DET DUBBLA TRAUMAT: Beredskap för potentiellt drabbade och medierapportering vid allvarliga händelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DET DUBBLA TRAUMAT: Beredskap för potentiellt drabbade och medierapportering vid allvarliga händelser"

Transkript

1 Liselotte Englund, den 29 november ; FORSKNINGSPLAN för postdok tjänst, Liselotte Englund, med placering vid Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri, Uppsala universitet DET DUBBLA TRAUMAT: Beredskap för potentiellt drabbade och medierapportering vid allvarliga händelser Bakgrund I en mer och mer medietät värld händer det idag allt oftare att redan drabbade människor drabbas sekundärt av mediers rapportering från olyckor, katastrofer och andra trauman. Få skonas från exponering. Det gäller både direkt och indirekt (potentiellt) drabbade, samt både överlevande och anhöriga. Även journalisterna själva tillhör kategorin potentiellt indirekt drabbade då de blir professionella ögonvittnen till ett pågående trauma. I dessa fall har de både att hantera sina egna och de drabbades krisreaktioner. Att i ett sådant läge genomföra en etiskt god och korrekt medierapportering med rimliga hänsyn till de drabbade är en stor utmaning för den enskilde journalisten. Hur ser journalistiken ut som inte skadar den enskilde? Vilka sekundära trauman kan sådan medieexponering innebära för den som drabbas? Och kan redan själva intervjusituationen skada (det vill säga inte bara de tryckta eller sända resultatet i tidningen/radion eller televisionen)? Medierapporteringen är av störst betydelse för samhällets skydd och beredskap. Dels i förhållande till drabbade individer, dels som nyckelfaktor i hur samhällen (lokala, nationella och internationella) skapar sig en bild av vad som hänt via mediers rapportering. Den ökade kunskap som Liselotte Englunds doktorsavhandling genererade om journalisters arbetsvillkor vid olyckor och katastrofer, kan vid sidan av ny kunskap om de drabbades upplevelser av medierapporteringen stärka samhällets beredskap att hantera de primära och sekundära kriser samt de trauman som uppstår i anslutning till allvarliga incidenter. Omkring procent av alla människor kommer någon gång i livet att drabbas av en allvarlig händelse. Oavhängigt av yrke. Journalister är också såbara precis som alla andra. Detta faktum har journalisterna gemensamt med alla drabbade på en olycksplats. Journalisterna riskerar att genom sina interventioner/intervjuer 1 i olika grad göra ingrepp i den enskildes liv och läkningsförmåga. Journalisterna som yrkesgrupp riskerar därmed att bidra till en intervention. I tillägg kan intervjun betraktas som en intervention med eller utan den drabbades aktiva medverkan och/eller samtycke. Journalisterna riskerar därmed att skada genom intervjuer/rapportering. Vi vet väldigt lite om hur journalister/medier bör förhålla sig till drabbade, utan att göra skada (orsaka publicitetsskada), samtidigt som medierna fullgör sin viktiga uppgift att rapportera från allvarliga händelser, såsom kriser, katastrofer, olyckor och liknande trauman. I detta ligger också behov av kunskap om hur journalisten ska kunna skona sig själv från alltför stark yrkesmässig exponering av traumat = både skydda sig själv och skydda den drabbade. 1 Detta sker i en för individen sårbar fas när amygdala en kärna (cellansamling) i båda tinninglober som är viktiga för inlagring av våra emotionella men också traumatiska minnen står o spretar hos den drabbade. 1

