KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Enhet Kinnarp Läsår 2007/2008 Pelle Nilsson Bitr. rektor

2 Innehållsförteckning Del 1 Beskrivning av verksamheten Enhetens/skolans rutiner för kvalitetsarbete Del 2 Läroplanens och kommunens prioriterade områden: Redovisning av arbetsmetoder och måluppfyllelse inom: Normer och värden / Likabehandlingsplanen Skolan och omvärlden / Näringsliv / Sysselsättning / Utbildning - VISA Kunskaper /Språk, läs- och skrivutveckling Hälsa och livsstil Prioriterat av Barn- och utbildningsnämnden Skolans utvecklingsområde: Redovisning av arbetsmetoder och måluppfyllelse inom skolans valda utvecklingsområde Del 3 Del 4 Resultatöversikt Nationella prov Betyg Meritvärde Förutsättningar/Nyckeltal Barngrupp Personal Materiella resurser

3 Del 1. Beskrivning av verksamheten Beskrivning av verksamheten: Åsarpsskolan är en skola för åren F-6. Skolan hade 100 elever lå 07/08. Organisation: Två F-2 klasser: Klöver och Timotej År 3 och 4 samläste allt utom sv, en, ma och ett idrottspass. År 5 och 6 samläste allt utom sv, en, ma, idrott och två NO-pass. Eleverna och lärarna är indelade i 2 arbetslag och 3 hus: År F-2 i Fröet År 3-6 i Plantan och Blomman Vision: Att vi alla tillsammans är på resan mot framtiden. Med en helhetssyn på elevers lärande hjälps vi alla åt, elever, föräldrar och personal, att skapa en skola där alla trivs och känner sig trygga. En skola som präglas av: Arbetsglädje Lust att lära och skapa God ordning Värdesättande av demokratiska värden. Skolans profil är Motion och hälsa och det innebär att alla elever har två extra pass rörelse i veckan. Passen kan bytas mot mer teoretiska pass om kost, nej till droger eller andra hälsofrämjande ämnen.

4 Rutiner för kvalitetsarbete Skolan Under uppstartsveckan arbetade personalen fram: Lokala mål, utifrån de mål som finns i styrdokumenten. Strategier för måluppfyllelse Strategier för utvärdering Skolutvecklingsgruppen följde arbetet med målen under hela läsåret. Varje arbetslag gjorde en tidsplan där man planerade in strategierna för måluppfyllelse. Flera gånger under läsåret gjordes uppföljningar i tvärgrupper. All pedagogosk personal utvärderade läsårets arbete på kompetensutvecklingsdagen i maj.

5 Del 2. Läroplansområden Normer och värden Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklat en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Skolans Strategier / Metoder: Fortsätta arbeta som vi tidigare gjort och är nöjda med se tidigare kvalitetsredovisningar Förebyggande arbete: - Skapa ett öppet klimat i klassrummen - Etiska samtal och gruppövningar varje vecka i alla klasser - Samverkan mellan klasserna - Läraren sätter samman grupper -Trivselenkät för eleverna och arbetsmiljöenkät bland lärarna - Skolans ordningsregler auktualiseras i början av varje läsår - Samverkansgrupp skolledare, lärare, föräldrar och elever, som förljer upp och reviderar Likabehandlingsplanen. Skolan ska ha en känd och aktiv Trygghetsgrupp bestående av lärare, som är utbildade i hur man hanterar mobbningsärenden.

6 Skolan och omvärlden Näringsliv / sysselsättning / utbildning / VISA Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Inhämtar tilläckliga kunskaper och erfarenheter för att Kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, Få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och Få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Lokala Mål/Kriterium: Enheten/arbetsplatsen/arbetslaget/programmet har en plan för vägledning inför studier och arbetsliv. Barn/elever ges möjlighet att få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Verksamheten arbetar med företagsamhet som stimulerar nytänkande och samarbetar med näringsliv, arbetsliv, föreningsliv etc. Personalen vid enheten/ arbetsplatsen/arbetslaget/programmet deltar i och utvecklar tankar från erbjuden och på egen hand vald kompetensutveckling. Verksamheten bidrar till att ge varje barn/elev möjlighet att kunna granska olika valmöjligheter och barn/elever får god vägledning inför fortsatt lärande, utbildning och yrkesinriktning. Personal, barn/elever och föräldrar är nöjda med enhetens/ arbetsplatsens/arbetslagets/programmets utveckling inom området. Lokalt övergripande mål : Att alla elever som slutar på Åsarpsskolan har fått en god vägledning inför kommande utbildning och yrkesliv. Skolans Strategier/Metoder: Vi skickar ut information till föräldrarna om hur vi har tänkt arbeta med målet under året, där vi också ger föräldrarna chansen att tycka till om vad de vill att deras barn ska känna till om hur vi arbetar med vårt mål. Förbereda arbetsplatserna bättre inför arbetsplatsbesök. Till exempel genom att skicka med en informationslapp om besökets syfte och vad skolan förväntar sig av besöket. Att eleverna någon eller några dagar får pröva på ett yrke. (år 3 6) Alla elever ges tillfälle att besöka Dalénium minst 2 gånger/termin. Eventuellt starta upp ett temaarbete på Dalénium som sedan slutförs på skolan. Ex. tema Uppfinningar och Kreativitet Att Affär 36:an genomförs. År 5-6 knyts till ett specifikt företag eller förening. Förslagsvis en träff eller ett studiebesök per termin samt uppföljning i klassen Under idrottslektionerna skall ett visst utbyte med Å/T FK äga rum.

7 Alla elever får rita/skriva om sitt drömyrke och de äldre eleverna får ta reda på utbildning, arbetsuppgifter, möjligheter till vidareutveckling m.m. Personalen ska delta på föreläsningen Kreativa människor i en kreativ värld med Teo Härén den 6/9 mellan på stadsteatern. Personalen får gå på ett inspirationspass på Dalénium där uppfinningar och kreativitet, minst 5 deltagare, 300 kr/person. Att en konferens per termin förläggs till ett lokalt företag.. Att få fler föräldrar engagerade, detta genom att använda föräldrarna och deras yrkeskunskaper mer. Resultat: 1. Enheten/arbetsplatsen/arbetslaget/programmet har en plan för vägledning inför studier och arbetsliv. I kvalitetsmålen, delen Skolan och omvärlden, har vi strategier och metoder för hur vi ska arbeta. Planen har delvis kunnat följas. 2. Barn/elever ges möjlighet att få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Verksamheten arbetar med företagsamhet som stimulerar nytänkande och samarbetar med näringsliv, arbetsliv, föreningsliv etc. Arbetet mot detta mål har eleverna upplevt som positivt. År 3-6 har fått en större inblick i arbetslivet, medan de yngre, detta år, fokuserat mer på kulturlivet. F-2 har bl.a. besökt biblioteket, haft bokprat i klassen av en bibliotekarie, varit på teater, brandstationen och Dalénium. År 3-6 har bl.a. gjort studiebesök på arbetsplatser och dessutom under en dag fått pröva på något yrke. Vid arbetsplatsbesöket fick arbetsledaren information om besökets syfte. Från arbetsplatserna har vi fått enbart positiva omdömen om eleverna och att ta emot arbetsplatsbesök. Samarbetet med föreningar och specifika företag har minskat något detta läsår. 3. Personalen vid enheten/ arbetsplatsen/arbetslaget/programmet deltar i och utvecklar tankar från erbjuden och på egen hand vald kompetensutveckling. Större delen av personalen har deltagit i erbjuden kompetensutveckling som rör skolan och omvärlden t.ex. Pim, inspirationsdag på Dalénium och konferens förlagd på lokalt företag. 4. Verksamheten bidrar till att ge varje barn/elev möjlighet att kunna granska olika valmöjligheter och barn/elever får god vägledning inför fortsatt lärande, utbildning och yrkesinriktning. Eleverna i år F-2 har fått inblick i olika yrken genom arbete i skolan, dock inte besökt någon arbetsplats.

8 År 3-6 har gjort studiebesök, arbetsplatsbesök och intervjuer. 5. Personal, barn/elever och föräldrar är nöjda med enhetens/ arbetsplatsens/arbetslagets/programmets utveckling inom området. Personal och elever har varit nöjda med arbetet. Ingen föräldraenkät är gjord, men den muntliga respons vi fått från föräldrar är positiv. Analys: 1. Strategierna och metoderna har uppfattats som för omfattande och detal- jerade. 2. Samarbetet med företag och föreningar har minskat bl.a. på grund av andra prioriteringar såsom arbetet med målet Läs och skrivutveckling. 3. Hur mycket kompetensutveckling vi deltagit i är en fråga om ekonomi, prioriteringar av läs och skriv. 4. Samläsningen F-2 gör att man gör olika saker olika år. 5. Personalen har muntligen fått mycket positiv respons från barnen. För att få en tydligare bild av barnens och föräldrarnas tankar kunde en enkät ha gjorts. Sammanfattande bedömning: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X Motivering och grund för bedömning: Diskussioner/utvärderingar i personalgruppen. Enkäter Intervjuer Elevdiskussioner Redovisningar Föräldrasamtal Personal, elever och föräldrar har arbetat aktivt och lyckats få med alla elever i de olika åldrarna i arbetet. Åtgärder för utveckling: Att skriva tydliga delmål. (Ansvar: Lärarna) Att utarbeta en arbetsplan för hur vi arbetar med vägledning. (Ansvar: Lärarna)

9 Att ta till vara föräldrarnas vilja att komma och berätta om sina yrken. Föräldraförfrågan gjord, kommer att följas upp nästa läsår. (Ansvar: Lärarna) Att utarbeta en föräldraenkät. (Ansvar: Lärarna) Att omarbeta informationslappen inför arbetsplatsbesöket så att det tydligt framgår vem som ska fylla i vad. (Ansvar: Lärarna) Att på ett strukturerat sätt ta reda på vad eleverna tyckte om sitt arbetsplatsbesök. (Ansvar: Lärarna) Att i nästa målskrivning måste delen utvärdering och uppföljning finnas med. (Ansvar: Bitr. rektor)

10 Betyg och bedömning Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna Mål: Att eleven blir mer medveten om sin progression. Skolans Strategier / Metoder: Vi kom fram till att vi vill ha fler gemensamma pedagogiska diskussioner som har med IUP:n att göra. Förslagsvis minst en gång per månad, vid kortdag. Vi vill bli ännu bättre på att ha kontinuerliga samtal med eleverna om deras progression. Gemensam ämnes studieplan för enheten Åsarp/Kinnarp behöver revideras.

11 Kunskaper se Läs- och skrivutveckling Läroplanens strävansmål: Skolan skall sträva efter att varje elev Utvecklar nyfikenhet och lust att lära, Utvecklar sitt eget sätt att lära Utvecklar tillit till sin egen förmåga Känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra Lär sig utforska, lära sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden Tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, Lär sig kommunicera på främmande språk Lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att - formulera och pröva antaganden och lösa problem - reflektera över erfarenheter och - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

12 Läs- och skrivutveckling Lokala Mål: Mål : Alla elever som lämnar Åsarpsskolan ska vara goda läsare och skrivare Delmål 1. Eleverna ska känna lust, glädje och engagemang när de läser och skriver 2. Eleverna ska bli medvetna om sin läs- och skrivutveckling 3. Att skolans pedagoger får en kompetenshöjning inom området läs- och skrivutveckling (Vi är numera medvetna om att detta egentligen är en strategi för att nå målen ovan.) 4. Öka samsynen mellan förskolans, fritids och skolans personal (Vi är nu- mera medvetna om att detta egentligen är en strategi för att nå målen ovan.) Skolans strategier/metoder: Alla pedagoger på skolan har ansvar för elevernas läs- och skrivutveckling genom att de integrerar läs- och skrivträningen i sina ämnen. Vi känner att vi har behov av en dokumentation för år 6 som är likvärdig den vi har i år F-5. Därför vill vi börja använda skolverkets bedömningsschema Språkutveckling för skolår 6 till 9. För att all personal ska ha kunskap om hur man dokumenterar och följer elevernas läsutveckling vill vi läsa boken God läsutveckling (Ingvar Lundberg/Katarina Herrlin) under en studiedag och diskutera den på ped. konferenser. Vi deltar dessutom i föreläsningen den 5/9 med Katarina Herrlin om läsningens fem dimensioner. Vi vill arbeta med att utveckla elevernas förmåga att läsa och skriva faktatexter. Därför vill vi köpa in Ingvar Lundbergs bok Konsten att läsa faktatexter till personalen att läsas och bearbetas under någon studiedag. Vi vill även köpa in mer intressant och lättläst faktalitteratur för att öka elevernas lust att läsa även saklitteratur. För att skriva faktatexter är tankekartor ett utmärkt hjälpmedel. Vi vill därför förbättra arbetet med att använda tankekartor tillsammans med eleverna. Personalen diskuterar och utvecklar arbetet med tankekartor på någon/några av våra pedagogiska diskussioner. Pedagogen ska hjälpa eleverna att läsa mer aktivt, att få dem att upptäcka när de inte förstår och att de då gör något åt detta. Det kan t.ex. handla om att läsa om ett avsnitt, tänka aktivt medan de läser, tänka framåt och fundera på vad som ska hända härnäst, utnyttja bilderna, fråga om något man inte förstår eller slå upp ett okänt ord. Läraren läser högt för eleverna och/eller låter eleverna läsa tyst en stund varje dag. I arbetslag F-2 ska vi pröva att varje elev får använda en läslogg, som ska följa eleven under år F-6, där de på olika sätt dokumenterar och reflekterar över böcker de läst.

13 Läraren är ansvarig för att aktivt presentera olika typer av böcker. Det är viktigt att regelbundet använda skolans bibliotek samt filialbibliotek och bibliotekariens kompetens. Det är betydelsefullt att även göra eleverna delaktiga i att redovisa och presentera böcker för varandra. Vi vill fortsätta utveckla elevernas skönlitterära skrivande. Därför önskar vi en studiedag (tillsammans med Kinnarpsskolan) för inspiration att förbättra elevernas skrivning. Som föreläsare vill vi ha Veronica Grönte. Eventuellt ska vi köpa in materialet Pennvässaren (Arguments förlag) som tränar och stärker elevens skrivande. Ansvariga biträdande rektorer ansvarar för att skapa mötesplatser (tid och rum) för att öka samsynen mellan förskolans, fritids och skolans personal. Under hösten vill vi genomföra en temavecka med tanke på Astrid Lindgrens hundraårsjubileum. Det är viktigt att elever, i behov därav, ges möjlighet att få en-till-enpedagogik. En period under läsåret genomförs projektet En kvart om dagen.. Uppföljning och utvärdering: Enkäter för utvärdering av elevens läs- och skrivintresse ska bestå av 4 alternativ istället för 5 och genomföras i början av läsåret (under andra skolveckan) samt i slutet (början av maj) för att vi ska kunna jämföra utvecklingen. Ansvarig lärare i svenska genomför enkäten i klassen. Läraren gör en bedömning av elevens förmåga att bedöma sin läs- och skrivutveckling. Personalenkät om resultatet av fortbildningsinsatsen litteratur och före- läsning. Berörd personal gör en bedömning om samsynen mellan verksamheterna har ökat. Resultat: 1. Resultatet av enkäten som gjordes i höstas var över lag mycket positiv. Vårens sammanlagda resultat var något lägre men resultatet är fortfarande högt/mycket högt. Resultatet är något lägre när det gäller att läsa och skriva skönlitteratur samt läsa faktalitteratur (2-5 % minskning). Att skriva faktatexter upplevs mer positivt under våren än under hösten (7 % ökning). 2. Många elever visar i sina kommentarer inför upprättande av IUP att de är medvetna om sin läsutveckling och de kan göra en rimlig bedömning. De tycker också att läsförståelsen är viktigare än läshastigheten. En del elever kan se sin läsutveckling, men har svårt att göra en rättvis bedömning av sin förmåga. Detta visar sig t.ex. när eleverna ska välja litteratur. En del elever väljer svårare böcker än de klarar av. Eleverna i de yngre åldrarna visar genom sina kommentarer till texterna i portfoliopärmen samt i sina kommentarer inför upprättande av IUP att de ser att de utvecklats. De äldre eleverna visar i portfoliopärmen, i sina kommentarer inför upprättande av IUP samt vid utvärdering av större skrivprojekt (som pågått under större delen av läsåret), att de ser sin utveckling. Det är överlag

14 lättare för eleverna att se den tekniska utvecklingen, t.ex. handstil, gemener/versaler, skiljetecken, mellanrum mellan orden och textmängd, än den innehållsmässiga. 3. All lärarpersonal har svarat på personalenkäten om resultatet av fortbildningsinsatsen i Läs och skriv. Alla delarna läsning av litteratur, diskussioner om litteraturen samt praktiskt arbete med kartläggningsmaterial har upplevts som positivt eller mycket positivt av samtliga. 4. Personalen i Förskolan och skolan (F-2) har under våren haft två träffar då de diskuterat eleverna inför skolstart. Vid dessa möten har det blivit tillfälle till mycket korta diskussioner om hur elevernas språkutveckling dokumenteras. Dessa möten har personalen själva initierat. Något möte med ett uttalat syfte att öka samsynen mellan verksamheterna vad det gäller elevernas språk-, läs- och skrivutveckling har inte kommit till stånd. Analys: 1. Skillnaderna i enkätresultaten är så små att det är svårt att dra några slutsatser av detta. Kan tidpunkten när enkäterna genomfördes, möjligen ha påverkat resultatet? Personalen är kanske inte tillräckligt uppdaterad när det gäller aktuella barn- och ungdomsböcker. Då blir det svårare att stimulera till läsning. Under året har ett målmedvetet arbete med faktatexter och tankekartor bedrivits. Detta kan vara en bidragande orsak till att eleverna tycker att det har blivit roligare att skriva faktatexter. 2. Ett målmedvetet arbete med Portfoliopärmar, GLUS (Läsutvecklingsschema), Språket lyfter (Skolverkets kartläggningsmaterial av elevens språkutveckling) samt intervjuer inför upprättande av IUP har bedrivits under flera år. Detta bidrar troligen till att många elever kan göra en rimlig bedömning av sin läs- och skrivutveckling. 3. När personalen själv kan styra över mål för verksamheten samt innehåll på kompetensutvecklingsdagar och pedagogiska konferenser, utifrån upplevda behov, blir intresset och motivationen större för arbetet. 4. Då personalen arbetar i olika verksamheter med olika arbetstider/villkor är det svårt att hitta tid för möten. Därför måste dessa initieras och planeras av skolledningen. Så har inte skett. Sammanfattande bedömning av Måluppfyllelse: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra X Motivering och grund för bedömning: Enkäter Samtal med elever Elevers skriftliga utvärderingar

15 Lärares bedömning Samtal/diskussioner i personalgruppen Föräldrars muntliga och skriftliga kommentarer (inför upprättande av IUP samt utvärdering av läsprojektet En kvart om dagen ). Trots ett positivt resultat av delmålen, bedömer vi måluppfyllelsen som endast Ganska bra, eftersom vi utvärderar mot det lokala målet Alla elever som lämnar Åsarpsskolan ska vara goda läsare och skrivare. Tester och kartläggningar visar att flera elever riskerar att inte nå detta mål i nuläget. Åtgärder för utveckling: Genomföra den första enkäten om elevens läs- och skrivintresse en bit in på terminen, t.ex. i oktober, då eleverna hunnit arbeta ett tag och vet vad det innebär. (Ansvar: Lärarna) Fortsätta att utveckla arbetet med hur man läser och arbetar med faktatexter/tankekartor. (Ansvar: Lärarna) Läsprojekt som Skolans val, då skolan satsar på läsning och bearbetning av skönlitteratur. (Ansvar: Lärarna) Att få en röd tråd i elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. (Ansvar: Lärarna) Att personalen får använda kompetensutvecklingstid till att läsa och diskutera skönlitteratur för barn och ungdomar. (Ansvar: Bitr. rektor) Fler pedagogiska diskussioner då vi utbyter erfarenheter och idéer. (Ansvar: Bitr. rektor)

16 Hälsa och Livsstil Lokala Mål: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga. Utvecklar en positiv självbild. Skolans strategier / Metoder: Skolan har under de senaste 6 åren aktivt arbetat med att utveckla elevernas sociala kompetens. De senaste fyra åren har alla klasser haft schemalagda lektioner för Hälsa och Livsstil. Under dessa år har personalen gemensamt fortbildat sig genom föreläsningar och inläsning av litteratur samt diskussioner. För eleverna i år 3 till 7 har tid tagits från andra ämnen till skolans val Hälsa och Livsstil. Ett extra rörelsepass i idrottshallen har schemalagts. Vi fortsätter arbeta med ovanstående och vi vill nu utveckla arbetet ytterligare med att bli en miljöcertifierad skola med hjälp av Grön Flagg. Likabehandlingsplan(Trygghetsplan/Trivselregler) Kompissamtal Trygghetsgrupper Livsviktigt/Gruppen som grogrund (EQ-övningar) Samtalskort i etik Massage Avslappningsövningar Samarbetsövningar/lekar/värderingsövningar Kill- och tjejgrupper (vid behov) Drama/Teater ANT Kostråd Inköp av lekredskap för utomhuslek Aktiviteter tillsammans med Kinnarpsskolan, t.ex. hajk och idrottsdagar Eleverna uppmuntras att ha med frukt som de har möjlighet att äta under lektionstid Godis- och läskförbud på skolan All personal på skolan har ett hälsomål Genom klassråd och elevråd görs eleverna delaktiga i planeringen av arbetet med Grön Flagg Miljöråd där både elever, personal, vaktmästare och kostpersonal ingår. Inbokade pedagogiska diskussioner på konferensschemat i personalgruppen om Grön Flagg Motionsjakten Skolskogen Skoljoggen Cykelbana/hinderbana i skogen Nummerplattor 1-25 i gräsmattan för lek och lär

17 Vandringsdagar Hälsovecka under vecka 10, 2008 där vi på olika sätt fokuserar på kost, motion och idrott Tidiga bussbarn erbjuds frukost på skolan till en låg kostnad Teater/Musikal- Moder Jord, år 5-6 Köpa in materialet Vägra sitta still Kostinformation om näringsinnehåll, råvaror med mera i skolmaten Fokusera på rörelse som inte är tävlingsinriktad, exempel finns i boken Alla vinner Med hjälp av elevrådet diskutera användningen av volleybollplanen Visa tallriksmodellen som finns i matsalen för eleverna Uppföljning och utvärdering: Trivselenkät, vecka 39 och 10 Enkät om hälsa/självbild ansvariga MO, BD Uppföljning i personalgruppen i november Rastvärdars bedömningar Trygghetsgrupp Gemensamma fysiska aktiviteter Kompissamtal Andra gemensamma aktiviteter i och mellan klasserna där vi ser hur eleverna samarbetar och umgås med varandra. Vid arbetet med t.ex. värderingsövningar/ Livsviktigt framkommer elevernas tankar och funderingar på hur man hanterar olika sociala situationer. Resultat: 1. Jämförelse av elevenkäter gjorda under läsårets gång, har visat att en viss förbättring har skett. Det har framkommit att eleverna har blivit mer medvetna om vikten av att äta rätt och röra på sig. Nästan alla elever tycker att det är roligt att motionera. Det är fortfarande några stycken som inte äter frukost varje dag, några sover fortfarande dåligt på nätterna och några känner sig inte friska/mår inte bra. 2. Så gott som alla elever tycker att massage/avslappning är skönt och att det är viktigt att arbeta med Livsviktigt och kompissamtal. Eleverna tycker att de oftast kan lösa konflikter på ett bra sätt i klassen. 3. Trivseln i klasserna är god och de flesta eleverna har kompisar i klassen. De flesta känner sig trygga i skolan och under rasterna och de är med och leker. Några få elever känner att de behandlas illa av klasskamrater eller andra elever på skolan. Några få elever upplever att andra elever behandlas illa av klasskamrater eller andra på skolan. Eleverna tycker att det är lätt att se vem som är rastvärd. 4. Fler elever är nöjda med hur de ser ut d.v.s. de skulle inte vilja se annorlunda ut. De allra flesta eleverna känner att de duger som de är, både hemma och i skolan.

18 5. Kompissamtal genomförs i alla klasser på skolan. Personalens upplevelse och enkätsvar från eleverna visar att dessa samtal hjälper eleverna att våga berätta och stå för sina handlingar samt ger dem ett redskap för att kunna lösa konflikter. De känner trygghet i gruppen och en stärkt gemenskap. 6. Rastvärdarna bedömer att elevernas rastsituation har varit lugnare under vårterminen än under höstterminen. Det har dessutom varit färre konflikter detta läsår än förra läsåret. Analys: 1. Det är viktigt att ofta påminna om vikten av att äta rätt och röra på sig. När vi har arbetat med dessa frågor märks en förbättring hos eleverna. 2. All personal tycker att det är mycket viktigt att regelbundet arbeta med elevernas sociala kompetens för att fortsätta utveckla och bibehålla deras sociala förmåga. Genom att arbeta med värderingsövningar, kompissamtal och med materialet Livsviktigt ökar detta förståelsen för varandras olikheter och hur man kan hantera olika känslor. 3. Att eleverna trivs så bra i klasserna och i skolan tror personalen beror på att vi ägnar mycket tid åt att utveckla deras sociala förmåga Hela skolan har genomfört gemensamma fysiska aktiviteter som stärker vi-känslan på skolan. Eftersom rastvärdarna alltid använder gula reflexvästar har barnen lättare att se var på skolgården rastvärden är. 4. Den påverkan skolan har är liten. Skolan och hemmet slåss mot mediaoch reklamvärldens bild. 5. Det långsiktiga arbetet med kompissamtal och gruppsamtal/gruppövningar tros ha gett dessa goda resultat. 6. Skolans Trygghetsgrupp har varit vilande under läsåret p.g.a. att inga allvarliga elevärenden har kommit till deras kännedom. I enkätsvaren framkommer att det finns elever som behöver trygghetsgruppens stöd. Sammanfattande bedömning: Mindre bra Ganska bra Bra Mycket bra x Motivering och grund för bedömning: Enkäter Uppföljning i personalgruppen i november Rastvärdars bedömningar Trygghetsgrupp Gemensamma fysiska aktiviteter Kompissamtal

19 Lärares bedömning Skolan har arbetat medvetet med detta under flera år. Både personal, föräldrar och elever tycker att arbetet är viktigt. Regelbunden tid avsätts till detta arbete varje vecka. Åtgärder för utveckling: Enkäterna behöver sammanställas och analyseras mer årsvis, d.v.s. år F-2 för sig, år 3-4 för sig och år 5-6 för sig för att ett tydligare resultat ska framkomma. (Ansvar: Lärarna) Enkäten Hälsa och Självbild behöver omarbetas för att bli tydligare och lättare att fylla i. (Ansvar: Lärarna) Samarbete med föräldrarna (på föräldramöte eller enskilt) om vikten av frukost, hygien och sömn. (Ansvar: Klasslärarna) Del 3. Kunskapsöversikt

20 Uppföljning utifrån en samlad bedömning och de diagnostiska proven skolår 2 våren 2007 A. Antal pojkar och flickor som klarar målen för skolår 2 och vilka bedöms ha en utveckling som leder till att målen i svenska och matematik i skolår 5 uppnås. Dvs de elever som bedöms nå målen inom ordinarie undervisning utan extra stöd. B. Antal pojkar och flickor som har svårigheter att uppnå målen i svenska och matematik och som bedöms ha en utveckling som leder till målen i skolår 5 endast med hjälp av stödinsatser. (Individintegrerade särskolelever redovisas ej nedan) År 2 A Utan stödinsatser B Med stödinsatser (antal elever) (antal elever) Pojkar Sv 8 2 Ma 10 - Flickor Sv 3 - Ma 3 - Antal elever i behov av stöd i ett eller flera ämnen Totalt antal elever 10 Totalt antal elever: Åtgärder för utveckling: Fortsatt arbete efter åtgärdsprogrammen

21 Uppföljning utifrån de nationella proven skolår 5 och en samlad bedömning vårterminen år 2007 A. Antal pojkar och flickor som klarar målen för skolår 5 och vilka bedöms ha en utveckling som leder till att målen för grundskolan (skolår 9) i svenska, matematik och engelska uppnås. Dvs de elever som bedöms nå målen inom ordinarie undervisning utan extra stöd. B. Antal pojkar och flickor som har svårigheter att uppnå målen i svenska, matematik och engelska och som bedöms ha en utveckling som leder till målen för grundskolan (skolår 9) endast med hjälp av stödinsatser. (Individintegrerade särskolelever redovisas ej nedan) År 5 A Utan stödinsatser (antal elever) B Med stödinsatser (antal elever) Pojkar Sv 2 4 Ma 2 4 En 2 4 Flickor Sv 9 1 Ma 9 1 Antal elever i behov av stöd i ett eller flera ämnen En 9 1 Totalt antal elever: Totalt antal elever Kommentarer: Ett par av pojkarna under rubrik B ligger precis på gränsen att nå målen i matte. Åtgärder för utveckling: Fortsatt arbete efter åtgärdsprogrammen.

22 Uppföljning av måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 5 Utifrån kursplanemålen bedöms måluppfyllelsen för eleverna i år 5 enligt nedan i respektive ämne samt även måluppfyllelsen avseende simkunnighet Ämne Antal elever totalt Antal flickor som når målen Antal flickor Antal pojkar som inte når som når målen målen Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik NO SO Slöjd Svenska Svenska som andr språk Teknik Simkunnighet Kommentar: Antal pojkar som inte når målen Analys:

23 Del 4: Nyckeltal Resurser (ifylles av enheten) (elever/tjänster per den 1 maj) Kategori Antal Nyckeltal enheten /elever förskoleklass 13 skolår varav modersmål varav svenska 2 SUMMA 102 träningsskola grundsärskola individintegr. särskola SUMMA 102 Kommentarer: Åtgärder för utveckling:

24 Personal Antal Årsarbetare Nyckeltal enheten Antal lärare (årsarb)per S:a lärare förskoleklass 1 0,8 100 elever S:a lärare år ,7 Antal lärare (årsarb)per 100 elever Antal lärare (årsarb)per S:a lärare särskola 100 elever Antal lärare (årsarb)per S:a. specialpedagoger 1 0,8 100 elever förskollärare fritidspedagoger ledningspersonal 1 1,0 Antal pedagoger (årsarb) per ledningstjänst administrativ personal 1 0,2 medhjälpare, elevassistenter, studieassistenter 1 1,0 (tillhörig enheten) studie- och yrkesvägledare annan personal (definiera) skolpsykologer skolkuratorer 1 skolsköterskor 1 fritidsledare (fritidsgårdar) musiklärare (musikskolan) Kommentarer: Åtgärder för utveckling: