillfället. Det var 199 elever som hade lämnat uppgift om ålder. 11

12 Modersmål Det var signifikanta skillnader mellan kommunerna vad gäller modersmål. Av de 215 eleverna var det 81 procent som hade svenska som första språk. Resterande elever hade ett flertal andra språk som första språk. De två vanligaste språken var arabiska och persiska. MODERSMÅL Linköping Kungälv Alla Svenska 78 (70%) 88 (95%) 166 (81%) Annat 34 (30%) 5 (5%) 39 (19%) Tabell 3. Jämförelse mellan kommunerna vad gäller modersmål. Diagnos Det var 39 procent av eleverna som inte hade en diagnos eller var under utredning. För sju av 215 elever saknade vi uppgift om diagnos. Av eleverna som hade diagnos var det många som hade adhd och dyslexi. Språkstörning Psykisk funktionsnedsättning 2 3 Fysisk funktionsnedsättning 10 Lindrig utvecklingsstörning 3 Autism spektrum 11 ADHD/ADD Dyslexi Utredning pågår 8 Ingen Figur 2. Beskrivning av antalet elever med och utan diagnos. 12

13 Vem identifierade eleverna? Mentorn kände eleverna bäst och det var också han eller hon som anmälde eleven till projektet. Även speciallärare/specialpedagoger och klasslärare som såg elevernas svårigheter anmälde dem till projektet Figur 3. Det var främst mentor, specialpedagog/speciallärare eller klasslärare som såg elevernas behov. Före intervention Åtgärdsprogram Alla elever som har behov av särskilt stöd i skolan har också rätt till att få ett åtgärdsprogram, enligt skollagen. Detta ska utarbetas tillsammans med eleven. Ett åtgärdsprogram är ett redskap för lärare att stödja en elev i behov av särskilt stöd, så att eleven får förutsättningar att utvecklas i riktning mot kunskapsmålen. Samtidigt är det en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd och vilka stödåtgärder som ska vidtas. I det praktiska arbetet fungerar åtgärdsprogrammet som ett stöd vid planeringen och genomförandet av den pedagogiska verksamheten kring eleven. Men resultatet visar att endast 48 % av de 215 elever som besvarat frågan hade ett åtgärdsprogram före intervention. Många elever har således inget åtgärdsprogram och från både Linköping och Kungälv har man vittnat om att BASkartläggningen mycket väl kan utgöra en del av detta. BAS är bra för det bygger på elevens egen delaktighet i hög grad, säger en arbetsterapeut i projektet. 13

14 Behov av stöd och anpassning Utifrån BAS har elevernas behov av stöd och anpassning identifierats. I figuren nedan beskriver de gula staplarna elevernas skattning av sina behov av stöd inom BAS 16 frågeområden. De blå staplarna visar att eleverna får en del av sina behov tillgodosedda redan innan projektet. De fem områden där antalet elever hade störst kvarstående behov var områdena skriva, läsa, komma ihåg, få assistans och prov Tillgodosett behov Ytterligare behov Figur 4. Antal elever i behov av stöd inom något av de 16 områdena i BAS, uppdelat på dem som har behovet tillgodosett och dem som behöver ytterligare stöd. En elevberättelse Eleven kom till projektet på vårterminen i skolår tre. Han kände total hopplöshet och likgiltighet inför skolan då han endast hade lyckats få ihop 400 poäng under sina tre år på samhällsprogrammet av 2500 möjliga. Hans mentor och speciallärare hade inte förstått vilket behov av stöd han hade, utan la hela skulden på hans misslyckande på honom själv. Om han bara. En anledning till att han kom till oss i projektet var att han hade slutat gå till specialläraren. Han märkte ganska snart att vi ville förstå honom och tog oss tid att lyssna på honom. Vi satte in hjälp i form av ett stressverktyg, icalendar och ett kedjetäcke. Plötsligt märkte han att han sov på ett sätt som han aldrig gjort innan. Arbetsterapeuten såg till att han fick ett eget kedjetäcke via primärvården, eftersom han inte har rätt diagnos för att få det förskrivet via habiliteringen. Vi började också prata om en förlängning av skolan där han skulle försöka få ihop lite fler poäng i de ämnen han var nära ett betyg. Han började använda kalendern i mobilen och kom att prenumerera på en funktion så att han inte missade en enda fotbollsmatch, vilket är hans stora intresse. 14

