DET DUBBLA TRAUMAT: Beredskap för potentiellt drabbade och medierapportering vid allvarliga händelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DET DUBBLA TRAUMAT: Beredskap för potentiellt drabbade och medierapportering vid allvarliga händelser"

Transkript

1 Liselotte Englund, den 29 november ; FORSKNINGSPLAN för postdok tjänst, Liselotte Englund, med placering vid Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri, Uppsala universitet DET DUBBLA TRAUMAT: Beredskap för potentiellt drabbade och medierapportering vid allvarliga händelser Bakgrund I en mer och mer medietät värld händer det idag allt oftare att redan drabbade människor drabbas sekundärt av mediers rapportering från olyckor, katastrofer och andra trauman. Få skonas från exponering. Det gäller både direkt och indirekt (potentiellt) drabbade, samt både överlevande och anhöriga. Även journalisterna själva tillhör kategorin potentiellt indirekt drabbade då de blir professionella ögonvittnen till ett pågående trauma. I dessa fall har de både att hantera sina egna och de drabbades krisreaktioner. Att i ett sådant läge genomföra en etiskt god och korrekt medierapportering med rimliga hänsyn till de drabbade är en stor utmaning för den enskilde journalisten. Hur ser journalistiken ut som inte skadar den enskilde? Vilka sekundära trauman kan sådan medieexponering innebära för den som drabbas? Och kan redan själva intervjusituationen skada (det vill säga inte bara de tryckta eller sända resultatet i tidningen/radion eller televisionen)? Medierapporteringen är av störst betydelse för samhällets skydd och beredskap. Dels i förhållande till drabbade individer, dels som nyckelfaktor i hur samhällen (lokala, nationella och internationella) skapar sig en bild av vad som hänt via mediers rapportering. Den ökade kunskap som Liselotte Englunds doktorsavhandling genererade om journalisters arbetsvillkor vid olyckor och katastrofer, kan vid sidan av ny kunskap om de drabbades upplevelser av medierapporteringen stärka samhällets beredskap att hantera de primära och sekundära kriser samt de trauman som uppstår i anslutning till allvarliga incidenter. Omkring procent av alla människor kommer någon gång i livet att drabbas av en allvarlig händelse. Oavhängigt av yrke. Journalister är också såbara precis som alla andra. Detta faktum har journalisterna gemensamt med alla drabbade på en olycksplats. Journalisterna riskerar att genom sina interventioner/intervjuer 1 i olika grad göra ingrepp i den enskildes liv och läkningsförmåga. Journalisterna som yrkesgrupp riskerar därmed att bidra till en intervention. I tillägg kan intervjun betraktas som en intervention med eller utan den drabbades aktiva medverkan och/eller samtycke. Journalisterna riskerar därmed att skada genom intervjuer/rapportering. Vi vet väldigt lite om hur journalister/medier bör förhålla sig till drabbade, utan att göra skada (orsaka publicitetsskada), samtidigt som medierna fullgör sin viktiga uppgift att rapportera från allvarliga händelser, såsom kriser, katastrofer, olyckor och liknande trauman. I detta ligger också behov av kunskap om hur journalisten ska kunna skona sig själv från alltför stark yrkesmässig exponering av traumat = både skydda sig själv och skydda den drabbade. 1 Detta sker i en för individen sårbar fas när amygdala en kärna (cellansamling) i båda tinninglober som är viktiga för inlagring av våra emotionella men också traumatiska minnen står o spretar hos den drabbade. 1

2 Det är angeläget att hitta arbetssätt så att journalister inte riskerar sin egen psykiska hälsa samtidigt som de inte ska riskera andras. Just detta område är alldeles för lite belyst i litteraturen 2. Vårt samhälle drabbas av allt fler kriser och katastrofer. Inte minst har den teknologiska utvecklingen bidragit till detta. Men också ett antal andra faktorer. Dessutom kvarstår en hotbild vad beträffar terroraktioner, framför allt av internationell karaktär. Det är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att i Sverige finns många etniska grupper, också från samhällen och områden i världen som har ett särskilt intresse för terroraktivister. Hur alla dessa allvarliga händelser skildras i medierna styrs delvis av kommersiella intressen. En av drivkrafterna bakom mediedramaturgin är att tragedier säljer. Detta ger utrymme för möten mellan både potentiellt drabbade överlevande och potentiellt drabbade journalister. Hypotetiskt kan medieexponering också bidra till individens läkning, men oavsett effekterna behöver området undersökas närmare. Handlingen som den enskilda journalisten utför är central vad journalisten gör på plats och hur han/hon förhåller sig till situationen. Mer än bara publiceringarna är alltså av vikt i sammanhanget. Det handlar inte främst om lagar och etik eller mediedramaturgi, utan om människors hälsa. Både hos journalisten som sekundärt drabbad, och hos de primärt drabbade vilka kanske blir utsatta för det dubbla traumat (den egentliga händelsen samt medieexponeringen i samband med den). I högsta grad är detta ett samhällsansvar både preventivt och under återhämtningsfasen efter en allvarlig händelse. Om värdinstitutionen: I projektform etablerades under våren 2002 Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, KcKP, med förläggning till Uppsala universitet och en nära anknytning till dåvarande Kliniskt centrum för traumatisk stress, KCTS, vid Akademiska sjukhuset. Uppdraget var också att under en försöksperiod på 3 år säkerställa att utvecklingen kunde fortskrida. Arbetet skulle också i tillämpliga delar ske i nära samverkan med övriga kunskapscentra initierade av EKB vid Socialstyrelsen. Verksamheten är nu väl etablerad efter 6½ år. Ett flertal projekt har genomförts och avslutats medan nya har påbörjats. Den övergripande målsättningen för KcKp är att stärka samhällets krisberedskap på kortare och längre sikt. Ansvarsområdet gäller psykologiska, psykiatriska och sociala konsekvenser av hot och traumatiska händelser. Allvarliga händelser eller katastrofhändelser som påverkar stora grupper människor (exempelvis Estoniakatastrofen och Tsunamin) kommer därför att även fortsättningsvis vara fokus för forsknings och uppföljningsstudier. Studier kommer också att ske av allvarliga händelser i mindre format, såsom en tågolycka i Nosaby 2004, med två omkomna och ett större antal skadade. Stärkandet av samhällets krisberedskap sker genom att med hjälp av uppföljningsstudier erhålla kunskap om krisens/katastrofens hälsomässiga effekter, såväl i kortare som i ett längre tidsperspektiv. Den framtida hälsoeffekten för drabbade är också kopplad till tidigare mönster samt till samhällets sätt att ge stöd i olika former. Den fortsatta verksamheten inom KcKP kommer att präglas av den aktuella hotbilden i omvärlden. Många arbetsuppgifter och beredskapsuppgifter har överförts på det civila samhället. Kunskapsspridning är en väsentlig uppgift för KcKP och 2009 kommer att präglas av en intensifierad publiceringsaktivitet. För att säkra kunskapsområdet inför framtiden är det av avgörande betydelse att till KcKP, på olika sätt, knyta yngre medarbetare. 2 I detta postdokprojekt är en journalistundersökning dock inte primär eftersom fokus sker på studier av de överlevandes upplevelser av möten med medier och exponering i media. Om tidsmässigt utrymme finns under postdokperiodens andra år kommer också en journalistundersökning att företas. 2

3 Sammanfattande projektplan Syfte Det övergripande syftet med skisserade postdok projekt är: att undersöka interaktionen medier/journalister och drabbade i teori och praktik, främst med utgångspunkt i överlevandes upplevelser av.. (a) mötet med journalister på skadeplats och (b) egen medieexponering. Händelser som ska studeras är dels masskadesituationer av stor betydelse för den nationella krisberedskapen (exempelvis Estoniakatastrofen 1994), dels mindre händelser som sätter lokalsamhällets krisberedskaps på prov (exempelvis tågolyckan i Nosaby 2004). Mötet med journalister(reporter och/eller fotograf) och drabbad är ett möte i praktiken/situationen där studier och förståelse för problem och lösningar på de problem som uppstår i sammanhanget, gynnas av mötet mellan två vetenskapliga huvudinriktningar: 1. medicin: psykiatri och psykotraumatologi, samt 2. journalistik: specifikt katastrof eller traumajournalistik. Avsikten är att i första hand studera journalisternas påverkan på drabbade (de människor man skildrar), både i form av hur överlevande upplevt journalisters agerande/bemötande och genom faktiska mediepubliceringar. I andra hand kan det om tidsmässigt utrymme finns år 2 bli aktuellt med uppföljningsstudier av långsiktiga psykologiska effekter hos journalister som genomfört ögonvittnesrapportering från traumatiska händelser Teoretiska utgångspunkter Det tvärvetenskapliga angreppssättet kräver teoribildning från å ena sidan medicin, psykologi/beteendevetenskap, psykiatri, och å andra sidan journalistik, medieforskning och professionsforskning. Från medicinens och psykologins område kan nämnas stress och adaptationsteori enligt bland andra Horowitz och Selye. Därtill tas utgångspunkt i kognitiva teorier, hermeneutik samt biopsykosociala förklaringsmodeller för människans anpassning till svåra situationer. Vad gäller medieforskning och journalistik är teorier om nyhetsförmedling och mediedramaturgi centrala vid sidan av teorier om journalistisk praktik. Professionsforskning (bland annat yrkeskunnande och kompetens) var ett bärande perspektiv i Liselotte Englunds avhandling, och som är högst relevant även i detta projekt. En annan viktig aspekt i sammanhanget är mediernas pressetiska regelverk. Metod Multipla metoder kommer att tillämpas i projektet. Här följer några exempel i korthet. 1. Litteraturgenomgång/forskningsöversikt gällande överlevandes upplevelser av.. (a) möte med journalister på skadeplats och (b) egen medieexponering i samband med olycka eller katastrof. 2. Kvalitativa intervjuer med överlevande från (a) allvarlig händelse, såsom en katastrof(exempel: Estonia 1994), och (b) mindre olycka (exempel: tågolycka i Nosaby 2004). OM TIDSUTRYMME FINNS UNDER POSTDOK ÅR 2 KAN FÖLJANDE KOMMA ATT UNDERSÖKAS: 3. Ytterligare intervjustudie med överlevande, antingen genom fördjupade studier av ovan nämnda studieobjekt eller genom val av nytt studieobjekt. 3

4 4. Enkät till primärt potentiellt drabbade och sekundärt potentiellt drabbare journalister som rapporterat från allvarlig händelse, med avseende på psykologiska långtidseffekter till följd av ögonvittnesrapportering. Tidplan ÅR 1: 1 december november 2010 ÅR 2: 1 december november 2011 Preliminär disposition av tid och innehåll i postdokprojektet: ÅR 1: December 2009 januari 2010: Föreberedelser, inläsning, forskningsdesign, utformning av intervjuguider mm. VT10: Intervjustudie med Estonia överlevande, intervjustudie med skadade vid tågolycka i Nosaby HT10 ( tom ): Analys och bearbetning av resultat från ovanstående undersökningar. Rapportskrivning och manuskript ÅR 2: December 09 + VT 11: Ytterligare intervju eller enkätundersökning med överlevande Eventuellt en uppföljningsstudie (enkät) med journalister som i egenskap av professionella ögonvittnen rapporterat från allvarlig händelse (genomförs endast om tidsutrymme finns och efter samråd med KcKp och MSB) HT11 (tom 30 november): Analys och bearbetning av resultat från undersökning gjort VT11. Rapportskrivning och manuskript. Slutrapport. Ovanstående projektplan gäller med reservation för om nya studieobjekt tillkommer, exempelvis i form av en under projektperioden akut inträffad olycka eller katastrof som Liselotte Englund i sådana fall i samråd med värdinstitutionen och KcKp samt kontaktperson på MKB väljer att prioritera som undersökningsobjekt. Under perioden ingår författande av olika typer av manuskript, exempelvis konferenspapper, artiklar och muntliga presentationer. Publikationer och spridning av resultat Avsikten är att presentera forskningsfynd i internationell vetenskaplig tidskrift. Dessutom någon populärvetenskaplig publikation som kan ge underlag för utbildning och undervisning, exempelvis i form av rekommendationer för medierapportering vid traumatiska händelser (som bygger på resultat från överlevandestudien). Tillkommer föreläsningar samt pressinformation för spridning av resultat. Betydelse Det beskrivna forskningsområdet är alldeles för bristfälligt undersökt internationellt. Det finns ett stort behov. Området som rör hur drabbade reagerar på allvarliga händelser är någorlunda belyst. 4

5 Men interventionen mellan journalist och den potentiellt direkt drabbade är ett nytt forskningsfält, där avhandlingen Katastrofens öga var ett pionjärarbete, också ur ett internationellt perspektiv. Några få internationella studier belyser journalisters egna krisreaktioner, men i princip inget om interaktionen mellan journalister och de drabbade. Det skisserade projektet tillför en vetenskaplig komponent (teoribildning etc) som inte har funnits tidigare. Exempelvis undersöker KcKP hur överlevande individer primärt drabbas av själva händelsen, men inte hur de sekundärt drabbas av medierapportering och medieexponering. Liselotte Englunds doktorsavhandling var ett internationellt sett unikt steg i denna riktning som genom detta projekt vidgas till att omfatta överlevandes egna upplevelser av mötet med journalister på skadeplats samt av att själva utsättas för medieexponering. Att få ingå i kollegiet vid KcKP i Uppsala och ta del av deras ovärderliga databas över traumarelaterade studier samt få möjlighet att medverka i någon av deras kvalitativa intervjustudier, kommer att tillföra medieforskningsperspektivet oerhört mycket. Resultat från egen tidigare studie: Liselotte Englunds doktorsavhandling: Katastrofens öga en studie av journalisters arbete på olycksplats (Eng: The Eye of the Disaster a Study of Journalists Work at Accident Scenes and Disaster Sites). Länk till elektronisk upplaga av boken: Reportrar och fotografer som blir professionella ögonvittnen till katastrofer är att betrakta som drabbade på samma sätt som överlevande, anhöriga och räddningsmanskap. Att komma som reporter eller fotograf till en olycks eller katastrofplats innebär i många fall yrkesmässiga och personliga kval för den enskilda journalisten. Ett uppdrag som inte består av att rädda liv, utan av att bevittna och rapportera, kan upplevas som provocerande av både omgivningen och journalisterna själva. Konflikter som uppstår på olycksplatser bottnar ofta både i andras okunskap om mediernas roll och i journalisternas oförmåga att förhålla sig till egna och andras krisreaktioner. Trots bristande träning för krissituationer kan många journalister ändå hantera sina egna reaktioner på händelsen och den extrema arbetssituationen. Journalisterna i undersökningen om medierapporteringen från Göteborgsbranden 1998 bemästrade den psykiskt påfrestande arbetssituationen genom att i olika utsträckning vara känslomässiga eller problemlösande, och i olika utsträckning agera som medmänniska respektive professionell journalist. Till de stora utmaningarna vid rapportering från en allvarlig och traumatisk händelse hör förhållningssättet till de drabbade. De pressetiska reglerna om särskild hänsyn till offer för olyckor och brott sätts på prov. Journalisterna ställs inför svåra beslut om intervjumetoder och fotografering. Som rapporterande professionella ögonvittnen har de både att ta hänsyn till sitt yrkesuppdrag och till den enskildes integritet. Både agerandet på plats och publiceringen i det aktuella mediet är betydelsefulla delar av rapporteringen. På Backplan, den tragiska oktobernatten 1998, var det många journalister som kände skuld och skam under uppdragets genomförande, som innerst inne ville trösta och hjälpa till, men som samtidigt var starkt professionellt fokuserade på sitt uppdrag: att försöka beskriva vad som hänt. Ett mycket komplext uppdrag, där små felsteg kan få stora konsekvenser för en enskild individ som skildras men där en saklig och etiskt god rapportering likaväl kan vara till hjälp för den drabbade Tidigare studier från KcKP, med anknytning till det planerade projektet: Det har snart gått drygt fem år sedan tsunamin med våldsam kraft drabbade Sydostasien och dödade mer än människor. Det bedöms att över 7000 svenskar var på plats i det drabbade området där 543 svenskar förlorade livet. Merparten av dem som drabbas av allvarliga händelser, såsom svåra 5

6 naturkatastrofer och olyckor, klarar sig ofta utan professionellt stöd och drabbas inte av några bestående men över tiden. Allvarliga händelser i form av tekniska olyckor leder ofta till högre nivåer av posttraumatiska reaktioner än vad naturkatastrofer gör. Efter diskotekbranden i Göteborg, 1998, undersöktes 263 ungdomar 18 månader efter händelsen. I den studien visades att 25 procent fortfarande hade tecken på posttraumatiska reaktioner. Efter flygolyckan på Linateflygplatsen i Milano 2001 undersöktes 153 förlustdrabbade anhöriga och man fann att 53 procent av dessa uppvisade posttraumatiska reaktioner 18 månader senare. Relativt höga nivåer av posttraumatiska stressreaktioner (64 %) påvisades hos 42 överlevande tre månader efter Estoniakatastrofen En 25 årsuppföljning efter branden i Borås 1978 visade på relativt låga nivåer av självrapporterad psykisk ohälsa även om sexton respondenter (21 %) angav att branden fortfarande påverkade deras dagliga liv. En uppföljning 14 månader efter tsunamin i Sydostasien 2004 visade att 31 % hade självrapporterade psykiska besvär. Generellt nedsatt psykiska hälsa och posttraumatiska stressreaktioner, mätt med olika skalor, rapporterades av 23 procent respektive 10 procent. Särskilt drabbade var de som varit utsatta för livshot samt de som förlorat någon nära anhörig. I en studie på drabbade turister från Norge, 6 månader efter tsunamin, fann man att ju mer utsatt man var för olika exponeringsfaktorer desto mer påverkades hälsan. För att förbättra samhällets stöd i akutfasen efter en allvarlig händelse och för att förstå drabbades behov över tiden är det naturligtvis angeläget att få mer kunskap om dynamiken i hur posttraumatiska reaktioner, som till exempel posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression eller somatisering förändras i ett längre tidsperspektiv. Vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri i Uppsala har uppföljningen fortsatt av de svenskar som överlevde tsunamin Detta har skett i samarbete med forskare i Norge och Danmark samt med Centrum för allmänmedicin i Stockholms läns landsting och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet. Ytterligare bearbetning av data pågår, bland annat jämförelser med 14 månadersuppföljningen. Undersökningar visar att en tredjedel har gjort en återresa för att besöka tsunamiområdet och för huvuddelen av dessa hade resan haft stor eller mycket stor betydelse. Liknande resultat har visats i en undersökning av norska tsunamidrabbade. Internationellt samarbete KcKP genomför bland annat en Tsunaminstudie i samverkan med Norge (NKVTS, Oslo) och Danmark (Centrum för traumatiske kriser, Rikshospitalet, Köpenhamn) samt Baltikum (University of Kaunas). Per Olof Michel, Med dr, är ledamot i styrelsen för ESTSS European Society for Traumatic Stress Studies. Liselotte Englund är verksam som svensk/skandinavisk kontaktperson i den internationella sammanslutningen Dart Center for journalism and trauma som arbetar med forskning och utbildning inom traumajournalistikens område. Etiska överväganden All forskning vid KcKp etikprövas av Etikprövningsnämnden vid Uppsala universitet. 6

7 LITTERATUR Andersson Odén, Tomas & Ghersetti, Marina & Wallin, Ulf (2005) Tsunamins genomslag. En studie av svenska mediers bevakning. KBM:s TEMASERIE 2005:13. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten Antonovsky, A (1987) Unraveling the mystery of health: How people manage stress and stay well.. San Francisco: Jossey Bass Publishers. Svensk utgåva (1991) Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Blix, Arne & Bech Karlsen, Jo (1990): Hva har vi der å gjøre? Metoder og etikk i katastrofe og ulykkesjournalistikk.. Norge, Gamle Fredrikstad: Institutt for journalistikk. Boje Hviid, Morten (1999): Jag ville överleva. Tiden efter Estonia. Malmö: Egmont Richters Förlag. Bonnano GA, Galea S, Bucchiarelli A, Vlahov D. Psychological resilience after disaster: New York City in the aftermath of the September11th terrorist attack. Psychol.Sci Mar; 17(3): Bonnano G. Towards a taxonomy of resilience promoting factors. Paper presented at the conference Citizens and Resilience in Den Haag. November Broberg AG, Dyregrov A, Lilled L. The Göteborg discothèque fire: posttraumatic stress, and school adjustment as reported by the primary victims 18 months later. J Child Psychol and Psychiatry. 2005;46(12):1279 Burkhart, F N (1987) Experts and the press under stress: Disaster journalism gets mixed reviews. International journal of Mass Emergencies and Disasters. 5 ( ) Combs, Barbara & Slovic, Paul (1979) Causes of Death: Biased Newspaper Coverage and Biased Judgements. Journalism Quarterly, Vol 56, , 849. Cote, William E & Simpson, Roger & Coté. William (2000): Covering violence. Columbia University Press. Deppa, Joan (1994): The Media and Disasters. Pan Am 103.New York: New York University Press. Dyregrov, A & Mitchell J T (1992) Psychological effects of working with traumatized children. Journal of Traumatic Stress, 5, 5 17 Dyregrov, A (1997): Barn och trauma. Lund: Studentlitteratur. Dyregrov, Atle (1992). Katastrofpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Ekström, Mats & Nohrstedt, Stig Arne (1996): Journalistikens etiska problem. Stockholm: Rabén Prisma & Svenska Journalistförbundet (Mediebiblioteket). Elliot, Deni (ed.) (1986) Responsible Journalism. Beverly Hills Newbury Parle London: Sage. Enander, Ann & Wallenius, Claes & Larsson, Gerry (1995): Studier av människors beteende i samband med kris och katastrofsituationer: Mätning och metodik. Stockholm: FOA Försvarets Forskningsanstalt. Englund, Liselotte (1999a): Det omöjliga uppdraget i JMG Granskaren, ETIK, nr 1:1999 (s.12 15). Tidskrift utgiven av Centrum för granskning av journalistik och medier vid JMG Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Englund, Liselotte (1999b): Katastrofjournalistikens dilemman. En forskningsöversikt med etiska och psykologiska perspektiv. Arbetsrapport nr 92, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs Universitet. Englund, Liselotte (2000): Det journalistiska arbetet. Erfarenheter av ett svårt uppdrag i Larsson, L Å & Nohrstedt, Stig Arne (red) (2000) Göteborgsbranden En studie av kommunikation, rykten och förtroende. Stockholm: SPF. Englund, Liselotte (2002): Medier på olycksplatsen. En studie av samspel mellan journalister och räddningspersonal under arbete i kris. Karlstad: Räddningsverket. Englund, Liselotte (2002b): Ställdalen Mediernas skildring av en tågolycka fredagen den 13:e. Forskarutbildningsuppsats i Historisk metod. Institutionen för journalistisk och masskommunikation, Göteborgs universitet. Englund, Liselotte (2008) Katastrofens öga en studie av journalisters arbete på olycksplats. Doktorsavhandling vid JMG Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Feinstein, Anthony mfl (2001) Risking more than their lives.the effects of post traumatic stress disorder on journalists. Freedom Forum European Center, April 12, Goldberg DP & Hillier VF. A Scaled Version of the General Health Questionnaire. Psychological Medicine. 1979: 9, Hadenius, S, Hedman, L & Nowak, K (1996) Estonia i nyheterna. Rapport Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Hagström, Ahn Za & Sundelius, Bengt (2001/2003) Krishantering på Göteborgska: En studie av brandkatastrofen den oktober Stockholm: Försvarshögskolan / CRISMART Hagström, Annika & Jonsson, Stig (1990): En bro över mörka vatten Om människorna bakom rubrikerna. Uppsala: Cordia. Harrisson, Shirley (ed.) (1997): Disaster and the Media. Managing Crisis Communications. London: MacMillian Business/MacMillian Press LTD. Hellsten, Tommy (1999): Med människan. En bok om att möta sig själv och andra. Tredje upplagan. Helsingfors & Göteborg: Församlingsförbundets Förlags AB & Trots Allt böcker / Förlags AB Nytt Liv. Himmelstein, Hal & Faithorn, E Perry (2002) Eyewitness to Disatser: how journalists cope with the psychological stress inherent in reporting traumatic events, i Journalism studies, vol. 3, nr 4, p

8 Hodkinson, Peter E & Stewart, Michael (!991/1998): Coping with catastrophe: a handboook of post disaster psycosocial aftercare. (2nd editition). London: Routledge. Horowitz MJ, Wilner N & Alvarez W. Impact of Event Scale: A study of subjective stress. Psychosomatic Medicine. 1979:41, Hvordan snakke med barn om ulykker og kriser (2008) Informationsbroschyr från Senter for Krisepsykologi AS & Bergens Kommune. Härstedt, Kent (1995): Det som inte kunde ske. Kent Härstedts berättelse om Estonia katastrofen. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, Jarlbro, Gunilla (2004) Krisjournalistik eller journalistik i kris? En forskningsöversikt om medier, risker och kriser. KBM:s temaserie 2004:1. Stockholm: Krisberegskapsmyndigheten. Kallenberg, Kjell & Larsson, Gerry (2000) Människans hälsa. Livsåskådning och personlighet. Stockholm: Natur och Kultur. Kessler RC, Chiu WT, Demler O, Walters EE. Prevalence, severity and comorbidity of 12 months DSM IV Disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry. 2005;62: Kieran, Matthew (ed.) (1998): Media ethics. London: Routledge. Larsson, L Å & Nohrstedt, Stig Arne (red) (2000) Göteborgsbranden En studie av kommunikation, rykten och förtroende. Stockholm: SPF. Lundin, Tom (1992): Traumatisk stress och personlig förlust. Stockholm: Liber. Michel PO, Bergh Johannesson K, Abdoulbaghi A, Lundin T. Posttraumatiskt stressyndrom alltmer i fokus. Läkartidningen 2006;103: Michel, P O & Lundin, Tom & Otto, Ulf (2001): Psykotraumatologi. Lund: Studentlitteratur. Mjønes, S & Goetzinger Falk, C & Stadin, B (1992): Vi har mycket att lära oss om behandling och förebyggande av posttraumatisk stress. Läkartidningen :481. Norris FH, Murphy AD, Baker CK, Perilla JL. Postdisaster PTSD over four waves of a panel study of Mexico s 1999 flood. J Traumatic Stress. 2004;17(4): Rebuilding Lives after the Tsunami. Through the Eyes of Children. 1 Year Progress Report. London: Save The Children (Rädda Barnen) Shearer, A (1991) Survivors and the media i Broadcasting Standards Council Research Monograph no 2, London: John Libbey. Summary on: Socialstyrelsen. Branden i tunnelbanestationen King s Cross, den 18 november Kamedorapport, 1990:30. Socialstyrelsen. Branden på passagerarfärjan Scandinavian Star, den 7 april Kamedorapport 60, 1993:3. Socialstyrelsen. Flyghaveriet vid Gottröra, den 27 december Kamedorapport 63, 1994:15. Socialstyrelsen. Estoniakatastrofen, M/s Estonias förlisning i Östersjön, den 28 september Kamedorapport 68, 1997:15. Socialstyrelsen. Brandkatastrofen i Göteborg, natten oktober Kamedorapport 75. Socialstyrelsen. Rapport från Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen. SOU 2005:60. Socialstyrelsen. Lärdomar efter flodvågen och andra allvarliga händelser.slutrapport November Sund, Arne (1985): Ulykker, Katastrofer og stress. Psykiske reaksjone, hjelp og beedskap. Gyldendal norsk forlag. Sundelius, Bengt & Hagström, Ahn Za (2001/2003) Krishantering på Göteborgska. En studie av brandkatastrofen den oktober Stockholm: Försvarshögskolan och CRISMART. Svensson, Börje (2002) 11 september. Om barn och katastrofen i TV rutan. Stockholm: Rädda Barnen. Sverige och tsunamin granskning och förslag. Huvudrapport från 2005 års katastrofkommission. SOU 2005: 104. Tedeschi RG, Calhoun LG. The posttraumatic growth inventory: Measuring the positive legacy of trauma. Journal of traumatic stress. 1996;9: Teichroeb, Ruth (2006) Covering Children and trauma. Dart Center for Journalism and Trauma; svensk övers: Att rapportera om barn och trauma (2008) Dart Center Scandinavia (www.dartcenter.org/scandinavia) Terr, L (1990) Too scared to cry. Psychic trauma in childhood. Harper & Row, New York. Wallenius, Claes (1996) Människan i akuta katastrofsituationer i Enander, Ann & Jacobsen, Liselotte: Risk och hot i den svenska vardagen: allt från Tjernobyl till skuren sås. Forskningsrapport. Stockholm: ÖCB. Wallenius, Claes (1997): Reaktioner och funktionsförmåga i samband med livshotande fara. Intervjustudie med svenska FN soldater. Försvarshögskolan, Ledarskapsinstitutionen. LI serie F:8. Wallenius, Claes (2001) Human Adaptation to Danger. Avhandling för Filosofie Doktorsexamen. Avdelningen för arbetsvetenskap, Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Weisaeth, Lars & Mehlum, Lars (1993): Mennesker, traumer og kriser. Oslo: Universitetsforlaget. Weiss DS. The Impact of Event Scale Revised. In Assessing psychological Trauma and PTSD. Wilson, JP & Keane, TM (ed). 2004, Guilford Press, 2nd edition, sid Wode Helgodt, Birgitta & Garberg, Anders & Vikander, Britt & Rydelius, Per Anders (1989): Busskatastrofen i Måbödalen. Bättre beredskap efterlyses i Läkartidningen vol 86, nr 46, 1989, s

Mediernas olycksrapportering Utmaningar och möjligheter

Mediernas olycksrapportering Utmaningar och möjligheter En mycket förkortad version med de flesta bilder borttagna, samt merparten av opublicerade resultat borttagna. Mediernas olycksrapportering Utmaningar och möjligheter MSB konferensen För ett säkrare samhälle

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

Uppföljning av svenska resenärer efter tsunamin 2004

Uppföljning av svenska resenärer efter tsunamin 2004 Uppföljning av svenska resenärer efter tsunamin 2004 Kerstin Bergh Johannesson, Per-Olof Michel, Filip Arnberg och Tom Lundin, alla vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala; Abbe Schulman, Enheten

Läs mer

Kursplan. Kurskod VSB431 Dnr 84/ Beslutsdatum Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin med inriktning mot intensivvård

Kursplan. Kurskod VSB431 Dnr 84/ Beslutsdatum Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin med inriktning mot intensivvård Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VSB431 Dnr 84/2001-12 Beslutsdatum 2001-04-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin

Läs mer

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd

Läs mer

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen KAMEDO Stavanger 16 februari 2010 Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen Krisberedskap Föreskrifter, rekommendationer handböcker utbildning, övning beredskapslager kunskapscentra (katastrofmedicin,

Läs mer

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser

2016-03-31. Regionalt kunskapscentrum Kris-& Katastrofpsykologi (RKK) Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Att möta vuxna, barn och ungdomar efter allvarliga händelser Temadag för Region Gotland 23/3-16 Stor katastrof och liten olycka - Likheter och skillnader Charlotte Therup Svedenlöf Enhetschef, leg. psykolog,

Läs mer

SOM ATT LÄGGA ETT PUSSEL

SOM ATT LÄGGA ETT PUSSEL SOM ATT LÄGGA ETT PUSSEL Uppföljning tio år efter Backabranden Internationella brottsofferdagen 22 feb 2012 Lars Rönnmark Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet Ann Hanbert och LarsÅke

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet. Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Läs mer

Ett dubbelt trauma? Medierapportering som stöd och belastning för överlevande efter olyckor och katastrofer

Ett dubbelt trauma? Medierapportering som stöd och belastning för överlevande efter olyckor och katastrofer Ett dubbelt trauma? Medierapportering som stöd och belastning för överlevande efter olyckor och katastrofer 2 MSB:s kontaktpersoner: Bodil Lundberg 010-240 56 61 Publikationsnummer MSB443 ISBN 978-91-7383-262-5

Läs mer

Publikationer Vetenskapliga artiklar

Publikationer Vetenskapliga artiklar Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Specialistteam för traumarelaterade störningar en bristvara i Sverige Både resurser och effektiva behandlingsmetoder saknas, visar enkätstudie

Specialistteam för traumarelaterade störningar en bristvara i Sverige Både resurser och effektiva behandlingsmetoder saknas, visar enkätstudie Kerstin Bergh Johannesson, leg psykolog, leg psykoterapeut kerstin.bergh.johannesson@akademiska.se Tom Lundin, docent; båda vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska sjukhuset/uppsala universitet,

Läs mer

Rapport. Blivande psykologers och socionomers utbildning i psykotraumatologi

Rapport. Blivande psykologers och socionomers utbildning i psykotraumatologi Rapport Blivande psykologers och socionomers utbildning i psykotraumatologi En kartläggning av utbildningen på psykolog- och socionomprogrammen vid Sveriges högskolor och universitetet Delprojekt inom

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

VÅLDTÄKT. Lotti Helström VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER

Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER Därför ska vi synas i medierna 4 Ta initiativ till mediakontakter 5 Vad är en nyhet? 6 När journalister besöker Uppsala universitet 8 Journalistens arbetsvillkor 9 Att tänka

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

www.tentsproject.eu Riktlinjer för stöd och behandling efter allvarliga händelser

www.tentsproject.eu Riktlinjer för stöd och behandling efter allvarliga händelser www.tentsproject.eu Riktlinjer för stöd och behandling efter allvarliga händelser November 2008 1 TENTS The European Network for Traumatic Stress är grundat i syfte att utveckla ett EUnätverk av experter

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping Kerstin Bergh Johannesson, Kristina Bondjers, Filip Arnberg, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala Universitet Doris Nilsson, Teresia Ängarne-Lindberg,

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialt arbete med inriktning mot social omsorg-

Läs mer

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert SSG 2015-03-24 Strategier för det mänskliga omhändertagandet Kris ur individens perspektiv Lat Crisis Grek Krisis Söndring,

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Socialt arbete I Course in Social Work I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: SU1001 Gäller från: VT 2009 Fastställd: 2007-05-20 Ändrad: 2008-12-03 Institution Institutionen

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Rune Larsson. Christina Doctare

Rune Larsson. Christina Doctare Januari 2005 Augusti 2004 Rune Larsson Christina Doctare Stöd i ledarskapet i en svår tid. En fruktansvärd katastrof En fruktansvärd naturkatastrof drabbade världen den 26 december. Efter en veckas fullkomligt

Läs mer

Hur reagerar människor i krissituationer?

Hur reagerar människor i krissituationer? Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald

Läs mer

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp Social Work Ma, Social work with families and children, theoretical

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

FoU rapport. Medier på olycksplatsen

FoU rapport. Medier på olycksplatsen FoU rapport Medier på olycksplatsen Denna rapport ingår i Räddningsverkets serie av forsknings- och utvecklingsrapporter. I serien ingår rapporter skrivna av såväl externa författare som av verkets anställda.

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk

Läs mer

Reaktioner vid omskakande händelser

Reaktioner vid omskakande händelser Reaktioner vid omskakande händelser När behövs professionell hjälp? En skrift av Tom Lundin, Kunskapscentrum för traumatisk stress, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Innehåll Vad är ett trauma?............................4

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Drabbade av naturen hur reagerar människor?

Drabbade av naturen hur reagerar människor? Drabbade av naturen hur reagerar människor? Ann Enander Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan Människors reaktioner: teori och praktik Naturolyckor olika tolkningar? Beredskap och varning bryr vi oss? I

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Lärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F

Lärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F Kursplanen fastställd av utbildningsledare 2007-05-28, rev. 2008-05-19, 2009-05-15, 2009-06-09, 2010-06-24 Gäller ht -10 Specialpedagogik, 30 högskolepoäng, Sociala, emotionella och kognitiva olikheter

Läs mer

Rapporten finns på nätet : www.brand.lth.se/bibl/lucram-1005.pdf

Rapporten finns på nätet : www.brand.lth.se/bibl/lucram-1005.pdf Lars Fredholm 2003-08-04 LITTERATURLISTA (Kurs Olycks- och krishantering ) Berggård, B., Ek, Å., Fredholm, L. Lindgren, K., Nieminen Kristofersson, T. och Nilsson, J. (2002). Metodproblem i samband med

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp Rehabilitation Science BA (A), Rehabilitation Science A, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Ledarskap vid kriser och svåra situationer. rebecca.stenberg@liu.se 1

Ledarskap vid kriser och svåra situationer. rebecca.stenberg@liu.se 1 Ledarskap vid kriser och svåra situationer rebecca.stenberg@liu.se 1 Innehåll Stress Kris Krisförlopp Crisis Management Vanliga reaktioner på trauma Avlastningssamtal rebecca.stenberg@liu.se 2 Crisis Management

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet Försvarsdepartementet Försvarsminister Peter Hultqvist Jakobsgatan 9 103 33 Stockholm Stockholm: 08-619 06 00 Malmö: 040-22 06 90 Göteborg: 031-313 47 90 Sundsvall: 060-55 25 90 Luleå: 0920-814 00 Umeå:

Läs mer

Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister

Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister Journalister är en utsatt yrkesgrupp. Kränkningar, trakasserier, hot och våld mot journalister har tyvärr blivit en allt vanligare del av yrket. Det är

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

DSKN16 Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa

DSKN16 Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa 1 (5) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) DSKN16 Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A1F) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Barnhälsovård Typ av kurs

Läs mer

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 TRAUMA OCH HANDLEDNING Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 ÖVERSIKT Vad är ett trauma? Behandling Hur påverkas psykoterapeuten av arbetet? Motöverföringsreaktioner Blir terapeuten traumatiserad?

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Barns hälsa och ohälsa med inriktning mot barnhälsovård, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Health and illness of children

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och

Läs mer

Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng

Kursplan. Inst. för pedagogik 166/98 167/ Kurskod PEC263 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad. Pedagogik, poäng Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod PEC263 166/98 167/00-51 Beslutsdatum 1998-06-02 2000-08-15 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Pedagogik, 41-60 poäng Education Pedagogik 20 poäng

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Ungdom, identitet, sociala problem och möjligheter till förändring, 7,5 hp Social Work MA, Youth, Identity, Social Problems and Possibilities for Change, 7,5 Credits

Läs mer

PC1250, Barn och ungdomspsykologi 2, 30 högskolepoäng

PC1250, Barn och ungdomspsykologi 2, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC1250, Barn och ungdomspsykologi 2, 30 högskolepoäng Child and Adolescent Psychology 2, Intermediate level, 30 higher education credits Grundnivå (First Cycle) 1.

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Kursbeskrivning fristående kurs: Barn, unga och trauma

Kursbeskrivning fristående kurs: Barn, unga och trauma 2016 03 14 Kursbeskrivning fristående kurs: Barn, unga och trauma Kunskaper om hur barn, unga och deras familjer påverkas av och bör stödjas efter potentiellt traumatiska händelser efterfrågas idag av

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Kursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points

Kursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod MKC532/ MKP531 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Dnr 2002:14D Beslutsdatum 2002-10-25 Medie- och kommunikationsvetenskap, 41-60 poäng Media and

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

ATPB25, Psykologi för arbetsterapeuter, 9 högskolepoäng Psychology for Occupational Therapists, 9 credits Grundnivå / First Cycle

ATPB25, Psykologi för arbetsterapeuter, 9 högskolepoäng Psychology for Occupational Therapists, 9 credits Grundnivå / First Cycle Medicinska fakulteten ATPB25, Psykologi för arbetsterapeuter, 9 högskolepoäng Psychology for Occupational Therapists, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE Praktisk kriskommunikation Det du behöver veta för att kommunicera och agera på rätt sätt i en krissituation. Och hur du förbereder dig innan krisen är ett faktum. Av Jeanette

Läs mer

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Varför ska vi ha kontakt med medier? Genom att medverka i medier kan Vårdförbundet sprida kunskap och påverka opinionen. Press, radio, tv och sociala medier

Läs mer

3. Bakgrund och metod

3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod 3. Bakgrund och metod Studierna i denna antologi utgår från det material som samlades in för Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning. 1 Forskarna har gjort fördjupade studier

Läs mer

Kursplan. Media and Communications Studies, 1-40 points. medie- och kommunikationsvetenskap. Medie- och kommunikationsvetenskap 1-40 p

Kursplan. Media and Communications Studies, 1-40 points. medie- och kommunikationsvetenskap. Medie- och kommunikationsvetenskap 1-40 p Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod MKP 502 Dnr 2002:9D Beslutsdatum 2002-08-15 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medie- och kommunikationsvetenskap 1-40 p Media and Communications

Läs mer