2 Det är angeläget att hitta arbetssätt så att journalister inte riskerar sin egen psykiska hälsa samtidigt som de inte ska riskera andras. Just detta område är alldeles för lite belyst i litteraturen 2. Vårt samhälle drabbas av allt fler kriser och katastrofer. Inte minst har den teknologiska utvecklingen bidragit till detta. Men också ett antal andra faktorer. Dessutom kvarstår en hotbild vad beträffar terroraktioner, framför allt av internationell karaktär. Det är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att i Sverige finns många etniska grupper, också från samhällen och områden i världen som har ett särskilt intresse för terroraktivister. Hur alla dessa allvarliga händelser skildras i medierna styrs delvis av kommersiella intressen. En av drivkrafterna bakom mediedramaturgin är att tragedier säljer. Detta ger utrymme för möten mellan både potentiellt drabbade överlevande och potentiellt drabbade journalister. Hypotetiskt kan medieexponering också bidra till individens läkning, men oavsett effekterna behöver området undersökas närmare. Handlingen som den enskilda journalisten utför är central vad journalisten gör på plats och hur han/hon förhåller sig till situationen. Mer än bara publiceringarna är alltså av vikt i sammanhanget. Det handlar inte främst om lagar och etik eller mediedramaturgi, utan om människors hälsa. Både hos journalisten som sekundärt drabbad, och hos de primärt drabbade vilka kanske blir utsatta för det dubbla traumat (den egentliga händelsen samt medieexponeringen i samband med den). I högsta grad är detta ett samhällsansvar både preventivt och under återhämtningsfasen efter en allvarlig händelse. Om värdinstitutionen: I projektform etablerades under våren 2002 Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, KcKP, med förläggning till Uppsala universitet och en nära anknytning till dåvarande Kliniskt centrum för traumatisk stress, KCTS, vid Akademiska sjukhuset. Uppdraget var också att under en försöksperiod på 3 år säkerställa att utvecklingen kunde fortskrida. Arbetet skulle också i tillämpliga delar ske i nära samverkan med övriga kunskapscentra initierade av EKB vid Socialstyrelsen. Verksamheten är nu väl etablerad efter 6½ år. Ett flertal projekt har genomförts och avslutats medan nya har påbörjats. Den övergripande målsättningen för KcKp är att stärka samhällets krisberedskap på kortare och längre sikt. Ansvarsområdet gäller psykologiska, psykiatriska och sociala konsekvenser av hot och traumatiska händelser. Allvarliga händelser eller katastrofhändelser som påverkar stora grupper människor (exempelvis Estoniakatastrofen och Tsunamin) kommer därför att även fortsättningsvis vara fokus för forsknings och uppföljningsstudier. Studier kommer också att ske av allvarliga händelser i mindre format, såsom en tågolycka i Nosaby 2004, med två omkomna och ett större antal skadade. Stärkandet av samhällets krisberedskap sker genom att med hjälp av uppföljningsstudier erhålla kunskap om krisens/katastrofens hälsomässiga effekter, såväl i kortare som i ett längre tidsperspektiv. Den framtida hälsoeffekten för drabbade är också kopplad till tidigare mönster samt till samhällets sätt att ge stöd i olika former. Den fortsatta verksamheten inom KcKP kommer att präglas av den aktuella hotbilden i omvärlden. Många arbetsuppgifter och beredskapsuppgifter har överförts på det civila samhället. Kunskapsspridning är en väsentlig uppgift för KcKP och 2009 kommer att präglas av en intensifierad publiceringsaktivitet. För att säkra kunskapsområdet inför framtiden är det av avgörande betydelse att till KcKP, på olika sätt, knyta yngre medarbetare. 2 I detta postdokprojekt är en journalistundersökning dock inte primär eftersom fokus sker på studier av de överlevandes upplevelser av möten med medier och exponering i media. Om tidsmässigt utrymme finns under postdokperiodens andra år kommer också en journalistundersökning att företas. 2

3 Sammanfattande projektplan Syfte Det övergripande syftet med skisserade postdok projekt är: att undersöka interaktionen medier/journalister och drabbade i teori och praktik, främst med utgångspunkt i överlevandes upplevelser av.. (a) mötet med journalister på skadeplats och (b) egen medieexponering. Händelser som ska studeras är dels masskadesituationer av stor betydelse för den nationella krisberedskapen (exempelvis Estoniakatastrofen 1994), dels mindre händelser som sätter lokalsamhällets krisberedskaps på prov (exempelvis tågolyckan i Nosaby 2004). Mötet med journalister(reporter och/eller fotograf) och drabbad är ett möte i praktiken/situationen där studier och förståelse för problem och lösningar på de problem som uppstår i sammanhanget, gynnas av mötet mellan två vetenskapliga huvudinriktningar: 1. medicin: psykiatri och psykotraumatologi, samt 2. journalistik: specifikt katastrof eller traumajournalistik. Avsikten är att i första hand studera journalisternas påverkan på drabbade (de människor man skildrar), både i form av hur överlevande upplevt journalisters agerande/bemötande och genom faktiska mediepubliceringar. I andra hand kan det om tidsmässigt utrymme finns år 2 bli aktuellt med uppföljningsstudier av långsiktiga psykologiska effekter hos journalister som genomfört ögonvittnesrapportering från traumatiska händelser Teoretiska utgångspunkter Det tvärvetenskapliga angreppssättet kräver teoribildning från å ena sidan medicin, psykologi/beteendevetenskap, psykiatri, och å andra sidan journalistik, medieforskning och professionsforskning. Från medicinens och psykologins område kan nämnas stress och adaptationsteori enligt bland andra Horowitz och Selye. Därtill tas utgångspunkt i kognitiva teorier, hermeneutik samt biopsykosociala förklaringsmodeller för människans anpassning till svåra situationer. Vad gäller medieforskning och journalistik är teorier om nyhetsförmedling och mediedramaturgi centrala vid sidan av teorier om journalistisk praktik. Professionsforskning (bland annat yrkeskunnande och kompetens) var ett bärande perspektiv i Liselotte Englunds avhandling, och som är högst relevant även i detta projekt. En annan viktig aspekt i sammanhanget är mediernas pressetiska regelverk. Metod Multipla metoder kommer att tillämpas i projektet. Här följer några exempel i korthet. 1. Litteraturgenomgång/forskningsöversikt gällande överlevandes upplevelser av.. (a) möte med journalister på skadeplats och (b) egen medieexponering i samband med olycka eller katastrof. 2. Kvalitativa intervjuer med överlevande från (a) allvarlig händelse, såsom en katastrof(exempel: Estonia 1994), och (b) mindre olycka (exempel: tågolycka i Nosaby 2004). OM TIDSUTRYMME FINNS UNDER POSTDOK ÅR 2 KAN FÖLJANDE KOMMA ATT UNDERSÖKAS: 3. Ytterligare intervjustudie med överlevande, antingen genom fördjupade studier av ovan nämnda studieobjekt eller genom val av nytt studieobjekt. 3

4 4. Enkät till primärt potentiellt drabbade och sekundärt potentiellt drabbare journalister som rapporterat från allvarlig händelse, med avseende på psykologiska långtidseffekter till följd av ögonvittnesrapportering. Tidplan ÅR 1: 1 december november 2010 ÅR 2: 1 december november 2011 Preliminär disposition av tid och innehåll i postdokprojektet: ÅR 1: December 2009 januari 2010: Föreberedelser, inläsning, forskningsdesign, utformning av intervjuguider mm. VT10: Intervjustudie med Estonia överlevande, intervjustudie med skadade vid tågolycka i Nosaby HT10 ( tom ): Analys och bearbetning av resultat från ovanstående undersökningar. Rapportskrivning och manuskript ÅR 2: December 09 + VT 11: Ytterligare intervju eller enkätundersökning med överlevande Eventuellt en uppföljningsstudie (enkät) med journalister som i egenskap av professionella ögonvittnen rapporterat från allvarlig händelse (genomförs endast om tidsutrymme finns och efter samråd med KcKp och MSB) HT11 (tom 30 november): Analys och bearbetning av resultat från undersökning gjort VT11. Rapportskrivning och manuskript. Slutrapport. Ovanstående projektplan gäller med reservation för om nya studieobjekt tillkommer, exempelvis i form av en under projektperioden akut inträffad olycka eller katastrof som Liselotte Englund i sådana fall i samråd med värdinstitutionen och KcKp samt kontaktperson på MKB väljer att prioritera som undersökningsobjekt. Under perioden ingår författande av olika typer av manuskript, exempelvis konferenspapper, artiklar och muntliga presentationer. Publikationer och spridning av resultat Avsikten är att presentera forskningsfynd i internationell vetenskaplig tidskrift. Dessutom någon populärvetenskaplig publikation som kan ge underlag för utbildning och undervisning, exempelvis i form av rekommendationer för medierapportering vid traumatiska händelser (som bygger på resultat från överlevandestudien). Tillkommer föreläsningar samt pressinformation för spridning av resultat. Betydelse Det beskrivna forskningsområdet är alldeles för bristfälligt undersökt internationellt. Det finns ett stort behov. Området som rör hur drabbade reagerar på allvarliga händelser är någorlunda belyst. 4

5 Men interventionen mellan journalist och den potentiellt direkt drabbade är ett nytt forskningsfält, där avhandlingen Katastrofens öga var ett pionjärarbete, också ur ett internationellt perspektiv. Några få internationella studier belyser journalisters egna krisreaktioner, men i princip inget om interaktionen mellan journalister och de drabbade. Det skisserade projektet tillför en vetenskaplig komponent (teoribildning etc) som inte har funnits tidigare. Exempelvis undersöker KcKP hur överlevande individer primärt drabbas av själva händelsen, men inte hur de sekundärt drabbas av medierapportering och medieexponering. Liselotte Englunds doktorsavhandling var ett internationellt sett unikt steg i denna riktning som genom detta projekt vidgas till att omfatta överlevandes egna upplevelser av mötet med journalister på skadeplats samt av att själva utsättas för medieexponering. Att få ingå i kollegiet vid KcKP i Uppsala och ta del av deras ovärderliga databas över traumarelaterade studier samt få möjlighet att medverka i någon av deras kvalitativa intervjustudier, kommer att tillföra medieforskningsperspektivet oerhört mycket. Resultat från egen tidigare studie: Liselotte Englunds doktorsavhandling: Katastrofens öga en studie av journalisters arbete på olycksplats (Eng: The Eye of the Disaster a Study of Journalists Work at Accident Scenes and Disaster Sites). Länk till elektronisk upplaga av boken: Reportrar och fotografer som blir professionella ögonvittnen till katastrofer är att betrakta som drabbade på samma sätt som överlevande, anhöriga och räddningsmanskap. Att komma som reporter eller fotograf till en olycks eller katastrofplats innebär i många fall yrkesmässiga och personliga kval för den enskilda journalisten. Ett uppdrag som inte består av att rädda liv, utan av att bevittna och rapportera, kan upplevas som provocerande av både omgivningen och journalisterna själva. Konflikter som uppstår på olycksplatser bottnar ofta både i andras okunskap om mediernas roll och i journalisternas oförmåga att förhålla sig till egna och andras krisreaktioner. Trots bristande träning för krissituationer kan många journalister ändå hantera sina egna reaktioner på händelsen och den extrema arbetssituationen. Journalisterna i undersökningen om medierapporteringen från Göteborgsbranden 1998 bemästrade den psykiskt påfrestande arbetssituationen genom att i olika utsträckning vara känslomässiga eller problemlösande, och i olika utsträckning agera som medmänniska respektive professionell journalist. Till de stora utmaningarna vid rapportering från en allvarlig och traumatisk händelse hör förhållningssättet till de drabbade. De pressetiska reglerna om särskild hänsyn till offer för olyckor och brott sätts på prov. Journalisterna ställs inför svåra beslut om intervjumetoder och fotografering. Som rapporterande professionella ögonvittnen har de både att ta hänsyn till sitt yrkesuppdrag och till den enskildes integritet. Både agerandet på plats och publiceringen i det aktuella mediet är betydelsefulla delar av rapporteringen. På Backplan, den tragiska oktobernatten 1998, var det många journalister som kände skuld och skam under uppdragets genomförande, som innerst inne ville trösta och hjälpa till, men som samtidigt var starkt professionellt fokuserade på sitt uppdrag: att försöka beskriva vad som hänt. Ett mycket komplext uppdrag, där små felsteg kan få stora konsekvenser för en enskild individ som skildras men där en saklig och etiskt god rapportering likaväl kan vara till hjälp för den drabbade Tidigare studier från KcKP, med anknytning till det planerade projektet: Det har snart gått drygt fem år sedan tsunamin med våldsam kraft drabbade Sydostasien och dödade mer än människor. Det bedöms att över 7000 svenskar var på plats i det drabbade området där 543 svenskar förlorade livet. Merparten av dem som drabbas av allvarliga händelser, såsom svåra 5

6 naturkatastrofer och olyckor, klarar sig ofta utan professionellt stöd och drabbas inte av några bestående men över tiden. Allvarliga händelser i form av tekniska olyckor leder ofta till högre nivåer av posttraumatiska reaktioner än vad naturkatastrofer gör. Efter diskotekbranden i Göteborg, 1998, undersöktes 263 ungdomar 18 månader efter händelsen. I den studien visades att 25 procent fortfarande hade tecken på posttraumatiska reaktioner. Efter flygolyckan på Linateflygplatsen i Milano 2001 undersöktes 153 förlustdrabbade anhöriga och man fann att 53 procent av dessa uppvisade posttraumatiska reaktioner 18 månader senare. Relativt höga nivåer av posttraumatiska stressreaktioner (64 %) påvisades hos 42 överlevande tre månader efter Estoniakatastrofen En 25 årsuppföljning efter branden i Borås 1978 visade på relativt låga nivåer av självrapporterad psykisk ohälsa även om sexton respondenter (21 %) angav att branden fortfarande påverkade deras dagliga liv. En uppföljning 14 månader efter tsunamin i Sydostasien 2004 visade att 31 % hade självrapporterade psykiska besvär. Generellt nedsatt psykiska hälsa och posttraumatiska stressreaktioner, mätt med olika skalor, rapporterades av 23 procent respektive 10 procent. Särskilt drabbade var de som varit utsatta för livshot samt de som förlorat någon nära anhörig. I en studie på drabbade turister från Norge, 6 månader efter tsunamin, fann man att ju mer utsatt man var för olika exponeringsfaktorer desto mer påverkades hälsan. För att förbättra samhällets stöd i akutfasen efter en allvarlig händelse och för att förstå drabbades behov över tiden är det naturligtvis angeläget att få mer kunskap om dynamiken i hur posttraumatiska reaktioner, som till exempel posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression eller somatisering förändras i ett längre tidsperspektiv. Vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri i Uppsala har uppföljningen fortsatt av de svenskar som överlevde tsunamin Detta har skett i samarbete med forskare i Norge och Danmark samt med Centrum för allmänmedicin i Stockholms läns landsting och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet. Ytterligare bearbetning av data pågår, bland annat jämförelser med 14 månadersuppföljningen. Undersökningar visar att en tredjedel har gjort en återresa för att besöka tsunamiområdet och för huvuddelen av dessa hade resan haft stor eller mycket stor betydelse. Liknande resultat har visats i en undersökning av norska tsunamidrabbade. Internationellt samarbete KcKP genomför bland annat en Tsunaminstudie i samverkan med Norge (NKVTS, Oslo) och Danmark (Centrum för traumatiske kriser, Rikshospitalet, Köpenhamn) samt Baltikum (University of Kaunas). Per Olof Michel, Med dr, är ledamot i styrelsen för ESTSS European Society for Traumatic Stress Studies. Liselotte Englund är verksam som svensk/skandinavisk kontaktperson i den internationella sammanslutningen Dart Center for journalism and trauma som arbetar med forskning och utbildning inom traumajournalistikens område. Etiska överväganden All forskning vid KcKp etikprövas av Etikprövningsnämnden vid Uppsala universitet. 6

7 LITTERATUR Andersson Odén, Tomas & Ghersetti, Marina & Wallin, Ulf (2005) Tsunamins genomslag. En studie av svenska mediers bevakning. KBM:s TEMASERIE 2005:13. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten Antonovsky, A (1987) Unraveling the mystery of health: How people manage stress and stay well.. San Francisco: Jossey Bass Publishers. Svensk utgåva (1991) Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Blix, Arne & Bech Karlsen, Jo (1990): Hva har vi der å gjøre? Metoder og etikk i katastrofe og ulykkesjournalistikk.. Norge, Gamle Fredrikstad: Institutt for journalistikk. Boje Hviid, Morten (1999): Jag ville överleva. Tiden efter Estonia. Malmö: Egmont Richters Förlag. Bonnano GA, Galea S, Bucchiarelli A, Vlahov D. Psychological resilience after disaster: New York City in the aftermath of the September11th terrorist attack. Psychol.Sci Mar; 17(3): Bonnano G. Towards a taxonomy of resilience promoting factors. Paper presented at the conference Citizens and Resilience in Den Haag. November Broberg AG, Dyregrov A, Lilled L. The Göteborg discothèque fire: posttraumatic stress, and school adjustment as reported by the primary victims 18 months later. J Child Psychol and Psychiatry. 2005;46(12):1279 Burkhart, F N (1987) Experts and the press under stress: Disaster journalism gets mixed reviews. International journal of Mass Emergencies and Disasters. 5 ( ) Combs, Barbara & Slovic, Paul (1979) Causes of Death: Biased Newspaper Coverage and Biased Judgements. Journalism Quarterly, Vol 56, , 849. Cote, William E & Simpson, Roger & Coté. William (2000): Covering violence. Columbia University Press. Deppa, Joan (1994): The Media and Disasters. Pan Am 103.New York: New York University Press. Dyregrov, A & Mitchell J T (1992) Psychological effects of working with traumatized children. Journal of Traumatic Stress, 5, 5 17 Dyregrov, A (1997): Barn och trauma. Lund: Studentlitteratur. Dyregrov, Atle (1992). Katastrofpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Ekström, Mats & Nohrstedt, Stig Arne (1996): Journalistikens etiska problem. Stockholm: Rabén Prisma & Svenska Journalistförbundet (Mediebiblioteket). Elliot, Deni (ed.) (1986) Responsible Journalism. Beverly Hills Newbury Parle London: Sage. Enander, Ann & Wallenius, Claes & Larsson, Gerry (1995): Studier av människors beteende i samband med kris och katastrofsituationer: Mätning och metodik. Stockholm: FOA Försvarets Forskningsanstalt. Englund, Liselotte (1999a): Det omöjliga uppdraget i JMG Granskaren, ETIK, nr 1:1999 (s.12 15). Tidskrift utgiven av Centrum för granskning av journalistik och medier vid JMG Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Englund, Liselotte (1999b): Katastrofjournalistikens dilemman. En forskningsöversikt med etiska och psykologiska perspektiv. Arbetsrapport nr 92, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs Universitet. Englund, Liselotte (2000): Det journalistiska arbetet. Erfarenheter av ett svårt uppdrag i Larsson, L Å & Nohrstedt, Stig Arne (red) (2000) Göteborgsbranden En studie av kommunikation, rykten och förtroende. Stockholm: SPF. Englund, Liselotte (2002): Medier på olycksplatsen. En studie av samspel mellan journalister och räddningspersonal under arbete i kris. Karlstad: Räddningsverket. Englund, Liselotte (2002b): Ställdalen Mediernas skildring av en tågolycka fredagen den 13:e. Forskarutbildningsuppsats i Historisk metod. Institutionen för journalistisk och masskommunikation, Göteborgs universitet. Englund, Liselotte (2008) Katastrofens öga en studie av journalisters arbete på olycksplats. Doktorsavhandling vid JMG Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Feinstein, Anthony mfl (2001) Risking more than their lives.the effects of post traumatic stress disorder on journalists. Freedom Forum European Center, April 12, Goldberg DP & Hillier VF. A Scaled Version of the General Health Questionnaire. Psychological Medicine. 1979: 9, Hadenius, S, Hedman, L & Nowak, K (1996) Estonia i nyheterna. Rapport Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Hagström, Ahn Za & Sundelius, Bengt (2001/2003) Krishantering på Göteborgska: En studie av brandkatastrofen den oktober Stockholm: Försvarshögskolan / CRISMART Hagström, Annika & Jonsson, Stig (1990): En bro över mörka vatten Om människorna bakom rubrikerna. Uppsala: Cordia. Harrisson, Shirley (ed.) (1997): Disaster and the Media. Managing Crisis Communications. London: MacMillian Business/MacMillian Press LTD. Hellsten, Tommy (1999): Med människan. En bok om att möta sig själv och andra. Tredje upplagan. Helsingfors & Göteborg: Församlingsförbundets Förlags AB & Trots Allt böcker / Förlags AB Nytt Liv. Himmelstein, Hal & Faithorn, E Perry (2002) Eyewitness to Disatser: how journalists cope with the psychological stress inherent in reporting traumatic events, i Journalism studies, vol. 3, nr 4, p

8 Hodkinson, Peter E & Stewart, Michael (!991/1998): Coping with catastrophe: a handboook of post disaster psycosocial aftercare. (2nd editition). London: Routledge. Horowitz MJ, Wilner N & Alvarez W. Impact of Event Scale: A study of subjective stress. Psychosomatic Medicine. 1979:41, Hvordan snakke med barn om ulykker og kriser (2008) Informationsbroschyr från Senter for Krisepsykologi AS & Bergens Kommune. Härstedt, Kent (1995): Det som inte kunde ske. Kent Härstedts berättelse om Estonia katastrofen. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, Jarlbro, Gunilla (2004) Krisjournalistik eller journalistik i kris? En forskningsöversikt om medier, risker och kriser. KBM:s temaserie 2004:1. Stockholm: Krisberegskapsmyndigheten. Kallenberg, Kjell & Larsson, Gerry (2000) Människans hälsa. Livsåskådning och personlighet. Stockholm: Natur och Kultur. Kessler RC, Chiu WT, Demler O, Walters EE. Prevalence, severity and comorbidity of 12 months DSM IV Disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry. 2005;62: Kieran, Matthew (ed.) (1998): Media ethics. London: Routledge. Larsson, L Å & Nohrstedt, Stig Arne (red) (2000) Göteborgsbranden En studie av kommunikation, rykten och förtroende. Stockholm: SPF. Lundin, Tom (1992): Traumatisk stress och personlig förlust. Stockholm: Liber. Michel PO, Bergh Johannesson K, Abdoulbaghi A, Lundin T. Posttraumatiskt stressyndrom alltmer i fokus. Läkartidningen 2006;103: Michel, P O & Lundin, Tom & Otto, Ulf (2001): Psykotraumatologi. Lund: Studentlitteratur. Mjønes, S & Goetzinger Falk, C & Stadin, B (1992): Vi har mycket att lära oss om behandling och förebyggande av posttraumatisk stress. Läkartidningen :481. Norris FH, Murphy AD, Baker CK, Perilla JL. Postdisaster PTSD over four waves of a panel study of Mexico s 1999 flood. J Traumatic Stress. 2004;17(4): Rebuilding Lives after the Tsunami. Through the Eyes of Children. 1 Year Progress Report. London: Save The Children (Rädda Barnen) Shearer, A (1991) Survivors and the media i Broadcasting Standards Council Research Monograph no 2, London: John Libbey. Summary on: Socialstyrelsen. Branden i tunnelbanestationen King s Cross, den 18 november Kamedorapport, 1990:30. Socialstyrelsen. Branden på passagerarfärjan Scandinavian Star, den 7 april Kamedorapport 60, 1993:3. Socialstyrelsen. Flyghaveriet vid Gottröra, den 27 december Kamedorapport 63, 1994:15. Socialstyrelsen. Estoniakatastrofen, M/s Estonias förlisning i Östersjön, den 28 september Kamedorapport 68, 1997:15. Socialstyrelsen. Brandkatastrofen i Göteborg, natten oktober Kamedorapport 75. Socialstyrelsen. Rapport från Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen. SOU 2005:60. Socialstyrelsen. Lärdomar efter flodvågen och andra allvarliga händelser.slutrapport November Sund, Arne (1985): Ulykker, Katastrofer og stress. Psykiske reaksjone, hjelp og beedskap. Gyldendal norsk forlag. Sundelius, Bengt & Hagström, Ahn Za (2001/2003) Krishantering på Göteborgska. En studie av brandkatastrofen den oktober Stockholm: Försvarshögskolan och CRISMART. Svensson, Börje (2002) 11 september. Om barn och katastrofen i TV rutan. Stockholm: Rädda Barnen. Sverige och tsunamin granskning och förslag. Huvudrapport från 2005 års katastrofkommission. SOU 2005: 104. Tedeschi RG, Calhoun LG. The posttraumatic growth inventory: Measuring the positive legacy of trauma. Journal of traumatic stress. 1996;9: Teichroeb, Ruth (2006) Covering Children and trauma. Dart Center for Journalism and Trauma; svensk övers: Att rapportera om barn och trauma (2008) Dart Center Scandinavia (www.dartcenter.org/scandinavia) Terr, L (1990) Too scared to cry. Psychic trauma in childhood. Harper & Row, New York. Wallenius, Claes (1996) Människan i akuta katastrofsituationer i Enander, Ann & Jacobsen, Liselotte: Risk och hot i den svenska vardagen: allt från Tjernobyl till skuren sås. Forskningsrapport. Stockholm: ÖCB. Wallenius, Claes (1997): Reaktioner och funktionsförmåga i samband med livshotande fara. Intervjustudie med svenska FN soldater. Försvarshögskolan, Ledarskapsinstitutionen. LI serie F:8. Wallenius, Claes (2001) Human Adaptation to Danger. Avhandling för Filosofie Doktorsexamen. Avdelningen för arbetsvetenskap, Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Weisaeth, Lars & Mehlum, Lars (1993): Mennesker, traumer og kriser. Oslo: Universitetsforlaget. Weiss DS. The Impact of Event Scale Revised. In Assessing psychological Trauma and PTSD. Wilson, JP & Keane, TM (ed). 2004, Guilford Press, 2nd edition, sid Wode Helgodt, Birgitta & Garberg, Anders & Vikander, Britt & Rydelius, Per Anders (1989): Busskatastrofen i Måbödalen. Bättre beredskap efterlyses i Läkartidningen vol 86, nr 46, 1989, s

Uppföljning av svenska resenärer efter tsunamin 2004

Uppföljning av svenska resenärer efter tsunamin 2004 Uppföljning av svenska resenärer efter tsunamin 2004 Kerstin Bergh Johannesson, Per-Olof Michel, Filip Arnberg och Tom Lundin, alla vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala; Abbe Schulman, Enheten

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Publikationer Vetenskapliga artiklar

Publikationer Vetenskapliga artiklar Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational

Läs mer

Specialistteam för traumarelaterade störningar en bristvara i Sverige Både resurser och effektiva behandlingsmetoder saknas, visar enkätstudie

Specialistteam för traumarelaterade störningar en bristvara i Sverige Både resurser och effektiva behandlingsmetoder saknas, visar enkätstudie Kerstin Bergh Johannesson, leg psykolog, leg psykoterapeut kerstin.bergh.johannesson@akademiska.se Tom Lundin, docent; båda vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska sjukhuset/uppsala universitet,

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Reaktioner vid omskakande händelser

Reaktioner vid omskakande händelser Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Kursbeskrivning Krishantering i arbetslivet

Kursbeskrivning Krishantering i arbetslivet Kursbeskrivning Krishantering i arbetslivet Kursen är ackrediterad specialistkurs inom specialistordningen för psykologer. Kursens syfte I grundutbildningen för psykologer behandlas traumatiska kriser,

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialt arbete med inriktning mot social omsorg-

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom

Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Göteborg den 7 september 2007 Webbaserade hälsoinsatser till unga vuxna, närstående till personer med psykisk ohälsa/sjukdom Lilas Ali Leg.Sjuksköterska Sahlgrenska Psykiatri Resursenheten- AIR Kronhusgatan

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Höstkonferens om landstingens krisberedskap

Höstkonferens om landstingens krisberedskap VÄLKOMMEN TILL Höstkonferens om landstingens krisberedskap Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har glädjen att bjuda in till årets

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Kursbeskrivning Krishantering i arbetslivet

Kursbeskrivning Krishantering i arbetslivet Kursbeskrivning Krishantering i arbetslivet Kursen är ackrediterad specialistkurs inom specialistordningen för psykologer. Kursens syfte I grundutbildningen för psykologer behandlas traumatiska kriser,

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

LÄROMEDELS- FÖRTECKNING. Vuxenutbildning Skövde HT 15

LÄROMEDELS- FÖRTECKNING. Vuxenutbildning Skövde HT 15 LÄROMEDELS- FÖRTECKNING Vuxenutbildning Skövde HT 15 2015-06-22 Innehållsförteckning Ämne Språk sid 3 Matematik...sid 5 Naturvetenskap... sid 6 Samhälls- och beteendevetenskap. sid 7 Ekonomi och administration.

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 16 oktober 2014 Deltagare i Karlfeldtgymnasiets krisgrupp Rolf Engman Gymnasiechef Bo Larsson Mikael Andersson Utvecklingsledare Jan Vennberg Intendent Åsa

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Katastrofberedskap med barnet i fokus

Katastrofberedskap med barnet i fokus 2:a Barnsäkerhetsforum / 10:e Nordiska Skadekonferensen Svenska Mässan 15 oktober 2013 Mikael Engvall Instruktör Barnintensivvård (BIVA) Barn är inte små vuxna i samband med stora olyckor (heller...) Anatomi

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: VD 2007-06-26 Gäller fr.o.m.: HT 2012, rviderad 2010-06-01 Version: 2 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Lödén Hans & Norell PO, red (2006): Statsmannaskap. Begrepp och praktik. Stockholm: Santérus förlag (sidorna 1-85, 255-288; övrigt kursivt)

Lödén Hans & Norell PO, red (2006): Statsmannaskap. Begrepp och praktik. Stockholm: Santérus förlag (sidorna 1-85, 255-288; övrigt kursivt) Litteratur Strategi och offentligt ledarskap (10 hp) Busch Tor, Johnsen Erik, Klausen Kurt Klaudi och Vanebo Jan Ole, red. (2005): Modernisering av offentlig sektor. Utfordringer, metoder og dilemmaer.

Läs mer

KRISPLAN Lärcentrum Mellerud Vuxenutbildningen

KRISPLAN Lärcentrum Mellerud Vuxenutbildningen Uppdaterad 2010-05-19 Borttaget: 03-11 KRISPLAN Lärcentrum Mellerud Vuxenutbildningen - 1 - INNEHÅLL KRISGRUPP Lärcentrum Mellerud... - 3 - KRISGRUPPENS ARBETSFÖRDELNING... - 4 - Generell arbetsgång...

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2014-05-20 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Några stormar sedan 1902 1902

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Valdimar Briem, Sonia de Lima, Camilla Siotis 1574 km Svenska järnvägssystemet Järnväg Spår i bruk Enkelspåriga Dubbelspåriga

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm Krisledning & kommunikation i kritiska lägen Segla lugnt efter storm Vad gör du när stormen ryter? Du måste agera snabbt och kommunicera med inblandade för att få överblick över situationen. Det kan handla

Läs mer

Naturliga reaktioner vid Trauma

Naturliga reaktioner vid Trauma Naturliga reaktioner vid Trauma Författare Christina Fischler Leg psykolog christina.fischler@gmail.com Inom området trauma, kris och sorg finns i dag omfattande kunskaper som är metodologiskt hållbara,

Läs mer

Inbjudan Säkerhetsdagarna 2011 Grand Hôtel 10 11 november

Inbjudan Säkerhetsdagarna 2011 Grand Hôtel 10 11 november Inbjudan Säkerhetsdagarna 2011 Grand Hôtel 10 11 november Den Mänskliga faktorn För 25:e året i rad bjuder vi nu in till Säkerhetsdagarna säkerhetsbranschens exklusiva kunskapsseminarium och mötesplats.

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande.

Journalistförbundet avvisar utredningens förslag i sin helhet. Vi motiverar vårt ställningstagande i det följande. Datum: 2011-04-19 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 12/2011 810 Justitiedepartementet 114 94 Stockholm Att Monika Bergström Remissyttrande Olovlig fotografering (Ds 2011:1) Journalistförbundet avvisar utredningens

Läs mer

Sommarkampanj. på den norska marknaden 2012. VisitSweden erbjuder dig kostnadseffektiv marknadsföring i Norge

Sommarkampanj. på den norska marknaden 2012. VisitSweden erbjuder dig kostnadseffektiv marknadsföring i Norge Sommarkampanj Fotograf: Lena Granfelt/ imagebank.sweden.se på den norska marknaden 2012 VisitSweden erbjuder dig kostnadseffektiv marknadsföring i Norge Sommarkampanj på den norska marknaden 2012 Bland

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer