Agendasättande och bloggosfären

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Agendasättande och bloggosfären"

Transkript

1 Statsvetenskapliga institutionen, Statskunskap C Kandidatuppsats HT-2012 Handledare: Malin Holm Författare: Anders Schröder Agendasättande och bloggosfären - Om hur bloggar kan påverka nyhetsrapporteringen

2 Innehållsförteckning Inledning Frågeställning/Syfte med uppsatsen... 3 Teori Politiska bloggar och nyhetsmedier, vari ligger skillnaden?... 4 Dagordningsteori... 5 Framing-teori... 9 Vad menar jag med politiskt motiverad vinkel? Metod Urval av bloggar Urval av blogginlägg Avgränsningar Materialsökning Resultat Stefan Hanna och tjockisskatten SD-politiker vill ha totalförbud mot islam Flyktingbarn kallades skäggbarn Kent Perssons miss om massarbetslösheten Slutsatser/förslag till fortsatt forskning...37 Källförteckning Sammanfattning Uppsatsens mål var att studera om politiska bloggar kan påverka hur nyhetsmedia vinklar nyheter. Detta skulle i sådana fall kunna vara problematiskt eftersom att politiska bloggar är subjektiva, medan nyhetsmedia strävar efter opartiskhet. I två av uppsatsens fyra undersökta fall verkar nyhetsmedia ha influerats av bloggosfären och låtit politiskt motiverade vinklar från bloggarna följa med in i nyhetsrapporteringen. Därmed har uppsatsen visat på att den här typen av överföring av vinklar förekommer. 2

3 Inledning Frågeställning/syfte med uppsatsen Bloggar ses ofta som ett verktyg primärt för att mobilisera kärntrupper, snarare än som ett verktyg för att nå ut till en bredare publik (Strömbäck: 2010), och delvis stämmer det också. Samtidigt finns det exempel på när bloggar faktiskt påverkar etablerade medier. Vissa har beskrivit det som en framgång och pratat om medborgarjournalistik (Bulkley: 2012), och att makten över dagordning därigenom blivit mer spridd. Samtidigt finns en demokratisk problematik i det nya sättet att kommunicera. Bloggare och andra ideella aktörer behöver inte förhålla sig till de pressetiska regler som medierna har byggt upp under lång tid. Det innebär bland annat att de flesta bloggar inte strävar efter att ge en allsidig bild av en händelse. Tvärtom är ofta syftet med bloggande att belysa nyheter från en viss ideologisk ståndpunkt. Risken finns därmed att när medier plockar upp olika historier och nyheter från bloggar så följer också politiskt motiverade vinklar ifrån bloggen med. Därmed har inte bara bloggarna påverkat vilka nyheter som får plats i medierna, utan också hur nyheten presenteras. Även om vi inte ska inbilla oss att journalister alltid är objektiva så kan detta vara ett problem. Om journalisten inte bara kopierar nyheten, utan också vinklarna rakt av från bloggar genomgår aldrig nyheten den journalistiska behandling som en nyhet bör genomgå innan den publiceras i större medier. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om jag kan hitta exempel på tillfällen då svenska medier plockat nyheter ifrån bloggar, och också valt att behålla de politiskt motiverade vinklar som sattes av bloggen i fråga. Med politiskt motiverade vinklar menar jag när skribenten inkluderar information i texten som inte är nödvändig för förståelsen av nyheten, och som syftar till att gynna en politisk agenda. Det skulle i sådana fall kunna indikera ett potentiellt trovärdighetsproblem för journalistiken. Bloggar tydliggör nämligen allra oftast sin ideologiska ståndpunkt, vilket gör att du som läsare kan ta hänsyn till denna. Massmedia däremot gör anspråk på att sträva efter en allsidig skildring av verkligheten. Om en nyhet går från subjektiv bloggtext till nyhet i massmedia utan att vinkeln förändras kan det inkräkta på mediernas objektivitetsideal. Min frågeställning blir alltså: kan jag visa på att svenska medier har tagit nyheter ifrån bloggosfären och behållit politiskt motiverade vinklar? 3

4 Teori Politiska bloggar och nyhetsmedier, vari ligger skillnaden? Den här uppsatsens problemformulering handlar om att det finns risker med att medierna plockar upp nyheter ifrån politiska bloggar och låter bloggarnas politiskt motiverade vinklar följa med. Detta bygger på ett antagande om att bloggar inte förhåller sig till samma regler som massmedier. Därför kan det vara lämpligt att undersöka vad vi vet om vilka normer och regler bloggar respektive medier underställer sig. Först måste vi komma ihåg att en blogg egentligen bara är ett medium, och att vad som kommuniceras genom det här mediet är helt upp till skribenterna. Det finns alltså inga regler för hur en blogg ska se ut, och utbudet av bloggar och deras innehåll kommer också att spegla detta. Trots detta kan vi säga vissa saker om innehållet i de politiska bloggarna. Om vi först tänker oss varför någon vill starta en politisk blogg så är det rimligtvis för att personen/personerna vill diskutera/kommentera politik utifrån sina respektive politiska utgångspunkter. Enligt McKenna och Pole (2007) är politiska bloggares kärnaktivitet att tipsa om olika nyhetsartiklar eller blogginlägg som de finner intressanta. Men bloggar är inte bara länkmaskiner, utan i det här tipsandet ingår ofta att bidra med sin egen åsikt eller sitt eget perspektiv på händelsen. På så sätt fungerar många politiska bloggar närmast som en personlig ledarsida. Det här tycker jag om dagens snackis. Eftersom de flesta bloggar inte producerar några egna nyheter, utan är helt reaktiva blir också de egna åsikterna och perspektiven det enda materialet som är exklusivt för bloggen. Därmed är det inte orimligt att tänka sig att detta är vad som lockar läsare till de politiska bloggarna, till exempel i form av bekanta som vill veta vad bloggaren tänker om olika saker eller i form av likasinnade som vill ha sina perspektiv bekräftade. Även om den politiska bloggaren inte har någon uppgift i formell mening finns det alltså anledning att utgå ifrån att den politiska bloggarens åsikter kring olika frågor eller händelser är det centrala, både till varför många börjar blogga politiskt och till varför andra människor väljer att läsa politiska bloggar. Detta skiljer sig skarpt mot mediernas roll. 4

5 Massmedia har till skillnad från bloggar ett antal regler de förväntas förhålla sig till, nämligen de pressetiska reglerna. I dessa kan man bland annat läsa: 1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling. 2.Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer. 3. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Massmedias uppgift är alltså att ge en korrekt och allsidig bild av en nyhetshändelse. I detta ingår att sträva efter att alla sidor får komma till tals. När bloggares roll är att dela med sig av sina åsikter kring olika händelser är journalistens roll den motsatta: Att inte förmedla sina egna åsikter, utan istället presentera åsikter ifrån alla relevanta läger och sedan låta läsaren själv avgöra Utöver det är det också massmedias ansvar att på ett tydligt sätt skilja mellan faktaredovisning och kommentarer, också detta för att läsaren själv enklare ska kunna ta ställning. Bloggar har inga sådana förväntningar på sig, utan kan blanda egna åsikter och fakta som de vill i texter. Det betyder inte att alla bloggare kommer göra det, men eftersom de flesta bloggare inte har läst journalistik och många förmodligen betraktar sin roll som opinionsbildare snarare än journalister är det inte orimligt att anta att det förekommer i högre grad än i massmedier. Utifrån detta anser jag det rimligt att utgå ifrån att politiska bloggar och massmedier arbetar på olika sätt och har olika mål med sitt skrivande. När medias uppgift är att ge en allsidig bild av verkligheten är bloggarnas mål att beskriva verkligheten så som de själva ser den. Därför är det problematiskt om media låter politiskt motiverade vinklar följa med när de hämtar nyheter via bloggosfären. Dagordningsteori För att förstå hur vilka problem som kan finnas med att bloggar påverkar media måste vi också förstå hur media påverkar medborgarna. Där kommer dagordningsteorin in i bilden. Synen på mediernas inflytande över medborgarna har gått igenom en rad faser inom forskningen. Strömbäck (2009:84) beskriver hur medierna i början av 1900-talet betraktades som mycket mäktiga. Illustrationen har varit injektionsnålsteorin, som skulle visa hur individerna inte kunde stå emot de 5

6 budskap som medierna levererade, utan omedelbart och förutsägbart svarade på den propaganda medierna levererade. Det var utifrån detta perspektiv som exempelvis första världskrigets propaganda-apparat betraktades. Denna bild har dock överdrivits enligt Strömbäck, bilden av att man betraktade medierna som helt allsmäktiga under den här perioden är förenklad och felaktig. Men att medier sågs som inflytelserika råder det inget tvivel om. Efter andra världskriget fram till slutet av 60-talet byttes den bilden ut mot de maktlösa medierna, där forskarna inte lyckades hitta några belägg för att medierna faktiskt påverkade människors uppfattningar. Studier på människor som ändrat uppfattning efter att ha tagit del av media tydde på att mycket få omvändes av medierna budskap, och i den mån människor påverkades av medierna var effekten varken förutsägbar på så sätt att den var lika för alla, och effekterna följde heller inte direkt (Strömbäck 2009:85) lanserades dock dagordningsteorin som visade att även om medierna inte kan påverka vilka åsikter människor har så kan medierna genom sitt urval påverka vad människor har åsikter om. Det lade grunden till dagens forskning om de mäktiga medierna. Dagordningsteorin består av en rad olika faser som bland annat beskrivs i Maxwell McCombs Makten över dagordningen från McCombs var en av de personer som lanserade dagordningsteorin och har sedan dess följt teorins utveckling. Den första fasen i dagordningsteorin är enligt McCombs att människors egna dagordningar påverkas av mediernas dagordning. Människor håller inte alltid med om det som står i medierna, men de bildar sig en uppfattning om det som medierna diskuterar. Detta eftersom människors möjligheter att ta till sig information är begränsad, medan verkligheten är obegränsad. Medierna blir därmed verktyget som hjälper människor att sålla i överflödet av information. Resultatet blir att allmänhetens dagordning till stor del korrelerar med mediernas dagordning. (McCombs 2009:43) Den andra fasen i dagordningsteorin nyanserar den första fasen något. I den studeras vilka begränsningar som finns kring vilka som är mottagliga för mediernas dagordning. Studierna visar hur personer med medelhög kunskap ofta är mest mottagliga, detta eftersom de är intresserade av politiska frågor, men ännu inte har bestämt sig för en viss uppfattning, vilket innebär att de är mer benägna att följa medierna för att få mer information och därmed också plockar upp deras dagordning. McCombs beskriver också hur vi är mer benägna att dela mediernas dagordning i vissa frågor än i andra. När det gäller abstrakta frågor som vi har låg personlig erfarenhet av är det mer troligt att vi prioriterar frågan i enighet med mediernas dagordning. När det gäller konkreta frågor som vi har personliga erfarenheter av däremot påverkas vi i låg grad av medierna. Egna erfarenheter trumfar i det läget mediernas prioriteringar (McCombs 2009:94). 6

7 Den tredje fasen (som förvirrande nog också kallas dagordningsteorins andra nivå) har framför allt fokuserat på olika attribut kring kandidater eller frågor som belysts i media, för att sedan undersöka om detta gett genomslag bland allmänheten. Studierna tyder på att medierna genom sina skildringar inte bara kan påverka vår dagordning, utan också hur vi tänker kring olika frågor. De attribut som beskrivs i medierna blir ofta vanligt förekommande i allmänhetens medvetande (McCombs 2009:171) Den fjärde fasen undersöker hur den mediala dagordningen sätts. Om medierna påverkar allmänhetens dagordning, vem påverkar då medias dagordning? Svaret enligt McCombs är ett komplext nätverk av olika grupper med inflytande. I grunden ligger de nyhetsnormer som finns etablerade sen länge inom alla medierna. I vissa fall kan de vara reglerade i lag, men oftast utgörs de av normer kopplade till nyhetsvärde och journalistisk etik. Därutöver finns en intermedial dagordning där vissa medier är mer inflytelserika än andra, och som därmed i högre grad styr vad som diskuteras i medierna. Till slut påverkar också mediernas källor till viss del, det kan vara allt ifrån partier till intresseorganisationer. Eller bloggar (McCombs 2009:152). Min undersökning kommer att undersöka om bloggar kan påverka vilka vinklar som traditionella medier beskriver. Studien kommer alltså att handla om dagordningsteorins fjärde fas, hur mediernas dagordning sätts. Att undersöka vinklar och attribut är något som traditionellt ligger under dagordningsteorins tredje fas. Min undersökning kommer alltså att väva in element även därifrån för att försöka påvisa att bloggar kan påverka vilka vinklar media använder sig av. Jag kommer behöva använda mig av studier kring vinklar, eller frames som det kallas i litteraturen, för att kunna identifiera och spåra vilka vinklar och attribut som följer med från en text till en annan, och sedan kommer jag använda den fjärde fasen för att förstå vilka mekanismer som påverkar hur vinklar väljs ut och utvecklas i medierna. Sedan tidigare finns ett antal studier som har undersökt bloggosfärens genomslag i samhällsdebatten. Sharon Meraz (2009) beskriver hur elitbloggare i den amerikanska bloggosfären numera kan medverka till att sätta agendan i specifika frågor inom bloggosfären på samma villkor som professionella medier. Detta är ett exempel på hur traditionella mediers agendasättningsmonopol har brutits upp genom de nya kommunikationsplattformarna. Meraz betonar dock att traditionella medier även inom bloggosfären utgör de enskilt mest inflytelserika 7

8 aktörerna. Trots detta är trenden mot en mer utspridd dagordningsmakt viktig, eftersom det innebär att sociala mediers inflytande på dagordningen redan är mätbar och dessutom växande. Deva Woodly (2008) citerar en studie från university of Connecticut där 140 reportrar och andra personer aktiva inom mediebranschen fick svara på frågor kring deras läsvanor. Det visade sig att journalisterna som intervjuades var mycket mer benägna att läsa bloggar än allmänheten, 83 % av journalisterna läste bloggar. Över hälften, 55 % sa sig också använda bloggar i sitt arbete som journalister. Nu kan visserligen siffrorna skilja sig betydligt i Sverige, några sådana studier har jag inte funnit, men det verkar rimligt att anta att även svenska journalister söker efter nyheter på ungefär samma sätt. Henry Farrel och Daniel W Drezner påpekar dock att medianbloggen har nära nog inget som helst genomslag på den offentliga debatten, men att ett fåtal elitbloggar har möjligheter att påverka. Maktfördelningen i bloggosfären är mycket ojämnt fördelad konstaterar Farrel och Drezner och visar att ett fåtal stora bloggar samlar en stor mängd inlänkar, medan de flesta bloggar knappt får några inlänkar alls. Farrel och Drezer skriver också att det finns flera skäl till varför journalister är intresserade av politiska bloggar. Det kan handla om personliga kontakter, där journalisten är genuint intresserad av vad vännen eller den bekante tycker i en viss fråga. Det kan också handla om expertkunskap då journalister är ofta generalister, för att kunna skriva om en mängd områden. Här kan bloggar hjälpa journalister med research och expertkunskap. Det handlar också om att bloggar kan vara först på bollen, genom att det är mindre komplicerat att producera en bloggtext än en nyhetsartikel, vilket gör att bloggarna därmed kan vara med och sätta agendan. Vissa stora bloggar fungerar också som fokuspunkter för bloggosfären genom att samla upp intressanta texter och vinklar från övriga bloggosfären, och som exempelvis journalister sedan kan använda som approximation på vad bloggvärlden pratar om. Sharon Meraz (2011) visar genom att använda sig av tidsserieanalyser att elitbloggar påverkar traditionella mediers agenda. Även om agendan fortfarande till största delen sätts på andra håll kan elitbloggar i vissa frågor ha ett moderat inflytande, inte bara på varandra utan även på vad som diskuteras i traditionella medier. Meraz undersökning visar alltså att bloggar kan påverka vad media pratar om. Detta har för övrigt också undersökts en del i Sverige. Ulvenlöv (2012) analyserade åt fackförbundet Unionen den svenska bloggosfären genom att mäta hur ofta olika nyckelord förekom i den svenska bloggosfären. Han analyserade bland annat det mediala genomslaget hos bloggen klamydiabrevet, där en tjej i valrörelsen skrev om sin sjuka mamma som tvingades jobba. Genom att mäta hur ofta sjukförsäkringen diskuterades innan och efter att historien plockats upp av bloggosfären drog Ulvenlöv slutsatsen att det fanns ett samband mellan diskussionen i bloggosfären 8

9 och det mediala genomslaget i det fallet. Att bloggar ofta läses av journalister och att detta kan påverka vad media pratar om finns det alltså flera undersökningar som tyder på. Däremot har jag inte hittat några studier som har undersökt ifall bloggar kan påverka hur media pratar om olika nyheter. Förhoppningsvis ska den här uppsatsen börja fylla den kunskapsluckan. Framing-teori För att kunna undersöka de politiskt motiverade vinklarna i mitt material kommer jag att använda mig av framing-teori, som är ett forskningsfält som ligger nära dagordningsteorins tredje fas. Strömbäck (2009:114) konstaterar att det råder oenighet inom forskarvärlden kring om framingteorin bör ses som en del av dagordningsteorin eller som en egen teori. Framingteorin handlar om hur olika händelser gestaltas i media och hur det påverkar människors bild av verkligheten. Den förmodligen mest frekvent använda definitionen av en frame kommer från Robert Entman (1993: 52) A frame is to select some aspects of reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation. För att förtydliga så skriver Entman att frames handlar om presentera en verklighetsbeskrivning som definierar problem, diagnostisera orsaken till problemet, gör moraliska värderingar och/eller föreslår lösningar. Helt enkelt att beskriva en händelse på ett sätt som leder människors tankar vad gäller ansvar, skuld, lösningar etc i en viss riktning. Entman konstaterar också att det finns studier som visar att beroende på hur man lyfter fram ett problem eller en fråga påverkar vilka svar allmänheten ger (2003: 53). Hur vi beskriver verkligheten spelar alltså roll, och kan ha påverkan på opinionen. Därför är det också viktigt att medias information är allsidig. De Vreese 2005 betonar att framing är en pågående process, snarare än något statiskt, vilket innebär att frames hela tiden omförhandlas och utvecklas i diskussionen mellan eliter. Frame-building är studierna av vad som påverkar hur nyheterna vinklas, varför journalister och nyhetsorganisationer lyfter fram vissa saker. Frame-settning handlar om vilken effekt frames får på publiken när de ska bedöma händelsen som beskrivits (De Vreese 2005). Det går att dela upp frames på en rad olika sätt. De Vreese (2001:108) beskriver den vanliga uppdelningen mellan issue specific och generic frames. Issue specific frames går endast att 9

10 applicera på vissa frågor, medan generic frames kan användas över en rad områden. Ett typexempel på generic frames kan vara episodic eller thematic frames, alltså om nyheten lyfter fram händelsen som ett enskilt fall, eller som ett exempel på en större helhet. Andra typexempel enligt Semetko och Valkenburg (2000:95) är conflict, human interest, economic consequences, morality, and responsibility. Chong (2007 :117) skriver kring skapandet av frames att även om frames sätts av samhällets eliter så är medborgarna inte helt utan inflytande, eftersom eliterna måste ta hänsyn till medborgarnas preferenser och åsikter för att frame-setting ska fungera. Men det sagt är det dock fortfarande tydligt att det råder om maktobalans här. Chong (2007:107) skriver att traditionellt sett har den mesta av framing-forskningen gått till väga genom att först välja ut ett ämne att studera, därefter fundera kring olika frames som kan tänkas påverka allmänheten inom ämnet i fråga. Därefter ställs alla frames upp i ett schema som man sen testar sitt material emot. Alla studier ser dock inte ut så, och min studie har jag heller inte gjort så. Detta eftersom jag inte har ett givet ämne att utgå ifrån. Matthes (2009: 351) beskriver hur frameanalys kan skilja sig på fyra olika punkter. Analysen kan antingen vara sifferbaserad eller textbaserad, med sifferbaserad menas att man räknar ord eller liknande, snarare än att ägna sig åt mer kvalitativ textanalys. Studiens frames kan väljas ut deduktivt eller induktivt, alltså man väljer antingen att ta fram potentiella frames innan granskningen av materialet, eller under studiens gång. Studierna kan också skilja sig kring huruvida man väljer att använda datorprogram för att analysera och dra slutsatser kring materialet. I min studie har jag använt mig av en textbaserad analys där jag sökt upp frames induktivt. Studien gjordes manuellt på ett mindre material, vilket har att göra med de tidsbegränsningar som finns för en C-uppsats. Hur ska jag då undersöka vinkeln i mina fall? Framing-teori handlar alltså om att undersöka vilka attribut som tillskrivs exempelvis personer i media. Det som mina fall har gemensamt är att alla fyra handlar om politiker som får kritik riktad mot sig. Det jag vill studera är alltså hur dessa personer och deras åsikter vinklas i medierna. Vilka implicita eller explicita värderingar som görs i texterna kring dem som personer och deras uttalanden? Vilka attribut som tillskrivs personerna? Vilken information inkluderas i texterna som inte är nödvändig för att förstå huvudnyheten, och vad syftar den informationen till att ge för bild? Målet är att förstå vilka känslor eller åsikter texten vill framkalla hos läsaren. Vad ska jag tycka och känna efter att jag har läst klart texten, och hur 10

11 argumenterar texten för det, implicit och explicit? Det är utifrån de här frågorna jag har tagit fram definitionen av en politiskt motiverad vinkel. Vad menar jag med politiskt motiverad vinkel? Jag väljer att definiera en politiskt motiverad vinkel som när journalisten eller bloggaren inkluderar information i texten som inte är nödvändig för förståelsen av huvudnyheten, för att förstärka en verklighetsbeskrivning som gynnar en viss politisk agenda Notera ordet förstärka. I många fall gynnar en nyhet i sig självt en politisk agenda, men det räcker alltså inte. Skribenten måste aktivt välja att inkludera information som inte är nödvändig för förståelsen av själva nyhetshändelsen, men som bidrar till att skapa en bild som gynnar eller missgynnar någon part. Att försöka lokalisera detta kommer vara fokus för min uppsats. Urval av bloggar Metod För att kunna studera om och hur politiskt motiverade vinklar färdas från en blogg till en nyhetsartikel måste jag hitta fall där bloggarna var först ut med nyheten. Problemet är att hitta sådana fall, eftersom att journalister sällan hänvisar till bloggar även om de utgör grundkällan. Därför går det inte att till exempel söka på olika bloggar i nyhetsdatabaser, det kommer inte att ge ett bra resultat då bloggarna sällan nämns vid namn eller länkas till, något som bland annat har noterats av Meraz (2011). Enligt Meraz kan det ha att göra med att traditionella medier inte vill stärka en växande konkurrent i bloggosfären. Det enda sätt mig veterligen som finns att få reda på olika nyheter som har härstammat ifrån bloggosfären är att prata med antingen journalisterna eller bloggarna. Som beskrevs under teoridelen når absoluta majoriteten av politiska bloggar når aldrig ut till några journalister, och än mindre utgör inspiration för riktiga nyheter. Ett fåtal bloggar hittar någon gång en helt egen vinkel eller nyhet där de tillför något eget till debatten, och får se hur den nyheten/vinkeln spridas i bloggosfären och i övriga medier. Ett fåtal av dessa bloggar utgör den typ av elitbloggar som byggt upp en bas av journalister som regelbundet läser dem, och som påverkar kontinuerligt genom att släppa nya vinklar eller egna nyheter. Den här typen av elitbloggar finns det inte särskilt många av i Sverige idag. Det är dessa elitbloggar jag tänkte fokusera på för att studera informationsflöden. Detta eftersom det är det enklaste sättet att få tag på tydliga genomslagskraftiga fall. 11

12 Att fokusera på elitbloggar är något som är tvunget, eftersom det skulle ta för mycket tid och energi att leta upp mindre bloggar som någon gång av någon anledning fått ett genomslag. Men det kan också motiveras utifrån den typ av undersökning jag gör. Eftersom den typ av undersökning jag gör bara tillåter mig att följa ett fåtal fall kan det vara lämpligt att välja fall som har haft ett stort genomslag. Ju större genomslag ett blogginlägg har haft ju viktigare är det att ingen politiskt motiverad vinkel följer med och ju mer relevant blir därmed min undersökning. Genom att kontakta elitbloggar och få tillgång till ett större urval av olika blogginlägg som har gett genomslag så kan jag välja exempel med så stort genomslag som möjligt. Elitbloggars genomslag är dessutom, som konstaterades i teoridelen, oproportionerligt stort, bland annat eftersom journalister söker sig till vissa större bloggar för att få en överblick. Därmed menar jag att det är mest intressant att studera elitbloggar, eftersom deras genomslag är stort även med hänsyn tagen till deras läsarstorlek. Det finns inget bra sätt att säga exakt vilka som är de största eller mest inflytelserika bloggarna i Sverige idag. Det bästa verktyget jag känner till är mediacreeper, som registrerar besök ifrån nyhetsredaktioner på alla bloggar som har installerat creepern. Mediacreeper skulle kunna användas som ett urval, men långt ifrån alla bloggar använder mediacreeper. Att ta de mest inlänkade bloggarna säger heller inget om inflytande, eftersom det bara visar vilka bloggar som läses av andra bloggare. Vissa undersökningar har använt sig av Alexa som är ett verktyg för att mäta visningar på olika bloggar. Problemet är dock att precis som med andra verktyg måste bloggen i fråga ha registrerat sig där själv, vilket långt ifrån alla bloggar har gjort. Det är alltså väldigt svårt att säga vilken blogg som är störst eller mest inflytelserik, och därför kan jag heller inte välja ut de objektivt mest inflytelserika bloggarna och studera dessa. Men även om jag inte kan säga exakt vilka bloggar som är störst kan jag argumentera för att mina fall tillhör de största och mest inflytelserika bloggarna. Jag har valt bloggarna Alliansfritt Sverige och Inte Rasist därför att de är två av de mest inflytelserika bloggarna i Sverige. Alliansfritt Sverige har över Facebook-fans och på mediacreepers topplista över bloggar som läses av medierna är det endast den rasistiska bloggen Avpixlat som har ett tydligt försprång. Inte Rasist Men har i nuläget runt Facebook-fans, de är inte registrerade på mediacreeper, men däremot har de ett öppet arkiv över sitt mediala genomslag där de har exempel på över 200 artiklar i nyhetsmedia som haft sitt ursprung direkt ifrån nyheter de har avslöjat. Ett sådant track record är det få bloggar som kan skryta med. Sammanfattningsvis, jag kan inte med säkerhet säga att dessa två bloggar är de mest inflytelserika i 12

13 Sverige, men att de tillhör den absoluta eliten bland bloggar vad gäller påverkansarbete mot medierna verkar vara tydligt. Det är värt att nämna här att jag känner och samarbetar med personer ifrån båda dessa bloggar, och att jag dessutom ibland hjälper till med arbetet på Alliansfritt Sverige. Jag var dock inte involverad i skrivandet av något av fallen nedan. Detta är dock inte något som borde påverka uppsatsarbetet eftersom mitt intresse ligger i att förstå processen, snarare än att komma fram till ett visst resultat. Den insider-kunskap som jag har kring bloggarna har dessutom varit central för att kunna utforma undersökningen på ett bra sätt. Urval av blogginlägg Jag har tagit del av Alliansfritt Sveriges interna sammanställning över medialt genomslag, och även samma sak från Inte Rasist Men. De är två av de mest inflytelserika bloggarna i Sverige, och de har därför en mängd fall för mig att välja ifrån. De fall jag har valt ut är Stefan Hanna och tjockisskatten samt Kent Perssons misstag om massarbetslösheten från Alliansfritt Sverige, och SD-politiker kallar ensamkommande för skäggbarn samt SD-politiker vill ha totalförbud mot islam från Inte Rasist Men. Vad gäller nyheterna så är de valda dels därför att det är tydligt att nyheten/vinkeln publicerades på respektive blogg som första medier, och dels därför att de fick ett stort genomslag. De två artiklarna från Inte Rasist Men var de som hade fått störst spridning i deras sammanställning av pressklipp. Kents Perssons misstag om massarbetslösheten är den historia med näst mest genomslag i Alliansfritt Sveriges interna sammanställning över mediegenomslag. Deras sammanställning är dock långt ifrån komplett, till skillnad från Inte Rasist Men som har hållit noggrann koll från start. Historien med mest genomslag i Alliansfritt Sveriges sammanställning var en nyhet om folkpartister som uttryckt sig rasistiskt, men då jag vill försöka få åtminstone en viss bredd på nyheterna jag granskar tyckte jag att det inte var prioriterat med ännu en rasist-skandal, utan låter de två inläggen från Inte Rasist Men fylla den funktionen. Istället valde jag Stefan Hanna och tjockisskatten, som inte är med i Alliansfritt Sveriges egna sammanställning eftersom den skedde innan de började sammanställa sådant systematiskt, men som verkar ha fått minst lika stort genomslag som Kent Perssons blunder när jag gör preliminära sökningar på de olika nyheterna. Dessa fyra fall har alltså gemensamt att de är avslöjanden om politiker, att avslöjandet har sitt ursprung i bloggosfären och att det fick ett tydligt gensvar i traditionella medier. Detta gör att vi kan 13

14 undersöka i vilken mån de ursprungliga politiskt motiverade vinklarna som formulerades i bloggosfären följer med in i övriga medier. Avgränsningar I de här granskningarna har jag försökt dokumentera händelsekedjan så noggrant som möjligt, men jag har dock gjort en del avgränsningar. Jag har valt att inte inkludera andra bloggar än det ursprungliga blogginlägget i händelsekedjan. Även potentiellt mer inflytelserika bloggar som ledarskribenters bloggar har uteslutits. Detta dels av tids och utrymmesskäl, men också för att journalister som vill göra nyheter rimligtvis i första hand kommer söka sig till grundkällan. Det betyder inte att exempelvis andra bloggar inte kan ha något inflytande på vinkeln i nyhetsflödet, men då dessa bloggar dels agerar reaktivt, och dels ofta når ut till en relativt begränsad läsarkrets jämfört med riktiga artiklar bör andra bloggars inflytande som regel vara relativt lågt. Den andra begränsningen för undersökningen är att jag har valt att bara fokusera på artiklar där huvuddelen av artikeln handlar om den nyhet som studeras. Artiklar där nyheten bara nämns i förbigående sållas bort, och även spin off-nyheter så som politiker X uppmanas avgå på grund av uttalande. I det läget handlar det om samma skandal och samma politiker, men det är en ny nyhetscykel med en ny nyhet. Skulle alla spin off-nyheter dokumenteras skulle det dels bli svårt att veta var gränsen ska dras, dels skulle materialet bli för stort. Jag har valt att inkludera ledarsidor som skriver om bloggarnas nyheter. Detta trots att ledarsidor till skillnad från annat nyhetsmaterial ska innehålla politiskt motiverade vinklar. Det är alltså inte problematiskt om ledarsidor plockar upp nyheter från bloggar och låter politiskt motiverade vinklar följa med. Jag har ändå valt att inkludera ledarsidor i min studie därför att de kan utgöra viktiga länkar mellan blogginläggen och traditionellt nyhetsmaterial i massmedia. Ledarsidorna studeras alltså för att på ett bättre sätt kunna förstå hur den politiskt motiverade vinkeln har färdats, och inte för att det i sig är ett problem att ledarsidor innehåller politiskt motiverade vinklar. I tre av fyra fall nedan mynnar nyheten ut i en TT-artikel som publiceras i en stor mängd tidningar. Det är dock vanligt att redaktionerna gör mindre justeringar av TT-artiklar, som att byta ut rubrik, eller lägga till eller ta bort någon mening. Dessa justeringar har jag valt att inte försöka titta på, på grund av tids och utrymmesskäl. Jag nöjer mig med att undersöka den ursprungliga TT-artikeln. 14

15 Materialsökning För att vara säker på att jag får med alla nyheter som handlar om de aktuella fallen har använt mig av tre olika källor. Dels bloggarnas egna dokumentation kring genomslag som finns i tre av fyra fall. De utgör en bra grund, men det går inte att räkna med att bloggarna har fångat in allt som skrivits. Därför har jag också sökt på google och i retriever under de aktuella tidsperioderna. Mer exakta söktermer och tidsperioder beskrivs under varje nyhet. Sökningar i google har fördelen att de fångar upp det allra mesta som finns på nätet, även nättidningar, bloggar, texter på stora sidor som Svt.se och annat. Google har dock inte allting cachat, så vissa nyhetsartiklar kan ha försvunnit ifrån nätet, på grund av att tidningen bara låter texterna ligga uppe en begränsad tid. Alla tidningar lägger heller inte upp precis allt material på nätet. Där är retriever användbart, den tjänsten specialiserar sig på svenska tidningar, och allt som har skrivits i svenska dag och kvällstidningar de senaste åren bör gå att hitta där. Genom att använda mig av flera olika pålitliga källor för datainsamling är chansen stor att alla relevanta texter finns att hitta där. Och eftersom jag har behövt gå igenom relativt lite råmaterial för att få fram rådatan (allt som publicerats om ett visst ämne under en dryg vecka, då den aktuella händelsen skedde) är risken relativt liten att jag skulle ha missat artiklar genom att de till exempel drunknat i mängden. Metoden bör därmed ha relativt hög reliabilitet. Resultat Inledning Resultatdelen är uppdelad i de fyra fall jag ska granska. Först redogörs för hur materialet hittades, därefter listas de granskade artiklarna i kronologisk ordning för att få en överblick över materialet, därefter följer en framing-analys av fallen och slutligen en diskussion som tolkar resultaten. Stefan Hanna och tjockisskatten Söktermer Materialet hittade jag genom att söka på Stefan Hanna i retriever för datumen 27/12 och de efterföljande två veckorna. Eftersom att Stefan Hanna är en relativt högt uppsatt politiker och det inte råder någon tvekan om att det är han som skrivit inlägget finns det ingen anledning för medierna att inte nämna honom vid namn när de skriver om honom. En sökning på hans namn bör alltså fånga in de allra flesta artiklar om ämnet. 15

16 Undersökta artiklar i kronologisk ordning Alliansfritt Sverige: C-kommunalråd föreslår tjockisskatt efter chartersemester 27/12 Expressen: Ät drick njut 29/12 Tidningen Ångermanland: Hannas galna hugskott 30/12 UNT: Tjocka människor ska betala mer skatt 2/1 TT: Kommunalråd C vill ha tjockisskatt 2/1 Aftonbladet: Har mage att kräva fet skatt 3/1 Framing-analys Stefan Hannas ursprungliga inlägg hade titeln Övervikt ett stort samhällsproblem. I inlägget pratar han om övervikt som ett samhällsproblem där de överviktiga på grund av att de valt att inte leva hälsosamt bör betala högre skatt för att kompensera för den extra belastning de utgör för samhället. En annan väg kan vara att de som väljer att inte vårda sig själva for betala högre skatt än de som gör det. Är inte det senare rimligt med tanke på att de senare utsätter det gemensamma systemet for mycket större påfrestningar än en som äter och dricker normalt och som tränar regelbundet? Alliansfritt Sveriges artikel om Stefan Hanna publiceras på morgonen den 27 december. Vinkeln i inlägget från alliansfritt sammanfattas bäst i deras rubrik och ingress. C-kommunalråd föreslår tjockisskatt efter chartersemester TJOCKISSKATT. Centerns kommunalråd i Uppsala åker på chartersemester. Upptäcker att det finns överviktiga. Föreslår som lösning en tjockisskatt. I både rubriken och ingressen används ordet tjockisskatt. Ordet tjockis är enligt svenska wikionary ett vardagligt nedsättande ord för en överviktig person. Att använda sig av ordet tjockisskatt är alltså i sig en värdering. Inte minst då Stefan Hanna inte själv använde den termen. I sitt blogginlägg använder Hanna istället det mer neutrala ordet överviktiga. Genom att alliansfritt byter ut ordet överviktiga mot tjockis, och tillskriver det ordet till Hanna säger alliansfritt implicit att Hanna har en nedlåtande attityd mot överviktiga. Att Alliansfritt formulerar sig som att Hanna upptäcker att det finns överviktiga antyder också att Hanna inte kände till det innan, vilket 16

17 implicerar att han inte känner till frågan och har allmänt dålig koll/är lite korkad. Denna bild bekräftas av Alliansfritt avslutande mening där de sarkastiskt skriver Stefan Hanna. Semesterfirare. Politisk tänkare. Alliansfritt Sveriges två värderande ställningstaganden är tydliga exempel på att försöka förstärka en politiskt motiverad verklighetsbeskrivning. Alliansfritt Sveriges nyhet: Stefan Hanna vill att överviktiga ska betala mer i skatt Alliansfritt Sveriges politiskt motiverade vinklar: Hannas förslag är nedsättande mot överviktiga Hanna är korkad Eftersom det är mitt i julledigheten dröjer det lite innan någon reagerar. Den 29 december uppmärksammar expressen som första tidning nyheten, dock inte på nyhetsplats utan på sin ledarsida. Titeln på ledaren är ät, drick, njut Kommunalrådet Hanna har varit på charterresa och skriver följande på sin blogg: "När alla svettas tenderar vi att lätta på klädseln. Då blir det uppenbart att Sverige och Finland (mest svenskar och finnar på hotellet som jag är på) har utmaningar med övervikt." Efter denna observation kommer kommunalrådet fram till att det vore rimligt att straffbeskatta feta människor: "de som väljer att inte vårda sig själva får betala högre skatt än de som gör det." På bloggen utvecklas inte närmare hur skatten ska tas in. En årlig BMI-deklaration och invägning på vågen hos skatteverket kanske? Något om tjockisskatter nämns inte här, men den raljerande tonen som antyder att Hanna knappast har tänkt igenom detta ordentligt återfinns också hos expressen. Utöver detta lyfter ledaren också fram en rad argument till varför vi inte ska införa fler hälsoregleringar, som att barnfetman minskar, och att vi är bland de mest hälsosamma länderna i Europa. Den raljerande tonen behövs inte för att förstå huvudnyheten och gynnar en politisk agenda, och räknas därmed som politiskt motiverad vinkel. Expressens nyhet: Stefan Hanna vill att överviktiga ska betala mer i skatt Expressens politiskt motiverade vinkel: 17

18 Förslaget är ogenomtänkt och korkat Tidningen Ångermanland är näst ut, och skriver en ledare med titeln Hannas galna hugskott. Nedan följer ett citat ur denna: Nu glömmer förstås Hanna, i sin iver att lägga skuld på överviktiga, att det kan handla om svårhanterliga problem, som ämnesomsättning, uppväxtmiljö eller sockerberoende. Precis som med alkohol och cigaretter krävs det hjälp för att komma tillrätta med problemen. Det går dessutom att räkna upp många olika grupper, som av olika skäl belastar sjukvården lite mer än genomsnittet. Ska de betala extra? Vart tar i så fall välfärdssamhället vägen? Till skillnad från expressens ledare så är tonen i denna inte alls lika raljant. I texten står visserligen att Hanna är ivrig att lägga skuld på överviktiga, det enskilda citatet kan kopplas till Alliansfritts vinkel att Hanna behandlar överviktiga respektlöst. Däremot raljeras det inte över Stefan Hanna som person i artikeln. Tidningen Ångermanlands nyhet: Stefan Hanna vill att överviktiga ska betala mer skatt Tidningen Ångermanlands politiskt motiverade vinklar: Stefan Hanna beter sig nedsättande mot överviktiga Förlaget är dåligt Den andra februari kom den första nyhetsartikeln i ämnet, i Upsala Nya tidning. Artikeln har flera likheter med Alliansfritts ursprungliga artikel. I rubrik och ingress skriver UNT: Kommunalråd vill beskatta tjocka Överviktiga svenskar bör betala en extraskatt, en tjockisskatt. Det föreslår centerns kommunalråd Stefan Hanna. Ordet tjockisskatt har alltså fått följa med ifrån Alliansfritts artikel till UNT, vilket som sagt i sig är ett värderande ord. UNT för också över den lite fördummande bilden av att Hanna upptäckt övervikt på semestern. När svenskarna och finnarna på hotellet tagit av sig kläderna i värmen, har Stefan Hanna upptäckt att många har utmaningar med övervikt. 18

19 Båda Alliansfritts vinklar om Hanna som inte så smart och okänslig har följt med genom orden tjockisskatt och upptäckte. Utöver det lånar UNT också inspiration ifrån expressens ledare: Centerpartiets kommunalråd går inte närmare in på hur tjock man ska vara för att tvingas betala mer i skatt. Stefan Hanna skriver inte heller hur stor skatten bör vara, eller om skatten ska vara progressiv, så att man exempelvis betalar extra skatt för varje kilo över ett visst BMI. UNT:s påpekande att det är väldigt otydligt hur den här skatten ska utformas är inte raljerande så som expressens ledare var, men att välja att lyfta fram detta är naturligtvis inte gynnande för Hanna, utan får förslaget att framstå som ogenomtänkt. Att lyfta fram allt något som Hanna inte har sagt eller gjort är inte nödvändigt för förståelsen av nyheten, utan också ett exempel på en vinkel som missgynnar honom. Sammantaget gör allt detta att UNT:s nyhetsartikel har en tydlig, om än outtalad, kritisk bias mot Hanna. Utöver denna artikel har UNT dessutom också en artikel där de frågar allianskollegorna vad de tycker om förslaget, varpå allianskollegorna kritiserar både förslaget och Hanna. UNT:s nyheter: Stefan Hanna vill att överviktiga ska betala mer i skatt Övriga allianspartier i Uppsala är kritiska mot detta. UNT:s politiskt motiverade vinklar Hannas förslag är nedsättande mot överviktiga (tjockisskatt) Hanna har först nu upptäckt att svenskar har problem med övervikt, vilket gör honom lite korkad Förslaget är ogenomtänkt Den kritiska utformningen på UNT:s artikel är extra intressant eftersom den ligger till grund för TT:s meddelande som går ut ett par timmar senare och publiceras i ett tiotal tidningar: Kommunalråd (C) vill ha tjockisskatt Överviktiga svenskar bör betala extraskatt, en tjockisskatt, föreslår Stefan Hanna, Centerns kommunalråd i Uppsala. De överviktiga utsätter det gemensamma systemet för mycket större påfrestningar än de som äter och dricker normalt, skriver Hanna i sin blogg enligt Upsala Nya Tidning. 19

20 Hanna skriver dock inte hur tjock man ska vara, hur hög skatten bör vara eller om den ska vara progressiv. Hans allianskolleger i Uppsala är kritiska. TT:s meddelande är en sammanfattning av de flesta centrala vinklarna i UNT:s artikel. Tjockisskatten finns med, kritiken mot att det inte finns någon tanke kring hur skatten ska vara utformad finns med, och allianskollegornas kritik i UNT:s andra artikel inkluderas i den sista meningen. TT:s artikel innehåller alltså material ifrån tre olika tidigare källor utöver själva blogginlägget. Alliansfritt bidrog med tjockisskatten, expressens ledarsida bidrog med kritiken mot en avsaknad av exempel på hur skatten ska utformas och UNT bidrog med en konflikt mellan Hanna och de övriga kollegorna i Uppsala-alliansen. TT:s nyheter: Stefan Hanna vill att överviktiga ska betala mer i skatt Övriga allianspartier i Uppsala är kritiska mot detta. TT:s vinklar: Stefan Hannas förslag är nedsättande mot överviktiga Förslaget är ogenomtänkt Sist ut är Aftonbladet som skriver en artikel med rubriken har mage att kräva fet skatt. Ingressen sammanfattar innehållet ganska bra: Tjockisar bör betala för sina extrakilon - med straffskatt. Det förslår kommunalrådet Stefan Hanna (C) - och backas upp av jordbruksministern. - Vi är många som skulle må bättre om vi blev av med några kilon, säger Eskil Erlandsson. Ordet tjockisskatt finns inte med i aftonbladet, men däremot tillskrivs Hanna att han vill straffbeskatta tjockisar, vilket väl får ses som minst lika missgynnande för honom. Artikeln består av en redogörelse av vad som står i Hannas blogg, samt en intervju med Eskil Erlandsson och Stefan Wallerek vid Överviktigas Riksförbund, där Erlandsson försöker försvara Hanna och Wallerek är starkt kritisk. I början av redogörelsen för Hannas blogginlägg konstaterar reportern: Stefan Hanna i Uppsala har en lite annorlunda syn på hur fetman i samhället ska bekämpas 20

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Engagerande nyheter MEG13 Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Innehållsförteckning Syfte och metod 3. Underlag 4. Redaktionella medier 5. Sociala medier 6. Jämförelse 7. Ämnena med störst genomslag 8-9. De

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 April 2012 Arbetsmarknadsfrågor stora bland politiska bloggar Unionen anser att bloggar och andra sociala medier är rätt

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Utveckling i antal träffar på ordet korvfestivalen i Google under Q1

Utveckling i antal träffar på ordet korvfestivalen i Google under Q1 Hej! Här kommer en kort rapport om hur Korvfestivalen synts i digitala och sociala kanaler under första kvartalet samt fokus på i mars och själva festivalen. Korvfestivalens synlighet i Google under Q1

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening MARKNADSFÖRING

Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening MARKNADSFÖRING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 MARKNADSFÖRING INNEHÅLL 1 MEDIA... 3 2 ANNONSER... 4 3 SOCIALA MEDIER OCH WEBBEN... 5 4 TRYCKSAKER... 7 5 KOM IHÅG-LISTOR...

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Har lärarrösten tystnat i skoldebatten? Skoldebatten i medierna under våren 2014 2014.06.24

Har lärarrösten tystnat i skoldebatten? Skoldebatten i medierna under våren 2014 2014.06.24 Har lärarrösten tystnat i skoldebatten? Skoldebatten i medierna under våren 2014 2014.06.24 Syfte och avgränsningar Syfte och förutsättning: Den svenska skolan är ständigt aktuell, så väl medialt som i

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Bloggmanual Hälsa & Fitness.

Bloggmanual Hälsa & Fitness. Bloggmanual Hälsa & Fitness. Innehållsförteckning 1. Nytt Inlägg... 3 1.1 Verktygsrad... 3 1.2 Förhandsgranska och Publicera... 4 1.3 Kategorier... 4 1.4 Etiketter... 5 1.5 Ange Utvald bild... 5 1.6 Skrivar

Läs mer

Får barnen komma till tals?

Får barnen komma till tals? Hur skriver vi om barn? Hur ofta får barnen säga sitt? Får barnen komma till tals? Vem uttalar sig om barnen? När får barnen berätta sin bild? Medieanalys: om barns synlighet i svensk media 1 Inledning

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap A thread in the web De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Facebook och Twitter har blivit maktfaktorer och gett politiska rörelser ny kraft. Företagen har också insett

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier Riktlinjer för sociala medier Inriktning och syfte Dessa riktlinjer är upprättade i syfte att ge anställda och förtroendevalda stöd när de i egenskap av representanter för uttalar sig/agerar i sociala

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

OMVÄRLDSBEVAKNING Vet du vad som sägs om ert varumärke?

OMVÄRLDSBEVAKNING Vet du vad som sägs om ert varumärke? OMVÄRLDSBEVAKNING Vet du vad som sägs om ert varumärke? 80% av Sveriges journalister omvärldsbevakar i sociala medier. Vikten av omvärldsbevakning Omvärldsbevakning, eller att omvärldsbevaka handlar om

Läs mer

Gör en gryningsräd hitta stulet material

Gör en gryningsräd hitta stulet material Frilans Riks Journalistförbundet Gör en gryningsräd hitta stulet material Gryningsräd namnet kommer från tidningen Ny Teknik, vars redaktion en morgon satsade några timmar för att hitta upphovsrättsintrång.

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN. Framtaget i samarbete mellan. EXPO utbildning

SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN. Framtaget i samarbete mellan. EXPO utbildning SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN Framtaget i samarbete mellan EXPO utbildning Något att tänka på: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen

Läs mer

Omvärldsanalys Fokusområde 3: Mediernas bevakning av mediebevakning

Omvärldsanalys Fokusområde 3: Mediernas bevakning av mediebevakning Omvärldsanalys Fokusområde 3: Mediernas bevakning av mediebevakning Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 9 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.

Nätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag. Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

SVT ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

SVT ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. 1/6 BESLUT 2014-10-27 Dnr: 14/01339 och 1348 SAKEN Uutiset, SVT2, kl. 17.45, Rapport, kl. 6.30, 7.00 och 7.30 samt Gomorron Sverige, SVT1, 2014-05-27, inslag om partibesök på skolor; fråga om opartiskhet

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Att skapa bra stämning i ett arbetslag. PULS, Rune Olsson AB www.pulsro.se sid 1 Att skapa bra stämning i ett arbetslag. Ett arbetsschema för en Kick-off. 1 Under en kick-off går arbetsgruppen igenom hela arbetsförloppet så att alla blir klara

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

Aitelluguiden Venture Cup

Aitelluguiden Venture Cup Aitelluguiden Venture Cup Det här är en användarguide för de tävlande i Venture Cup till Aitellus verktyg för mediebevakning. I marginalen hittar du vad som beskrivs i varje stycke. Skapa konto För att

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Policy för kontakter med massmedier

Policy för kontakter med massmedier Policy för kontakter med massmedier INNEHÅLLSFÖRTECKNING Så arbetar journalister... 6 Riktlinjer vid mediekontakter.... 7 Rutiner vid journalistkontakter.... 9 Kriskommunikation... 12 Offentlighet och

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA

SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA SÅ MAXIMERAR DU MEDIEUTFALLET PÅ DIN ORT SKAPA UPPMÄRKSAMHET PÅ SKOLANS DAG! Skriften du har i din hand ger tips och råd från Lärarnas Riksförbund inför mötet med journalister

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Riktlinjer för sociala medier Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Innehållsförteckning Sociala medier... 2 Mål och syfte med sociala medier... 2 Interna regler... 3 Hantering av allmänna handlingar, arkivering,

Läs mer