PRESS LINGEN FÖRSAM. om relationen till media i med- och motvind. Svenska Missionskyrkan Kommunikationsavdelningen

Transkript

1 PRESS PÅ FÖRSAM LINGEN om relationen till media i med- och motvind Svenska Missionskyrkan Kommunikationsavdelningen

2 Uppmärksamhet på gott och ont Kyrkor och församlingar står inte högst upp på bevakningslistan på nyhetsredaktionerna. Om det inte gäller sensationer, förstås. Händelserna i Knutby har fyllt spaltkilometrar, och ekonomiska oegentligheter eller sexuella övergrepp i samband med en kristen församling kan höja temperaturen hos vilken lokalredaktör som helst. För att inte bli överkörd av envetna journalister när/om något händer är det bra att vara förberedd. Om detta handlar detta häfte. Men det skadar inte att ha en bra relation till media även till vardags. Därför inleds häftet med några råd för hur man kan bearbeta media. Michael Anderson, april 2009 Innehåll Uppmärksamhet på gott och ont...2 När vi vill ha uppmärksamhet...3 Hitta det som sticker ut...3 Hur fungerar journalister?...3 Att bli intervjuad...3 Olika vägar till media...5 Insändare/debattartiklar...6 När vi inte vill ha uppmärksamhet...7 Exemplet Bylunda frikyrkoförsamling...7 Medias etiska regler...8 Bloggosfären...9 Bloggen en potentiell bomb...9 Hatkampanj P r e s s på församlingen - Om relat i o n e n till media i med- och mot v i n d

3 När vi vill ha uppmärksamhet Media kan vara svårflirtade, utom när det vädras skandal eller sensation. Hälsan tiger still och den märks inte i tidningen. Hur får man journalisterna intresserade? Det gäller att hitta de nyheter man har men inte visste att man hade. Titta där satt ju en nyhet! Hitta det som sticker ut Att väcka intresset hos lokala media är lättare än storstads- och riksmedia. Genom den lokala förankringen har kyrkan på orten ett försprång. Läsarna känner igen sig, kan relatera till kyrkan, även om man aldrig varit inne i den. Det gör det lättare att intressera journalisten. Men det gäller att hitta något som kan vara en nyhet. Det behöver inte vara så märkvärdigt. Har kyrkan anställt en ny ungdomsledare? Tipsa om att det kan vara läge för en intervju/ett personporträtt! Ska syföreningen ordna basar för första gången på 30 år? Skriv ett pressmeddelande! Byter kyrkans café till rättvisemärkt kaffe? Kanske kan någon som är insatt i frågan skriva ett debattinlägg om rättvisefrågor globalt och lokalt, och se till att nämna kyrkan och caféet vid namn. Människor är alltid intressanta. Vill man väcka intresset för det sociala arbetet är det bra om någon som blivit hjälpt av det kan träda fram och berätta. Nya ansikten i bygden kan också vara värt en artikel meddela om församlingen får en ny pastor eller ungdomsledare. Kanske finns någon i församlingen som har ett intressant levnadsöde. Passa på och föreslå en intervju, kanske under sommaren när nyhetstrycket är lägre. Hur fungerar journalister? En tidningsredaktion leds av en chefredaktör, men oftast står en redaktionschef eller redaktionssekreterare för den dagliga nyhetsbevakningen. Det är oftast dem man tar kontakt med. Det kan finnas ett par journalister specialiserade på sport, kommunpolitik och ekonomi, men de flesta är allmänjournalister. Få tidningar utanför samfundspressen har journalister som kan något om kyrkor och samfund. Så räkna med att ni kan mer än journalisten om de frågorna. Att arbeta som journalist är idag oftast förenat med tidspress. Det finns sällan tid att gå på djupet i en fråga, istället ringer journalisten den det gäller eller någon med fackkunskaper, som kan förklara. Att bli intervjuad De flesta av oss hamnar knappast i strålkastarljuset i tv-soffan. Kanske inte ens blir intervjuade av lokalreportern. Men om det blir tillfälle skadar det inte att vara förberedd. När journalisten ringer När tidningen har tagit initiativet innebär det både en chans och en risk. Kan det finnas en risk att han/hon vill snärja dig i en besvärlig fråga? Är du osäker, så be att få ringa upp om en liten stund, kanske minuter. Det ger dig tid att samla tankarna och kanske kolla med en kollega. Men var noga med att verkligen ringa upp P r e s s på församlingen - Om relat i o n e n till media i med- och mot v i n d 3

4 utan dröjsmål. Anteckna namn och telefon med en gång, så du inte glömmer det. Samtidigt är det en chans att synas. Men det är bra om man har något nytt eller intressant att komma med. Tänk på att det som inte känns nytt eller spännande för dig kanske är det för journalisten och läsarna. Och tvärtom... Om det finns någon annan du tycker journalisten bör tala med, så hänvisa vidare. Exempelvis om ämnet förutsätter sakkunskaper. Slå gärna en signal till vederbörande och förvarna. Avspisa inte journalisten, om du inte är pressad av andra uppgifter. Men förklara i så fall varför, och erbjud en annan tid eller eventuellt någon annan person att tala med. När du sitter i intervju Om en intervju är bokad, så rör det sig ofta kring något speciellt ämne, även om det har karaktären av personporträtt. Räkna med att journalisten kan ha något i bakfickan. Försök att tänka igenom eventuella känsliga frågor innan intervjun. Fundera också igenom vilka du vill rikta dig till och vilka frågor du vill ha med. Målgruppen är inte journalisten det är läsarna. Och vilka läsarna är, beror förstås på vad det är för en tidning. I lokalpressen är det folket på orten. Ett bra tillfälle för en nyanställd pastor eller ungdomsledare att bjussa på sig själv. Försök smyga in dina ämnen om det ges möjlighet. Det kan bli ett tacksamt bete för den journalist som är lite osäker på hur han/hon ska lotsa intervjun vidare. Men undvik för den skull inte att ge svar på frågorna. Känsliga ärenden Om intervjun gäller en mer känslig händelse och det är något du inte kan svara på, försök om möjligt förklara varför. Men här ligger en fallgrop. Säger du att det här är så känsligt så det kan vi inte tala om, eller bara verkar vilja lägga locket på, kanske med frasen inga kommentarer, riskerar det att väcka mer nyfikenhet. Försök istället styra in på andra frågor. Hoppsan vad sade jag nu? Efter intervjun När intervjun är över, en eventuell bandspelare är avstängd och noteringsblocket nedstoppat i väskan, är det lätt att försäga sig. Var gärna informell, men tänk på vad du säger. En van journalist snappar upp minsta lilla försägning när du slappnar av och inte är på din vakt. Off the record Det förekommer att journalisten eller den intervjuade tar initiativet att samtala off the record, dvs att det som sägs inte ska publiceras. Men ta det med en nypa salt. Journalisten kan uppfatta det som grönt att publicera, kanske bara inte i direkt citat. Och det du säger är ju sagt, kunskapen finns kvar hos journalisten. Var istället öppen med det du kan säga, så behöver det inte råda någon oklarhet. Läsa texten? Det du har sagt i intervjun, det har du sagt. Du kan inte komma och be att få ändra dig i efterhand. Kräv inte heller att få läsa texten. Du kan ändå inte ändra i journalistens text eller kommentar. Om det känns motiverat, kan du be att få läsa citat, dvs det du själv sagt, men gör inga ändringar om det inte är direkta felaktigheter. Och formulera det inte som ett krav, hellre som ett erbjudande att rätta eventuella missuppfattningar. Några enkla saker att ha i ryggmärgen: Var inte blyg. Se intervjuaren i ögonen. Spänn av. Kan ni le tillsammans åt någon formulering eller ett litet missförstånd är mycket vunnet. Det är mycket möjligt att du kan mer än journalisten. Om du för ett resonemang kring frågan, kolla gärna att journalisten hänger med, fråga om han/hon känner till P r e s s på församlingen - Om relat i o n e n till media i med- och mot v i n d

5 exempelvis vad som föregått ett visst beslut. Ibland kan det vara motiverat att komplettera med annat material, i pappersform eller med e-post. Använd inte internjargong. Förklara förkortningar. Nämner du en samarbetsorganisation eller liknande, så försök få med några förtydligande ord om vilka de är och/eller deras roll. Utan att bli för mångordig. Exempel: Säg inte: Vi är inte bara en missionsförsamling, vi hör även till SB och EFK. Säg istället: Vår församling är ansluten till både Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Evangeliska Frikyrkan. Alltså tre samfund. Olika vägar till media Hur tar man kontakt med lokaltidningens redaktion? Och när? Och i vilken form? Pressmeddelanden Tidningarna får ganska mycket pressmeddelanden. De flesta hamnar förmodligen i papperskorgen (den verkliga eller virtuella), men kan ibland leda till en notis, även om redaktionen inte bedömer det tillräckligt intressant eller prioriterat att jobba med själva. Men då bör de vara välformulerade. Så här skriver du ett pressmeddelande: Var tydlig med avsändaren, och skriv ut att det är ett pressmeddelande. Använd gärna en logotyp om ni skickar i pappersorm eller fax. Skriv inte för långt, och tänk i notisform redan när du skriver pressmeddelandet. Sätt en klatschig rubrik, och börja texten med det intressanta. Texten bör hålla en neutral ton, men ta gärna med ett uttalande från någon inblandad, som kan vara mer värderande. Använd inte internspråk, och se upp så det inte låter som en reklamtext då hamnar det direkt i papperskorgen. Glöm inte lämna med kontaktuppgifter på slutet. Det mesta kommer via e-post. men du kan också faxa det eller skicka på post. Ett papper är lite svårare att tappa bort. Å andra sidan är det bekvämare för redaktionen att ha texten i digital form. Skicka inte ut pressmeddelanden för ofta. Det ska handla om något som är lite extra. Och ta bara upp en sak, inte flera olika. Personliga kontakter Det tar lite tid att arbeta upp personliga kontakter, och det är en balansgång mellan att verka tjatig och att underhålla kontakten, men när det fungerar är det ovärderligt. Den journalist som fått bra information eller ett bra uttalande ( pratminus ) en gång, återkommer ofta nästa gång han/hon ska skriva i ett liknande ämne. Det kan vara bra att vara den som är experten i ett ämne (journalister gillar experter...). Och har man en gång blivit tillfrågad om något som rör samfund eller livsåskådningar kan det ligga nära till hands att vara den som vet nästa gång det behövs. Särskilt om man kan uttrycka sig på ett sätt som fungerar i media. Underhåll kontakten, tipsa om nyheter då och då utan att vara påstridig. Det kommer inte att bli resultat varje gång. Men tröttna inte, och var tillgänglig. Var gärna personlig i tonen, men lämna inte uppgifter off the record. Det finns helt enkelt inte, om du inte känner journalisten väldigt väl. Ibland kan det vara läge att tänka lokalt när det gäller nyheter av riksintresse. Om riksmedia har tagit upp något kring kyrka/frikyrka etc kan det vara intressant för lokaltidningen att skriva om hur det fungerar på den egna orten. Agera snabbt. En artikel i riksmedia (tidning eller tv/radio) ena dagen kan bli en bra lokal uppföljning nästa. P r e s s på församlingen - Om relat i o n e n till media i med- och mot v i n d

6 Insändare/debattartiklar Skriv debattartiklar i aktuella ämnen. Följ med i debatten. Kanske finns någon i församlingen som är insatt och engagerad i ett speciellt område. Kan det vara något för församlingen att ta upp kanske agera för att rädda ett skogsområde från ett motorvägsbygge? Det kan ibland väcka intresse om en församling eller dess företrädare höjer sin röst i ett område man inte självklart förväntar sig. Om församlingen engagerar sig för eller emot ett vägbygge, till exempel. Ska en debattartikel undertecknas med församlingens namn, måste förstås församlingen stå bakom den. Annars kanske man kan smyga in församlingsnamnet i en privat insändare; I den församling jag tillhör, Ängskyrkan, har vi sedan länge haft rättvisemärkt kaffe i vårt café... Det är bra om man kan anknyta till ett aktuellt ämne, som en rapport som redovisats eller en nyhetshändelse av större intresse. Men det måste vara aktuellt. Har det gått några dagar tappar det genast i aktualitet eller så hinner någon annan före. Och då minskar chansen att få in en debattartikel. Ännu bättre är om man kan ligga före. Ska en representant för Humanisterna prata ateism på ortens bibliotek försök skriva en debattartikel ett par dagar innan, om det känns motiverat. Skriv kort! Skriv inte för långt. En kortare debattartikel har större chans att komma in. Skriv begripligt och rakt på sak. Undvik ett internt språk. Formulera inledningen så att man genast begriper vad det handlar om. Var beredd på att artikeln kan strykas ned det görs ofta från slutet. Ha en tydlig avsändare, det kan vara (namn), medlem(mar) i XX församling, eller styrelsen för XX församling etc. Skicka debattartikeln med en gång! Risken är att intresset svalnar snabbt eller att någon annan hinner före och att debattredaktören anser att kvoten är fylld. Ta vara på angrepp Om församlingen, eller kristenheten i allmänhet, angrips i en debattartikel, ta tillfället i akt att svara. Ring gärna upp debattredaktören på tidningen och säg att ni vill svara på ett inlägg. Och skicka det direkt efter. Håll svaret sakligt och rikta in det på ett par punkter. Försök tillföra något nytt och ge positiva exempel eller idéer. Att bara gå i svaromål på punkt efter punkt ger inte något bra intryck. Undvik personangrepp. Tajming När ska man skicka ett pressmeddelande, eller kontakta redaktionen? Det bästa är om man gör det under lågtrafik. En söndag kan vara en bra dag. Tidningen måste fyllas till måndagen, men under helgen händer inte så mycket på nyhetsfronten. Måndag-tisdag är också bra dagar. Undvik eftermiddagar, då det mesta redan är fastlagt och skrivandet i full gång. Det är i så fall bättre att vänta till nästa morgon. På samma sätt kan sommaren vara en bra tid för pressmeddelanden och debattinlägg. Det råder sommartorka på redaktionerna. Dessutom är de ofta bemannade av ambitiösa men oerfarna sommarvikarier, som gärna hugger på vad som serveras. Ett exempel på skickligt utnyttjande av tre faktorer; att det är sommar, att man serverar en lokal vinkel och att journalister gillar statistik: IOGT-NTO sände under sommaren 2005 ut pressmeddelanden om alkoholens kostnader för samhället, och hade tagit fram siffror kommun- och länsvis. Det ledde till mer än 260 artiklar och andra medieinslag. P r e s s på församlingen - Om relat i o n e n till media i med- och mot v i n d

7 När vi inte vill ha uppmärksamhet Ibland vill man undvika att bli omnämnd i media. Det visar sig att kassören smitit med pengarna eller att en ungdomsledare utsatt en tonåring för sexuella övergrepp. Och nu ringer en journalist på ortens tidning. vad gör man? Exemplet Bylunda frikyrkoförsamling En vårdag samlades revisorer, församlingsråd och styrelse i Bylunda Frikyrkoförsamling, sedan man i samband med årsmötet fått indikationer på att allt inte stod rätt till med det ekonomiska. Församlingens ordförande hade gått igenom räkenskaperna med ortens bankkontor, och misstankarna kunde bekräftas. Församlingen borde haft god ekonomi efter försäljning av fastigheter, men medel hade försvunnit. Det kunde spåras till kassören, och omfattningen visade sig vara större än man först trott. Det rörde sig om betydligt över en miljon i förskingrade medel. Styrelsen beslutade sig för att polisanmäla händelsen, och ordförande och kassör följdes åt till polisen. Samfundets missionsföreståndare informerades, och dagen efter polisanmälan kallades medlemmarna i församlingen till ett extramöte, där man samtalade kring det inträffade. Medialt hände inledningsvis ingenting. Samfundets informationssekreterare tog kontakt med församlingens ordförande, som tog fram ett pressmeddelande att ha till hands om eller snarare när saken skulle bli känd. Det fanns mer eller mindre uttalat att man inte skulle tala så högt om det skedda utanför församlingen. Tids nog skulle det nog bli känt ändå. Det tog en vecka innan pressen fick reda på förskingringen. När lokaltidningen började skriva, blev snart saken känd, och flera journalister hörde av sig. Samfundspress, lokalradio och Tidningarnas Telegrambyrå, TT, tog upp saken. Ett TT-telegram publicerades i en lång rad tidningar. Öppenhet lönar sig i längden Saklighet och öppenhet När saken väl blivit känd, lades också en text ut på församlingens websida, med bakgrund till händelsen. Pressmeddelandet och texten på webben hölls i en saklig ton. En kort redogörelse för de faktiska omständigheterna. En förklaring att man beslutat två saker; att lämna över till rättslig prövning och att skilja på sak och person. Och vad händelsen innebär för församlingen. Samt kontaktuppgifter (telefon, mobil och e-postadress) till församlingens ordförande. I pressmeddelandet fanns också några hänvisningar till bibelord och tankar utifrån dessa, men den delen begränsades. Bylunda Frikyrkoförsamling och dess ordförande skötte saken närmast exemplariskt. Man hade också tur. Ordföranden var kommunpolitiker, med viss vana av att hantera media, och det tog några dagar innan saken kom ut man fick lite tid att hinna förbereda sig för det oundvikliga mediaintresset. Även om händelsen fick uppmärksamhet, målades det inte direkt upp som någon skandal. Det som skrevs var i stort sett sakligt. Det finns andra exempel, där exempelvis motsättningar mellan de inblandade, försök att tysta ned saken eller hänvisningar till för utomstående obegripliga religiösa aspekter riskerat att förvärra. P r e s s på församlingen - Om relat i o n e n till media i med- och mot v i n d 7

8 Man bör naturligtvis inte ta det första steget för att göra en negativ sak känd, men när det väl kommit ut måste öppenhet råda. Minneslista Några punkter att hålla i minnet vid liknande händelser: Var beredd att agera snabbt! Informera församlingen på ett tidigt stadium, helst genom att träffas personligen. Informera samfundet med en gång. Ta gärna hjälp av någon som har mediavana. Samfundens kommunikations/informationsavdelningar kan bidra med goda råd. Skriv ett pressmeddelande att ha till hands. Utse någon som ska stå för mediakontakter, och se till att alla frågor hamnar hos honom/henne. Se till att eventuella grannförsamlingar vet detta. Och att den ansvarige går att nå. Var öppen och saklig. Ljug aldrig! Svara på frågor, men ta inte upp ovidkommande saker. Lämna inte ut människor. Om det handlar om övergrepp behöver inte media få veta vilka som utsatts. Var varsam med uppgifter som kan identifiera personer. Vädja inte till känslor eller hänsyn. Tidningarna lär skriva ändå. Räkna med att det du säger kan hamna i tryck. Lämna inga uppgifter off the record. Är det något som bör hållas hemligt, är det ofta en bättre strategi att vara så öppen som möjligt med andra saker. Tystnad väcker snarare nyfikenhet. Finns det en möjlighet att hitta något positivt i det negativa? Kanske några ord om förlåtelse kan ge en positiv bild. Om det är ärligt menat och finns fog för, naturligtvis. Vad den första lokaltidningen skriver är viktigt. Är det av allmänt intresse, är det ofta det som hamnar hos TT och därmed hos media över hela landet. (Bylunda Frikyrkoförsamling finns, men heter något annat i verkligheten.) Medias etiska regler Media har etiska spelregler som exempelvis innebär att man inte ska publicera namn så länge en misstänkt inte är åtalad eller dömd, och att man ska ta hänsyn till brottsoffer. Men det är inte alltid de reglerna följs. Om du anser att media har brutit mot sina etiska regler eller god sed, kan du ta kontakt med Pressombudsmannen, Box , Stockholm. Telefon: , fax: , e-post: po@po.se, web: P r e s s på församlingen - Om relat i o n e n till media i med- och mot v i n d

9 Bloggosfären Yttrandefrihet på internet: Alla får säga vad de vill och ingen behöver läsa det. Så har någon beskrivit det. Internet är en vildvuxen anslagstavla med andra spelregler än i vanliga media. Bloggen en potentiell bomb I och med ett växande antal bloggar har vi fått ett nytt forum där nyheter och framförallt åsikter sprider sig snabbt. Det är också en sfär som inte följer den klassiska nyhetsförmedlingens skrivna och oskrivna regler. Man säger ibland att bloggare skriver för andra bloggare. Det stämmer säkert i hög grad. En åsikt får snabbt kommentarer, medhåll eller mothugg, men det är ofta en ganska begränsad skara tyckare som är aktiva. Bloggarna är dock tillgängliga för var och en med en dator och internetanslutning, så det potentiella genomslaget är stort. Yttrandefrihet på internet: Alla får säga vad de vill och ingen behöver läsa det. Bloggarna tog vid där Aftonbladet slutade När man i en missionsförsamling efter ett uppmärksammat våldtäktsfall i september 2008 hade förbön för de inblandade, slogs det upp stort i Aftonbladet under rubriken Kyrkan ber för våldtäktsmannen. Artikeln togs inte upp av andra media i någon större utsträckning, något som annars är vanligt när de stora drakarna drar på. Kanske för att artiklen var så hårdvinklad att den tappade i trovärdighet. Ett exempel: Under en bild av Missionskyrkans skylt, tagen i dramatiskt kvällsljus, inleddes bildtexten med Försvarar övergreppet i fetstil. Läsaren förleds att tro att kyrkan försvarar våldtäkten, men det var fadern till den man som dömts för övergreppet som uttalade sig. Från aftonbladet.se i september (Artiklarna publicerades också i papperstidningen.) P r e s s på församlingen - Om relat i o n e n till media i med- och mot v i n d 9

10 Hatkampanj Artikeln fick dock ett visst genomslag i bloggar. Det kan finns skäl att bry sig om vad som sägs den vägen. Även om det är en begränsad och ganska vildvuxen del av mediavärlden, så rullar kommentarerna snabbt på. Under ett par veckor skrevs en hel del om kristna i allmänhet och Missionskyrkan i synnerhet med utgångspunkt i Aftonbladets artikel. Endast i ett par inlägg anades en skepsis till vad Aftonbladet skriver. I övrigt rullar känslorna på. Några rubriker på bloggar: Missionskyrkan en sex-sekt?! Tycker att våldtäkt av barn är ok! Kristna förespråkar våldtäkter Stanken är förtärande, men jag kan inte lokalisera den Vad döljs innanför kyrkornas väggar...? Xxx byn som Gud glömde (Namnet borttaget av hänsyn till församlingen) Reaktionerna är starka och i de flesta fall flätar man ihop våldtäkten i sig med Missionskyrkan, och i några fall med allmänt förakt för kristen tro i allmänhet; Kära vänner! Här får vi ännu fler anledningar att hata Missionskyrkan... Bort med kristendomen. Världen måste räddas från denna våldtäktsidkande religion. Av detta kan man dra några slutsatser: Kvällspressen är ibland just så sensationssökande och hårdvinklad som den sägs vara. För den bloggare som bär på en aversion mot kristen tro och kyrkor ger en artikel i pressen snabbt bränsle till mer eller mindre hatiska inlägg. Hur motar man då detta? När det gäller artiklar som Aftonbladets kan man gott skriva och klaga. Om många gör det när skriverierna går överstyr borde det göra intryck. Det gäller än mer lokalpress, som är känsligare för reaktioner. Men håll en saklig ton, visa på motsägelser i det som skrivits och argumentera utan att gå till känslosamheter. När det gäller bloggarna är det värre. Många bloggar har öppet för kommentarer, och det kan naturligtvis vara ett sätt att försöka nyansera. Men risken är att det snarare leder till nya kommentarer och så har hela saken fått nytt bränsle och kan hålla på ett par varv till. P r e s s på församlingen - Om relat i o n e n till media i med- och mot v i n d 10

11 Lästips PR-handboken (Westander & C:o) PR-byrån Westander & C:o har gett ut en handbok i hur man får uppmärksamhet. Den är mest tänkt för större organisationer som vill bearbeta media, men innehåller en hel del intressant och läsvärt för alla sammanhang. Den kan hämtas gratis som pdf från Westanders webplats. Församlingens medieguide Rickard Bonnevier (Verbum förlag) En praktisk handbok speciellt för församlingar som vill arbeta för goda massmediakontakter. Rickard Bonnevier, som är informatör i Lunds domkyrkoförsamling, ger konkreta råd om hur församlingen kan bygga upp ett mediearbete, hur man skriver notiser och pressmeddelanden, hur man kan agera då en journalist ringer och hur man kan göra när det har blivit fel i en artikel eller ett inslag. Boken ger också exempel från församlingar som varit medialt intressanta. Möt media handbok om media, nyheter och storytelling Louise Hamilton (Vulkan förlag) En handbok i media, nyheter och storytelling. Författaren och journalisten Louise Hamilton skriver om nyhetsvärderingens grunder och hur man orienterar sig i dagens vildvuxna medialandskap. Hon drar också en parallell med fenomenet storytelling och pekar på likheter mellan nyheter och de stora dramatiska berättelserna. Testa din mediala medvetenhet Företaget Medial Kommunikation har (i skrivande stund) ett lärorikt test på sin hemsida gör gärna det, även om det är i första hand är tänkt för säljande företag. P r e s s på församlingen - Om relat i o n e n till media i med- och mot v i n d 11