en onödig konflikt? Utbildning och barnafödande Europa åldras och farhågorna växer
|
|
- Joakim Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Thomas Lindh Utbildning och barnafödande en onödig konflikt? När utbildningsexpansionen börjar inkräkta på unga vuxnas familjebildande uppstår en konflikt som i grunden är onödig. Ekonomi är en anledning till att barnafödandet skjuts allt längre upp i åldrarna. Många har helt enkelt inte råd att bilda familj så tidigt. De som trots allt gör det får problem med slutförandet av sin utbildning, med bostäder och annat. Andra riskerar att inte hinna förverkliga ambitioner om familj och barn. För samhället uppstår då ett hållbarhetsproblem. När befolkningen inte reproduceras, krymper skattebasen för att vidmakthålla välfärden. Europa åldras och farhågorna växer om hur framtidens välfärd för de äldre ska finansieras. Samtidigt medför den tekniska utvecklingen och globaliseringen att utbildningskraven i arbetslivet ökar. I det perspektivet blir det djupt oroande att det i europeiska data finns ett tydligt statistiskt samband mellan ökande utbildningsnivåer och sjunkande födelsetal. Allt större delar av varje åldersklass går in i högre utbildning. I diagram 1 illustreras detta av kvoten mellan antal personer som antagits till högre utbildning och antal människor i de för utbildningen relevanta åldersgrupperna. Intervallen varierar från land till land. Här är det beräknat som femårsintervallet direkt efter att gymnasieutbildningen teoretiskt avslutats i Sverige rör det sig om åldrarna år, i andra länder kan det vara både yngre och äldre grupper. Även om detta mått har sina brister, är trenden tydlig. I samtliga femton EU-länder har de summerade fruktsamhetstalen för perioden 1970 sjunkit under de cirka 2,1 barn per kvinna som behövs för att befolkningen ska kunna reproducera sig utan nettoinvandring. Trenden i diagram 1 motsvaras av nedåtgående kurvor i diagram 2 (se sidan 6), där summerad fruktsamhet är summan av de åldersspecifika fruktsamhetstalen. Talet visar hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle föda utifrån den vid tidpunkten för beräkningen gällande fruktsamheten. Det skulle förstås kunna bero på en ren tillfällighet att fruktsamheten sjunker i takt med expansionen av högre utbildning, men det finns statistiska metoder för att avgöra detta och forskning vid Institutet för Framtidsstudier ger belägg för att sambandet är verkligt. Det skattade sambandet är också starkt. Ett års ökning av det genomsnittliga antalet år i skola innebär i runda tal en nedgång med 0,15 i antalet barn en kvinna förväntas föda i genomsnitt. Att förlängd högre utbildning kommer i konflikt med familjebildande Förr gällde det att satsa på säkra perioder. I dag är problemet snarare att pricka in stunderna när chansen är som störst. Från Apoteket AB:s kampanj Vill du bli gravid? från APOTEKET AB. 4 Framtider 4/2005
2 och barnafödande är inte oväntat. När alltfler unga vuxna får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och ser lång utbildning som en förutsättning för framgång i livet, skjuts barn och familj på framtiden. Delvis är därför de sjunkande födelsetalen i Europa en följd av att familjebildning senareläggs när högre utbildning expanderar, som demografen Wolfgang Lutz påpekat (Framtider 2/2005). De summerade fruktsamhetstalen förutsätter emellertid att åldersmönstren för barnafödande är stabila om vi ska kunna ta det som en prognos för framtiden. EFTERSOM FLERTALET européer, enligt egen utsago i Eurobarometerundersökningar, ändå siktar på att få i snitt lite mer än två barn, kunde vi förvänta oss att detta rättar till sig med tiden. Men när det första barnets födelse dröjer till trettioårsåldern, börjar de biologiska förutsättningarna försämras. Efter fyllda trettio sjunker fruktsamheten snabbt, och i början av fyrtioårsåldern är chansen att bli gravid mycket liten. Alltfler par upptäcker att de inte kan få barn hur mycket de än försöker. Eurobarometerundersökningar visar följaktligen att alltfler kvinnor över fyrtio hade velat få fler barn än de faktiskt fött. Ofrivillig barnlöshet är ett välfärdsproblem men ett ganska obetydligt sådant, kan man tycka, mot bakgrund av befolkningsexplosion och fattigdom i andra länder. Om européer inte föder tillräckligt med barn, finns det länder där kvinnor föder alldeles för många barn. Så om vi bara låter dem flytta hit, jämnar det väl ut sig. Nåja, integrationen av invandrare i arbetsliv och samhälle har inte varit särskilt framgångsrik, varken i Sverige eller i EU som helhet. Som räkneövning finns emellertid en viss styrka i argumentet, och en viss sådan omfördelning är utan tvivel möjlig att genomföra. I ett lite längre framtidsperspektiv kan det emellertid inte vara någon permanent lösning att importera arbetskraft från barnproducerande u- länder. Även om vi ignorerar moraliska dilemman med att låta fattigare länder ta kostnaderna för att uppfostra och utbilda vår arbetskraft, finns två faktorer som sätter käppar i hjulen. För det första åldras även invandrare. Om vi inte vill förvärra det moraliska dilemmat genom att skicka tillbaka dem utan ersättning när de blir utslitna och orkeslösa, kommer därför problemet förr eller senare ifatt oss igen. Kalkyler från Statistiska centralbyrån och FN visar hur invandringstakten hela tiden måste öka tills siffrorna blir svindlande och uppenbart orimliga. För det andra sjunker födelsetalen snabbt även i tredje världen när den ekonomiska utvecklingen där börjar ta fart. Med andra ord kommer källan för billig arbetskraft att sina inom en Procent ganska snar framtid. Exemplet Kina, med dess ettbarnspolitik, visar att detta kan gå väldigt snabbt i ett demografiskt tidsperspektiv. ÅLDRANDE BEFOLKNING är inte bara, eller ens huvudsakligen, ett arbetskraftsproblem. Visst är det tänkbart att detta kan sänka tillväxten och i extremfall leda till sänkt BNP i vissa länder. Men vår materiella standard är förmodligen ohållbart hög i världsskala (i varje fall i termer av den miljöbelastning vår livsstil ger). Nej, det verkliga problemet ligger på ett annat plan, i de krav på ökande omfördelning mellan generationer som åldrandet medför. När varje arbetande måste försörja alltfler måste också varje arbetande avstå en större andel av sin inkomst till andras konsumtion. Det sker på i huvudsak tre sätt. Det vi i Sverige tänker på i första hand är det allmänna pensionssystemet och äldrevården, det vill säga en Diagram 1. Bruttokvoten mellan antagna till eftergymnasial utbildning och relevant åldersgrupp i femton EU-länder. Källa: World Development Indicators. Finland Sverige Storbritannien Danmark Belgien Österrike Spanien Nederländerna Frankrike Portugal Grekland Italien Irland Tyskland Framtider 4/2005 5
3 omfördelning via offentlig beskattning som, frånsett en mindre andel fonderade medel, i huvudsak sker utan att generera synliga kapitalresurser. Som bekant upplever många en kraftig ökning av skattetrycket som ett problem. En mer seriös ekonomisk analys visar att det mycket väl kan vara ett effektivt sätt att försäkra sig mot risken att leva över sin egen försörjningsförmåga. Trots påståenden om motsatsen finns inga hållbara belägg för att den ekonomiska tillväxten tar skada av skattetrycket i sig. Eftersom riskspridningen är betydligt bättre i ett offentligt system än i olika privata lösningar, kan det offentliga systemet för omfördelning mellan generationer ge bättre tillväxt än privata lösningar förmår. Ett andra sätt att försäkra sig är via privat sparande, där de äldre finansierar sin konsumtion genom medel de sparat under sina aktiva år. Detta förutsätter att deras värdepapper och kapitaltillgångar kan säljas till den aktiva generationen. De senare måste sänka sin konsumtion för att lösa in dessa tillgångar, det vill säga själva spara till pensionen. Genom att kapitalmarknaderna är internationella kan detta ge möjlighet att dra nytta av andra länders mer fördelaktiga demografiska situation. Men efter börskraschen för några år sedan vet alla att privat sparande är ganska riskfyllt. Ett tredje sätt är att låta familjeöverföringar sköta omfördelningen mellan generationer, och försäkra oss om framtida vård genom våra egna barn. Även detta är en rätt riskfylld lösning för den enskilde. Har man bara ett eller två barn kan det hända att dessa tröttnar på att ta hand om alltmer långlivade föräldrar (och kanske till och med far- och morföräldrar). I slutändan blir resultatet emellertid detsamma oberoende av vilka lösningar som väljs. Åldrande befolkning innebär en ökande omfördelning av konsumtion från de aktiva till de beroende. Skattemetoden skapar jämförelsevis mer omfördelning mellan familjer, men är beroende av att de som arbetar är villiga att betala stadigt ökande skatter. Kapitalmarknaden kan omfördela även mellan länder. Men då måste förstås investeringarna ske i andra länder än de som själva har en åldrande befolkning. Precis som invandring är detta ingen långsiktig lösning. I det perspektivet blir det negativa sambandet mellan utbildning och barnafödande inte längre bara ett problem för dem som skjutit för länge på sitt familjebildande. Det uppstår ett mer allmänt problem för den långsiktiga hållbarheten i Europas välfärdsstater. Vilket system för överföringar till de äldre som än väljs blir slutsatsen densamma: omfördelningen måste öka och de arbetande måste avstå en större andel av sin konsumtion än i dag. Om kraven på längre utbildning förstör förutsättningarna för att reproducera befolkningen, blir dagens system för omhändertagande av de äldre svåra att upprätthålla. Det finns, hör och häpna, personer som ser detta som ett argument för att sluta utbilda kvinnor! I ett läge där utbildningskraven växer och ekonomins fortsatta tillväxt blir alltmer beroende av befolkningens utbildningsnivå och kvinnornas arbete blir en så reaktionär politik knappast gångbar Barn per kvinna Irland Frankrike Danmark Finland Nederländerna Storbritannien Belgien Sverige Portugal Tyskland Österrike Grekland Italien Spanien Diagram 2. Antal barn en kvinna förväntas få under sin fertila period (summerade fruktsamhetstal) i femton EU-länder. Källa: World Development Indicators. 6 Framtider 4/2005
4 ens om man bortser från kraven på jämställdhet. Men varför inte föda barn medan man utbildar sig? Folk föder ju barn medan de arbetar. Högre studier kan ofta bedrivas på mycket mer flexibla tider än vad flertalet förvärvsarbeten kan. För högt utbildade människor i karriären är nog i allmänhet tidsbudgeten mycket mer ansträngd när de faktiskt får sina barn än den var under studieåren. Problemet är att människors ekonomiska budget är så ansträngd under studieåren. På senare år har ekonomisk forskning alltmer uppmärksammat att högre studier i vuxen ålder är beroende av samhälleliga subventioner. För de flesta är det nämligen svårt att finansiera sig via privata lån. Denna så kallade kreditrestriktion på humankapitalbildningen antas inom stora delar av tillväxtforskningen förklara varför länder med hög ojämlikhet växer långsammare på lång sikt än mer jämlika länder. Eftersom fler kan utbilda sig under längre tid när den disponibla inkomsten är mer jämlikt fördelad i samhället, ökar produktionen snabbare på lång sikt. Högskola Folkhögskola Komvux Övriga Totalt Studerande totalt varav med barn varav utan barn Tabell. Antal studerande med barn och utan barn. Källa: Ett barntillägg till studerande, (Ds 2004:53) FOTO: HASSE HOLMBERG/PRESSENS BILD. I SVERIGE HAR ensamstående svårt att klara sig på studielånen, och i många andra länder förutsätter studiefinansieringen att man bor hemma hos föräldrarna (som i många fall är de som faktiskt får subventionerna). Det gör det svårt att bilda familj och skaffa barn. En del människor gör det ändå, men då som regel till priset av förlängda studier på grund av sidoarbeten eller extrema uppoffringar som drabbar barnen (om inte privilegierade mor- eller farföräldrar kan bidra). Eftersom studielånen är så knappt tilltagna redan för en person, är detta förstås ohållbart ekonomiskt vid längre heltidsstudier. Fram till 1989 fanns i Sverige möjligheten att tilläggslåna för barn vid Mer än var femte högskolestuderande i Sverige har barn en hög siffra jämfört med många andra länder. Framtider 4/2005 7
5 studier. Av för mig okända skäl avskaffades detta, men 2004 infördes ett kontant tilläggsbidrag för barn knutet till prisbasbeloppet. I regeringens proposition beräknas detta för fyra veckors heltidsstudier motsvara 480 kronor för det första barnet, ytterligare 304 kronor för det andra och 160 kronor för det tredje barnet och följande. Motiveringen är dels att öka föräldrars möjligheter att studera, dels att färre barn ska behöva leva i fattigdom. I underlaget för propositionen redovisas hur många som tros vara berörda, siffror som annars är svåra att hitta i den offentliga statistiken (tabell). Det är närmare 25 procent av de vuxenstuderande och över 20 procent av de högskolestuderande som har barn. Var femte högskolestuderande är inte någon försumbar andel. Att det genomsnittligt tar mycket längre tid för svenskar än för andra att avsluta sin utbildning, beror förmodligen till väsentlig del på viljan att kombinera barn och studier. Eftersom allt fler i varje åldersklass i dag går vidare till högre studier, är det ingen liten andel av ungdomarna som lever under fattigdomsförhållanden. Antal barn SEDAN NÅGRA ÅR stiger födelsetalen i Sverige igen, men ligger fortfarande en god bit under reproduktionsnivån (2,1 barn i snitt). Det är uppenbarligen fråga om återhämtade fördröjningseffekter, eftersom genomsnittsåldern för förstföderskor har fortsatt att stiga. Diagram 3 visar hur nyblivna mödrars åldrar och antal nyfödda utvecklats sedan Från att de flesta nyblivna mödrar var i tjugoårsåldern har vi nått en situation där de i dag är över trettio. Kan ett barntillägg på 500 kronor i månaden radikalt förändra bilden? Nej, det är inte särskilt sannolikt. Det är naturligtvis välkommet för dem som redan har barn och försöker kombinera det med studier. Men storleksordningen är på tok för liten för att övertyga särskilt många tjugoåringar om att det fungerar att kombinera barn och studier och samtidigt ha en dräglig ekonomisk standard. Att återinföra tilläggslån för barn under studietiden skulle vara betydligt effektivare. Eftersom högskolestudier oftast medför högre lön i det framtida yrkeslivet, är det inget principiellt problem att låta folk själva välja sin livsbana och hur den ska finansieras Naturligtvis finns praktiska problem. Hur ska man utforma en avskrivning av lånen om människor av olika anledningar misslyckas med att få förväntad avkastning på sin utbildning? Hur förhindra att lånen utnyttjas enbart som försörjningskälla i förväntan om att de ändå blir avskrivna? Sådana problem finns redan med dagens lån, och det är svårt att tro att framtidens barnföräldrar skulle vara mer benägna att missbruka kreditmöjligheten. Tyvärr finns ganska lite forskning på området, och det är ofta svårt att få fram korrekta siffror. Kombinationen barn studier faller till stor del utanför den ordinarie statistiken, kanske därför att det slentrianmässigt antas att folk inte ska ha barn innan de studerat färdigt. Vidare förutsätter dagens föräldraförsäkring att människor inte får barn under studietiden, i varje fall inte utan att ha förvärvsarbetat tidigare. När det blir allt viktigare för välfärdssamhällets överlevnad att unga både utbildar sig och bildar familj bör traditionella föreställningar ifrågasättas. Ett nytänkande är förmodligen på väg, men här krävs mycket mer kunskap kring alternativen: Vad kan tänkas fungera? Vad kostar de olika alternativen? Thomas Lindh är forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier Ålder Diagram 3. Levande födda i Sverige efter moderns ålder under valda år Källa: Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån LITTERATURTIPS Barnafödandet i fokus från befolkningspolitik till ett barnvänligt samhälle (2001). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer; Socialdepartementet. (Ds 2001:57) Lindh, Thomas (2004), Is Human Capital the Solution to the Ageing and Growth Dilemma? I: Current Issues of Economic Growth. Wien: Österreichische Nationalbank. (Proceedings of OeNB workshops; 2) Lutz, Wolfgang (2005), Medellivslängden ökar och italienarna skaffar sig färre bambini. Framtider nr 2. 8 Framtider 4/
Vi fortsätter att föda fler barn
Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merVi fortsätter att föda fler barn
Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 18-tal et och kraftiga svängningar under 19-talet. I dag beräk nas kvinnor i genomsnitt
Läs merBarnafödandet. Gun Alm Stenflo
28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången
Läs merMen dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:
Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merSmidigt mottagande, snabb etablering, stark integration
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merHur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist
Rapport 4 Lena Lundkvist Förord Delegationen för senior arbetskraft har i uppdrag att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Delegationen ska sammanställa och sprida
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merArbetsmarknad. Kapitel 9
Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog
Läs merInkomstfördelning och välfärd 2016
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merBefolkningsutveckling 2018
Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merEUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi
EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen
Läs merBarnafödandets upp- och nedgångar
9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merrisk för utrikes födda
Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merMigration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/
Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.
Läs merBefolkningsprognos
Levererades maj 2019 Gäller folkbokförda Befolkningsprognos 2019 2035 Mikael Müller, kommunstyrelsens förvaltning Totalbefolkningen väntas växa Källa 2008 2018: SCB:s befolkningsstatistik Sida 3 men inte
Läs merBefolkning efter ålder och kön
12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt
Läs merInvandring och befolkningsutveckling
Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.
Läs merStatistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Läs merVallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga
Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet
Läs merSveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet
Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Finansminister Magdalena Andersson 12 juni 2019 Finansdepartementet 1 Sammanfattningsvis Vi blir fler äldre och vi blir friskare en framgång för välfärdssamhället
Läs merTre synpunkter på skattesänkningar
Tre synpunkter på skattesänkningar 1 2 1 SAMMANFATTNING 4 1.1 Skatterna i ett EMU-perspektiv 5 1.2 Hur höga är de svenska skatterna? 7 1.3 Moderaternas skattereform ger mer till de som redan har 8 1.4
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merStor befolkningstillväxt väntar Göteborg
2-21 Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg men små förändringar i åldersstrukturen Baserat på den senaste årsstatistiken över befolkningen gör Stadskansliet varje år en ny befolkningsprognos för Göteborgs
Läs merBefolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män
Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199
Läs merDe äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen
Läs merDen svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merMot EU:s lägsta arbetslöshet
Mot EU:s lägsta arbetslöshet Reformer för fler jobb Högre arbetslöshet än andra jämförbara länder Arbetslöshet i EU15, 15-74 år 26,9 24,7 14,4 12,5 11,7 10,2 8,6 8,5 8,0 7,0 6,5 6,3 6,1 5,0 4,9 Källa:
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN
1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merPapers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London
1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade
Läs merArbete och försörjning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer
Läs merInkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?
Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs mermed familj och barn går det?
Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merDet ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017
Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden Bettina Kashefi Augusti 2017 Går det bra för Sverige? Starka makrosiffror Hög BNP-tillväxt Starka statsfinanser (särskilt jämfört andra länder) Hög sysselsättningsgrad
Läs merOECD: Vem är berättigad till pension?
Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merNytillskott och rekryteringsbehov
Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merHälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!
MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merEuropeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden
Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig
Läs merBefolkningsprognos BFP18A
R A PPORT Befolkningsprognos 018-08 BFP18A Innehåll Inledning... 4 Befolkningsförändringar 017... 5 Utfall 017 jämfört med prognos... 7 Prognos 018-08... 9 1. Vallentuna kommun... 9 1.1 Totalbefolkning
Läs merSysselsättning, hälsa och dödlighet
22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat
Läs merlivspusslet Foto: Andy Prhat
livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det
Läs merEducation at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
Läs merEtt verkligt samhällsproblem
Ett verkligt samhällsproblem Ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden är att en stor grupp människor har svårt att få ett riktigt arbete. Bland annat på grund av hur lönebildningen fungerar har
Läs merStatistikinfo 2013:03
Statistik & Utredningar Statistikinfo 213:3 Kvinnor i åldern 28 år bakom födelserekordet Med 1 887 födda barn under kalenderåret 212 sattes ett nytt prydligt rekord i födda barn för Linköpings kommun Kvinnor
Läs merSka ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar
Läs merÄr det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?
Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det
Läs merEkonomiska förutsättningar 20162018
Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merKIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET
Du gamla, du fria. Vägen mot ett äldre och multikulturellt Sverige KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Hur ser Sverige ut idag? Och hur kom vi hit? Fokus på
Läs merInvestera för framtiden Budgetpropositionen september
Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste
Läs merMigration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/
Migration och ekonomisk tillväxt Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen
Läs merEffekterna av vårdnadsbidraget
Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merKalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring
7 Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandring och den framtida försörjningsbördan har debatterats på senare tid. I denna rapport diskuteras försörjningsbördans utveckling
Läs merInkomstfördelning och välfärd 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala län år
1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...
Läs merFöräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Läs merAndel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år
196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19
Läs merVilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings
Läs merAsylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist
37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit
Läs merHögskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013
Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan
Läs merSvag prisutveckling väntas på världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-07-01 Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna Priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter väntas ligga kvar ungefär på dagens nivåer
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merHur alarmerande är de minskande ungdomskullarna?
Hur alarmerande är de minskande ungdomskullarna? (Lars Brandell 1-12- 12, rättad -01-15,) Inledning Utbildningsminister Jan Björklund driver för närvarande en kampanj för att de mindre högskolorna (frivilligt)
Läs merKLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:
Läs mer3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd
Läs merEn rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14
En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I
Läs merOm undersökningen. Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler
INCLUSIVE CITY 1 Om undersökningen Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler Deltagare i huvudstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, i åldern 18-80 med representativa
Läs merHushållens ekonomiska standard
Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard
Läs merDe gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet
De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick
Läs merMarriages and births in Sweden/sv
Marriages and births in Sweden/sv Statistics Explained Allt vanligare att gifta sig i Sverige Författare: SCB, enheten för befolkningsstatistik Data från juni 2015. Den här artikeln, som handlar om äktenskap
Läs merHögre lägstlöner för högre tillväxt. Dan Andersson Albin Kainelainen
Högre lägstlöner för högre tillväxt Dan Andersson Albin Kainelainen 2004 Inledning 2 Värdeskapande genom omvandling 4 Rehn-Meidner modellen 4 Är lägstlönerna för låga? 6 Klarar arbetskraften ett ökat omvandlingstryck?
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN
BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs merGöteborg 2/9-02. Arbetskraftsförsörjning och mångfald - lokalt och globalt.
Göteborg /9-. Arbetskraftsförsörjning och mångfald - lokalt och globalt. Slutsatser Långsiktigt perspektiv viktigt i frågan om brist på arbetskraft och arbetskraftsinvandring. På kort sikt (- år) är inte
Läs merRAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET
RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merMigration, sysselsättning och löner hur ska vi ta itu med arbetsmarknadens tudelning. Lars Calmfors Swedish Economic Forum Report 22/
Migration, sysselsättning och löner hur ska vi ta itu med arbetsmarknadens tudelning Lars Calmfors Swedish Economic Forum Report 22/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes
Läs mer