Journalistikens grunder Kompendium baserat på djupintervjuer och litteraturstudier kring journalistik och dess grunder.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Journalistikens grunder Kompendium baserat på djupintervjuer och litteraturstudier kring journalistik och dess grunder."

Transkript

1 Journalistikens grunder Kompendium baserat på djupintervjuer och litteraturstudier kring journalistik och dess grunder Umeå Universitet Isabell Elfving 0

2 Innehåll 1. Journalistikens grunder s Karaktärsdrag och egenskaper hos en journalist s Journalistiska riktlinjer s Journalistiska metoden s.2 2. Intervjua och intervjuteknik s.2 3. Tv journalistik s Dramaturgi s.4 4. Mediemönster och medievanor s.5 5. Skrivande journalistik och tidningsbegrepp s.6 6. Källor s.7

3 1 Journalistikens grunder För att få grundläggande kunskaper om journalistik behöver man först och främst förstå begreppet journalistik och dess innebörd. Journalist är inte en skyddad titel till skillnad från exempelvis läkare och advokater, och det är inte enbart en reporter som går under namnet utan det inkluderar såväl fotografer som redigerare. Yrken som exempelvis informatörer är nära besläktat med journalister men skillnaden dem emellan är journalistens självständighet (Häger 2009, 14). Idag har yrket en hög status och kräver akademisk utbildning, men för hundra år sedan såg förutsättningarna annorlunda ut, då arbetets status var väldigt låg. Under talet när tv och radio gjorde revolution som yrket förändrades statusmässigt. Att arbeta som journalist innebär att man samlar in fakta ofta kring nutida händelser, så kallade nyheter. Men även att man bearbetar sitt innehåll och sedan sprider det via medier såsom tv, radio, internet och tidningar. Att skriva journalistik är inte enkom för underhållning utan även för att förmedla kunskap (Häger 2009, 23) vilket innebär att man ger människor den information de behöver för att vara fria och självbestämmande. Journalistik ett väldigt brett begrepp. Men för mig är det att granska makten, att förklara, förenkla och förmedla. (Ljung Inger, programledare och reporter på Go kväll, 2013) 1.1 Karaktärsdrag och egenskaper hos en journalist Att arbeta som journalist är ett fartfyllt och föränderligt arbete men inte ett yrke för alla. För att trivas med sin roll kräver yrket följande av yrkesutövaren (Häger 2009, 16-21). Ständig nyhetstörst. Förståelse över vad är det som sker, vad som är aktuellt just nu och var har redan berättats. Men samtidigt krävs stort tålamod då de största nyheterna sällan uppdagas över en natt. Vara ett steg före och komma med egna idéer, försöka vara först på plats och först med nyheterna. Journalist yrket lämnar man sällan på kontoret utan kan ses som en livsstil. Initiativtagande och inte känna rädsla för att smutsa ner sig. Våga åka ut till platser och prata med människor. Alla nyheter har inte lyckligt slut, utan man måste såväl kunna reda ut obehagliga historier, och kanske främst ställa otäcka frågor. Noggrannhet och goda språk/skriv kunskaper. Att kunna skriva korrekta texter inom en tidsram. Ivrig på att upptäcka och utveckla, samt att brinna för att lära och lära ut. Engagemang och objektivitet i balans. Förmedla vad som händer är journalistens roll, det är inte dess uppgift att döma och fånga bovar. För att bli en bra journalist behöver du vara mångsidig - för att vara så konkurrenskraftig som möjligt bör du klara av flera olika yrkesroller. Vara en bra lyssnare - för att kunna ställa bra följdfrågor till dina intervjupersoner och sist men inte minst. Otroligt nyfiken - för att vilja ta reda på vad som har hänt! (Karlsson Marilén, programledare och projektledare på Tv4 nyheterna Umeå, 2013) Nyfikenhet, framåtanda, vilja att avslöja och förklara. Underlättar också om man är social och vill ta kontakt med folk. Det är inget jobb för blyga typer. (Wiechel Karin, arbetsledare Västerbottensnytt SVT, 2013) 1

4 1.2 Journalistiska riktlinjer Utöver ovanstående egenskaper och kunskaper så beskrivs även ett antal riktlinjer som bör fullföljas i arbetet med journalistik (Häger 2009, 23-24). Journalistikens främsta löfte är sanningen Lojaliteten ligger först till medborgaren Dess innersta natur är att verifiera Yrkestagaren måste vara oberoende och obunden av dem de övervakar Vara en självständig undersökare av makten Måste sörja för en plats för diskussion och för allmän kritik Vad som är viktigt måste framställas intressant och relevant Nyheter måste hållas objektiva och mångsidiga, samt ge dem rimliga proportioner Journalisten är skyldig att agera utifrån sitt personliga samvete Medmänniskor har såväl rättigheter som förpliktelser vad gäller nyheter 1.3 Journalistiska metoden För att arbeta fram en attraktiv nyhet eller ett reportage finns en journalistisk metod som stöd (Häger 2009, 123). Den beskriver arbetsflödet i en kronologisk ordning för att underlätta arbetet, och poängterar vikten av ett grundligt research arbete. 1. Finn en sakkunnig och opartisk person som kan ge bakgrund och beskriva problematiken. 2. Vad finns redan skrivet? Hur kan jag tillföra något? 3. Sök efter originaldokument och eventuella tillhörande uppdateringar. 4. Boka möte och intervjua de inblandade personerna. 5. Intervjua den ansvarige i fallet. 2 Intervjua och intervjuteknik Hur skriver man bra frågor? Det är en fråga som varje journalist måste kunna svara på, då dess arbete i stort omfång går ut på att hålla intervjuer. En grundregel är att aldrig ställa frågor som kan besvaras med ett ja eller nej, utan alltid använda sig utav öppna frågor. Berättelser och förklaringar är vad journalisten eftersöker och med öppna frågor ger man den intervjuade personer utrymme, medan journalisten kan lyssna och formulera följdfrågor med hjälp av nyckelorden vad, hur och varför (Häger 2009, 183). Exempel: När du blev befordrad till VD, hur var känslan? Otrolig värme och glädje överröste min kropp, men samtidigt lite tvivel.. Tvivel säger du, varför tror du denna känsla kom? Tvivlade på min egen kunskap och kompetens Vad tror du är orsaken till det? 2

5 Utöver att hålla sina frågor öppna bör man i största mån undvika dubbelfrågor. Med detta menas frågor som innehåller två frågor. Då ger man utrymme för den intervjuade att svara på den enklaste frågan. Exempel: Hur känns det att få silver när du var en sekund från guldet, är du inte alls glad? Jo jag är glad Man bör som journalist också undvika laddade ord samt undvika överdrifter då detta kan stöta den intervjuade personen. Exempel: Det måste vara en enorm besvikelse att din far ljög? Nej, inte enorm och han ljög inte... Andra goda tips inför en intervju är att planera sin intervju i kronologisk ordning då det är det självklara sättet för någon att berätta ett händelseförlopp. Man ska hålla sina frågor korta och konkreta och fokus skall ligga på vad man vill få ut av intervjun. Två avslutande frågor som varje journalist behöver är frågan Hur då och tystnad. Frågan hur då kan ställas i de flesta sammanhang och tystnad kan vara vad som krävs för att få ut det sista ur en fråga. Vi människor ogillar tystnad och blir lätt obekväma när det uppstår tystnader mellan obekanta människor, och detta kan du som journalist dra nytta utav (Häger 2009, 185). För en god intervju ska du vara väl förberedd och försök ställa frågor som ger ett så brett och uttömmande svar som möjligt. Visa att du är intresserad av vad den du intervjuar har att berätta och ta god tid på dig. Kom i håg att du gör intervjun för de som ska läsa, höra eller se den. Inte för dig själv! (Edlund Roland, Redaktör Västerbottens Kuriren, 2013) Att utföra sin intervju i direktsändning kräver ytterligare kunskaper. Dels bör man innan intervjun informera den intervjuade vilka ämnen som kommer tas upp så båda parter har tid att förbereda sig på bästa sätt. Innan en intervju i direktsändning bör alla frågor utanför intervjun vara besvarade som exempel vart ska jag hålla blicken och vad är tidsramen?. Men viktigast som journalist i direktsändning är att ha en klar bild av vad man vill få ut av intervjun, vilka är huvudfrågorna samt att försöka få en lugn och harmonisk miljö med den intervjuade (Gratte 2007, 64). När jag är på en intervjuplats som sker i direktsändning så försöker jag alltid lugna ner "offret om jag märker att hon eller han är nervös. jag försöker att utstråla att det inte är någon "big deal", då brukar dem ge väldigt bra och raka svar. Detta gäller såklart folk som inte intervjuas så ofta, dem som är vana att bli intervjuade hinner man knappt säga hej till innan dem sagt exakt det man vill få svar på och försvinner där ifrån. (Oldstam Roberth, Medieproducent 2013) Läs på läs på läs på. Förbered dig så mycket det bara går. Är det en intervju som ska sändas direkt, öva med en redaktör innan, försök sätta dig in i vad personen kommer att säga och öva dig på att ställa relevanta. följdfrågor. Lyssna och var lugn, känn dig trygg i att du vet vart du vill komma med intervjun. Låt dig inte skrämmas av maktspråk. I vissa fall är det bra att prata 3

6 mycket med intervjupersonen innan, men det kan också vara väldigt bra att träffas först när det är dags. Det beror på läget, och det ingår också i förberedelserna att veta vilket som är bäst. (Ljung Inger, programledare och reporter på Go kväll, 2013) 3 Tv journalistik När man besitter kunskapen om journalistik och dess innebörd så finns det en rad olika kanaler att producera sitt material på. Vill man producera sitt material i tidningar, på internet eller arbeta inom radio och tv? Arbetet i sig ser olika ut beroende på vart och hur du väljer att presentera ditt innehåll. Att arbete inom tv kräver sin journalist, en skrivande journalist berättar sin historia via ord, markerar vad den själv tycker är viktigt via en ingress och lämnar visualiseringen till läsaren. En tv journalist ska inte bara berätta en historia, utan även ge tittaren bilderna till (Gratte 2007, 7-8). Men framför allt är den stora skillnaden mellan skrivande journalistik och tv journalistik uppbyggnaden. När man skriver en text vill man direkt fånga läsaren och bygger ofta upp sin text med att inleda med det viktigaste för att sedan låta texten smalna av mot slutet. I tv journalistik vill du fånga tittaren, men samtidigt spara så mycket information till slutet för att inte tappa tittare. En konst för en tv journalist är att låta bilderna tala. Man behöver inte berätta allt som sker för det ser tittarna. Tv är inte det bästa mediet vad gäller förmedla fakta då ögat dominerar örat (Gratte 2007, 16). Med detta menas att tv journalistiks vinnande koncept är att förmedla känslor via bilderna. Får tittaren sina känslor berörda ökar även hur mycket den minns från vad som sagts, och ibland behövs heller inga ord. Väldigt gripande bilder beskriver mer än hundra ord. Att grunda sitt arbete på känslor och förmedla budskap genom det utförs i tre steg när det gäller tv arbete. Först behöver man fascinera tittaren och ge dem en upplevelse. När man fångat tittarens intresse ska man försöka få tittaren att förstå, således att informera. För att slutligen knyta igen säcken och identifiera och få tittaren att känna sig delaktig (Gratte 2007, 21). Får du samtliga tre delar med i ditt inslag så har du lyckats med din produktion. Att arbeta som tv journalist idag är inte desamma som för tio år sedan. Kraven är betydligt större idag på bred kunskap och fler kompetenser en just bara tv journalistik. En videoreporter idag kan exempelvis stå för både redigering och filmning. Det ställs större krav på den enskilda journalisten att göra fler moment än tidigare. En del reportrar på TV både filmar och klipper sitt material själva, de ska också skriva texter till webben utöver att spela in ett TV-inslag. (Lindfors Maria, journalist på Plus Svt, 2013) 3.1 Dramaturgi Att planera och utföra ett bra tv inslag handlar om dramaturgi, hur man väljer att bygga upp sin historia. Hur ska man låta sitt material samspela vad bland annat gäller intervjuer, bilder, fakta, ljud och effekter är frågor man bör besvara (Gratte 2007, 37). Ett inslags uppbyggnad ska följa en röd tråd och kan beskrivas med den dramaturgiska kurvan som innefattar följande hållpunkter: 1. Påa: Vad programledaren säger innan start. Ska locka tittare. 2. Anslag: Det första tittaren möts av bör vara en bild på reportern och gärna med ett dramatiskt utlåtande för att fånga tittaren. 3. Fördjupning: Gör en presentation av ämnet. 4

7 4. Point of no return: Tittaren ska i detta läge vara så intresserad att det inte finns några alternativ till att sluta följa programmet. 5. Information: När du fängslat tittaren kan den tyngre informationen presenteras. 6. Konfliktupptrappning: Höj spänningen! 7. Klimax: Höjdpunkten av historien. 8. Avtoning: Låt historien få sitt slut. 9. Summering: Summera vad som precis berättats för att skapa en helhet. 10. Ava: Programledarens ansvar efter ett inslag, en ytterligare avtoning eller summering. Följer du ovanstående punkter kan du under arbetets gång ställa dig frågan, vart är jag i kurvan? Vad bör komma här näst? Hur går jag vidare? Har jag glömt någon viktig punkt? 4 Mediemönster och medievanor Att arbeta med tv innebär att arbeta i en föränderlig värld. Hur människor använder medier idag till skillnad från hundra år sedan är en revolutionerande förändring. Det senaste årtiondet har en mycket stor förändring skett, nämligen internet skedde mer än hälften av all mediekonsumtion på internet (Gratte 2007, 28) vilket gjort att tv journalistiken har förändrats markant. Blir något tråkigt på tv byter vi kanal, således har vi idag betydligt snabbare klipp och bilder än tidigare. Det har tillkommit fler kanaler där journalistisk kan publiceras, såsom webb och det går mycket snabbare att publicera exempelvis en nyhet. Läsarna får viktig information i tidigt skede. Det är en positiv förändring, en negativ förändring är att färre människor än tidigare vill betala för bra journalistik och det har tvingat många mediaföretag att spara pengar med risk att journalistiken inte kan hålla samma kvalitet som tidigare. (Edlund Roland, redaktör Västerbottens Kuriren, 2013) Hur framtiden ser ut vet vi inte, men att världen digitaliseras är ett faktum. Idag finns tv inte bara analogt utan även digitalt, och på internet och på mobiltelefoner. Jag har bara varit i mediebranschen i 1 år men jag ser ju bara under mitt år hur det området som jag jobbar med (webbteve) växer explosivt för varje dag. Jag har inte sett någon negativ trend än så länge, de är grymt att det är så lätt att skapa saker idag. Du kan starta en webbserie på Youtube med din mobil imorgon om du vill. (Oldstam Roberth, Medieproducent 2013) Idag är tv inte heller bara envägskommunikation, i och med att tv nu sänds över internet så har det öppnat för en tvåvägskommunikation, tittaren kan ofta direkt ställa frågor och kommentera ett inslag eller program (Gratte 2007, 93). Dagstidningar är idag mer skrivna som kvällstidningar med mer bilder och komprimerade artiklar och tv reportage består idag av betydligt kortare klipp i snabbare tempo, denna utveckling tycks komma från att mediemarknaden ökat så kraftigt och alla medier försöker utöka sin publik (Nygren 2013, 187). Innehållet i journalistiken har delvis förändrats sedan jag började jobba på 90-talet. Ibland betonar man mer än tidigare att det vi gör ska vara underhållande. Konkurrensen om publiken har ökat, i takt med att det har blivit fler Tv-kanaler, webbsidor, radiokanaler etc. Det har lett till att olika medier sneglar mer på varandra för att se vad som "fungerar". Vad drar läsare/tittare/lyssnare? En risk är att utbudet kan bli mindre varierat, det vill säga alla gör liknande saker. En fördel skulle kunna vara att vi tvingas bli snabbare på att hitta nya lösningar och idéer, eftersom vi vill bräcka konkurrenterna! (Lindfors Maria, journalist på Plus Svt, 2013) 5

8 Journalistiken idag är mer stressad än den var för 10 år sedan, man ska som enskild journalist göra allt mer, finnas på fler plattformar. Jobbar du på tidning så kanske du ändå ska sända radio eller TV via tidningens hemsida, samma sak om du jobbar med nyheter på TV, då ska du ändå skriva webbtexter som lika gärna skulle kunna platsa i en tidning. Det är numera mindre tid för grävande och undersökande journalistik (om man inte jobbar på en stor tidning eller ett stort TV- eller radioprogram) och allt mer tid läggs på att så fort som möjligt få ut det man har. Det är väl ganska negativt. Det positiva är nog att vi har allt fler hjälpmedel som får saker att gå snabbare, och att vi måste kunna fler saker - vilket leder till att vi inte måste stanna på ett och samma ställe hela livet. (Ljung Inger, programledare och reporter på Go kväll, 2013) 4 Skrivande journalistik och tidningsbegrepp Som journalist finns det ett antal begrepp man bör ha förståelse för, speciellt när du ska utforma ditt material. En text är indelad i Rubrik, ingress, brödtext och bildtext. Det är inte alltid författaren av en text som sätter rubriken, utan det har varit redigerarens uppgift men att författaren kommit med rubrikförslag. Idag är det allt vanligare att författaren av texten även skriver rubriken. Rubriken är det första läsaren möter och den bör inkludera det viktigaste i texten men även väcka intresse och göra så att läsaren direkt begriper innehållet. När man skriver en rubrik bör man undvika att överdriva eller använda laddade ord samt frågetecken och utropstecken (Häger 2009, 50). Efter rubriken skrivs en ingress och även den bör vara innehållsrik och fånga läsaren. Ingressen bör även svara på frågorna vem, var, när, hur och varför. Den bör även vara skriven på ett sådant sätt att läsaren fastnar i texten och vill läsa mera, att man utelämnar viktiga detaljer men att man sammanfattat kärnan i historien (Häger 2009, 56). En ingress kan skrivas på många olika vis beroende i viket sammanhang de skrivs och vad som ska berättas. Konfliktingress: En konflikt har övertaget av ingressen Punktingress: Ingress skriven i punkt form Faktaingress: Bygd och baserad på fakta Porträttingress: Presenterar karaktärsdrag som skapar intresse Sinnesladdad ingress: Ingress som bygger på sinnen. Läsaren känner, ser, hör, luktar och smakar på det som berättas. Kommenterande ingress: Bygger på vad journalisten tycker Sammanfattande ingress: Sammanfattar information från flera artiklar och skrifter. Historisk ingress: Skriven ur ett historiskt perspektiv. Känsloladdad ingress: Bygger på att påverka läsaren emotionellt, och fånga dess känslor. Efter ingressen kommer brödtexten och där pressenteras allt framtaget material i en löpande text. 6

9 Källor Edlund Roland, redaktör Västerbottens Kuriren, Intervju 11 oktober. Gratte Anders. Tv-dramaturgi i det lilla formatet: så arbetar en tv-journalist Studentliteratur. Häger Björn. En grundbok i journalistik Norstedts. Karlsson Marilén, programledare och projektledare på Tv4 nyheterna Umeå, Intervju 13 oktober. Lindfors Maria, journalist på Plus Svt, Intervju 10 oktober. Ljung Inger, programledare och reporter på Go kväll, Intervju 8 oktober. Nygren Gunnar och Wadbring Ingela. På väg mot medievärlden Studentliteratur. Oldstam Roberth, Medieproducent Intervju 12 november. Wiechel Karin, arbetsledare Västerbottensnytt SVT, Intervju 10 oktober 7

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning Dramats form Var sak har sin tid. På samma sätt som det är viktigt i vilken ordning bilderna i en scen klipps efter varan- dra, så är det av betydelse också i vilken ordning saker händer i filmen. För

Läs mer

Massmedier. Inledning

Massmedier. Inledning Massmedier Inledning Ordet medium kommer från latin och betyder mitten, centrum eller förmedlare. I plural (när det är flera) säger man media eller medier. Medier är egentligen bara olika kanaler eller

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Vad gör journalisterna efter utbildningen?

Vad gör journalisterna efter utbildningen? Journalisternas arbetsmarknad en undersökning av JMG s tidigare journaliststudenter Sammanlagt 1297 tidigare studenter på JMG s journalistprogram har svarat på frågor om vad de gör efter sin utbildning.

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Filmtrailers om människor.

Filmtrailers om människor. Filmtrailers om människor. Foto: Ola Hedin fokuserar på att marknadsföra seminarier, produkter och tjänster genom att synliggöra människan bakom idén. Filmerna kan ses både på nätet och på mobilen och

Läs mer

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus. Skapande skola Film Att göra film är en fantastik lärprocess. Att göra film är språkutvecklande och engagerande, utmärkt för redovisningar, bra som underlag för diskussioner och det främjar ett mediekritiskt

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Kommunikation mellan människor? Vad är kommunikation? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 1 Kommunikation Kommunikation mellan människor? Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Vad är kommunikation? Överallt där vi möts kommunicerar vi öppna eller dolda budskap. Det går helt enkelt

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar.

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Göra tidning Att skriva... Artikel En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Rubrik Rubriken skall berätta åt läsaren vad artikeln handlar

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

När eleverna är klara med sina tidningsartiklar sammanställer ni de olika intervjuerna till en tidning som handlar om skolmat nu och då.

När eleverna är klara med sina tidningsartiklar sammanställer ni de olika intervjuerna till en tidning som handlar om skolmat nu och då. LÄRARHANDLEDNING Ämne: Svenska Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får göra en historisk tillbakablick på hur skolmaten såg ut för hundra år sedan jämfört med i dag och även reflektera

Läs mer

Nobelpriset i fysik 2014

Nobelpriset i fysik 2014 Pressrelease (eller pressmeddelande) är en informerande text som företag och organisationer använder sig av för att nå ut med ny information till media, i hopp om att de i sin tur ska skriva eller rapportera

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Den magiska dörren. - ett romanprojekt

Den magiska dörren. - ett romanprojekt Den magiska dörren - ett romanprojekt Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Bakgrund! 3 Idé! 3 Rättigheter! 4 Syfte! 4 Arbetets gång! 4 Lektionsupplägg! 5 Framsida! 5 Kapitel 1 - Hej! 6 Kapitel

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 1 Bygga din berättelse och bildens koncept 2 Förberedelser 3 Fotografering 4 Avancerat digitalt hantverk 5 Visning och leverans För att skapa ett unikt konstverk berättandes

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Medieproduktion Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild. Skolverket Projektets omfattning och innehåll styrs av skolverkets krav på det som kallas för "centrallt innehåll" dvs det du

Läs mer

Manual - Introduktionskurs SiteVision

Manual - Introduktionskurs SiteVision Manual Introduktionskurs SiteVision sidan 1 Manual Introduktionskurs SiteVision den 3 september 2014 09:00 Innehållsförteckning Logga in 2 Redigera text 3 Om bilder på ale.se 6 Lägga till en bild 7 Lägga

Läs mer

Kontak t med media. Liten PR-handbok för fackliga förtroendemän

Kontak t med media. Liten PR-handbok för fackliga förtroendemän Kontak t med media Liten PR-handbok för fackliga förtroendemän Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Paul Ronge Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm

Läs mer

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik

Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Konsten att bedöma bilder & ge konstruktiv kritik Varför ska vi bedöma bilder och hur kan vi som fotografer utvecklas av det? Sammanställt av Eds Fotoklubb www.edsfotoklubb.se Frågan varför och hur vi

Läs mer

Att skapa berättelser för Mervetande

Att skapa berättelser för Mervetande Att skapa berättelser för Mervetande En berättelse bör skapas utifrån en struktur för att ge bäst effekt. Nedan ser du ett exempel på disposition utifrån retorikens regler. Disposition 1. Väck uppmärksamhet,

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

sid 34 Kamera & Bild

sid 34 Kamera & Bild sid 34 Kamera & Bild Kornig galleri markus jenemark kärlek och landsbygdsångest Familjen och lilla Hjo är Markus Jenemarks motivvärld. Här hittar han den stämning som hans bilder bygger på. Och här har

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

TV-utbildning med högt tempo

TV-utbildning med högt tempo 2014-01-09 TV-utbildning med högt tempo TV-utbildning med högt tempo Medieinstitutet Text & foto: Peter Fredberg Vi har gett dem paletten så att de faktiskt kan fungera inom alla genre när de är färdigutbildade.

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Webbsidekurs för nybörjare

Webbsidekurs för nybörjare Webbsidekurs för nybörjare Hörselskadades distrikt i Stockholms län (www.distriktet.info) Inledande faktaruta Alla HRF föreningar erbjuds möjligheten att kostnadsfritt publicera information på en egen

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING

MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING MEDIATIDEN HANDLEDNING PEDAGOG: DAVID ÖRBRING 1 MEDIATIDEN INLEDNING I dagens samhälle finns en mängd olika media som ger oss massor av information. Programserien Mediatiden handlar om vår samtid med fokus

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

C-UPPSATS. Om en videoreporter

C-UPPSATS. Om en videoreporter C-UPPSATS 2009:031 Om en videoreporter Pernilla Neumann Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, produktion Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier och

Läs mer

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

A thread in the web. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap A thread in the web De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Facebook och Twitter har blivit maktfaktorer och gett politiska rörelser ny kraft. Företagen har också insett

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Några tips och tankeställare om Studieteknik

Några tips och tankeställare om Studieteknik Några tips och tankeställare om Studieteknik Huvuddelen hämtat från: Ingmar Andersson Ingmar.andersson@oviknet.com telefon: 0660-58434 och 070-6368751 adress: Murarvägen 12, 891 77 Järved Alla har vi olika

Läs mer

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet LJUDPRODUKTION Ljudproduktion omfattar ett stort område, från olika radiogenrer och film- och tv-ljud, till interaktiva medier, dataspel, ljudböcker och ljudinstallationer i offentliga miljöer. Ljud används

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

Under dagtid i ett kontorslandskap sades följande.

Under dagtid i ett kontorslandskap sades följande. 1/7 BESLUT 2015-02-02 Dnr: 14/01902 och 1955 SAKEN SVT1 och SVT2, 2014-08-04 2014-09-14, program med meddelande om att rösta i valen år 2014; fråga om opartiskhet, saklighet och bestämmelsen om mediets

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark.

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. CNV deltog 15-16 november 2011 på ett innovationsdygn för naturvägledare om ny teknik i förmedlingen. Det var det danska Friluftsrådet,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Resan till 1895 Presentation av projektet som boken bygger på

Resan till 1895 Presentation av projektet som boken bygger på 11 Resan till 1895 Presentation av projektet som boken bygger på När vi skulle bestämma projekt till den här boken var det viktigt för oss att hitta ett innehåll som skulle kunna intressera såväl oss själva

Läs mer

Få kvinnor inom bilportens litteratur

Få kvinnor inom bilportens litteratur Få kvinnor inom bilportens litteratur Ämne: Sv/so Namn: Tove Andersson Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning FÅ KVINNO INOM BILSPORTENS LITTERATUR... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer