KVALITETSREDOVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Enhet Kinnarp Läsår 2007/2008 Pelle Nilsson Bitr. rektor

2 Innehållsförteckning Del 1 Beskrivning av verksamheten Enhetens/skolans rutiner för kvalitetsarbete Del 2 Läroplanens och kommunens prioriterade områden: Redovisning av arbetsmetoder och måluppfyllelse inom: Normer och värden / Likabehandlingsplanen Skolan och omvärlden / Näringsliv / Sysselsättning / Utbildning - VISA Kunskaper /Språk, läs- och skrivutveckling Hälsa och livsstil Prioriterat av Barn- och utbildningsnämnden Skolans utvecklingsområde: Redovisning av arbetsmetoder och måluppfyllelse inom skolans valda utvecklingsområde Del 3 Del 4 Resultatöversikt Nationella prov Betyg Meritvärde Förutsättningar/Nyckeltal Barngrupp Personal Materiella resurser

3 Del 1. Beskrivning av verksamheten Beskrivning av verksamheten: Åsarpsskolan är en skola för åren F-6. Skolan hade 100 elever lå 07/08. Organisation: Två F-2 klasser: Klöver och Timotej År 3 och 4 samläste allt utom sv, en, ma och ett idrottspass. År 5 och 6 samläste allt utom sv, en, ma, idrott och två NO-pass. Eleverna och lärarna är indelade i 2 arbetslag och 3 hus: År F-2 i Fröet År 3-6 i Plantan och Blomman Vision: Att vi alla tillsammans är på resan mot framtiden. Med en helhetssyn på elevers lärande hjälps vi alla åt, elever, föräldrar och personal, att skapa en skola där alla trivs och känner sig trygga. En skola som präglas av: Arbetsglädje Lust att lära och skapa God ordning Värdesättande av demokratiska värden. Skolans profil är Motion och hälsa och det innebär att alla elever har två extra pass rörelse i veckan. Passen kan bytas mot mer teoretiska pass om kost, nej till droger eller andra hälsofrämjande ämnen.

4 Rutiner för kvalitetsarbete Skolan Under uppstartsveckan arbetade personalen fram: Lokala mål, utifrån de mål som finns i styrdokumenten. Strategier för måluppfyllelse Strategier för utvärdering Skolutvecklingsgruppen följde arbetet med målen under hela läsåret. Varje arbetslag gjorde en tidsplan där man planerade in strategierna för måluppfyllelse. Flera gånger under läsåret gjordes uppföljningar i tvärgrupper. All pedagogosk personal utvärderade läsårets arbete på kompetensutvecklingsdagen i maj.

5 Del 2. Läroplansområden Normer och värden Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklat en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Skolans Strategier / Metoder: Fortsätta arbeta som vi tidigare gjort och är nöjda med se tidigare kvalitetsredovisningar Förebyggande arbete: - Skapa ett öppet klimat i klassrummen - Etiska samtal och gruppövningar varje vecka i alla klasser - Samverkan mellan klasserna - Läraren sätter samman grupper -Trivselenkät för eleverna och arbetsmiljöenkät bland lärarna - Skolans ordningsregler auktualiseras i början av varje läsår - Samverkansgrupp skolledare, lärare, föräldrar och elever, som förljer upp och reviderar Likabehandlingsplanen. Skolan ska ha en känd och aktiv Trygghetsgrupp bestående av lärare, som är utbildade i hur man hanterar mobbningsärenden.

