Följ Frank Rossis. Växtmiljöer på green. Alla klubbar erbjuds genomgång av sin bana 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Följ Frank Rossis. Växtmiljöer på green. Alla klubbar erbjuds genomgång av sin bana 2007"

Transkript

1 Följ Frank Rossis LJUS Den här veckan när jag och Kim Sintorn reste runt på den svenska landsbygden lade jag märke till landskapets mångfald med kust, jordbruk, skog och bebyggelse. De första dagarna tillbringade vi i Göteborgstrakten med besök på banor som var mellan två och 70 år gamla. Det jag hörde mig själv oftast diskutera var betydelsen av bra växtförhållanden. En idealisk växtmiljö för greener kräver goda ljusförhållanden (minst fyra till sex timmars direkt solljus), bra luftväxling (västlig vind dominerar och behöver en öppning över green) samt dränering (ytligt och invändigt). Dåliga ljusförhållanden skapade av träd som placerats för nära spelytan utgör flera utmaningar. Ljusförhållandena ändras både i kvantitet och kvalitet. För det första minskar timmarna med direkt ljus. Med mindre ljus producerar plantorna mindre energi och blir generellt svagare. För det andra försämras ljusets kvalitet när ljuset filtreras genom lövverket. Ljuset töms på fotosyntetiskt aktiva våglängder som gräsplantorna behöver för normal utveckling av rötter och skott. När detta ändrade ljus når marken stimulerar den plantan till att utveckla mer blad än rötter. Plantor som växer i skuggig miljö har grunda rötter och en frodigt utbredd växtlighet som inte klarar av golfspel. Den ändrade ljusmiljön får främst till följd att den ettåriga vitgröen får ett övertag över krypvenen. Ettårig vitgröe har av naturen ett grunt rotsystem och öds- Frank Rossis synpunkter om svenska golfbanor handlar också mycket om vatten. Han pekar på att ytvattendränering är enormt eftersatt och att bevattningssystemen ofta är helt undermåliga. Eftersom torra ytor är bättre rent spelmässigt och sannolikt en mycket viktig faktor för optimal övervintring, så är han klar över att vattenfrågorna bör finnas högt på dagordningen om våra banor skall bli bättre. Frank trycker också ordentligt i ett veckobrev på behovet av vintertäckning. Alla resultat av forskning i USA och i Sverige visar att täckning har betydelse för god övervintring. Problemen är att det är arbetsintensivt och kräver både engagemang och känsla. Det är också ett jobbigt moment som säkert glöms bort på många klubbar, särskilt om resurserna är knappa. SGF kommer nu att ta ett ordentligt initiativ i denna fråga igen, eftersom Alla klubbar erbjuds genomgång av sin bana 2007 vinsten är så tydlig. Att kunna erbjuda medlemmar och gäster god bankvalitet redan på våren är den största förbättringsmöjligheten för de flesta klubbar. Frank Rossis veckobrev ger tillsammans en samlad bild av våra skötselproblem och de utmaningar vi står inför. För att dra nytta av sommarens erfarenheter kommer SGF:s bankonsulenter säsongen 2007 att erbjuda alla klubbar en genomgång av sin bana. Målet är att öka kunskapen om den egna banan samt sätta upp mål för framtiden. För att detta arbete skall bli bra måste det göra i samarbete med representanter för hela klubben, en dialog som vi gärna tar initiativet till. Gunnar Håkansson Servicechef, SGF Växtmiljöer på green Professor Frank Rossi, Cornell University, inledde sin sommarlånga vistelse i Sverige med ett antal klubbesök i södra Sverige och Danmark. Här är hans första veckobrev. FRANK ROSSI FAKTA Frank är 43 år och uppvuxen i New York City, där han tidigt blev intresserad av grönytor för sport och började studera detta på college som 18-åring. Under åren som följde tog han upp till masters degree vid University of Rhode Island. Parallellt med universitetsstudierna började han jobba på golfbanor, först som assisterande banchef (superintendent) på the Greenwich Country Club och sedan på Wild Fields Farm Links som banchef tog han steget fullt ut och började sin forskarbana på Cornell University och med undantag av några år på Michigan State University och University of Wisconsin har han haft Cornell University som bas för sin verksamhet, där han tog sin doktorsexamen Efter över 30 år inom grönytebranschen är Frank Rossi mycket eftersökt som föreläsare och konsult i alla typer av banskötselfrågor över hela världen. 76

2 svenska resa lar inte energi på att utveckla ett djupt och utbrett rotsystem. Dessutom har det en snabbare fotosyntes än krypvenen vilket gör att det växer bättre i ljusfattig miljö. Till sist när det gäller ljuset är det värt att nämna den sena årstidens ljus när plantorna förbereder sig för vintern. Plantorna anpassar sig till vinterförhållanden från augusti till november allteftersom solljusets infallsvinkel ändras. Sensäsongens skuggor minskar energiproduktionen och minskar motståndskraften inför vintern. Att avlägsna träd för att uppnå bättre motståndskraft inför vintern kan vara den viktigaste åtgärden för att ändra greenförhållandena i Sverige. LUFT Gräsplantor behöver luftrörelse över ytan av flera anledningar. För det första så stör luftdraget gränsskiktet vid stomatan (klyvöppningar, plantans porer) där plantorna släpper vatten. Detta stimulerar plantorna till att avdunsta vatten. Denna process utgör gräsplantans kylsystem. Det vill säga när vattnet rör sig genom plantan anpassas den inre temperaturen för viktiga fysiologiska processer. Till sist när det gäller ljuset är det värt att nämna den sena årstidens ljus när plantorna förbereder sig för vintern. Den andra aspekten när det gäller luftrörelse är att den torkar gräsbladen. Om gräsbladen förblir blöta under en längre tid, det vill säga mer än åtta till tio timmar, kan vissa bladsjukdomar orsakade av patogena svampar utgöra problem. Luftkorridorer i väst-östlig riktning skulle kunna vara en idealisk lösning men i vissa fall är detta ej möjligt på grund av naturliga hinder. Studier har visat att luftrörelse vid användande av fläktar med en så låg hastighet som fyra kilometer i timmen kan motverka fuktbildning på gräsbladen. Den strategiskt bästa tidpunkten för att motverka denna Rimbo Jord höjer kvalitén! Vårt nya tvättverk tar med avancerad teknik fram den bästa möjliga materialsammansättning för green- och teeuppbyggnadsmaterial, bunkersand samt dressand. Rimbo Jord levererar nu såbädds- och dräneringsgrus enligt USGA s normer! God dräneringsförmåga Bra balans mellan vattenhållande/luftfyllda porer God näringshållande förmåga Bygger du, levererar vi! Greendress Fairwaydress Såbädd Dräneringsgrus Bunkersand Planteringsjord Gräsmattsjord Rött gånggrus Krossprodukter 77

3 skulle faktiskt vara kvällstid när plantorna är som mest utsatta för sjukdomsrisk. Dessutom ger fläkten svalka under sommarmånaderna och stör inte golfaren. YTDRÄNERING Bristfällig ytdränering är den främsta anledningen till att plantor dör under vinterförhållanden. Generellt sett har torra ytor en bättre chans för vinteröverlevnad än kroniskt fuktiga ytor. Utmaningen för greenkeepern är att ytdränering skapas vid design och uppbyggnad och är svår att ändra när banan väl används utan större avbrott. Våta ytor utgör början till den nedåtgående spiralen för greenernas skick. Ettårig vitgröe ökar på våta ytor eftersom jorden blir kompakt av väta, thatchlagret är tjockare på våta ytor och leder till fler problem med sjukdomar, speciellt vintersjukdomar. Dessutom leder stående vatten under vintern till fler vinterskador och därigenom dåliga spelförhållanden på våren. I Sverige och i andra skandinaviska länder måste greenerna designas med en adekvat ytdränering. Dessutom är det av vikt att greenens omgivningar inte tillför vatten till greenen utan snarare underlättar ett frånflöde. Det gamla talesättet inom banskötsel att det är mycket enklare att tillföra vatten än att avlägsna det är av största vikt för svensk golf. Gräsvård fältdag på Vasatorp Frank Rossis seminarieturné startade med ett välbesökt seminarium på Östra Ljungby naturbruksgymnasium i nordvästra Skåne. Dagen efter genomfördes en fältdag på Vasatorps GK som enligt deltagarna var ett av de bästa utbildningstillfällena som man bevistat. Läs mer om professor Rossis intryck i veckobrev två som handlar om vinterskador och vilket gräs man bör välja till sina greener. ÅTERHÄMTNING EFTER VINTERN De flesta regioner i Sverige kan vissa år ha extrema klimatförhållanden som endast de starkaste organismerna överlever. Stränga vintrar ger oftast de största skadorna. Vintern dödar ofta många gräsarter genom kyla, uttorkning eller kvävning under is. Normalt är det vitgröet som överlever bäst fast egentligen överlever den inte vintern utan den återhämtar sig genom att gro snabbast på våren. Vintern var den hårdaste på många år, speciellt i Halland, Skåne och Göteborgsregionen som jag besökt. Greenerna har skador från dött vitgröe och i flera fall från död krypven. Dessa skadade ytor gör greenerna ojämna och inte speciellt roliga att spela på. Den viktigaste biologiska faktorn för återhämtning under våren är temperaturen. Det viktigaste skötselrådet är tålamod. De skadade områdena på en green måste få tid att gro och detta innebär ett viktigt val för klubben. För greenens kvalitet så måste spelet offras under två eller tre veckor för att kunna låta greenen växa ifred. Första steget är att lufta och vertikalskära så att nya frön kan komma i kontakt med jorden. Om du sår i kombination med vertikalskärning, se då till att skårorna är tillräckligt djupa, ner till underliggande jordlager. Lägg ut generöst med frö för att snabbt få en täthet. Med tiden kommer denna generösa sådd att tunnas ut, men måste först tävla med vitgröets fröbank. För att uppnå en jordtemperatur på grader måste man tillvarata och behålla solvärmen. I USA har det blivit vanligt att färga dressmaterialet grönt eller svart. Den mörkare färgen höjer yttemperaturen även vid låg lufttemperatur. För att kunna behålla värmen i marken är det viktigt att 78

4 Den viktigaste biologiska faktorn för återhämtning under våren är temperaturen. täcka över såbädden på kvällen med speciella täckdukar som är genomträngliga för luft och vatten. De behåller värmen i jorden och ger därigenom de nya fröna en bättre möjlighet att vinna över det ettåriga vitgröet. Den sista åtgärden är att dra ner på gräsklippningen till en, maximalt två gånger per vecka till en höjd av fem till sex millimeter. Om den skadade ytan är liten, behandla denna separat. Är skadan däremot utbredd är det bäst att låta hela greenen vila. Istället för att klippa bör man dressa på ett skikt, fem till sex millimeter, med lätt sand och välta ofta för att uppnå en jämn puttningsyta. Ingen är glad över vinterskadade greener. Men det här är tidpunkten när man måste fokusera sig på lösningen. Genom att prioritera puttningskvalitet tidigt på säsongen får man en friskare green med högre spelkvalitet resten av spelåret. Den mest dramatiska ändringen när det gäller krypven är de nya tätväxande pennsorterna av A- och G-typ som har en täthet på upp till 400 skott per kvadratdecimeter i jämförelse med Penncross som har cirka 75 skott per kvadratdecimeter. Pennsorterna av A- och G-typ är utmärkta sorter som kan användas för mästerskapsbanor då de kräver intensiv skötsel. Dessa sorter har visat sig kunna motstå den årliga invasionen av vitgröe. Däremot är dessa arter inte lättskötta utan kräver en optimal skötsel. Min åsikt är att dessa sorter inte är lämpade för Sverige. TREJON Trk-606 KRYPVEN En av de vanligaste frågorna jag fått under veckorna i Sverige är om du sår en ny green vad skulle du använda för gräs? Mitt svar skulle vara krypven. I vissa fall när man önskar anlägga en mer traditionell linksbana vill jag rekommendera en blandning av krypande och tätvuxna rödsvingelsorter. Dessutom kommer forskning, bekostad av Scandinavian Turfgrass Research Foundation, fortsätta att försöka att hitta nya alternativa lösningar som till exempel användning av brunven eller rödven i greener. Det bevisligen bästa valet just nu är krypven som är en art med framkorsade sorter vilket innebär att varje planta tar emot pollen (genetiskt material) från andra plantor. Det finns alltså oftast flera föräldrar till varje sort. Sorten Penncross har tre föräldrar och senare sorter som L-93 har sex föräldrar. Min åsikt är att denna naturliga genetiska mångfald tar bort behovet av att blanda sorter. Man bör välja den bästa sorten och enbart så denna. Krypven har visat sig vara mycket fördelaktig under de senaste 15 åren. Den gamla arten Penncross har gjort bra ifrån sig under fyra årtionden men ersätts nu allt oftare av sorter som är mer anpassade till modern klippning på cirka fyra millimeter. Huvudkontor: Företagsvägen Vännäsby Tel: Fax: E-post: Förmånlig leasing 635:- 5:-/mån i 5 år år +mom + moms* *Restvärde 10%. Kontakta Trejon för mer info Miljövänligt & smidigt transportfordon Flexitrac elbil finns i flera olika modeller; för extra passagerare, utrustad med flak eller hytt, med värme/kyla allt enligt kundens önskemål. Flexitrac kännetecknas av lågt underhåll och är mycket lättkörd. NYHET Nu även med hytt eller flakmontering! Vi har grunderna för bra golf! Din leverantör av allt grundläggande material för underhåll och nyanläggning av golfbanor. Välkommen till USGA s normer Även sand godkänd enl. SSEN 1177 (för lekplatser) Sand & Trä LYSEGÅRDEN KUNGÄLV TEL FAX

5 Dessa gräs kräver kort (mindre än 3,25 millimeter) klippning ofta, är benägna att ackumulera organiskt material samt behöver en optimal toppdress för att kunna blandas in i den täta gräsytan. Mellanarter som L 93, L-44, SR1119 och Southshore ger enastående greener, mer förlåtande och kräver inte fullt samma skötsel som gräs med hög täthet. (Sorterna L-44 och Southshore finns inte i Sverige) Nästa utmaning är att driva gräset långsamt för att undvika ett lager med organisk substans. Jag tycker det känns bäst att toppdressa när gräset når cirka 50 procents täckning och då dressa med torr sand med hjälp av en centrifugalspridare till en tjocklek av 1 2 millimeter beroende på gräsets höjd. Sedan gödsla veckovis med ett flytande gödselmedel, 0,04 till 0,06 kgn per 100 kvadratmeter. Detta sker enklast med hjälp av en handdriven sprutramp med fyra till sex munstycken. Den tillförda kvävemängden under anläggningsåret ska inte överstiga 1,4 till 1,8 kg N per 100 kvadratmeter och toppdressen uppgå till millimeter för att späda ut det betydande organiska lagret som krypven bildar vid etableringen. När krypvenen etablerat sig ska den hållas torr, hungrig och med minimal ytstörning. Den ska regelbundet tillföras surgörande gödsel som till exempel ammoniumsulfat. Ju surare ytan är desto mindre är risken att ettårig vitgröe invaderar. Vattning ska inte uppgå till mer än procent av ET och ej göras för ofta så att ytan kan torka vilket även håller vitgröen borta. Ett viktigt område för gräsforskning i Sverige och hela Skandinavien är att finna ut vilka gräsarter och grässorter som lämpar sig bäst för att överleva de hårda vintrarna och som kan ge de bästa spelförhållanden under säsongen med ett rimligt underhåll. Organiskt material och sanduppbyggda greener Efter två veckor i södra och västra Sverige gick resan till Norge. Vi besökte försöksanläggningen för golfytor i Landvik i södra Norge samt några intressanta golfbanor på Östlandet. Denna veckas nyhetsbrev handlar om USGA:s metod för greenuppbyggnad samt bästa metod för skötsel av en green för att få kontroll över filtbildningen i greenytan. GRÄS OCH JORD En av de mest intressanta diskussionerna som förekommit under fältdagarna och seminarierna denna tredje vecka har varit hur man ska ta hand om och undvika tillväxt av organiskt material. Detta gäller inte enbart thatch. I många fall rör det sig om ett överskott av ytliga rötter, inte bara om död eller ruttnande materia. Organisk material är en biprodukt beroende av flera faktorer som typ av gräs, jordtemperatur, gödningsnivåer samt toppdressningsprogram. Tätväxande krypvener (Penn A och G) samt perenna typer av vitgröe som finns i äldre greener producerar betydande nivåer av ytlig biomassa. De låga jordtemperaturerna i nästan hela Sverige samt den korta tid som jorden når grader leder till en förminskad mikrobiologisk aktivitet. Denna reducerade aktivitet leder till en ökning av det organiska materialet. Dessutom innebär jord med lågt ph-värde (< 5,8), även om det är utmärkt för grästillväxt, att aktiviteten av organismer som bryter ner thatch minskar. Taget detta faktum tillsammans med vilken typ av gräs man har, är det av största vikt att sköta gräset så att det inte ackumulerar thatch och att sedan sköta det organiska materialet på rätt sätt. SKÖTSEL Biomassan som produceras av gräs kan kontrolleras något med kväve. Gräs som är benägna till ackumulation, speciellt i sandbaserade rotzoner, kommer antagligen att fortsätta producera organiskt material även vid mycket låga kvävegivor. Nyckeln till ett lyckat skötselprogam är i de flesta fall att bara behålla en turftäthet så att man kan uppnå önskvärda spelförhållanden och inte att odla massa gräs, som visserligen gör greenen grön, men som i sin tur leder till långsamma greener och höga värden av organiskt material. När gräset producerar ytlig biomassa och denna biomassa dör, ackumuleras organiskt material. Nyckeln till adekvat underhåll på greener och andra sandbaserade rotzoner är att genom toppdressning med sand späda ut det organiska materialet. Jag tycker inte att detta behöver kombineras med hålpipning. Jag föredrar faktiskt att det inte förekommer någon hålpipning alls, eftersom denna skötselmetod i sig skapar ännu mer organiskt material. De låga jordtemperaturerna i nästan hela Sverige samt den korta tid som jorden når grader leder till en förminskad mikrobiologisk aktivitet. 80

6 Hålpipning under perioder med aktiv rotutveckling leder enbart till ökad rottillväxt (mest ytlig) och en ytterligare ökning av biomassan. Även om hålen fylls med sand blir rotutvecklingen för kraftig som en följd av friläggning av gödningsmedel när jorden luftas. Dessutom har studier visat att enbart djupvertikalskärning utan att fylla skårorna med sand leder till en ökning av det organiska materialet och en förminskad infiltration trots att man tar bort en hel del vid bearbetningen. Lätt och frekvent topdressning med sandvolymer som uppgår till en tjocklek av cirka millimeter sand per säsong borde vara idealt. Studier har visat att detta är en adekvat volym för att kunna matcha volymen organiskt material som produceras med ett typiskt kvävegödslingsprogram. DRESSNING AV USGA-GREENER Några har undrat hur ett sandlager dressat ut ovanpå en USGA green kommer att påverka dräneringen. Studier har påvisat att rotzoner djupare än de 30 centimeter som är standard, vilket ofta förekommer vid felaktiga konstruktioner för att skapa onduleringar, ger problem med torrfläckar. Skulle sanddressning under många år på USGA-greener skapa detta problem? Svaret är nej. Sanden integreras med den nyligen av turfen skapade biomassan och bildar något som ibland kallas för mat. Resultatet är ofta att dessa system dränerar för lite eftersom det organiska materialet fyller igen mikroporer och således motverkar infiltrationen. De allra senaste forskningsrönen från Rutgers Univerity, utförda av Jim Murphy, visar att när greenen åldras, även med ett bra dressningsprogram, är infiltrationen bara cirka tio procent av det första testade värdet i laboratoriet på greenbäddsblandningen. SAMMANFATTNING Alternativet att toppdressa med antingen för lite sand eller sand tillsammans med organiska material kan leda till sämre infiltration och sämre greener. Det är viktigt att betona behovet av ett betydande sandtillskott för att kunna hantera det organiska materialet. Undvik hålpipning men använd solida pinnar eller vatteninjektor (Hydro Ject) under sommaren för att skapa luft- och vattenväxling i greenbädden. Slutligen, håll biomassaproduktionen under kontroll genom att bibehålla en låg nivå av kväve för att uppnå en adekvat täthet av turfen. Dränering Fråga: Skillnaden mellan golf och vattenpolo? Svar: Dräneringsröret Ess-Drän. En väl fungerande dränering är avgörande om du vill slippa dras med vattensjuka eller i värsta fall helt dränkta greener, fairways och bunkrar. Lösningen har du i vårt unika dräneringsrör Ess-Drän. Till skillnad från alla andra rörtyper har Ess-Drän nämligen inga insläppshål som börjar sätta igen så fort du täckt över rören. Resultatet blir en attraktiv golfbana i ur och skur. Dessutom till lägre totalkostnad eftersom du slipper allt vad fiberdukar och dräneringsgrus med tillhörande dryga transportkostnader heter. Kontakta oss så berättar vi mer. Extena AB Storlidenvägen 5, Norsjö Vxl: Fax: Member of Treac Group 81

7 Gödsling en allt hetare fråga Efter en välbehövlig midsommarpaus drog Frank Rossis föreläsningsturné vidare till Småland. I denna veckas brev tar Frank Rossi upp den allt hetare frågan om gödsling. Med vilka medel och hur man bör gödsla olika gräsarter enligt hans erfarenheter. GÖR DET ENKELT Det finns få ämnen idag som ger upphov till så många diskussioner som gödsling av grönytegräs. Från jordprovtagning till val av produkt, spridningssätt och utvärdering finns det inte mycket som bancheferna är samstämmiga över. När vi talar om greener rekommenderar jag att göra det så enkelt som möjligt och att inte tappa kontrollen. Detta innebär helt enkelt att det viktigaste näringsämnet för greener är kväve och det ska tillföras i små givor (0,04 till 0,06 kg per 100 kvadratmeter) och ofta (varje 7:e till 14:e dag) beroende på växtförhållandena. Jag föredrar vattenlösligt kväve som ammoniumsulfat eller nitrat och/eller urea. Resultatet blir bättre med flytande gödselmedel än med granulat, eftersom kvävefrigörelsen av granulat kan vara svår att förutse. Dessutom är det svårt att hitta en granulerad produkt som innehåller tillräckligt lite kväve eftersom det bara behövs en extremt liten mängd för att uppnå en jämn tillväxt hos gräset. Greener med vitgröe börjar växa en månad tidigare än greener med ven och behöver gödslas från mitten/slutet av april i södra Sverige (upp till en månad senare i norra). Jag skulle fortsätta gödsla ända till mitten av november eftersom det finns studier som har påvisat förbättrad vinterhärdighet vid sen höstgödsling. Däremot rekommenderar jag inte stora kvävegivor till greenerna, snarare en fortsättning med små och regelbundna gödselgivor tills all växt har upphört. För greener med krypven rekommenderar jag att man påbörjar gödslingen i mitten/slutet av maj i södra Sverige (några veckor senare i norr) när krypvenen börjar växa aktivt. Detta kommer även att hjälpa till att svälta de nya vitgröeplantorna som invaderat glesare områden på greenen under vintern. Jag rekommenderar att man fortsätter gödsla till mitten av oktober eller till dess tillväxten upphört. Detta är viktigt eftersom det inte finns några studier som påvisat ökad vinteröverlevnad av krypven med kvävegivor sent under säsongen, däremot ökar det vitgröens vinteröverlevnad. Greener med svingel kräver en helt annan gödslingsstrategi eftersom den utvecklas tillräckligt bra med mindre än ett kg per 100 kvadratmeter kväve per år. Jag rekommenderar att man tillämpar ett liknande program som för krypven, det vill säga undviker den tidiga och sena gödningen som endast gynnar vitgröe. Vidare rekommenderar jag er att undvika regelbunden fosforgödsling om ni inte har annuell vitgröe. Att gödsla med fosfor förbättrar endast vinteröverlevnaden av vitgröens fröplantor (seedlings) och gör liten nytta för befintlig krypven eller svingel. Kaliumtillskott bör vara minimalt för samtliga arter baserat på aktuella studier. Jag rekommenderar inte mer än 1:0,25-förhållande mellan kväve och kalium. Dessutom avråder jag starkt från att tillsätta stora mängder kalium sent under säsongen eftersom det har visat sig gynna snömögel. Till sist är järn ett viktigt näringsämne, dels för syns skull och dels för att ge plantorna ökad motståndskraft mot vintersjukdomar. Järn ska användas när greenernas färg är av stor betydelse för era golfare. Frank Rossi plus den samlade svenska bankonsulentkåren tillsammans med sina norska motsvarigheter på studiebesök på försökstationen i Landvik, Norge. PÅGÅENDE FORSKNING I NORGE Trygve Aamlid har ansvarat för utvärderingar av gödselmedelsförsöken med olika tillsatser på forskningscentret i Landvik. Hans arbete har hittills visat att få produkter är lika effektiva som ett standardgödselprogram vilket vi har indikerat ovan. För mer information om denna norska forskning kontakta Trygve på Gödning i Norrland Efter en härlig juli då Frank Rossi med familj semestrade runt i Frankrike och Italien är det dags för del två av professor Rossis seminarieturné. Den inleddes med en vecka i Norrland där Sundsvall, Umeå och Boden besöktes. BORDE VI TA JORDPROVER? Klubbcheferna tillbringar varje vaken timme på golfbanan med att försöka hitta koden som leder till ett friskt gräs som ger optimala spelförhållanden och kräver få kemiska bekämpningsmedel. Den vedertagna visdomen säger att gödning är invecklad och om man lyckats hitta en bra balans utgör den underhållets heliga Graal. Jag håller inte riktigt med. Färska studier från Penn State, Michigan State och Cornell har undersökt fosforns roll på gräs. I det stora hela kunde inte ett enda försök påvisa något resultat relaterat till fosfor. Samtliga studier gjordes på fosforfattig jord. Man mätte det årliga vitgröets invaderingsförmåga, tillväxt och färg samt 82

8 fosforhalt i växterna. Varje studie påvisade ökad fosforhalt i växten men ingen tillväxtökning. Som slutsats kan sägas att antingen har vi inte tillräckligt känslig mätteknik för att kunna registrera tillväxtökning eller så är existerande teknik för jordtestning ej längre tilllämplig. Jag tror snarare på det senare. Skador av snömögel i försök med olika kaliumnivåer. Noll kalium gav bäst resultat. En av basprinciperna för gödning är att undersöka förekomsten av redan befintliga näringsämnen i marken och försöka få fram vilka av dessa som är nödvändiga för plantorna. Denna metod verkar vettig. Däremot att grunda gödningen på någon jonbalansteori istället för vetenskaplig forskning som många konsulter rekommenderar är oansvarigt. Om det föreligger bekymmer angående positiv jonbalans som exempelvis kalium är fastställande av ph-värdet en enkel metod för att kunna utvärdera hur jonbalansen ska justeras. Dagens trend att använda jonbalans för att utvärdera jordtester kommer från jordbruket och har aldrig visat sig vara av värde för skötsel av gräs. En del aktuella studier har till och med avrekommenderat dess användning till gräs. Utvärdering av jonbalansen leder till att man tillsätter onödigt höga halter av exempelvis kalcium och kväve i jämförelse med en utvärdering baserad på växtrespons. Kalium anses av en del ha högre betydelse än kväve eftersom kalium kan vara ur balans och kan spolas bort från marken. Därför anser en del konsulter att kalium krävs i mycket högre halter oavsett växtrespons. KALIUM Kalium är en viktig jon för vattenväxlingen. Den är involverad i cellulär osmos samt reglerar stomatat som är ansvarig för vattenrörelsen i plantan. Mycket forskning lades ner för 15 år sedan på detta. Forskningen visade att tillräckliga nivåer av kalium måste bibehållas för att höja plantornas stresströskel. Däremot kan det höga förhållandet kalium i jämförelse med kväve som en del banchefer använder sig av ha motsatt effekt och istället försämra stresströskeln. En nyligen genomförd studie vid Cornell University visade att gräs som behandlats med höga halter av kalium (1:1 i förhållande till kväve) var signifikant mer känslig för snömögel och återhämtade sig långsammare än gräs som ej fått kaliumtillskott. En uppföljande studie vid University of Massachusetts bekräftade dessa resultat. The Scandanavian Turfgrass Research Foundation har identifierat gödning av gräs som ett viktigt område för vidare forskning. Det vore klokt av svenska greenkeepers att hålla sig uppdaterade med de senaste forskningsrönen inom detta för att kunna uppnå bästa möjliga greenkvalitet. Vi vill tacka våra kunder för året som gått och önska Er alla en riktigt God Jul & Gott Nytt år Vår målsättning är att även under nästa år få vara Er leverantör av till Er golfbana. Besöksadress: Baskarp, SE Habo, Sweden Tel Fax Askania AB Box SE Göteborg, Sweden Tel Fax

9 Vinterskador Hur överlever vi bäst vintern och vad skall vi göra för att få igång greener på våren om ändå skador uppstått? I Frank Rossis sjätte veckobrev uppehåller han sig kring problematiken runt vinterskador. VINTERN BESTÄMMER Efter en vecka i Norrland blir jag återigen påmind om att jag befinner mig i ett land där vintern bestämmer. Banchefer i Norrland och i övriga Nordsverige måste grunda varje beslut med hänsyn till vinteröverlevnad och återhämtning från vinterskador. Gräset dör under vintern av låga temperaturer (oftast efter en varmare period under senvinter, tidig vår när motståndskraften är låg), vintersjukdomar och kvävning av is. Jag tror att det finns både kortoch långsiktiga lösningar för samtliga dessa förhållanden. Den första och viktigaste lösningen är en optimal ytdränering. Om vattnet kan röra sig fritt från ytan och inte samlas i lågpunkter kommer mer gräs att överleva. Om vattnet däremot samlas i låga områden och fryser till is finns det inget annat som hjälper (oavsett grästyp) än att omedelbart avlägsna isen. Den långsiktiga lösningen är att forma om puttingytan för att säkerställa tillräckligt ytdränering. En kortsiktig lösning skulle kunna vara att avlägsna grästorven från det låga området och lägga den åt sidan samt dika till en låg punkt utanför green. Diket lämnas öppet under vintern och fylls igen under våren med torv. Djupluftning är ingen lösning på en dålig ytdränering. Den mest effektiva lösningen för överlevnad under is är att lägga på skyddande överdrag. Studier har visat att överdrag som simulerar snöns isolering av luft signifikant ökar vinteröverlevnaden. Dessa skydd består av ett system där ett genomträngligt överdrag först läggs på gräset, halm eller ris används för att bilda ett mellanliggande luftlager och slutligen läggs ett ogenomträngligt överdrag tätt ovanpå. Det finns även andra system där genomträngliga överdrag med luftbubblor läggs direkt på green. Ytterligare forskning pågår i Finland som kommer att ge mer information. Jag uppmanar er verkligen att experimentera med skyddsöverdrag på några greener för att kunna visa klubben effektiviteten av dessa. Originaldelar från Toro Oljefilter Passar din utrustning perfekt Tester visar på överlägsen prestanda Det är inte många saker som är så viktiga för Toro - utrustningens totala prestanda som oljan som fylls på och filtret som håller den ren. Till skillnad mot många andra oljefilter, är Toros-originaloljefilter rigoröst testade och utformade för att uppfylla och överträffa Toro-utrustningens OEM-motorspecifikationer. Varje oljefilter är laddat med Torokvalitet Det är inte bara papperet som gör våra oljefilter bättre. Det beror också på utformningen och att de tillverkas av överlägsna material med avancerad teknik. Resultatet är det optimala oljefiltret för din Toro-utrustning, konstruerat för att ge maximal prestanda och driftsäkerhet. Överträffar konkurrenternas filter Se till att använda bra filter om du vill att motorn ska hålla länge. Tester visar att Toros filter är överlägsna jämfört med andra filter. Vårt mål är ett system med lång hållbarhet, vilket uppnås genom att våra filter skyddar viktiga komponenter från skadliga partiklar. Med Toros originaloljefilter får du: Mycket effektiv partikelfiltrering och absorptionskapacitet då effektiviteten ökar, minskar kapaciteten Samma eller bättre specifikationer än originalutrustningen Ett oljefilter som är utformat för att optimera motorns prestanda Interna komponenter som är utformade för att uppfylla en specifik funktion hos filtret Tåligt hölje, helt i metall: Ger en oöverträffad styrka som motstår tryck och vibrationer. Patentansökt design: Maximal absorptionskapacitet och filtrering av partiklar, medan flödesbegränsningen minimeras under körning och kallstarter. Tåligt hölje och gavel i stål: Svetsas ihop för att förhindra att förslutningen senare rubbas. Spiralfjäder i stål: Håller både formen och ett positivt belastningstryck på elementen. Mitthylsa med spiralvridet galler: Med räfflor som ger maximalt flöde och ökar motståndskrafte n mot tryckförändringar. Rör för dubbelt flöde med hög hastighet: En venturirörliknande kon används för att balansera flödet mellan elementen och dra fördel av varje elements positiva filtreringsegenskaper. Tåliga basplatta i stål: Monteras på motorblocket med en J-svets, vilket minskar risken för läckage på grund av högt tryck. Ett test där Toro filtrets effektivitet och kapacitet jämfördes med OEM-motsvarigheterna Kubota och NAPA Gold 1064 utfördes. Standardtestprocedurer inom branschen tillämpades. Effektivitet definieras som filtrets kapacitet att rena vätskan från partiklar. Både Toro- och NAPA-filtret uppfyllde motorns OEM-specifikation gällande effektivitet. Kapacitet definieras som mängden partiklar filtret kan absorbera innan maxgränsen uppnås och partiklarna släpps igenom, in i systemet. Resultatet nedan visar tydligt att Toro överträffar Kubota-filtrets kapacitetspecifikationer! NAPA Gold uppfyllde inte samma kapacitetspecifikationer och det betyder att partiklar kan komma in i motorn på halva den tid som Kubota anger! Kapacitetsdiagram Kubota Lube-filter 6,7 Toro * 7,4 NAPA Gold ,3 0g 2g 4g 6g 8g SAE HS806 reglerar vilka procedurer och material som används vid testning av filter. * (Används i de flesta Groundsmaster-, Reelmaster- och Workmanmaskiner.) Toro-utrustning rätt filter Använd Toro-originaloljefilter för att bäst vårda din investering och se till att motorn garanterat håller länge. När det gäller prestanda och driftsäkerhet kan du lita på Toro. Använd originaldelar från Toro så kan du vara lugn. Toro marknadsförs av Hako Ground & Garden AB,

10 Bevattning så blir kvalitén bättre I detta veckobrev uppehåller sig Frank Rossi kring de mycket eftersatta och undermåliga bevattningssystem vi oftast har på våra greener. Han ger tips för att förbättra jämnhet i täckning och kvalitén i övrigt på våra bevattningsanläggningar. SVAGA PUNKTER Perioder av växtsäsongen 2006 kommer att gå till historien som en av de varmaste och torraste. SMHI rapporterar den varmaste juli hittills sedan man började föra statistik. SGU (Sveriges geologiska undersökning) rapporterar grundvattennivåer långt under det normala för perioden. Det är vid sådana tillfällen som konstbevattningens svaga punkter avslöjas. Under mina resor genom Sverige de senaste tre månaderna har ett av de största problemen varit bevattningssystemen. Systemen är dåligt designade, dåligt installerade samt dåligt underhållna. Dessutom används de i flesta fall inte på rätt sätt. Allt med sämre greenkvalitet som följd. Även om detta kan vara mindre roligt att höra, är det inte oväntat eller ovanligt i regioner som vanligtvis har mycket nederbörd och inte är beroende av konstbevattning. Jag har ofta sett detta i nordöstra USA. Första steget till en fullgod täckning av bevattning är spridarens placering. Typ av munstycke samt vattentryck är också av betydelse. När man placerar spridaren bör man använda sig av en swing joint för att kunna ändra höjd och nivå på bevattningen vid exempelvis en längre tids toppdressning. Vid avsaknad av swing joint vattnar spridarna ofta för lågt eller också inte på ytnivå. Dålig uppmärksamhet eller skötsel av bevattningen leder till ojämna bevattningsnivåer. En jämn bevattning är inte bara viktig för att hålla gräset grönt under en torr period utan den påverkar även andra faktorer. När man tillsätter gödselmedel och vattnar ojämnt blir även gödslingsresultatet ojämnt. Vid sådd blir en del frön övervattnade och ruttnar medan andra frön blir för torra. Övervattningen kan också leda till ökad risk för algbildning. När man förbereder green för vintern ska den vara så torr som möjligt. Vid ojämn bevattning blir en del turf för blöt och därför mindre motståndskraftig under vintern. Hjälp är på väg i Sverige med nya bevattningskonsulter och kurser under SGF:s ledning. Det är viktigt att man kontinuerligt diskuterar med klubbarna om hur man kan förbättra denna viktiga men alltför förbisedda del av banans skötsel. ClubCar Carryall 232 En oerhört smidig och kompakt bil i tuff förpackning, med marknadens minsta svängradie och största bränsletank. Självklart besitter den även samma egenskaper som våra övriga fordon vad gäller kvalité och hållbarhet. Ett oumbärligt hjälpmedel för långa arbetsdagar! Säljs och marknadsförs av Epton Trading AB Huvudkontor Stockholm: Fax Katrineholm: Helsingborg: Service och reservdelar: Återförsäljare: Göteborg: Västerservice Tractor AB Hudiksvall: Johans Park & Golf AB Kalmar: Maskin och Bevattningsbolaget AB Karlstad: KTT-Motor Sweden AB Lidköping: Skaraborgs Trädgårdsmaskiner AB Skene: Skene Järn Umeå: S. O. Larssons Maskin AB

11 Kommunikation Kommunikation mellan bansidan och övriga på klubbarna är ett mycket eftersatt område där alla måste bli mycket bättre. Att undvika missförstånd och brist på information ger upphov till bråk och dåliga beslut. LÅT OSS PRATA Om jag skulle peka ut den största svaghet som de flesta banchefer jag träffar över världen har, så är det kommunikation. De allra flesta är skickliga problemlösare. Speciellt i Sverige där budget och personalresurser är mycket begränsade förundras jag över er förmåga att kunna leverera så acceptabla banförhållanden. Allt eftersom tiden går och svenska golfare kräver allt högre bankvalitet, efter att ha sett högkvalitetsbanor på tv, är kommunikation av största betydelse för klubbens framgång. Om en banchef inte visar den faktiska kostnaden vad en snabb green, en perfekt bunker och övriga delar av banan kostar att sköta med mera så kommer frustrationen att öka på bägge sidor. Denna frustration kommer till sist att leda till en långsam kvalitetssänkning av banans spelbarhet. Bancheferna i Sverige behöver mer utbildning och resurser för att upprätthålla den kvalitetsnivå som den svenska golfspelaren förväntar sig. Dessutom behövs omfattande forskning på samspelet mellan låga ljusnivåer, klippning, vattning, gödning samt övervintringsskador. När vi fått svar på dessa frågor kommer banornas tillstånd att kunna förbättras under vårsäsongen. Utan denna forskning samt en betydande förändring av svenska golfbanors skötsel kommer vi att vara tvungna att vänta på bra greenstandard ända tills mitten av sommaren. Naturligtvis är förhållandena på våren acceptabla på vissa banor i olika delar av Sverige, och dessutom finns det ett ökat intresse hos en del banchefer att prova olika skötseltekniker. Ett annat hinder, utöver den nödvändiga forskningen, är motviljan att diskutera förändringar med styrelse, bankonsulent, övriga anställda och klubbmedlemmar som är intresserade av banskötsel. Banchefer säger ofta till mig att golfare är inte intresserade av att diskutera banskötsel eller jag försökte prata med dem men de lyssnar inte och jag får inte vad jag behöver. Min favorit är jag försökte prata med golfarna men det fungerar inte. Samtliga dessa citat visar att vi misslyckats. En banchef måste till en viss del vara säljare. Ironin är att det du säljer är en bättre golfbana till medlemmarna. Om du känner att golfare inte lyssnar måste du istället visa dem. Prova ny skötselteknik på en övningsgreen. Experimentera med vintertäckning eller minska klippfrekvensen under hösten på några greener för att visa resultatet på våren. Ibland är att visa resultat det bästa sättet för kommunikation. Banchefen måste i samarbete med klubbchefen, eventuellt bankonsulenten och styrelsen, fastställa banans behov, utarbeta en plan på hur man ska uppnå önskvärda mål samt kommunicera, det vill säga sälja denna till golfspelarna. Banchefer kan inte längre unna sig lyxen att spendera åtta timmar på klipparen och därigenom undvika att prata med golfarna. Golfare vill ha bättre kvalitet, speciellt på våren, och banchefer måste prata med dem och visa vad som måste göras. Banchefer är ledare inom detta område och måste ta sitt ansvar. Om de gör detta är jag övertygad om att banorna kommer att förbättras, med både nöjdare och fler golfare. 86

12 Vinteröverlevnad av greengräs Sista veckobrevet från Frank Rossi handlar om varför vinteröverlevnad av greengräs är så viktig och hur vi genom detta kan förlänga spelsäsongen i Sverige. Har vi gräs på våren blir förutsättningarna så mycket bättre för att tidigt kunna spela på bra greener och för att ha puttytor av god kvalité under resten av säsongen. TÄCK MED DUK Om jag har lärt mig en sak under mina tre månader i Sverige så är det att golfbanorna måste bli bättre under våren. Kan svenska golfbanor inte ha bra greener förrän till midsommar kommer spelet att bli lidande. Bästa sättet att förbättra golfen på våren är att få greenen att överleva vintern. Den effektivaste metoden för vinteröverlevnad är att täcka med en duk. Greener behöver optimalt med ljus och ytdränering för att överleva vintern. I avsaknad av ytdränering ger en korrekt placerat tättslutande duk som håller greenen torr under vintern ett garanterat gott resultat. Jag tror mycket på denna rekommendation eftersom det finns två noggranna studier som genomförts i Sverige som stöder detta. Ena studien genomfördes mellan 1994 och 1996, den andra mellan 1997 och Båda studierna visar tydligt att om ytan täcks innan snön kommer, behand- das för vintersjukdomar Bästa sättet att förbättra samt hålls golfen på våren är att få torr hela vintern, kom mer greenen att överleva vintern. green att överleva även om den är under is. Frågan är varför inte fler golfbanor täcker sina greener? Det är svårt att hitta ett svar. Bancheferna är helt klart medvetna om denna forskning. Det har anordnats fältdagar på försöksplatserna och flera artiklar har funnits i Greenbladet. Dessutom har försöken utförts under svenska förhållanden och inte bara överförts från USA. Slutligen är detta inte en speciellt komplicerad procedur som kräver speciell skicklighet och kunskap. En förklaring kan vara att bancheferna inte känner att det är genomförbart med tanke på klubbarnas aktuella ekonomi och/eller arbetskraftssituation. Med andra ord tror de att det varken finns tid eller pengar för att täcka greenerna. Jag tycker att detta är ett något egendomligt tänkande eftersom de flesta golfare skulle med största sannolikhet, om de informerades om kostnaderna samt fördelarna med denna metod, ta den extra kostnaden för att kunna få ytterligare fyra till sex veckors spel på våren. Det är på tiden att bancheferna gör ett återbesök på försöksplatserna i Sverige, diskuterar försöken med bankonsulenterna och sina kolleger samt börjar med att prova och täcka sina greener på banorna. Sveriges mest uppskattade GREENVÄLT! Tru-Turf RS48-11C 122 cm arbetsbredd, inbyggd transportvagn, vikt 230 kg, delat välthuvud 2x61cm, 3 rullar i varje huvud som följer onduleringen, inbyggd spiker, balanserad mellan vält och drivrulle, max vältningshastighet 19 km/h. För mer information STOCKHOLMS GOLF & TURF AB Lövängsvägen 12, UPPLANDS VÄSBY Tel Fax

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Golfbaneskötsel Hjo 2012 AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Arbetsområde 1 Göran Hansson Skåne, del av Halland Arbetsområde 2 Mikael Frisk Gotland, Öland, Blekinge,

Läs mer

Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004

Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004 Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004 GUA på Sundsvalls GK 2015 2015 Min förhoppning med dessa timmar! Ge ökad kunskap och förståelse om vad som görs på banan Skapa intresse Insikt om Er

Läs mer

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området

Läs mer

Resan mot rödsvingelgreener

Resan mot rödsvingelgreener Resan mot rödsvingelgreener Examensarbete HGU 2011 Henrik Gustavsson 2013-07-15 Innehållsförteckning Innledning sid 3 Tillvägagångssätt sid 4-5 Resultat sid 6 Slutsats sid 7 Inledning Längst ut på halvön

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Putt GK G 07: 24-26 1

Putt GK G 07: 24-26 1 1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium

Läs mer

Vilka effekter har djupluftning på våren?

Vilka effekter har djupluftning på våren? Vilka effekter har djupluftning på våren? Av Jerker Sjödin, Sollefteå GK 6-2-5 I Sammanfattning: I detta arbete berörs viktiga punkter för att vi som greenkeepers ska kunna få en optimal start för våra

Läs mer

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway EXAMENSARBETE HGU 2008 2010 Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway Peter Pettersson Course Manager ABBEKÅS GK 2010 INLEDNING Syfte Är att undersöka om man kan få en märkbar effekt av

Läs mer

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan). Banblogg för 2014 Luftning... igen! 2014-07-25 Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan). Frivilliggruppen...

Läs mer

Projektledare och kontaktperson

Projektledare och kontaktperson Successful reestablishment of golf greens following winter damages Projektledare och kontaktperson Wendy Waalen, Bioforsk Turfgrass Research Group, Bioforsk Øst Apelsvoll, N-2849 Kapp, Telephone +47 45286790,

Läs mer

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Specialarbete HGU 2003 Av: Johan Widell Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Ett vanligt förekommande problem med golfbaneskötsel i vårat klimat är

Läs mer

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led.

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led. Måldokument - Banan Nyköpings GK golfbanor ska erbjuda en positiv golfupplevelse via spel på banorna som är en utmaning för motions såväl elitspelare. Spelarna ska känna en kvalité genom greenerna som

Läs mer

ERFARENHETER AV VITGRÖE

ERFARENHETER AV VITGRÖE ERFARENHETER AV VITGRÖE Magnus Ljungman 35år Banchef på Österåkers Golf 45 håls anläggning i Åkersberga strax norr om Stockholm 36 hål byggda -89 idag vitgröe 9 hål byggda -04 krypven Från vitgröe "hatare"

Läs mer

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund Jag valde det här ämnet med tanke på alla nya krav som ställs på oss idag.våra banor ska vara tillgängliga under stora delar av

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

När skall man stödså?

När skall man stödså? När skall man stödså? Alltid!!! Varför? Man har alltid moderna gräsarter i backen. Bestäm vilket gräs man skall prioritera! Sköt sedan detta gräs! Och inte vitgröe. Is och stående vatten Om man inte har

Läs mer

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 Mönstrad Gräsmatta Att mönstra gräsmattan genom att använda olika sorters grässorter var en idé jag fick medan jag ritade på huset och trädgården som min sambo och jag

Läs mer

Återetablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF

Återetablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF Återetablering efter vinterskador Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF Artikeln är en översättning från Gressforum nr 1/2017 Vitgröe eller andra gräsarter

Läs mer

Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken

Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken Miljöoptimerad Banskötsel Vad är det? Banan sköts utan kemiska bekämpningsmedel Ett numera nordiskt nätverk bildades 2002. Medlemmarna får

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

PotenTial för. Brunven. på golfgreener i Norden

PotenTial för. Brunven. på golfgreener i Norden PotenTial för Brunven på golfgreener i Norden Bild 1. Brunvenens blad och planta. Foto: Agnar Kvalbein. brunven Botaniska fakta och användningsområde Brunven (Agrostis canina L.) är en flerårig gräsart

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Bilagor Siktanalys, Baskarpsand Sammanfattning: År 1930

Läs mer

Från Kalksalpeter till Tom Ericsson, tillbaka och en bit till.

Från Kalksalpeter till Tom Ericsson, tillbaka och en bit till. Från Kalksalpeter till Tom Ericsson, tillbaka och en bit till. Klas Karlsson 0707193025 BOKSKOGENS GOLFKLUBB Klas.Karlsson@bokskogen.com Klas Karlsson Södertälje GK 1984 till 2000 Bokskogens GK 2001 och

Läs mer

Rapport från SGF:s bankonsulentbesök 20/4 2017

Rapport från SGF:s bankonsulentbesök 20/4 2017 Emmaboda GK Kyrkogatan 360 60 Emmaboda Växjö 21/4 2017 Rapport från SGF:s bankonsulentbesök 20/4 2017 Syfte med besöket: Medverkande: Var att vi skulle titta på banan efter den gångna vintern. Klubbens

Läs mer

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Korthålsbaneombyggnation. HGU arbete av Stefan Vänstedt, Umeå GK

Korthålsbaneombyggnation. HGU arbete av Stefan Vänstedt, Umeå GK Korthålsbaneombyggnation HGU arbete av Stefan Vänstedt, Umeå GK Frågeställningar: Varför bygger vi om? Hur finansierar vi? Hur bygger vi om? Vilka krav kan vi ha på materialet vi ska bygga med(såbädden)?

Läs mer

Snabbare etablering med argrow än med Wallco

Snabbare etablering med argrow än med Wallco Gödsel vid etablering av krypvensgreener: Snabbare etablering med argrow än med Wallco Av Trygve S. Aamlid, Agnar Kvalbein och Trond Pettersen, NIBIO Turfgrass Research Group, Norge Översättning Boel Sandström,

Läs mer

Höstmöte 2014. Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland

Höstmöte 2014. Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland Höstmöte 2014 Henrik Norén Svenska Golfförbundet Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland Växtskyddsförordningen och IPM 2014 Nya förordningen om bekämpningsmedel. IPM: Vad innebär det och vad kan

Läs mer

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Kärrgröe i Norrland?

Kärrgröe i Norrland? Kärrgröe i Norrland? Christer Hedlund Bodens Gk. Sammanfattning I mitt projektarbete har jag skrivit om våra försök att så greener med Kärrgröe. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar som jag

Läs mer

ÅhusTurf AB Hybridgräs för naturgräset. Skötselinstruktion. CoverLawn CL 2802 Sport, fotboll, rugby R1A 1

ÅhusTurf AB Hybridgräs för naturgräset. Skötselinstruktion. CoverLawn CL 2802 Sport, fotboll, rugby R1A 1 Skötselinstruktion CoverLawn CL 2802 Sport, fotboll, rugby. 2016-09-26 www.ahusturf.com +46 732 301198 R1A 1 Det finns 3 alternativ. 5 dagar efter installation, 3 veckor efter installation eller efter

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013.

Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013. Växjö 2013-06-20 Mikael Frisk Mora GK Box 264 Sandängarna 792 24 Mora Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/6 2013. Syfte med besöket: Var att vi skulle titta på banan inför RM Äkta makar 2013. Medverkande:

Läs mer

Under några innehållsrika dagar i september har

Under några innehållsrika dagar i september har Välkommen till ELMIA PARK 2013! Under några innehållsrika dagar i september har du chansen att delta på en mängd aktiviteter och samtidigt ta del av nyheter och erbjudanden från grönytebranschens alla

Läs mer

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Växjö 2010-06-20 Slite GK Box 24 620 30 Slite Mikael Frisk Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Syfte med besöket: Medverkande: Vi skulle titta på banan och se vad vi kan göra åt dem blöta

Läs mer

Hydrosådd. Kostnadseffektiv etablering av gräs. Proffs på gröna sportytor

Hydrosådd. Kostnadseffektiv etablering av gräs. Proffs på gröna sportytor Hydrosådd Kostnadseffektiv etablering av gräs Proffs på gröna sportytor Hydrosådd en effektiv metod för etablering av gräs Hydrosådd är en mycket effektiv metod för etablering av gräs. Med stor precision

Läs mer

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet

Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet Användning av gräsmattan Hemmanets färdiga gräsmatta håller att gå på genast efter utläggning. I början ska mera slitande användning undvikas tills

Läs mer

Successful reestablishment of golf greens following winter damages

Successful reestablishment of golf greens following winter damages Successful reestablishment of golf greens following winter damages Försöksgreen innan projektstart 2 maj Demonstrationsförsök på naturligt skadade greener år 2016 År två av detta delprojekt har startat

Läs mer

Trender och nytänkande vid renovering av golfbanor Tees

Trender och nytänkande vid renovering av golfbanor Tees Artikel Greenbladet Trender och nytänkande vid renovering av golfbanor En gammal sanning är att en golfbana aldrig blir färdig eller slutar att utvecklas. Spelarnas utveckling och önskemål samt utrustningens

Läs mer

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion

Läs mer

Skäm bort dig själv och din trädgård

Skäm bort dig själv och din trädgård SE Universal stabiliserar infarten och motverkar hjulspår PlantProtect skyddar mot lätt vårfrost, insekter och kraftigt solljus Universal håller kvar jorden inuti och minimerar ogräset AquaSorb bekväm

Läs mer

Generellt: Vi skall alltid ta hänsyn till att vår bana är gammal, kort och med små greener. Detta skall vi bevara och låta vara vårt signum

Generellt: Vi skall alltid ta hänsyn till att vår bana är gammal, kort och med små greener. Detta skall vi bevara och låta vara vårt signum 2012-02-18 Uppdatering av långtidsplan (uppdateringar och kommentarer på vidtagna och planerade åtgärder är markerade med röd färg) Ulricehamns Golfklubb Bankommittén Långtidsplan med förslag till banförbättringar

Läs mer

BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR

BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR BIOMULL VID NYSÅDD AV GRÖNYTOR Av: Stefan Olsson Huvudstadens Golf Lövsättra 2006-07-28 Förord: Under år 2001 anlade och sådde jag Lövsättrabanans fairways till hälften med biomull och till hälften med

Läs mer

Så kan vinterskador. Tema: Invintring

Så kan vinterskador. Tema: Invintring Så kan vinterskador Denna säsong har många golfbanor haft större eller mindre skador på sina greener. Att våren sedan blev kall och regnig gjorde knappast saken bättre. Många golfbanor dras fortfarande

Läs mer

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY Magnus Koinberg HGU 2008 2010-07-16 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Om masken Metoder Försöksrutor Tillvägagångssätt Resultat Bilder Utvärdering Sammantattning

Läs mer

Ombyggnad av greener. Agenda. USGA specifikation för greenmtrl. USGA specifikation för greenmtrl. Växtbäddsmaterial greener USGA specification

Ombyggnad av greener. Agenda. USGA specifikation för greenmtrl. USGA specifikation för greenmtrl. Växtbäddsmaterial greener USGA specification Ombyggnad av greener Agenda USGA - Specifikationen. Greenområden Bevattning, dränering Val av gräs Sådd/torvning Skötsel av de nya greenytorna Kim Sintorn, Bankonsulent SGF USGA specifikation för greenmtrl

Läs mer

Examensarbete HGU-08

Examensarbete HGU-08 WAXHOLMS GK Examensarbete HGU-08 Stödsådd med rödsvingel Johan Öhrman 2010-08-04 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Metod sid 4-5 Resultat sid 6 Slutsats sid 7 2 Inledning Waxholms GK är en naturskön

Läs mer

Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb

Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb Anders Berggren HGU arbete 2010 Ingelsta Golfklubb 1 Innehållsförtäckning: 3 Bakgrund 4 Val av arbete 4 Syftet med infiltrationsbrunnar 4-5 Systemets uppbyggnad 6 Vattenprov 7 Framtida Krav 8 Slutord 2

Läs mer

Banskötsel Gunnarns GK

Banskötsel Gunnarns GK Banskötsel Gunnarns GK Utgåva.6 2013-02 ALLMÄNT Gunnarns GK:s mål är att underhålla och förbättra banan på ett hållbart sätt med god standard för spelarna genom att ha kompetent personal, rätt bemanning

Läs mer

nederbörd. av dessa. punkter de olika

nederbörd. av dessa. punkter de olika Fairwayrenovering på Inledning När vi på Kungl. Drottningholms Golfklubb, efter ännu en tung vår med mycket skador på framförallt greenerna, bestämde vi oss för att något måste göras. Det diskuterades

Läs mer

Primo MAXX Verkningssätt

Primo MAXX Verkningssätt Primo MAXX Nu har tillväxtregleraren Primo MAXX blivit godkänt av Kemikalieinspektionen, för användning på Svenska golfbanor. Primo har används under ca 20 år, på tusentals banor i USA och Canada. Användning

Läs mer

Vinterarbete och reetablering på våren

Vinterarbete och reetablering på våren SGF: Modern banskötsel, Malmö, Göteborg, Stockholm, Sundsvall, November 2016 Vinterarbete och reetablering på våren agnar.kvalbein@nibio.no The Turfgrass Research Group Tatsiana Espevig Agnar Kvalbein

Läs mer

GRÖNARE TRÄDGÅRD ÖSTORPS BEVATTNING AB

GRÖNARE TRÄDGÅRD ÖSTORPS BEVATTNING AB GRÖNARE TRÄDGÅRD ÖSTORPS BEVATTNING AB Grönare Trädgård Vill du också ha mer tid över till att njuta av din trädgård? Med en automatisk bevattning i din trädgård får du en frodig grönska och tid över till

Läs mer

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor Bandrift Möjligheter och fördelar med extern entreprenad Proffs på gröna sportytor Golfsverige i förändring kräver smarta lösningar för bandrift Golfsverige befinner sig i en förändringsprocess som innebär

Läs mer

Bild 1. Timrå GK den 21 november 2007. Arbete med täckning,

Bild 1. Timrå GK den 21 november 2007. Arbete med täckning, Kan vintertäckning vara nyckeln till bättre överlevnad och greenkvalité på våren? I slutet av 1990-talet genomfördes försök med vintertäckning av greener i Sverige, Norge och Finland. Utifrån dessa erfarenheter

Läs mer

Är grannens gräs grönare...

Är grannens gräs grönare... Är grannens gräs grönare... Gräsmattan är en statussymbol På 1600-talet kunde de riktigt rika stoltsera med en tätt klippt gräsmatta. De hade råd att avvara en bit mark för endast en estetisk funktion.

Läs mer

HGU arbete av Jesper Holmberg. Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren?

HGU arbete av Jesper Holmberg. Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren? Varför har slivertrådsmossan ökat på våra greener de senaste åren? Inledning Mossor är ett ersättningsnamn på de tre huvudgrupper som man kan dela in mossor i. Nålfruktsmossor, levermossor och bladmossor.

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

Rapport från STERFS seminarium Best management practises for velvet bentgrass on golf course putting greens, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010

Rapport från STERFS seminarium Best management practises for velvet bentgrass on golf course putting greens, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010 Rapport från STERFS seminarium Best management practises for velvet bentgrass on golf course putting greens, Hyvinkää, Finland 16-18 juni 2010 Boel Pettersson 2010-08-04 Inledning Trots flygstrejk, följt

Läs mer

Förlita dig inte på fröbanken och sluta droppså!

Förlita dig inte på fröbanken och sluta droppså! 2017-01-20 1(7) Förlita dig inte på fröbanken och sluta droppså! En resumé kring projektet hjälpsådd av naturligt vinterskadade greener Inledning Återetablering av golfgreener är något som påverkar golfklubbar

Läs mer

Kravdokument Banan Sjögärde GK. Ett levande dokument som beskriver Sjögärde GK golfbana - nuläge, krav och målsättningar.

Kravdokument Banan Sjögärde GK. Ett levande dokument som beskriver Sjögärde GK golfbana - nuläge, krav och målsättningar. Kravdokument Banan Sjögärde GK Ett levande dokument som beskriver Sjögärde GK golfbana - nuläge, krav och målsättningar. Om dokumentet En attraktiv golfbana är en förutsättning för att få nöjda medlemmar

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Rapport från SGFs Bankonsulent Det är inte klokt vad tiden går fort, snart är vi inne i mars månad. Hoppas ni verkligen har hunnit med all maskinservice, skyltar och annat banmaterial som skall målas,

Läs mer

Juni månads kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent.

Juni månads kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent. Växjö 2014-06-27 Mikael Frisk Till alla klubbar o Banchefer/Greenkeepers I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Samt GDF ordförande Hej Alla! Juni månads kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent. Det

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Högre Greenkeeper Utbildning SLITSDRÄNERING. - Med lecakulor och vibratorplog från Shelton. Författare: Anders Askmo

Högre Greenkeeper Utbildning SLITSDRÄNERING. - Med lecakulor och vibratorplog från Shelton. Författare: Anders Askmo Svenska Golfförbundet PROJEKTARBETE Högre Greenkeeper Utbildning 2004 2006-08-04 SLITSDRÄNERING - Med lecakulor och vibratorplog från Shelton Författare: Anders Askmo Sammanfattning Syftet med denna undersökning

Läs mer

ERFA-gruppen Miljöoptimerad banskötsel (MOB) Minnesanteckningar Studieresa Danmark 21-22/6-05

ERFA-gruppen Miljöoptimerad banskötsel (MOB) Minnesanteckningar Studieresa Danmark 21-22/6-05 ERFA-gruppen Miljöoptimerad banskötsel (MOB) Minnesanteckningar Studieresa Danmark 21-22/6-05 Deltagare: Delsjö Hofgård Mölndal Norge SGF Ingvar Fjellman greenk. Rune Olsson BKO Pg Petterson banägare Hans

Läs mer

Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8

Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8 Brev från bankonsulenten i arbetsområde 8 Luleå 2008-05-05 Till: Alla berörda parter i klubbarna i banregion 8, banansvariga i Gästrike/Hälsinglands GDF, Jämtland/Härjedalens GDF, Medelpads GDF, Norr/Västerbottens

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

SÖRAB 2016. Prislista - jord- giltig fr.o.m 2016-01-01

SÖRAB 2016. Prislista - jord- giltig fr.o.m 2016-01-01 SÖRAB 2016 lista - jord- giltig fr.o.m 2016-01-01 Trädgårdsjord Bio Trädgårdsjord Bio är en mullrik, lucker och rotogräsfri växtjord. Det är en variant av Trädgårdsjord E med tillsats av välbrunnen trädgårdskompost.

Läs mer

TourTurf Liquid Feed Special (FS)

TourTurf Liquid Feed Special (FS) TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.

Läs mer

Olika luftningsmetoders verkan i växtbädd och påverkan på greenytan

Olika luftningsmetoders verkan i växtbädd och påverkan på greenytan Olika luftningsmetoders verkan i växtbädd och påverkan på greenytan Av Roger Hillborg Carlskrona GK som ett examensarbete vid HGU 2006 I kursen HGU 2006 som är den högsta utbildningen för golfbanearbetare

Läs mer

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) Kunskap färdig att använda Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) En grupp forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor Bandrift Möjligheter och fördelar med extern entreprenad Proffs på gröna sportytor Golfsverige i förändring kräver smarta lösningar för bandrift Golfsverige befinner sig i en förändringsprocess som innebär

Läs mer

Ulricehamns Golfklubb - förslag till banförbättringar. Bankommittén

Ulricehamns Golfklubb - förslag till banförbättringar. Bankommittén - förslag till banförbättringar Bankommittén Generellt: Vi skall alltid ta hänsyn till att vår bana är gammal, kort och med små greener. Detta skall vi bevara och låta vara vårt signum Bunkrar och bunkervallar

Läs mer

Bunkerrenovering. Greenbunker hål 3, Lyckorna GK. Examensarbete HGU 2006 Niclas Hedlund Lyckorna GK

Bunkerrenovering. Greenbunker hål 3, Lyckorna GK. Examensarbete HGU 2006 Niclas Hedlund Lyckorna GK Bunkerrenovering Greenbunker hål 3, Lyckorna GK Examensarbete HGU 2006 Niclas Hedlund Lyckorna GK 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om renovering av gamla bunkrar. Jag har följt och dokumenterat

Läs mer

CTRF. ÅTERETABLERING efter vinterskador. Introduktion. Sammanfattning HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL

CTRF. ÅTERETABLERING efter vinterskador. Introduktion. Sammanfattning HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL HANDBOOK TURF GRASS WINTER SURVIVAL ÅTERETABLERING efter vinterskador Introduktion Vinterskador kan förekomma på alla ytor på golfbanan, men generellt är gräs som klipps lågt mest utsatt. Detta faktablad

Läs mer

Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare

Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare Augusti 2010 Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare Ignucell Drains specialutvecklade konstruktion gör den till det bästa alternativet för de flesta typer av arbeten

Läs mer

För mycket thatch i greener

För mycket thatch i greener Robert Löf HGU 2003 För mycket thatch i greener Att komma fram till ett bra skötselprogram. Historik Ale Golfklubb grundades 1986 med en enkel 9-håls bana, 1991 invigdes den stora 18-håls banan. Under

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor!

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor! EXPO-NET Danmark A/S Phone: +45 98 92 21 22 Georg Jensens Vej 5 Fax: +45 98 92 41 89 DK-9800 Hjørring E-mail: plast@expo-net.dk Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden

Läs mer

By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden.

By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden. Undvik driftstopp och minska By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden. Föroreningarna samlas i filterpatronen som byts ut med

Läs mer

Tillväxtreglering Kväveförbrukning & trinexapak-etyl

Tillväxtreglering Kväveförbrukning & trinexapak-etyl Svenska Golfförbundet, Högre Greenkeeper Utbildning 2013 Tillväxtreglering Kväveförbrukning & trinexapak-etyl Examensarbete Högre Greenkeeper Utbildning 2013-2015 Albin Persson 830303-3958 Handledare:

Läs mer

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent!

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent! Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent! Så är vi då snart framme vd halvårskiftet och då kan det kanske var lite intressant med en summering av det första halvåret. Som nämnts i tidigare nyhetsbrev

Läs mer

Arrendet. Hvilan. Stadgar. Finansiering. Drottningholm den 15 oktober 2009

Arrendet. Hvilan. Stadgar. Finansiering. Drottningholm den 15 oktober 2009 Drottningholm den 15 oktober 2009 Till medlemmarna i Kungl. Drottningholms Golfklubb Bäste medlem, Vår golfbana har nu fyllt 50 år och Klubben skall lägga grunden för en ny period så vår golfbana blir

Läs mer

STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN

STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN STERF DEN NORDISKA FORSKNINGSSTIFTELSEN FÖR GOLFANLÄGGNINGEN PROGRAM Vad är STERF? Dagens prioriterade ämnesområden Nya försök Pågående försök syfte Avslutade försök resultat Sammanfattning VAD ÄR STERF?

Läs mer

AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN

AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN Bana: Hangtown, Californien USA 1 MATERIALVAL Materialval är mycket viktigt för att skapa en bra, utmanande och säker bana. Olika material uppför sig mycket olika och

Läs mer

VÅRA BANOR - önskemål om förbättringar 20 augusti 2015

VÅRA BANOR - önskemål om förbättringar 20 augusti 2015 VÅRA BANOR - önskemål om förbättringar 20 augusti 2015 Bättre sand i bunkrarna Jag saknar ett antal bolltvättar.hål 13 är ett stopphål, där vore det bra om man skyltade att bakomvarande boll slår ut innan

Läs mer

För en hållbar trädgård

För en hållbar trädgård PRODUKTKATALOG För en hållbar Biologisk gödning och vattenvård Biologisk universalgödning Gräsmattegödsel/mossborttagare Krukgödning med Aqua Saver Miljövänlig snigelfälla Biologisk gödning Granulat Organisk

Läs mer

Ombyggnation av en golfgreen (genom att återanvända befintligt greenmaterial.)

Ombyggnation av en golfgreen (genom att återanvända befintligt greenmaterial.) Ombyggnation av en golfgreen (genom att återanvända befintligt greenmaterial.) Inledning Jag har valt att skriva om renovering/ombygnation av en puttinggreen, där vi tillskillnad från en normal ombyggnation

Läs mer

Ett måste för golfbanan

Ett måste för golfbanan Reelmaster 3100-D Ett måste för golfbanan Reelmaster 3100-D 16 kw (21,5 hk) Kubota - dieselmotor Det exklusiva klippsystemet Sidewinder 183 cm eller 216 cm klippbredd Series/Parallel -3-hjulsdrift När

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för MORA GK s bana, 2015

VERKSAMHETSPLAN för MORA GK s bana, 2015 1/5 VERKSAMHETSPLAN för MORA GK s bana, 2015 INLEDNING Verksamhetsplanen skall vara styrande för hur Mora GK golfbana skall utvecklas år för år beroende på aktuella förutsättningar. Den skall även vara

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp MEDDELANDE 1 (5) Miljöskyddsenheten Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall Kompostering av trädgårdsavfall och liknande, så kallad kallkompostering, får ske utan anmälan till miljö och

Läs mer

Examensarbete HGU 2011

Examensarbete HGU 2011 Examensarbete HGU 2011 Hur man tar fram en Masterplan! Av Patrik Togelid Banchef Falkenbergs GK 1 Innehållsförteckning: Vad är en Masterplan? Sida 3 Tidsaxel (för Falkenbergs GK). Sida 3 Historik och anledning.

Läs mer

Vad kostar det att sköta vitgröe och rödsvingelgreener/kvadratmeter under en säsong?

Vad kostar det att sköta vitgröe och rödsvingelgreener/kvadratmeter under en säsong? Examensarbete 2012 2013-04-03 Vad kostar det att sköta vitgröe och rödsvingelgreener/kvadratmeter under en säsong? Daniel Olsson Kristianstad GK i Åhus Innehållsförteckning Inledning... 3 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Checklista för trädgårdsdesign

Checklista för trädgårdsdesign Denna checklista är tänkt att vara en inspirationskälla och ge mer vidgade vyer, inom ett område som man inte nödvändigtvis är insatt i. I de fall då man vill ha en designad trädgård, skall den också ligga

Läs mer

HGU 2002 Singelklippning kontra trippelklippning greener

HGU 2002 Singelklippning kontra trippelklippning greener HGU 2002 Singelklippning kontra trippelklippning greener Att det tar längre tid att singelklippa greenerna känner vi alla till, kostnaderna ökar. Vad är det som motiverar vissa golfbanor att arbeta med

Läs mer

Varning för gödselråd

Varning för gödselråd Varning för gödselråd Svar på Frank Rossis veckobrev om kalium och fosfor Nu är golfsäsongen igång igen, åtminstone på våra sydliga golfbanor, och därför är det hög tid att tänka igenom årets gödslingsprogram

Läs mer