en onödig konflikt? Utbildning och barnafödande Europa åldras och farhågorna växer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "en onödig konflikt? Utbildning och barnafödande Europa åldras och farhågorna växer"

Transkript

1 Thomas Lindh Utbildning och barnafödande en onödig konflikt? När utbildningsexpansionen börjar inkräkta på unga vuxnas familjebildande uppstår en konflikt som i grunden är onödig. Ekonomi är en anledning till att barnafödandet skjuts allt längre upp i åldrarna. Många har helt enkelt inte råd att bilda familj så tidigt. De som trots allt gör det får problem med slutförandet av sin utbildning, med bostäder och annat. Andra riskerar att inte hinna förverkliga ambitioner om familj och barn. För samhället uppstår då ett hållbarhetsproblem. När befolkningen inte reproduceras, krymper skattebasen för att vidmakthålla välfärden. Europa åldras och farhågorna växer om hur framtidens välfärd för de äldre ska finansieras. Samtidigt medför den tekniska utvecklingen och globaliseringen att utbildningskraven i arbetslivet ökar. I det perspektivet blir det djupt oroande att det i europeiska data finns ett tydligt statistiskt samband mellan ökande utbildningsnivåer och sjunkande födelsetal. Allt större delar av varje åldersklass går in i högre utbildning. I diagram 1 illustreras detta av kvoten mellan antal personer som antagits till högre utbildning och antal människor i de för utbildningen relevanta åldersgrupperna. Intervallen varierar från land till land. Här är det beräknat som femårsintervallet direkt efter att gymnasieutbildningen teoretiskt avslutats i Sverige rör det sig om åldrarna år, i andra länder kan det vara både yngre och äldre grupper. Även om detta mått har sina brister, är trenden tydlig. I samtliga femton EU-länder har de summerade fruktsamhetstalen för perioden 1970 sjunkit under de cirka 2,1 barn per kvinna som behövs för att befolkningen ska kunna reproducera sig utan nettoinvandring. Trenden i diagram 1 motsvaras av nedåtgående kurvor i diagram 2 (se sidan 6), där summerad fruktsamhet är summan av de åldersspecifika fruktsamhetstalen. Talet visar hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle föda utifrån den vid tidpunkten för beräkningen gällande fruktsamheten. Det skulle förstås kunna bero på en ren tillfällighet att fruktsamheten sjunker i takt med expansionen av högre utbildning, men det finns statistiska metoder för att avgöra detta och forskning vid Institutet för Framtidsstudier ger belägg för att sambandet är verkligt. Det skattade sambandet är också starkt. Ett års ökning av det genomsnittliga antalet år i skola innebär i runda tal en nedgång med 0,15 i antalet barn en kvinna förväntas föda i genomsnitt. Att förlängd högre utbildning kommer i konflikt med familjebildande Förr gällde det att satsa på säkra perioder. I dag är problemet snarare att pricka in stunderna när chansen är som störst. Från Apoteket AB:s kampanj Vill du bli gravid? från APOTEKET AB. 4 Framtider 4/2005

2 och barnafödande är inte oväntat. När alltfler unga vuxna får svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och ser lång utbildning som en förutsättning för framgång i livet, skjuts barn och familj på framtiden. Delvis är därför de sjunkande födelsetalen i Europa en följd av att familjebildning senareläggs när högre utbildning expanderar, som demografen Wolfgang Lutz påpekat (Framtider 2/2005). De summerade fruktsamhetstalen förutsätter emellertid att åldersmönstren för barnafödande är stabila om vi ska kunna ta det som en prognos för framtiden. EFTERSOM FLERTALET européer, enligt egen utsago i Eurobarometerundersökningar, ändå siktar på att få i snitt lite mer än två barn, kunde vi förvänta oss att detta rättar till sig med tiden. Men när det första barnets födelse dröjer till trettioårsåldern, börjar de biologiska förutsättningarna försämras. Efter fyllda trettio sjunker fruktsamheten snabbt, och i början av fyrtioårsåldern är chansen att bli gravid mycket liten. Alltfler par upptäcker att de inte kan få barn hur mycket de än försöker. Eurobarometerundersökningar visar följaktligen att alltfler kvinnor över fyrtio hade velat få fler barn än de faktiskt fött. Ofrivillig barnlöshet är ett välfärdsproblem men ett ganska obetydligt sådant, kan man tycka, mot bakgrund av befolkningsexplosion och fattigdom i andra länder. Om européer inte föder tillräckligt med barn, finns det länder där kvinnor föder alldeles för många barn. Så om vi bara låter dem flytta hit, jämnar det väl ut sig. Nåja, integrationen av invandrare i arbetsliv och samhälle har inte varit särskilt framgångsrik, varken i Sverige eller i EU som helhet. Som räkneövning finns emellertid en viss styrka i argumentet, och en viss sådan omfördelning är utan tvivel möjlig att genomföra. I ett lite längre framtidsperspektiv kan det emellertid inte vara någon permanent lösning att importera arbetskraft från barnproducerande u- länder. Även om vi ignorerar moraliska dilemman med att låta fattigare länder ta kostnaderna för att uppfostra och utbilda vår arbetskraft, finns två faktorer som sätter käppar i hjulen. För det första åldras även invandrare. Om vi inte vill förvärra det moraliska dilemmat genom att skicka tillbaka dem utan ersättning när de blir utslitna och orkeslösa, kommer därför problemet förr eller senare ifatt oss igen. Kalkyler från Statistiska centralbyrån och FN visar hur invandringstakten hela tiden måste öka tills siffrorna blir svindlande och uppenbart orimliga. För det andra sjunker födelsetalen snabbt även i tredje världen när den ekonomiska utvecklingen där börjar ta fart. Med andra ord kommer källan för billig arbetskraft att sina inom en Procent ganska snar framtid. Exemplet Kina, med dess ettbarnspolitik, visar att detta kan gå väldigt snabbt i ett demografiskt tidsperspektiv. ÅLDRANDE BEFOLKNING är inte bara, eller ens huvudsakligen, ett arbetskraftsproblem. Visst är det tänkbart att detta kan sänka tillväxten och i extremfall leda till sänkt BNP i vissa länder. Men vår materiella standard är förmodligen ohållbart hög i världsskala (i varje fall i termer av den miljöbelastning vår livsstil ger). Nej, det verkliga problemet ligger på ett annat plan, i de krav på ökande omfördelning mellan generationer som åldrandet medför. När varje arbetande måste försörja alltfler måste också varje arbetande avstå en större andel av sin inkomst till andras konsumtion. Det sker på i huvudsak tre sätt. Det vi i Sverige tänker på i första hand är det allmänna pensionssystemet och äldrevården, det vill säga en Diagram 1. Bruttokvoten mellan antagna till eftergymnasial utbildning och relevant åldersgrupp i femton EU-länder. Källa: World Development Indicators. Finland Sverige Storbritannien Danmark Belgien Österrike Spanien Nederländerna Frankrike Portugal Grekland Italien Irland Tyskland Framtider 4/2005 5

3 omfördelning via offentlig beskattning som, frånsett en mindre andel fonderade medel, i huvudsak sker utan att generera synliga kapitalresurser. Som bekant upplever många en kraftig ökning av skattetrycket som ett problem. En mer seriös ekonomisk analys visar att det mycket väl kan vara ett effektivt sätt att försäkra sig mot risken att leva över sin egen försörjningsförmåga. Trots påståenden om motsatsen finns inga hållbara belägg för att den ekonomiska tillväxten tar skada av skattetrycket i sig. Eftersom riskspridningen är betydligt bättre i ett offentligt system än i olika privata lösningar, kan det offentliga systemet för omfördelning mellan generationer ge bättre tillväxt än privata lösningar förmår. Ett andra sätt att försäkra sig är via privat sparande, där de äldre finansierar sin konsumtion genom medel de sparat under sina aktiva år. Detta förutsätter att deras värdepapper och kapitaltillgångar kan säljas till den aktiva generationen. De senare måste sänka sin konsumtion för att lösa in dessa tillgångar, det vill säga själva spara till pensionen. Genom att kapitalmarknaderna är internationella kan detta ge möjlighet att dra nytta av andra länders mer fördelaktiga demografiska situation. Men efter börskraschen för några år sedan vet alla att privat sparande är ganska riskfyllt. Ett tredje sätt är att låta familjeöverföringar sköta omfördelningen mellan generationer, och försäkra oss om framtida vård genom våra egna barn. Även detta är en rätt riskfylld lösning för den enskilde. Har man bara ett eller två barn kan det hända att dessa tröttnar på att ta hand om alltmer långlivade föräldrar (och kanske till och med far- och morföräldrar). I slutändan blir resultatet emellertid detsamma oberoende av vilka lösningar som väljs. Åldrande befolkning innebär en ökande omfördelning av konsumtion från de aktiva till de beroende. Skattemetoden skapar jämförelsevis mer omfördelning mellan familjer, men är beroende av att de som arbetar är villiga att betala stadigt ökande skatter. Kapitalmarknaden kan omfördela även mellan länder. Men då måste förstås investeringarna ske i andra länder än de som själva har en åldrande befolkning. Precis som invandring är detta ingen långsiktig lösning. I det perspektivet blir det negativa sambandet mellan utbildning och barnafödande inte längre bara ett problem för dem som skjutit för länge på sitt familjebildande. Det uppstår ett mer allmänt problem för den långsiktiga hållbarheten i Europas välfärdsstater. Vilket system för överföringar till de äldre som än väljs blir slutsatsen densamma: omfördelningen måste öka och de arbetande måste avstå en större andel av sin konsumtion än i dag. Om kraven på längre utbildning förstör förutsättningarna för att reproducera befolkningen, blir dagens system för omhändertagande av de äldre svåra att upprätthålla. Det finns, hör och häpna, personer som ser detta som ett argument för att sluta utbilda kvinnor! I ett läge där utbildningskraven växer och ekonomins fortsatta tillväxt blir alltmer beroende av befolkningens utbildningsnivå och kvinnornas arbete blir en så reaktionär politik knappast gångbar Barn per kvinna Irland Frankrike Danmark Finland Nederländerna Storbritannien Belgien Sverige Portugal Tyskland Österrike Grekland Italien Spanien Diagram 2. Antal barn en kvinna förväntas få under sin fertila period (summerade fruktsamhetstal) i femton EU-länder. Källa: World Development Indicators. 6 Framtider 4/2005

4 ens om man bortser från kraven på jämställdhet. Men varför inte föda barn medan man utbildar sig? Folk föder ju barn medan de arbetar. Högre studier kan ofta bedrivas på mycket mer flexibla tider än vad flertalet förvärvsarbeten kan. För högt utbildade människor i karriären är nog i allmänhet tidsbudgeten mycket mer ansträngd när de faktiskt får sina barn än den var under studieåren. Problemet är att människors ekonomiska budget är så ansträngd under studieåren. På senare år har ekonomisk forskning alltmer uppmärksammat att högre studier i vuxen ålder är beroende av samhälleliga subventioner. För de flesta är det nämligen svårt att finansiera sig via privata lån. Denna så kallade kreditrestriktion på humankapitalbildningen antas inom stora delar av tillväxtforskningen förklara varför länder med hög ojämlikhet växer långsammare på lång sikt än mer jämlika länder. Eftersom fler kan utbilda sig under längre tid när den disponibla inkomsten är mer jämlikt fördelad i samhället, ökar produktionen snabbare på lång sikt. Högskola Folkhögskola Komvux Övriga Totalt Studerande totalt varav med barn varav utan barn Tabell. Antal studerande med barn och utan barn. Källa: Ett barntillägg till studerande, (Ds 2004:53) FOTO: HASSE HOLMBERG/PRESSENS BILD. I SVERIGE HAR ensamstående svårt att klara sig på studielånen, och i många andra länder förutsätter studiefinansieringen att man bor hemma hos föräldrarna (som i många fall är de som faktiskt får subventionerna). Det gör det svårt att bilda familj och skaffa barn. En del människor gör det ändå, men då som regel till priset av förlängda studier på grund av sidoarbeten eller extrema uppoffringar som drabbar barnen (om inte privilegierade mor- eller farföräldrar kan bidra). Eftersom studielånen är så knappt tilltagna redan för en person, är detta förstås ohållbart ekonomiskt vid längre heltidsstudier. Fram till 1989 fanns i Sverige möjligheten att tilläggslåna för barn vid Mer än var femte högskolestuderande i Sverige har barn en hög siffra jämfört med många andra länder. Framtider 4/2005 7

5 studier. Av för mig okända skäl avskaffades detta, men 2004 infördes ett kontant tilläggsbidrag för barn knutet till prisbasbeloppet. I regeringens proposition beräknas detta för fyra veckors heltidsstudier motsvara 480 kronor för det första barnet, ytterligare 304 kronor för det andra och 160 kronor för det tredje barnet och följande. Motiveringen är dels att öka föräldrars möjligheter att studera, dels att färre barn ska behöva leva i fattigdom. I underlaget för propositionen redovisas hur många som tros vara berörda, siffror som annars är svåra att hitta i den offentliga statistiken (tabell). Det är närmare 25 procent av de vuxenstuderande och över 20 procent av de högskolestuderande som har barn. Var femte högskolestuderande är inte någon försumbar andel. Att det genomsnittligt tar mycket längre tid för svenskar än för andra att avsluta sin utbildning, beror förmodligen till väsentlig del på viljan att kombinera barn och studier. Eftersom allt fler i varje åldersklass i dag går vidare till högre studier, är det ingen liten andel av ungdomarna som lever under fattigdomsförhållanden. Antal barn SEDAN NÅGRA ÅR stiger födelsetalen i Sverige igen, men ligger fortfarande en god bit under reproduktionsnivån (2,1 barn i snitt). Det är uppenbarligen fråga om återhämtade fördröjningseffekter, eftersom genomsnittsåldern för förstföderskor har fortsatt att stiga. Diagram 3 visar hur nyblivna mödrars åldrar och antal nyfödda utvecklats sedan Från att de flesta nyblivna mödrar var i tjugoårsåldern har vi nått en situation där de i dag är över trettio. Kan ett barntillägg på 500 kronor i månaden radikalt förändra bilden? Nej, det är inte särskilt sannolikt. Det är naturligtvis välkommet för dem som redan har barn och försöker kombinera det med studier. Men storleksordningen är på tok för liten för att övertyga särskilt många tjugoåringar om att det fungerar att kombinera barn och studier och samtidigt ha en dräglig ekonomisk standard. Att återinföra tilläggslån för barn under studietiden skulle vara betydligt effektivare. Eftersom högskolestudier oftast medför högre lön i det framtida yrkeslivet, är det inget principiellt problem att låta folk själva välja sin livsbana och hur den ska finansieras Naturligtvis finns praktiska problem. Hur ska man utforma en avskrivning av lånen om människor av olika anledningar misslyckas med att få förväntad avkastning på sin utbildning? Hur förhindra att lånen utnyttjas enbart som försörjningskälla i förväntan om att de ändå blir avskrivna? Sådana problem finns redan med dagens lån, och det är svårt att tro att framtidens barnföräldrar skulle vara mer benägna att missbruka kreditmöjligheten. Tyvärr finns ganska lite forskning på området, och det är ofta svårt att få fram korrekta siffror. Kombinationen barn studier faller till stor del utanför den ordinarie statistiken, kanske därför att det slentrianmässigt antas att folk inte ska ha barn innan de studerat färdigt. Vidare förutsätter dagens föräldraförsäkring att människor inte får barn under studietiden, i varje fall inte utan att ha förvärvsarbetat tidigare. När det blir allt viktigare för välfärdssamhällets överlevnad att unga både utbildar sig och bildar familj bör traditionella föreställningar ifrågasättas. Ett nytänkande är förmodligen på väg, men här krävs mycket mer kunskap kring alternativen: Vad kan tänkas fungera? Vad kostar de olika alternativen? Thomas Lindh är forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier Ålder Diagram 3. Levande födda i Sverige efter moderns ålder under valda år Källa: Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån LITTERATURTIPS Barnafödandet i fokus från befolkningspolitik till ett barnvänligt samhälle (2001). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer; Socialdepartementet. (Ds 2001:57) Lindh, Thomas (2004), Is Human Capital the Solution to the Ageing and Growth Dilemma? I: Current Issues of Economic Growth. Wien: Österreichische Nationalbank. (Proceedings of OeNB workshops; 2) Lutz, Wolfgang (2005), Medellivslängden ökar och italienarna skaffar sig färre bambini. Framtider nr 2. 8 Framtider 4/

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 18-tal et och kraftiga svängningar under 19-talet. I dag beräk nas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se

Läs mer

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Papers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London

Papers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London 1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Mot EU:s lägsta arbetslöshet

Mot EU:s lägsta arbetslöshet Mot EU:s lägsta arbetslöshet Reformer för fler jobb Högre arbetslöshet än andra jämförbara länder Arbetslöshet i EU15, 15-74 år 26,9 24,7 14,4 12,5 11,7 10,2 8,6 8,5 8,0 7,0 6,5 6,3 6,1 5,0 4,9 Källa:

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring

Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring 7 Kalkyler om försörjningskvoter och arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandring och den framtida försörjningsbördan har debatterats på senare tid. I denna rapport diskuteras försörjningsbördans utveckling

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist 37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Befolkningsprognos 213-26 Varje år Ålder, kön och födelseland Till år 26 i publikationerna, 211

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Hur många barn får jag när jag blir stor?

Hur många barn får jag när jag blir stor? Demografisk analys och Jämställdhet Hur många barn får jag när jag blir stor? Barnafödande ur ett livsperspektiv Demografiska rapporter 2002:5 +XUPnQJDEDUQInUMDJ QlUMDJEOLUVWRU" Barnafödande ur ett livsperspektiv

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Kort och långt perspektiv Stockholm, 2015-10-23 Andreas Mångs Produkter / rapporter från Arbetsförmedlingen Nationell prognos Arbetsmarknadsutsikterna Regional

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Kommentarer vårproposition 2013 Magdalena Andersson. 15 april 2013

Kommentarer vårproposition 2013 Magdalena Andersson. 15 april 2013 Kommentarer vårproposition 2013 Magdalena Andersson 15 april 2013 Sammanfattning Sverige har utvecklats sämre än jämförbara länder Arbetslösheten är högre Sysselsättningsutvecklingen jämförbar med övriga

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Statistikinfo 2013:03

Statistikinfo 2013:03 Statistik & Utredningar Statistikinfo 213:3 Kvinnor i åldern 28 år bakom födelserekordet Med 1 887 födda barn under kalenderåret 212 sattes ett nytt prydligt rekord i födda barn för Linköpings kommun Kvinnor

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Från folkökning till folkminskning Befolkningsutvecklingen i världen 1950 till 2050

Från folkökning till folkminskning Befolkningsutvecklingen i världen 1950 till 2050 DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2005:4 Från folkökning till folkminskning Befolkningsutvecklingen i världen 1950 till 2050 Omslaget: Befolkningspyramider för Italien 1950, 2000 och 2050 enligt FN prognos. Män (till

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Göteborg 2/9-02. Arbetskraftsförsörjning och mångfald - lokalt och globalt.

Göteborg 2/9-02. Arbetskraftsförsörjning och mångfald - lokalt och globalt. Göteborg /9-. Arbetskraftsförsörjning och mångfald - lokalt och globalt. Slutsatser Långsiktigt perspektiv viktigt i frågan om brist på arbetskraft och arbetskraftsinvandring. På kort sikt (- år) är inte

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder. FS 2016:3 2016-06-10 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2016-2025 Förväntad hög folkmängdsökning under kommande tioårsperiod, till del beroende på den rådande flyktingsituationen.

Läs mer