15 Planerade åtgärder De åtgärder som framförallt hade planerats i samråd med eleverna var riktade mot områdena skriva, komma ihåg, läsa och prov Figur 5. Planerade åtgärder i antal inom 16 områden utifrån BAS. Efter intervention Av de 215 deltagande eleverna hade drygt tre fjärdedelar (n=164) av eleverna intervjuats med frågebatteri 2. Resterande elever hade inget behov efter BAS 1 eller hade avslutat projektet, ofta på grund av att de slutat på skolan, hamnat på behandlingshem eller varit svårfångade av andra skäl. Insats per elev En del elever behövde endast en kort introduktion och stöd av sitt teknikstöd, medan andra behövde träffa arbetsterapeuten eller annan personal ett flertal gånger för att komma igång med tekniken. Medelvärdet för antal timmar som interventionen hade tagit i anspråk per elev var 9,6 timmar (n=149). Medianen var 7 timmar med en spridning från 2 till 55 timmar. 15

16 Erfarenheter av teknik och stöd under projekttiden En stor andel av eleverna svarade att de kände sig delaktiga i val av teknikstöd, var nöjda med användningen både i skolan och på fritiden, att tekniken hade fungerat. Nästan alla elever 97 procent tänkte att de ska fortsätta eller delvis fortsätta att använda sitt teknikstöd efter projektets slut. Fråga Ja Nej Delvis Känna sig delaktig i val av teknikstöd Nöjd med användning av teknikstöd i skolan Nöjd med användning av teknikstöd utanför skolan Har det tekniska fungerat Kommer att fortsätta använda teknikstöd Tabell 4. Svaren är redovisade i procent av antal svarande. Användning av teknikstöd utanför skolan Det var 70 procent av eleverna som angav att de även har använt teknikstöd utanför skolan. Hundra elever hade använt det i olika vardagssituationer i hemmet, 22 elever på sin praktikplats, 14 elever hade använt det på arbetet, 32 elever hade använt det i samband med fritidsaktiviteter och slutligen var det 6 elever som hade använt det i samband med annat. Exempel på användning var för att läsa körkorsteori, läxor och för kontakt via Fronter Effekt av åtgärd Det var drygt två tredjedelar, 71 procent av eleverna som besvarat frågan om studieresultat. Av dessa var det 64 procent som själv skattade att de förbättrat eller mycket förbättrat sina studieresultat. Det handlar om självskattning och de flesta är bra på det. Men det finns elever som har svårigheter med att skatta sig själva kanske på grund av funktionsnedsättning. Vi har stämt av elevens skattning med betygen och på det sättet får vi en bättre uppfattning, säger Ewa, lokal projektledare i Kungälv. 16

17 Det var knappt hälften, 43 procent av eleverna som besvarat frågan om de upplevt någon skillnad att hantera besvärliga situationen efter intervention. Av dessa var det 62 procent som ansåg sig ha förbättrat eller mycket förbättrat hanterandet av besvärliga situationer. Försämrat Oförändrat Förbättrat Mycket förbättrat Studieresultat Hantera besvärliga situationer i skolan Tabell 5. Beskrivning av hur Studieresultat och Hantera besvärliga situationer i skolan förändrats efter intervention. Exempel på elevers kommentarer kring vad projektet inneburit Jättebra information. Snabba åtgärder. Blivit tagen på allvar. Bra att träffa en person som inte är kopplad till skolan en neutral person med andra ögon. Positivt att få ett hjälpmedel som underlättar skolarbetet. Har varit bra att få hjälp att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Kom inte igång med teknikstödet. Positivt att det funnits en vilja att hjälpa och som kommit med förslag på lösningar. Scannermusen funkar inte riktigt lika bra som förväntat. Skönt att prata om sina bekymmer. Ökat medvetande. Har gått bättre i skolan, men gillar egentligen inte möten. Haft hjälp av teknikstödet. Varit jättebra. Datorn gör att det går mycket snabbare att lära sig. Underbart att få dator! Härligt att få uppmärksamhet. Mer praktiskt med plattan, allt på ett ställe. Bättre ordning. Glömmer inte bort. Hjälper mig att komma ihåg mer. Sover bättre då jag har bolltäcke. Lättare att gå upp på morgonen. Bättre tidsuppfattning med time timer. Bra väckarklocka som får upp mig. Har bättre koll. Klarade körkortet för att jag fick lyssna på teorin. Mobilkalendern har varit jättebra då jag jobbade. Jag har lagt in alla tider och kollat så att det inte krockar med något annat. 17

18 Lärarna visste inte om mina svårigheter. Har haft mkt nytta av min timetimer och projektorn i klassrummet. Anteckningarna och kalender i mobilen är kanon. Ljudböcker har varit bra (körkortsbok & MTM). Behov av anpassning före och efter intervention En jämförelse mellan elevernas behov innan (figur 6A) och efter (figur 6B) intervention utifrån BAS 16 områden visar att elevernas behov av stöd och anpassning i högre omfattning var tillgodosett efter intervention Tillgodosett behov Ytterligare behov Figur 6A. Behov av anpassning FÖRE intervention beräknat på antal elever som skattats 1,2 och 3 i BAS Tillgodosett behov Ytterligare behov Figur 6B. Behov av anpassning EFTER intervention beräknat på antal elever som skattats 1,2 och 3 i BAS. 18

19 När man jämförde medelvärdet av BAS 1 och 2, det vill säga före och efter intervention så framkom att behovet av anpassning har signifikant minskat i 13 av 16 områden. De områden där det inte fanns någon skillnad före och efter intervention var rastaktiviteter och få assistans, och i området samarbeta med personalen så fanns det en tendens till skillnad. Linköpings universitet kommer efter att projektet avslutats gå vidare och följa ett stort antal av dessa elever som gett sitt samtycke till fortsatt forskning. Det gäller elever från både Vägar till arbete och Teknikstöd i skolan. Därmed kommer skolprojekten att leva vidare och möjligheterna att sprida arbetssättet på nationell att öka. Ågesta folkhögskola Det var svårt att rekrytera elever med synnedsättning via våra två kommuner. För att få med elever med synnedsättning fick vi hjälp av SRF och kontakt med Ågesta folkhögskola som driver en preparandkurs. Den vänder sig till elever med synnedsättning och kognitiva svårigheter. Dessa elever har inte klarat av att komma in på ett gymnasieprogram i hemkommunen. Deras behov av stöd var kartlagda, därför fanns heller inte behovet av en BAS kartläggning. Kursledningen såg ett behov av Ipad för dessa elever. Detta läsår gick fyra elever preparandåret. Överenskommelsen med skolan var att detta skulle utvecklas som en metod för kursen att använda Ipad i vardagen och i skolan. Därför skulle de Ipad som köptes in lämnas tillbaka till skolan efter avslutad kurs. Det ingick också att vid överlämnandet till hemkommunen skulle elevens behov av detta teknikstöd beskrivas, så att han eller hon kunde fortsätta använda sin Ipad i skolan även på hemmaplan. Antingen skulle kommunen eller föräldrarna bekosta den. Tekniklären berättar: Det har varit en kul, spännande och en utmanande uppgift att väcka elevernas intresse och följa deras utveckling med Ipad. Vi började upptäcka möjligheterna att kunna anpassa varje enhet efter elevens behov. Eleverna började bekanta sig med enheten och dess möjligheter, vi installerade vissa appar som hjälpte dem att komma ihåg viktiga tider. Efter några lektioner kunde eleverna styra paddan själva, så vi började varje lektion med Eko nyheterna via podcast. Eleverna skrev varje måndag ett klassrådsprotokoll på paddan och skickade det till varandra och till personalen. Vi höll kontakten via olika sociala medier som mail, Skype och Facebook. Vi använde paddan under olika lektioner, så att fler lärare blev involverade på olika sätt. 19

20 Ipad har gett eleven frihet och självständighet, när eleven lär sig hur en Ipad fungerar så öppnas en ny värld för var och en att upptäcka själv. Exempel på elevers kommentarer från Ågesta folkhögskola Matteappen underlättar för mig att se siffrorna. Jag använder Youtube för att lyssna på musik utan att någon stör mig. Jag tycker att Ipad har bra miniräknare för att jag kan se siffrorna. Den har varit jättebra för att man kan ta foton på texter och sedan få paddan att läsa upp texten. Vi har haft den på skapande och gjort flera filmer. Den kan översätta och läsa upp texter på andra språk. Jag har spelat spel. Jag tycker alla ska få en padda. Det är lätt att göra en snabb sökning på Ipad och den har bra zoom. Det är jätteskönt att kunna kolla schemat. En Ipad är lätt att ta med sig överallt och den är smidig. Jag tycker att syncentralen skulle kunna dela ut en Ipad till dem som vill. Katedralskolan i Linköping Ett av målen för projektet Vägar till Arbete var att sprida arbetssätt och resultat till andra skolor och kommuner. Vi inspirerade bland annat gymnasieskolorna i Linköping att påbörja ett arbete att införa teknikstöd till elever med olika hinder och svårigheter. Vi avsatte kr som Linköpings gymnasieskolor kunde ansöka om. I ansökan var de tvungna att specificera hur de planerade att använda pengarna. Katedralskolan såg en möjlighet att fördjupa sin kunskap om anpassningar för elever med läs och skrivsvårigheter och dyslexi. Genom att pröva ny teknik som stöd i undervisningen önskade man att utveckla elevernas lärmiljö och pröva nya vägar för att nå ökad måluppfyllelse. Skolan ville pröva Ipad tillsammans med appar. Det kunde till exempel vara en programvara för att kunna scanna in texter. Man såg 20

21 även en möjlighet att utveckla arbetet med att använda mobiltelefonen som stöd i skolan. Här avsåg man dock att använda elevernas privata telefoner. Med projektmedlen köptes 10 Ipad och presentkort för inköp av appar. De lärare som var intresserade av att delta fick motivera varför och hur de planerade att använda dem i undervisning. Därefter beslutade och fördelade rektor Ipad till personalen. Målet har varit att påverka undervisningen så att den möter upp fler elevers behov. All personal på skolan har försetts med utbildningsmaterialet Anpassningar för oss med dyslexi med uppmaningen att ta del av innehållet. Materialet har tagits fram av Vägar till arbete i samverkan med Dyslexiförbundet FMLS. Genomförande Flera lärare använde kamerafunktionen i Ipad för att filma genomgångar och instruktioner inför ett arbetsområde. Filmerna har lagts ut på elevernas gemensamma lärplattform Fronter där eleverna har kunnat titta på filmerna när det har passat dem, både som förberedelse och som fördjupning. Det fanns också planer på att låta eleverna förbereda genomgångar som filmades och delades till klasskamraterna på Fronter. Kameran har även använts för att dokumentera med bilder. Under laborationer i kemi och biologi har man fotograferat förloppet och lagt upp bilderna på Fronter. Bilderna har sedan använts som stöd för eleverna när de ska skriva laborationsrapport. Lärarna har även använt sig av appar i undervisningen till grundläggande grammatik i engelska och personlighetstester som kunnat användas i psykologikurser. Skolan har även tagit stöd i Skoldatateket för att utveckla arbetet. För att skapa spännande presentationer upplever lärarna att Ipad har varit ett mycket bra verktyg. Framgångsfaktorer Ledningen för skolan går före och pekar på att det är viktigt att vara en del i utvecklingen. Beslutet att skolan ska pröva nya metoder för utbildning och stöd för eleverna kommer tydligt från rektor. Man ser teknikstöd som en väg mot detta och erbjuder de lärare som visar störst intresse att visa vägen. Det har inte funnits något behov av tekniksupport eller utbildning för att komma igång. Man upplever att en Ipad är så enkel att använda att var och en har klarat av att lära sig på egen hand. Successivt har man utvecklat och utökat användandet. Deltagande i arbetet har byggt på intresse och ett aktivt 21

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete Det gick snabbt i övergången Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete Titel: Det gick snabbt i övergången men sedan då? Utredare: Erika Dahlin URN:NBN:se:hi201414312pdf Artikelnummer:

Läs mer

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Vägar till arbete hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Förord Denna skrift ska ge skolhuvudmän och gymnasieskolor idéer om hur

Läs mer

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping. Skola till arbete Pilotstudie Flera funktionsnedsättningar Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping Vägar till arbete Flera funktionsnedsättningar Allmänna arvsfonden 6 terminer

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Arbetsterapeut i skolan. Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete

Arbetsterapeut i skolan. Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete Arbetsterapeut i skolan Intervjustudie inom projektet Vägar till arbete Titel: Arbetsterapeut i skolan Utredare: Anita Boman Författare: Anita Boman URN:NBN:se:hi-2014-14311-pdf Artikelnummer: 14311-pdf

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten. en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv

Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten. en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Camilla Blomqvist, FoU i Väst/GR Ansvarig handläggare:

Läs mer

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland 1 2010 10 18 En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland Inledning Målet med pilotstudien som genomförs under två terminer i Kungälv och Linköping är att starta olika processer

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Delrapport läsåret 2013-2014

Delrapport läsåret 2013-2014 Delrapport läsåret 2013-2014 Utvärdering våren 2014 Monica Andersson, projektledare 2014-06-26 Projektstart den 1 september 2014. Projekttid 16 månader. Deltagare i projektet är Åre kommun, gymnasieskolan

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Delrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI).

Delrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Växjö Kommun December 2012 Delrapport Teknikstöd i skolan Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Inger Kratz, projektledare Ylva Karlman, Leg. arbetsterapeut Lina

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014

Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014 20 1 (3) 2014-04-15 Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014 Närvarande: Nicklas Mårtensson Autism- och Aspergerförbundet, Sven Eklöf Dyslexiförbundet FMLS, Anna Qvarnström

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Elever som testat teknikstöd berättar. Elever med kognitiva svårigheter. Smarta hjälpmedel

Teknikstöd i skolan. Elever som testat teknikstöd berättar. Elever med kognitiva svårigheter. Smarta hjälpmedel Teknikstöd i skolan Elever med kognitiva svårigheter sid 3 Elever som testat teknikstöd berättar sid 4 Arbetsterapeuten ny yrkesgrupp i skolan? sid 10 Smarta hjälpmedel sid 14 Utgiven av Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Slutrapport

Teknikstöd i skolan. Slutrapport Teknikstöd i skolan Slutrapport Innan var det kaos och jag var stressad och mer ostrukturerad. Nu har jag fått grepp om allting och behöver inte lägre bli uppjagad. Elev i försöksverksamhet Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2013 TALARE FRÅN Linnéuniversitetet Idor Svensson Docent i psykologi Kalmarsunds Gymnasieförbund Ann-Katrin Wijk Specialpedagog Halmstads kommun Elisabeth

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Lokal handlingsplan Matematik Att ge stöd till en positiv matematikutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att förebygga matematiksvårigheter

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Slutrapport sept 2013 dec 2014

Slutrapport sept 2013 dec 2014 Slutrapport sept 2013 dec 2014 Förslag på aktiviteter för framtiden Projektstart den 1 september 2013. Projekttid 16 månader. Parter i projektet är Åre kommun, gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen, Målgrupp

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens

Läs mer

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam KOLL PÅ LÄGET Bakgrund Insikten om funktionsnedsättningen Dialogen mellan verksamheterna Godtycklighet i stödinsatser Aktivitetsersättningen skolan vuxenlivet Läkarintyg Alla har uppdraget men ingen kan

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Avslutningskonferens 29 maj 2013 Konstakademin Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Stockholms Läns Landsting Norra Stockholms psykiatri (projektägare) Transkulturellt Centrum Kommuner

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren

Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Döderhults skolområde i Oskarshamns kommun Vi utbildar världsmedborgare! Projektledare och rektor Renée Dahlberg,

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för studerande

Att studera med primär immunbrist - för studerande Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Slutrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI).

Slutrapport Teknikstöd i skolan. Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Växjö Kommun Juni 2013 Slutrapport Teknikstöd i skolan Försöksverksamhet i Växjö Kommun på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Inger Kratz, projektledare Ylva Karlman, Leg. arbetsterapeut Lina Karlsson,

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Läxhjälp i grundskolan

Läxhjälp i grundskolan 2015-02-26 Läxhjälp i grundskolan Sammanställning av elevernas möjligheter till läxhjälp 1 Innehåll Antal skolor som erbjuder läxhjälp läsåret 2014/2015... 2 Öppen för alla?... 2 Ämnen... 2 Under eller

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Skoljuridik för lärare exempelsamling

Skoljuridik för lärare exempelsamling Utvecklingspaket Skoljuridik för lärare exempelsamling 1. Prövning En f.d. elev kommer till en gymnasieskola i början på höstterminen. Eleven söker upp skolans expedition och ber att få träffa någon lärare

Läs mer