Offer eller Hjälte? Text: Lars Grip

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Offer eller Hjälte? Text: Lars Grip"

Transkript

1 Offer eller Hjälte? Intervjuundersökning Norden runt om mediebilden av personer med funktionsnedsättning. Intervjuer med medieforskare, journalister och ansvariga för journalistutbildningar. Text: Lars Grip

2 Innehåll Inledning 2 Bilden 2 Hjälten elller Offret 3 Lyft in funktionshinder i ett sammanhang 4 Isländsk forskning fi ck stort genomslag 4 Välviljans Apartheid 6 Med i Medier 7 Utbildningen 8 Det hande vi ingen aning om! 8 Personliga möten lever vidare 9 Nordiska frirum för utbildning 10 Forskningen 11 Socialt inriktad forskning har låg status 11 Sammanfattning 12

3 Hur skildras människor med funktionsnedsättningar i våra nordiska medier? Naturligtvis fi nns det inget entydigt svar på den frågan. Däremot kan vi vara säkra på att det sätt som funktionshindrade framställs i medierna återskapar och förstärker inställningen till människor med nedsatta funktioner. Medierna ger oss föreställningar om vad som är önskvärt och inte önskvärt. Kanske ännu viktigare: Mediebilden ger också näring till vilket sätt som funktionshindrade uppfattar sig själva. Det vi talar om innefattar många människor, ungefär procent av invånarna anses ha en permanent funktionsnedsättning. Ges detta faktum det utrymme det förtjänar i medierna? Frågan kan besvaras med ett nej! Intresset verkar svalt och verktygen för en journalistik som utgår från allas lika värde är inte på plats. Det som inte syns, fi nns inte heller. Det offentliga rummet vänder ofta ryggen åt funktionshinder. När det väl skildras blir bilden ofta grov och stereotyp. Honom eller henne är det synd om. Stackars liten. Den som vill påverka måste känna till medielogiken, annars hamnar man utanför. Så här har medieforskaren Ylva Brune uttryckt saken: Att på något sätt synas i medierna som intervjuad, porträtterad eller omtalad är den mest grundläggande formen för tillträde till det offentliga rummet. Osynliggörande av personer ur marginaliserade grupper kan vara en form av diskriminering. Frågan är då hur skildringarna ser ut, i den mån de förekommer. När väl artiklar och inslag görs, så är de märkligt lika varandra, faktiskt i hela Norden. Självklart fi nns det lysande undantag, men den allmänna bilden medierna ger av såväl människorna som själva fenomenet funktionshinder, har stora brister. Hur ser den mediala bilden ut? Vad behöver göras inom journalistutbildningarna? Vad behöver göras inom forskarvärlden? Enkelt ställda, men svårfångade frågor. Här är några svar. Bilden En grundläggande fråga för att få verktyg till förändring är naturligtvis: Vilken bild av funktionshindrade förmedlas i medierna? Hur skildras de, hur tilltalas de, vilken roll ges de? 2

