Årsmötet sid 4-5 Den vittbereste Carl Klein sid 8 Statens kontrollbehov hjälper släktforskare sid 14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsmötet sid 4-5 Den vittbereste Carl Klein sid 8 Statens kontrollbehov hjälper släktforskare sid 14"

Transkript

1 Wåra Rötter Tjust Släktforskarförening Nummer Årgång 25 Årsmötet sid 4-5 Den vittbereste Carl Klein sid 8 Statens kontrollbehov hjälper släktforskare sid 14

2 föreningsnytt Tjust Släktforskarförening Ordförande: Hans Wiberg tel: e-post: Sekreterare: Valdy Svensson Tel e-post: 2 Kassör: Yvonne Andersson-Gullberg Tel e-post: Föreningens adress: Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box Västervik Postgiro: Föreningens org. nr: Medlemsavgift 150 kr./år Familjemedlem 50 kr./år Internetadress: Redaktörer för Wåra Rötter: Hans Wilensjö Kristinebergsgatan 2 T Västervik Tel e-post: Eva Johansson Helgerum Berggård Gunnebo Tel e-post: Tor Wiklund Kolsebro Ekdalen Åtvidaberg Tel e-post: Wåra Rötter nr kommer i september Wåra Rötter 2/2011 Material senast 15 augusti 2011 Omslagsbild: Elisabeth Hjortvid Foto: Hans Wilensjö Upplaga: 600 exemplar Utgivning: 4 gånger per år Tryck: Ostkustens Tryckeri AB, Västervik Ny medlem i redaktionskommittén Eva Johansson har valts in i redaktionskommittén. Så här presenterar hon sig för Våra Rötters läsare: Släktforskning är ganska nytt för mig, jag började så sent som i höstas. Starten blev en distanskurs i släktforskning på Mittuniversitetet. Som examensuppgift gjorde jag en släktutredning för min sambo, på hans fars sida. I min egen släkt är det flera släktingar som redan forskat, och jag ville börja med en uppgift där jag fick söka mig fram från grunden, utan facit. Jag bor i Helgerum sedan några år, men är inflyttad från Västkusten. Att vi bor i Helgerum inspirerade mig också att släktforska, eftersom min sambos farfar var rättare här för hundra år sedan och vi ville gärna veta mer om honom och släkten. Min egen släkt kommer från inlandet i mellersta Halland, och gränstrakterna mellan Bohuslän och norra Västergötland. Om denna samarbetar jag med en bror och en kusin i släktforskningen. Efter att jag brutit benet i höstas fick jag tid att ägna mig lite extra åt släktforskning och har också forskat om mina barns farföräldrar och bakåt. Dessa kommer från Gotland, södra Småland och Närke. Det mest intressanta är när man stöter på människor som skiljer sig från mängden av torpare, pigor och drängar. Till exempel de som begått brott och som gjort något annat anmärkningsvärt. Ännu har jag inte besökt något arkiv och bläddrat i gamla luntor utan enbart använt mig av de kyrkoböcker, mönstringsrullor med mera som finns tillgängligt på internet. Det är bekvämt och ett bra sätt att börja, tycker jag. Till vardags arbetar jag som webbredaktör på Västerviks-Tidningen och ibland som lärare på en journalistutbildning. INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET Sid. 2 Ny medlem i redaktionskommittén. Sid. 3 Månadsmöte Indelningsverket år Lars Oswald. Sid. 4-5 Årsmötet. Smålänska uttryck väkte minnen. Sid. 6-7 Släktforskardagar i Norrköping. Sid. 7 Program Hösten Nya medlemmar. Sid Den vittbereste Carl Klein. Släktforskare på 1600-talet. Sid. 11 Månadsmöte Åsa Jägerhorn om sin senaste bok Gottfrid Kallstenius. Sid Korpral, krigsfånge och dömd som tjuv. Sid. 14 Statens kontrollbehov hjälper släktforskare. Sid. 15 Våra släktforskarkurser. Nya tidskrifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera innehållet. Citat ur Wåra Rötter får göras om källan anges. För återgivande av signerade artiklar samt illustrationer krävs tillstånd av författaren/illustratören/fotografen. Författarna är själva ansvariga för innehållet i artiklarna. Redaktionen ansvarar inte för insänt material.

3 Månadsmöte 16 februari 2011 Kvällens tema: Indelningsverket år föreningsnytt Text & foto: Hans Wilensjö Indelta soldater finns i egna register Att hitta uppgifter om indelta soldater och båtsmän är inte så komplicerat. Det och mycket annat om soldatforskning berättade Lars Oswald vid månadsmötet i februari. I vår forskarsal har vi ett 20-tal pärmar från Kalmar och Östgöta Regemente. Bara att leta fram socken och soldattorpets nummer eller namn så har vi det helt gratis till vår egen forskning. Ofta hittar man alla soldater som bott på torpet från 1862 tills det lades ner. Ordföranden Hans Wiberg hälsade de närvarande välkomna och påminde om kommande händelser i föreningen. Han hälsade kvällens välkände föreläsare Lars Oswald välkommen. Lars Oswald presenterade för oss forskare mycket intressanta uppgifter om soldater, båtmän, livgrenadjärer och dragoner. Vi fick också veta hur vi kan få fram uppgifter kring soldattorpens läge och hur de framlevde sina dagar med hustru och ofta en massa barn i de små husen, som är så intressant för oss dagens forskare Det var Gustav Vasa som behövde krigsfolk och att bara samla ihop folk ute i bygderna höll inte längre. Därför tillkom ett avtal mellan bönder eller hemmansägare, att mot mindre skatteuttag ordna med rotar, stora nog att kunna försörja en kronans man. Detta tog många år att genomföra i vårt avlånga land. Till att börja med var ofta soldaten inhyrd i någons stuga för att senare få bygga ett mindre soldattorp på någon utmark i byn. Senare byggdes säkert torpen till för det kunde av någon anledning bli många barn i de små soldattorpen. Vidare visade Lars Oswald hur man kan söka i Centrala soldatregistret på nätet om just sina egna hittade soldater från förr. Han redogjorde för de olika siffror som står i aktnumret, hur man går vidare och kanske hittar när han föddes, antogs och begärde eller fick avsked samt giftermål och till och med barnens födelsedata. Du även hitta att soldaten är blesserad (skadad) eller saknad från något krig. Det var tvunget att byarna kunde vara så bärkraftiga så att kunde försörja en soldat på roten. Det fanns noga utskrivna regler för hur det skulle gå till, men det var ofta konflikter mellan bönderna och soldaterna och tolkningsfrågor kunde ställa till det. Soldatregister Skövde är ett centrum för forskning om soldater, som sedan är utdelat till bland annat Eksjö och Linköping som bär ansvaret. I vår släktforskarförening är det Lars Oswald som fått bära huvudansvaret och sänder utförd forskning till Skövde via Eksjö. Soldatnamnen Namnen på soldaterna har sin egen historia. Soldaterna fick ofta det namn som torpet hade. Båtsmännen däremot ärvde torpets namn under hela dess livstid. Soldaterna bytte oftast till namn som passade torpet eller så tyckte befälen att de skulle ta skogsnamn, djurnamn, fågelnamn, mineraler och namn från vårt stjärnsystem. Namn som Julafton, Vitt hår, Liten, Stor och till och med nedsättande namn som Menlös. Lars Oswald visade också bra uppslagsböcker kring forskning om hela Sveriges militära historia och över alla torp som varit registrerade som soldattorp eller båtmanstorp. De finns att låna på biblioteket. Lars Oswald avtackades med blommor av ordföranden. Sedan blev det kaffe och dragning av lotteri. Wåra Rötter 2/2011 3

4 Årsmötet den 16 mars Text & foto: Hans Wilensjö Ordförande Hans Wiberg hälsade 51 medlemmar välkomna till Tjust Släktforskarförenings årsmöte där Elisabeth Hjortvid hade föreläst kring sin nya bok Småländska Dialekter. Mötet inleddes med en parentation över avlidna medlemmar. Till att sköta årsmötesförhandlingarna utsågs Ragnar Asplund och till mötes sekreterare utsågs ordinarie Valdy Svensson. Att justera protokollet utsåga Holger och Stina Kanth. Årets verksamhetsberättelse föredrogs där följande kan redovisas. Styrelsen har bestått av ordförande. Hans Wiberg, vice ordförande Holger Kanth, sekreterare Valdy Svensson, kassör Yvonne Gullberg Andersson, vice sekreterare Karl-Axel Carlsson och suppleanterna Rolf Nilson och Nils Ottervik. Kommittéer: Lotterikommitté. Rolf Nilsson, Torbjörn Strand och Holger Kanth. Kaffekommitté Birgitta Carlsson, Mar anne Karlsson och Ingegerd Rocén. Redaktion för Wåra rötter: Lennart Jennekvist, Hans Wilensjö, Tor Wiklund och Bo Sandberg. Revisorer: Kjell Johansson och Bertil Ingmarsson, suppleant Britt Börjesson. Valberedning: Gun-Britt Tjäder, Inger Dahlqvist och Roger Olofsson. 25-årsjubileum hölls på Bryggaren den 2 oktober som blev mycket lyckat och hade många besökare. På kvällen hade föreningen ordnat med en trevlig buffé, och fick ta emot gåvor och blommor. Övriga aktiviteter: våra två medarbetare Leif Pettersson och Kerstin Johansson har arbetat med avskrifter till projektet Att ge namn till de döda. Vi har arbetat med soldatredovisning, deltagit i Odensvi hembygdsförenings hantverksmässa, släktforskning i Lofta Hembygdsgård, Locknevi marknad och SPF pensionärer i Vimmerby. Alla mycket välbesökta där föreningen fått gott renommé. Hans Wiberg, Lena Westerberg och Hans Wilensjö representerade föreningen på förbundets släktforskarstämma i Örebro augusti. Medlemsantalet var under år betalande medlemmar, och cirka 950 besök har skett i forskarsalen under året. Tre begagnade datorer har inköpts, därav en bärbar. Tidningen Wåra rötter har utkommit med fyra nummer under året. Föreningens egen hemsida finner du på Föreningens ekonomiska ställning är en vinst under året med 44624:- kronor, och med god ekonomisk behållning. Val Åretes val blev följande: Som styrelseledamot invaldes Lena Westerberg och till ny styrelserepresentant invaldes Kerstin Johansson. I lotterikommittén invaldes Karl-Axel Carlsson och Ann Persson. Ny redaktör till Wåra Rötter blev Eva Johansson. Övriga personer omvaldes för ytterligare ett år. Holger Kanth avtackades med blommor och det är nu första gången sedan föreningen startades 1985 som Holger står utanför styrelsen. Avgående Rolf Nilsson avtackades med blommor och ordföranden avslutade årsmötet. Föreningen bjöd på smörgås och kaffe och dragning utfördes till lotteriet. Verksamhet Styrelsen har haft tio protokollförda styrelsemöten och åtta föreningssammankomster har hållits. Släktforskningens dag genomfördes den 20 mars och var välbesökt. Vid Arkivens dag deltog föreningen och visade på bland annat biblioteket i Gamleby hur släktforskning går till. Hans Wiberg och Nils Ottervik har deltagit i cirkelledarkurs i Lindesberg och under året har 6 studiecirklar genomförts i samarbete med Vuxenskolan och ABF. De populära pratkvällarna på brandstationen har genomförts både vår och höst. 4 Wåra Rötter 2/2011 Holger Kanth.

5 Småländska uttryck väckte minnen Text & foto: Hans Wilensjö Elisabeth Hjortvid redogjorde hur boken Småländska ord & läten tillkommit, där hon varit medförfattare och redaktör. Själv blev Elisabet redaktör för boken och konstaterar det var inte lika enkelt att få in bidragen. Först kom ingenting och sedan blev det som det brukar allting kom på en gång. Medförfattare är bl.a. Tomas Arvidsson, Karin Alvtegen som är barnbarn till Astrid Lindgren och delägare till AL Värd i Vimmerby, Stefan Edman, Birgit Carlstén, Odd Zschiedrich och förre landshövdingen för Jönköpings län Birgit Friggebo. Några både välkända och okända ord och yttryck nämndes under kvällen. Förstår Du inte skämt, sa gumman och nackade huvet av tuppen Där fick han så han sket e rölök Åkte te stan å fniskte opp sa (åkte till staden och gjorde sig snygg ex hos hårfrisör). köper en e kanne snor, kan en ge se på att hälfta är dreggel (livet är eländigt).. Värdfolket har för lite mat att bjuda på: Däräcker inte te alle men dä räcker (Obs att R låter som ungefär W!) de e gott o inte ha met o göre Det blev många trevliga skratt och vi påmindes om ord och uttryck som troligen försvinner med oss som haft förmånen att vara födda under förra halvan av 1900 talet. Elisabeth avtackades med blommor av ordföranden. Smålands Akademi, som gett ut boken, bildades 1993 och stol nr 1 tilldelades en av smålands största författare Astrid Lindgren. Hon menade att det var viktigt att värna om den Småländska identiteten. Akademins tilltänkta motto snille och Vitterhet föreslog hon ändrat till snille och envishet. Så fick det bli. Astrid Lindgren har för övrigt i sina böcker använt många av de gamla uttrycken som vi infödda ortsbor ser som självklara medan andra undrar vad de i verkligheten betyder. Uppgiften att skriva en bok kring de många Småländska dialekterna underlättades av att ledamöterna i Akademin har anknytning till de olika delarna av landskapet. Vår nordöstra del bevakades av Karin Alvtegen och Elisabeth Hjortvid. Varje liten ort har stort sett sina egna typiska ord. Elisabeth Hjortvidavtackades med blommor av ordföranden Hans Wiberg. Wåra Rötter 2/2011 5

6 6 Wåra Rötter 2/2011

7 Information kring resan till Norrköping Vi har 50 platser till vårt förfogande i bussen till Norrköping, under resan får Du inträdesbiljett samt viss information kring mässans utställare, föreläsare var Du kan köpa mat eller kaffe m.m.. Bussen avgår från Stenhamra parkeringen kl 08:00 för att vara framme till invigningen i Norrköping kl Ev. påstigning kan ske utmed E 22 i Gamleby och andra platser som Du anmäler i samband med beställningen. Efter att mässan stänger kl 17:00 på lördagen startar bussen hemresan ca kl 17:15 eller så snart alla är ombord på bussen. Åter i Västervik ca 19:00. OBS: Ingen mat och dryck ingår i resan, det får Du betala själv. Det finns gott om matställen både inom och utanför mässan. Anmälan: (Vilken är bindande) sista anmälningsdag fredagen den 5 augusti till undertecknad. Du betalar på inbetalningskort 120:- kr inkl. inträde till postgirokonto nr: Tjust Släktforskarförening. OBS Ditt medlemsnummer står på adresslappen på tidningen Wåra Rötter vilket Du måste ange. Så snart beloppet är betalt är Du berättigad att följa med till Årets händelse för oss Släktforskare Anmälan till Hans Wilensjö tel: eller e-post: ange (Norrköping). Program hösten 2011 Onsdag 14 september Tid kl Plats: Ukiken Statsbiblioteket Gun, Gunnar Lith föreläser kring Wilhelm Moberg. Kaffe, lotteri, anbyten. Onsdag 14 oktober Hans Hanner berättar kring och pratar om passhandlingar 1820 Till 1860 Tid: Kaffe, lotteri, anbyten. Plats: Ukiken Statsbiblioteket Onsdag 16 November Tid Plats: Utkiken Stadsbiblioteket Onsdag 14 december Tid: Plats: Utkiken Stadsbiblioteket Lars Oswald fortsätter om sin soldatforskning. Kaffe, lotteri, anbyten. Lucia kaffe (Föreläsare eller underhållning ej fastställt) Kaffe, lotteri, anbyten. Välkommen till våra träffar hälsar Styrelsen. För ev. reservation om tider och plats se vår påminelse om träffen i Västervikstidningen under föreningar lördagen före aktuell träff. Anteckna träffarna i Din kalender. Besök också vår hemsida www. tjustanor.com Inger Brolin Dansrundan Västervik Niklas Kant Järnåldersstigen Haninge Nya medlemmar Erik & Birgitta Molander Stora Trädgårdsgatan 2 D Västervik Sven-Erik & Anita Andersson Ingaborgsstigen Västervik Kerstin Söderström Sankta Gertruds väg Västervik Wåra Rötter 2/2011 7

8 Den vittbereste Carl Klein Text: Ragnar Asplund I början av förra seklet bosatte sig en del skandinaver i södra Alaska. Det var folk av många sorter, guldletare, pälsjägare, fiskare. Överraskande många kom att få ledande befattningar i den fiskeindustri som etablerades med den första konservfabriken för lax i Bristol Bay-regionen 1890, och med ett stigande antal liknande anläggningar under de kommande 30 åren. Bland resenärer till Alaska under denna tid torde Carl Johan Albert Klein, född den 15 juli 1880 i Skanör, höra till de märkligare. Hans far var tulluppsyningsmannen Severin Magnus Klein, född den 27 februari 1837 och modern Johanna Augusta Bäckström, född den 10 november Båda var födda i Skanör, och släkten Klein finns etablerad i Skanör sedan åtminstone senare delen av 1700-talet. Elisabeth i Sydafrika innan amerikaresan börjar. När den inföll och hur den gick till vet man inte. Någon passagerarbiljett tycks inte finnas registrerad i hans namn och på emigrantfartygens passagerarlistor finner man honom inte heller. I Ellis Islands arkiv finns ett fåtal med namnet Karl eller Carl Klein, men ingen med rätt ålder och hemland. Det troliga är att han arbetade sig över till Amerika i en fartygsbesättning. Första gången han dyker upp i den amerikanska folkbokföringen (Census) är 1910 i södra Alaska. Han skall ha anlänt till Amerika år 1900 (vilket troligen inte stämmer) och var gift sedan 1907 med en kvinna av aleutiskt ursprung, Okalena Kalmakof, 29 år gammal. Han tituleras cannery watchman (ansvarig för byggnader och anläggningar vid en konservfabrik). Som bostadsort anges Bristol Bay, Third Judicial District, Alaska Territory, en ganska oprecis uppgift som innefattar minst 10 svenska mil kuststräcka och landet där innanför. Ifrån andra källor vet vi att han bodde i Koggiung, en liten fiskarby som vid en folkräkning 1880 hade 29 invånare, som ökat till 133 tio år senare. Den snabba ökningen av folkmängden sammanhängde med att en fiskeindustri etablerades. Av protokollet framgår vidare att Klein hyrde den bostad där han bodde med sin familj. Familjen bestod av föräldrar och tre barn, Nenna Clemmons, född 1903 och dotter till Okalena men inte till Carl samt de båda gemensamma barnen Anna, född i februari 1907 och Frank, född i september I hushållet fanns även en 12- årig aleutisk tjänsteflicka, Sophie Bonoluck. Vad som sedan hände är känt endast som små fragment av minnen i familjen fick Carl sitt amerikanska medborgarskap. Fram till år 1918 hade sammanlagt nio barn fötts i familjen. Men ett av dem skall ha dödats av halvvilda hundar. De hundar man använde i sina hundspann var inte helt tama och pålitliga utan kunde gå till attack, i synnerhet mot barn. (Ett sådant fall beskrevs t ex i lokaltidningen 1923 ifrån Naknek, och det verkar inte ha varit helt unikt.) Ytterligare något av barnen torde ha dött i någon sjukdom. Någon organiserad sjukvård, där man kunde diagnosticera och behandla sjukdomar fanns inte, så dödsorsak och närmare förhållanden förblir okända. Men den stora katastrofen ligger på lur och våren 1919 slår den till. Alltsedan européer börjat att resa i Amerika har ursprungsbefolkningar varit plågade av dödande farsoter såsom smittkoppor, mässling, difteri och scharlakansfeber. I södra Alaska hade befolkningen vid 1800-talets slut sjunkit med en fjärdedel på ett par årtionden efter utbrott av olika epidemier. Och i området omkring Naknek, som haft Carl (Charles eller Charlie) Klein ( ). Carl var nummer fyra i en syskonskara på nio. Det tycks ha fallit sig naturligt att han skulle ägna sig åt sjömanslivet. Den 16 mars 1898, inte 18 år fyllda, begav han sig till Hamburg och mönstrade på barken Diana, som förde honom till staden Hobart i Tasmanien, dit han anlände i september Hemresan gick till rederiets hemmahamn Härnösand. Sedan tycks det ha blivit ytterligare en lång resa, till Port 8 Wåra Rötter 2/2011 Ångfartyget Otsego var ett av de fyra fartyg som under många år fraktade fiskare och annan personal, livsmedel och andra förnödenheter från San Francisco och Seattle till fiskeindustrierna i Bristol Bay-området i mitten av juni och åter i slutet av augusti.

9 Den enda kända bilden av Karl Aspelunds svärmor Okalena Kalmakof. 319 invånare år 1880 registrerades endast 190 invånare år Och 1919 kom spanska sjukan till Alaska, den fruktade influensaepidemi som beräknas ha skördat 60 miljoner dödsoffer i världen. Dr Linus Hiram French, områdets ende läkare vid den tiden, hade beordrat allmänt förbud att förflytta sig och besöka de isolerade byarna vid Bristol Bay. Det hjälpte till en tid, men den 19 maj 1919 fann man det första fallet av spanska sjukan i Koggiung, och den 26 maj inträffade det första dödsfallet. När det sista dödsfallet inträffat tre veckor senare kunde man med förfäran konstatera att en tredjedel av byns befolkning dukat under. Av de 108 människor som insjuknade i Koggiung var 39 döda och 16 barn hade blivit föräldralösa. All tid, alla krafter fick användas för att ta hand om döende och sjuka samt begrava alla som dött i epidemin. Vilka var de? Ingen vet. Ingen kan berätta. Enkla träkors restes på deras gravar, förmultnade sedan länge. Tillfälliga tältläger ordnades för de sjuka. Varm, lagad mat fick alla genom fiskeribolagets försorg och viss enkel omvårdnad kunde man också ge. Men många konvalescenter var kraftlösa och klena hela sommaren, kanske på grund av tuberkulos och andra sjukdomar. Och någon medicinsk undersökning och vård kunde det inte bli fråga om. Det finns ett bevarat fotografi, där man kan se de flesta av de 16 barn, som förlorade sina båda föräldrar under dessa fasansfulla vårdagar i Koggiung. I ansiktena läser man rädsla, förtvivlan, apati. Några av barnen ser ut som åldringar. Endast två känner vi till namnet, Anna och Mary Klein. De hade överlevat liksom deras äldre halvsyster Nina. Men deras övriga syskon och båda föräldrar, Carl Klein och Okalena Kalmakof var döda. Tre döttrar var vad som återstod av en syskonskara på nio efter de fasansfulla veckor då spanskan härjade. För alla de föräldralösa barnen ordnades ett tillfälligt barnhem. Det fanns ett nybyggt skolhus som ännu inte tagits i bruk. Där inkvarterades barnen. Vid folkräkningen 1920 finner man att paret Walter S and Edith B Craig har tagit hand om ett stort antal barn i åldrarna mellan tre och arton år. Walter Craig var då en drygt 60- årig man som kommit till Amerika första gången redan Han hade då titeln mäklare och beskrevs som besökande i Amerika, inte som emigrant återfinns han i ledningen för ett fiskeföretag. De flesta av de föräldralösa barnen kunde senare flyttas till ett barnhem i Kanakanak, ett tiotal svenska mil västerut. Under senare epidemier på 1920-talet kom ytterligare föräldralösa barn till barnhemmet, som kunde stängas slutgiltigt först För Anna och Mary Klein skulle emellertid tiden på barnhem inte bli lång. Deras storasyster Nina hade som 17-årig gift sig med Fred Kraun en betydligt äldre, estnisk fiskeridirektör, watchman i Libbyville. Hos dem kunde Anna och Mary flytta in och få ett hem. Och denne Fred Kraun anställde min farbror Karl som sin ställföreträdande. Karl och Anna träffades i hans hem. Det bör ha varit senast någon gång 1922, men förmodligen betydligt tidigare. forts. sidan 10 Fiskeriarbetare kom som vanligt tillresande på försommaren, men denna sommar skulle inte likna någonting annat de varit med om. Överallt i stugorna fann man döda kroppar och bland dem medtagna, utsvultna, frysande, smutsiga människor med flackande, skräckfyllda blickar. Ifrån en av grannbyarna uppgavs att lunginflammation var den vanligaste dödsorsaken. Men livsviljan, som många berövats genom sjukdomen, var också en viktig faktor. De sjuka brukade ge upp allt hopp, slutade att äta, dricka och ta emot medicin. De flesta av de föräldralösa barnen på Koggiungs barnhem sommaren Namnen på två av barnen är kända. Anna Klein (nr 2 från vänster) och hennes lillasyster Mary till höger om henne. Wåra Rötter 2/2011 9

10 Men ännu en tid var Karl fri för vildmarksliv en period under vintern. I december 1922 skriver han i sitt brev hem till Sverige: Nästa gång vill jag skildra min utflykt om det blir så vi kan fara ni ser vi ämnar gå till en bergskedja var där äro flera vulkaner, och en av de största här i Alaska, härifrån ser vi stim och rök från den nästan varje dag. De kallar det Dalen av de tio tusen rökar (The valley of the ten thousand smokes) vulkanens namn är Katmai. Och vulkanen Katmai var verkligen värd ett besök. Den hade haft ett utbrott i juni 1912, det största i hela världen under 1900-talet. Det finns skakande beskrivningar av hur människor drabbades av mörker på ljusa dagen, luften blev frän som syra att andas och man störtade sig ner till floden för att rädda sig söderut i sina bidarkas [kanoter]. Förblindade måste man följa stranden i hopp om att undkomma gasmolnet. I ett historiskt verk om södra Alaska [Our story: Readings. John Bransson and Tim Troll, Alaska Natural History. 2nd ed. 2006] återges ett skakande brev från ett ögonvittne till vulkanutbrottet. Den 9 juni skrev Ivan Orloff ett brev till sin kära hustru Tania: Jag vet inte om vi kommer att överleva eller vara friska. Vi väntar döden varje stund.... Det började den 6 juni. Dag och natt var lika ljusa. Vi ser inte dagsljuset. Med ett ord, det är fruktansvärt. Vi väntar döden varje ögonblick, vi har inget vatten Här är mörker och helvete, dunder och dån. Jag vet inte om det är dag eller natt Kanske ska vi mötas igen. Gud är barmhärtig. Bed för oss. Över ett stort område spreds 4-5 kubikkilometer lava och aska och på så avlägsna platser som Kodiak, ungefär tio svenska mil därifrån, låg askan decimeterdjup. Vulkanen fortsatte att stöta ut rök under mer än 10 år. Under många år, från 1912 och framåt, utrustade och finansierade tidskriften National Geographic varje sommar forskningsexpeditioner till Katmai. Längs vägen de passerade, byar som Naknek och Libbyville, tog man många fotografier, av stort historiskt intresse. Idag är Katmai en stor nationalpark med mer än 2000 björnar, som specialiserat sig på laxfiske. Vulkanen är inte längre aktiv. Tusentals turister besöker Katmai varje sommar för att beundra dess flora och fauna. Karl planerade sin färd till Katmai tillsammans med sin vän och jaktkamrat Harry Featherstone. De skulle bege sig dit med hundspann under 3 4 veckor i början av Området var rikt på vilt och de skulle leva pälsjägarliv. Kanske det sista stora äventyret. Framtiden var oviss. Livet stod och vägde I sitt brev hem till föräldrarna skrev Karl i december 1922: det är nog ett enformigt och öde land att slå sig ned i, och på samma gång reflekterar jag att jag ogärna kan uppgiva min utkårade häller Där fanns Anna och där hon fanns, där ville han bo. Han hade fyllt trettio år och ville ha något eget. Jag nämnde nog i ett av mina brev att jag ämnade slå ner egna bopålar. Och så blev det. En vacker senvinterdag, lördagen den 24 mars 1923, innan brevet från december nått fram till hans mor i Sverige, gifte sig Karl Aspelund och Anna Klein. Ett nytt kapitel tar vid i berättelsen om deras liv. Släktforskare på 1600-talet Text: Eva Johansson Johan Peringskiöld var en av de första kända släktforskarna i Sverige, och släktforskade redan i början av 1700-talet. Johan Peringer föddes 1654 i Strängnäs och dog i Stockholm På 1600-talet i Sverige hade man börjat intressera sig för landets historia och Riksarkivet hade inrättats i början av seklet. Rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie tog initiativ till Antikvitetskollegiet 1666, för att inventera och vårda fornminnen i landet. Här anställdes Johan Peringer blev han riksantivarie och adlades då till Peringskiöld. I sitt arbete var han också en hängiven släktforskare och förde släktregister som fortfarande används. På senare tid har man dock funnit att det finns en hel del fel i hans släktforskningsresultat. Fem år efter hans död publicerades hans ättartavla över det dåvarande svenska kungahuset. Det skedde tack vare hans son Johan Fredrik som efterträdde sin far på Antikvitetskollegiet. I det kungliga släktregistret hade han tagit med alla släktled mellan den bibliske Jafet och den svenska drottningen Ulrika Eleonora. Bland annat använde han runstenar som bevis i sin forskning. Senare års historiker menat att det ställde till oreda i historien med så fantasifulla resultat Källa: Tore Frängsmyr: svensk idéhistoria del 1 Wikipedia Släktforskarträffar i Lofta onsdagar i juli 2011 Råberga hembygdsgård Välkomna Tjust Släktforskarförening & Lofta hembygdsförening 10 Wåra Rötter 2/2011

11 Månadsmöte13 april 2011 Text & foto: Hans Wilensjö Ordföranden Hans Wiberg hälsade kvällens gäster välkomna och påminde om kommande händelser: - 31 juli Odensvi, samling vid Kulla. Se vidare annonser i VT - Släktforskardagarna i Norrköping (se annan notis) då föreningen ska försöka ordna med buss. - Gamlebyveckan, vecka 31, är det också dags att anmäla sig till. Efter att ha gått i realskolan på Västerviks då nyuppförda läroverk, tog sedan Gottfrid studentexamen i Linköping och fortsatte till Uppsala för läkarstudier. Men efter en svår sjukdomsperiod i lungsäcksinflammation och rekreation vid kurorten Källvik i Loftahammar gick telegrafdirektör Kallstenius med på att Gottfrid skulle få studera till konstnär. (OBS! Den måningen är omslagsbild på Åsas bok). Gottfrid Kallstenius finns representerad på våra stora museer, på Nationalmuseum i Stockholm, Göteborgs, Malmös och Helsingfors konstmuseer och i f d Norrköpings Enskilda Bank. Därefter hälsades Åsa Jägerhorn välkommen. Hon berättade om sin senaste bok Gottfrid Kallstenius i tusen tallars skugga. Konstnären föddes här i Västervik den 13 juli Avled i sitt hem, Storängen, Nacka, den 26 maj Åsa började samla materiel och fakta kring konstnären redan Åsa berättade att hon som tonåring gick på Västerviks Högre Allmänna Läroverk och där i aulan hängde Kallstenius målning Morgon, från Den solbelysta tallen med ett skimrande blått hav i bakgrunden var en målning där många elever kunde sitta och drömma sig bort från trista morgonsamlingar eller svåra prov och skrivningar. När Åsa så småningom återkom som lärare till skolan, numera en högstadieskola kallad Ellen Key, var tavlan borta. Den följde med till Västerviks nya gymnasium som stod klart Efter en viss renovering av Ellen Keyskolan flyttades en målning av Kallstenius, kallad Slottsholmen, Västervik, från 1887 till aulan. Från Gottfrid Kallstenius barndom berättade Åsa att han föddes som äldst av fyra syskon. Hans far var Västerviks förste telegrafdirektör, Gustaf Samuel Kallstenius. Modern Emma Hammarström kom från Högby på Gotland. Gottfrids syskon var Axel f. 1865, Evald f och systern Anna f Familjen bodde i fastigheten som låg i korsningen Kvarngatan Rådhusgatan och här växte de fyra syskonen upp. Gottfrid drömde om att bli arkitekt och rita stora hus, eller att bli musiker, men allra helst hade han velat bli konstnär. Fadern ville att han skulle bli läkare. Åsa Jägerhorn visar sin egen målning Utsikt över Bråviken, just från den plats vid marmorbruket där Kallstenius målade sin bild för Norrköpings Enskilda Bank (se s. 124 i Åsas bok!) Efter grundläggande undervisning vid Tekniska skolan och Edvard Perséus målarskola antogs Kallstenius 1884 till Konstakademien i Stockholm. Han studerade där till 1888 och belönades med kunglig medalj för sitt arbete. Åren reste Kallstenius tillsammans med hustrun och konstnärskollegan Gerda född Roosval på en studieresa, först till Frankrike och senare till Italien, detta med hjälp av Akademiens resestipendium. Som konstnär arbetade Gottfrid Kallstenius under åren för Johnsonkoncernen med målningar från järnbruk och sjöfart, han utprovade Beckers oljefärger och han undervisade på Akademien som lärare och innehade en professur i dekorativ målning. Han utförde under åren många tavlor av religiös karaktär, till exempel altartavlan för S:t Petri kyrka i Västervik för Kungliga Dramatiska Teatern en målning i marmorfoajén, inspirerad av miljön kring sommarateljén i Källvik. Men Kallstenius har framförallt gått till historien som den store tallmålaren med tallar i solnedgång, och tallar vid havet. Det är kanske de många tallmotiven som ibland skymmer bilden av en stor konstnär och begåvad landskapsmålare. Åsa kunde berätta att hon dagen efter sitt föredrag för släktforskarna skulle resa upp till Stockholm, för att få se en nyligen återfunnen Kallsteniustavla. En målning kallad Skogskärr 1891 (bild i svartvitt på s. 64 i Åsas bok) som nu erbjuds till försäljning på Åmells konstgalleri för kronor. Ett pris som visar att Västervikskonstnären kan räknas till våra stora konstnärer och som verkligen bör hyllas i år, då det är 150 år sedan han föddes! Åsa Jägerhorn avtackades med blommor av ordförande Hans Wiberg. Wåra Rötter 2/

12 Korpral, krigsfånge och dömd som tjuv Text: Eva Johansson Korpral Anders Carlsson Forss föds troligen i Dörarps församling Han dör och begravs i Berga församling i Kronobergs län i december Under sin levnad är han med i flera krig och sitter i rysk fångenskap, förlorar ett öga och döms två gånger för stöld och en gång för lägersmål med sin svägerska. Anders Carlsson föds 1780 eller möjligen 1781 i Dörarps församling, grannförsamling till Berga. Den 1 juli 1801 blir han antagen som soldat i Qvenarps rote i Norra Sunnerbo kompani vid Kronobergs regemente och tar soldatnamnet Forss. Vid mönstringen 1802 är han 5 fot och 8 tum lång, det vill säga 168 cm lång. Den 10 januari 1802 gifter han sig med den 29-åriga pigan Elin Svensdotter från Hulie i Berga församling. Den 27 juli samma år får paret sonen Jacob. De bor i soldattorpet i Qvenarps rote föds yngste sonen Jonas och de har då sex barn. Fler blir det inte i det här äktenskapet. oförmögen till gröfre arbete. Någon gång i slutet av sin krigstjänstgöring eller strax efter, senast 1817, har han blivit korpral. Rotebönderna var skyldiga att försörja sin indelte soldat, men i Qvenarps rote var de uppenbarligen inte så givmilda. Vid mönstringen 1817 antecknas att han har så svåra lönevillkor att han inte kan uppfylla sin beklädnadsskyldighet. Då går regementschefen in och ordnar en jämkning mellan korpralen och hans rotebönde Döms för lägersmål 1827 börjar hans civila liv förändras. Då läggs hustrun Elin in på hospitalet i Växjö och där dör hon den 2 maj 1828, 55 år gammal. Samma år har hennes man en förbindelse med hennes syster. I samma husförhörslängd har prästen antecknat: Corporal Forss och pigan Sara Svensdotter dömda år 1828 för lägersmål i förbjudet led. Lägersmål innebär sexuellt umgänge mellan ogifta, men inte incest eller våldtäkt. Det var ett straffrättsligt brott fram till Boten var 32 skilling för kvinnan och dubbelt för mannen. Dessutom står det antecknat om Sara att hon är epileptica, så hon verkar också ha lidit av epilepsi, eller någon annan sjukdom som då betecknades så. Sara blir gravid och får ett oäkta barn Två år senare har hon återigen fött ett oäkta barn, och har båda gångerna skriftats och blivit avlöst. Skriftningen innebär att hon enskilt inför prästen bekänt sina synder, avlösningen betyder att hon blivit förlåten. Vad som händer med barnen framgår inte av husförhörslängden. Sara står i husförhörslängden som inflyttad 1828 från Hulie Söregård, där hon är född Hon är alltså 20 år yngre än sin syster Elin. Kanske har Sara besökt familjen 1827, för att hjälpa till sedan systern lagts in på hospitalet, och då inlett förbindelsen med sin systers man. Det vet vi inte. Inte heller om Anders är far till båda hennes barn. I flera krig Anders Forss blir uttagen i flera av de svenska krigen i början av 1800-talet. Vid hans avsked från Kronobergs regemente den 22 juni 1830 noteras att han varit uttagen i krigen 1806, 1807, 1808, 1809, 1813 och Under de här åren deltog Sverige i flera olika krig. Det framgår inte av mönstringsrullan vilka krig han deltagit i, kanske är det i alla. Under ett av krigen har han suttit i rysk fångenskap på Åland, vilket bör vara under finska kriget då Sverige stred med Ryssland om Finland och avträdde Finland till Ryssland vid freden Det står även i samma anteckning att han förlorat ena ögat i Norge, vilket bör ha skett under fälttåget mot Norge Han överlevde men krigen satte sina spår. I avskedsanteckningen kan vi läsa att han är mycket sjuklig och I februari 1829 döms Anders Forss för lägersmål med sin svägerska Sara Svensdotter. I generalmönstrinsgrullan för Kronobergs regemente 1817 kan vi läsa om korpral Forss och hans problem med rotebönderna. 12 Wåra Rötter 2/2011 Nytt äktenskap 1830 lämnar Anders Forss soldattorpet och flyttar till Qvenarps Karsagård, 50 år gammal. Han har med sig de båda minderåriga sönerna Gustaf och Jonas, som samma år fyller 17 och flyttar Sara från soldattorpet till Rydtorpet men 1830 finns hon åter tillsammans med Anders Forss och hans söner och pigan Stina Simonsdotter på Qvenarps Karsagård. Sara flyttar igen samma år. Från Karsagård flyttar Anders 1831 till Hörset Landbogård, som ägs av grenadjären Samuel Bard, men de båda sönerna stannar kvar på Karsagård. Året efter finns han i backstugan Björkelund under samma gård. Då har Anders Forss gift

13 om sig med änkan Brita Maria Svensdotter, född år De tar ut lysning den 26 mars 1831 men gifter sig inte förrän den 10 december. Kanske har Brita Maria blivit gravid men senare fått missfall och de väntar med giftermålet. I lysningsboken har prästen skrivit en lång anteckning om de båda makarna, men det är svårläst och till stor del oläsligt. Här framgår i alla fall att Brita Maria varit gift med Peter Andersson i Hörset som dött i november 1828, och jag tror att jag även kan läsa om lägersmålet som Anders dömts för, och att han fått sitt straff. Ibland är det ganska lätt att läsa den här prästens anteckningar, ibland väldigt svårt eftersom bläcket varit tunt. Anders och Brita Maria får sonen Sven Johan 1832 och dottern Anna Stina Om Brita Maria har barn från sitt första äktenskap, så flyttar de inte med när hon gifter sig med Anders Forss. Redan när Anders flyttar till Hörset Landbogård 1831 står han som avskedad soldat. Ett år senare, på backstugan Björkelund, är han inhysehjon. I husförhörslängderna har prästen noga antecknat vad Anders Forss gjort sig skyldig till, precis som i lysningsboken får korpral Forss avsked från Kronobergs regemente eftersom han nu är oförmögen till arbete, kanske på grund av sina krigsskador. Andra resan stöld Nu stjäl han också och döms för detta: Legat på vatten och bröd samt undergått uppenbar kyrkoplikt för stöld 1839 skriver prästen. I nästa husförhörslängd får vi veta att han dömts för andra resan stöld Vad han stulit framgår inte. Det är domstolen som dömer honom till uppenbar kyrkoplikt och det innebär att han fått sitta på pliktpallen inför hela församlingen under gudstjänsten för att visa att han ångrar sina synder. Begår man ett brott har man förverkat sin rätt till gemenskap i församlingen och kyrkoplikten innebär att man återtas i gemenskapen efter att men bekänt sina synder och bett om förlåtelse. En ny dom utfärdas Den 12 december 1844 dör Anders Forss, 64 år gammal, av bröstfeber och begravs två dagar före jul. Efter hans död bor änkan Brita Maria kvar i backstugan. Prästen antecknar att hon är illa döv. Att hon är fattighjon har prästen senare stru döms Anders Forss för andra resan stöld. kit över. Sonen Sven Johan flyttar till Eldsberga i Halland när han är 17 år. 18 år gammal 1853 flyttar dottern Anna Stina hemifrån men återkommer efter två år får hon en dotter utom äktenskapet och flyttar året efter till backstugan Hammarn sedan hon gift sig. Anders Forss äldste son Jacob, född 1802, blir soldat som sin far. Han blir trumslagare och får namnet Wirfvel (senare stavat Hwirfvel) redan innan han flyttat hemifrån. Men han slipper gå ut i krigstjänst flyttar han till soldattorpet nummer 33 under Qvenarp Söregård. I september 1826 har han ersatt den tidigare indelte soldaten Ström på samma torp, som fått avsked. Liksom sin far är han förhållandevis kort, 5 fot och 6 tum, det vill säga 165 cm. Den 29 december 1827 gifter han sig med den 18 år gamla pigan Ingrid Kajsa Svensdotter från Qvenarp. Dottern Anna-Stina föds i september Tillsammans får makarna till slut nio barn under 20 års tid. Tre av barnen dör i späd ålder. I september 1852, när han är 50 år gammal, får Jacob avsked med pension från Kronobergs regemente. Mindre än fyra år senare dör han, i april 1856, enligt prästens anteckning av förkylning. Längre fram i historien flyttar korpral Forss och trumslagare Hwirfels ättlingar till Västervik. Påverkad av krigstjänstgöring Varför blir livet så stormigt för Anders Forss? Är det krigsskador som påverkar honom? Har händelserna sin upprinnelse i Elins sjukdom? Kom hon till hospitalet på grund av mentalsjukdom? Kanske har han efter hennes insjuknande fått svårt att hålla ihop tillvaron. När hon blir inlagd är de yngsta barnen 12 och 14 år gamla, och han får sannolikt hjälp med hushållet av svägerskan Sara. Kanske blir de förtjusta i varandra men att förhållandet sedan bryts ner efter domen om lägersmål. Från att ha varit avlönad korpral blir han fattighjon och inhysehjon. Är det därför han stjäl, för att få mat för dagen? Är hans brott en följd av hårda livsvillkor? Eller är det så att han är en ansvarslös slarver och hårdhudad krigare som tar för sig av det han vill ha när han vill? Utnyttjar han svägerskan, tar sin hand ifrån henne när hon fött hans barn och skaffar sig snart en ny käresta som döms till fattigdom och skam tillsammans med honom? Hur det egentligen var får vi troligen aldrig veta. Uppgifterna om korpral Forss och hans liv kommer uteslutande från kyrkoarkiven och från Krigsarkivets generalmönsterrullor. Känner du igen korpral Forss från din egen släktforskning? Kontakta mig gärna. Eva Johansson Fakta/De svenska krigen Svensk-franska kriget Dansk-svenska kriget Finska kriget, krig mellan Sverige och Ryssland Sverige och Frankrike/Danmark 1814 krig mellan Sverige och Norge Wåra Rötter 2/

14 Statens kontrollbehov hjälper släktforskare Text: Eva Johansson Tack vare kyrkolagen från 1686 och statens och kyrkans behov av att kontrollera medborgarna kan vi släktforskare idag ha tillgång till världens äldsta folkbokföring. Den svenska befolkningsstatistiken är den äldsta i världen. Staten ville tidigt kunna kontrollera hur stor befolkningen var för att kunna planera samhällsutvecklingen och eventuella krig. Till exempel ville man veta hur många män och ynglingar som fanns i socknen och kunde tas ut i krig. Därför inrättades Tabellverket 1749, som blev föregångaren till Statistiska Centralbyrån. Det är en myndighet vi släktforskare har stor nytta av i dag. Egentligen började det med Erik Benzelius ( ), biskop i Göteborg och Linköping som kom på tanken att använda kyrkobokföringen för att räkna undersåtarna. Det ledde till att kyrkoherdarna från 1737 skulle skicka in uppgifter om befolkningen till staten, via länsstyrelserna. Prästerna fick i uppgift att skicka in uppgifter om antalet födda, döda och vigda, men också åldrarna på befolkningen och ståndstillhörighet. Därför finns det ofta långt äldre födelse-, död- och vigselböcker än husförhörslängder beräknade befolkningen uppgå till två miljoner människor. Samtidigt menade ekonomerna då att vi i landet skulle ha plats för och kunna försörja 26 miljoner. 14 Wåra Rötter 2/2011 Soldaterna Från 1680-talet till slutet av 1800-talet var det Indelningsverket som försåg kronan med soldater till lands och sjöss. Innan dess togs soldaterna ut från de vapenföra männen i riket. Detta system bidrog också till att folkbokföringen kom igång. Prästen skulle föra längder över männen i församlingen så att de vid behov kunde tas ut som soldater i krigen. När sedan indelningssystemet kom innebar det att man i varje socken skulle försörja ett antal soldater, en per rote. Det kunde vara armésoldater eller båtsmän till flottan. I många husförhörslängder finns en särskild förteckning över socknens soldater. När de skulle ut i krig eller på mönstringsmöten skulle prästen förse dem med ett betyg om deras kristendomskunskap och frejd, dvs hur de skötte sig hemma. I husförhörslängden kan det ibland vara antecknat gratialist och då är det en avskedad soldat som uppbär pension. Avsked innebar inte det vi idag förknippar med detta utan bara att de lämnat armén eller flottan. Många avgick med pension. Ett annat begrepp man kan stöta på är vargering eller vargeringskarl. Det var rotens reservare, dvs om rotemännen gått med på att bistå kronan med ytterligare en soldat som kunde tas ut vid behov, t ex om många stupat i pågående krig fanns också lantvärnsmän, en annan sorts reserver av landets åringar som armén skulle ha tillgång till. Sedan kom den allmänna beväringen, ett sätt att förstärka kompanierna med reservsoldater. Alla män mellan 20 och 25 skulle ingå. Blev man uttagen till övning och inte kunde vara med hade man rätt att skicka en ersättare, men denne måste vara godkänd. Prästerna skulle utfärda frejdebetyg i samband med varje mönstring eller vapenövning, som skedde oregelbundet. Detta kunde ske i listor i stället för enskilda frejdebetyg, för att minska arbetet för prästen. Så småningom blev det mönstring och vapenövning varje år, i tolv dagar. Mönstringen var en kontroll för att godkänna eller rata en ny soldat, och då krävdes också prästbetyg om frejd och kristendomskunskap. Listor upprättades av mantalsskrivarna över soldaterna vid varje mönstring, ibland med hjälp av prästen. Dessa listor blev sedan underlag för mönstringsrullan. Efter mönstringen kunde prästen notera i husförhörslängden resultatet av mönstringen, om ynglingen blivit godkänd eller inte som soldat, plus värnpliktsnummer. Appr = godkänd (approberad) Abs = frånvarande (absens) Cass = behöver inte göra krigstjänst (kasserad) Tillv = på tillväxt Värnpliktslagen kom 1885 och ändrade på förfarandet. Men prästerna skulle fortfarande bistå med listor och prästbetyg. Sjömännen Sjömän registrerades vid sjömanshusen. Vid värnplikten skulle de ingå i flottan. Sjömanshusombudsmannen skull upprätta listor över värnpliktiga sjömän, de som var 21 år gamla och de som avförts av olika anledningar. Listorna skickades till länsstyrelsen som registrerade manskapet, och listan gick sedan till prästen för utfärdande av prästbetyg. Fler artiklar om kyrkobokföring publiceras i kommande nummer. Källor: Tore Frängsmyr: Svensk idéhistoria del 1 och 2, utgiven 2004 Berndt Gustafsson: Svensk kyrkohistoria, utgiven 1986 Gösta Lext: Studier i svensk folkbokföring , utgiven 1984

15 Våra släktforskarkurser Text & foto: Hans Wilensjö Det otäcka är att så många kvinnor dog i så kallad barnsäng under de förra seklerna samt alla svåra barn sjukdomar som gjorde att nästan hälften av barnen aldrig nådde vuxen ålder. Vidare att många präster hade mycket fin och lättläst handstil, medan vissa nästan förde oläsliga texter i husförhören. Det kan undras om de var nyktra. En annan sak är kanske att skaffa sig ett bra släktforskar program att skriva in sina hittade källor med mera. Problemet blir att hålla ordning på alla papper då forskningen som regel snart sväller ut m.m. Maj Borgemo har hittat något mycket intressant i kyrkboken. Årets våra släktforskar kurser är nu avlutade där Hans Wiberg haft flera kurser igång. Vimmerby med 10 deltagare, Hallingeberg Ordenslokalen 11 deltagare samt i Västervik med 15 deltagare har genomförts. Tisdagen den 19 april 2011 avslutades en kurs där vetgiriga damer försöker hitta sina rötter. Maj Borgemo och Birgitta Söderberg försöker hitta saker som om deras förefäder var skriv- och läskunniga, samt om det kan stå några hemligheter under anmärkning i kyrkboken. Birgitta Söderberg och Hans Wiberg försöker finna födelsedata på AD online. Nya tidskrifter: Anknytningen nr: 1 Nyköping-Oxelösunds Släktforskareförening Anletsbladet nr: 2 Botvidsbygdens Släktforskarförening Anropet nr: 1 StorStockholms Genealogiska Förening AN-Siktet nr: 1 Folkare Släktforskarförening Arosiana nr: 1 Västerås Släktforskarklubb Boden-Anor nr: 1-2 Boden-Överluleå SLF Dalfolk nr: 1 Släkt-, Hembygds- Emigrationsforskarför. Dalfolk Diskulogen nr: 92 Föreningen Dis Genos nr: 1 Genealogiska Samfundet Finland Gräns-Posten nr: 72 Gränsbygdens Släktforskare EB-nytt 2010 Riksarkivets avdelning Hallandsfarares Information nr: 91 Hallands Släktforskarförening KLGF-bladet nr: 78 Kalmar läns Genealogiska förening Njudungen nr: 73 Njudungs släktforkarförening PLF-nytt nr: 97 PLF - Oskarshamn Runslingan nr: 1 Upplands Släktforskarförening Släktbandet nr: 69 Eksjöbygdens Släktforskarförening Stamträdet nr: 2 Släktforskare Sandviken Strödda Annotataioner nr: 45 Ötebro Släktforskare Släkt nr: 1-2 Sveriges Släktforskarförbund Släktforskaren nr: 118 Västerbergslagens Släktforskare Släktposten nr: 1 Nässjöbygdens Genealogiska Förening Sverige & Amerika nr: 1 Sverige Amerika Centret Södertälje-Brobanden nr: 176 Södertälje Släktforskarförening Värmlands Anor nr: 1 Värmlands Släktforskarförening Västgötska Genealoggen nr: 1 Västgötska Genealogiska förening ÖGF-Lövet nr: 104 Östgöta Genealogiska Förening Wåra Rötter 2/

16 Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box 342, Västervik

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. Ängstugan nr 512 Rotegårdar var Bro, Långudden, Oppeby och Jursta i Ludgo 1678-1705 Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga. 1700 Mantalslängden uppger soldat

Läs mer

Systrarna på torpet Kajsalyckan

Systrarna på torpet Kajsalyckan Systrarna på torpet Kajsalyckan Av Eva Johansson Kajsa Johansdotter har gett namn åt torpet Kajsalyckan i Östergöl. Torpet Kajsalyckan i Östergöl i Älmeboda socken har fått sitt namn efter Kajsa Johansdotter.

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

Tranås/Ydre Släktforskarförening

Tranås/Ydre Släktforskarförening Tranås/Ydre Släktforskarförening Medlemsblad Våren 2012 2 Ordförande har ordet Så har vi då återigen gått in i ett nytt år. Ett nytt år med nya utmaningar, med nya trender och nya drömmar. I år kanske

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig.

Fadershuset. i tidens ström. Sune Askaner: En krönika om människor och händelser långt ner i Småland och i Sveriges sista krig. Sune Askaner: Fadershuset i tidens ström I tidens ström får alla plats. För en tid är vi där, på väg någonstans. Vart går färden och vad är målet? Ett liv kanske bara en tidsrymd mellan två årtal. Inte

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Elsa Elvira Kraft 1908 1985 Svea Linnea Kraft 1909 1953 Elis Georg Kraft 1915 1980 Carl Georg Kraft 1881 1922 Johanna Charlotta Kraft 1856 Jan (Johan) Erik Kraft 1825

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård.

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. 10 Tånnö Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. Både Tånnö och Torskinge ligger nu i Värnamo kommun. Tånnö kyrka - (från Tånnös

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1

2005-12-03 Sida 1. Tabell 1 2005-12-03 Sida 1 Tabell 1 Lars Wibom (6102). Ryttare vid Majorens kompani, Livregementets dragoner. Född 1767 i Falu Kristine (W). Död mellan 1797 och 1805. Ryttare vid Majorens kompani tillhörande Livregementets

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson John Axel Emanuel Gustafsson Disponent Född 1899-12-10 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 1) Bosatt 1900 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 2) Bosatt 1917-11-21

Läs mer

Emilie Secher 1891-1976

Emilie Secher 1891-1976 Emilie Secher 1891-1976 Foto från omkring 1946 Skolhemmets mångåriga föreståndarinna Emilie Secher var född på Hovgården i Hovs församling i Östergötland den 25 oktober 1891. Båda hennes föräldrar var

Läs mer

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv 22 januari 2014 Berättelse evaedberg av Eva Persson-Huber Reparerat vackert Svedjetorp Min farmor hette Märta Lisa Hanning. Hon hade en äldre och en yngre

Läs mer

SeniorNet Lidingö 2015-11-23

SeniorNet Lidingö 2015-11-23 SeniorNet Lidingö 2015-11-23 Vi har AD-Online gratis t.o.m. den 30 November-2015 1. Gå till denna länk: http://www.arkivdigital.se/kod/dis1503 2. Registrera dig. (glöm inte skriva upp lösenordet du väljer)

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

Lennart Larsson, Hovsta, samling.

Lennart Larsson, Hovsta, samling. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Lennart Larsson, Hovsta, samling. 2014-10-07 Historik Fotografen Lennart Larsson föddes 1915-06-29 i Fellingsbro. Han var enda barnet till Karl och Gerda Larsson. Familjen

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun HAR DU GAMLA ANFÄDER / ANMÖDRAR I HÅBO, ELLER ÄR DU ENBART ALLMÄNT INTRESSERAD? Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun Håbo Kultur & Hembygdsförening har av tradition arbetat med

Läs mer

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

Börje i Enet (Börin) Stamtabell Börje i Enet ("Börin") Stamtabell Tabell 1 Börje (Börin) Jönsson (1:682). Död 1693 i Enet, Svanaholm, Ås (F) [jane]. Levde i torpet Enet under Svanaholm, Ås Gift med Elin (1:683). Död 26 okt 1684 i Enet,

Läs mer

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR 1 Ola Lönnqvist En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR Information erhållen 21/8 2011 av Gunnar Frisén: Bror Frisén, far till Gunnar Frisén, född 6 feb 1914. Axel Frisén, släkting i Skövde. Forskning den 21-22/8

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Soldater vid Mon soldattorp, ST 1056 i Näshulta socken

Soldater vid Mon soldattorp, ST 1056 i Näshulta socken Soldater vid Mon soldattorp, ST 1056 i Näshulta socken 1 (12) Innehåll Olof Fröjd (Olsson)...2 Erik Jöransson...3 Bengt Moberg...4 Gustaf Moberg...5 Lars Moberg...6 Per (Peter) Moberg...7 Erik Modig...8

Läs mer

Smedsl ä. Tiderman. genom tiderna. Anders August Sw ä

Smedsl ä. Tiderman. genom tiderna. Anders August Sw ä Smedsl ä kten Tiderman genom tiderna Anders August Sw ä rds anor Stjärnorna tindrade tysta för hundrade år tillbaka och skogen sov. Forsen dånade, hjulen dundrade, gnistorna sprakade, marken skakade hammaren

Läs mer

TORNURET I BÄCKEBO KYRKA

TORNURET I BÄCKEBO KYRKA TORNURET I BÄCKEBO KYRKA Foto: G Petersson GURLITH PETERSSON Jenny de Besche f. Andersdotter 1861 ca 1914 Jenny Charlotta Andersdotter föddes den 5 maj 1861. Enligt Födelse- och dopboken är hon döpt till

Läs mer

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

1/5. Verksamhetsberättelse för SPF Bräkne-Hoby år 2014. Styrelsen har under året haft följande sammansättning. Elisabet Petersson

1/5. Verksamhetsberättelse för SPF Bräkne-Hoby år 2014. Styrelsen har under året haft följande sammansättning. Elisabet Petersson 1/5 Verksamhetsberättelse för SPF Bräkne-Hoby år 2014. Styrelsen har under året haft följande sammansättning. Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Erika von Buxhoeveden Lars Åke Nilsson Bengt

Läs mer

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg.

Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. 2014-09-30 Petter Johanes Jonasson - min ff fm f avskedade soldaten Johan Hägg. av Åke Öster Johan Hägg kommer från gården Tomasbol i Tydje församling, som senare slogs samman med Tösse församling. Ingår

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,

Läs mer

Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar

Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar Gunnar Tonnquists släkt 4 Johan Alfred Sjöberg Soldat i Kårabo, bonde i Hjälshammar Tabell Johan Alfred Sjöberg (fk Tånnqvist). Soldat, lantbrukare. Född 20 jun 859 i Kårabo, Tånnö (F). Död 6 dec 947 i

Läs mer

Törnsfalls PRO-avdelning 50 år

Törnsfalls PRO-avdelning 50 år Törnsfalls PRO-avdelning 50 år Så började det Törnsfalls pensionärsförening bildades vid ett möte i National i Almvik den 9 maj 1954. Föreningen startade med 15 medlemmar. Ernst Renström valdes som ordförande,

Läs mer

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00. Utsikt från Backstugan Ånstorp Torpvandring Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten Lördagen den 21 augusti 2010 kl. 13.00 Utsikt från Backstugan Ånstorp Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

Läs mer

Inrapportering efter Arkivens dag 2016 Tjust släktforskarförening

Inrapportering efter Arkivens dag 2016 Tjust släktforskarförening Inrapportering efter Arkivens dag 2016 Tjust släktforskarförening Hur många institutioner och vilka andra samarbetspartners har medverkat i ett gemensamt arrangemang? 1 förening och 1 arkiv. På vilka platser

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Släkten från GRENNA. 31/10 1801 i Ölmstad. B A126 Anna Pärsdotter * 19/2 1780 i Udderyd soldattorp i Ölmstad

Släkten från GRENNA. 31/10 1801 i Ölmstad. B A126 Anna Pärsdotter * 19/2 1780 i Udderyd soldattorp i Ölmstad Släkten från GRENNA Släkten från GRENNA Numreringen är unik för denna släkt och numren återfinns ej på annan plats. Dock användes för ursprungspersonerna, skrivna med fet stil, numren från antavlorna.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

MEDLEMSNYTT HÖSTEN 2014

MEDLEMSNYTT HÖSTEN 2014 MEDLEMSNYTT HÖSTEN 2014 PROGRAM HÖSTEN 2014 ÖPPET HUS: Forskarhjälp under hösten 2014 i släktforskarrummet, biblioteket, Vänersborg MÅNDAGAR 1/9, 15/9, 6/10, 20/10, 3/11, 17/11 kl 16-18. FÖREDRAG Onsdag

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Åke Gösta Fredricsson ( )

Åke Gösta Fredricsson ( ) Åke Gösta Fredricsson (1877-1950) Åke Gösta Fredricsson Åke Gösta Fredricsson föddes 1877 på Grillby gård och dog i Enköping 1950, 73 år gammal. Åkes far hette Gottfrid Fredricssons och var Jan Fredrics

Läs mer

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( )

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( ) Mor Anna född Söderbom 1866 1919 JJB:s första fru Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar I tidig ålder dog Bengt (3 maj 1889-23 maj 1889) Uno (1905 1907) Anna Söderbom

Läs mer

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS)

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Org.nr: 822001-6052 35:e ordinarie årsmötet Lördagen den 7 mars 2015 kl. 15.00 på Valla Folkhögskola, Linköping. 1 Årsmötet öppnas Årsmötet öppnades av

Läs mer

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Gripande brev till fattigvården

Gripande brev till fattigvården Gripande brev till fattigvården Inledningen till brevet i vilket Maria ber om ekonomisk hjälp till sin överlevnad. Ett nödrop som troligen förblev obesvarat. Brevet är daterat den 29 februari 1916. Skrämmande

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse SKPF:s avdelning 29 i Degerfors år 2016 Den 14 juni på resan till Södermanland stannade vi och tittade på Stora Sundby Slott Dagordning vid årsmöte med SKPF avd. 29 Degerfors. Onsdag

Läs mer

Protokoll nr 1/2014 Östervåla Hembygdsförenings Årsmöte söndagen den 16 mars 2014, kl 17.00 i Korskyrkan, Östervåla.

Protokoll nr 1/2014 Östervåla Hembygdsförenings Årsmöte söndagen den 16 mars 2014, kl 17.00 i Korskyrkan, Östervåla. Protokoll nr 1/2014 Östervåla Hembygdsförenings Årsmöte söndagen den 16 mars 2014, kl 17.00 i Korskyrkan, Östervåla. 1 Inledning och mötets öppnande. Ordförande Anette Jerresand förklarade årsmötet öppnat.

Läs mer

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet.

Nilsbygget??????? Horveryds Västragård. Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. Nilsbygget??????? Horveryds Västragård Sida 201 År Boende Korpral Per Axel Johan Nilsson Gräns (1834-1923). Flyttade 1887 till Bäckarydet. 1892 Grenadjär Klaes Emil Gustavsson Gräns. Flyttade hit från

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län.

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län. Utskriftsdatum: 2009-11-08 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 46 Alexander Nyman Födelsedatum: Födelseplats: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av Kvalitet i Släktforskningen, nr 1 Om bryggor och bojar eller Konsten att släktforska utan att det blir fel Av Håkan Skogsjö Utgiven av Postadress: Box 30222, 104 25 Stockholm Besöksadress: Warfvinges väg

Läs mer

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS)

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Org.nr: 822001-6052 36:e ordinarie årsmötet Lördagen den 12 mars 2016 kl. 16.00 på Hotell Höga Kusten i Kramfors kommun. 1 Årsmötet öppnas Årsmötet öppnades

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte på Solbackens Trygghetsboende Länghem

Protokoll fört vid årsmöte på Solbackens Trygghetsboende Länghem Föreningen SPF Seniorerna Västra Kind. Protokoll fört vid årsmöte på Solbackens Trygghetsboende Länghem 2016-02-10. 1 Mötet öppnades och ordförande hälsade välkommen. 2 Parentation hölls över 5 medlemmar

Läs mer

I års 1914 hade börjat Astrid skolan i Vimmerby. Anmälan till första klass hölls den 7 augusti och det har gjort sin pastor.

I års 1914 hade börjat Astrid skolan i Vimmerby. Anmälan till första klass hölls den 7 augusti och det har gjort sin pastor. Astrid Lindgren "Det finns inget annat barn som kan inspirera mig, förutom att ett barn som en gång var hon själv. Att skriva barnböcker är inte nödvändigt att ha egna barn. Man måste bara vara barn en

Läs mer

Nr 7 Juli 2011 www.sanda-gotland.net

Nr 7 Juli 2011 www.sanda-gotland.net Sandpappret Nr 7 Juli 2011 www.sanda-gotland.net SENSOMMARDANS I SANDA PARKEN Lördagen den 13 Augusti Gammeldans 15:00-18:00 till Kalle Jacobsson kvartett Grillbuffè ca 19:00 Dans 20:30-01:00 till DEAL

Läs mer

Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det

Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det Mot alla odds Ensam vid livets vägskäl Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det var en riktigt kall februarikväll. Jag ångrade att jag inte dragit på mig långkalsongerna. De stack upp

Läs mer

Fiskarebo. Lundholmen

Fiskarebo. Lundholmen Fiskarebo Lundholmen Sida 52 Backstuga under Lundholmen. Nu tillhör marken Sunnerby Ågård. Sista inv. Johan August Karlsson, f. 1861 i Moheda, och hustrun Eva Nilsdotter, f. 1868 i Blädinge. De flyttade

Läs mer

Viktor Klingberg: boende 1856-1947

Viktor Klingberg: boende 1856-1947 Viktor : boende 1856-1947 Viktor föddes 14/9 1856 på Tidaholms bruk (Västergötland) som son till Erland Theodor (1821-1914) och Sophie, född Baalack (1832-1925), som hade sammanlagt 9 barn, varav Viktor

Läs mer

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde 12.1.1. (Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde Känslor. Det mesta handlar om känslor. Det som berör. Jag kan verifiera något på en sorts vetenskaplig grund och argumentera utifrån detta.

Läs mer

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten

Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Källor och tolkningar Döden spelar schack med en man. En kyrkomålning från 1400-talet kan fungera som en källa till

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-11-04 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 44 Andreas Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län Dödsdatum:

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Axel och Hilda Heino

Axel och Hilda Heino Axel och Hilda Heino En berättelse om Axel och Hilda Året 1916 begav sig, Axel Fredrick Heinonen, 24 år och Hilda Marie Nilsson Alapää, 25 år, till Amerika. De lämnade sina familjer i norra Sverige, Männikkö

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2011 Sundhultmon i Ovansjöbygden. Längst till vänster syns Kung- Bengtstugan, Mellby och sedan de centrala delarna av Sundhultmon. I bakgrunden skymtar hoppbackarna och Cuba Arena.

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012

FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 FÖRENINGEN NORDEN PITEÅ Vårbrev 2012 Styrelsen hälsar medlemmarna välkomna till årets verksamhet i Piteå. Kallelse till årsmöte. Tisdagen den 14 februari 2012 Plats: Vardagsrummet, Gamla Bryggeriet samma

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

2013-02-28 Sammanställt av: Gunnar Ekman, gunnar.ekman@gmail.com Sida 1. Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1)

2013-02-28 Sammanställt av: Gunnar Ekman, gunnar.ekman@gmail.com Sida 1. Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) 2013-02-28 Sammanställt av: Gunnar Ekman, gunnar.ekman@gmail.com Sida 1 Tabell 1 Ingrid Wallberg. Född 1790-05-07 i Oslättfors bruk, Hille (X). Utom äktenskap Karl Erik Pierrou. f.d. Spiksmeden. Född 1816-12-25

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

Släktträff Släktträff i Småland 2011 för ättlingar till Carl Jonsson i Edshult.

Släktträff Släktträff i Småland 2011 för ättlingar till Carl Jonsson i Edshult. Släktträff 2011 Släktträff i Småland 2011 för ättlingar till Carl Jonsson i Edshult. De sista dagarna i juli ägde en släktträff rum i Edshult, närmare bestämt helgen 30-31 juli, med undertecknad som arrangör.

Läs mer

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia.

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia. Buchau - Bochou Carlsson Christiansson Johansson Eriksson Det sägs att det kom två vandrande gesäller någon gång på 1600-tal från Tyskland med efternamnet Buchau. Senare troligen stavat både Buchou, Bouchow

Läs mer