Agendasättande och bloggosfären

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Agendasättande och bloggosfären"

Transkript

1 Statsvetenskapliga institutionen, Statskunskap C Kandidatuppsats HT-2012 Handledare: Malin Holm Författare: Anders Schröder Agendasättande och bloggosfären - Om hur bloggar kan påverka nyhetsrapporteringen

2 Innehållsförteckning Inledning Frågeställning/Syfte med uppsatsen... 3 Teori Politiska bloggar och nyhetsmedier, vari ligger skillnaden?... 4 Dagordningsteori... 5 Framing-teori... 9 Vad menar jag med politiskt motiverad vinkel? Metod Urval av bloggar Urval av blogginlägg Avgränsningar Materialsökning Resultat Stefan Hanna och tjockisskatten SD-politiker vill ha totalförbud mot islam Flyktingbarn kallades skäggbarn Kent Perssons miss om massarbetslösheten Slutsatser/förslag till fortsatt forskning...37 Källförteckning Sammanfattning Uppsatsens mål var att studera om politiska bloggar kan påverka hur nyhetsmedia vinklar nyheter. Detta skulle i sådana fall kunna vara problematiskt eftersom att politiska bloggar är subjektiva, medan nyhetsmedia strävar efter opartiskhet. I två av uppsatsens fyra undersökta fall verkar nyhetsmedia ha influerats av bloggosfären och låtit politiskt motiverade vinklar från bloggarna följa med in i nyhetsrapporteringen. Därmed har uppsatsen visat på att den här typen av överföring av vinklar förekommer. 2

3 Inledning Frågeställning/syfte med uppsatsen Bloggar ses ofta som ett verktyg primärt för att mobilisera kärntrupper, snarare än som ett verktyg för att nå ut till en bredare publik (Strömbäck: 2010), och delvis stämmer det också. Samtidigt finns det exempel på när bloggar faktiskt påverkar etablerade medier. Vissa har beskrivit det som en framgång och pratat om medborgarjournalistik (Bulkley: 2012), och att makten över dagordning därigenom blivit mer spridd. Samtidigt finns en demokratisk problematik i det nya sättet att kommunicera. Bloggare och andra ideella aktörer behöver inte förhålla sig till de pressetiska regler som medierna har byggt upp under lång tid. Det innebär bland annat att de flesta bloggar inte strävar efter att ge en allsidig bild av en händelse. Tvärtom är ofta syftet med bloggande att belysa nyheter från en viss ideologisk ståndpunkt. Risken finns därmed att när medier plockar upp olika historier och nyheter från bloggar så följer också politiskt motiverade vinklar ifrån bloggen med. Därmed har inte bara bloggarna påverkat vilka nyheter som får plats i medierna, utan också hur nyheten presenteras. Även om vi inte ska inbilla oss att journalister alltid är objektiva så kan detta vara ett problem. Om journalisten inte bara kopierar nyheten, utan också vinklarna rakt av från bloggar genomgår aldrig nyheten den journalistiska behandling som en nyhet bör genomgå innan den publiceras i större medier. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om jag kan hitta exempel på tillfällen då svenska medier plockat nyheter ifrån bloggar, och också valt att behålla de politiskt motiverade vinklar som sattes av bloggen i fråga. Med politiskt motiverade vinklar menar jag när skribenten inkluderar information i texten som inte är nödvändig för förståelsen av nyheten, och som syftar till att gynna en politisk agenda. Det skulle i sådana fall kunna indikera ett potentiellt trovärdighetsproblem för journalistiken. Bloggar tydliggör nämligen allra oftast sin ideologiska ståndpunkt, vilket gör att du som läsare kan ta hänsyn till denna. Massmedia däremot gör anspråk på att sträva efter en allsidig skildring av verkligheten. Om en nyhet går från subjektiv bloggtext till nyhet i massmedia utan att vinkeln förändras kan det inkräkta på mediernas objektivitetsideal. Min frågeställning blir alltså: kan jag visa på att svenska medier har tagit nyheter ifrån bloggosfären och behållit politiskt motiverade vinklar? 3

4 Teori Politiska bloggar och nyhetsmedier, vari ligger skillnaden? Den här uppsatsens problemformulering handlar om att det finns risker med att medierna plockar upp nyheter ifrån politiska bloggar och låter bloggarnas politiskt motiverade vinklar följa med. Detta bygger på ett antagande om att bloggar inte förhåller sig till samma regler som massmedier. Därför kan det vara lämpligt att undersöka vad vi vet om vilka normer och regler bloggar respektive medier underställer sig. Först måste vi komma ihåg att en blogg egentligen bara är ett medium, och att vad som kommuniceras genom det här mediet är helt upp till skribenterna. Det finns alltså inga regler för hur en blogg ska se ut, och utbudet av bloggar och deras innehåll kommer också att spegla detta. Trots detta kan vi säga vissa saker om innehållet i de politiska bloggarna. Om vi först tänker oss varför någon vill starta en politisk blogg så är det rimligtvis för att personen/personerna vill diskutera/kommentera politik utifrån sina respektive politiska utgångspunkter. Enligt McKenna och Pole (2007) är politiska bloggares kärnaktivitet att tipsa om olika nyhetsartiklar eller blogginlägg som de finner intressanta. Men bloggar är inte bara länkmaskiner, utan i det här tipsandet ingår ofta att bidra med sin egen åsikt eller sitt eget perspektiv på händelsen. På så sätt fungerar många politiska bloggar närmast som en personlig ledarsida. Det här tycker jag om dagens snackis. Eftersom de flesta bloggar inte producerar några egna nyheter, utan är helt reaktiva blir också de egna åsikterna och perspektiven det enda materialet som är exklusivt för bloggen. Därmed är det inte orimligt att tänka sig att detta är vad som lockar läsare till de politiska bloggarna, till exempel i form av bekanta som vill veta vad bloggaren tänker om olika saker eller i form av likasinnade som vill ha sina perspektiv bekräftade. Även om den politiska bloggaren inte har någon uppgift i formell mening finns det alltså anledning att utgå ifrån att den politiska bloggarens åsikter kring olika frågor eller händelser är det centrala, både till varför många börjar blogga politiskt och till varför andra människor väljer att läsa politiska bloggar. Detta skiljer sig skarpt mot mediernas roll. 4