4 Hjälten och offret En forskare som tagit frågan om bilden av funktionshinder på stort allvar är Karin Ljuslinder vid Umeå Universitet i Sverige. I en avhandling har hon gått genom 2000 TV-program och mer än sändningstimmar, från 1956 fram till Endast 1-2 timmar per 1000 sändningstimmar handlade om sådant som har med funktionshinder att göra. Det betyder maximalt 2,3 promille av sändningstiden för en grupp av befolkningen som av många anses utgöra närmare 20 procent. Vilken bild förmedlades då? Generellt sett är berättandet väldigt ensidigt, säger Ljuslinder. Det är ett fåtal berättelser som upprepas gång på gång. Ljuslinder kom fram till några stereotypa bilder av funktionshindrade: Journalister går inte ut på fältet för att observera och prata med funktionshindrade eller följa en process. Funktionshindrade presenteras ofta som stereotypa människor, de ler, de badar, bakar bullar etc. Hjälten som slåss för sin rätt mot till exempel myndigheter och till sist får rätt. Offret är en passiv och behövande person som det ofta är synd om. Offerhjälten är den som försöker hävda sin rätt men förlorar till sist. Hon har sin forskning kommit fram till att samma bild gäller överallt, i press, radio och TV. Jag vill se och höra fl era olika berättelser. I de fl esta fall framträder funktionshindrade i medierna just i rollen som funktionshindrad. Tänk om man fi ck se mer av funktionshindrade i andra roller! Vilken är då orsaken till den ensidiga bilden? Det har inte undersökts empiriskt, men den ensidiga framställningen har att göra med dramaturgin och logiken i en berättelse. Man vill skildra något som är uppseendeväckande, annorlunda, unikt och exceptionellt. Det fi nns bestämda värderingsregler för vad som värt att berätta. En paradoxal effekt är att när man skildrar det som är vardagsliv för den funktionshindrade, så framstår det som något exceptionellt. Ljuslinder påpekar också att det oftast är icke-funktionshindrade som gör inslagen eller skriver artiklarna. Hon gör en koppling mellan handikappolitik och det journalistiska berättandet. För några decennier sedan när solidaritet var ett modernt begrepp, hängde de journalistiska berättelserna med i intressepolitiken. I slutet av sjuttiotalet slutade det. Det blev sällsynt att journalistiken följde och bevakade intressepolitiken. Kanske har det att göra med individualismen kontra solidaritetsepoken, säger hon. 3

5 Lyft in funktionshinder i ett sammanhang! Lisbeth Morlandstø är förste amanuens vid högskolan i Bodö, Norge. Hon har studerat journalistiken om funktionshindrade i ljuset av socialpolitiska reformer som genomförts i Norge. I sin forskning har hon kommit fram till att journalister helst håller sig borta från människor med funktionshinder. Den slutsatsen drar hon utifrån följande förhållanden: Personer med funktionshinder används sällan som källor. Om de gör det, så är det själva funktionshindret som är temat i artikeln eller programmet. Vi de få tillfällen som funktionshindrade används som källor, så används de på ett annat sätt än andra källor. De blir till exempel fotograferade men kommer inte själv till tals, utan andra talar på deras vägnar. Ofta omtalas de bara med förnamnet, medan andra källor återges med för- och efternamn samt titel. När de citeras blir det ofta för att fylla ut och deras utsagor blir ofta direkta eller barnsliga. I inslag med temat funktionshinder, talar man ofta om politiken kring personen, snarare än om människorna själva. Ofta presenteras materialet om funktionshindrade som strikta nyheter. Journalister går inte ut på fältet för att observera och prata med funktionshindrade eller följa en process. Funktionshindrade presenteras ofta som stereotypa människor, de ler, de badar, bakar bullar etc. De framställs som simpla människor som inte kan tas riktigt på allvar, menar Morlandstø. En del av mitt material är gammalt, men jag ser samma typ av journalistik i dag. Självklart fi nns det undantag. Medvetenheten om det här temat och om människorna har blivit större och fått mer uppmärksamhet. I medierapporteringen frågar man sällan efter funktionshindrades egna uppfattningar eller perspektiv. Ljuslinder efterlyser i likhet med Morlandstø att man skildrar en process och inte bara enskilda händelser. Människorna lyfts ofta ut ur sitt sammanhang, vilket inte leder till att allmänheten får en bredare insikt. Isländsk forskning fick stort genomslag Även i Island framträder en bild lik den i Sverige och Norge. Rannveig Traustadóttir, professor vid Islands Universitet, ser i stort sett samma schablonbilder av funktionshindrade. En av dem är den hjälplösa, en annan den tragiska och en tredje en superhjälte. Det fi nns andra bilder, men dessa är de vanligaste. Traustadóttir har forskat på utvecklingsstörda kvinnor bland mycket annat. Bilden som ges av funktionshindrade i medierna har sina rötter en gammal och förlegad ideologi som förespråkar institutionsvård i stället för assistans i ett anpassat samhälle. Inom medierna vet man väldigt lite om de idéer som råder i dag. I stället för social förståelse och ett humanistiskt perspektiv är mediebilden i 4

6 Island dominerad av ett medicinskt perspektiv. Men Rannveig och hennes kollegor har inte nöjt sig med att bara publicera resultat av forskning, utan också aktivt försökt att påverka isländska medier. Det fi nns fl era positiva exempel och de är faktiskt en effekt av vad vi gjort på universitetet. Bakgrunden är en studie om kvinnor med utvecklingsstörning. De porträtterades i en bok som gav en stor insikt i deras vardagsliv. Forskarna kom fram till att kvinnornas problem i första hand inte hade med funktionshindret att göra, utan om den sociala och ekonomiska diskrimineringen. Boken fi ck stor medial uppmärksamhet. Tillsammans med många andra aktiviteter har Traustadóttir och hennes kollegor aktivt lyckats påverka isländska medier till en annan och mindre fördomsfull bild av funktionshindrade. Vår forskning har fått stort genomslag och efter ett tag började det talas om människors rättigheter i medierna. Vi har också tagit emot studiebesök från fl era länder. Rannveig berättar om Islands äldsta tidning, den konservativa Morgonbladet, som tidigare hade en förlegad syn på funktionshinder. Det är märkligt att journalister vet så lite om funktionshinder med tanke på att de fl esta familjer någon gång i livet påverkas av dem och kommer i direkt kontakt med frågorna, eftersom så många har en funktionsnedsättning. Orsaken till mediebilden har att göra med cheferna inom medierna, tror hon. När de själv konfronteras med funktionshinder, ändrar de inställning. De var precis vad som hände på Morgonbladet. I dag har tidningen ett helt annat sätt att ta upp de här frågorna. Nu fokuserar man mer på lika rättigheter. De har t.o.m. skrivit artiklar som stödjer homosexuella. Så det har att göra med kunskapen och erfarenheterna uppe i toppen av en tidning. Rannveig och hennes kollegor kan väl kallas för aktionsforskare, eftersom de använder sina forskningsresultat som ett verktyg för förändring. En del saker som vi gör på universitetet tillsammans med handikapprörelsen har skapat en ny diskussion i medierna, eller åtminstone påbörjat en diskussion. Så i dag är medvetenheten större än innan. Alla klichéer och allt skräp är inte borta, men om det inte vore för oss tror jag att de hade varit mera okunniga. Så trots allt: I ett litet land som Island 5

7 är det klart att forskningen har fått ett stort genomslag och påverkat bilden av funktionshindrade. Välviljans Apartheid Den fi nns i princip inte. Så lyder svaret från Katarina Hahr, reporter och producent på Sveriges Radio, när hon får frågan om hur rapporteringen om funktionshindrade ser ut. Visst är det ett tillspetsat svar, men Katarina har lång erfarenhet av att själv jobba i ett stort medieföretag som journalist och samtidigt ha ett funktionshinder. Hennes synskada tillåter henne endast att se ljus eller mörker. Den journalistik som hittills fi nns, innehåller inslag som har fokus på själva funktionshindret, diagnoser och hjälpmedel. Under många år frågade sig Katarina varför hon blev så irriterad och provocerad när hon läste eller hörde skildringar av personer med funktionsnedsättning. I början förstod hon inte varför hon blev så irriterad. Varför är journalistiken inte lika dan som den om andra ämnen? Inte kritisk inte granskande och varför är personer med funktionsnedsättning bara med när det handlar om just funktionsnedsättning? När hon för fem år sedan började intressera sig för frågan på allvar, gick det upp för henne vad som var så fel. Det fi nns tusen svar. Men en stor anledning är att funktionshindrade antingen beskrivs som offer eller som hjältar. Det är alltid svårt att identifi era sig med ett offer eller en hjälte. Därför berör journalistiken inte gemene man. Därför blir man inte upprörd över att många av dessa har den högsta arbetslösheten och tillhör de fattigaste. Offer- och hjältebilden bekräftas av såväl journalister som av forskare i hela Norden. Hur kan det komma sig att denna bild så ensidigt dominerar rapporteringen? Katarina Hahr påpekar att journalister är som andra människor. De har egna fördomar och så länge de inte inser det, så kommer inte journalistiken att utvecklas. Ofta tycker journalisterna synd om de intervjuade och placerar dem därmed utanför de egna livssfären. Man utgår från att den intervjuade har ett sämre liv än vad journalisten har. En annan orsak bakom bristerna i journalistiken är att det inte anses coolt att göra reportage om funktionshindrade. En stor drivkraft för journalister är att de vill bli kända och man lär inte få något pris för journalistik om funktionshinder. 6

8 Frågan är vad man ska göra åt detta tillstånd. För Katarina Hahr är det avgörande att gruppen ska betraktas ur ett jämlikhetsperspektiv. På samma sätt som man funderar på kvinnofrågan eller på etniska minoriteter. Först när man intresserat sig för den här frågan på allvar ser man den strukturella diskrimineringen. Varje gång mångfald bland de medverkande diskuteras på redaktioner där Katarina arbetat, talas det om etniska minoriteter, om sexuella minoriteter, om kvinnor, om barn och andra grupper. Och varje gång måste Katarina högt och tydligt tillägga: Funktionshindrade! Hon får ofta svaret: Javisst, Katarina. Det fi nns specialister på många områden på redaktionerna. Ekonomi, kultur, utland etc. De används ofta av allmänreportrar för att fördjupa frågeställningarna. När det kommer till funktionshinder fi nns inga sådana specialister. Då blir det praktikanten eller en allmänreporter som får göra jobben. Det blir aldrig intressant eftersom de inte vet någonting. De ser inte det politiska i frågan, säger Katarina Hahr. Så långt den vanligaste bilden som förmedlas. Trots att personer med funktionsnedsättningar utgör en stor andel av befolkningen uppträder de sällan i medierna annat än i egenskap av funktionshindrade. Här fi nns ett demokratiskt problem. Människor med funktionsnedsättningar har erfarenhet och kunskap som är lika mycket värd som all annan erfarenhet, för att spegla ett samhälle. I en demokrati där alla ska höras och synas, är det konstigt att man inte får se eller höra funktionshindrade i till exempel en debatt om skattepolitik. Det är oerhört sällan som en journalist aktivt letar efter en person med funktionsnedsättning i sådana sammanhang. Ibland kan hon känna sig tjatig säger hon, men hon ger inte upp. Och nog har det har lett framåt. Genom Katarinas medvetna arbete på Sveriges Radio har företaget satsat på två veckors sändningar på temat Mänskliga rättigheter och funktionsnedsättning, en vecka 2006 och en Rubriken för projektet hade Katarina svårt att få igenom, men det gick till sist: Välviljans Apartheid. Innebörden av detta framgår tydligt i den här intervjun. Så förändringarna måste komma inifrån om frågorna ska tas på allvar. För Katarina är det viktigt att journalisterna inte går handikappförbundens ärenden. De måste granskas kritiskt som alla andra organisationer. Med i Medier Vems är ansvaret, vem känner ett ansvar och vem tar ansvar? Frågan ställs av Mia Ahlgren på svenska HSO. Hon leder ett projekt som startade i början av 2006: Med i Medier. Projektet vill att personer med funktionsnedsättning ska medverka i medier och att bilden av dem 7