6 Skolan och omvärlden Näringsliv / sysselsättning / utbildning / VISA Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Inhämtar tilläckliga kunskaper och erfarenheter för att Kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, Få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och Få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Lokala Mål/Kriterium: Enheten/arbetsplatsen/arbetslaget/programmet har en plan för vägledning inför studier och arbetsliv. Barn/elever ges möjlighet att få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Verksamheten arbetar med företagsamhet som stimulerar nytänkande och samarbetar med näringsliv, arbetsliv, föreningsliv etc. Personalen vid enheten/ arbetsplatsen/arbetslaget/programmet deltar i och utvecklar tankar från erbjuden och på egen hand vald kompetensutveckling. Verksamheten bidrar till att ge varje barn/elev möjlighet att kunna granska olika valmöjligheter och barn/elever får god vägledning inför fortsatt lärande, utbildning och yrkesinriktning. Personal, barn/elever och föräldrar är nöjda med enhetens/ arbetsplatsens/arbetslagets/programmets utveckling inom området. Lokalt övergripande mål : Att alla elever som slutar på Åsarpsskolan har fått en god vägledning inför kommande utbildning och yrkesliv. Skolans Strategier/Metoder: Vi skickar ut information till föräldrarna om hur vi har tänkt arbeta med målet under året, där vi också ger föräldrarna chansen att tycka till om vad de vill att deras barn ska känna till om hur vi arbetar med vårt mål. Förbereda arbetsplatserna bättre inför arbetsplatsbesök. Till exempel genom att skicka med en informationslapp om besökets syfte och vad skolan förväntar sig av besöket. Att eleverna någon eller några dagar får pröva på ett yrke. (år 3 6) Alla elever ges tillfälle att besöka Dalénium minst 2 gånger/termin. Eventuellt starta upp ett temaarbete på Dalénium som sedan slutförs på skolan. Ex. tema Uppfinningar och Kreativitet Att Affär 36:an genomförs. År 5-6 knyts till ett specifikt företag eller förening. Förslagsvis en träff eller ett studiebesök per termin samt uppföljning i klassen Under idrottslektionerna skall ett visst utbyte med Å/T FK äga rum.

7 Alla elever får rita/skriva om sitt drömyrke och de äldre eleverna får ta reda på utbildning, arbetsuppgifter, möjligheter till vidareutveckling m.m. Personalen ska delta på föreläsningen Kreativa människor i en kreativ värld med Teo Härén den 6/9 mellan på stadsteatern. Personalen får gå på ett inspirationspass på Dalénium där uppfinningar och kreativitet, minst 5 deltagare, 300 kr/person. Att en konferens per termin förläggs till ett lokalt företag.. Att få fler föräldrar engagerade, detta genom att använda föräldrarna och deras yrkeskunskaper mer. Resultat: 1. Enheten/arbetsplatsen/arbetslaget/programmet har en plan för vägledning inför studier och arbetsliv. I kvalitetsmålen, delen Skolan och omvärlden, har vi strategier och metoder för hur vi ska arbeta. Planen har delvis kunnat följas. 2. Barn/elever ges möjlighet att få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Verksamheten arbetar med företagsamhet som stimulerar nytänkande och samarbetar med näringsliv, arbetsliv, föreningsliv etc. Arbetet mot detta mål har eleverna upplevt som positivt. År 3-6 har fått en större inblick i arbetslivet, medan de yngre, detta år, fokuserat mer på kulturlivet. F-2 har bl.a. besökt biblioteket, haft bokprat i klassen av en bibliotekarie, varit på teater, brandstationen och Dalénium. År 3-6 har bl.a. gjort studiebesök på arbetsplatser och dessutom under en dag fått pröva på något yrke. Vid arbetsplatsbesöket fick arbetsledaren information om besökets syfte. Från arbetsplatserna har vi fått enbart positiva omdömen om eleverna och att ta emot arbetsplatsbesök. Samarbetet med föreningar och specifika företag har minskat något detta läsår. 3. Personalen vid enheten/ arbetsplatsen/arbetslaget/programmet deltar i och utvecklar tankar från erbjuden och på egen hand vald kompetensutveckling. Större delen av personalen har deltagit i erbjuden kompetensutveckling som rör skolan och omvärlden t.ex. Pim, inspirationsdag på Dalénium och konferens förlagd på lokalt företag. 4. Verksamheten bidrar till att ge varje barn/elev möjlighet att kunna granska olika valmöjligheter och barn/elever får god vägledning inför fortsatt lärande, utbildning och yrkesinriktning. Eleverna i år F-2 har fått inblick i olika yrken genom arbete i skolan, dock inte besökt någon arbetsplats.

8 År 3-6 har gjort studiebesök, arbetsplatsbesök och intervjuer. 5. Personal, barn/elever och föräldrar är nöjda med enhetens/ arbetsplatsens/arbetslagets/programmets utveckling inom området. Personal och elever har varit nöjda med arbetet. Ingen föräldraenkät är gjord, men den muntliga respons vi fått från föräldrar är positiv. Analys: 1. Strategierna och metoderna har uppfattats som för omfattande och detal- jerade. 2. Samarbetet med företag och föreningar har minskat bl.a. på grund av andra prioriteringar såsom arbetet med målet Läs och skrivutveckling. 3. Hur mycket kompetensutveckling vi deltagit i är en fråga om ekonomi, prioriteringar av läs och skriv. 4. Samläsningen F-2 gör att man gör olika saker olika år. 5. Personalen har muntligen fått mycket positiv respons från barnen. För att få en tydligare bild av barnens och föräldrarnas tankar kunde en enkät ha gjorts. Sammanfattande bedömning: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X Motivering och grund för bedömning: Diskussioner/utvärderingar i personalgruppen. Enkäter Intervjuer Elevdiskussioner Redovisningar Föräldrasamtal Personal, elever och föräldrar har arbetat aktivt och lyckats få med alla elever i de olika åldrarna i arbetet. Åtgärder för utveckling: Att skriva tydliga delmål. (Ansvar: Lärarna) Att utarbeta en arbetsplan för hur vi arbetar med vägledning. (Ansvar: Lärarna)

9 Att ta till vara föräldrarnas vilja att komma och berätta om sina yrken. Föräldraförfrågan gjord, kommer att följas upp nästa läsår. (Ansvar: Lärarna) Att utarbeta en föräldraenkät. (Ansvar: Lärarna) Att omarbeta informationslappen inför arbetsplatsbesöket så att det tydligt framgår vem som ska fylla i vad. (Ansvar: Lärarna) Att på ett strukturerat sätt ta reda på vad eleverna tyckte om sitt arbetsplatsbesök. (Ansvar: Lärarna) Att i nästa målskrivning måste delen utvärdering och uppföljning finnas med. (Ansvar: Bitr. rektor)

10 Betyg och bedömning Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna Mål: Att eleven blir mer medveten om sin progression. Skolans Strategier / Metoder: Vi kom fram till att vi vill ha fler gemensamma pedagogiska diskussioner som har med IUP:n att göra. Förslagsvis minst en gång per månad, vid kortdag. Vi vill bli ännu bättre på att ha kontinuerliga samtal med eleverna om deras progression. Gemensam ämnes studieplan för enheten Åsarp/Kinnarp behöver revideras.

11 Kunskaper se Läs- och skrivutveckling Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar nyfikenhet och lust att lära, Utvecklar sitt eget sätt att lära Utvecklar tillit till sin egen förmåga Känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra Lär sig utforska, lära sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden Tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, Lär sig kommunicera på främmande språk Lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att - formulera och pröva antaganden och lösa problem - reflektera över erfarenheter och - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

12 Läs- och skrivutveckling Lokala Mål: Mål : Alla elever som lämnar Åsarpsskolan ska vara goda läsare och skrivare Delmål 1. Eleverna ska känna lust, glädje och engagemang när de läser och skriver 2. Eleverna ska bli medvetna om sin läs- och skrivutveckling 3. Att skolans pedagoger får en kompetenshöjning inom området läs- och skrivutveckling (Vi är numera medvetna om att detta egentligen är en strategi för att nå målen ovan.) 4. Öka samsynen mellan förskolans, fritids och skolans personal (Vi är nu- mera medvetna om att detta egentligen är en strategi för att nå målen ovan.) Skolans strategier/metoder: Alla pedagoger på skolan har ansvar för elevernas läs- och skrivutveckling genom att de integrerar läs- och skrivträningen i sina ämnen. Vi känner att vi har behov av en dokumentation för år 6 som är likvärdig den vi har i år F-5. Därför vill vi börja använda skolverkets bedömningsschema Språkutveckling för skolår 6 till 9. För att all personal ska ha kunskap om hur man dokumenterar och följer elevernas läsutveckling vill vi läsa boken God läsutveckling (Ingvar Lundberg/Katarina Herrlin) under en studiedag och diskutera den på ped. konferenser. Vi deltar dessutom i föreläsningen den 5/9 med Katarina Herrlin om läsningens fem dimensioner. Vi vill arbeta med att utveckla elevernas förmåga att läsa och skriva faktatexter. Därför vill vi köpa in Ingvar Lundbergs bok Konsten att läsa faktatexter till personalen att läsas och bearbetas under någon studiedag. Vi vill även köpa in mer intressant och lättläst faktalitteratur för att öka elevernas lust att läsa även saklitteratur. För att skriva faktatexter är tankekartor ett utmärkt hjälpmedel. Vi vill därför förbättra arbetet med att använda tankekartor tillsammans med eleverna. Personalen diskuterar och utvecklar arbetet med tankekartor på någon/några av våra pedagogiska diskussioner. Pedagogen ska hjälpa eleverna att läsa mer aktivt, att få dem att upptäcka när de inte förstår och att de då gör något åt detta. Det kan t.ex. handla om att läsa om ett avsnitt, tänka aktivt medan de läser, tänka framåt och fundera på vad som ska hända härnäst, utnyttja bilderna, fråga om något man inte förstår eller slå upp ett okänt ord. Läraren läser högt för eleverna och/eller låter eleverna läsa tyst en stund varje dag. I arbetslag F-2 ska vi pröva att varje elev får använda en läslogg, som ska följa eleven under år F-6, där de på olika sätt dokumenterar och reflekterar över böcker de läst.

13 Läraren är ansvarig för att aktivt presentera olika typer av böcker. Det är viktigt att regelbundet använda skolans bibliotek samt filialbibliotek och bibliotekariens kompetens. Det är betydelsefullt att även göra eleverna delaktiga i att redovisa och presentera böcker för varandra. Vi vill fortsätta utveckla elevernas skönlitterära skrivande. Därför önskar vi en studiedag (tillsammans med Kinnarpsskolan) för inspiration att förbättra elevernas skrivning. Som föreläsare vill vi ha Veronica Grönte. Eventuellt ska vi köpa in materialet Pennvässaren (Arguments förlag) som tränar och stärker elevens skrivande. Ansvariga biträdande rektorer ansvarar för att skapa mötesplatser (tid och rum) för att öka samsynen mellan förskolans, fritids och skolans personal. Under hösten vill vi genomföra en temavecka med tanke på Astrid Lindgrens hundraårsjubileum. Det är viktigt att elever, i behov därav, ges möjlighet att få en-till-enpedagogik. En period under läsåret genomförs projektet En kvart om dagen.. Uppföljning och utvärdering: Enkäter för utvärdering av elevens läs- och skrivintresse ska bestå av 4 alternativ istället för 5 och genomföras i början av läsåret (under andra skolveckan) samt i slutet (början av maj) för att vi ska kunna jämföra utvecklingen. Ansvarig lärare i svenska genomför enkäten i klassen. Läraren gör en bedömning av elevens förmåga att bedöma sin läs- och skrivutveckling. Personalenkät om resultatet av fortbildningsinsatsen litteratur och före- läsning. Berörd personal gör en bedömning om samsynen mellan verksamheterna har ökat. Resultat: 1. Resultatet av enkäten som gjordes i höstas var över lag mycket positiv. Vårens sammanlagda resultat var något lägre men resultatet är fortfarande högt/mycket högt. Resultatet är något lägre när det gäller att läsa och skriva skönlitteratur samt läsa faktalitteratur (2-5 % minskning). Att skriva faktatexter upplevs mer positivt under våren än under hösten (7 % ökning). 2. Många elever visar i sina kommentarer inför upprättande av IUP att de är medvetna om sin läsutveckling och de kan göra en rimlig bedömning. De tycker också att läsförståelsen är viktigare än läshastigheten. En del elever kan se sin läsutveckling, men har svårt att göra en rättvis bedömning av sin förmåga. Detta visar sig t.ex. när eleverna ska välja litteratur. En del elever väljer svårare böcker än de klarar av. Eleverna i de yngre åldrarna visar genom sina kommentarer till texterna i portfoliopärmen samt i sina kommentarer inför upprättande av IUP att de ser att de utvecklats. De äldre eleverna visar i portfoliopärmen, i sina kommentarer inför upprättande av IUP samt vid utvärdering av större skrivprojekt (som pågått under större delen av läsåret), att de ser sin utveckling. Det är överlag

14 lättare för eleverna att se den tekniska utvecklingen, t.ex. handstil, gemener/versaler, skiljetecken, mellanrum mellan orden och textmängd, än den innehållsmässiga. 3. All lärarpersonal har svarat på personalenkäten om resultatet av fortbildningsinsatsen i Läs och skriv. Alla delarna läsning av litteratur, diskussioner om litteraturen samt praktiskt arbete med kartläggningsmaterial har upplevts som positivt eller mycket positivt av samtliga. 4. Personalen i Förskolan och skolan (F-2) har under våren haft två träffar då de diskuterat eleverna inför skolstart. Vid dessa möten har det blivit tillfälle till mycket korta diskussioner om hur elevernas språkutveckling dokumenteras. Dessa möten har personalen själva initierat. Något möte med ett uttalat syfte att öka samsynen mellan verksamheterna vad det gäller elevernas språk-, läs- och skrivutveckling har inte kommit till stånd. Analys: 1. Skillnaderna i enkätresultaten är så små att det är svårt att dra några slutsatser av detta. Kan tidpunkten när enkäterna genomfördes, möjligen ha påverkat resultatet? Personalen är kanske inte tillräckligt uppdaterad när det gäller aktuella barn- och ungdomsböcker. Då blir det svårare att stimulera till läsning. Under året har ett målmedvetet arbete med faktatexter och tankekartor bedrivits. Detta kan vara en bidragande orsak till att eleverna tycker att det har blivit roligare att skriva faktatexter. 2. Ett målmedvetet arbete med Portfoliopärmar, GLUS (Läsutvecklingsschema), Språket lyfter (Skolverkets kartläggningsmaterial av elevens språkutveckling) samt intervjuer inför upprättande av IUP har bedrivits under flera år. Detta bidrar troligen till att många elever kan göra en rimlig bedömning av sin läs- och skrivutveckling. 3. När personalen själv kan styra över mål för verksamheten samt innehåll på kompetensutvecklingsdagar och pedagogiska konferenser, utifrån upplevda behov, blir intresset och motivationen större för arbetet. 4. Då personalen arbetar i olika verksamheter med olika arbetstider/villkor är det svårt att hitta tid för möten. Därför måste dessa initieras och planeras av skolledningen. Så har inte skett. Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X Motivering och grund för bedömning: Enkäter Samtal med elever Elevers skriftliga utvärderingar

15 Lärares bedömning Samtal/diskussioner i personalgruppen Föräldrars muntliga och skriftliga kommentarer (inför upprättande av IUP samt utvärdering av läsprojektet En kvart om dagen ). Trots ett positivt resultat av delmålen, bedömer vi måluppfyllelsen som endast Ganska bra, eftersom vi utvärderar mot det lokala målet Alla elever som lämnar Åsarpsskolan ska vara goda läsare och skrivare. Tester och kartläggningar visar att flera elever riskerar att inte nå detta mål i nuläget. Åtgärder för utveckling: Genomföra den första enkäten om elevens läs- och skrivintresse en bit in på terminen, t.ex. i oktober, då eleverna hunnit arbeta ett tag och vet vad det innebär. (Ansvar: Lärarna) Fortsätta att utveckla arbetet med hur man läser och arbetar med faktatexter/tankekartor. (Ansvar: Lärarna) Läsprojekt som Skolans val, då skolan satsar på läsning och bearbetning av skönlitteratur. (Ansvar: Lärarna) Att få en röd tråd i elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. (Ansvar: Lärarna) Att personalen får använda kompetensutvecklingstid till att läsa och diskutera skönlitteratur för barn och ungdomar. (Ansvar: Bitr. rektor) Fler pedagogiska diskussioner då vi utbyter erfarenheter och idéer. (Ansvar: Bitr. rektor)

16 Hälsa och Livsstil Lokala Mål: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga. Utvecklar en positiv självbild. Skolans strategier / Metoder: Skolan har under de senaste 6 åren aktivt arbetat med att utveckla elevernas sociala kompetens. De senaste fyra åren har alla klasser haft schemalagda lektioner för Hälsa och Livsstil. Under dessa år har personalen gemensamt fortbildat sig genom föreläsningar och inläsning av litteratur samt diskussioner. För eleverna i år 3 till 7 har tid tagits från andra ämnen till skolans val Hälsa och Livsstil. Ett extra rörelsepass i idrottshallen har schemalagts. Vi fortsätter arbeta med ovanstående och vi vill nu utveckla arbetet ytterligare med att bli en miljöcertifierad skola med hjälp av Grön Flagg. Likabehandlingsplan(Trygghetsplan/Trivselregler) Kompissamtal Trygghetsgrupper Livsviktigt/Gruppen som grogrund (EQ-övningar) Samtalskort i etik Massage Avslappningsövningar Samarbetsövningar/lekar/värderingsövningar Kill- och tjejgrupper (vid behov) Drama/Teater ANT Kostråd Inköp av lekredskap för utomhuslek Aktiviteter tillsammans med Kinnarpsskolan, t.ex. hajk och idrottsdagar Eleverna uppmuntras att ha med frukt som de har möjlighet att äta under lektionstid Godis- och läskförbud på skolan All personal på skolan har ett hälsomål Genom klassråd och elevråd görs eleverna delaktiga i planeringen av arbetet med Grön Flagg Miljöråd där både elever, personal, vaktmästare och kostpersonal ingår. Inbokade pedagogiska diskussioner på konferensschemat i personalgruppen om Grön Flagg Motionsjakten Skolskogen Skoljoggen Cykelbana/hinderbana i skogen Nummerplattor 1-25 i gräsmattan för lek och lär

17 Vandringsdagar Hälsovecka under vecka 10, 2008 där vi på olika sätt fokuserar på kost, motion och idrott Tidiga bussbarn erbjuds frukost på skolan till en låg kostnad Teater/Musikal- Moder Jord, år 5-6 Köpa in materialet Vägra sitta still Kostinformation om näringsinnehåll, råvaror med mera i skolmaten Fokusera på rörelse som inte är tävlingsinriktad, exempel finns i boken Alla vinner Med hjälp av elevrådet diskutera användningen av volleybollplanen Visa tallriksmodellen som finns i matsalen för eleverna Uppföljning och utvärdering: Trivselenkät, vecka 39 och 10 Enkät om hälsa/självbild ansvariga MO, BD Uppföljning i personalgruppen i november Rastvärdars bedömningar Trygghetsgrupp Gemensamma fysiska aktiviteter Kompissamtal Andra gemensamma aktiviteter i och mellan klasserna där vi ser hur eleverna samarbetar och umgås med varandra. Vid arbetet med t.ex. värderingsövningar/ Livsviktigt framkommer elevernas tankar och funderingar på hur man hanterar olika sociala situationer. Resultat: 1. Jämförelse av elevenkäter gjorda under läsårets gång, har visat att en viss förbättring har skett. Det har framkommit att eleverna har blivit mer medvetna om vikten av att äta rätt och röra på sig. Nästan alla elever tycker att det är roligt att motionera. Det är fortfarande några stycken som inte äter frukost varje dag, några sover fortfarande dåligt på nätterna och några känner sig inte friska/mår inte bra. 2. Så gott som alla elever tycker att massage/avslappning är skönt och att det är viktigt att arbeta med Livsviktigt och kompissamtal. Eleverna tycker att de oftast kan lösa konflikter på ett bra sätt i klassen. 3. Trivseln i klasserna är god och de flesta eleverna har kompisar i klassen. De flesta känner sig trygga i skolan och under rasterna och de är med och leker. Några få elever känner att de behandlas illa av klasskamrater eller andra elever på skolan. Några få elever upplever att andra elever behandlas illa av klasskamrater eller andra på skolan. Eleverna tycker att det är lätt att se vem som är rastvärd. 4. Fler elever är nöjda med hur de ser ut d.v.s. de skulle inte vilja se annorlunda ut. De allra flesta eleverna känner att de duger som de är, både hemma och i skolan.

18 5. Kompissamtal genomförs i alla klasser på skolan. Personalens upplevelse och enkätsvar från eleverna visar att dessa samtal hjälper eleverna att våga berätta och stå för sina handlingar samt ger dem ett redskap för att kunna lösa konflikter. De känner trygghet i gruppen och en stärkt gemenskap. 6. Rastvärdarna bedömer att elevernas rastsituation har varit lugnare under vårterminen än under höstterminen. Det har dessutom varit färre konflikter detta läsår än förra läsåret. Analys: 1. Det är viktigt att ofta påminna om vikten av att äta rätt och röra på sig. När vi har arbetat med dessa frågor märks en förbättring hos eleverna. 2. All personal tycker att det är mycket viktigt att regelbundet arbeta med elevernas sociala kompetens för att fortsätta utveckla och bibehålla deras sociala förmåga. Genom att arbeta med värderingsövningar, kompissamtal och med materialet Livsviktigt ökar detta förståelsen för varandras olikheter och hur man kan hantera olika känslor. 3. Att eleverna trivs så bra i klasserna och i skolan tror personalen beror på att vi ägnar mycket tid åt att utveckla deras sociala förmåga Hela skolan har genomfört gemensamma fysiska aktiviteter som stärker vi-känslan på skolan. Eftersom rastvärdarna alltid använder gula reflexvästar har barnen lättare att se var på skolgården rastvärden är. 4. Den påverkan skolan har är liten. Skolan och hemmet slåss mot mediaoch reklamvärldens bild. 5. Det långsiktiga arbetet med kompissamtal och gruppsamtal/gruppövningar tros ha gett dessa goda resultat. 6. Skolans Trygghetsgrupp har varit vilande under läsåret p.g.a. att inga allvarliga elevärenden har kommit till deras kännedom. I enkätsvaren framkommer att det finns elever som behöver trygghetsgruppens stöd. Sammanfattande bedömning: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra x Motivering och grund för bedömning: Enkäter Uppföljning i personalgruppen i november Rastvärdars bedömningar Trygghetsgrupp Gemensamma fysiska aktiviteter Kompissamtal

19 Lärares bedömning Skolan har arbetat medvetet med detta under flera år. Både personal, föräldrar och elever tycker att arbetet är viktigt. Regelbunden tid avsätts till detta arbete varje vecka. Åtgärder för utveckling: Enkäterna behöver sammanställas och analyseras mer årsvis, d.v.s. år F-2 för sig, år 3-4 för sig och år 5-6 för sig för att ett tydligare resultat ska framkomma. (Ansvar: Lärarna) Enkäten Hälsa och Självbild behöver omarbetas för att bli tydligare och lättare att fylla i. (Ansvar: Lärarna) Samarbete med föräldrarna (på föräldramöte eller enskilt) om vikten av frukost, hygien och sömn. (Ansvar: Klasslärarna) Del 3. Kunskapsöversikt

20 Uppföljning utifrån en samlad bedömning och de diagnostiska proven skolår 2 våren 2007 A. Antal pojkar och flickor som klarar målen för skolår 2 och vilka bedöms ha en utveckling som leder till att målen i svenska och matematik i skolår 5 uppnås. Dvs de elever som bedöms nå målen inom ordinarie undervisning utan extra stöd. B. Antal pojkar och flickor som har svårigheter att uppnå målen i svenska och matematik och som bedöms ha en utveckling som leder till målen i skolår 5 endast med hjälp av stödinsatser. (Individintegrerade särskolelever redovisas ej nedan) År 2 A Utan stödinsatser B Med stödinsatser (antal elever) (antal elever) Pojkar Sv 8 2 Ma 10 - Flickor Sv 3 - Ma 3 - Antal elever i behov av stöd i ett eller flera ämnen Totalt antal elever 10 Totalt antal elever: Åtgärder för utveckling: Fortsatt arbete efter åtgärdsprogrammen

21 Uppföljning utifrån de nationella proven skolår 5 och en samlad bedömning vårterminen år 2007 A. Antal pojkar och flickor som klarar målen för skolår 5 och vilka bedöms ha en utveckling som leder till att målen för grundskolan (skolår 9) i svenska, matematik och engelska uppnås. Dvs de elever som bedöms nå målen inom ordinarie undervisning utan extra stöd. B. Antal pojkar och flickor som har svårigheter att uppnå målen i svenska, matematik och engelska och som bedöms ha en utveckling som leder till målen för grundskolan (skolår 9) endast med hjälp av stödinsatser. (Individintegrerade särskolelever redovisas ej nedan) År 5 A Utan stödinsatser (antal elever) B Med stödinsatser (antal elever) Pojkar Sv 2 4 Ma 2 4 En 2 4 Flickor Sv 9 1 Ma 9 1 Antal elever i behov av stöd i ett eller flera ämnen En 9 1 Totalt antal elever: Totalt antal elever Kommentarer: Ett par av pojkarna under rubrik B ligger precis på gränsen att nå målen i matte. Åtgärder för utveckling: Fortsatt arbete efter åtgärdsprogrammen.

22 Uppföljning av måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 5 Utifrån kursplanemålen bedöms måluppfyllelsen för eleverna i år 5 enligt nedan i respektive ämne samt även måluppfyllelsen avseende simkunnighet Ämne Antal elever totalt Antal flickor som når målen Antal flickor Antal pojkar som inte når som når målen målen Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik NO SO Slöjd Svenska Svenska som andr språk Teknik Simkunnighet Kommentar: Antal pojkar som inte når målen Analys:

23 Del 4: Nyckeltal Resurser (ifylles av enheten) (elever/tjänster per den 1 maj) Kategori Antal Nyckeltal enheten /elever förskoleklass 13 skolår varav modersmål varav svenska 2 SUMMA 102 träningsskola grundsärskola individintegr. särskola SUMMA 102 Kommentarer: Åtgärder för utveckling:

24 Personal Antal Årsarbetare Nyckeltal enheten Antal lärare (årsarb)per S:a lärare förskoleklass 1 0,8 100 elever S:a lärare år ,7 Antal lärare (årsarb)per 100 elever Antal lärare (årsarb)per S:a lärare särskola 100 elever Antal lärare (årsarb)per S:a. specialpedagoger 1 0,8 100 elever förskollärare fritidspedagoger ledningspersonal 1 1,0 Antal pedagoger (årsarb) per ledningstjänst administrativ personal 1 0,2 medhjälpare, elevassistenter, studieassistenter 1 1,0 (tillhörig enheten) studie- och yrkesvägledare annan personal (definiera) skolpsykologer skolkuratorer 1 skolsköterskor 1 fritidsledare (fritidsgårdar) musiklärare (musikskolan) Kommentarer: Åtgärder för utveckling:

KVALITETSREDOVISNING. Broddetorpsskolan. Grundskola inkl. förskoleklass inom enhet Gudhem. Läsår 2007/2008. Rektor

KVALITETSREDOVISNING. Broddetorpsskolan. Grundskola inkl. förskoleklass inom enhet Gudhem. Läsår 2007/2008. Rektor B KVALITETSREDOVISNING Broddetorpsskolan Grundskola inkl. förskoleklass inom enhet Gudhem Läsår 2007/2008 Christina Lindblad Rektor Insändes till BU-kontoret senast den 31augusti 2008 Innehållsförteckning

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 FRITIDSHEMMET Duvan Nybyholmsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Fredrik Besnard 2010-05-28 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2005 KVALITETSREDOVISNING 2005 Norra skolan Rektor Jimmy Szigeti Bitr.rektor Marianne Henriksson Adress Lasarettsg 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-22 34 80, 225161 Fax 0141-508 54 E-post jimmy.szigeti@motala.se

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Åtorps förskoleklass Läsåret 2012/2013 Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Arbetsplan Mo skola Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Mo skola Mo skola är en F 6 skola med fritidshem. Skolan byggdes år 1954 och har en fantastisk utemiljö som stimulerar till lek, arbete och lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Valåsskolan Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Begränsning Vårt val av problem/område

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015 Datum 2015-04-08 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015 2012 13 svarande av 15 elever, 7 flickor och 6 pojkar (enligt Procapita 15/2) dvs 87 % 2013 13 svarande av

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Rektor Villerkulla Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer