Offer eller Hjälte? Text: Lars Grip
|
|
- Ulla Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Offer eller Hjälte? Intervjuundersökning Norden runt om mediebilden av personer med funktionsnedsättning. Intervjuer med medieforskare, journalister och ansvariga för journalistutbildningar. Text: Lars Grip
2 Innehåll Inledning 2 Bilden 2 Hjälten elller Offret 3 Lyft in funktionshinder i ett sammanhang 4 Isländsk forskning fi ck stort genomslag 4 Välviljans Apartheid 6 Med i Medier 7 Utbildningen 8 Det hande vi ingen aning om! 8 Personliga möten lever vidare 9 Nordiska frirum för utbildning 10 Forskningen 11 Socialt inriktad forskning har låg status 11 Sammanfattning 12
3 Hur skildras människor med funktionsnedsättningar i våra nordiska medier? Naturligtvis fi nns det inget entydigt svar på den frågan. Däremot kan vi vara säkra på att det sätt som funktionshindrade framställs i medierna återskapar och förstärker inställningen till människor med nedsatta funktioner. Medierna ger oss föreställningar om vad som är önskvärt och inte önskvärt. Kanske ännu viktigare: Mediebilden ger också näring till vilket sätt som funktionshindrade uppfattar sig själva. Det vi talar om innefattar många människor, ungefär procent av invånarna anses ha en permanent funktionsnedsättning. Ges detta faktum det utrymme det förtjänar i medierna? Frågan kan besvaras med ett nej! Intresset verkar svalt och verktygen för en journalistik som utgår från allas lika värde är inte på plats. Det som inte syns, fi nns inte heller. Det offentliga rummet vänder ofta ryggen åt funktionshinder. När det väl skildras blir bilden ofta grov och stereotyp. Honom eller henne är det synd om. Stackars liten. Den som vill påverka måste känna till medielogiken, annars hamnar man utanför. Så här har medieforskaren Ylva Brune uttryckt saken: Att på något sätt synas i medierna som intervjuad, porträtterad eller omtalad är den mest grundläggande formen för tillträde till det offentliga rummet. Osynliggörande av personer ur marginaliserade grupper kan vara en form av diskriminering. Frågan är då hur skildringarna ser ut, i den mån de förekommer. När väl artiklar och inslag görs, så är de märkligt lika varandra, faktiskt i hela Norden. Självklart fi nns det lysande undantag, men den allmänna bilden medierna ger av såväl människorna som själva fenomenet funktionshinder, har stora brister. Hur ser den mediala bilden ut? Vad behöver göras inom journalistutbildningarna? Vad behöver göras inom forskarvärlden? Enkelt ställda, men svårfångade frågor. Här är några svar. Bilden En grundläggande fråga för att få verktyg till förändring är naturligtvis: Vilken bild av funktionshindrade förmedlas i medierna? Hur skildras de, hur tilltalas de, vilken roll ges de? 2
4 Hjälten och offret En forskare som tagit frågan om bilden av funktionshinder på stort allvar är Karin Ljuslinder vid Umeå Universitet i Sverige. I en avhandling har hon gått genom 2000 TV-program och mer än sändningstimmar, från 1956 fram till Endast 1-2 timmar per 1000 sändningstimmar handlade om sådant som har med funktionshinder att göra. Det betyder maximalt 2,3 promille av sändningstiden för en grupp av befolkningen som av många anses utgöra närmare 20 procent. Vilken bild förmedlades då? Generellt sett är berättandet väldigt ensidigt, säger Ljuslinder. Det är ett fåtal berättelser som upprepas gång på gång. Ljuslinder kom fram till några stereotypa bilder av funktionshindrade: Journalister går inte ut på fältet för att observera och prata med funktionshindrade eller följa en process. Funktionshindrade presenteras ofta som stereotypa människor, de ler, de badar, bakar bullar etc. Hjälten som slåss för sin rätt mot till exempel myndigheter och till sist får rätt. Offret är en passiv och behövande person som det ofta är synd om. Offerhjälten är den som försöker hävda sin rätt men förlorar till sist. Hon har sin forskning kommit fram till att samma bild gäller överallt, i press, radio och TV. Jag vill se och höra fl era olika berättelser. I de fl esta fall framträder funktionshindrade i medierna just i rollen som funktionshindrad. Tänk om man fi ck se mer av funktionshindrade i andra roller! Vilken är då orsaken till den ensidiga bilden? Det har inte undersökts empiriskt, men den ensidiga framställningen har att göra med dramaturgin och logiken i en berättelse. Man vill skildra något som är uppseendeväckande, annorlunda, unikt och exceptionellt. Det fi nns bestämda värderingsregler för vad som värt att berätta. En paradoxal effekt är att när man skildrar det som är vardagsliv för den funktionshindrade, så framstår det som något exceptionellt. Ljuslinder påpekar också att det oftast är icke-funktionshindrade som gör inslagen eller skriver artiklarna. Hon gör en koppling mellan handikappolitik och det journalistiska berättandet. För några decennier sedan när solidaritet var ett modernt begrepp, hängde de journalistiska berättelserna med i intressepolitiken. I slutet av sjuttiotalet slutade det. Det blev sällsynt att journalistiken följde och bevakade intressepolitiken. Kanske har det att göra med individualismen kontra solidaritetsepoken, säger hon. 3