9 ska präglas av allas lika värde. Syftet är också att skapa bättre kontakter mellan medier och handikapprörelsen. Det fi nns journalister som försöker göra bra inslag, men oftast är ansvaret utspritt. Vi vet egentligen lite om hur bilden ser ut i medierna. Det behövs mer forskning. Det görs en del bra saker, men vi vet för lite. Mia och hennes kollegor har ordnat konferenser, gjort trycksaker, nätpublikationer och träffat företrädare för medieföretag. Projektet har ordnat tre utbildningsdagar som resulterade i inslag i TV och i artiklar i tidningen Journalisten. Med målet att starta en dialog om ordens betydelse har projektet tagit fram en folder i fi ckformat med rubriken Ord som taggar. Här presenteras ord som blottlägger en gammal syn på funktionshindrade och självklart föreslår man andra ord som alternativ. Projektet har också ordnat workshopar runt om i landet som resulterat i 160 digitala berättelser av och med personer med funktionsnedsättning. Tillsammans med Utbildningsradion (ett public service företag) har man också producerat Rum för Berättande, där fl er än 60 personer givit sina personliga berättelser om sitt liv och situation. Mätt och belåten? var namnet på ett seminarium där medieforskaren Ylva Brune presenterade resultatet av en undersökning av hur medieföretag mäter representationen av bland andra personer med funktionsnedsättning. Projektet har nominerats till EU:s e-inclusion Award. Utbildningen Den problematiska skildringen av personer med funktionsnedsättning går säkert inte att utbilda bort. Men det är ändå i utbildningar och i fortbildningar som en grund kan läggas för en medvetenhet och för skildringar av dem ur ett jämlikhetsperspektiv och som ett demokratiskt problem. Det hade vi ingen aning om! När Lisbeth Morlandstø har seminarier för norska journalister på deras redaktioner, möts hon ofta av den här kommentaren: Det här är nytt för oss. Vi hade ingen aning om att det var på det här sättet! Tydligare kan knappast behovet av utbildning och fortbildning uttryckas. Hennes svenska forskarkollega Karin Ljuslinder har en ganska mörk syn på hur funktionshindrade tas upp i svenska utbildningar. Ämnet berörs inte. Man skulle kunna tänka sig att berätta om forskningen inom området och visa resultaten Jag skulle vilja be studenterna att pröva detta i en övning. Det fi nns många bra exempel att visa upp, som Utbildningsradions Rum för berättande. Det behövs också kunskap om den handikappolitiska intressepolitiken och var den befi nner sig. 8

10 Studenterna borde också lära sig att alltid tillfråga experter när de gör sin research, säger Ljuslinder. Hon ser ett behov av kunskap inom de här tre områdena: Hur har medierepresentationen av personer med funktionsnedsättningar sett ut historiskt? Finns det alternativa representationer i medierna? Hur kan medieforskning och verksamma journalister samarbeta konstruktivt för att förbättra gestaltningen av funktionshindrade? Personliga möten leder vidare Att ämnet inte berörs i utbildningarna h[ller inte UllaStina Ewenfeldt på JMG (Journalisthögskolan i Göteborg) med om. Vi håller diskussionen levande när vi har nyhetsveckor. Då tar vi upp hur olika grupper skildras, till exempel etniska minoriteter. Ibland får utländska namn representera alla invandrare. På högskolan har man gjort ett magasin om psykiska funktionshinder, men UllaStina medger: Jag skulle ljuga om jag sa att vi har en egen kurs om detta, men vi har en kurs om journalistiskt perspektiv, där vi tar upp diskriminering. Men det är svårt att se hur särskilda kurser om funktionshinder skulle se ut. I likhet med fl era journalister vill UllaStina inte att ombudsmän ska kunna beställa vilken bild som ska ges. Om man gör inslag, får inte bara ombudsmän komma till tals, understryker hon. Mia Ahlgren i Med i Medier menar att det fi nns journalister som verkligen försöker jobba med frågorna på ett bra sätt. Men, frågar hon sig: Vem driver frågorna på redaktionerna, vem på redaktionen ska jobba med dem? Det är varje journalists ansvar, men återigen: Vem driver dem? Flera parter måste vara med om att ta ansvar, understryker Mia Ahlgren. Medieföretagen behöver arbeta mer strukturerat med att inkludera personer med funktionsnedsättning. Handikapporganisationer behöver lära sig mer om medier och vilka bilder vi sprider av oss själva. Forskning och utbildning behöver uppmuntras så att det fi nns underlag för att vi ska lära oss mer om hur människor faktiskt skildras och vilka effekter mediebilderna får. Med i Medier har försökt hitta mötesplatser mellan personer med funktionsnedsättningar och journalister. Vikten av detta understryks av Rannveig Traustadóttir. Journalister måste få möta dem. Utan personlig kontakt går det inte att göra något vettigt. Det är märkligt att ett fenomen som funktionshinder 9

11 som är så vanligt och som de fl esta kommer i kontakt med någon gång, inte får mer uppmärksamhet. Möten måste komma till stånd! Rannveig vill se personer med funktionsnedsättning och medieforskare som är intresserade av området som lärare på journalistutbildningar. Utbilda de unga journalisterna i ljuset av vår erfarenhet! Det hjälpte när vi påverkade Morgonbladet här i Island. Nordiska frirum för utbildning Steen K Rasmussen är utvecklingschef på Center for Journalistisk Kompetenceudvikling i Danmark. Han understryker att han inte forskat på frågan eller är expert, men ser ändå tre svar på frågan vad man kan göra inom journalistutbildningarna och då med betoning på att funktionshindrade själva ska kunna utbilda sig till journalister. För det första har det redan tagits steg i rätt riktning vid utbildningarna i de nordiska länderna, genom att göra det möjligt för personer med olika slags funktionsnedsättning att vara med på utbildningarna. Till exempel kan hörselskadade få tolkhjälp. Personer med fysiska funktionshinder kan också gå utbildningarna. På det området har man tagit hänsyn helt i enlighet med lagstiftningen. Men frågan är om det räcker? Att få fl er personer med olika slags funktionsnedsättning att själva utbilda sig till journalister genom olika anpassningar är bra, menar Steen. Han vill också att det skapas sociala rum för att utbildningarna ska bli tillräckligt bra. Dessa sociala rum kan vara svåra att skapa inom de ramar som fi nns i dag. Personernas speciella villkor gör att själva funktionshindret kommer i centrum, i stället för att vara en aspekt i utbildningen. Därför föreslår Rasmussen att de nordiska journalistutbildningarna och framförallt fortbildningarna måste sträva efter att ta gemensamma initiativ för journalister med funktionsnedsättning. På så sätt vill han skapa ett frirum för utbildning, där det faktum att alla har samma villkor leder till att utbildningen kommer i centrum, i stället för funktionsnedsättningen. 10

12 Jag kan till exempel se framför mig ett gemensamt nordisk fortbildningsseminarium som återkommer varje år. Där kan nya tendenser i den generella utvecklingen av journalistiken diskuteras och läras ut. Och detta INTE med fokus på hur funktionshindrade journalister kan utveckla sig, utan med fokus på hur journalistiken utvecklas, där alla fysiska och sociala hinder i förväg har röjts ur vägen. Forskningen Forskning om mediebilden av funktionshinder bedrivs. Många pekar dock på att förekomsten inte tillnärmelsevis står i proportion till behovet. Vilken typ av forskning behövs inom området? Vad efterlyser man? Socialt inriktad forskning har låg status Även om fl era forskare har engagerat sig i ämnet, anser många att vi egentligen vet för lite om bilden av personer med funktionsnedsättning i medierna, däribland Mia Ahlgren vid HSO i Sverige. Karin Ljuslinder som själv är forskare, ser ett angeläget område för medieforskningen: Forskningen måste uppmärksamma betydelsen av medierepresentationen för funktionshindrades självbild. Dessutom påverkar den samhällets syn på funktionsnedsättning och personernas behov och i slutänden samhällets övergripande resursfördelning. Hon sätter fi ngret på en stor fråga, den om självbilden. Som man skildras, blir man, drastiskt uttryckt. Mediebilden har en förmåga att reproducera och därmed förstärka stereotyper och vanföreställningar. Hon är bekymrad över möjligheten att få pengar till forskning som inte är medicinskt inriktad. Social handikappforskning får för lite pengar. Den har låg status. Anslagsgivarna förstår inte hur viktigt det är, både för självbilden och för resursfördelningen. Det gäller alla de nordiska länderna. Lisbeth Morlandstø får frågan om vad som behövs inom forskningsområdet och gör en snabb, som hon själv säger oseriös genomgång av vad forskningen satt sökarljuset på efter år En fjärdedel av den engelskspråkliga materialet handlar om medias roll, hur människor porträtteras etc. Ytterligare en fjärdedel fokuserar på politik och samhälle, dvs. integrering, osynlighet, hälsa, skola etc. Återstoden handlar om de mest skilda ting. I ljuset av detta efterlyser hon följande: Fler studier som analyserar funktionshinder och journalistik, gärna i kombination med intervjuer med journalister och deras källor. 11

13 Undervisning om detta för att öka medvetenheten hos studenter och journalister. Forskare bör då visa att personer med funktionsnedsättning själva nästan aldrig används som källor och diskutera vilken betydelse det kan få. Förmå studenterna att diskutera vilken betydelse stereotypa framställningar får för den bild av personer med funktionsnedsättning som skapas och ständigt reproduceras i samhället. Att systematisk medieforskning med funktionshinder som fokus inte bara behövs, utan också kan göra stor nytta, visar Rannveig Traustadóttirs exempel i Island. Hennes forskning fi ck stort medieutrymme och ledde till påtagliga förbättringar i sättet att rapportera. Frågan kvarstår: Finns intresset och i så fall var? Hur ska frågan drivas och av vem? Sammanfattning Människor med funktionsnedsättning skildras i allt för liten grad i medierna, i förhållande till deras andel av befolkningen. Vi borde veta mer om hur bilden ser ut, men den forskning som gjorts är samstämmig, både när det gäller sättet att framställa dem som deras faktiska medverkan i medierna. Oftast skildras de i stereotypa termer, som offer, hjälte eller offerhjälte (som försöker få sin rätt, men misslyckas). Alltför sällan kommer man själv till tals, utan omtalas av andra. När personer med funktionsnedsättning är med i medierna, så är det just pga. själva funktionsnedsättningen. Ofta fi nns en tycka synd om -attityd hos journalister. De fi gurerar sällan i mediala sammanhang som inte handlar om funktionshinder och används sällan som källor. Processer som kan ge en djupare bild av människor med funktionsnedsättning förekommer sällan i medierna, utan den mediala dramaturgin medger bara skildringar av händelser som inte sätts in i sitt sammanhang. Därmed förytligas förståelsen. Forskare har i samarbete med handikapprörelsen gjort framgångsrika insatser för att förbättra medierepresentationen och i fl era fall nått bra resultat. Detta har bland annat visat sig i Island genom aktionsforskning och i Sverige genom projekten Med i Medier och Välviljans Apartheid. Ett rättighetsperspektiv på personer med funktionshinder lyser med sin frånvaro. Forskare och andra engagerade efterlyser ett fokus på jämlikhets- och rättighets- och rättvisefrågor. 12

14 I utbildningssituationer visar sig ofta en okunskap om problematiken hos journalister. Ett sätt att komma vidare är att arbeta med frågor om varför bilden ser ut som den gör och vilka alternativa arbetssätt som står till buds. Forskare och frivilliga organisationer borde arbeta tillsammans med journalister och i journalistutbildningar. Gemensamma nordiska journalistseminarier borde ordnas. Där kan frågorna diskuteras ur ett rättighetsperspektiv med journalister, vare sig de har en funktionsnedsättning eller ej. Social handikappforskning har låg status, oftast premieras medicinskt inriktad forskning. Fler studier om medier och funktionsnedsättning efterlyses. Resultaten kan användas både i utbildning och fortbildning av journalister. 13

15 Nordiska ministerrådet - är samarbetsorganet för de nordiska ländernas regeringar. Statsministrarna har det övergripande ansvaret för samarbetet. Verksamheten koordineras av de nordiska samarbetsministrarna och en rad olika fackministerråd. Nordiska ministerrådet inrättades Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor - NSH - är en institution inom Nordiska ministerrådet (social- och hälsoministrarna). NSH driver nordiska projekt inom handikappområdet och har en stödordning som ger bidrag till handikapporganisationernas nordiska samarbete. Institutionen är också sekretariat för Nordiska Handikappolitiska Rådet. NSH etablerades NSH uppgår i en ny institution från 2009, Nordiskt välfärdscenter, NVC. Nordiska Handikappolitiska Rådet - är ett rådgivande och policyskapande organ för hela Nordiska ministerrådet. I Rådets uppdrag ingår att främja nordiskt samarbete i handikappfrågor inom alla relevanta samhällsområden. En utgångspunkt för Rådets verksamhet är principen om sektorsansvar för ett samhälle som är tillgängligt och fungerar för alla människor oavsett funktionshinder. Rådet etablerades 1997 och har sitt mandat från de nordiska samarbetsministrarna gav Nordiska Handikappolitiska Rådet första pris i en nordisk tävling, TV som synliggör, till det svenska TV-programmet CP-Magasinet, för nyskapande gestaltning och form. En av två programledare var rullstolsburen. Särskilt omnämnande gick till den danska TV-stationen TV GLAD, som har en majoritet av medarbetare med lätt utvecklingsstörning. 14

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se Nacka kommun Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se En uppföljande rapport om mediernas rapportering om Nacka kommun i samband med tsunamikatastrofen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Medierna och arbetskraftsinvandringen

Medierna och arbetskraftsinvandringen Timbro Medieinstitut 2013-03- 26 Medierna och arbetskraftsinvandringen GENOMGÅNG AV SEX MEDIERS RAPPORTERING DET SENASTE ÅRET Reformen om arbetskraftsinvandring från länder utanför EU sjösattes 2008. Mediernas

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Tendens, P1, 2012-04-02, program om ett rykte om Zlatan Ibrahimović; fråga om saklighet och mediets särskilda genomslagskraft

Tendens, P1, 2012-04-02, program om ett rykte om Zlatan Ibrahimović; fråga om saklighet och mediets särskilda genomslagskraft BESLUT 2012-10-29 Dnr: 12/00827 SAKEN Tendens, P1, 2012-04-02, program om ett rykte om Zlatan Ibrahimović; fråga om saklighet och mediets särskilda genomslagskraft BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt!

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt! Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT gör det jämt! GöteborgsOperan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Bakgrund 3 Målsättning Problemanalys Processen 4 Förankring Genomförande

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken

VÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

ANSVAR OCH GRÄNSER. - public service i Norden - KAMPEN OM PUBLIKEN KONFERENS 2 DECEMBER 2010

ANSVAR OCH GRÄNSER. - public service i Norden - KAMPEN OM PUBLIKEN KONFERENS 2 DECEMBER 2010 ANSVAR OCH GRÄNSER - public service i Norden - KAMPEN OM PUBLIKEN Foto: Carl-Johan Söder/SVT, Tine Harden/DR KONFERENS 2 DECEMBER 2010 Tid: kl. 09.00-16.00 den 2 december 2010 Plats: Sibeliussalen, Finlandsinstitutet

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Välkommen till No Limits

Välkommen till No Limits Välkommen till No Limits Innehåll: Teoretisk uppgift Bakgrund och definitioner Övningar för alla Innan du läser projektguiden till NO LIMITS så kom ihåg att läsa För sen till lunch av James Patrick Kelly.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16 Ungdomsböcker Böcker att läsa tillsammans med en vuxen 2 Titel: All Dogs Have ADHD Författare: Kathy Hoopermann Förlag: Jessica

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Personlighet viktigare än pengar

Personlighet viktigare än pengar VINTER 2011 Dysterkvistar i Danmark och Personlighet viktigare än pengar Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Dysterkvistar i Danmark och I denna upplaga av Nordic Housing Insight har vi valt

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer