Från min. klass INGER BJÖRNELOO

Transkript

1 Från min klass INGER BJÖRNELOO Vi har nu följt Ingers klass i tre år. Vilka är hennes tankar efter tre års dagboksskrivande? Jag hoppas att få följa dessa härliga ungar åtminstone en timme i veckan i fyran. Det ska bli intressant att se om deras kreativitet håller i sig, om grundkunskaperna räcker och arbetsglädjen fortsätter. Det har varit tre mycket givande år. Tack vare dessa barn känner jag mig nu friare och tryggare som lärare. Jag trodde aldrig det kunde vara så lärorikt att skriva ner i enkel dagboksform vad jag sysslat med. Jag upptäckte undan för undan så mycket av elevernas egna ideér och alla dessa tusen gratistillfällen till inlärning som jag tidigare inte sett. Det ska bli spännande att med dessa upptäckter i bakfickan starta med 23 nybörjare i höst. April Vi har ägnat stort utrymme åt multiplikationen. Det har givit mycket bra resultat tycker jag. Varje vecka några uppgifter hemma och föräldrarna ställer mer än gärna upp på multiplikationsträning. Barnen arbetar så bra nu; läxorna blir gjorda, gymnastikkläderna är på plats och alla är sams på rasterna. Denna arbetsro njuter vi av allihop den är inte alltid självklar... Vi följs åt i grundboken. Just nu subtraktionsalgoritmer med två växlingar: Gemensam genomgång på tavlan har jag slutat med. Det är att kasta bort tid. Jag eller specialläraren sitter med en grupp i taget och går igenom nya avsnitt.

2 Jag har köpt sedlar och enkronor till alla klasser så vi kan ha allting framme hela tiden. Det är nödvändigt att jobba med pengar vid ett nytt moment som detta. Och snart följer ännu svårare subtraktioner av typ: Några barn vill ändå hoppa över och skriva direkt: "Jag behöver inte...". "Alla behöver'' beordrar jag helt demokratiskt. De nya sedlarna stimulerar bankverksamheten i klassen. Vi får några ytterst aktiva raster och lektioner då pengar växlas livligt. Jag vill ha 300 kr i 0-lappar! Kan du växla kr utan att ge mig någon hundralapp? Hur många femmor går det på en tusenlapp? Och återigen förbluffas jag över dessa gratistillfällen till inlärning. Hur de jobbar utan min påverkan. Det enda jag gjorde var att ställa fram en låda sedlar. Nästan varje vecka får barnen räkna 3 valfria sidor i övningsboken hemma. Det är inte vad läromedelsförfattarna tänkt sig detta är jag helt medveten om. Vi går runt ibland (specialläraren och jag) och hjälper dem att välja sidor. Någon har problem med växlingen vid subtraktion och behöver extraträning på det. En annan undviker konsekvent benämnda uppgifter och behöver en puff där. Det är skönt med dessa måndagsmorgnar när vi är två lärare. Vi planerar veckan, skriver dagbok om helgen och går igenom veckans mattejobb. Jag tycker mig ha märkt en trygghet hos barnen över att de vet vad som ska ske några dagar framöver. Det är inte alls så att vi har musik vid samma tillfällen varje vecka eller att alla mattelektioner ser likadana ut för så är det ju inte. Men barnen får en chans till överblick: Onsdagsmorgon på gymnastiken jobbar vi med ringar och bollar. Vem tar uppvärmningen? Matten den närmaste tiden handlar om addition med flera minnessiffror. Så här kan en uppgift se ut: Sid 80, 81, 82 och 104 är lämpliga träningssidor hemma. Torsdag åker vi och simmar. Hemma kl 1. Fredag berättar vi om veckans låneböcker. Etc, etc

3 En annan ytterst viktig detalj med dessa veckoplaner är ju att föräldrarna får en möjlighet att hänga med i vårt vardagsjobb. Maj Division. Det är viktigt att direkt visa sambandet med den multiplikation de nu är så förtrogna med och att inte göra för stort väsen av att det är något nytt igen. Några barn har uppenbarligen svårigheter att se vilket tal som är närmast delbart under 11. Det kan lika gärna bli 6 eller 8, som 10. Vi har det litet allmänt okoncentrerat för tillfället (hela klassrummet är fyllt av diverse försöksodlingar) och jag hittar inte den rätta energin för att samla ihop oss. Jag lämpar iväg problemen till specialläraren och tror att allt är klart med det... Egentligen är dessa sista veckor i trean väldigt splittrade. Jag skulle vilja vara ensam med klassen och nästan låsa om oss, så vi får jobba färdigt, läsa högt och prata i lugn och ro. Men dylika, asociala tendenser finnes icke utrymme för i dagens skola. Mellanstadieläraren som ska ta emot klassen börjar undra vad vi sysslar med. De blivande nybörjarna tittar in rätt ofta med förväntansfulla ögon och oroliga förskollärare bakom. Det är ytterligt viktigt att ta emot dessa sjuåringar väl. Eftersom de kommer så ofta (ungefär 0 barn från nio olika förskolor kommer ett par tre åt gången vid flera tillfällen) så har vi bestämt att jobba helt som vanligt, men vi gör plats i några bänkar för de nya.

4 I 12 nummer av Nämnaren har Inger Björneloo berättat om vardagsarbetet i en svensk lågstadieklass. Hon har på ett charmerande och innehållsrikt sätt beskrivit vad som hände med henne under de tre åren på lågstadiet. På 39 sidor finns ett stycke skolhistoria, men sidorna är också historien om hur klassen och skrivandet förändrat Inger och kanske också oss som läst. Tack Inger för alla trevliga bidrag under dessa tre år! Inger Björneloos artiklar har varit införda i Nämnaren årg 79/80, nr 2 4, årg 80/81, nr 1 4, årg 81/82, nr 1 4 samt årg 82/83, nr 1. Red Jag tycker det är bra att nybörjarna kommer hit till trean. Vi hoppas ju att de ska bli väl omhändertagna till hösten. Något utarbetat faddersystem har vi inte, men sporadiskt samarbete är också bra. T ex såg jag en sjuåring beundra en tärning som någon i klassen tillverkat. Jag kan räkna plus sa han. Då slår vi med min tärning två gånger och ser vad det blir ihop. Dom två satt länge och jobbade med tärning och huvudräkning, båda två lika belåtna. Studiebesök matematik i tillämpning Nu på våren i trean läser vi om Göteborg. Det resulterar i minst en utflykt i veckan till olika begivenheter i staden. Detta är både roligt och viktigt men som vanligt dämpas entusiasmen av en liten oro. Kanske borde vi sitta i klassrummet och träna division med rest istället... Utflykter ja. En mycket tidig morgon var vi i Fiskehamnen. Lätt duggregn, fiskebåtar, måsar, människor och överallt lådor med fisk i. Det var inte lätt att hänga med när fisken auktionerades ut jag tror minsann det stämmer att en blick med vänstra ögat kan höja ett bud. Ungarna upptäckte allt: Pigghajarnas sträva skinn, ögonen på skäddorna, stora torskar, årets första makrill och en jättestor hälleflundra. "Den väger nog nästan lika mycket som du Inger!" (Hälleflundran vägde 84 kg och jag väger knappt 60 hm!) Och vi fick veta att det egentligen bara finns sill och makrill allt annat kallas fisk! Gratis matematik fanns naturligtvis här också. Det finns 40 kg fisk i lådan och vi tar 12 kr/kg. Vad kostar fisken? Vi fick 80 lådor sill med oss hem igår. Hur många kg blir det? Det är 40 kg i varje låda. (Puh, så svårt) kr fick vi idag. Vi får dela i 6 delar en del till båten och varsin del till oss. Vad får jag då? (Det var lättare). Vad kostar den här torsken om man ska betala 20 kr/kg för den? Väg får du se.

5 "Kan vi få lov och köpa tre sillar. Vi har 10 kr, räcker det? I kan få varsin sill pôjkar! Inger! Inger! Kolla va' vi fick!!" Och när vi kom hem rensade vi sill och hittade både mjölke och rom. I slutet av maj blandas alla räknesätt i uppgifterna. Huvudsakligen benämnda uppgifter med svårare text också. T ex Det kostar 3 kr för barn att besöka simhallen. Hur mycket ska man betala för 23 barn? För 122 barn? För 213 barn? Hur mycket är 4 dussin? Hur många dagar är det sammanlagt under januari, februari och mars? Det står 7 bord i en av raderna i skolmatsalen. Vid varje bord sitter 6 barn. Hur många får plats i den raden? Alla 242 barnen kan inte äta samtidigt. I första omgången äter 130 barn. Hur många äter i den andra omgången? Vad är en sjundedel av fyrtiotvå?

6 I listor och tabeller ska barnen hitta rätt. Hur mycket tyngre är blåvalen än sillvalen? Hur mycket längre är sillvalen än kaskeloten? Hur mycket högre är Kebnekaise än Åreskutan? Hur mycket dyrare är räknehäften än anteckningsböcker? Huvudräkning går bra. Men uppställning och uträkning till dessa uppgifter ska göras i häftena. Det är svårt att veta hur man gör inne i huvudet säger någon. Tyvärr tror jag de sätter ihop siffrorna och chansar på räknesätt ibland. Är svaret rimligt? Mikael kom en lektion: "Du Inger, detta går ju inte. Två fotbollar kan väl inte kosta 66 kr. Dom måste kosta minst 100 kr för det vet man ju. En kostar 64 kr står det här och då la' jag till 2 men nu fattar jag att det ska bli 64 gånger 2 jag tyckte väl det blev för billigt". Hade han reagerat om det handlat om elvispar månne? Specialläraren har satt ihop en provräkning. Blandat allt från enkla additioner till division med rest. Algoritmerna går utmärkt. Divisionen ska vi återkomma till. Så var det de fyra benämnda uppgifterna som ska ha korrekt uppställning och uträkning. Följande uppgift gav oss en ordentlig tankeställare. "Per fick pengar av sin moster. Han fick två enkronor, tre 2- öringar, två 10-öringar och fyra -öringar. Hur mycket pengar fick Per?" Alla får ett riktigt svar med huvudräkning, men uppställningen gör halva klassen så här: eller Milda makter. Vi får nog dra in resan till Älvsborgs fästning i nästa vecka och istället träna uppställning med kronor och ören.

7 Några frågor i slutet av maj till eleverna i trean Har du lärt dig något viktigt sedan du började skolan? Läsa bra Matte och skrivstil Samarbeta Ta reda på saker Svåra saker i "gympan" kan jag nu Att hitta snabbt i ordlistan Vadärdu bäst på att räkna? Addition och multiplikation svarar alla Vad tycker du är svårt i matte? Division med rest (7 st) Subtraktion (4 st) Uppställningar är värst (9 st) Ingenting är svårt (1 st) Var det roligt med provräkning? Tre tyckte inte om det. Alla andra tyckte det var spännande och roligt att få visa vad man kan. Hur tror du det blir i fyran? Det blir lika bra som det alltid varit. Det blir nog strängare. Man får räkna trappa. Det blir jobbigt med en ny lärare. Man får nog räkna gånger mycket i fyran. Gymnastiken blir nog svår, men engelskan rolig. Man får nog inte göra så roliga utflykter (!) Jag vill räkna procent i fyran. Det blir säkert kul att lära sig nya saker. Man vänjer sig nog...