5 Lyft in funktionshinder i ett sammanhang! Lisbeth Morlandstø är förste amanuens vid högskolan i Bodö, Norge. Hon har studerat journalistiken om funktionshindrade i ljuset av socialpolitiska reformer som genomförts i Norge. I sin forskning har hon kommit fram till att journalister helst håller sig borta från människor med funktionshinder. Den slutsatsen drar hon utifrån följande förhållanden: Personer med funktionshinder används sällan som källor. Om de gör det, så är det själva funktionshindret som är temat i artikeln eller programmet. Vi de få tillfällen som funktionshindrade används som källor, så används de på ett annat sätt än andra källor. De blir till exempel fotograferade men kommer inte själv till tals, utan andra talar på deras vägnar. Ofta omtalas de bara med förnamnet, medan andra källor återges med för- och efternamn samt titel. När de citeras blir det ofta för att fylla ut och deras utsagor blir ofta direkta eller barnsliga. I inslag med temat funktionshinder, talar man ofta om politiken kring personen, snarare än om människorna själva. Ofta presenteras materialet om funktionshindrade som strikta nyheter. Journalister går inte ut på fältet för att observera och prata med funktionshindrade eller följa en process. Funktionshindrade presenteras ofta som stereotypa människor, de ler, de badar, bakar bullar etc. De framställs som simpla människor som inte kan tas riktigt på allvar, menar Morlandstø. En del av mitt material är gammalt, men jag ser samma typ av journalistik i dag. Självklart fi nns det undantag. Medvetenheten om det här temat och om människorna har blivit större och fått mer uppmärksamhet. I medierapporteringen frågar man sällan efter funktionshindrades egna uppfattningar eller perspektiv. Ljuslinder efterlyser i likhet med Morlandstø att man skildrar en process och inte bara enskilda händelser. Människorna lyfts ofta ut ur sitt sammanhang, vilket inte leder till att allmänheten får en bredare insikt. Isländsk forskning fick stort genomslag Även i Island framträder en bild lik den i Sverige och Norge. Rannveig Traustadóttir, professor vid Islands Universitet, ser i stort sett samma schablonbilder av funktionshindrade. En av dem är den hjälplösa, en annan den tragiska och en tredje en superhjälte. Det fi nns andra bilder, men dessa är de vanligaste. Traustadóttir har forskat på utvecklingsstörda kvinnor bland mycket annat. Bilden som ges av funktionshindrade i medierna har sina rötter en gammal och förlegad ideologi som förespråkar institutionsvård i stället för assistans i ett anpassat samhälle. Inom medierna vet man väldigt lite om de idéer som råder i dag. I stället för social förståelse och ett humanistiskt perspektiv är mediebilden i 4
6 Island dominerad av ett medicinskt perspektiv. Men Rannveig och hennes kollegor har inte nöjt sig med att bara publicera resultat av forskning, utan också aktivt försökt att påverka isländska medier. Det fi nns fl era positiva exempel och de är faktiskt en effekt av vad vi gjort på universitetet. Bakgrunden är en studie om kvinnor med utvecklingsstörning. De porträtterades i en bok som gav en stor insikt i deras vardagsliv. Forskarna kom fram till att kvinnornas problem i första hand inte hade med funktionshindret att göra, utan om den sociala och ekonomiska diskrimineringen. Boken fi ck stor medial uppmärksamhet. Tillsammans med många andra aktiviteter har Traustadóttir och hennes kollegor aktivt lyckats påverka isländska medier till en annan och mindre fördomsfull bild av funktionshindrade. Vår forskning har fått stort genomslag och efter ett tag började det talas om människors rättigheter i medierna. Vi har också tagit emot studiebesök från fl era länder. Rannveig berättar om Islands äldsta tidning, den konservativa Morgonbladet, som tidigare hade en förlegad syn på funktionshinder. Det är märkligt att journalister vet så lite om funktionshinder med tanke på att de fl esta familjer någon gång i livet påverkas av dem och kommer i direkt kontakt med frågorna, eftersom så många har en funktionsnedsättning. Orsaken till mediebilden har att göra med cheferna inom medierna, tror hon. När de själv konfronteras med funktionshinder, ändrar de inställning. De var precis vad som hände på Morgonbladet. I dag har tidningen ett helt annat sätt att ta upp de här frågorna. Nu fokuserar man mer på lika rättigheter. De har t.o.m. skrivit artiklar som stödjer homosexuella. Så det har att göra med kunskapen och erfarenheterna uppe i toppen av en tidning. Rannveig och hennes kollegor kan väl kallas för aktionsforskare, eftersom de använder sina forskningsresultat som ett verktyg för förändring. En del saker som vi gör på universitetet tillsammans med handikapprörelsen har skapat en ny diskussion i medierna, eller åtminstone påbörjat en diskussion. Så i dag är medvetenheten större än innan. Alla klichéer och allt skräp är inte borta, men om det inte vore för oss tror jag att de hade varit mera okunniga. Så trots allt: I ett litet land som Island 5
7 är det klart att forskningen har fått ett stort genomslag och påverkat bilden av funktionshindrade. Välviljans Apartheid Den fi nns i princip inte. Så lyder svaret från Katarina Hahr, reporter och producent på Sveriges Radio, när hon får frågan om hur rapporteringen om funktionshindrade ser ut. Visst är det ett tillspetsat svar, men Katarina har lång erfarenhet av att själv jobba i ett stort medieföretag som journalist och samtidigt ha ett funktionshinder. Hennes synskada tillåter henne endast att se ljus eller mörker. Den journalistik som hittills fi nns, innehåller inslag som har fokus på själva funktionshindret, diagnoser och hjälpmedel. Under många år frågade sig Katarina varför hon blev så irriterad och provocerad när hon läste eller hörde skildringar av personer med funktionsnedsättning. I början förstod hon inte varför hon blev så irriterad. Varför är journalistiken inte lika dan som den om andra ämnen? Inte kritisk inte granskande och varför är personer med funktionsnedsättning bara med när det handlar om just funktionsnedsättning? När hon för fem år sedan började intressera sig för frågan på allvar, gick det upp för henne vad som var så fel. Det fi nns tusen svar. Men en stor anledning är att funktionshindrade antingen beskrivs som offer eller som hjältar. Det är alltid svårt att identifi era sig med ett offer eller en hjälte. Därför berör journalistiken inte gemene man. Därför blir man inte upprörd över att många av dessa har den högsta arbetslösheten och tillhör de fattigaste. Offer- och hjältebilden bekräftas av såväl journalister som av forskare i hela Norden. Hur kan det komma sig att denna bild så ensidigt dominerar rapporteringen? Katarina Hahr påpekar att journalister är som andra människor. De har egna fördomar och så länge de inte inser det, så kommer inte journalistiken att utvecklas. Ofta tycker journalisterna synd om de intervjuade och placerar dem därmed utanför de egna livssfären. Man utgår från att den intervjuade har ett sämre liv än vad journalisten har. En annan orsak bakom bristerna i journalistiken är att det inte anses coolt att göra reportage om funktionshindrade. En stor drivkraft för journalister är att de vill bli kända och man lär inte få något pris för journalistik om funktionshinder. 6
8 Frågan är vad man ska göra åt detta tillstånd. För Katarina Hahr är det avgörande att gruppen ska betraktas ur ett jämlikhetsperspektiv. På samma sätt som man funderar på kvinnofrågan eller på etniska minoriteter. Först när man intresserat sig för den här frågan på allvar ser man den strukturella diskrimineringen. Varje gång mångfald bland de medverkande diskuteras på redaktioner där Katarina arbetat, talas det om etniska minoriteter, om sexuella minoriteter, om kvinnor, om barn och andra grupper. Och varje gång måste Katarina högt och tydligt tillägga: Funktionshindrade! Hon får ofta svaret: Javisst, Katarina. Det fi nns specialister på många områden på redaktionerna. Ekonomi, kultur, utland etc. De används ofta av allmänreportrar för att fördjupa frågeställningarna. När det kommer till funktionshinder fi nns inga sådana specialister. Då blir det praktikanten eller en allmänreporter som får göra jobben. Det blir aldrig intressant eftersom de inte vet någonting. De ser inte det politiska i frågan, säger Katarina Hahr. Så långt den vanligaste bilden som förmedlas. Trots att personer med funktionsnedsättningar utgör en stor andel av befolkningen uppträder de sällan i medierna annat än i egenskap av funktionshindrade. Här fi nns ett demokratiskt problem. Människor med funktionsnedsättningar har erfarenhet och kunskap som är lika mycket värd som all annan erfarenhet, för att spegla ett samhälle. I en demokrati där alla ska höras och synas, är det konstigt att man inte får se eller höra funktionshindrade i till exempel en debatt om skattepolitik. Det är oerhört sällan som en journalist aktivt letar efter en person med funktionsnedsättning i sådana sammanhang. Ibland kan hon känna sig tjatig säger hon, men hon ger inte upp. Och nog har det har lett framåt. Genom Katarinas medvetna arbete på Sveriges Radio har företaget satsat på två veckors sändningar på temat Mänskliga rättigheter och funktionsnedsättning, en vecka 2006 och en Rubriken för projektet hade Katarina svårt att få igenom, men det gick till sist: Välviljans Apartheid. Innebörden av detta framgår tydligt i den här intervjun. Så förändringarna måste komma inifrån om frågorna ska tas på allvar. För Katarina är det viktigt att journalisterna inte går handikappförbundens ärenden. De måste granskas kritiskt som alla andra organisationer. Med i Medier Vems är ansvaret, vem känner ett ansvar och vem tar ansvar? Frågan ställs av Mia Ahlgren på svenska HSO. Hon leder ett projekt som startade i början av 2006: Med i Medier. Projektet vill att personer med funktionsnedsättning ska medverka i medier och att bilden av dem 7
9 ska präglas av allas lika värde. Syftet är också att skapa bättre kontakter mellan medier och handikapprörelsen. Det fi nns journalister som försöker göra bra inslag, men oftast är ansvaret utspritt. Vi vet egentligen lite om hur bilden ser ut i medierna. Det behövs mer forskning. Det görs en del bra saker, men vi vet för lite. Mia och hennes kollegor har ordnat konferenser, gjort trycksaker, nätpublikationer och träffat företrädare för medieföretag. Projektet har ordnat tre utbildningsdagar som resulterade i inslag i TV och i artiklar i tidningen Journalisten. Med målet att starta en dialog om ordens betydelse har projektet tagit fram en folder i fi ckformat med rubriken Ord som taggar. Här presenteras ord som blottlägger en gammal syn på funktionshindrade och självklart föreslår man andra ord som alternativ. Projektet har också ordnat workshopar runt om i landet som resulterat i 160 digitala berättelser av och med personer med funktionsnedsättning. Tillsammans med Utbildningsradion (ett public service företag) har man också producerat Rum för Berättande, där fl er än 60 personer givit sina personliga berättelser om sitt liv och situation. Mätt och belåten? var namnet på ett seminarium där medieforskaren Ylva Brune presenterade resultatet av en undersökning av hur medieföretag mäter representationen av bland andra personer med funktionsnedsättning. Projektet har nominerats till EU:s e-inclusion Award. Utbildningen Den problematiska skildringen av personer med funktionsnedsättning går säkert inte att utbilda bort. Men det är ändå i utbildningar och i fortbildningar som en grund kan läggas för en medvetenhet och för skildringar av dem ur ett jämlikhetsperspektiv och som ett demokratiskt problem. Det hade vi ingen aning om! När Lisbeth Morlandstø har seminarier för norska journalister på deras redaktioner, möts hon ofta av den här kommentaren: Det här är nytt för oss. Vi hade ingen aning om att det var på det här sättet! Tydligare kan knappast behovet av utbildning och fortbildning uttryckas. Hennes svenska forskarkollega Karin Ljuslinder har en ganska mörk syn på hur funktionshindrade tas upp i svenska utbildningar. Ämnet berörs inte. Man skulle kunna tänka sig att berätta om forskningen inom området och visa resultaten Jag skulle vilja be studenterna att pröva detta i en övning. Det fi nns många bra exempel att visa upp, som Utbildningsradions Rum för berättande. Det behövs också kunskap om den handikappolitiska intressepolitiken och var den befi nner sig. 8
10 Studenterna borde också lära sig att alltid tillfråga experter när de gör sin research, säger Ljuslinder. Hon ser ett behov av kunskap inom de här tre områdena: Hur har medierepresentationen av personer med funktionsnedsättningar sett ut historiskt? Finns det alternativa representationer i medierna? Hur kan medieforskning och verksamma journalister samarbeta konstruktivt för att förbättra gestaltningen av funktionshindrade? Personliga möten leder vidare Att ämnet inte berörs i utbildningarna h[ller inte UllaStina Ewenfeldt på JMG (Journalisthögskolan i Göteborg) med om. Vi håller diskussionen levande när vi har nyhetsveckor. Då tar vi upp hur olika grupper skildras, till exempel etniska minoriteter. Ibland får utländska namn representera alla invandrare. På högskolan har man gjort ett magasin om psykiska funktionshinder, men UllaStina medger: Jag skulle ljuga om jag sa att vi har en egen kurs om detta, men vi har en kurs om journalistiskt perspektiv, där vi tar upp diskriminering. Men det är svårt att se hur särskilda kurser om funktionshinder skulle se ut. I likhet med fl era journalister vill UllaStina inte att ombudsmän ska kunna beställa vilken bild som ska ges. Om man gör inslag, får inte bara ombudsmän komma till tals, understryker hon. Mia Ahlgren i Med i Medier menar att det fi nns journalister som verkligen försöker jobba med frågorna på ett bra sätt. Men, frågar hon sig: Vem driver frågorna på redaktionerna, vem på redaktionen ska jobba med dem? Det är varje journalists ansvar, men återigen: Vem driver dem? Flera parter måste vara med om att ta ansvar, understryker Mia Ahlgren. Medieföretagen behöver arbeta mer strukturerat med att inkludera personer med funktionsnedsättning. Handikapporganisationer behöver lära sig mer om medier och vilka bilder vi sprider av oss själva. Forskning och utbildning behöver uppmuntras så att det fi nns underlag för att vi ska lära oss mer om hur människor faktiskt skildras och vilka effekter mediebilderna får. Med i Medier har försökt hitta mötesplatser mellan personer med funktionsnedsättningar och journalister. Vikten av detta understryks av Rannveig Traustadóttir. Journalister måste få möta dem. Utan personlig kontakt går det inte att göra något vettigt. Det är märkligt att ett fenomen som funktionshinder 9
11 som är så vanligt och som de fl esta kommer i kontakt med någon gång, inte får mer uppmärksamhet. Möten måste komma till stånd! Rannveig vill se personer med funktionsnedsättning och medieforskare som är intresserade av området som lärare på journalistutbildningar. Utbilda de unga journalisterna i ljuset av vår erfarenhet! Det hjälpte när vi påverkade Morgonbladet här i Island. Nordiska frirum för utbildning Steen K Rasmussen är utvecklingschef på Center for Journalistisk Kompetenceudvikling i Danmark. Han understryker att han inte forskat på frågan eller är expert, men ser ändå tre svar på frågan vad man kan göra inom journalistutbildningarna och då med betoning på att funktionshindrade själva ska kunna utbilda sig till journalister. För det första har det redan tagits steg i rätt riktning vid utbildningarna i de nordiska länderna, genom att göra det möjligt för personer med olika slags funktionsnedsättning att vara med på utbildningarna. Till exempel kan hörselskadade få tolkhjälp. Personer med fysiska funktionshinder kan också gå utbildningarna. På det området har man tagit hänsyn helt i enlighet med lagstiftningen. Men frågan är om det räcker? Att få fl er personer med olika slags funktionsnedsättning att själva utbilda sig till journalister genom olika anpassningar är bra, menar Steen. Han vill också att det skapas sociala rum för att utbildningarna ska bli tillräckligt bra. Dessa sociala rum kan vara svåra att skapa inom de ramar som fi nns i dag. Personernas speciella villkor gör att själva funktionshindret kommer i centrum, i stället för att vara en aspekt i utbildningen. Därför föreslår Rasmussen att de nordiska journalistutbildningarna och framförallt fortbildningarna måste sträva efter att ta gemensamma initiativ för journalister med funktionsnedsättning. På så sätt vill han skapa ett frirum för utbildning, där det faktum att alla har samma villkor leder till att utbildningen kommer i centrum, i stället för funktionsnedsättningen. 10
12 Jag kan till exempel se framför mig ett gemensamt nordisk fortbildningsseminarium som återkommer varje år. Där kan nya tendenser i den generella utvecklingen av journalistiken diskuteras och läras ut. Och detta INTE med fokus på hur funktionshindrade journalister kan utveckla sig, utan med fokus på hur journalistiken utvecklas, där alla fysiska och sociala hinder i förväg har röjts ur vägen. Forskningen Forskning om mediebilden av funktionshinder bedrivs. Många pekar dock på att förekomsten inte tillnärmelsevis står i proportion till behovet. Vilken typ av forskning behövs inom området? Vad efterlyser man? Socialt inriktad forskning har låg status Även om fl era forskare har engagerat sig i ämnet, anser många att vi egentligen vet för lite om bilden av personer med funktionsnedsättning i medierna, däribland Mia Ahlgren vid HSO i Sverige. Karin Ljuslinder som själv är forskare, ser ett angeläget område för medieforskningen: Forskningen måste uppmärksamma betydelsen av medierepresentationen för funktionshindrades självbild. Dessutom påverkar den samhällets syn på funktionsnedsättning och personernas behov och i slutänden samhällets övergripande resursfördelning. Hon sätter fi ngret på en stor fråga, den om självbilden. Som man skildras, blir man, drastiskt uttryckt. Mediebilden har en förmåga att reproducera och därmed förstärka stereotyper och vanföreställningar. Hon är bekymrad över möjligheten att få pengar till forskning som inte är medicinskt inriktad. Social handikappforskning får för lite pengar. Den har låg status. Anslagsgivarna förstår inte hur viktigt det är, både för självbilden och för resursfördelningen. Det gäller alla de nordiska länderna. Lisbeth Morlandstø får frågan om vad som behövs inom forskningsområdet och gör en snabb, som hon själv säger oseriös genomgång av vad forskningen satt sökarljuset på efter år En fjärdedel av den engelskspråkliga materialet handlar om medias roll, hur människor porträtteras etc. Ytterligare en fjärdedel fokuserar på politik och samhälle, dvs. integrering, osynlighet, hälsa, skola etc. Återstoden handlar om de mest skilda ting. I ljuset av detta efterlyser hon följande: Fler studier som analyserar funktionshinder och journalistik, gärna i kombination med intervjuer med journalister och deras källor. 11
13 Undervisning om detta för att öka medvetenheten hos studenter och journalister. Forskare bör då visa att personer med funktionsnedsättning själva nästan aldrig används som källor och diskutera vilken betydelse det kan få. Förmå studenterna att diskutera vilken betydelse stereotypa framställningar får för den bild av personer med funktionsnedsättning som skapas och ständigt reproduceras i samhället. Att systematisk medieforskning med funktionshinder som fokus inte bara behövs, utan också kan göra stor nytta, visar Rannveig Traustadóttirs exempel i Island. Hennes forskning fi ck stort medieutrymme och ledde till påtagliga förbättringar i sättet att rapportera. Frågan kvarstår: Finns intresset och i så fall var? Hur ska frågan drivas och av vem? Sammanfattning Människor med funktionsnedsättning skildras i allt för liten grad i medierna, i förhållande till deras andel av befolkningen. Vi borde veta mer om hur bilden ser ut, men den forskning som gjorts är samstämmig, både när det gäller sättet att framställa dem som deras faktiska medverkan i medierna. Oftast skildras de i stereotypa termer, som offer, hjälte eller offerhjälte (som försöker få sin rätt, men misslyckas). Alltför sällan kommer man själv till tals, utan omtalas av andra. När personer med funktionsnedsättning är med i medierna, så är det just pga. själva funktionsnedsättningen. Ofta fi nns en tycka synd om -attityd hos journalister. De fi gurerar sällan i mediala sammanhang som inte handlar om funktionshinder och används sällan som källor. Processer som kan ge en djupare bild av människor med funktionsnedsättning förekommer sällan i medierna, utan den mediala dramaturgin medger bara skildringar av händelser som inte sätts in i sitt sammanhang. Därmed förytligas förståelsen. Forskare har i samarbete med handikapprörelsen gjort framgångsrika insatser för att förbättra medierepresentationen och i fl era fall nått bra resultat. Detta har bland annat visat sig i Island genom aktionsforskning och i Sverige genom projekten Med i Medier och Välviljans Apartheid. Ett rättighetsperspektiv på personer med funktionshinder lyser med sin frånvaro. Forskare och andra engagerade efterlyser ett fokus på jämlikhets- och rättighets- och rättvisefrågor. 12
14 I utbildningssituationer visar sig ofta en okunskap om problematiken hos journalister. Ett sätt att komma vidare är att arbeta med frågor om varför bilden ser ut som den gör och vilka alternativa arbetssätt som står till buds. Forskare och frivilliga organisationer borde arbeta tillsammans med journalister och i journalistutbildningar. Gemensamma nordiska journalistseminarier borde ordnas. Där kan frågorna diskuteras ur ett rättighetsperspektiv med journalister, vare sig de har en funktionsnedsättning eller ej. Social handikappforskning har låg status, oftast premieras medicinskt inriktad forskning. Fler studier om medier och funktionsnedsättning efterlyses. Resultaten kan användas både i utbildning och fortbildning av journalister. 13
15 Nordiska ministerrådet - är samarbetsorganet för de nordiska ländernas regeringar. Statsministrarna har det övergripande ansvaret för samarbetet. Verksamheten koordineras av de nordiska samarbetsministrarna och en rad olika fackministerråd. Nordiska ministerrådet inrättades Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor - NSH - är en institution inom Nordiska ministerrådet (social- och hälsoministrarna). NSH driver nordiska projekt inom handikappområdet och har en stödordning som ger bidrag till handikapporganisationernas nordiska samarbete. Institutionen är också sekretariat för Nordiska Handikappolitiska Rådet. NSH etablerades NSH uppgår i en ny institution från 2009, Nordiskt välfärdscenter, NVC. Nordiska Handikappolitiska Rådet - är ett rådgivande och policyskapande organ för hela Nordiska ministerrådet. I Rådets uppdrag ingår att främja nordiskt samarbete i handikappfrågor inom alla relevanta samhällsområden. En utgångspunkt för Rådets verksamhet är principen om sektorsansvar för ett samhälle som är tillgängligt och fungerar för alla människor oavsett funktionshinder. Rådet etablerades 1997 och har sitt mandat från de nordiska samarbetsministrarna gav Nordiska Handikappolitiska Rådet första pris i en nordisk tävling, TV som synliggör, till det svenska TV-programmet CP-Magasinet, för nyskapande gestaltning och form. En av två programledare var rullstolsburen. Särskilt omnämnande gick till den danska TV-stationen TV GLAD, som har en majoritet av medarbetare med lätt utvecklingsstörning. 14
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merNordisk funktionshinderpolitik. Kurs på rätt arbete och samarbete
Nordisk funktionshinderpolitik Kurs på rätt arbete och samarbete Aktivera resurser seminarium, Tammerfors 9.6.2015 1 Nordisk funktionshinderpolitik Funktionshinderpolitiska strategier medel för att säkra
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merUnga i media Vi pratar om dem men sällan med dem
1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merTitel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?
Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse
Läs merDelaktighet i forskning
Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi
Läs merWhat s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap
What s on tonight Vad är det egentligen som avgör vad som passar in i TV? Samtidigt som Egypten skakades av demonstrationer våren 2011 var det upplopp i den indiska staden Hyderabad, där en grupp separatister
Läs merDet är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.
Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas
Läs merMål i mun Förslag på en plan för svenska språket
Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven
Läs merDet fattas stora medicinska grävjobb
Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken
Läs merHjärnkoll förändrar attityder
Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merLandstingets program om integration LÄTT LÄST
Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa
Läs merTjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9
Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.
Läs merKreativitet som Konkurrensmedel
www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett
Läs merRå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder
Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder Strategi för 2014-2017 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Innehåll Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder... 2 Vision... 3 Målgrupper...
Läs merPressguide - mötet med pressen
Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.
Läs merNordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014
Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk
Läs merSvenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer
Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst
Läs merMedieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013
Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen
Läs merHandledning för presskommunikation
Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merSamhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer
Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens
Läs merMänniskor som inte syns
En av fem En av fem, eller 1,8 miljoner svenskar. Så många har något slags funktionshinder*. En del hinder syns på en gång, andra är dolda. Men gemensamt är att de här människorna lyser med sin frånvaro
Läs merDet kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.
Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merHANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Läs merHandikappolitiskt program för Ronneby Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den
Läs merHANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND
SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar
Läs merVärdegrund och policy
Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs merStatschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick
Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig
Läs merLedarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23
Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merTidningen NSD och papperstidningens framtid
Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.
Läs merSammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merOm behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät
Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merPolitikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.
F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merRiktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Läs merKursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Läs merKursplan för Journalistik! - radio, webb och reportage
2018-2019 Kursplan för Journalistik! - radio, webb och reportage Därför finns vi! Några av folkbildningens mål är att skapa möjligheter för människor att påverka sin livssituation, skapa engagemang för
Läs merSå lyckas du med dina mediekontakter
Så lyckas du med dina mediekontakter Innehåll 1. Varför riktlinjer för mediekontakter?... 5 2. Talespersoner... 6 Visions tonalitet... 6 3. Förbered intervjun... 8 Bestäm ditt syfte... 8 Förbered ditt
Läs merLust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare
LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men
Läs merNothing but the truth
Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merUTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen
UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen Ridpasset på ledarskapskursen leds av en ridinstruktör. Eftersom hästar är så tydliga och ärliga i sin feedback kräver dom en anpassning och lyhördhet
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merSTUDIEHANDLEDNING Fysiskt funktionshinder och långtidssjukdom - livsvillkor och sociala sammanhang SQ1135 7,5 högskolepoäng Vårterminen 2011
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet STUDIEHANDLEDNING Fysiskt - livsvillkor och sociala sammanhang SQ1135 7,5 högskolepoäng Vårterminen 2011 Upprättad i januari 2011
Läs merKursplan Journalistik! - radio, webb och reportage
2019-2020 Kursplan Journalistik! - radio, webb och reportage Därför finns vi Några av folkbildningens mål är att skapa möjligheter för människor att påverka sin livssituation, skapa engagemang för samhällsutveckling
Läs merUtgångspunkter Arbetet mot diskriminering utgår från de lagar och bestämmelser som tar upp diskrimineringsfrågorna,
2007-08-20 1 (5) Dnr 01-2007:2708 s antidiskrimineringsstrategi Bakgrund Alla människor har ett okränkbart värde. Diskriminering utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna där rätten till likabehandling
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merDÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17
DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Läs merHandikappolitiskt Program
Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merMedier Fakta i korthet
Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:
Läs merLinköpings Handikapp-politiska handlings-program
Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och
Läs merSAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering
SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända
Läs merHandlingsplan för arbete mot diskriminering Sverigefinska folkhögskolan
Handlingsplan för arbete mot diskriminering Sverigefinska folkhögskolan Inledning Sverigefinska folkhögskolan präglas av öppenhet och ett inkluderande arbetssätt som lägger grunden för deltagarnas och
Läs merLPP, Reflektion och krönika åk 9
LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda
Läs mer➍ Mötas, lyssna och tala
➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att
Läs merHANDIKAPPFÖRENINGARNA SÖRMLAND VERKSAMHETSPLAN. 2015 och framåt
HANDIKAPPFÖRENINGARNA SÖRMLAND VERKSAMHETSPLAN 2015 och framåt Handikappföreningarna Sörmland är en demokratiskt, politiskt och religiös obunden ideell samarbetsorganisation bestående av läns- och regiontäckande
Läs merFastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen
Juridiska institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2014 Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen 2013-11-07. Juridiska
Läs merBrottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv
Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...
Läs merKursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11
Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?
Läs merOlika typer av diskriminering
32 Träff5. Olika typer av diskriminering Mål för den femte träffen är att: få en fördjupad förståelse för olika former av diskriminering och det skydd lagen ger? (Plats för eventuellt eget mål som gruppen
Läs merAKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP
AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP KUNSKAPSUTBYTE PÅ INTERNATIONELL ARENA Vid SAMOT bedrivs forskning
Läs merMedier, individer, samhälle
Medier, individer, samhälle Samhällsmedborgarskap Inte längre primärt delar av storfamiljen i det lilla lättöverskådliga samhället längtar efter att känna tillhörighet i dagens betydligt mer komplexa sammanhang.
Läs merInnehåll. Om boken 10. Att tänka på 11
Innehåll Om boken 10 Att tänka på 11 Vi bär ansvaret 11 Livet blir lättare om vi kan den svenska koden 11 Ta det lugnt! 16 Svenskar är trygga med sin statsapparat och sina lagar 17 Rättvisa och jämställdhet
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merHur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?
Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se
Läs merHandikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor
Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merDialogmöte mellan unga och polis i Malmö
Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs merRådet för nordiskt samarbete om funktionshinder
Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 2018-22 Inkludering av kvinnor, män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning är ett viktigt mål inom det nordiska samarbetet. FN:s konvention om rättigheter
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merLärarmaterial. svarta damen. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr11. Boksamtal. Författare: Torsten Bengtsson
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om kompisarna Alex, Elsa och Max. De kallar sig för Vilda gänget. Svarta Damen är Alex granne och Vilda gänget tycker att hon är
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merInledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19
Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merOrganisatorisk skyddsrond
Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt
Läs merProgram för personer med funktionshinder i Essunga kommun
Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun 2015 2018 Dokumenttyp Program Fastställd 2015-03-30, 13 av kommunfullmäktige Samtliga nämnder Detta dokument gäller för Giltighetstid 2015 2018
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merSegregation en fråga för hela staden
Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen
Läs mer