Tidningsskaparna. Lärarhandledning

Transkript

1 Tidningsskaparna Lärarhandledning

2 TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet sm jurnalister samtidigt sm de reflekterar kring framtiden ch lär sig mer m bilders betydelse. Prgrammet inleds med att klassen besöker Berättarministeriet ch genmför övningen Redaktör Schwartz bkutgivning. I klassrummet får sedan eleverna ett brev från Redaktör Schwartz med en fråga m de vill medverka med material till Berättarministeriets årliga tidskrift. Årets tema är framtiden ch Schwartz är nyfiken att veta hur eleverna tänker kring framtiden. Vad kmmer hända? Vilka uppfinningar kmmer finnas? Under arbetet med Berättarministeriets tidskrift lär sig eleverna både teretiskt ch praktiskt m bland annat lika typer av texter, intervjuteknik ch feedback. Du leder arbetet med stöd av denna lärarhandledning. Så småningm hör en av tidskriftens prenumeranter Mderna Muséet av sig till eleverna ch bjuder in till en visning sm inspiratin inför det frtsatta arbetet. När allt material är klart publiceras ch trycks elevernas texter ch bilder i Berättarministeriets Tidskrift ch eleverna är nu jurnalister på riktigt. Berättarministeriet Berättarministeriet driver skrivarverkstäder för barn ch unga mellan 8 18 år. Syftet med verksamheten är att på ett lustfyllt ch kreativt sätt inspirera barn ch unga att erövra det skrivna rdet. Berättarministeriet är en icke-vinstdrivande, partiplitiskt ch religiöst bunden stiftelse sm drivs i samverkan mellan den privata, ffentliga ch ideella sektrn. MODERNA MUSEET Mderna Museet är en statlig förvaltningsmyndighet, sm srterar under Kulturdepartementet, ch har enligt sin instruktin till uppgift att samla, bevara, visa ch förmedla ch 2000-talsknsten. Mderna Museet har en av världens främsta samlingar med knst från ca 1900 till idag. Den ftgrafiska delen mfattar även tiden från ca Mderna Museets uppgift är att samla, bevara, visa ch förmedla ch 2000-talsknsten i alla dess frmer. 1

3 Lärarhandledning Handledningen är ett stöd för din planering av de undervisningstillfällen sm sker i klassrummet. Övningarna bör givetvis anpassas till de arbetssätt ch arbetsfrmer sm utvecklar eleverna på lämpligaste sätt. Du kan bäst avgöra detta ch utgå från erfarenheter av den egna undervisningen. Sklprgrammet Tidningsskaparna syftar till öka elevernas nyfikenhet för skrivandet ch utveckla språket med lika texttyper, infrmatinssökning ch källkritik. Temat för tidskriften kan kpplas till fler ämnen i undervisningen. Du avgör hur ni ska arbeta med temat ch vilka typer av texter eleverna ska skriva. Sklprgrammet består ett inledande undervisningstillfälle i Berättarministeriets skrivarverkstad ch sedan ett besök på Mderna museet. Däremellan arbetar ni i klassrummet med att skapa elevernas texter. Exakta datum för besök ch inlämning av texter får du av ss på Berättarministeriet. Du är alltid varmt välkmmen att kntakta ss m du har frågr eller funderingar. Upplägg av prgrammet: 1. Redaktör Schwartz bkutgivning är en kreativ övning där eleverna på ett lustfyllt sätt skapar en egen bk. Övningen innehåller gemensamt ch individuellt skrivande där eleverna själva bestämmer bkens karaktärer ch handling. Övningen genmförs i Berättarministeriets skrivarverkstad ch är en intrduktin till Tidningsskaparna. 2. Första undervisningstillfället i klassrummet intrduceras med högläsning av Brev 1 från redaktör Schwartz, följt av ett gemensamt textsamtal sm syftar till att väcka elevernas nyfikenhet inför uppdraget. 3. Arbetet med att skriva texter till tidskriften påbörjas i klassrummet ch leds av dig. I denna lärarhandledning får du tips på lika övningar för att få igång elevernas fantasi. 4. Läs Brev 2 från redaktör Schwartz inför besöket på Mderna Museet. 5. Wrkshp ch visning på Mderna Museet. 6. Elevernas texter/bilder avslutas i klassrummet ch skickas till Berättarministeriet. 7. Tidningen trycks av Berättarministeriet ch skickas per pst till er skla. Materialet består av: Lärarhandledning med brev från redaktör Schwartz Elevmaterial Anteckningshäfte ch penna sm ni får vid ert första besök på Berättarministeriet. 3

4 I klassrummet - Redaktören vill trycka en tidning m framtiden Efter besöket på Berättarministeriet inleds prgrammet i klassrummet med högläsning av Brev 1 från redaktör Schwartz. I brevet berättar redaktören m sin nya idé en tidskrift m framtiden. Läs brevet för eleverna sm du hittar på nästa sida. Du leder ett textsamtal där eleverna får samtala m textens centrala innehåll ch budskap. Tillsammans sammanfattar klassen uppdraget. Du kan samtala m brevet innan, under ch efter högläsningen för att gemensamt bygga upp förståelse för uppdraget ch väcka elevernas nyfikenhet. Du kan välja att lista centrala rd under samtalet eller göra en tankekarta. Med hjälp av en tankekarta på tavlan kan du lista centrala delar i textens innehåll ch det sm eleverna uppmärksammar under ch efter högläsningen. Tankekartan blir ett viktigt lärmedel för eleverna. Skriv upp frågr, rd ch begrepp sm eleverna uppmärksammar ch återge händelser från brevet. Uppmuntra eleverna att ta egna anteckningar utifrån den gemensamma tankekartan. Brevet kan läsas igen för att lyfta ämnesspecifika rd ch uppmärksamma textens struktur ch utfrmning. Exempel på centrala begrepp i brevet: Tidskrift Intervju Artikel Ntis Jurnalist Förberedelser inför lektinstillfället: Inför lektinen kan du leta fram exempel på en artikel ch ntis. Visa för eleverna ch läs gemensamt urklippen. Samtala m texterna skillnader, likheter ch innehåll. Ni kan även bläddra i en tidning för att lära er mer m lika textgenrer. Välj ut ch berätta m de textgenrer sm du trr passar dina elevers kunskapsnivå bäst. Exempel på textgenrer: Infrmatinstexter: Nyhet, intervju ch reprtage Texter sm väcker diskussin ch innehåller åsikter: Recensin, artikel ch insändare Använd urklippen eller tidningen sm utgångspunkt för att prata m lika textgenrer ch språket. Upplägg, rubrik, titel, frågr, intervjuer, nyheter, bilder ch bildtexter, citat. Avsluta första lektinstillfället med att berätta för eleverna att ni kmmer under nästa tillfälle börja planera för att skriva texter till tidskriften. 4

5 Hej barn! Nu ska jag berätta någnting för er. Berättarministeriets bkförlag har stra planer. Vi tänker ge ut en tidskrift, ch det är ni barn sm ska fylla den med innehåll. Ni kanske undrar vad en tidskrift är. Det är nästan samma sak sm en tidning, men en tidskrift kmmer inte ut lika fta. Kanske en gång i månaden eller varannan månad. Jag tänkte vi skulle starta lite försiktigt ch ge ut Berättarministeriets tidskrift en gång m året. Vi måste ju hinna ge ut era böcker ckså. Ofta innehåller en tidskrift artiklar m ett speciellt tema. Det första numret av vår tidskrift har framtiden sm tema. Så nu vill jag att ni barn ska skriva ner era funderingar m framtiden. Det kan vara lite längre artiklar eller krta ntiser. Ni kan intervjua andra människr m vad de trr m framtiden era föräldrar, era syskn, era kmpisar, era lärare eller människr ni träffar på stan. Ni ska helt enkelt bli jurnalister. Förr trycktes tidningar ch tidskrifter på papper. I dag läser allt fler människr dem på nätet. Jag gillar inte det. Jag vill ha det jag läser prasslande i handen, inte sitta ch stirra på en datr eller i en mbil. Berättarministeriets tidskrift kmmer att tryckas på papper, så länge jag får bestämma. Just det där är en typisk framtidsfråga. Kmmer det att finnas några papperstidningar eller -tidskrifter eller -böcker kvar när ni barn är vuxna? Tekniken utvecklas i allt snabbare takt. Om bara 20 år är det vi tycker är nytt i dag helt mdernt. Vi kan prata med datrer ch mbiler utan att behöva trycka på knappar. Rbtar kmmer att ta över allt fler av de arbetsuppgifter vi har i dag. Det finns de sm trr att rbtar är framtidens jurnalister. Och läkare ch sjuksköterskr. Men alla är inte lika glada över utvecklingen. Jag säger ingenting. Det är ni barn sm ska göra det. Framtiden är er, inte min. Fråga ch fundera ch skriv, så ser jag till att Berättarministeriets tidskrift kmmer ut. Lycka till. Redaktör N. Schwartz 5

6 I klassrummet eleverna påbörjar sitt arbete sm jurnalister Börja nästa lektinstillfälle med att återkppla till redaktörens brev ch uppdraget sm eleverna fått. Ni kan nu börja planera ch bestämma tema för elevernas arbete. Om ni vill frtsätta arbeta med befintliga texter för att öka förförståelse hs eleverna kmmer här exempel på övningar några övningar: Hitta en bra/dålig artikel ch mtivera gemensamt. Gör krta intervjuer parvis ch presentera för hela klassen. Läs en nyhet i en tidning ch skriv exempel på andra rubriker. Analysera gemensamt en bild ch samtala m bildens budskap. Läs en nyhet ch samtala m källkritik. Vem har skrivit texten? Hur har jurnalisten fått infrmatinen? Är det fakta eller åsikter i texten? När det är dags för eleverna att börja skriva egna texter till tidningen är det du sm avgör m det kmmer ske individuellt eller parvis. Under arbetets gång finns du sm stöd. Eleverna kan intervjua varandra eller annan persnal på sklan. Ni kan spåna ch fantisera m hur framtiden ser ut ch vad sm kmmer hända. Uppmuntra elevernas fantasi! Ge eleverna tid att reflektera innan de börjar skapa. Du kan i förhand skapa elevgrupper ch bestämma textgenre ch tema, eller låta eleverna kmma på egna. Följ elevernas arbete ch återkppla under arbetets gång, uppmuntra eleverna att skriva mycket. På nästa sida finner du tips till jurnalisten sm är några samlade punkter sm kan hjälpa dig i din vägledning av elevernas arbete. Förslag på ämnen/textgenre att skriva m: Enkät m framtidens språk, hur kmmer det låta? Spalt med frågr ch svar m framtidens bilar eller böcker 10 i tpp framtidens bästa redskap Steg för steg i en tidsmaskin Bildspecial m framtidens skla eller natur Bästa uppfinningarna i framtiden Nya djur sm kmmer upptäckas i framtiden En insändare m framtidsmaskinen Framtidens recept Mat i pillerfrm; snabbt ch enkelt! Framtidens pengar Restips (kanske Jupiter) Nya sprtgrenar Årets sprtstjärna 2067 Årets låt 2056 Framtidens bilar ( Tjuvkika på årets bilmdell 2072 ) Framtidens mde Framtidens hbby Sklan 2029 Nya tidens glasögn ger dig lasersyn Framtidens teknik Recensera fem nya tv-spel/dataspel med betyg! Hrskp m framtiden Seriestripp m framtiden Årets bästa tv-serier 2051 Årets ppuläraste husdjurs-namn måsten

7 Framtidens bisuccé Framtidens 5 i tpp Tre fantastiska fakta m framtiden Expertråd/Fråga experten Tips till jurnalisten: En nyhet kan handla m vad sm helst! Skriv varför det är intressant att läsa m. Vad är det sm har hänt eller ska hända? Vilka är persnerna du skriver m? Beskriv platsen eller persnen sm du skriver m. Vilket årtal skriver du m? På nästa sida följer brev 2 från redaktör Schwartz sm du ska läsa inför besöket på Mderna Museet. 7

8 Hej barn! Jag kan tänka mig att ni är i full gång med att skriva texter till Berättarministeriets tidskrift. Tycker ni att det är svårt? Jag trr inte det. Alla människr, unga sm gamla, funderar ju på vad sm ska hända i framtiden. Och då inte bara vad de ska äta till middag i mrgn. Utan hur världen ser ut m 20 år. Eller m 100 år. Det sägs att väldigt många av er sm är födda på 2000-talet kmmer att bli minst 100 år gamla. Så ng finns det mycket att fundera på. Och det ni skriver kan sätta i gång tankar hs andra. Nu måste jag berätta någt rligt för er. Härmdagen träffade jag chefen för Mderna museet i Stckhlm. Han blev mycket intresserad när jag berättade m tidskriften ch vill prenumerera på den. Att prenumerera innebär att man beställer en tidskrift innan den är färdig ch sedan får den i brevlådan så frt den är tryckt. Jag trr inte att så många av er har varit på Mderna museet. Det ligger på en ö mitt i Stckhlm sm heter Skeppshlmen. Där visas målningar, skulpturer ch ftgrafier av knstnärer sm lever i vår egen tid. Mycket skulle ni tycka vara knstigt ch begripligt, men jag trr att ni barn är jätteduktiga på att tänka ch fantisera själva. Så museets chef bjuder in er klass att kmma på besök. Han menar att en tidskrift inte bara ska innehålla skrivna rd utan ckså bilder. Det gjrde mig generad varför har jag inte tänkt på det? Klart att vi måste ha massr av teckningar ch ftn i tidskriften. De kan illustrera era texter men de kan ckså tala för sig själva. Det är bara att sätta i gång. Det finns de sm trr att bilden kmmer att ha större betydelse än rdet i framtiden. Sm det var i urgamla tider. De första bkstäverna var faktiskt en srts bilder. Själv hppas jag inte på det, jag är en rdmänniska. Ännu så länge är vi inte där. Ordet är frtfarande nyckeln till framtidens dörr. Ordet behövs för att förklara bilden. Trr jag. Vad trr ni själva? Jag är väldigt nyfiken. Jag ser fram emt era funderingar. Redaktör Schwartz 8

9 I klassrummet Bearbeta texter ch skriva rent Efter besöket på Mderna museet får eleverna möjlighet att bearbeta sina texter ch arbeta vidare med dessa. Ge respns på elevernas texter antingen enskilt eller i helklass. Diskutera struktur, begrepp ch rd. Ge sedan eleverna utrymme att ändra texten efter egen genmläsning ch slutligen skriva rent. Eleverna kan själva skriva sina texter på datrn eller görs av dig sm lärare. Samla in elevernas texter ch tala m att detta kmmer att skickas till redaktör Schwartz för tryck av tidskriften. Skickas samtliga texter digitalt till nilla@berattarministeriet.se senast den 6 nvember. Bifga bilder ch ftn ch märk vilken text bilden hör till samt namn på eleverna sm skrivit texten. Var gärna nggrann med detta då det är flera klasser sm medverkar i prgrammet med texter. För att värna m elevernas säkerhet trycker vi endast förnamn. Den färdiga tidskriften sickas via pst till er. Läs det sista brevet på kmmande sida för eleverna med en krt hälsning från redaktören innan du visar tidskriften. 9

10 Hej barn! Jag är djupt impnerad av Berättarministeriets första tidskriftsnummer. Det får mig att inse att vi vuxna skulle behöva mera av barns fria fantasier för att hålla ss levande. Och jag sm trdde att barn inte hade någnting att lära mig. Jag har verkligen fått tänka m. Fast det där med bild ch rd. Nja. Ordet är frtfarande mitt ljus i framtidens visshet. Tusen tack, barn! Redaktör Schwartz 10