Följ Frank Rossis. Växtmiljöer på green. Alla klubbar erbjuds genomgång av sin bana 2007

Transkript

1 Följ Frank Rossis LJUS Den här veckan när jag och Kim Sintorn reste runt på den svenska landsbygden lade jag märke till landskapets mångfald med kust, jordbruk, skog och bebyggelse. De första dagarna tillbringade vi i Göteborgstrakten med besök på banor som var mellan två och 70 år gamla. Det jag hörde mig själv oftast diskutera var betydelsen av bra växtförhållanden. En idealisk växtmiljö för greener kräver goda ljusförhållanden (minst fyra till sex timmars direkt solljus), bra luftväxling (västlig vind dominerar och behöver en öppning över green) samt dränering (ytligt och invändigt). Dåliga ljusförhållanden skapade av träd som placerats för nära spelytan utgör flera utmaningar. Ljusförhållandena ändras både i kvantitet och kvalitet. För det första minskar timmarna med direkt ljus. Med mindre ljus producerar plantorna mindre energi och blir generellt svagare. För det andra försämras ljusets kvalitet när ljuset filtreras genom lövverket. Ljuset töms på fotosyntetiskt aktiva våglängder som gräsplantorna behöver för normal utveckling av rötter och skott. När detta ändrade ljus når marken stimulerar den plantan till att utveckla mer blad än rötter. Plantor som växer i skuggig miljö har grunda rötter och en frodigt utbredd växtlighet som inte klarar av golfspel. Den ändrade ljusmiljön får främst till följd att den ettåriga vitgröen får ett övertag över krypvenen. Ettårig vitgröe har av naturen ett grunt rotsystem och öds- Frank Rossis synpunkter om svenska golfbanor handlar också mycket om vatten. Han pekar på att ytvattendränering är enormt eftersatt och att bevattningssystemen ofta är helt undermåliga. Eftersom torra ytor är bättre rent spelmässigt och sannolikt en mycket viktig faktor för optimal övervintring, så är han klar över att vattenfrågorna bör finnas högt på dagordningen om våra banor skall bli bättre. Frank trycker också ordentligt i ett veckobrev på behovet av vintertäckning. Alla resultat av forskning i USA och i Sverige visar att täckning har betydelse för god övervintring. Problemen är att det är arbetsintensivt och kräver både engagemang och känsla. Det är också ett jobbigt moment som säkert glöms bort på många klubbar, särskilt om resurserna är knappa. SGF kommer nu att ta ett ordentligt initiativ i denna fråga igen, eftersom Alla klubbar erbjuds genomgång av sin bana 2007 vinsten är så tydlig. Att kunna erbjuda medlemmar och gäster god bankvalitet redan på våren är den största förbättringsmöjligheten för de flesta klubbar. Frank Rossis veckobrev ger tillsammans en samlad bild av våra skötselproblem och de utmaningar vi står inför. För att dra nytta av sommarens erfarenheter kommer SGF:s bankonsulenter säsongen 2007 att erbjuda alla klubbar en genomgång av sin bana. Målet är att öka kunskapen om den egna banan samt sätta upp mål för framtiden. För att detta arbete skall bli bra måste det göra i samarbete med representanter för hela klubben, en dialog som vi gärna tar initiativet till. Gunnar Håkansson Servicechef, SGF Växtmiljöer på green Professor Frank Rossi, Cornell University, inledde sin sommarlånga vistelse i Sverige med ett antal klubbesök i södra Sverige och Danmark. Här är hans första veckobrev. FRANK ROSSI FAKTA Frank är 43 år och uppvuxen i New York City, där han tidigt blev intresserad av grönytor för sport och började studera detta på college som 18-åring. Under åren som följde tog han upp till masters degree vid University of Rhode Island. Parallellt med universitetsstudierna började han jobba på golfbanor, först som assisterande banchef (superintendent) på the Greenwich Country Club och sedan på Wild Fields Farm Links som banchef tog han steget fullt ut och började sin forskarbana på Cornell University och med undantag av några år på Michigan State University och University of Wisconsin har han haft Cornell University som bas för sin verksamhet, där han tog sin doktorsexamen Efter över 30 år inom grönytebranschen är Frank Rossi mycket eftersökt som föreläsare och konsult i alla typer av banskötselfrågor över hela världen. 76

2 svenska resa lar inte energi på att utveckla ett djupt och utbrett rotsystem. Dessutom har det en snabbare fotosyntes än krypvenen vilket gör att det växer bättre i ljusfattig miljö. Till sist när det gäller ljuset är det värt att nämna den sena årstidens ljus när plantorna förbereder sig för vintern. Plantorna anpassar sig till vinterförhållanden från augusti till november allteftersom solljusets infallsvinkel ändras. Sensäsongens skuggor minskar energiproduktionen och minskar motståndskraften inför vintern. Att avlägsna träd för att uppnå bättre motståndskraft inför vintern kan vara den viktigaste åtgärden för att ändra greenförhållandena i Sverige. LUFT Gräsplantor behöver luftrörelse över ytan av flera anledningar. För det första så stör luftdraget gränsskiktet vid stomatan (klyvöppningar, plantans porer) där plantorna släpper vatten. Detta stimulerar plantorna till att avdunsta vatten. Denna process utgör gräsplantans kylsystem. Det vill säga när vattnet rör sig genom plantan anpassas den inre temperaturen för viktiga fysiologiska processer. Till sist när det gäller ljuset är det värt att nämna den sena årstidens ljus när plantorna förbereder sig för vintern. Den andra aspekten när det gäller luftrörelse är att den torkar gräsbladen. Om gräsbladen förblir blöta under en längre tid, det vill säga mer än åtta till tio timmar, kan vissa bladsjukdomar orsakade av patogena svampar utgöra problem. Luftkorridorer i väst-östlig riktning skulle kunna vara en idealisk lösning men i vissa fall är detta ej möjligt på grund av naturliga hinder. Studier har visat att luftrörelse vid användande av fläktar med en så låg hastighet som fyra kilometer i timmen kan motverka fuktbildning på gräsbladen. Den strategiskt bästa tidpunkten för att motverka denna Rimbo Jord höjer kvalitén! Vårt nya tvättverk tar med avancerad teknik fram den bästa möjliga materialsammansättning för green- och teeuppbyggnadsmaterial, bunkersand samt dressand. Rimbo Jord levererar nu såbädds- och dräneringsgrus enligt USGA s normer! God dräneringsförmåga Bra balans mellan vattenhållande/luftfyllda porer God näringshållande förmåga Bygger du, levererar vi! Greendress Fairwaydress Såbädd Dräneringsgrus Bunkersand Planteringsjord Gräsmattsjord Rött gånggrus Krossprodukter 77

3 skulle faktiskt vara kvällstid när plantorna är som mest utsatta för sjukdomsrisk. Dessutom ger fläkten svalka under sommarmånaderna och stör inte golfaren. YTDRÄNERING Bristfällig ytdränering är den främsta anledningen till att plantor dör under vinterförhållanden. Generellt sett har torra ytor en bättre chans för vinteröverlevnad än kroniskt fuktiga ytor. Utmaningen för greenkeepern är att ytdränering skapas vid design och uppbyggnad och är svår att ändra när banan väl används utan större avbrott. Våta ytor utgör början till den nedåtgående spiralen för greenernas skick. Ettårig vitgröe ökar på våta ytor eftersom jorden blir kompakt av väta, thatchlagret är tjockare på våta ytor och leder till fler problem med sjukdomar, speciellt vintersjukdomar. Dessutom leder stående vatten under vintern till fler vinterskador och därigenom dåliga spelförhållanden på våren. I Sverige och i andra skandinaviska länder måste greenerna designas med en adekvat ytdränering. Dessutom är det av vikt att greenens omgivningar inte tillför vatten till greenen utan snarare underlättar ett frånflöde. Det gamla talesättet inom banskötsel att det är mycket enklare att tillföra vatten än att avlägsna det är av största vikt för svensk golf. Gräsvård fältdag på Vasatorp Frank Rossis seminarieturné startade med ett välbesökt seminarium på Östra Ljungby naturbruksgymnasium i nordvästra Skåne. Dagen efter genomfördes en fältdag på Vasatorps GK som enligt deltagarna var ett av de bästa utbildningstillfällena som man bevistat. Läs mer om professor Rossis intryck i veckobrev två som handlar om vinterskador och vilket gräs man bör välja till sina greener. ÅTERHÄMTNING EFTER VINTERN De flesta regioner i Sverige kan vissa år ha extrema klimatförhållanden som endast de starkaste organismerna överlever. Stränga vintrar ger oftast de största skadorna. Vintern dödar ofta många gräsarter genom kyla, uttorkning eller kvävning under is. Normalt är det vitgröet som överlever bäst fast egentligen överlever den inte vintern utan den återhämtar sig genom att gro snabbast på våren. Vintern var den hårdaste på många år, speciellt i Halland, Skåne och Göteborgsregionen som jag besökt. Greenerna har skador från dött vitgröe och i flera fall från död krypven. Dessa skadade ytor gör greenerna ojämna och inte speciellt roliga att spela på. Den viktigaste biologiska faktorn för återhämtning under våren är temperaturen. Det viktigaste skötselrådet är tålamod. De skadade områdena på en green måste få tid att gro och detta innebär ett viktigt val för klubben. För greenens kvalitet så måste spelet offras under två eller tre veckor för att kunna låta greenen växa ifred. Första steget är att lufta och vertikalskära så att nya frön kan komma i kontakt med jorden. Om du sår i kombination med vertikalskärning, se då till att skårorna är tillräckligt djupa, ner till underliggande jordlager. Lägg ut generöst med frö för att snabbt få en täthet. Med tiden kommer denna generösa sådd att tunnas ut, men måste först tävla med vitgröets fröbank. För att uppnå en jordtemperatur på grader måste man tillvarata och behålla solvärmen. I USA har det blivit vanligt att färga dressmaterialet grönt eller svart. Den mörkare färgen höjer yttemperaturen även vid låg lufttemperatur. För att kunna behålla värmen i marken är det viktigt att 78

4 Den viktigaste biologiska faktorn för återhämtning under våren är temperaturen. täcka över såbädden på kvällen med speciella täckdukar som är genomträngliga för luft och vatten. De behåller värmen i jorden och ger därigenom de nya fröna en bättre möjlighet att vinna över det ettåriga vitgröet. Den sista åtgärden är att dra ner på gräsklippningen till en, maximalt två gånger per vecka till en höjd av fem till sex millimeter. Om den skadade ytan är liten, behandla denna separat. Är skadan däremot utbredd är det bäst att låta hela greenen vila. Istället för att klippa bör man dressa på ett skikt, fem till sex millimeter, med lätt sand och välta ofta för att uppnå en jämn puttningsyta. Ingen är glad över vinterskadade greener. Men det här är tidpunkten när man måste fokusera sig på lösningen. Genom att prioritera puttningskvalitet tidigt på säsongen får man en friskare green med högre spelkvalitet resten av spelåret. Den mest dramatiska ändringen när det gäller krypven är de nya tätväxande pennsorterna av A- och G-typ som har en täthet på upp till 400 skott per kvadratdecimeter i jämförelse med Penncross som har cirka 75 skott per kvadratdecimeter. Pennsorterna av A- och G-typ är utmärkta sorter som kan användas för mästerskapsbanor då de kräver intensiv skötsel. Dessa sorter har visat sig kunna motstå den årliga invasionen av vitgröe. Däremot är dessa arter inte lättskötta utan kräver en optimal skötsel. Min åsikt är att dessa sorter inte är lämpade för Sverige. TREJON Trk-606 KRYPVEN En av de vanligaste frågorna jag fått under veckorna i Sverige är om du sår en ny green vad skulle du använda för gräs? Mitt svar skulle vara krypven. I vissa fall när man önskar anlägga en mer traditionell linksbana vill jag rekommendera en blandning av krypande och tätvuxna rödsvingelsorter. Dessutom kommer forskning, bekostad av Scandinavian Turfgrass Research Foundation, fortsätta att försöka att hitta nya alternativa lösningar som till exempel användning av brunven eller rödven i greener. Det bevisligen bästa valet just nu är krypven som är en art med framkorsade sorter vilket innebär att varje planta tar emot pollen (genetiskt material) från andra plantor. Det finns alltså oftast flera föräldrar till varje sort. Sorten Penncross har tre föräldrar och senare sorter som L-93 har sex föräldrar. Min åsikt är att denna naturliga genetiska mångfald tar bort behovet av att blanda sorter. Man bör välja den bästa sorten och enbart så denna. Krypven har visat sig vara mycket fördelaktig under de senaste 15 åren. Den gamla arten Penncross har gjort bra ifrån sig under fyra årtionden men ersätts nu allt oftare av sorter som är mer anpassade till modern klippning på cirka fyra millimeter. Huvudkontor: Företagsvägen Vännäsby Tel: Fax: E-post: info@trejon.se Förmånlig leasing 635:- 5:-/mån i 5 år år +mom + moms* *Restvärde 10%. Kontakta Trejon för mer info Miljövänligt & smidigt transportfordon Flexitrac elbil finns i flera olika modeller; för extra passagerare, utrustad med flak eller hytt, med värme/kyla allt enligt kundens önskemål. Flexitrac kännetecknas av lågt underhåll och är mycket lättkörd. NYHET Nu även med hytt eller flakmontering! Vi har grunderna för bra golf! Din leverantör av allt grundläggande material för underhåll och nyanläggning av golfbanor. Välkommen till USGA s normer Även sand godkänd enl. SSEN 1177 (för lekplatser) Sand & Trä LYSEGÅRDEN KUNGÄLV TEL FAX

5 Dessa gräs kräver kort (mindre än 3,25 millimeter) klippning ofta, är benägna att ackumulera organiskt material samt behöver en optimal toppdress för att kunna blandas in i den täta gräsytan. Mellanarter som L 93, L-44, SR1119 och Southshore ger enastående greener, mer förlåtande och kräver inte fullt samma skötsel som gräs med hög täthet. (Sorterna L-44 och Southshore finns inte i Sverige) Nästa utmaning är att driva gräset långsamt för att undvika ett lager med organisk substans. Jag tycker det känns bäst att toppdressa när gräset når cirka 50 procents täckning och då dressa med torr sand med hjälp av en centrifugalspridare till en tjocklek av 1 2 millimeter beroende på gräsets höjd. Sedan gödsla veckovis med ett flytande gödselmedel, 0,04 till 0,06 kgn per 100 kvadratmeter. Detta sker enklast med hjälp av en handdriven sprutramp med fyra till sex munstycken. Den tillförda kvävemängden under anläggningsåret ska inte överstiga 1,4 till 1,8 kg N per 100 kvadratmeter och toppdressen uppgå till millimeter för att späda ut det betydande organiska lagret som krypven bildar vid etableringen. När krypvenen etablerat sig ska den hållas torr, hungrig och med minimal ytstörning. Den ska regelbundet tillföras surgörande gödsel som till exempel ammoniumsulfat. Ju surare ytan är desto mindre är risken att ettårig vitgröe invaderar. Vattning ska inte uppgå till mer än procent av ET och ej göras för ofta så att ytan kan torka vilket även håller vitgröen borta. Ett viktigt område för gräsforskning i Sverige och hela Skandinavien är att finna ut vilka gräsarter och grässorter som lämpar sig bäst för att överleva de hårda vintrarna och som kan ge de bästa spelförhållanden under säsongen med ett rimligt underhåll. Organiskt material och sanduppbyggda greener Efter två veckor i södra och västra Sverige gick resan till Norge. Vi besökte försöksanläggningen för golfytor i Landvik i södra Norge samt några intressanta golfbanor på Östlandet. Denna veckas nyhetsbrev handlar om USGA:s metod för greenuppbyggnad samt bästa metod för skötsel av en green för att få kontroll över filtbildningen i greenytan. GRÄS OCH JORD En av de mest intressanta diskussionerna som förekommit under fältdagarna och seminarierna denna tredje vecka har varit hur man ska ta hand om och undvika tillväxt av organiskt material. Detta gäller inte enbart thatch. I många fall rör det sig om ett överskott av ytliga rötter, inte bara om död eller ruttnande materia. Organisk material är en biprodukt beroende av flera faktorer som typ av gräs, jordtemperatur, gödningsnivåer samt toppdressningsprogram. Tätväxande krypvener (Penn A och G) samt perenna typer av vitgröe som finns i äldre greener producerar betydande nivåer av ytlig biomassa. De låga jordtemperaturerna i nästan hela Sverige samt den korta tid som jorden når grader leder till en förminskad mikrobiologisk aktivitet. Denna reducerade aktivitet leder till en ökning av det organiska materialet. Dessutom innebär jord med lågt ph-värde (< 5,8), även om det är utmärkt för grästillväxt, att aktiviteten av organismer som bryter ner thatch minskar. Taget detta faktum tillsammans med vilken typ av gräs man har, är det av största vikt att sköta gräset så att det inte ackumulerar thatch och att sedan sköta det organiska materialet på rätt sätt. SKÖTSEL Biomassan som produceras av gräs kan kontrolleras något med kväve. Gräs som är benägna till ackumulation, speciellt i sandbaserade rotzoner, kommer antagligen att fortsätta producera organiskt material även vid mycket låga kvävegivor. Nyckeln till ett lyckat skötselprogam är i de flesta fall att bara behålla en turftäthet så att man kan uppnå önskvärda spelförhållanden och inte att odla massa gräs, som visserligen gör greenen grön, men som i sin tur leder till långsamma greener och höga värden av organiskt material. När gräset producerar ytlig biomassa och denna biomassa dör, ackumuleras organiskt material. Nyckeln till adekvat underhåll på greener och andra sandbaserade rotzoner är att genom toppdressning med sand späda ut det organiska materialet. Jag tycker inte att detta behöver kombineras med hålpipning. Jag föredrar faktiskt att det inte förekommer någon hålpipning alls, eftersom denna skötselmetod i sig skapar ännu mer organiskt material. De låga jordtemperaturerna i nästan hela Sverige samt den korta tid som jorden når grader leder till en förminskad mikrobiologisk aktivitet. 80

6 Hålpipning under perioder med aktiv rotutveckling leder enbart till ökad rottillväxt (mest ytlig) och en ytterligare ökning av biomassan. Även om hålen fylls med sand blir rotutvecklingen för kraftig som en följd av friläggning av gödningsmedel när jorden luftas. Dessutom har studier visat att enbart djupvertikalskärning utan att fylla skårorna med sand leder till en ökning av det organiska materialet och en förminskad infiltration trots att man tar bort en hel del vid bearbetningen. Lätt och frekvent topdressning med sandvolymer som uppgår till en tjocklek av cirka millimeter sand per säsong borde vara idealt. Studier har visat att detta är en adekvat volym för att kunna matcha volymen organiskt material som produceras med ett typiskt kvävegödslingsprogram. DRESSNING AV USGA-GREENER Några har undrat hur ett sandlager dressat ut ovanpå en USGA green kommer att påverka dräneringen. Studier har påvisat att rotzoner djupare än de 30 centimeter som är standard, vilket ofta förekommer vid felaktiga konstruktioner för att skapa onduleringar, ger problem med torrfläckar. Skulle sanddressning under många år på USGA-greener skapa detta problem? Svaret är nej. Sanden integreras med den nyligen av turfen skapade biomassan och bildar något som ibland kallas för mat. Resultatet är ofta att dessa system dränerar för lite eftersom det organiska materialet fyller igen mikroporer och således motverkar infiltrationen. De allra senaste forskningsrönen från Rutgers Univerity, utförda av Jim Murphy, visar att när greenen åldras, även med ett bra dressningsprogram, är infiltrationen bara cirka tio procent av det första testade värdet i laboratoriet på greenbäddsblandningen. SAMMANFATTNING Alternativet att toppdressa med antingen för lite sand eller sand tillsammans med organiska material kan leda till sämre infiltration och sämre greener. Det är viktigt att betona behovet av ett betydande sandtillskott för att kunna hantera det organiska materialet. Undvik hålpipning men använd solida pinnar eller vatteninjektor (Hydro Ject) under sommaren för att skapa luft- och vattenväxling i greenbädden. Slutligen, håll biomassaproduktionen under kontroll genom att bibehålla en låg nivå av kväve för att uppnå en adekvat täthet av turfen. Dränering Fråga: Skillnaden mellan golf och vattenpolo? Svar: Dräneringsröret Ess-Drän. En väl fungerande dränering är avgörande om du vill slippa dras med vattensjuka eller i värsta fall helt dränkta greener, fairways och bunkrar. Lösningen har du i vårt unika dräneringsrör Ess-Drän. Till skillnad från alla andra rörtyper har Ess-Drän nämligen inga insläppshål som börjar sätta igen så fort du täckt över rören. Resultatet blir en attraktiv golfbana i ur och skur. Dessutom till lägre totalkostnad eftersom du slipper allt vad fiberdukar och dräneringsgrus med tillhörande dryga transportkostnader heter. Kontakta oss så berättar vi mer. Extena AB Storlidenvägen 5, Norsjö Vxl: Fax: info@extena.se Member of Treac Group 81

7 Gödsling en allt hetare fråga Efter en välbehövlig midsommarpaus drog Frank Rossis föreläsningsturné vidare till Småland. I denna veckas brev tar Frank Rossi upp den allt hetare frågan om gödsling. Med vilka medel och hur man bör gödsla olika gräsarter enligt hans erfarenheter. GÖR DET ENKELT Det finns få ämnen idag som ger upphov till så många diskussioner som gödsling av grönytegräs. Från jordprovtagning till val av produkt, spridningssätt och utvärdering finns det inte mycket som bancheferna är samstämmiga över. När vi talar om greener rekommenderar jag att göra det så enkelt som möjligt och att inte tappa kontrollen. Detta innebär helt enkelt att det viktigaste näringsämnet för greener är kväve och det ska tillföras i små givor (0,04 till 0,06 kg per 100 kvadratmeter) och ofta (varje 7:e till 14:e dag) beroende på växtförhållandena. Jag föredrar vattenlösligt kväve som ammoniumsulfat eller nitrat och/eller urea. Resultatet blir bättre med flytande gödselmedel än med granulat, eftersom kvävefrigörelsen av granulat kan vara svår att förutse. Dessutom är det svårt att hitta en granulerad produkt som innehåller tillräckligt lite kväve eftersom det bara behövs en extremt liten mängd för att uppnå en jämn tillväxt hos gräset. Greener med vitgröe börjar växa en månad tidigare än greener med ven och behöver gödslas från mitten/slutet av april i södra Sverige (upp till en månad senare i norra). Jag skulle fortsätta gödsla ända till mitten av november eftersom det finns studier som har påvisat förbättrad vinterhärdighet vid sen höstgödsling. Däremot rekommenderar jag inte stora kvävegivor till greenerna, snarare en fortsättning med små och regelbundna gödselgivor tills all växt har upphört. För greener med krypven rekommenderar jag att man påbörjar gödslingen i mitten/slutet av maj i södra Sverige (några veckor senare i norr) när krypvenen börjar växa aktivt. Detta kommer även att hjälpa till att svälta de nya vitgröeplantorna som invaderat glesare områden på greenen under vintern. Jag rekommenderar att man fortsätter gödsla till mitten av oktober eller till dess tillväxten upphört. Detta är viktigt eftersom det inte finns några studier som påvisat ökad vinteröverlevnad av krypven med kvävegivor sent under säsongen, däremot ökar det vitgröens vinteröverlevnad. Greener med svingel kräver en helt annan gödslingsstrategi eftersom den utvecklas tillräckligt bra med mindre än ett kg per 100 kvadratmeter kväve per år. Jag rekommenderar att man tillämpar ett liknande program som för krypven, det vill säga undviker den tidiga och sena gödningen som endast gynnar vitgröe. Vidare rekommenderar jag er att undvika regelbunden fosforgödsling om ni inte har annuell vitgröe. Att gödsla med fosfor förbättrar endast vinteröverlevnaden av vitgröens fröplantor (seedlings) och gör liten nytta för befintlig krypven eller svingel. Kaliumtillskott bör vara minimalt för samtliga arter baserat på aktuella studier. Jag rekommenderar inte mer än 1:0,25-förhållande mellan kväve och kalium. Dessutom avråder jag starkt från att tillsätta stora mängder kalium sent under säsongen eftersom det har visat sig gynna snömögel. Till sist är järn ett viktigt näringsämne, dels för syns skull och dels för att ge plantorna ökad motståndskraft mot vintersjukdomar. Järn ska användas när greenernas färg är av stor betydelse för era golfare. Frank Rossi plus den samlade svenska bankonsulentkåren tillsammans med sina norska motsvarigheter på studiebesök på försökstationen i Landvik, Norge. PÅGÅENDE FORSKNING I NORGE Trygve Aamlid har ansvarat för utvärderingar av gödselmedelsförsöken med olika tillsatser på forskningscentret i Landvik. Hans arbete har hittills visat att få produkter är lika effektiva som ett standardgödselprogram vilket vi har indikerat ovan. För mer information om denna norska forskning kontakta Trygve på trygve.aamlid@bioforsk.no Gödning i Norrland Efter en härlig juli då Frank Rossi med familj semestrade runt i Frankrike och Italien är det dags för del två av professor Rossis seminarieturné. Den inleddes med en vecka i Norrland där Sundsvall, Umeå och Boden besöktes. BORDE VI TA JORDPROVER? Klubbcheferna tillbringar varje vaken timme på golfbanan med att försöka hitta koden som leder till ett friskt gräs som ger optimala spelförhållanden och kräver få kemiska bekämpningsmedel. Den vedertagna visdomen säger att gödning är invecklad och om man lyckats hitta en bra balans utgör den underhållets heliga Graal. Jag håller inte riktigt med. Färska studier från Penn State, Michigan State och Cornell har undersökt fosforns roll på gräs. I det stora hela kunde inte ett enda försök påvisa något resultat relaterat till fosfor. Samtliga studier gjordes på fosforfattig jord. Man mätte det årliga vitgröets invaderingsförmåga, tillväxt och färg samt 82

8 fosforhalt i växterna. Varje studie påvisade ökad fosforhalt i växten men ingen tillväxtökning. Som slutsats kan sägas att antingen har vi inte tillräckligt känslig mätteknik för att kunna registrera tillväxtökning eller så är existerande teknik för jordtestning ej längre tilllämplig. Jag tror snarare på det senare. Skador av snömögel i försök med olika kaliumnivåer. Noll kalium gav bäst resultat. En av basprinciperna för gödning är att undersöka förekomsten av redan befintliga näringsämnen i marken och försöka få fram vilka av dessa som är nödvändiga för plantorna. Denna metod verkar vettig. Däremot att grunda gödningen på någon jonbalansteori istället för vetenskaplig forskning som många konsulter rekommenderar är oansvarigt. Om det föreligger bekymmer angående positiv jonbalans som exempelvis kalium är fastställande av ph-värdet en enkel metod för att kunna utvärdera hur jonbalansen ska justeras. Dagens trend att använda jonbalans för att utvärdera jordtester kommer från jordbruket och har aldrig visat sig vara av värde för skötsel av gräs. En del aktuella studier har till och med avrekommenderat dess användning till gräs. Utvärdering av jonbalansen leder till att man tillsätter onödigt höga halter av exempelvis kalcium och kväve i jämförelse med en utvärdering baserad på växtrespons. Kalium anses av en del ha högre betydelse än kväve eftersom kalium kan vara ur balans och kan spolas bort från marken. Därför anser en del konsulter att kalium krävs i mycket högre halter oavsett växtrespons. KALIUM Kalium är en viktig jon för vattenväxlingen. Den är involverad i cellulär osmos samt reglerar stomatat som är ansvarig för vattenrörelsen i plantan. Mycket forskning lades ner för 15 år sedan på detta. Forskningen visade att tillräckliga nivåer av kalium måste bibehållas för att höja plantornas stresströskel. Däremot kan det höga förhållandet kalium i jämförelse med kväve som en del banchefer använder sig av ha motsatt effekt och istället försämra stresströskeln. En nyligen genomförd studie vid Cornell University visade att gräs som behandlats med höga halter av kalium (1:1 i förhållande till kväve) var signifikant mer känslig för snömögel och återhämtade sig långsammare än gräs som ej fått kaliumtillskott. En uppföljande studie vid University of Massachusetts bekräftade dessa resultat. The Scandanavian Turfgrass Research Foundation har identifierat gödning av gräs som ett viktigt område för vidare forskning. Det vore klokt av svenska greenkeepers att hålla sig uppdaterade med de senaste forskningsrönen inom detta för att kunna uppnå bästa möjliga greenkvalitet. Vi vill tacka våra kunder för året som gått och önska Er alla en riktigt God Jul & Gott Nytt år Vår målsättning är att även under nästa år få vara Er leverantör av till Er golfbana. Besöksadress: Baskarp, SE Habo, Sweden Tel Fax baskarpsand@askania.se Askania AB Box SE Göteborg, Sweden Tel Fax

9 Vinterskador Hur överlever vi bäst vintern och vad skall vi göra för att få igång greener på våren om ändå skador uppstått? I Frank Rossis sjätte veckobrev uppehåller han sig kring problematiken runt vinterskador. VINTERN BESTÄMMER Efter en vecka i Norrland blir jag återigen påmind om att jag befinner mig i ett land där vintern bestämmer. Banchefer i Norrland och i övriga Nordsverige måste grunda varje beslut med hänsyn till vinteröverlevnad och återhämtning från vinterskador. Gräset dör under vintern av låga temperaturer (oftast efter en varmare period under senvinter, tidig vår när motståndskraften är låg), vintersjukdomar och kvävning av is. Jag tror att det finns både kortoch långsiktiga lösningar för samtliga dessa förhållanden. Den första och viktigaste lösningen är en optimal ytdränering. Om vattnet kan röra sig fritt från ytan och inte samlas i lågpunkter kommer mer gräs att överleva. Om vattnet däremot samlas i låga områden och fryser till is finns det inget annat som hjälper (oavsett grästyp) än att omedelbart avlägsna isen. Den långsiktiga lösningen är att forma om puttingytan för att säkerställa tillräckligt ytdränering. En kortsiktig lösning skulle kunna vara att avlägsna grästorven från det låga området och lägga den åt sidan samt dika till en låg punkt utanför green. Diket lämnas öppet under vintern och fylls igen under våren med torv. Djupluftning är ingen lösning på en dålig ytdränering. Den mest effektiva lösningen för överlevnad under is är att lägga på skyddande överdrag. Studier har visat att överdrag som simulerar snöns isolering av luft signifikant ökar vinteröverlevnaden. Dessa skydd består av ett system där ett genomträngligt överdrag först läggs på gräset, halm eller ris används för att bilda ett mellanliggande luftlager och slutligen läggs ett ogenomträngligt överdrag tätt ovanpå. Det finns även andra system där genomträngliga överdrag med luftbubblor läggs direkt på green. Ytterligare forskning pågår i Finland som kommer att ge mer information. Jag uppmanar er verkligen att experimentera med skyddsöverdrag på några greener för att kunna visa klubben effektiviteten av dessa. Originaldelar från Toro Oljefilter Passar din utrustning perfekt Tester visar på överlägsen prestanda Det är inte många saker som är så viktiga för Toro - utrustningens totala prestanda som oljan som fylls på och filtret som håller den ren. Till skillnad mot många andra oljefilter, är Toros-originaloljefilter rigoröst testade och utformade för att uppfylla och överträffa Toro-utrustningens OEM-motorspecifikationer. Varje oljefilter är laddat med Torokvalitet Det är inte bara papperet som gör våra oljefilter bättre. Det beror också på utformningen och att de tillverkas av överlägsna material med avancerad teknik. Resultatet är det optimala oljefiltret för din Toro-utrustning, konstruerat för att ge maximal prestanda och driftsäkerhet. Överträffar konkurrenternas filter Se till att använda bra filter om du vill att motorn ska hålla länge. Tester visar att Toros filter är överlägsna jämfört med andra filter. Vårt mål är ett system med lång hållbarhet, vilket uppnås genom att våra filter skyddar viktiga komponenter från skadliga partiklar. Med Toros originaloljefilter får du: Mycket effektiv partikelfiltrering och absorptionskapacitet då effektiviteten ökar, minskar kapaciteten Samma eller bättre specifikationer än originalutrustningen Ett oljefilter som är utformat för att optimera motorns prestanda Interna komponenter som är utformade för att uppfylla en specifik funktion hos filtret Tåligt hölje, helt i metall: Ger en oöverträffad styrka som motstår tryck och vibrationer. Patentansökt design: Maximal absorptionskapacitet och filtrering av partiklar, medan flödesbegränsningen minimeras under körning och kallstarter. Tåligt hölje och gavel i stål: Svetsas ihop för att förhindra att förslutningen senare rubbas. Spiralfjäder i stål: Håller både formen och ett positivt belastningstryck på elementen. Mitthylsa med spiralvridet galler: Med räfflor som ger maximalt flöde och ökar motståndskrafte n mot tryckförändringar. Rör för dubbelt flöde med hög hastighet: En venturirörliknande kon används för att balansera flödet mellan elementen och dra fördel av varje elements positiva filtreringsegenskaper. Tåliga basplatta i stål: Monteras på motorblocket med en J-svets, vilket minskar risken för läckage på grund av högt tryck. Ett test där Toro filtrets effektivitet och kapacitet jämfördes med OEM-motsvarigheterna Kubota och NAPA Gold 1064 utfördes. Standardtestprocedurer inom branschen tillämpades. Effektivitet definieras som filtrets kapacitet att rena vätskan från partiklar. Både Toro- och NAPA-filtret uppfyllde motorns OEM-specifikation gällande effektivitet. Kapacitet definieras som mängden partiklar filtret kan absorbera innan maxgränsen uppnås och partiklarna släpps igenom, in i systemet. Resultatet nedan visar tydligt att Toro överträffar Kubota-filtrets kapacitetspecifikationer! NAPA Gold uppfyllde inte samma kapacitetspecifikationer och det betyder att partiklar kan komma in i motorn på halva den tid som Kubota anger! Kapacitetsdiagram Kubota Lube-filter 6,7 Toro * 7,4 NAPA Gold ,3 0g 2g 4g 6g 8g SAE HS806 reglerar vilka procedurer och material som används vid testning av filter. * (Används i de flesta Groundsmaster-, Reelmaster- och Workmanmaskiner.) Toro-utrustning rätt filter Använd Toro-originaloljefilter för att bäst vårda din investering och se till att motorn garanterat håller länge. När det gäller prestanda och driftsäkerhet kan du lita på Toro. Använd originaldelar från Toro så kan du vara lugn. Toro marknadsförs av Hako Ground & Garden AB,

10 Bevattning så blir kvalitén bättre I detta veckobrev uppehåller sig Frank Rossi kring de mycket eftersatta och undermåliga bevattningssystem vi oftast har på våra greener. Han ger tips för att förbättra jämnhet i täckning och kvalitén i övrigt på våra bevattningsanläggningar. SVAGA PUNKTER Perioder av växtsäsongen 2006 kommer att gå till historien som en av de varmaste och torraste. SMHI rapporterar den varmaste juli hittills sedan man började föra statistik. SGU (Sveriges geologiska undersökning) rapporterar grundvattennivåer långt under det normala för perioden. Det är vid sådana tillfällen som konstbevattningens svaga punkter avslöjas. Under mina resor genom Sverige de senaste tre månaderna har ett av de största problemen varit bevattningssystemen. Systemen är dåligt designade, dåligt installerade samt dåligt underhållna. Dessutom används de i flesta fall inte på rätt sätt. Allt med sämre greenkvalitet som följd. Även om detta kan vara mindre roligt att höra, är det inte oväntat eller ovanligt i regioner som vanligtvis har mycket nederbörd och inte är beroende av konstbevattning. Jag har ofta sett detta i nordöstra USA. Första steget till en fullgod täckning av bevattning är spridarens placering. Typ av munstycke samt vattentryck är också av betydelse. När man placerar spridaren bör man använda sig av en swing joint för att kunna ändra höjd och nivå på bevattningen vid exempelvis en längre tids toppdressning. Vid avsaknad av swing joint vattnar spridarna ofta för lågt eller också inte på ytnivå. Dålig uppmärksamhet eller skötsel av bevattningen leder till ojämna bevattningsnivåer. En jämn bevattning är inte bara viktig för att hålla gräset grönt under en torr period utan den påverkar även andra faktorer. När man tillsätter gödselmedel och vattnar ojämnt blir även gödslingsresultatet ojämnt. Vid sådd blir en del frön övervattnade och ruttnar medan andra frön blir för torra. Övervattningen kan också leda till ökad risk för algbildning. När man förbereder green för vintern ska den vara så torr som möjligt. Vid ojämn bevattning blir en del turf för blöt och därför mindre motståndskraftig under vintern. Hjälp är på väg i Sverige med nya bevattningskonsulter och kurser under SGF:s ledning. Det är viktigt att man kontinuerligt diskuterar med klubbarna om hur man kan förbättra denna viktiga men alltför förbisedda del av banans skötsel. ClubCar Carryall 232 En oerhört smidig och kompakt bil i tuff förpackning, med marknadens minsta svängradie och största bränsletank. Självklart besitter den även samma egenskaper som våra övriga fordon vad gäller kvalité och hållbarhet. Ett oumbärligt hjälpmedel för långa arbetsdagar! Säljs och marknadsförs av Epton Trading AB Huvudkontor Stockholm: Fax Katrineholm: Helsingborg: Service och reservdelar: Återförsäljare: Göteborg: Västerservice Tractor AB Hudiksvall: Johans Park & Golf AB Kalmar: Maskin och Bevattningsbolaget AB Karlstad: KTT-Motor Sweden AB Lidköping: Skaraborgs Trädgårdsmaskiner AB Skene: Skene Järn Umeå: S. O. Larssons Maskin AB

11 Kommunikation Kommunikation mellan bansidan och övriga på klubbarna är ett mycket eftersatt område där alla måste bli mycket bättre. Att undvika missförstånd och brist på information ger upphov till bråk och dåliga beslut. LÅT OSS PRATA Om jag skulle peka ut den största svaghet som de flesta banchefer jag träffar över världen har, så är det kommunikation. De allra flesta är skickliga problemlösare. Speciellt i Sverige där budget och personalresurser är mycket begränsade förundras jag över er förmåga att kunna leverera så acceptabla banförhållanden. Allt eftersom tiden går och svenska golfare kräver allt högre bankvalitet, efter att ha sett högkvalitetsbanor på tv, är kommunikation av största betydelse för klubbens framgång. Om en banchef inte visar den faktiska kostnaden vad en snabb green, en perfekt bunker och övriga delar av banan kostar att sköta med mera så kommer frustrationen att öka på bägge sidor. Denna frustration kommer till sist att leda till en långsam kvalitetssänkning av banans spelbarhet. Bancheferna i Sverige behöver mer utbildning och resurser för att upprätthålla den kvalitetsnivå som den svenska golfspelaren förväntar sig. Dessutom behövs omfattande forskning på samspelet mellan låga ljusnivåer, klippning, vattning, gödning samt övervintringsskador. När vi fått svar på dessa frågor kommer banornas tillstånd att kunna förbättras under vårsäsongen. Utan denna forskning samt en betydande förändring av svenska golfbanors skötsel kommer vi att vara tvungna att vänta på bra greenstandard ända tills mitten av sommaren. Naturligtvis är förhållandena på våren acceptabla på vissa banor i olika delar av Sverige, och dessutom finns det ett ökat intresse hos en del banchefer att prova olika skötseltekniker. Ett annat hinder, utöver den nödvändiga forskningen, är motviljan att diskutera förändringar med styrelse, bankonsulent, övriga anställda och klubbmedlemmar som är intresserade av banskötsel. Banchefer säger ofta till mig att golfare är inte intresserade av att diskutera banskötsel eller jag försökte prata med dem men de lyssnar inte och jag får inte vad jag behöver. Min favorit är jag försökte prata med golfarna men det fungerar inte. Samtliga dessa citat visar att vi misslyckats. En banchef måste till en viss del vara säljare. Ironin är att det du säljer är en bättre golfbana till medlemmarna. Om du känner att golfare inte lyssnar måste du istället visa dem. Prova ny skötselteknik på en övningsgreen. Experimentera med vintertäckning eller minska klippfrekvensen under hösten på några greener för att visa resultatet på våren. Ibland är att visa resultat det bästa sättet för kommunikation. Banchefen måste i samarbete med klubbchefen, eventuellt bankonsulenten och styrelsen, fastställa banans behov, utarbeta en plan på hur man ska uppnå önskvärda mål samt kommunicera, det vill säga sälja denna till golfspelarna. Banchefer kan inte längre unna sig lyxen att spendera åtta timmar på klipparen och därigenom undvika att prata med golfarna. Golfare vill ha bättre kvalitet, speciellt på våren, och banchefer måste prata med dem och visa vad som måste göras. Banchefer är ledare inom detta område och måste ta sitt ansvar. Om de gör detta är jag övertygad om att banorna kommer att förbättras, med både nöjdare och fler golfare. 86

12 Vinteröverlevnad av greengräs Sista veckobrevet från Frank Rossi handlar om varför vinteröverlevnad av greengräs är så viktig och hur vi genom detta kan förlänga spelsäsongen i Sverige. Har vi gräs på våren blir förutsättningarna så mycket bättre för att tidigt kunna spela på bra greener och för att ha puttytor av god kvalité under resten av säsongen. TÄCK MED DUK Om jag har lärt mig en sak under mina tre månader i Sverige så är det att golfbanorna måste bli bättre under våren. Kan svenska golfbanor inte ha bra greener förrän till midsommar kommer spelet att bli lidande. Bästa sättet att förbättra golfen på våren är att få greenen att överleva vintern. Den effektivaste metoden för vinteröverlevnad är att täcka med en duk. Greener behöver optimalt med ljus och ytdränering för att överleva vintern. I avsaknad av ytdränering ger en korrekt placerat tättslutande duk som håller greenen torr under vintern ett garanterat gott resultat. Jag tror mycket på denna rekommendation eftersom det finns två noggranna studier som genomförts i Sverige som stöder detta. Ena studien genomfördes mellan 1994 och 1996, den andra mellan 1997 och Båda studierna visar tydligt att om ytan täcks innan snön kommer, behand- das för vintersjukdomar Bästa sättet att förbättra samt hålls golfen på våren är att få torr hela vintern, kom mer greenen att överleva vintern. green att överleva även om den är under is. Frågan är varför inte fler golfbanor täcker sina greener? Det är svårt att hitta ett svar. Bancheferna är helt klart medvetna om denna forskning. Det har anordnats fältdagar på försöksplatserna och flera artiklar har funnits i Greenbladet. Dessutom har försöken utförts under svenska förhållanden och inte bara överförts från USA. Slutligen är detta inte en speciellt komplicerad procedur som kräver speciell skicklighet och kunskap. En förklaring kan vara att bancheferna inte känner att det är genomförbart med tanke på klubbarnas aktuella ekonomi och/eller arbetskraftssituation. Med andra ord tror de att det varken finns tid eller pengar för att täcka greenerna. Jag tycker att detta är ett något egendomligt tänkande eftersom de flesta golfare skulle med största sannolikhet, om de informerades om kostnaderna samt fördelarna med denna metod, ta den extra kostnaden för att kunna få ytterligare fyra till sex veckors spel på våren. Det är på tiden att bancheferna gör ett återbesök på försöksplatserna i Sverige, diskuterar försöken med bankonsulenterna och sina kolleger samt börjar med att prova och täcka sina greener på banorna. Sveriges mest uppskattade GREENVÄLT! Tru-Turf RS48-11C 122 cm arbetsbredd, inbyggd transportvagn, vikt 230 kg, delat välthuvud 2x61cm, 3 rullar i varje huvud som följer onduleringen, inbyggd spiker, balanserad mellan vält och drivrulle, max vältningshastighet 19 km/h. För mer information STOCKHOLMS GOLF & TURF AB Lövängsvägen 12, UPPLANDS VÄSBY Tel Fax info@golfoturf.se 87