100 år. hurra! Barnsjukhuset. vi har hjälpt tals barn i hundra år. AKUTEN vintern är lika med högsäsong

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "100 år. hurra! Barnsjukhuset. vi har hjälpt 100 000-tals barn i hundra år. AKUTEN vintern är lika med högsäsong"

Transkript

1 E N J U B I L E U M S S K R I F T F R Å N s ö d ersjuk h uset Sachsska Barnsjukhuset 100 år AKUTEN vintern är lika med högsäsong historia från ammor till hänglås Rädda liv övning ger färdighet reportage LIVSLÅNGT SJUKHUSBESÖK hurra! vi har hjälpt tals barn i hundra år sachssska barnsjukhuset 100 år 1

2 HUNDRA ÅR AV BÄSTA MÖJLIGA HÄLSA NÄR SACHSSKA BARNSJUKHUSET planerades hade man ambitionen att skapa sin tids bästa spädbarnssjukhus. Ledamöter i en kommitté gjorde studiebesök på olika barnsjukhus i Europa och lät sig inspireras. De tankar, kunskaper och erfarenheter man tog del av tillämpades sedan då verksamheten startade i de vackra och charmiga husen ovan Årstaviken. Invigningen skedde 5 mars, Det visade sig gå bra både för patienter och för verksamheten. Det går bra idag också. Sjukvården har utvecklats och förändrats, men patienterna och deras familjer har hela tiden varit mcket nöjda. j j j men hur ska vi planera för framtiden? Om några år startar Na Karolinska sjukhuset och det innebär stora förändringar på kort och lång sikt. Även i framtiden ska Sachsska ha en självklar och framträdande roll i barnsjukvården. Även i framtiden ska barn och ungdomar med olika diagnoser och komplexa problem komma till oss. Även i framtiden ska vi ha specialistteam med olika rkesprofessioner som har specialkunskaper i den mångfald av sjukdomar och åkommor som präglar barnsjukvården. Även i framtiden ska Sachsska vara det mest uppskattade barnsjukhuset. medicinsk kvalitet, god omvårdnad samt välutvecklat samarbete med andra vårdgivare. j j j hur ska vi åstadkomma det? Jo, vi ska forska och undervisa, vi ska utveckla verksamheten genom ständigt lärande, vi ska ha en öppen och ömsesidig dialog, vi ska visa respekt för patienterna och varandra och vi ska ta ansvar för hela verksamheten. Gör vi så finns stora möjligheter att Sachsska Barnsjukhuset finns också år 2111! vi kan hålla fast vid det mål som har varit vår ledstjärna genom alla år: bästa möjliga hälsa till barn och ungdomar. j j j DET GÅR NATURLIGTVIS inte att planera för 100 år. Men vi kan hålla fast vid det mål som har varit vår ledstjärna genom alla år: bästa möjliga hälsa till barn och ungdomar. Vi kan nå vårt mål genom att behålla de grundvärderingar som burit oss fram under åren: alltid ge högkvalitativ sjukvård med professionellt bemötande, hög PER SANDSTEDT Verksamhetschef för Sachsska Barnsjukhuset Sachsska Barnsjukhuset 100 år är utgiven 15 februari Upplaga: 4000 exemplar. Produktion: Södersjukhusets informationsavdelning. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, informationschef, SÖS. Redaktör: Jacob Sundberg. Skribenter: Sofia Sjöman Waas, Camilla Hedquist. Foto: Fotogruppen, SÖS. Grafisk form: Omslagspojken heter Love, är 7,5 år och har varit patient på Sachsska Barnsjukhuset några gånger. Så här tcker han om att gå till doktorn: "Det är ganska jobbigt när man måste ta sprutor men det är kul på lekterapin". 2 s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r

3 EN DAG PÅ AKUTEN Text JaCob sundberg foto fotogruppen Det är högt tempo när larmet går. De allra minsta patienterna är helt nfödda. Vintern är högsäsong för barnakuten, med många förklningar. Samspelet mellan personalen är viktigt för arbetet. JOURPASS PÅ AKUTEN Varje dag är olik den förra. Allvarliga förklningar varvas med svårare tillstånd. föräldrarna lugnande besked, berättar Helena Thulin, ST-läkare. Ibland kan man känna sig stressad när det finns fler patienter än platser. Helena Thulin har jobbat på Sachsska Barnsjukhuset sedan 2006, och tcker trots allt att det är stimulansen och glädjen i arbetet som väger absolut tngst. På morgonen är det oftast lugnt. Då hinner man gå igenom en morgonrapport för att höra vad som hänt under natten. Sedan fller patienterna på under dagen. Ibland kan man ha fra, fem patienter samtidigt, i väntan på prover, säger hon. Varje år söker drgt barn till akutmottagningen, vilket om man slår ut det innebär nästan 70 barn per dag. Men riktigt så enkelt är det inte. Vintern är nämligen högsäsong för barnakuten, vilket betder närmare hundra patienter varje dag. Det är mcket RS-infektioner, det vill säga kraftiga förklningar, på vintern. Och så en hel del magsjuka där vi ibland måste lägga in patienten och ge dropp. Den kliniska bilden avgör om vi ska lägga in barnet eller inte. Procentuellt lägger vi in färre än man gör på vuxenakuten. Kanske Ofta kan man ge är det för att man inte tar chansen med barn föräldrar åker in och får en professionell bedömning, och det ska man göra. Men det innebär att vi kan ge många lugnande besked och goda råd. INTE ALLA PATIENTER är av det lättare slaget. Varje månad kommer det in cirka nio akuta ambulanshelena Thulin larm, det vill säga patienter som är riktigt illa däran. Och det finns förstås en ganska bred skala av patientens tillstånd, från livshotande till mcket lindriga smtom. Akut sjuka barn går naturligtvis alltid före. Ibland kan man nästan känna sig otillräcklig när en patient får vänta. Varje patient måste ju få ta sin tid. Och kommer det ett larm så måste man springa. specialitet ingen dag är den andra lik, säger hon till skillnad från vuxenvården är barnsjukvård speciell på det sättet att det ofta finns med personer som tar hand om patienten. Det ger jobbet en pedagogisk dimension, att man måste förklara sjukdomen för hela familjen som följer med, det är ju föräldrarna som måste se till att barnet får i sig medicinen. Det ger stimulans att få möta en massa olika människor i olika situationer. BARNAKUTEN l Barnakuten är en barnmedicinsk akutmottagning för barn och ungdobarnakuten mar mellan 0 och 18 år. l Varje år söker drgt barn till akutmottagningen. l Eftersom Södersjukhuset är ett å andra sidan är det just dessa tempoväxlingar som gör arbetet stimulerande. Det är en enorm variation och ett brett spann på våra patienter som ju är mellan noll och arton år. Det är roligt och utmanande att det är en så bred medicinsk utbildningssjukhus finns det på akuten förutom ordinarie personal även medicine kandidater, läkare under fortbildning och sjuksköter skestuderande. sachssska barnsjukhuset 100 år 3

4 HISTORIA T e x t S O F I A S J Ö M A N W A A S f o t o f o t o g r u p p e n Sachsska från början VÄLGÖRENHET LADE GRUNDEN FÖR BARNSJUKHUSET Vad har det exklusiva varuhuset NK att göra med Sachsska Barnsjukhuset? Den gemensamma nämnaren stavas Simon och Mathilda Sachs, makarna som framgångsrikt drev en av Stockholms exklusivaste presentbutiker i senare delen av 1800-talet. Men Stockholm vid förra sekelskiftet var allt annat än galans och societetsmänniskor. huvudstaden är oerhört smutsig, trångbodd och har hög barnadödlighet vid tiden kring förra sekelskiftet. Omkring 15 procent av barnen dör innan de hinner flla fem år. Simon och Mathilda Sachs har själva förlorat sin förstfödde i späd ålder, men de två barnen Josef och Alice klarar sig från svåra barnsjukdomar lämnar Simon Sachs över familjeföreget till sonen Josef Sachs. Han lckas mcket väl och 1902 grundar han Nordiska Kompaniet tillsammans med en kompanjon. Familjen Sachs är mcket kultiverade med intressen för både musik, litteratur och sociala frågor och de engagerar sig tidigt i välgörenhet. Mathilda Sachs sitter bland annat i strelsen för Eugeniahemmet, en förening startad av Prinsessan Eugenie ( ) som vårdar fattiga, obotligt sjuka och vanföra barn. familjens gode vän, den kände barnläkaren Arthur Fürstenberg kontaktas för att diskutera olika donationsmöjligheter. Doktor Fürstenberg beskriver ett skriande behov av ett spädbarnssjukhus och Simon Sachs bestämmer sig för att skänka Simon Sachs Mathilda Sachs kronor till grundandet av Stockholms första spädbarnssjukhus. Kort efter mötet, i januari 1907, avlider Simon Sachs, men donationen genomförs ändå genom barnen Josef Sachs och han sster Alice Thiel, som även skjuter till extra pengar vid bggstarten. Stockholms stad tar tacksamt emot donationen och upplåter kvadratmeter mark intill Rackarberget i Årstalunden för bgget av Barnsjukhuset Simon och Mathilda Sachs minne. den 8 mars 1911 tar sjukhuset emot den allra första patienten och det dröjer inte länge förrän sjukhuset är fullbelagt. Totalt rmmer det 54 barn och fra medföljande mödrar och det kommande året skrivs 180 barn in, de flesta under ett års ålder. Vanliga åkommor är magsjukdomar, undernäring, bristsjukdomar och infektionssjukdomar. Harald Ernberg är sjukhusets förste överläkare och stannar fram till sin pension I en artikel i Läkartidningen 1913 beskriver han två väsentliga faktorer för ett tillfredsställande resultat i behandlingen av de små barnen, nämligen tillräcklig tillgång till bröstmjölk, dvs ammor samt tillräcklig sköterskepersonal. Harald Ernberg är alltså modern i den mening att han betonar amningens betdelse för barnets utveckling. Men personalstrkan är med dagens mått liten. Två översköterskor, fra sköterskebiträden, sex heltidsanställda ammor och tio sköterskeelever ska gemensamt sköta om barnen och mödrarna, samt arbeta i mjölkköket och på isoleringsavdelningen. simon SACHS skänker kronor till grundandet av ett spädbarnssjukhus före sachsska Barnsjukhusets tillkomst finns inget sjukhus för spädbarn i Stockholm. De strande var länge, med tanke på den höga infektionsrisken, skeptiska till att sammanföra små barn på gemensamma inrättningar. Och det fanns fog för tvivlet. På vissa barnsjukhus och hittebarnhus utomlands kunde dödligheten överstiga 50 procent. Under verksamhetens första år är dödligheten 17,7 procent, inräknat de barn som är inkomna i hopplöst, eller nästan hopplöst stadium. Det viktigaste som hänt barnsjukvården var att överläkare Ernberg fick bukt med hospitalismen, dvs vårdrelaterade infektioner, genom att sätta hänglås på från invigning till jubileum Sachsska Barnsjukhuset invigs. BCG-vaccin mot tuberkulos införs (BCG= Bacillus Calmette-Guérin). Riksdagen tar beslut om att införa barnavårdscentraler. Alexander Fleming får tillsammans med Ernst Boris Chain och Howard Walter Flore nobelpris för upptäckten av penicillin. 4 s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r

5 Docent Ingvar Alm, dåvarande verksamhetschef på Sachsska Barnsjukhuset undersöker en liten gosse. Uppgift om sjuksköterskans och barnets namn saknas. dörrarna för att förhindra besökare, säger Johan Gentz, som var verksamhetschef på Sachsska Barnsjukhuset åren Barnen isoleras även ifrån varandra genom glasliknande bås på salarna. Det var inte av elakhet eller brist på omtanke utan på grund av infektionsrisken som föräldrar och sskon inte fick besöka sina barn på den tiden. Men det var lika viktigt att ta bort hänglåsen, för då kunde vi bota och göra dem själsligt hela, säger Johan Gentz. de första 20 åren är sjukhuset enkom för spädbarn, men på 1930-talet börjar man ta emot barn upp till skolåldern. Däremot är det vid starten inte tänkbart att behandla barn med medfött handikapp. Dessa barn placerades vanligen på institutioner, även så kallade idiothem. Verksamheten utvidgas successivt och under 1940-talets slut bgger man till flera paviljonger invigs den na grannen Södersjukhuset och några år senare, 1950, blir Sachsska Barnsjukhuset Södersjukhusets barnmedicinska klinik, vilket det är än idag. År 2000 flttar hela barnverksamheten in i Södersjukhusets östra flgel, delvis för att klara nföddhetsvården. Den gamla bggnaden renoveras och får så småningom na hresgäster Barn och ungdomspskiatrin i Stockholms län. Värme, omsorg och bröstmjölk var viktigt för barnens tillfrisknande. I mitten av 70-talet understiger spädbarnsdödligheten 1 procent i Sverige Poliovaccin ation påbörjas efter stora polioepidemier. FN:s konvention om barnets rättigheter antas av FN:s generalförsamling Sverige inför, som första land i världen, ett förbud mot alla former av våld och kränkande behandling av barn. Sachsska Barnsjukhuset firar 100 år. Spädbarnsdödligheten beräknas bli mellan 0,2-0,3 procent Under 90-talet kommer vaccin mot den fruktade HIB-meningiten ut. (Hemophilus Influenzae tp B) sachssska barnsjukhuset 100 år 5

6 mottagningar T e x t c a mi l l a h e d q u i s t f o t o f o t o g r u p p e n När man är på väg in i vuxenlivet är det viktigt att få träffa personal med kunskap om ungdomars särskilda behov. Ungdomsenheten fungerar, genom sin kombination av olika specialister, också som en specialistenhet när det gäller att hjälpa ungdomar med smtom som visar sig ha en pskosomatisk bakgrund. KROPPEN OCH SJÄLEN Ungdomsenheten bemöter unga med respekt och specialistkunskaper På Ungdomsenheten arbetar olika specialister tillsammans för att hjälpa ungdomar som exempelvis söker vård för kroniska sjukdomar, gnekologiska besvär eller som vill göra abort. på Ungdomsenheten har kunskap om ungdomars fsiologiska, pskologiska och sociala behov och förstår att det är skillnad på en 14-, 16- och en 18-åring. Miljön är anpassad till ungdomarna och här riskerar man inte att trampa på några legobitar. Ungdomarna ska känna att de blir be- ALLA SOM JOBBAR mötta med respekt och att vi tar hänsn till deras behov av integritet. Vi brukar säga att vi erbjuder outh friendl services. Och sexualiteten, som är viktig för ungdomar, finns alltid med i medvetandet på mottagningen. Det är inte alls självklart inom barnsjukvården, säger Vilhelm Masreliez, överläkare. HIT FÅR UNGDOMAR mellan 13 och 20 år komma på remiss (men flickor som vill göra abort behöver ingen remiss). De möts av specialister inom medicin, gnekologi och pskiatri på en och samma plats. Personalen arbetar i team läkare, pskiater, barnmorska, sjuksköterska och kurator och träffar ungdomarna tillsammans. Det är kroppsliga problem som är inträdesbiljetten till Ungdomsenheten. Men ibland beror de kroppsliga smtomen på att man inte mår bra i själen, till exempel att man har en depression eller panikångest, och det kan ta lite tid att komma fram till det, säger Eva-Britt Andersson, ungdomspskiater. Du som vill veta mer kan gå in på www. sodersjukhuset.se och söka efter Ungdomsenheten. SACHSSKA även utanför södermalm sachsska Barnsjukhuset finns inte bara på Sachsska Barnsjukhuset. Eller rättare sagt, Sachsska Barnsjukhuset har flera mottagningar som ligger utanför sjukhusområdet i Handen, Farsta, Nacka och på Södermalm. per västberg, barnläkare och enhetschef, har jobbat i två år på Farsta barnmottagning. 6 sachssska barnsjukhuset 100 år Vi finns till för hela södra Stockholms stad, södra gröna linjen där det bor ungefär barn, säger han. Till Barnmottagningen i Farsta kommer barn i alla åldrar och med många olika problem. De kommer på remisser från sjukhusen, vårdcentraler, barnavårdscentraler eller från skolhälsovården. Många föräldrar ringer själva och önskar tider. Mer än hälften av patienterna är allergiska barn och barn med astma. att till exempel kunna hjälpa en dåligt behandlad astmatiker så att de kan leka som andra barn och delta i sina fritidsaktiviteter känns tillfredställande. Så länge man sköter sitt jobb bra, är det väldigt belönande, man får oer- hört snabb respons på det man gör, säger Per Västberg. På mottagningen arbetar ett dussin personer som tar emot cirka 4500 patienter varje år. Det är ett meningsfullt arbete och Farsta Barnmottagning har mcket trevlig personal. Man har aldrig långtråkigt, avslutar Per Västberg. jacob sundberg

7 Patientenkät viktig kvalitetsindikator I februari skickas en skriftlig enkät till slumpvis utvalda patienter (och föräldrar) som nligen har vårdats på våra mottagningar eller avdelningar. Undersökningen ingår i den nationella patientenkäten. Kostråd för gravida Livsmedelsverket har öppnat en sida på Facebook, Kostråd för gravida och ammande ett forum dem som vill fråga och få svar från experter och även kommentera och diskutera med andra i samma situation. SACHSSKA BARN- SJUKHUSET FÅR NY CHEF Eva Berggren Broström blir n verksamhetschef på Sachsska Barnsjukhuset efter Per Sandstedt som går i pension. Eva Berggren Broström har chefserfarenhet från Astrid Lindgrens Barnsjukhus. c e p s ÖVNING för det oväntade Hur ska man träna för det oväntade? Den frågan ställde sig överläkare Anders Dahlström för nästan femton år sedan. Resultatet heter CEPS, och har spridit sig till mer än hälften av Sveriges förlossningssjukhus. BARNLÄKARE ÄR INTE AUTOMATISKT goda teamledare eller kommunikatörer, konstaterade Anders Dahlström. Året var 1998, och överläkaren visste att det fanns ett behov att träna det team som finns runt ett nfött barn med akuta sjukdomstillstånd. Det var så idén till Center for Education in Pediatric Simulator föddes. Vi var ett multiprofessionellt lärarteam bestående av barnläkaren, barnsjuksköterskan (Monica Vestman), narkosläkaren (Anne Kierkegaard), förlossningsläkaren (Giesela Wegnelius) och förlossningsbarnmorskan. Det var det här teamet som skapade en utbildning för sina kollegor. Grunden var att vi skapade verkliga situationer. Den viktigaste skillnaden var att patienten var en docka allt runtomkring var så verkligt som möjligt, säger han. inom flget tränar man regelbundet i simulator sedan många år, eftersom man funnit att brister i kommunikation var den största orsaken till olckor. Idag är kommunikationen i cockpit en god förebild för teamarbete i akutsjukvård. Vår kurs har förbättrats och utvecklats. Både vår simuleringsförmåga, vår kunskap i vuxet lärande och hur man återkopplar till dem som övar. Återkoppling med hjälp av filmen är ett av de viktigaste momenten i lärandet, säger Anders Dahlström. Ceps har fått stort genomslag utomlands. Här tränas norsk personal i akut omhändertagande av nfödda. i en verklig situation, kan det ibland Vara så att man går in och frågar vem som har kepsen och alla vet vad man menar HELA ÖVNINGEN FILMAS för att deltagarna sedan ska kunna se hur de själva agerar, vad som är bra och vad som kan bli bättre. Konceptet har blivit så populärt utanför sjukhusets väggar, att fler än hälften av Sveriges förlossningssjukhus håller utbildning baserad på CEPS. Teamarbete och kommunikation står i centrum för kursen, och den som är ledare för teamet har på sig just det en keps. Metoden har blivit så spridd att kepsen blivit en allmänt känd metafor för ledarskap. I en verklig situation kan det ibland vara så att man går in och frågar vem som har kepsen och alla vet vad man menar. PÅ SÖDERSJUKHUSET HÅLLER Anders Dahlström, Anne Kierkegaard och medarbetare instruktörsutbildningar, så att simuleringar ska kunna hållas av lokala medarbetare på sjukhus runtom i landet. CEPS har dessutom utvidgats till att omfatta simulering inte bara kring ett nfött barn, utan också kring äldre barn och även gravida kvinnor. Och övningarna måste hållas kontinuerligt. Varje individ ska gå kursen och träna minst var tredje år för att hålla kunskaperna vid liv, avslutar Anders Dahlström. JACOB SUNDBERG s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r 7

8 reportage T e x t C A M I L L A H E D Q U I S T f o t o f o t o g r u p p e n När livet stannar och allt välts på ända RASMUS HAR VARIT PATIENT PÅ SACHSSKA I HELA SITT LIV När ett barn drabbas av en kronisk sjukdom drabbas hela familjen. Här berättar Claes Gestrin, pappa till Rasmus, om hur det var för dem att få ett sjukt barn och om sina många möten med vården. rasmus gestrin har varit patient på Sachsska Barnsjukhuset sedan han var ett och ett halvt år. Idag är han 23. Var tredje vecka kommer han hit med någon anhörig för att få blodtransfusion. Han lider av den ovanliga blodsjukdomen Diamond Blackfan Anemia (DBA), som gör att hans kropp inte kan producera de röda blodkroppar han behöver. Sjukdomen upptäcktes när han var sju veckor. Hans föräldrar, Lena-Maria och Claes Gestrin, tckte att Rasmus var blek och inte tog ögonkontakt som han skulle. Sköterskan på barnavårdscentralen bokade tid hos läkaren där. Rasmus förbereds för eftermiddagens blodtransfusion. ska Barnsjukhuset. Under två dagar fick Rasmus vara med om många smärtsamma undersökningar bland annat för att utesluta leukemi och andra cancerformer. Då trodde man inte att spädbarn kände smärta, så till exempel togs ett benmärgsprov på honom utan bedövning. Rasmus skrek väldigt mcket, och när sjuksstern frågade efter srgas började vi bli panikslagna och frågade läkaren: "Klarar han det här?". Jag tror det svarade läkaren, berättar Claes Gestrin. När man har varit i vårdsvängen ett tag lär man sig en del. Nu tillåter vi inte att någon undersöker Rasmus utan att vi har förberett honom. I början var man så oerfaren och sårbar. Andra dagen på sjukhuset togs ett hemoglobinvärde (blodvärde) på den bleke Rasmus. Det var skrämmande lågt, 47 mot normala cirka 200 hos bebisar. DET ÄR EN ENORM TRYGG- HET ATT HA EN AVDELNING, EN TILLHÖRIGHET, NÄR MAN HAR ETT BARN MED EN SÅ KNEPIG SJUKDOM vi såg genast på läkarens ansiktsuttrck att det var något som var allvarligt fel med Rasmus. Han skickade oss direkt till Sachsnär sachsska barnsjukhuset stängde för sommaren fick familjen åka vidare till Huddinge sjukhus. Där konstaterades att Rasmus led av DBA. Tillvaron vältes på ända för den nblivna familjen. Istället för att åka runt och visa upp sin nföding avlöste veckorna på sjukhuset varandra. Jag minns att jag gick upp på sjukhusets parkering för att titta till bilen. Där stod den, med windsurfingbrädan på taket. Vi skulle ha åkt på semester till Öland samma dag som vi träffade BVC-läkaren, säger Claes Gestrin. De skickades vidare till Karolinska sjukhusets barnonkolog, där en överläkare behandlade en flicka med samma sjukdom. Men vi visste fortfarande inte hur sjukdomen skulle utvecklas eller behandlas. Läkaren ordinerade kortison, som inte fungerade så bra och hade en rad biverkningar. Överläkaren var av den gamla stammen som inte direkt förespråkade utbte mellan föräldrar till sjuka barn. Efter mcket tjat fick familjen Gestrin emellertid träffa flickan, som nu var vuxen. Det var naturligtvis betdelsefullt att kunna fråga henne hur hon upplevt sjukdomen. Lena-Maria lckades också få ut listor på kliniker som behandlande barn med DBA, sedan satte hon igång att ringa runt. Det var startskottet för den föräldraförening som hon bildade för föräldrar till barn med DBA. Vi fick då kontakt med många som trodde de var ensamma i Sverige med sjukdomen. när rasmus var ett och ett halvt år kom han till Sachsska Barnsjukhuset och läkaren 8 s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r

9 Var tredje vecka besöker Rasmus Gestrin Sachsska Barnsjukhuset för att få blodtransfusion. Här är han tillsammans med mamma Lena-Maria Gestrin. Göran Elinder, som föreslog att de skulle gå över till blodtransfusioner för att slippa biverkningarna av kortisonet. Vi passade inte in på Karolinskas onkologavdelning och rent geografiskt hörde vi hit. Då visste vi inte att det var bättre här. Att Rasmus fortfarande får sin behandling på barnsjukhuset, trots sina 23 år, beror på att han utvecklingsmässigt är som ett barn. Förutom blodsjukdomen har Rasmus också ett förståndshandikapp med autistiska drag och epilepsi. Han kom inte heller in i puberteten av sig själv utan fick börja ta könshormon för ett drgt år sedan. Vi är här lite på övertid. Men vi ser gärna att Rasmus får vara kvar eftersom kontinuiteten ger honom den trgghet han så väl behöver. Det är en enorm trgghet att ha en avdelning, en tillhörighet, när man har ett barn med en så knepig sjukdom. Dessutom är han som ett barn i sitt sätt att vara och personalen känner Rasmus. Vi har gått här så länge att jag nästan känner srrorna här bättre än min egen sster, säger Claes Gestrin. Rasmus själv ser fram emot dagarna när han ska få blod, trots att det tar några timmar i anspråk. Tiden fördriver han med att äta lunch, se på film eller gå till lekterapin, som har varit viktig genom åren. Blodtransfusionerna gör dock att han får för mcket järn som kan lagras i och skada kroppens organ. Därför behöver han en medicin som binder järnet. med Rasmus för en utomstående ter sig harmoniskt har resan hit varit tuff. Den enda kritik vi kan komma ihåg att vi haft mot personalen på avdelningen är att man då, för 20 år sedan, var alltför försiktig med att tala om att vi kunde få stöd av pskolog och kurator. Vi fick hjälp så småningom. Ibland tror jag att jag och ÄVEN OM LIVET Lena-Maria inte har fått saker för att vi verkar så kapabla, starka, men sånt kan man inte se på utsidan. Under sina 23 år har Rasmus fått cirka 400 blodtransfusioner, han har många blodgivare att tacka för sitt liv. DIAMOND BLACKFAN ANEMIA Diamond Blackfan Anemia är en ovanlig sjukdom. I Sverige föds ett till två barn om året med sjukdomen. Sjukdomen innebär att nbildningen av röda blodkroppar är nedsatt. Resultatet blir lågt hemoglobin, blodvärde, (Hb). Den kan också ge vissa missbildningar. DBA orsakas av en skada i ett arvsanlag. (Källa: Socialstrelsen) sachssska barnsjukhuset 100 år 9

10 FORSKNING T e x t S O F I A S J Ö M A N W A A S f o t o f o t o g r u p p e n risk FÖR TIDIGT FÖDDA Allt fler överlever tack vare avancerad mödravård uppföljning extra viktig Samtidigt som fler för tidigt födda överlever får samhället successivt en n grupp individer med högre risk att drabbas av folksjukdomar i vuxen ålder, bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. För år sedan överlevde få barn en extremt för tidig födsel. Idag överlever 70 procent av dessa barn och det innebär att vi kan räkna med en allt större andel människor i vuxen ålder med en sjukdomshistoria som grundlagts i nföddhetsperioden, säger barnläkaren Anna-Karin Edstedt Bonam. Barnläkaren Anna-Karin Edstedt Bonam vill att fler ska vara medvetna om att tidigt födda är en riskgrupp som vuxna. HON ARBETAR TILL VARDAGS på Barnhjärtmottagningen och forskar om kommande hälsorisker hos extremt för tidigt födda. Har man outvecklade organ sedan födseln får man tuff resa, även om det går bra i slutändan. Livsstilen kan påverka hälsan på kort och lång sikt och det kan vara extra viktigt att motionera samt undvika tobak och onttig mat om man är extremt för tidigt född. ANNA-KARIN EDSTEDT BONAMY efterlser en ökad medvetenhet i sjukvården, bland annat hos allmänläkarna, om att dessa barn utgör en potentiell riskgrupp som vuxna. Idag följer vi upp barnen tills de är tre, SIGNIFIKANT FÖR ALLERGIER är att kroppen bildar allergiantikroppar mot ämnet och att huden och slemhinnorna påverkas. Anaflaxi är det vi fruktar mest. Det är när flera organsseller max fem år gamla. Med tanke på hur lite som är känt om följderna av extremt för tidig födelse, så skulle jag verkligen önska att samhället satsade på en strukturerad uppföljning högre upp i åldrarna. Det kan till exempel handla om att mäta blodtrcket när barnen ändå är hos doktorn. Starten i livet har betdelse hela livet! för tidigt födda I Sverige föds omkring barn per år, varav 6 procent föds för tidigt, dvs. mer än 3 veckor före förväntat datum. Cirka 0,3-0,4 procent av barnen föds extremt för tidigt. viktigt att fastställa allergi födoämnesallergier är vanliga hos barn. Enda behandlingen är att undvika födoämnet helt. Cirka 3 4 procent av späd- och småbarnen i västvärlden är allergiska mot något födoämne, varav ägg och mjölk är vanligast. Smtomen kan variera, från klåda i näsa, mun och svalg till nässelutslag, astma, kräkningar och diarréer, berättar Caroline Nilsson, barnläkare vid Barnallergimottagningen. Oavsett allergi är den enda behandlingen att undvika födoämnet helt. tem i kroppen reagerar i kombination med andningssvårigheter eller blodtrcksfall. Misstänker du att barnet är allergiskt ska du alltid kontakta en barnläkare. Inget barn är för litet att bli testat. vi gör även födoämnesprovokationer på barn och ungdomar. Då får vi veta om och hur de reagerar på ämnet. För ungdomar som kanske inte har råkat ut för någon reaktion sedan de var små är det mcket värdefullt. Det är mcket bättre att de provar jordnötter hos oss än på krogen. med åldern växer ofta mjölkoch äggallergierna bort, men andra kan tillkomma, exempelvis mot nötter, frukt, grönsaker och så björkpollen! Ett av proteinerna i hasselnöten påminner om det som finns i björkpollen. Därför kan det uppstå en korsreaktion när vi testar för nötallergi. 10 s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r

11 L E K T E R A P I N Det är viktigt att barn fortsätter uppleva skratt och bus även om de är sjuka, tcker Karolin Andrén och Anja Bülow LEKER BORT RÄDSLAN xbox 360 OCH PINGIS är kanske inte det första man associerar med sjukhusvård, så man kan förstå att Anja Bülow och Karolin Andrén uppfattas lite grann som sjukvårdens good gus. Lekterapins lokaler är nämligen som ett smärre nöjesfält för barn, dock alltjämt med en hemlik känsla. Genom att komma hit blir det lättare för barnen att hantera den situation de befinner sig i. Vi fokuserar på det friska och lekfulla i barnet och därför är det inte ovanligt att vi får en annan bild av barnen än vad man har på avdelningen, säger Anja Bülow, lekterapeut. TILLSAMMANs har Karolin Andrén och Anja Bülow dörren öppen för alla barn och ungdomar som vistas på barnsjukhuset. Många barn behöver hjälp med att bearbeta sina sjukvårdsupplevelser och även få lekförberedelse inför kommande undersökningar och/eller behandlingar. Med hjälp av en förberedelsedocka kan vi genom information och lek visa hur det går till när man till exempel sätter en infart. Många barn är rädda och fantasin kan vara mcket värre än verkligheten, säger Karolin Andrén, lekterapeut. barnen som kommer till lekterapin är i åldrarna 0 till 18 år, så spektrat av leksaker och material är brett, liksom lekterapeuternas kunnande, vilket de delar med sig av till vårdpersonalen. Som pedagoger i sjukvården är det viktigt att vara med och förmedla barnens perspektiv. Barn har ett stort lekbehov och det är viktigt att få fortsätta uppleva skratt och bus även om man är sjuk. Upplevelserna är individuella och som lekterapeut utgår vi ifrån varje familjs situation, avslutar Anja Bülow. jacob sundberg BB SÖS på Facebook Under senvintern öppnar BB SÖS en sida på Facebook för att kunna informera om och föra dialog med blivande föräldrar om förlossningsverksamheten på Södersjukhuset Det hände också 1911: l Den svenske konsert- och operasångaren Jussi Björling föds i Borlänge l Biltillverkaren Scania AB bildas l Da Vinci-målningen Mona-Lisa stjäls från museet Louvren i Paris l Den norske polarforskaren Roald Amundsen och hans expedition når Sdpolen l Nobelpriset i kemi tilldelas den franska kemisten Marie Curie l Drckestillverkaren Herrljunga Cider grundas av frikrkopastor Oskar Svenberg l Den svenske riksskalden Gustaf Fröding avlider DETTA HÄNDER PÅ SACHSSKA JUBILEUMSDAGEN 11 MARS l Kul för barn om kroppen l Historisk utställning l Lunchkonsert l Föredrag om vanliga sjukdomar Hela programmet finns på: TACK TILL VÅRA SPONSORER: FRÅGA 3: VAD ÄR DET BÄSTA MED ATT ARBETA PÅ SACHSSKA BARNSJUKHUSET? Marie-Louise Amatiello, barnsjuksköterska Att jobba med barn förstås. Barn har en helt annan tillfriskningsnivå och det finns andra resurser än i vuxenvården. Jens Bekkebråten, ST-läkare Framförallt att det är trevlig stämning och så ligger sjukhuset fint till rent geografiskt väldigt bra läge. Jonas Dbring, kontorsassistent/enhetsledare Det är både kul att jobba med barn och med roliga kollegor. Dessutom är arbetet mcket omväxlande. s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r 11

12 intervju Text JaCob sundberg foto fotogruppen Det finns en mängd olika rkesgrupper på Sachsska Barnsjukhuset, inte bara sköterskor och läkare. Så vad gör egentligen en dietist? Hur ser en dag ut för en sjukgmnast? Och vilka utmaningar stöter en kurator på? Annika Bie, kurator, har samtalskontakt med både barn och föräldrar.,, Det bästa är att ge,, stöd till föräldrar io Hallå där Annika Bie! Du arbetar som kurator. Vad innebär det? En kurator på Sachsska Barnsjukhuset ger stöd till barnens föräldrar i olika situationer: kris- och traumabearbetning vid akut kris-, sorg- och traumareaktioner. Vi finns tillgängliga för att genom samtalsbehandling och praktiska åtgärder stödja föräldrar, barn och anhöriga. Dessutom ger vi konsultation och undervisning till personal. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? Ofta är jag bokad för två-tre samtal med föräldrar och ibland barn eller tonåringar. Jag har några öppna tider för akutsamtal om personal ringer från en avdelning. Ibland 12 sachssska barnsjukhuset 100 år har jag kontakt med en socialförvaltning angående någon familj som har behov av stöd från dem. Jag skriver journalanteckningar och svarar på telefonmeddelanden, deltar i möten runt patientgrupper. Vilka utmaningar stöter man på i arbetet? Att ge en bra terapeutisk behandling vid längre samtalskontakter. Jag har grundläggande pskiatrisk utbildning enligt KBT och vi har handledning. Ibland träffar jag familjer som inte har någonstans att bo eller som saknar ekonomisk trgghet. Då blir det mcket kontakt med olika instanser i samhället för att ett till exempel för tidigt fött barn ska ha en trgg miljö att komma hem till. Vad är det bästa med ditt arbete? Att ge stöd till föräldrar som genomgår svåra kriser. Det är roligt att det är så varierande arbetsuppgifter. Om du inte var kurator, vad skulle du jobba med då? Arbeta som KBT-terapeut i egen regi. Jag har tidigare arbetat med grönsaksodling och trivs mcket med trädgårdsarbete. Kanske skulle jag kunna starta upp en verksamhet som kombinerar terapi och trädgård på något sätt.

13 ,, INGEN DAG ÄR DEN ANDRA LIK,, De individuella kostråden ska påverka familjens vardag så lite som möjligt Hej där Agneta Lundin, Agneta Jansson Roth, Jenn Runefors och Åsa Zetterlund! Ni arbetar som dietister. Vad innebär det? Till oss kommer barn och ungdomar med sjukdomar som behöver kostbehandlas. Vanliga diagnoser är diabetes, fetma, födoämnesallergi, glutenintolerans/allergi och olika inflammatoriska tarmsjukdomar. En annan orsak kan vara otillfredsställande viktutveckling. För att få komma behövs remiss från läkare på någon Sachsskas mottagningar eller vårdavdelningar. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för er? En dag kan börja med att man lssnar av telefonen och förbereder sig inför patientmottagningen. Därefter gör man näringsvärdesberäkningar, förslag på måltidsordning, ordnar med förskrivning av speciallivsmedel och skriver journaler. Andra dagar är man på ronder eller håller utbildning för sjukvårdspersonal och har gruppmottagningar. Sachsskas dietister tcker det är lärorikt att samarbeta med andra rkesgrupper. Vilka utmaningar stöter man på i arbetet? Den största utmaningen är att ständigt arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. De individuella kostråden och nutritionsbehandlingarna ska påverka barnets och familjens vardag så lite som möjligt. De behöver därför följas upp och utvärderas regelbundet för att anpassas efter barnets utveckling Vad är det bästa med ert arbete? Det bästa med arbetet är såklart patientkontakten och att ingen dag är den andra lik. Men det är också både intressant och lärorikt att få samarbeta med andra rkesgrupper kring gemensamma patienter. Om ni inte var dietister, vad skulle ni jobba med då? Vi dietister här på Sachsska Barnsjukhuset är kreativa och älskar att möta människor men tcker också om att få snas och höras. Vi är olika som individer och några av oss har haft drömmar, som att arbeta som skådespelare, uppfinnare eller personlig coach.,, VARJE PATIENT ÄR EN UTMANING,, Thomas Airio, sjukgmnast, tar hand om patienter mellan ett halvt och 150 kilo Hej där Thomas Airio! Du arbetar som sjukgmnast. Vad innebär det? Vi träffar barn och ungdomar i alla åldrar som är akut sjuka, har en kronisk sjukdom eller har fått en remiss och behöver träffa en barnsjukgmnast. Vi arbetar med tre huvudsakliga områden här: smärta, motoriska bedömningar och andningsproblematik. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? Det kan vara väldigt olika beroende på dag. Det kan vara en fullbokad mottagning med polikliniska patienter och fem-sex inneliggande patienter som man måste hinna med mellan de tidsbokade patienterna. Andra dagar brukar vara lugnare. Variationen och utmaningen är det bästa med arbetet, tcker Thomas Airio. Vilka utmaningar stöter man på i ditt arbete? