Motståndsstrategier som sätt att hantera kommunikativ dissonans samtal med politiker om fotojournalistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motståndsstrategier som sätt att hantera kommunikativ dissonans samtal med politiker om fotojournalistik"

Transkript

1 Motståndsstrategier som sätt att hantera kommunikativ dissonans samtal med politiker om fotojournalistik Åsa Kroon Till läsarna Detta är en mycket obearbetad text som nu finns i en första, ytterst preliminär, version. Den är inte speciellt teoretiserad (i meningen späckad med referenser), utan jag har koncentrerat mig på den empiriska analysen. Uppgiften inför denna texts tillkomst var att ganska öppet studera genomförda politikerintervjuer (gjorda tillsammans med Mats E och Kari Andén- Papadopolous) med sex politiker (Schyman, Leijonborg, Ulvskog, Bodström, Sahlin och Svensson) ur ett maktperspektiv. Jag har som ni kommer att märka valt att styra in analysen mot politikernas olika typer av motståndsstrategier gentemot (foto)journalistiken på en manifest och mer dold (diskursiv) nivå, samt att förstå motståndsstrategierna som ett sätt att motverka kommunikativ dissonans (jämför med det psykologiska begreppet kognitiv dissonans 1 ) som i sin tur förstås av mig som ett resultat av att politikerna inte anser att de har någon möjlighet att påverka sin (visuella) representation i medierna, men ändå är beroende av den. Jag tar naturligtvis emot alla typer av kommentarer och ber om ursäkt att jag i denna version inte listat mina referenser. Bakgrund Politik och medier är idag sammanflätade verksamheter i den meningen att politiker i mångt och mycket är beroende av mediernas uppmärksamhet. Kellner (2003) går t.o.m. så långt som att säga att political and social life are ( ) shaped more and more by media spectacle. Social and political conflicts are increasingly played out on the screens of media culture, 1... people try to make sense of the world they encounter. But how? In effect, they do this by looking for some consistency among their own experiences and memories, and turning to other people for comparison and confirmation. If all checks out, then all well and good. But what if there is some inconsistency? The Asch study (Solomon Asch, 1956) showed what happened when there is a serious inconsistency between one s own experiences (and the beliefs based on them) and those reported by others. But suppose the inconsistency is among the person s own experiences, beliefs or actions? Many social psychologists believe that this will trigger some general trend to restore cognitive consistency - to reinterpret the situation so as to minimize whatever inconsistency may be there. According to Leon Festinger, this is because any perceived inconsistency among various aspects of knowledge, feelings and behavior sets up an unpleasant internal state - cognitive dissonance - which people try to reduce whenever possible (Festinger, 1957). Citat ur Gleitman, H. (1983), Basic Psychology. 1

2 which display spectacles such as sensational murder cases, terrorist bombings, celebrity and political sex scandals, and the explosive violence of everyday life (Kellner 2003: 1). Thompson (1995: 146) är en av de teoretiker som tidigare pekat på politikers ökade känslighet i en era där synlighet är så viktig: The gaffe and the outbursts, the performance that backfires, the leak and the scandal: all are occurrences which indicate that they are vulnerable to new kinds of risks which stem from this double-edged character of mediated visibility. Men även bortom de stora spektaklen, skandalerna, läckorna och utspelen, är politiker och journalister beroende av varandra i det offentliga rummet. Detta har exempelvis inneburit att politiker har fått förändra sitt sätt att agera för att passa in i den s.k. medielogiken (Altheide & Snow 1979, Asp 1990). I sin diskussion om politikens medialisering skriver t.ex. Eriksson (2002:34): För att få uppmärksamhet anpassar sig politikerna till mediernas, och den professionaliserade journalistikens, sätt att fungera, och pekar framför allt på tv-mediets betydelse för den här utvecklingen. Det kan ibland framstå som om politikers anpassning i första hand innebär att de underkastar sig mediernas makt i den meningen att de aktivt arbetar på att skapa sig en viss positiv medial image, och stöper sina budskap i klatschiga sound-bites som tenderar att passa mediernas olika format. Makt kan annars vara ett problematiskt begrepp när man talar om politik och politiker eftersom det först och främst kanske leder tankarna till politiska kamper och ideologisk maktutövning på ett samhälleligt plan, ett synsätt som ibland även reproduceras inom journalistiken: Mange journalister /har/ en virkelighetsoppfatning der politikk ganske enkelt er intriger og kamp om makt (Thorbjörnsrud 2003: 21). När det mer specifikt talas om makt i relation till politik och journalistik är det lätt att hänfalla åt ett antingen-eller - perspektiv. Antingen förutsätts det (inte sällan ur journalistens synvinkel) att politiker bestämmer dagordningen i medierna genom diverse utspel eller andra medvetna PR-strategier. Alternativt (inte sällan ur politikers synvinkel) bestämmer medierna dagordningen för politiken (jfr. Petersson & Carlberg 1990) genom att lyfta upp vissa frågor och politiker medan andra inte tillåts något utrymme, eller genom att bestämma vinklar, rubriker och bilder som kan komma att påverka publikens meningsskapande i en viss riktning. Men makt mellan journalister och politiker kan också manifesteras på ett mer konkret mikroplan. Asplund (1987:1 4) menar att den mest elementära formen av makt utövas ansikte mot ansikte av individuella aktörer ; det mest karakteristiska för den här typen av makt är således att den ageras ut i konkreta situationer. Journalister och politiker, representanter för olika kommunikationsgemenskaper (Linell 1995), möts i olika kontexter där de förväntas att interagera med varandra på olika sätt, t.ex. på presskonferenser eller i 2

3 diverse andra intervjusituationer. I dessa situationer kan politikerna vara mer eller mindre förberedda på de frågor som kommer att ställas och kan välja det sätt på vilket de talar och agerar, medan de har betydligt mindre möjlighet att påverka den slutgiltiga publiceringen och inramningen av det som sägs, liksom hur bilder kommer att redigeras och användas. Redigerare anses idag, inte bara av politiker, var mer betydelsefulla än de reportrar som skriver artiklarna (Edwardson, Andréasson & Andersson-Ek 1998: 45). Empiri och analytisk infallsvinkel Den här studien bygger på intervjuer med sex svenska toppolitiker, tre kvinnor och tre män, om deras förhållande till journalistik i allmänhet och fotojournalistik i synnerhet. Intervjuerna tog i allmänhet mellan 40 minuter till 1 tim, 10 min. Intervjufrågorna handlade inte explicit om journalistisk makt, även om detta berördes indirekt i vissa frågor. Istället låg det generella forskningsintresset på politikers uppfattningar kring fotojournalistik och fotojournalisters arbete utifrån egna erfarenheter. Maktperspektivet i den här analysen är således en analytiskt genererad kategorisering och därmed företrädelsevis implicit i empirin. Varför är det relevant att anlägga ett maktperspektiv i analysen? Makt skall inte här ses som något som utövas av någon part på ett ensidigt och statiskt vis, men det förutsätts att all kommunikation är asymmetrisk på så vis att den kommunikativa arbetsdelningen oftast är ojämlik (Marková & Foppa 1991, Linell 1998). Fornäs (1995: 59) skriver: Social power is ( ) a mastering, dominance, coercion, oppression of or influence over (other) people. It is both restricting (to its victims) and enabling (to its bearers). It gives capability to those in power, but can sometimes also let the dominated learn through resistance. I det här fallet har politikerna erfarenheter av hur de tidigare blivit representerade i bilder och fotografier i medierna vilket bildar en plattform för hur de förhåller sig till fotojournalistiken och dess utövare. Dessa förkunskaper som manifesteras i intervjuerna visar att politikerna inte känner sig ha några större möjligheter att påverka hur de kommer att bli omtalade eller fotograferade: AS: Om en pressfotograf vill ha en bild på dig när du ser dyster ut, eller frånvarande, eller tafatt eller trött, så får ju hon eller han, ofta är det ju en han, den bilden. Men dom håller ju på och knäpper och knäpper och knäpper och knäpper och knäpper. AS: Om man använder ord och bild i kombination kan man i stort sett ta livet av en politiker. 3

4 MS: säger man nåt som är väldigt tråkigt så hittar dom en bild där man ser sån ut och det är mer samspelet mellan vad journalisten vill ha för budskap i texten, och hur dom letar efter bilder som ska passa GS: Medierna har ju en väldigt klar strategi ( ), öh, det finns ju en mediedramatologi som kvällstidningarna framför allt odlar, och det är ju att gripa tag i någonting och så blåsa på, våldsamt alltså, och skapa en opinion och sen så ut och få den opinionen bekräftad och sen använda den här för att halshugga. Det är ju en mycket medveten dramatologi och det går ju ut på att det ska vara väldigt stort och väldigt massivt och gå väldigt väldigt fort. På ytan skulle politikerna utifrån dessa uttalanden kunna ses definiera sig själva som tämligen maktlösa vad gäller deras egen påverkan över hur fotografier används och fotografer arbetar. Samtidigt menar jag att politikerna, både i den konkreta situationen med pressfotografen och på ett diskursivt plan, utvecklar vissa förhållningssätt och strategier för att hantera det faktum att de inte uppfattar sig ha någon makt eller kontroll över hur de kommer att representeras i det aktuella mediet, i den publicerade kontexten, trots att de samtidigt är beroende av mediernas vilja att uppmärksamma dem i text och bild. I en situation där medierna anses inneha den symboliska makten finner politikerna alltså på sätt att göra motstånd mot mediernas tolkningsramar precis som Fornäs beskriver ovan. Den här studiens syfte är framför allt att beskriva hur dessa förhållningssätt och strategier, hur detta motstånd, ser ut och tar sig uttryck utifrån politikernas sätt att tala om sitt förhållande till, och sin syn på, fotojournalistik och fotojournalister. Empirin behandlas både som någon typ av kunskap eller information om hur politikerna faktiskt agerar i vissa situationer, men även som retrospektiva omtalningar av olika kommunikativa händelser där den diskursiva förståelsen av händelsen och det sätt som den återges i intervjusituationen med forskaren blir central. Analys Frågorna till politikerna rörde som redan nämnts deras förhållande till, och erfarenheter av, fotojournalistik och fotojournalister, men även till journalistik i allmänhet. Dessa erfarenheter och relationer fann de flesta vara goda eller mycket goda, även om de också stött på mindre bra exempel på god (foto)journalistik. Vad gäller fotojournalisternas arbete uttrycktes en hel del empati för deras undanskuffade roll: MS: Jag lider ofta med fotograferna, att dom aldrig liksom räknas in i tiden där man ska göra saker, utan att det alltid ska komma efteråt, och hafsigt och snabbt och när jag egentligen inte har tid så att på nåt vis handlar det också om att journalister måste se fotografen som en del av sitt jobb. 4

5 För att spjälka upp maktförhållanden och maktutövandet mellan politiker och medium behöver man skilja på tre kontexter där olika typer av förhandling om makten kan ta sig uttryck: 1. Den konkreta kommunikationssituationen där politikern möter en fotograf 2. Sammanhanget för den publicerade bilden i tidningen 3. Kontexten där tolkningen och förståelsen av kontext 1 & 2 verbaliseras på en diskursiv nivå Jag kommer fortsättningsvis att försöka behandla dessa olika kontexter separerat. Den konkreta kommunikationssituationen där politikern möter en fotograf Politikerna uttrycker i intervjuerna en vetskap om den mediala dramaturgin och mediernas mekanismer på ett ganska tydligt vis, och de säger sig också ha viss förståelse för detta. Det är inte enbart den enskilde fotografen som bestämmer hur en bild ska tas, utan denne är också underkastad vissa mer eller mindre outtalade regler och konventioner för hur bilder av politiker skall se ut. MU:..det är professionella människor som försöker göra ett professionellt jobb inom dom ramar som medierna erbjuder. Den här förståelsen gör också att politikerna ställer upp på en hel del av det fotografen föreslår, men därmed inte allt. Det finns helt enkelt vissa gränser där politikerna gör aktivt motstånd mot de journalistiska konventionerna. Gränsdragningen har att göra med lite olika saker: a) Motstånd mot förväntade attribut b) Motstånd mot integritetsbrott c) Motstånd mot att bli medvetet förlöjligad d) Motstånd mot att bli representerad i en annan roll än den politiska Motstånd mot förväntade attribut verkar vara den vanligaste typen av aktiva motstånd mot journalistikens konventionella sätt att representera politiker. Att placera en Kd-ledare framför en kyrka eller en justitieminister bakom galler är något man kan gå med på några gånger men 5

6 som snabbt upplevs som för förväntat och därmed oönskat. De förväntade journalistiska associationerna blir också något som politikerna kan driva med inför fotograferna, och på så sätt visa dem att de är överlistade: AS: Satt jag så här (med knäppta händer) så höjde dom alltid kameran så när jag knäppte händerna. Nu kan man ju faktiskt sitta med knäppta händer utan att man sysslar med en bön, och efter ett tag tyckte jag ju själv att det där var ganska komiskt. Här berättar Alf Svensson hur kamerorna brukade åka fram så fort han knäppte händerna när han satt och pratade. Bara för att retas lösgjorde han då händerna från varandra och viftade med dem lite framför sig som för att gäcka fotograferna för en förlorad bild. Integritetsbrott kan det uppfattas vara när fotograferna försöker ta bilder när politikerna äter mat, tar kort på deras barn eller hem, eller för övrigt exploaterar en personlig situation. Politikerna säger sig generellt sett vara tydliga med vad de accepterar eller inte. Samtidigt uttrycker en politiker att även om man brukar säga till att man t.ex. inte vill att fotograferna skall ta bilder när han eller hon äter lunch, så orkar man inte ständigt påpeka detta och låter det därför ändå ske ibland. Som förklaring och ursäkt för journalistens brott mot en välkänd regel säger politikern att det kanske har att göra med ambitionerna att få lite annorlunda bilder. Här görs alltså ett regelbrott till något mindre allvarligt genom att hänvisa till (positivt laddade) ambitioner med vad fotografen vill åstadkomma. Motstånden är alltså inte absoluta i den mån att man säger nej till samma sak varje gång. Att bli förlöjligad eller medvetet försatt i en ofördelaktig pose är också något politikerna aktivt försöker motverka i fotografisituationen: LL: stå under nödutgång (småskratt) har jag öhh tackat nej till, när det var en rätt intensiv diskussion om jag skulle vara partiledare, och i samband med det så hände det att pressfotografer bad mej stå vid såna skyltar. AS: Det ska ju inte vara jönseri eller trams eller man ska ju inte, jag menar en bild kan ju också förlöjliga eller ge helt tokiga associationer, man får ju akta sig så man inte blir någon slags driftkucku. TB: (Vid presskonferenser, min anm.) Då tar dom ju kort hela tiden; det får man ju tänka på så man inte sitter och gör grimaser eller snörvlar eller någonting. AS: Jag har ju till exempel en benägenhet att dra hakan i vädret ( ) så mina pressekreterare brukar säga då, innan jag ska, om det står en tv-kamera så, då brukar dom säga: (viskar) hakan. Och sen när jag går fram så drar jag medvetet ner hakan för det ser ju stöddigt ut. Även om politikerna vet att de i den kontext där bilden sedan publiceras har mycket liten påverkan över hur de kommer att framstå försöker de ändå minimera fotografernas möjligheter att få ofördelaktiga bilder serverade. 6

7 Den sista typen av motstånd, den mot att bli representerad i en annan roll än den politiska, gäller framför allt politiker som inte vill bli stylade på ett sätt så att deras politiska jag och gärning hamnar i skymundan: AS: Jag har aldrig accepterat att liksom ställa upp för att vara påklädd på ett visst sätt, eller friserad. MU: jag har tackat nej till den typen av fotofrågor man får som handlar om att man ska, ja, bli uppsminkad och uppträda, liksom var fotoobjekt för kanske lite andra typer av, som inte har med det uppdrag man har att göra. Denna typ av motstånd kan ta sig uttryck i den konkreta situationen (man blir ombedd att ta på sig en viss kjorta), alternativt kan det göra att en intervju eller fotosituation aldrig blir av p.g.a. att man tackar nej utifrån de premisser som anges ( att bli stylad ). Att lära sig olika tekniker för att bättre kunna kontrollera fotosituationen och det sätt som man blir fotograferad genom att t.ex. genomgå någon form av medieträning med inriktning på agerandet inför kamerorna vore kanske ett möjligt sätt att försöka ta makten och kontrollen och bemästra den förutsägbara mediedramaturgin. Det är dock ingen av de intervjuade politikerna som begagnat sig av en dylik träning. Flera kommenterar att det bästa sättet att lära sig att hantera medierna är att utsätta sig för dom, och att träningen ligger i att veta hur viktiga medierna är rent generellt. Att träna sig själv eller falla tillbaka på egna kunskaper om journalistiken anses tillräckligt. Dock kan det vara viktigare att tänka till lite extra om man är kvinnlig politiker: MS: Sen är man ju noga med kläderna på det viset som också Schyman och jag har pratat om många gånger, för att har man en någorlunda kort kjol så är man alltid medveten om att det kan utnyttjas, och man tänker lite fånigt då på hur man står och sitter och drar i kjolen. Man vet om jag ska gå upp på en scen och om man har för kort kjol, då är risken att då kommer nån knäpp bild bakifrån och så. Någonstans är man väldigt medveten om som tjej och makthavare att man får tänka liksom tre gånger extra. Sammanfattningsvis gör politikerna aktivt motstånd i fotografisituationen i de fall man anser att bilden blir alltför banal i förhållande till den politiska roll man innehar; man säger nej till sådana bilder som kränker det privata, och bilder där man tror sig kunna förutse att man kommer bli medvetet förlöjligad eller framställd på ett ofördelaktigt vis. Samtidigt anses inte alltför stylade bilder heller vara politikerna till gagn rent generellt varför vissa också tackar nej till bilder som mer liknar modereportage. När politikerna sätter gränser gör de det mot bakgrund av tidigare erfarenheter av hur de framställts i bild i andra situationer, och inte på formell träning. 7

8 Sammanhanget för den publicerade bilden i tidningen MS: det är klart att jag är medveten om att det är ofta bilden som folk minns och inte alls det som står eller vad artikeln sedan handlat om. Men samtidigt, det är ingenting jag kan, eller vill, kontrollera. Politikerna anser generellt att de inte kan göra så mycket åt hur de kommer att presenteras i bild (och text) i tidningarna. Makten för hur de framställs ligger enligt deras uppfattningar (dvs de som uttrycks i intervjuerna) alltså ensidigt hos medierna. De menar att medierna har uttänkta strategier för hur de skall framställas beroende på den situation som gäller för dem politiskt just då. Upplevs man vara framgångsrik politiskt dominerar sådana bilder som reproducerar denna sanning, och samma sak i motgång: AS: så småningom så lyckades vi ju då slå igenom och så kan man märka att nittioåtta, då när vi fick vårt genombrott, då hade vi ju helt plötsligt vinden i ryggen. Och då hade vi ju också fotograferna liksom, då tog dom kort på mig när jag var uppåt och när det såg ut som om det blåste rätt igenom håret, och ja allt var liksom, gesterna var positiva och minspelet var uppåt och mungiporna var inte neråt. Det var så påfallande. MU: Är det så att man ska skriva nåt elakt om mig som person eller om nåt politiskt förslag jag har lagt på Expressens ledarsida, så tar dom ju en bild där man ser ut som om man biter folk i (skratt) hälsenorna ungefär. MS: Det spelar ingen roll hur mycket jag anstränger mig, vill folk göra en elak artikel så kommer en elak bild. Hur mycket jag än suttit och tänkt på kammaren på morgonen, det spelar inte samma roll. AS: Jag menar, under en period här 2001 eller nåt sånt där, så helt plötsligt skrevs det Alf Svensson är trött ( ) jag kände mig inte alls trött. Jag var hur vital och igång som helst. ( ) Har man då bestämt sig för, i någon av dom här inflytelserika kretsarna, att Alf Svensson är trött så är jag trött. Samtidigt hävdar en politiker att Jag tycker inte det finns något generellt eller genuint intresse från media att framställa politiker sämre än vad dom är faktiskt. Denna synpunkt går lite emot den stereotypisering och kategorisering bortom deras kontroll som politikerna också menar att de är utsatta för i medierna: MU: Jag är inplacerad i häxfacket, den här stenhårda häxan som liksom stalinisthäxan (småskrattar) Även om politikerna inte kan bestämma hur en bild skall redigeras och publiceras ihop med text i en tidning skulle ju ett möjligt motstånd vara att i de fall de inte var nöjda med sättet att presenteras på söka upp ett medium eller en journalist för att klaga och uttrycka sitt missnöje. Den här typen av retroaktivt motstånd är dock mycket sällsynt att politikerna begagnar sig av, och om det görs är det mestadels i mycket extrema mediesituationer som under en s.k. skandal eller affär. För övrigt anses det ganska poänglöst att reagera då det kan vändas mot personen i fråga: 8

9 MU: Det är totalt meningslöst, det är direkt kontraproduktivt så det, det gör jag nästan aldrig. Under dom 10 år jag har suttit i regeringen tror jag det har hänt en eller två gånger. ( ) då kan ju tidningen eller medierna, eller vad det nu handlar om, göra en grej för att här är liksom medieministern som har försökt att inkräkta på yttrandefriheten och styra medierapporteringen Däremot är det inte helt ovanligt att klaga om man tyckt att andra politiker blivit illa behandlade: AS: Jag har ju hört av mig också å andra politikers vägnar. Det är ju nästan lättare. Och säga att det här är riktigt ohederligt att visa upp den här typen av bild på henne eller honom. ( ) man behöver ju inte kräva rättelse men jag tycker man ska reagera; det har jag gjort. Reaktioner av den mer lättviktiga sorten förekommer också i undantagsfall, t.ex. när man tröttnat på att en och samma bild använts alltför många gånger trots att man själv gjort förändringar i utseendet: AS: nu har jag bytt glasögon två eller tre gånger och ni använder glasögon som inte längre existerar i sinnevärlden, vore det inte dags att ta en ny bild? Trots att politikerna i enstaka fall kan ge feedback till journalisterna om vad de anser om sin visuella representation i fotografier är det vanligare att man tiger still, även i de fall man är missnöjd. Och även i de fall som de ändå väljer att klaga verkar de inte vara speciellt övertygade att deras reaktioner i grunden kommer att förändra varken deras egen återgivning eller journalistikens sätt att avbilda politiken i stort. Strukturerna tenderar uppfattas som starkare och segare än deras egna eventuella protester. Kontexten där tolkningen och förståelsen av kontext 1 & 2 verbaliseras på en diskursiv nivå i intervju med forskaren Den tredje kontexten i vilken någon typ av motstånd kan uttryckas gentemot mediernas makt ligger på en diskursiv nivå. När politikerna i sina intervjuer om förhållningssätten och inställningarna till fotojournalistiken talar om sin relation till fotopraktiken och fotograferna får vi en inblick i hur politikerna aktivt arbetar för att skapa tolkningar av mediernas makt som ändå ger utrymme för motstånd, om än ett symboliskt sådant, från politikernas sida. Politikerna är alltså medvetna om att trots att de kan försöka att framställa sig i så fördelaktig dager som möjligt, eller genom att sätta tydliga gränser vad man inte vill ställa upp på, ändå inte har mycket att säga till om vad gäller vilken bild som kommer att 9

10 publiceras, och i vilket sammanhang; tvärtom så utgår de ofta ifrån att det är högst troligt att fotograferna fångar dem i mindre smickrande poser för att förstärka ett visst negativt intryck: MS: (När man fotograferar hela tiden) då blir jag osäker för att då är det ofta nån sån här otäck pose som dom är ute efter som ska markera makt eller arrogans eller snorkighet, å sitter man så där och fotar så nära under en hel intervju, då får man ju liksom fram alla bilder man vill ha. Just när dom ligger på golvet och man verkligen känner oj, nu är det den där makthavaren som ska synas underifrån, blickande ner, det tycker jag inte om! Att riskera att bli framställd på ett för politikern mindre önskat vis är alltså något som måste accepteras eftersom man inte anser sig kunna göra så mycket åt saken. Det man kan göra något åt är istället hur man förhåller sig till det faktum att man som politiker inte har någon kontroll över sin egen bildmässiga framställning. Här utvecklar politikerna olika strategier för att på så sätt, och om inte annat så inför sig själva, reducera journalistikens makt och konstruera en mer balanserad maktrelation mellan medierna och deras egen visuella sårbarhet. Dessa strategier är i huvudsak följande: a) Att betona bildens flyktighet b) Att hävda att erfarenhet skapar trygghet c) Att nedtona intresset för sin egen person och för bilderna d) Att betona ordets kraft över bilden e) Att inta rollen som erfaren expert f) Att distansera sig med hjälp av humor g) Att konfrontera journalistiken i konstruerade dialoger Att betona bildens flyktighet LL: ingenting är så gammalt som gårdagens tidning, och ett dåligt foto där ändå glöms så småningom AS: Jag har tillägnat mig den här filosofiska uppfattningen (skratt) att det som står i en tidning idag, det som står i tidningen idag, ska man inte bry sig så mycket om, för imorgon används den tidningen för att slå in sill med. Bilder, menar flera politiker, är en konsumtionsvara som förvisso kan få stor genomslagskraft ena dagen, bara för att vara försvunnen nästa. Bilden idag kommer alltid att följas av nya imorgon. Vetskapen om att mediernas innehåll växlar snabbt tjänar som något positivt och något som inger en känsla av stabilitet; snabbheten i dagens mediesamhälle är för dessa politiker något som faktiskt också hjälper dem att känna sig lite mer trygga. 10

11 Att referera till erfarenhet MS: bilder kommer och går. ( ) när man är ny då är ju liksom varje bild och varje artikel är liksom en sån katastrof om den är dålig, och man tror att alla andra har sett just den och reagerat på samma sak, så blir man helt fokuserad i media och så får man en distans med åren och vet att även det som ser ut som katastrof är okej; det lever ett tag och sen får man kämpa på för att ge en annan bild. AS: Man är ju mycket mycket mer känslig för bilden när man är ny va, dom första åren. Men som jag nu, har då funnits med i så väldigt många år, ja, jag bryr mig inte på samma sätt. Att erfarenheten av att hantera medier också bidrar till en känsla av stabilitet och trygghet som gör att politikerna bättre kan förhålla sig till mediernas kontroll över deras medieimage är också tydligt. Flera politiker berättar om hur de varit betydligt mera osäkra när de var nya på sina poster, men att de med åren kunnat ta det mer med ro. Detta kan dock kontrasteras med det faktum att man ändå i vissa fall tar sig för att ringa en tidning och kommentera att man använt bilder där politikern i fråga haft gamla glasögonbågar på sig. Erfarenheten kan således vara något som politikerna hävdar gör dem mindre otrygga; dock verkar en känslighet för sin visuella uppenbarelse fortfarande finnas kvar. Att nedtona intresset för sin egen person och för bilderna LL: man är förmodligen mer intresserad av själv hur man ser ut på bild än någon annan är. GS: alltså man tittar ju alltid så där på bilder, och man tänker ju ser det där bra ut eller inte, ibland så gör det ju inte det. Men alltså det, jag kan inte säga att jag har lagt ner särskilt mycket tid på det där. GS: (under mediedrevet kring hennes avgång): Jag läste inte tidningarna dom där dagarna. Politikerna uttrycker en viss ambivalens när det gäller medieintresset för sig själva. Å ena sidan säger sig flera inte vara så intresserade av att följa rapporteringen kring sin person, inte minst för att man har viktigare saker att göra. Å andra sidan fäller politikerna kommentarer som gör det tydligt att de visst ägnar sin representation i bild en hel del intresse, och också kan känna sig ganska tillplattade eller frustrerade över att inte kunna påverka detta i större utsträckning. En strategi blir då att reducera bildintresset till egen fåfänga som i citatet ovan. Alternativt kan politikern helt distansera sig från vad som händer i medierna och säga att man inte bryr sig eller inte läser tidningarna när ett mediedrev pågår som värst. Detta kan ses som ett sätt att inte legitimera mediernas makt att stöpa politikern i en viss skandalartad roll som underblåses med bilder genom att säga sig inte tillåta dem att påverka en som person; jag läser ialla fall inte tidningen. 11

12 Att betona ordets kraft över bilden AS: Om bilderna inte lockar till läsning utan bara till ett intryck så tycker jag det är förödande, åt vilket håll det än är. LL: Jag tror väl ändå att innehållet fortfarande är klart viktigast. Politikerna generellt menar att bildåtergivningen är viktig för hur de uppfattas, och att man i medierna aktivt väljer glada bilder i medgång och sorgsna i motgång. Samtidigt understryker de att det är innehållet eller det som faktiskt sägs som ändå är det som de hoppas att publiken till syvende och sist uppmärksammar. Bilden härförs alltså till det mer ytliga och ointressanta (ur sakpolitiskt perspektiv), medan det essentiella budskapet fortfarande står att finna i de verbala uttrycken. Politikerna skapar alltså trygghet också genom att falla tillbaka på traditionella tänkesätt om ord i motsats till bilder, där det förra står för det faktamässigt intressanta, medan bilden är mer betydelslös utan meningsfullt innehåll. Dock återfinns även här en viss ambivalens, eftersom flera samtidigt understryker hur viktig de vet att bilden är för hur läsare uppfattar ett budskap. Att inta rollen som erfaren expert GS: Här ser det ju ut som jag liksom sålt smöret och tappat pengarna. ( ) Och så var det inte. Så var det inte. MU: (Med anledning av Terracom): då tog fotografen bilden inte underifrån som man ofta gör på politiker, även på kvinnliga politiker, för om fotografen är här nere vid golvet och tar uppåt så blir man ju väldigt pampig som politiker och man tittar ner på den här lilla medborgaren som man föraktar, vill trampa på, utan det här var en annan variant nämligen han tog mig i den här fåtöljen, uppifrån, så att jag såg väldigt liten och bräcklig och svag ut. Att här satt den stackars ministern som inte klarade av uppdraget och företaget, ett statligt företag, var på väg att gå i konkurs. Och det där var väl sen ganska stort uppslaget i tidningen och jag menar, jag är ju journalist från början själv och (småskratt) jag såg ju vilken bild det skulle bli. Politikerna finner också sätt att distansera sig från mediernas påstådda maktövertag genom att själva försätta sig i rollen som expert. Expertrollen förekommer generellt i två typer: den att var expert över sig själv och den att kunna veta och se igenom hur journalistiken fungerar. Vad gäller den första typen vet politikerna något som inte medierna eller journalisterna fått fram om hur det egentligen förhöll sig, därför kan de också avskärma sig från den troliga tolkning de ser att en läsare skulle kunna göra, givet den kontext i vilken bilden är placerad: Så var det inte, som en politiker bestämt hävdar, inte en men två gånger, i citatet ovan. Vissa politiker har också egen journalistisk erfarenhet och kan därmed definiera in sig bland journalisterna och förstå deras praktik från insidan. Marita Ulvskog är ett exempel på detta i 12

13 citatet ovan: jag är ju journalist från början själv och jag såg ju vilken bild det skulle bli Ulvskog relaterar således till sin egen expertroll som tidigare tillhörande samma profession vars bevakning hon nu är utsatt för. Andra politiker utan denna direkta erfarenhet refererar också till sin kunskap om medierna, om hur medielogiken fungerar, som ett sätt att neutralisera den journalistiska makten över representationen. Denna kunskap sägs oftast vara genererad just från lång och beprövad erfarenhet av mediernas sätt att arbeta (jfr ovan). Att distansera sig med hjälp av humor MU: Jag är inplacerad i häxfacket, den här stenhårda häxan som liksom stalinisthäxan (småskrattar) AS: Jag har tillägnat mig den här filosofiska uppfattningen (skratt) att det som står i en tidning idag, det som står i tidningen idag, ska man inte bry sig så mycket om, för imorgon används den tidningen för att slå in sill med. AS: Att framställa mig som sådär pompös och uppblåst och liksom lite patronaktig, det tror jag inte går hem. I alla fall vill jag inbilla mig det (skratt). MU: Är det så att man ska skriva nåt elakt om mig som person eller om nåt politiskt förslag jag har lagt på Expressens ledarsida, så tar dom ju en bild där man ser ut som om man biter folk i (skratt) hälsenorna ungefär. I åtskilliga citat som redan återgivits i texten (av vilka fyra repeteras ovan) är det tydligt att politikerna, i sina framställningar av hur fotojournalistiken och journalistiken fungerar under intervjuerna, också bryter av sina kommentarer om journalisternas sätt att arbeta med ett litet skratt. Med andra ord tar politikerna också till humor som ett sätt att i de intervjuer vi genomförde visa att de distanserar sig från journalistikens makt, och att de har tillräcklig självdistans för att inse att det är så som spelets regler ser ut. Skrattet blir ytterligare ett sätt att förhålla sig till den problematiska maktasymmetrin mellan politik och medier. Att konfrontera journalistiken i konstruerade dialoger Som redan nämnts tidigare hävdar politikerna att det är relativt ovanligt att man protesterar mot sin visuella framställning i medierna eftersom det anses antingen fruktlöst (eftersom det inte har någon effekt) eller är rentav kontraproduktivt (eftersom man riskerar att bli ännu värre behandlad nästa gång). Däremot går politikerna gärna i polemik med journalisterna under själva intervjun (med forskaren) om deras relation till fotojournalistiken. När de berättar om bilder och fotografer talar de med två röster, dels sin egen, och dels så citerar de även sådant som journalister har sagt eller möjligtvis brukar säga. Huruvida det som ser ut som citat från journalister men rekontextualiserade i politikerns monolog (eller uttalanden som de själva riktat till journalister) verkligen är faktiska citat eller inte är naturligtvis omöjligt att avgöra, men det intressanta är när dessa konstruerade dialoger mellan politikern och 13

14 journalistiken dyker upp. Vid några tillfällen återfinns röstväxlingarna när politikerna vill visa på hur reportern som sköter intervjun också plötsligt tycks komma ihåg att fotografen också måste få ta en bild. Detta visar på det politikerna menar är en nonchalans för fotojournalisternas arbete och yrkesroll från den skrivande reporterns sida: GS: på nåt sätt kommer det ju alltid vid sidan av, det är mitt generella intryck: Ja,ja, det var det där med foto, ja, vi måste avsätta lite tid åt det. Det blir ju det, det är inte nåt prioriterat. MS: Jag skäller ofta på journalisterna för att dom bokar trettio minuter till exempel. Så pratar ofta journalisten med mig i trettio minuter, så hoppsan, vi skulle ju ha en bild också. Dessa dialoger kan således ses som medel för politikern av rekonstruera och kanske även dekonstruera den interna maktkamp som de menar försigår inom journalistiken och som kan ta sig uttryck i en intervjusituation där både reporter och pressfotograf är närvarande. Den andra typen av konstruerade dialoger mellan politiker och journalist dyker företrädelsevis upp när politikern vill vägra ställa upp på någonting som föreslås, eller när man läxar upp journalisten eller fotografen för att inte sköta sitt jobb på ett lämpligt vis. GS: när jag var ganska ny som partiledare så skulle nån fotograf ha mig, det var på Gotland i en politikervecka, dom går ju ut på någon badbrygga för att där hade Lars Werner badat nån gång och då skulle jag också göra det. Och då sa jag: aldrig i livet och det var mycket tjafs om det där. AS: nu har jag bytt glasögon två eller tre gånger och ni använder glasögon som inte längre existerar i sinnevärlden, vore det inte dags att ta en ny bild? AS: Jag har ju hört av mig också å andra politikers vägnar. Det är ju nästan lättare. Och säga att det här är riktigt ohederligt att visa upp den här typen av bild på henne eller honom. GS: Vad är det som driver er?, alltså nu har jag mött media dygnet runt här, och så säger jag, nu behöver jag fyra timmar, fem timmar, varför kan ni inte respektera det? Varför tvingar ni er på? Varför hänger ni på så till den milda grad? Ja, det är ju inte bara fotograferna utan också nån journalist, och ja, då skruvade dom ju lite på sig och såg lite besvärade ut ändå. Och så är det ju någon som säger till slut ja, men, det är ju konkurrensen. Alltså dom här som hänger sig på som iglar alltså, och är så påträngande, provocerande, det är ju för att jag ska till slut säga någonting va, brista ut i någonting. Detta ser jag som ytterligare en (diskursiv) teknik som är menad att stärka politikernas makt över journalistiken för att skapa en mer (konstruerad) jämlik balans parterna emellan, något som kan vara viktigt både inför sig själv och inför oss som forskare som genomför intervjuerna om fotojournalistik. 14

15 Sammanfattning Att politiker och medier idag står i en stark beroendeställning till varandra är föga omtvistat. Politiker behöver bli (helst positivt) exponerade i medierna för att vinna popularitet och få ut sina budskap till en bredare allmänhet, och medierna behöver politiker för att deras verksamhet, handlingar och yttranden skall kunna utgöra grunden till nyhetsproduktioner av skilda slag. Givet att medierna sätter dagordningen, konstruerar nyheter (i meningen att medierna väljer händelser, bestämmer deras inramning och presentationssätt) och designar nyhetssidor, inte minst vad gäller bild- och rubriksättning, innebär det att politikerna hamnar i ett slags kommunikativt underläge i relation till journalistiken. Politiker kan inte bestämma vilka budskap som kommer att tas upp, vilka yttranden som lyfts fram som viktiga, vilka bilder som tas och väljs ut, eller vilken övrig inramning en viss nyhet får. Detta förhållande, eller den här asymmetrin, skapar menar jag olika sorters motstånd mot det journalistiska maktövertaget. Jag skulle också vilja beskriva det som om det uppstår en sorts kommunikativ dissonans som politikerna på olika sätt måste hantera. I intervjuer med politiker om deras relation till journalistik i allmänhet och fotojournalistik i synnerhet har jag funnit olika sätt på vilka medialt högexponerade politiker förhåller sig till, och hanterar, denna dissonans. Detta tar sig uttryck i de sätt som politikerna beskriver sin syn på, och relation till, journalistiken, såväl på ett explicit plan, men också på ett implicit plan. På det explicita planet har jag funnit att politikerna i den konkreta kommunikationssituationen, där politiker och journalist samt pressfotograf möts, aktivt försöker att stå emot sådant som de uppfattar vara (enligt mediedramaturgiska konventioner) alltför förväntade, kränkande eller för övrigt problematiska handlingar. Att justitieministern skall sitta med en klubba och en lagbok framför sig kan vara OK ett par gånger men inte i längden. Att invadera gränser mellan det offentliga och privata är också något politikerna ogillar och ofta säger sig markera som oönskat. Inte heller vill man medvetet ställa upp i en pose där man kan bli hånad eller förlöjligad, eller i ett sammanhang där man som politiker hamnar alltför långt bort från den traditionella politiska diskursen, som t.ex. att bli avbildad i ett modereportage. Detta är alltså olika sätt för politikern att manifestera ett aktivt motstånd mot journalistikens konventionella presentationsmetoder. 15

16 Likaså kan man på det explicita planet läsa ut något om politikernas inställning till det sätt som de blir avbildade i medierna. Majoriteten anser att de är underkastade mediernas totala kontroll eftersom de inte kan påverka varken bildval eller övrig inramning i form av rubriker, bildtexter mm. Här visar politikerna på en medvetenhet om mediernas sätt att fungera som ett kollektiv, och som reproducenter av vissa (förgivettagna) sanningar. Detta behöver dock inte vara något negativt utan kan lika gärna verka positivt för en politiker med vind i ryggen. Politiker kontaktar inte gärna medierna i efterhand i de fall de varit missnöjda med en bild, men däremot är det inte helt ovanligt att man agerar å andras vägnar. Att protestera anses inte löna sig, utan kan tvärtemot slå tillbaka och verka negativt varför man hellre tycks avstå. Kunskapen om politikernas förhållningssätt på det explicita planet tillhandahålls via samtal, och är således också i viss mån diskursiv. Men för att gå vidare i analysen och mer se till hur och på vilket sätt politikerna talar om, och förstår, sin interaktion med journalister och fotografer, blir den implicita nivån i intervjuerna än mer relevant att studera. Här fokuseras snarare på hur politikerna i sina språkliga handlingar arbetar för att skapa tolkningar av mediernas makt som ger utrymme för motstånd, vilket också blir ett sätt att hantera den kommunikativa dissonansen. Att medierna kontrollerar den mediala visualiteten och representationen i stort skapar ett otrygghetsmoment, och en känsla av instabilitet, av dissonans, hos politikern. För att parera detta måste oron som skapas av att politikerna inte kan kontrollera medierna, samtidigt som de vet om att medierna är nödvändiga för deras verksamhet, hanteras. Oron reduceras genom olika diskursiva strategier: genom att betona bildens flyktighet, referera till beprövad erfarenhet som trygghetsskapare, nedtona intresset för sin egen person och för bilderna, betona ordets kraft över bilden, inta rollen som erfaren expert, distansera sig med hjälp av humor, samt konfrontera journalistiken i konstruerade dialoger där politikern inför en åhörare (forskaren) får skälla ut journalisten eller fotografen och därmed återta makten, eller åtminstone skapa viss om än symbolisk balans parterna emellan. Eftersom resonemangen hos de sex intervjuade politikerna (i sig inget stort urval) ändå är så likartade vore det troligen fel att enbart reducera detta språkliga hanterande av dissonansen till något som enbart sker på individnivå. Istället verkar det i lika hög grad vara ett sätt att förstå sin egen roll, och journalistiken, som är starkt knuten till själva professionen och till verksamheten som sådan. Den kommunikativa dissonansen som uppstår mellan mediernas makt, och politikernas upplevda maktlöshet, menar jag därför kan ses som både kollektiv och individuell. 16

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet Your place or mine? Frågor till avsnittet Förståelsefrågor: nyhetsbyrån Reuters inte att ordet terrorist ska användas, utan självmordbombare, tänker du? den närmaste israeliska staden. Hur många raketer

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara!

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! 9 Framgångsfaktorer vid kontakt med media Det finns många faktorer som avgör om du lyckas i en intervjusituation.

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching Välkommen tillbaka till omgång 5 STYRKOR MarieLouise Gunilla Vetgirighet Ledarskap Tacksamhet Tacksamhet Kreativitet Tapperhet Kärlek till lärande Ärlighet/äkthet Hurmor Älskar/älskas Fredrika Anna Tacksamhet

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE Praktisk kriskommunikation Det du behöver veta för att kommunicera och agera på rätt sätt i en krissituation. Och hur du förbereder dig innan krisen är ett faktum. Av Jeanette

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Drabbade av naturen hur reagerar människor?

Drabbade av naturen hur reagerar människor? Drabbade av naturen hur reagerar människor? Ann Enander Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan Människors reaktioner: teori och praktik Naturolyckor olika tolkningar? Beredskap och varning bryr vi oss? I

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit

Läs mer

EN SKETCH FRÅN STEFAN TUNEDAL

EN SKETCH FRÅN STEFAN TUNEDAL EN SKETCH FRÅN STEFAN TUNEDAL Bättre än på femtiotalet 16 jan 2016 Fler sketcher Regeringen har kallat till presskonferens på Rosenbad. Vid podiet sitter statsministern, allvarlig. Han tittar i sina papper,

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

FSD2342 European Social Survey 2006 : Suomen aineisto

FSD2342 European Social Survey 2006 : Suomen aineisto KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2342 European Social Survey 2006 : Suomen aineisto Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

Idiomatiskska uttryck 2

Idiomatiskska uttryck 2 Idiomatiskska uttryck 2 Bortsett från apart from Om man inte tänker på det. - Bilen är lite rostig men bortsett från det är den mycket bra. - Vädret var ganska fint bortsett från vinden. Löpa risk run

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

En Raggningsexperts Bekännelser

En Raggningsexperts Bekännelser En Raggningsexperts Bekännelser AV: Dennis Danielsson Förord Dom allra flesta av oss har någon gång i sitt liv gjort saker man sedan ångrat, vissa har gjort fler saker och andra har gjort färre. Den stora

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Varför ska vi ha kontakt med medier? Genom att medverka i medier kan Vårdförbundet sprida kunskap och påverka opinionen. Press, radio, tv och sociala medier

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Finns det "besvärliga människor"?

Finns det besvärliga människor? Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar

Läs mer

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar.

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Göra tidning Att skriva... Artikel En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Rubrik Rubriken skall berätta åt läsaren vad artikeln handlar

Läs mer

Lekfu. Timmarna före en vernissage brukar pulsen vara

Lekfu. Timmarna före en vernissage brukar pulsen vara I sina egna verk döljer Aida Chehrehgosha ingenting. Och inom henne finns mycket svärta. Men inte bara när hon gör reklamjobb dyker lekfullheten upp. Och glädjen som också bor i henne. Möt en kontrasternas

Läs mer

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Feedback Nedan finner du din feedback på presentationen som du levererade på XXX i XXX. Det kan upplevas som mycket och många saker i den detaljerade feedbacken

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning. Olga Keselman

När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning. Olga Keselman När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning Olga Keselman Barns rätt att komma till tals och delta Har stöd i både Utlänningslagen och Barnkonventionen och är direkt kopplat till deras status

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA Undervisning av Ulrika Ernvik VEM ÄR JAG? Vi har alla en berättelse! Gud skickade mej till världen med ett hemligt uppdrag. Vilket är mitt hemliga uppdrag? För att veta det

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp.

Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp. 1 2 Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp. 13 procent kände inte till debatten. (Var åttonde person) 55 procent hade

Läs mer

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante Caroline Hainer Inte helt hundra Volante Stockholm 2013 Inledning Men är det inte bäst att bara strunta i det helt och hållet, säger jag till terapeuten. Bara utfärda ett totalt relationsförbud helt enkelt.

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Till: joppza@hotmail.com, millan_1983@hotmail.com, roger.lina@euromail.se Starttid: 14.52.07; Sluttid: 16.07.17

Till: joppza@hotmail.com, millan_1983@hotmail.com, roger.lina@euromail.se Starttid: 14.52.07; Sluttid: 16.07.17 Till: joppza@hotmail.com, millan_1983@hotmail.com, roger.lina@euromail.se Starttid: 14.52.07; Sluttid: 16.07.17 Cammi säger: (14.52.09) ja gör+t Joppsa säger: (14.52.14) Hej Björn! tellbjorn säger: (14.52.39)

Läs mer