5 Massmedia har till skillnad från bloggar ett antal regler de förväntas förhålla sig till, nämligen de pressetiska reglerna. I dessa kan man bland annat läsa: 1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling. 2.Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer. 3. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Massmedias uppgift är alltså att ge en korrekt och allsidig bild av en nyhetshändelse. I detta ingår att sträva efter att alla sidor får komma till tals. När bloggares roll är att dela med sig av sina åsikter kring olika händelser är journalistens roll den motsatta: Att inte förmedla sina egna åsikter, utan istället presentera åsikter ifrån alla relevanta läger och sedan låta läsaren själv avgöra Utöver det är det också massmedias ansvar att på ett tydligt sätt skilja mellan faktaredovisning och kommentarer, också detta för att läsaren själv enklare ska kunna ta ställning. Bloggar har inga sådana förväntningar på sig, utan kan blanda egna åsikter och fakta som de vill i texter. Det betyder inte att alla bloggare kommer göra det, men eftersom de flesta bloggare inte har läst journalistik och många förmodligen betraktar sin roll som opinionsbildare snarare än journalister är det inte orimligt att anta att det förekommer i högre grad än i massmedier. Utifrån detta anser jag det rimligt att utgå ifrån att politiska bloggar och massmedier arbetar på olika sätt och har olika mål med sitt skrivande. När medias uppgift är att ge en allsidig bild av verkligheten är bloggarnas mål att beskriva verkligheten så som de själva ser den. Därför är det problematiskt om media låter politiskt motiverade vinklar följa med när de hämtar nyheter via bloggosfären. Dagordningsteori För att förstå hur vilka problem som kan finnas med att bloggar påverkar media måste vi också förstå hur media påverkar medborgarna. Där kommer dagordningsteorin in i bilden. Synen på mediernas inflytande över medborgarna har gått igenom en rad faser inom forskningen. Strömbäck (2009:84) beskriver hur medierna i början av 1900-talet betraktades som mycket mäktiga. Illustrationen har varit injektionsnålsteorin, som skulle visa hur individerna inte kunde stå emot de 5

6 budskap som medierna levererade, utan omedelbart och förutsägbart svarade på den propaganda medierna levererade. Det var utifrån detta perspektiv som exempelvis första världskrigets propaganda-apparat betraktades. Denna bild har dock överdrivits enligt Strömbäck, bilden av att man betraktade medierna som helt allsmäktiga under den här perioden är förenklad och felaktig. Men att medier sågs som inflytelserika råder det inget tvivel om. Efter andra världskriget fram till slutet av 60-talet byttes den bilden ut mot de maktlösa medierna, där forskarna inte lyckades hitta några belägg för att medierna faktiskt påverkade människors uppfattningar. Studier på människor som ändrat uppfattning efter att ha tagit del av media tydde på att mycket få omvändes av medierna budskap, och i den mån människor påverkades av medierna var effekten varken förutsägbar på så sätt att den var lika för alla, och effekterna följde heller inte direkt (Strömbäck 2009:85) lanserades dock dagordningsteorin som visade att även om medierna inte kan påverka vilka åsikter människor har så kan medierna genom sitt urval påverka vad människor har åsikter om. Det lade grunden till dagens forskning om de mäktiga medierna. Dagordningsteorin består av en rad olika faser som bland annat beskrivs i Maxwell McCombs Makten över dagordningen från McCombs var en av de personer som lanserade dagordningsteorin och har sedan dess följt teorins utveckling. Den första fasen i dagordningsteorin är enligt McCombs att människors egna dagordningar påverkas av mediernas dagordning. Människor håller inte alltid med om det som står i medierna, men de bildar sig en uppfattning om det som medierna diskuterar. Detta eftersom människors möjligheter att ta till sig information är begränsad, medan verkligheten är obegränsad. Medierna blir därmed verktyget som hjälper människor att sålla i överflödet av information. Resultatet blir att allmänhetens dagordning till stor del korrelerar med mediernas dagordning. (McCombs 2009:43) Den andra fasen i dagordningsteorin nyanserar den första fasen något. I den studeras vilka begränsningar som finns kring vilka som är mottagliga för mediernas dagordning. Studierna visar hur personer med medelhög kunskap ofta är mest mottagliga, detta eftersom de är intresserade av politiska frågor, men ännu inte har bestämt sig för en viss uppfattning, vilket innebär att de är mer benägna att följa medierna för att få mer information och därmed också plockar upp deras dagordning. McCombs beskriver också hur vi är mer benägna att dela mediernas dagordning i vissa frågor än i andra. När det gäller abstrakta frågor som vi har låg personlig erfarenhet av är det mer troligt att vi prioriterar frågan i enighet med mediernas dagordning. När det gäller konkreta frågor som vi har personliga erfarenheter av däremot påverkas vi i låg grad av medierna. Egna erfarenheter trumfar i det läget mediernas prioriteringar (McCombs 2009:94). 6

7 Den tredje fasen (som förvirrande nog också kallas dagordningsteorins andra nivå) har framför allt fokuserat på olika attribut kring kandidater eller frågor som belysts i media, för att sedan undersöka om detta gett genomslag bland allmänheten. Studierna tyder på att medierna genom sina skildringar inte bara kan påverka vår dagordning, utan också hur vi tänker kring olika frågor. De attribut som beskrivs i medierna blir ofta vanligt förekommande i allmänhetens medvetande (McCombs 2009:171) Den fjärde fasen undersöker hur den mediala dagordningen sätts. Om medierna påverkar allmänhetens dagordning, vem påverkar då medias dagordning? Svaret enligt McCombs är ett komplext nätverk av olika grupper med inflytande. I grunden ligger de nyhetsnormer som finns etablerade sen länge inom alla medierna. I vissa fall kan de vara reglerade i lag, men oftast utgörs de av normer kopplade till nyhetsvärde och journalistisk etik. Därutöver finns en intermedial dagordning där vissa medier är mer inflytelserika än andra, och som därmed i högre grad styr vad som diskuteras i medierna. Till slut påverkar också mediernas källor till viss del, det kan vara allt ifrån partier till intresseorganisationer. Eller bloggar (McCombs 2009:152). Min undersökning kommer att undersöka om bloggar kan påverka vilka vinklar som traditionella medier beskriver. Studien kommer alltså att handla om dagordningsteorins fjärde fas, hur mediernas dagordning sätts. Att undersöka vinklar och attribut är något som traditionellt ligger under dagordningsteorins tredje fas. Min undersökning kommer alltså att väva in element även därifrån för att försöka påvisa att bloggar kan påverka vilka vinklar media använder sig av. Jag kommer behöva använda mig av studier kring vinklar, eller frames som det kallas i litteraturen, för att kunna identifiera och spåra vilka vinklar och attribut som följer med från en text till en annan, och sedan kommer jag använda den fjärde fasen för att förstå vilka mekanismer som påverkar hur vinklar väljs ut och utvecklas i medierna. Sedan tidigare finns ett antal studier som har undersökt bloggosfärens genomslag i samhällsdebatten. Sharon Meraz (2009) beskriver hur elitbloggare i den amerikanska bloggosfären numera kan medverka till att sätta agendan i specifika frågor inom bloggosfären på samma villkor som professionella medier. Detta är ett exempel på hur traditionella mediers agendasättningsmonopol har brutits upp genom de nya kommunikationsplattformarna. Meraz betonar dock att traditionella medier även inom bloggosfären utgör de enskilt mest inflytelserika 7

8 aktörerna. Trots detta är trenden mot en mer utspridd dagordningsmakt viktig, eftersom det innebär att sociala mediers inflytande på dagordningen redan är mätbar och dessutom växande. Deva Woodly (2008) citerar en studie från university of Connecticut där 140 reportrar och andra personer aktiva inom mediebranschen fick svara på frågor kring deras läsvanor. Det visade sig att journalisterna som intervjuades var mycket mer benägna att läsa bloggar än allmänheten, 83 % av journalisterna läste bloggar. Över hälften, 55 % sa sig också använda bloggar i sitt arbete som journalister. Nu kan visserligen siffrorna skilja sig betydligt i Sverige, några sådana studier har jag inte funnit, men det verkar rimligt att anta att även svenska journalister söker efter nyheter på ungefär samma sätt. Henry Farrel och Daniel W Drezner påpekar dock att medianbloggen har nära nog inget som helst genomslag på den offentliga debatten, men att ett fåtal elitbloggar har möjligheter att påverka. Maktfördelningen i bloggosfären är mycket ojämnt fördelad konstaterar Farrel och Drezner och visar att ett fåtal stora bloggar samlar en stor mängd inlänkar, medan de flesta bloggar knappt får några inlänkar alls. Farrel och Drezer skriver också att det finns flera skäl till varför journalister är intresserade av politiska bloggar. Det kan handla om personliga kontakter, där journalisten är genuint intresserad av vad vännen eller den bekante tycker i en viss fråga. Det kan också handla om expertkunskap då journalister är ofta generalister, för att kunna skriva om en mängd områden. Här kan bloggar hjälpa journalister med research och expertkunskap. Det handlar också om att bloggar kan vara först på bollen, genom att det är mindre komplicerat att producera en bloggtext än en nyhetsartikel, vilket gör att bloggarna därmed kan vara med och sätta agendan. Vissa stora bloggar fungerar också som fokuspunkter för bloggosfären genom att samla upp intressanta texter och vinklar från övriga bloggosfären, och som exempelvis journalister sedan kan använda som approximation på vad bloggvärlden pratar om. Sharon Meraz (2011) visar genom att använda sig av tidsserieanalyser att elitbloggar påverkar traditionella mediers agenda. Även om agendan fortfarande till största delen sätts på andra håll kan elitbloggar i vissa frågor ha ett moderat inflytande, inte bara på varandra utan även på vad som diskuteras i traditionella medier. Meraz undersökning visar alltså att bloggar kan påverka vad media pratar om. Detta har för övrigt också undersökts en del i Sverige. Ulvenlöv (2012) analyserade åt fackförbundet Unionen den svenska bloggosfären genom att mäta hur ofta olika nyckelord förekom i den svenska bloggosfären. Han analyserade bland annat det mediala genomslaget hos bloggen klamydiabrevet, där en tjej i valrörelsen skrev om sin sjuka mamma som tvingades jobba. Genom att mäta hur ofta sjukförsäkringen diskuterades innan och efter att historien plockats upp av bloggosfären drog Ulvenlöv slutsatsen att det fanns ett samband mellan diskussionen i bloggosfären 8

9 och det mediala genomslaget i det fallet. Att bloggar ofta läses av journalister och att detta kan påverka vad media pratar om finns det alltså flera undersökningar som tyder på. Däremot har jag inte hittat några studier som har undersökt ifall bloggar kan påverka hur media pratar om olika nyheter. Förhoppningsvis ska den här uppsatsen börja fylla den kunskapsluckan. Framing-teori För att kunna undersöka de politiskt motiverade vinklarna i mitt material kommer jag att använda mig av framing-teori, som är ett forskningsfält som ligger nära dagordningsteorins tredje fas. Strömbäck (2009:114) konstaterar att det råder oenighet inom forskarvärlden kring om framingteorin bör ses som en del av dagordningsteorin eller som en egen teori. Framingteorin handlar om hur olika händelser gestaltas i media och hur det påverkar människors bild av verkligheten. Den förmodligen mest frekvent använda definitionen av en frame kommer från Robert Entman (1993: 52) A frame is to select some aspects of reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation. För att förtydliga så skriver Entman att frames handlar om presentera en verklighetsbeskrivning som definierar problem, diagnostisera orsaken till problemet, gör moraliska värderingar och/eller föreslår lösningar. Helt enkelt att beskriva en händelse på ett sätt som leder människors tankar vad gäller ansvar, skuld, lösningar etc i en viss riktning. Entman konstaterar också att det finns studier som visar att beroende på hur man lyfter fram ett problem eller en fråga påverkar vilka svar allmänheten ger (2003: 53). Hur vi beskriver verkligheten spelar alltså roll, och kan ha påverkan på opinionen. Därför är det också viktigt att medias information är allsidig. De Vreese 2005 betonar att framing är en pågående process, snarare än något statiskt, vilket innebär att frames hela tiden omförhandlas och utvecklas i diskussionen mellan eliter. Frame-building är studierna av vad som påverkar hur nyheterna vinklas, varför journalister och nyhetsorganisationer lyfter fram vissa saker. Frame-settning handlar om vilken effekt frames får på publiken när de ska bedöma händelsen som beskrivits (De Vreese 2005). Det går att dela upp frames på en rad olika sätt. De Vreese (2001:108) beskriver den vanliga uppdelningen mellan issue specific och generic frames. Issue specific frames går endast att 9

10 applicera på vissa frågor, medan generic frames kan användas över en rad områden. Ett typexempel på generic frames kan vara episodic eller thematic frames, alltså om nyheten lyfter fram händelsen som ett enskilt fall, eller som ett exempel på en större helhet. Andra typexempel enligt Semetko och Valkenburg (2000:95) är conflict, human interest, economic consequences, morality, and responsibility. Chong (2007 :117) skriver kring skapandet av frames att även om frames sätts av samhällets eliter så är medborgarna inte helt utan inflytande, eftersom eliterna måste ta hänsyn till medborgarnas preferenser och åsikter för att frame-setting ska fungera. Men det sagt är det dock fortfarande tydligt att det råder om maktobalans här. Chong (2007:107) skriver att traditionellt sett har den mesta av framing-forskningen gått till väga genom att först välja ut ett ämne att studera, därefter fundera kring olika frames som kan tänkas påverka allmänheten inom ämnet i fråga. Därefter ställs alla frames upp i ett schema som man sen testar sitt material emot. Alla studier ser dock inte ut så, och min studie har jag heller inte gjort så. Detta eftersom jag inte har ett givet ämne att utgå ifrån. Matthes (2009: 351) beskriver hur frameanalys kan skilja sig på fyra olika punkter. Analysen kan antingen vara sifferbaserad eller textbaserad, med sifferbaserad menas att man räknar ord eller liknande, snarare än att ägna sig åt mer kvalitativ textanalys. Studiens frames kan väljas ut deduktivt eller induktivt, alltså man väljer antingen att ta fram potentiella frames innan granskningen av materialet, eller under studiens gång. Studierna kan också skilja sig kring huruvida man väljer att använda datorprogram för att analysera och dra slutsatser kring materialet. I min studie har jag använt mig av en textbaserad analys där jag sökt upp frames induktivt. Studien gjordes manuellt på ett mindre material, vilket har att göra med de tidsbegränsningar som finns för en C-uppsats. Hur ska jag då undersöka vinkeln i mina fall? Framing-teori handlar alltså om att undersöka vilka attribut som tillskrivs exempelvis personer i media. Det som mina fall har gemensamt är att alla fyra handlar om politiker som får kritik riktad mot sig. Det jag vill studera är alltså hur dessa personer och deras åsikter vinklas i medierna. Vilka implicita eller explicita värderingar som görs i texterna kring dem som personer och deras uttalanden? Vilka attribut som tillskrivs personerna? Vilken information inkluderas i texterna som inte är nödvändig för att förstå huvudnyheten, och vad syftar den informationen till att ge för bild? Målet är att förstå vilka känslor eller åsikter texten vill framkalla hos läsaren. Vad ska jag tycka och känna efter att jag har läst klart texten, och hur 10

11 argumenterar texten för det, implicit och explicit? Det är utifrån de här frågorna jag har tagit fram definitionen av en politiskt motiverad vinkel. Vad menar jag med politiskt motiverad vinkel? Jag väljer att definiera en politiskt motiverad vinkel som när journalisten eller bloggaren inkluderar information i texten som inte är nödvändig för förståelsen av huvudnyheten, för att förstärka en verklighetsbeskrivning som gynnar en viss politisk agenda Notera ordet förstärka. I många fall gynnar en nyhet i sig självt en politisk agenda, men det räcker alltså inte. Skribenten måste aktivt välja att inkludera information som inte är nödvändig för förståelsen av själva nyhetshändelsen, men som bidrar till att skapa en bild som gynnar eller missgynnar någon part. Att försöka lokalisera detta kommer vara fokus för min uppsats. Urval av bloggar Metod För att kunna studera om och hur politiskt motiverade vinklar färdas från en blogg till en nyhetsartikel måste jag hitta fall där bloggarna var först ut med nyheten. Problemet är att hitta sådana fall, eftersom att journalister sällan hänvisar till bloggar även om de utgör grundkällan. Därför går det inte att till exempel söka på olika bloggar i nyhetsdatabaser, det kommer inte att ge ett bra resultat då bloggarna sällan nämns vid namn eller länkas till, något som bland annat har noterats av Meraz (2011). Enligt Meraz kan det ha att göra med att traditionella medier inte vill stärka en växande konkurrent i bloggosfären. Det enda sätt mig veterligen som finns att få reda på olika nyheter som har härstammat ifrån bloggosfären är att prata med antingen journalisterna eller bloggarna. Som beskrevs under teoridelen når absoluta majoriteten av politiska bloggar når aldrig ut till några journalister, och än mindre utgör inspiration för riktiga nyheter. Ett fåtal bloggar hittar någon gång en helt egen vinkel eller nyhet där de tillför något eget till debatten, och får se hur den nyheten/vinkeln spridas i bloggosfären och i övriga medier. Ett fåtal av dessa bloggar utgör den typ av elitbloggar som byggt upp en bas av journalister som regelbundet läser dem, och som påverkar kontinuerligt genom att släppa nya vinklar eller egna nyheter. Den här typen av elitbloggar finns det inte särskilt många av i Sverige idag. Det är dessa elitbloggar jag tänkte fokusera på för att studera informationsflöden. Detta eftersom det är det enklaste sättet att få tag på tydliga genomslagskraftiga fall. 11

12 Att fokusera på elitbloggar är något som är tvunget, eftersom det skulle ta för mycket tid och energi att leta upp mindre bloggar som någon gång av någon anledning fått ett genomslag. Men det kan också motiveras utifrån den typ av undersökning jag gör. Eftersom den typ av undersökning jag gör bara tillåter mig att följa ett fåtal fall kan det vara lämpligt att välja fall som har haft ett stort genomslag. Ju större genomslag ett blogginlägg har haft ju viktigare är det att ingen politiskt motiverad vinkel följer med och ju mer relevant blir därmed min undersökning. Genom att kontakta elitbloggar och få tillgång till ett större urval av olika blogginlägg som har gett genomslag så kan jag välja exempel med så stort genomslag som möjligt. Elitbloggars genomslag är dessutom, som konstaterades i teoridelen, oproportionerligt stort, bland annat eftersom journalister söker sig till vissa större bloggar för att få en överblick. Därmed menar jag att det är mest intressant att studera elitbloggar, eftersom deras genomslag är stort även med hänsyn tagen till deras läsarstorlek. Det finns inget bra sätt att säga exakt vilka som är de största eller mest inflytelserika bloggarna i Sverige idag. Det bästa verktyget jag känner till är mediacreeper, som registrerar besök ifrån nyhetsredaktioner på alla bloggar som har installerat creepern. Mediacreeper skulle kunna användas som ett urval, men långt ifrån alla bloggar använder mediacreeper. Att ta de mest inlänkade bloggarna säger heller inget om inflytande, eftersom det bara visar vilka bloggar som läses av andra bloggare. Vissa undersökningar har använt sig av Alexa som är ett verktyg för att mäta visningar på olika bloggar. Problemet är dock att precis som med andra verktyg måste bloggen i fråga ha registrerat sig där själv, vilket långt ifrån alla bloggar har gjort. Det är alltså väldigt svårt att säga vilken blogg som är störst eller mest inflytelserik, och därför kan jag heller inte välja ut de objektivt mest inflytelserika bloggarna och studera dessa. Men även om jag inte kan säga exakt vilka bloggar som är störst kan jag argumentera för att mina fall tillhör de största och mest inflytelserika bloggarna. Jag har valt bloggarna Alliansfritt Sverige och Inte Rasist därför att de är två av de mest inflytelserika bloggarna i Sverige. Alliansfritt Sverige har över Facebook-fans och på mediacreepers topplista över bloggar som läses av medierna är det endast den rasistiska bloggen Avpixlat som har ett tydligt försprång. Inte Rasist Men har i nuläget runt Facebook-fans, de är inte registrerade på mediacreeper, men däremot har de ett öppet arkiv över sitt mediala genomslag där de har exempel på över 200 artiklar i nyhetsmedia som haft sitt ursprung direkt ifrån nyheter de har avslöjat. Ett sådant track record är det få bloggar som kan skryta med. Sammanfattningsvis, jag kan inte med säkerhet säga att dessa två bloggar är de mest inflytelserika i 12

13 Sverige, men att de tillhör den absoluta eliten bland bloggar vad gäller påverkansarbete mot medierna verkar vara tydligt. Det är värt att nämna här att jag känner och samarbetar med personer ifrån båda dessa bloggar, och att jag dessutom ibland hjälper till med arbetet på Alliansfritt Sverige. Jag var dock inte involverad i skrivandet av något av fallen nedan. Detta är dock inte något som borde påverka uppsatsarbetet eftersom mitt intresse ligger i att förstå processen, snarare än att komma fram till ett visst resultat. Den insider-kunskap som jag har kring bloggarna har dessutom varit central för att kunna utforma undersökningen på ett bra sätt. Urval av blogginlägg Jag har tagit del av Alliansfritt Sveriges interna sammanställning över medialt genomslag, och även samma sak från Inte Rasist Men. De är två av de mest inflytelserika bloggarna i Sverige, och de har därför en mängd fall för mig att välja ifrån. De fall jag har valt ut är Stefan Hanna och tjockisskatten samt Kent Perssons misstag om massarbetslösheten från Alliansfritt Sverige, och SD-politiker kallar ensamkommande för skäggbarn samt SD-politiker vill ha totalförbud mot islam från Inte Rasist Men. Vad gäller nyheterna så är de valda dels därför att det är tydligt att nyheten/vinkeln publicerades på respektive blogg som första medier, och dels därför att de fick ett stort genomslag. De två artiklarna från Inte Rasist Men var de som hade fått störst spridning i deras sammanställning av pressklipp. Kents Perssons misstag om massarbetslösheten är den historia med näst mest genomslag i Alliansfritt Sveriges interna sammanställning över mediegenomslag. Deras sammanställning är dock långt ifrån komplett, till skillnad från Inte Rasist Men som har hållit noggrann koll från start. Historien med mest genomslag i Alliansfritt Sveriges sammanställning var en nyhet om folkpartister som uttryckt sig rasistiskt, men då jag vill försöka få åtminstone en viss bredd på nyheterna jag granskar tyckte jag att det inte var prioriterat med ännu en rasist-skandal, utan låter de två inläggen från Inte Rasist Men fylla den funktionen. Istället valde jag Stefan Hanna och tjockisskatten, som inte är med i Alliansfritt Sveriges egna sammanställning eftersom den skedde innan de började sammanställa sådant systematiskt, men som verkar ha fått minst lika stort genomslag som Kent Perssons blunder när jag gör preliminära sökningar på de olika nyheterna. Dessa fyra fall har alltså gemensamt att de är avslöjanden om politiker, att avslöjandet har sitt ursprung i bloggosfären och att det fick ett tydligt gensvar i traditionella medier. Detta gör att vi kan 13

14 undersöka i vilken mån de ursprungliga politiskt motiverade vinklarna som formulerades i bloggosfären följer med in i övriga medier. Avgränsningar I de här granskningarna har jag försökt dokumentera händelsekedjan så noggrant som möjligt, men jag har dock gjort en del avgränsningar. Jag har valt att inte inkludera andra bloggar än det ursprungliga blogginlägget i händelsekedjan. Även potentiellt mer inflytelserika bloggar som ledarskribenters bloggar har uteslutits. Detta dels av tids och utrymmesskäl, men också för att journalister som vill göra nyheter rimligtvis i första hand kommer söka sig till grundkällan. Det betyder inte att exempelvis andra bloggar inte kan ha något inflytande på vinkeln i nyhetsflödet, men då dessa bloggar dels agerar reaktivt, och dels ofta når ut till en relativt begränsad läsarkrets jämfört med riktiga artiklar bör andra bloggars inflytande som regel vara relativt lågt. Den andra begränsningen för undersökningen är att jag har valt att bara fokusera på artiklar där huvuddelen av artikeln handlar om den nyhet som studeras. Artiklar där nyheten bara nämns i förbigående sållas bort, och även spin off-nyheter så som politiker X uppmanas avgå på grund av uttalande. I det läget handlar det om samma skandal och samma politiker, men det är en ny nyhetscykel med en ny nyhet. Skulle alla spin off-nyheter dokumenteras skulle det dels bli svårt att veta var gränsen ska dras, dels skulle materialet bli för stort. Jag har valt att inkludera ledarsidor som skriver om bloggarnas nyheter. Detta trots att ledarsidor till skillnad från annat nyhetsmaterial ska innehålla politiskt motiverade vinklar. Det är alltså inte problematiskt om ledarsidor plockar upp nyheter från bloggar och låter politiskt motiverade vinklar följa med. Jag har ändå valt att inkludera ledarsidor i min studie därför att de kan utgöra viktiga länkar mellan blogginläggen och traditionellt nyhetsmaterial i massmedia. Ledarsidorna studeras alltså för att på ett bättre sätt kunna förstå hur den politiskt motiverade vinkeln har färdats, och inte för att det i sig är ett problem att ledarsidor innehåller politiskt motiverade vinklar. I tre av fyra fall nedan mynnar nyheten ut i en TT-artikel som publiceras i en stor mängd tidningar. Det är dock vanligt att redaktionerna gör mindre justeringar av TT-artiklar, som att byta ut rubrik, eller lägga till eller ta bort någon mening. Dessa justeringar har jag valt att inte försöka titta på, på grund av tids och utrymmesskäl. Jag nöjer mig med att undersöka den ursprungliga TT-artikeln. 14

15 Materialsökning För att vara säker på att jag får med alla nyheter som handlar om de aktuella fallen har använt mig av tre olika källor. Dels bloggarnas egna dokumentation kring genomslag som finns i tre av fyra fall. De utgör en bra grund, men det går inte att räkna med att bloggarna har fångat in allt som skrivits. Därför har jag också sökt på google och i retriever under de aktuella tidsperioderna. Mer exakta söktermer och tidsperioder beskrivs under varje nyhet. Sökningar i google har fördelen att de fångar upp det allra mesta som finns på nätet, även nättidningar, bloggar, texter på stora sidor som Svt.se och annat. Google har dock inte allting cachat, så vissa nyhetsartiklar kan ha försvunnit ifrån nätet, på grund av att tidningen bara låter texterna ligga uppe en begränsad tid. Alla tidningar lägger heller inte upp precis allt material på nätet. Där är retriever användbart, den tjänsten specialiserar sig på svenska tidningar, och allt som har skrivits i svenska dag och kvällstidningar de senaste åren bör gå att hitta där. Genom att använda mig av flera olika pålitliga källor för datainsamling är chansen stor att alla relevanta texter finns att hitta där. Och eftersom jag har behövt gå igenom relativt lite råmaterial för att få fram rådatan (allt som publicerats om ett visst ämne under en dryg vecka, då den aktuella händelsen skedde) är risken relativt liten att jag skulle ha missat artiklar genom att de till exempel drunknat i mängden. Metoden bör därmed ha relativt hög reliabilitet. Resultat Inledning Resultatdelen är uppdelad i de fyra fall jag ska granska. Först redogörs för hur materialet hittades, därefter listas de granskade artiklarna i kronologisk ordning för att få en överblick över materialet, därefter följer en framing-analys av fallen och slutligen en diskussion som tolkar resultaten. Stefan Hanna och tjockisskatten Söktermer Materialet hittade jag genom att söka på Stefan Hanna i retriever för datumen 27/12 och de efterföljande två veckorna. Eftersom att Stefan Hanna är en relativt högt uppsatt politiker och det inte råder någon tvekan om att det är han som skrivit inlägget finns det ingen anledning för medierna att inte nämna honom vid namn när de skriver om honom. En sökning på hans namn bör alltså fånga in de allra flesta artiklar om ämnet. 15

16 Undersökta artiklar i kronologisk ordning Alliansfritt Sverige: C-kommunalråd föreslår tjockisskatt efter chartersemester 27/12 Expressen: Ät drick njut 29/12 Tidningen Ångermanland: Hannas galna hugskott 30/12 UNT: Tjocka människor ska betala mer skatt 2/1 TT: Kommunalråd C vill ha tjockisskatt 2/1 Aftonbladet: Har mage att kräva fet skatt 3/1 Framing-analys Stefan Hannas ursprungliga inlägg hade titeln Övervikt ett stort samhällsproblem. I inlägget pratar han om övervikt som ett samhällsproblem där de överviktiga på grund av att de valt att inte leva hälsosamt bör betala högre skatt för att kompensera för den extra belastning de utgör för samhället. En annan väg kan vara att de som väljer att inte vårda sig själva for betala högre skatt än de som gör det. Är inte det senare rimligt med tanke på att de senare utsätter det gemensamma systemet for mycket större påfrestningar än en som äter och dricker normalt och som tränar regelbundet? Alliansfritt Sveriges artikel om Stefan Hanna publiceras på morgonen den 27 december. Vinkeln i inlägget från alliansfritt sammanfattas bäst i deras rubrik och ingress. C-kommunalråd föreslår tjockisskatt efter chartersemester TJOCKISSKATT. Centerns kommunalråd i Uppsala åker på chartersemester. Upptäcker att det finns överviktiga. Föreslår som lösning en tjockisskatt. I både rubriken och ingressen används ordet tjockisskatt. Ordet tjockis är enligt svenska wikionary ett vardagligt nedsättande ord för en överviktig person. Att använda sig av ordet tjockisskatt är alltså i sig en värdering. Inte minst då Stefan Hanna inte själv använde den termen. I sitt blogginlägg använder Hanna istället det mer neutrala ordet överviktiga. Genom att alliansfritt byter ut ordet överviktiga mot tjockis, och tillskriver det ordet till Hanna säger alliansfritt implicit att Hanna har en nedlåtande attityd mot överviktiga. Att Alliansfritt formulerar sig som att Hanna upptäcker att det finns överviktiga antyder också att Hanna inte kände till det innan, vilket 16

17 implicerar att han inte känner till frågan och har allmänt dålig koll/är lite korkad. Denna bild bekräftas av Alliansfritt avslutande mening där de sarkastiskt skriver Stefan Hanna. Semesterfirare. Politisk tänkare. Alliansfritt Sveriges två värderande ställningstaganden är tydliga exempel på att försöka förstärka en politiskt motiverad verklighetsbeskrivning. Alliansfritt Sveriges nyhet: Stefan Hanna vill att överviktiga ska betala mer i skatt Alliansfritt Sveriges politiskt motiverade vinklar: Hannas förslag är nedsättande mot överviktiga Hanna är korkad Eftersom det är mitt i julledigheten dröjer det lite innan någon reagerar. Den 29 december uppmärksammar expressen som första tidning nyheten, dock inte på nyhetsplats utan på sin ledarsida. Titeln på ledaren är ät, drick, njut Kommunalrådet Hanna har varit på charterresa och skriver följande på sin blogg: "När alla svettas tenderar vi att lätta på klädseln. Då blir det uppenbart att Sverige och Finland (mest svenskar och finnar på hotellet som jag är på) har utmaningar med övervikt." Efter denna observation kommer kommunalrådet fram till att det vore rimligt att straffbeskatta feta människor: "de som väljer att inte vårda sig själva får betala högre skatt än de som gör det." På bloggen utvecklas inte närmare hur skatten ska tas in. En årlig BMI-deklaration och invägning på vågen hos skatteverket kanske? Något om tjockisskatter nämns inte här, men den raljerande tonen som antyder att Hanna knappast har tänkt igenom detta ordentligt återfinns också hos expressen. Utöver detta lyfter ledaren också fram en rad argument till varför vi inte ska införa fler hälsoregleringar, som att barnfetman minskar, och att vi är bland de mest hälsosamma länderna i Europa. Den raljerande tonen behövs inte för att förstå huvudnyheten och gynnar en politisk agenda, och räknas därmed som politiskt motiverad vinkel. Expressens nyhet: Stefan Hanna vill att överviktiga ska betala mer i skatt Expressens politiskt motiverade vinkel: 17

18 Förslaget är ogenomtänkt och korkat Tidningen Ångermanland är näst ut, och skriver en ledare med titeln Hannas galna hugskott. Nedan följer ett citat ur denna: Nu glömmer förstås Hanna, i sin iver att lägga skuld på överviktiga, att det kan handla om svårhanterliga problem, som ämnesomsättning, uppväxtmiljö eller sockerberoende. Precis som med alkohol och cigaretter krävs det hjälp för att komma tillrätta med problemen. Det går dessutom att räkna upp många olika grupper, som av olika skäl belastar sjukvården lite mer än genomsnittet. Ska de betala extra? Vart tar i så fall välfärdssamhället vägen? Till skillnad från expressens ledare så är tonen i denna inte alls lika raljant. I texten står visserligen att Hanna är ivrig att lägga skuld på överviktiga, det enskilda citatet kan kopplas till Alliansfritts vinkel att Hanna behandlar överviktiga respektlöst. Däremot raljeras det inte över Stefan Hanna som person i artikeln. Tidningen Ångermanlands nyhet: Stefan Hanna vill att överviktiga ska betala mer skatt Tidningen Ångermanlands politiskt motiverade vinklar: Stefan Hanna beter sig nedsättande mot överviktiga Förlaget är dåligt Den andra februari kom den första nyhetsartikeln i ämnet, i Upsala Nya tidning. Artikeln har flera likheter med Alliansfritts ursprungliga artikel. I rubrik och ingress skriver UNT: Kommunalråd vill beskatta tjocka Överviktiga svenskar bör betala en extraskatt, en tjockisskatt. Det föreslår centerns kommunalråd Stefan Hanna. Ordet tjockisskatt har alltså fått följa med ifrån Alliansfritts artikel till UNT, vilket som sagt i sig är ett värderande ord. UNT för också över den lite fördummande bilden av att Hanna upptäckt övervikt på semestern. När svenskarna och finnarna på hotellet tagit av sig kläderna i värmen, har Stefan Hanna upptäckt att många har utmaningar med övervikt. 18

19 Båda Alliansfritts vinklar om Hanna som inte så smart och okänslig har följt med genom orden tjockisskatt och upptäckte. Utöver det lånar UNT också inspiration ifrån expressens ledare: Centerpartiets kommunalråd går inte närmare in på hur tjock man ska vara för att tvingas betala mer i skatt. Stefan Hanna skriver inte heller hur stor skatten bör vara, eller om skatten ska vara progressiv, så att man exempelvis betalar extra skatt för varje kilo över ett visst BMI. UNT:s påpekande att det är väldigt otydligt hur den här skatten ska utformas är inte raljerande så som expressens ledare var, men att välja att lyfta fram detta är naturligtvis inte gynnande för Hanna, utan får förslaget att framstå som ogenomtänkt. Att lyfta fram allt något som Hanna inte har sagt eller gjort är inte nödvändigt för förståelsen av nyheten, utan också ett exempel på en vinkel som missgynnar honom. Sammantaget gör allt detta att UNT:s nyhetsartikel har en tydlig, om än outtalad, kritisk bias mot Hanna. Utöver denna artikel har UNT dessutom också en artikel där de frågar allianskollegorna vad de tycker om förslaget, varpå allianskollegorna kritiserar både förslaget och Hanna. UNT:s nyheter: Stefan Hanna vill att överviktiga ska betala mer i skatt Övriga allianspartier i Uppsala är kritiska mot detta. UNT:s politiskt motiverade vinklar Hannas förslag är nedsättande mot överviktiga (tjockisskatt) Hanna har först nu upptäckt att svenskar har problem med övervikt, vilket gör honom lite korkad Förslaget är ogenomtänkt Den kritiska utformningen på UNT:s artikel är extra intressant eftersom den ligger till grund för TT:s meddelande som går ut ett par timmar senare och publiceras i ett tiotal tidningar: Kommunalråd (C) vill ha tjockisskatt Överviktiga svenskar bör betala extraskatt, en tjockisskatt, föreslår Stefan Hanna, Centerns kommunalråd i Uppsala. De överviktiga utsätter det gemensamma systemet för mycket större påfrestningar än de som äter och dricker normalt, skriver Hanna i sin blogg enligt Upsala Nya Tidning. 19

20 Hanna skriver dock inte hur tjock man ska vara, hur hög skatten bör vara eller om den ska vara progressiv. Hans allianskolleger i Uppsala är kritiska. TT:s meddelande är en sammanfattning av de flesta centrala vinklarna i UNT:s artikel. Tjockisskatten finns med, kritiken mot att det inte finns någon tanke kring hur skatten ska vara utformad finns med, och allianskollegornas kritik i UNT:s andra artikel inkluderas i den sista meningen. TT:s artikel innehåller alltså material ifrån tre olika tidigare källor utöver själva blogginlägget. Alliansfritt bidrog med tjockisskatten, expressens ledarsida bidrog med kritiken mot en avsaknad av exempel på hur skatten ska utformas och UNT bidrog med en konflikt mellan Hanna och de övriga kollegorna i Uppsala-alliansen. TT:s nyheter: Stefan Hanna vill att överviktiga ska betala mer i skatt Övriga allianspartier i Uppsala är kritiska mot detta. TT:s vinklar: Stefan Hannas förslag är nedsättande mot överviktiga Förslaget är ogenomtänkt Sist ut är Aftonbladet som skriver en artikel med rubriken har mage att kräva fet skatt. Ingressen sammanfattar innehållet ganska bra: Tjockisar bör betala för sina extrakilon - med straffskatt. Det förslår kommunalrådet Stefan Hanna (C) - och backas upp av jordbruksministern. - Vi är många som skulle må bättre om vi blev av med några kilon, säger Eskil Erlandsson. Ordet tjockisskatt finns inte med i aftonbladet, men däremot tillskrivs Hanna att han vill straffbeskatta tjockisar, vilket väl får ses som minst lika missgynnande för honom. Artikeln består av en redogörelse av vad som står i Hannas blogg, samt en intervju med Eskil Erlandsson och Stefan Wallerek vid Överviktigas Riksförbund, där Erlandsson försöker försvara Hanna och Wallerek är starkt kritisk. I början av redogörelsen för Hannas blogginlägg konstaterar reportern: Stefan Hanna i Uppsala har en lite annorlunda syn på hur fetman i samhället ska bekämpas 20

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Stoppa pressarna. - Om tidningen och nyhetsartikeln. I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: Dagstidningen

Stoppa pressarna. - Om tidningen och nyhetsartikeln. I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: Dagstidningen Stoppa pressarna - Om tidningen och nyhetsartikeln I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: - läsa och analysera texter för olika syften Du läser en typisk nyhetsartikel som är uppbyggd med

Läs mer

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-06-21 Dnr: 12/00220 SAKEN Nordnytt, SVT1, 2012-01-12 och 01-13, kl. 19.15, inslag om Kiruna flygplats; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Överenskommelsen mellan SABO och Hyresgästföreningen second opinion på nyhetsrapporteringen

Överenskommelsen mellan SABO och Hyresgästföreningen second opinion på nyhetsrapporteringen Överenskommelsen mellan SABO och Hyresgästföreningen second opinion på nyhetsrapporteringen Second Opinion onsdag den 29 april 2009 1 1. Bakgrund Second Opinion har på Fastighetsägarna Sveriges uppdrag

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Engagerande nyheter MEG13 Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Innehållsförteckning Syfte och metod 3. Underlag 4. Redaktionella medier 5. Sociala medier 6. Jämförelse 7. Ämnena med störst genomslag 8-9. De

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)

RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet) Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

För fyra år sedan föddes idén hos Jönköpings kommunpolitiker att invånarna ska sortera sina sopor på sin tomt med egna sopkärl.

För fyra år sedan föddes idén hos Jönköpings kommunpolitiker att invånarna ska sortera sina sopor på sin tomt med egna sopkärl. Nyhetsartikeln är en informerande text där en journalist beskriver något som har hänt. Nyhetsartiklar kan man läsa i både pappersoch webbtidningar. De har till uppgift att på ett objektivt och sakligt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Politisk kommunikation

Politisk kommunikation Politisk kommunikation Journalistikens politiska villkor och uttryck Föreläsning 2 VT 2011 Gary Bergqvist Medierna förmedlar oftast allmänhetens bild av verkligheten Vem har makten över mediernas innehåll?

Läs mer

Effektivt påverkansarbete

Effektivt påverkansarbete Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Effektivt påverkansarbete Vår utgångspunkt är att allt påverkansarbete vill en förändring, politisk förändring eller en förändring i attityd eller

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet Your place or mine? Frågor till avsnittet Förståelsefrågor: nyhetsbyrån Reuters inte att ordet terrorist ska användas, utan självmordbombare, tänker du? den närmaste israeliska staden. Hur många raketer

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Varför ska vi ha kontakt med medier? Genom att medverka i medier kan Vårdförbundet sprida kunskap och påverka opinionen. Press, radio, tv och sociala medier

Läs mer

Your place or mine? Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Your place or mine? Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap Your place or mine? Konflikten mellan israeler och palestinier fördjupas när medier skildrar konflikten på så olika sätt. Efter att i tre veckor ha filmat i Israel och på Gazaremsan klippte UR:s reportageteam

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Bra medierelationer gör skillnad!

Bra medierelationer gör skillnad! Bra medierelationer gör skillnad! 5 maj 2010 Fredrik Larsson Program GULLERS GRUPP Lite grunder om kommunikation Aktuella medietrender Sociala medier Vad är en nyhet? Budskap och konsten att leverera budskap

Läs mer

Läs igenom det här häftet innan du skickar in din ansökan om att bli bloggare.

Läs igenom det här häftet innan du skickar in din ansökan om att bli bloggare. Ansökan bloggare Sidan 1 av 9 Läs igenom det här häftet innan du skickar in din ansökan om att bli bloggare. Vad är en blogg? En blogg är en samling blogginlägg som berättar/kåserar under ett gemensamt

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 April 2012 Arbetsmarknadsfrågor stora bland politiska bloggar Unionen anser att bloggar och andra sociala medier är rätt

Läs mer

Analys av Radiotjänst i Kiruna AB ur perspektivet sociala medier.

Analys av Radiotjänst i Kiruna AB ur perspektivet sociala medier. Analys av Radiotjänst i Kiruna AB ur perspektivet sociala medier. Radiotjänst i Kiruna AB är det företag i Sverige som har till uppgift att finansiera public service. Detta görs genom avgifter som enligt

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

Media styr alla dina intressenter

Media styr alla dina intressenter Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet

Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2014-02-03 Dnr: 13/02387 SAKEN Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer. Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges

Läs mer

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap

Läs mer

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär: Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2013-06-10 Dnr: 13/00495 SAKEN P4 Extra, 2013-02-25, programledaruttalande om Sverigedemokraterna; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro 1 Du är inte ensam på banan Många aktörer Sjukvården Läkemedelsindustrin Bloggarna Dagstidningar Vänner och bekanta 2 När spelar medierna störst

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Att övertyga. Ett ämnesövergripande MIK-projekt. Årskurs 7-9

Att övertyga. Ett ämnesövergripande MIK-projekt. Årskurs 7-9 Att övertyga Ett ämnesövergripande MIK-projekt Ett projekt som tränar eleverna i medie- och informationskunnighet och svarar mot centrala mål som de ska träna på i svenska, samhällskunskap och bild. Projektet

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat En delrapport från TNS Sifo Om undersökningen Analysperiod: 13 januari 18 juni 2014 Medieurval: SR Ekot 16:45, SVT Rapport 19:30,

Läs mer

Informationsso kning och ka llkritik fo r ho gstadiet

Informationsso kning och ka llkritik fo r ho gstadiet Informationsso kning och ka llkritik fo r ho gstadiet Informationssökning Informationssökning är precis vad det låter som, sökandet efter information. De flesta tänker nog när de hör ordet informationssökning

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk

Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk 2010-12- 07 http://www.jesperstromback.wordpress.com För att demokratin ska fungera bör människor vara så informerade som möjligt i olika samhällsfrågor

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning Mars 2004 Hur omvärldsbevakar PR-konsulterna? En av Agent25:s viktigaste och kräsnaste kundmålgrupper är PR-konsulter. För dem är omvärldsbevakning en mycket viktig

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Detta_ tycker_vi.doc

Detta_ tycker_vi.doc Detta_ tycker_vi.doc En åsiktsprofil för tydlighet, enighet och engagemang Förbundet Unga Forskare Förbundsstyrelsen Anders Lundberg, Guncha Welsapar 2010-01-18 1 Sammanfattning Förbundet Unga Forskare

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap A thread in the web De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Facebook och Twitter har blivit maktfaktorer och gett politiska rörelser ny kraft. Företagen har också insett

Läs mer

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållandet till kravet på opartiskhet.

Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållandet till kravet på opartiskhet. 1/6 BESLUT 2016-05-30 Dnr: 16/00780 SAKEN Fråga doktorn, SVT1, 2016-03-14, inslag om aktiv dödshjälp; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

FORSKNING OM JOURNALISTIK I FORSKNING OM JOURNALISTIK I JOURNALISTIK I TEORI OCH PRAKTIK JESPER STRÖMBÄCK 2016-01-26 http://www.jesperstromback.org/ JOURNALISTIK SOM FORSKNINGSOMRÅDE Journalistikens ideal vad utmärker den goda journalistiken?

Läs mer

SANNOLIKHET OCH SPEL

SANNOLIKHET OCH SPEL SANNOLIKHET OCH SPEL I ÖVNINGEN INGÅR ATT: Formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat (MA) Tolka en realistisk situation och utforma en matematisk

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer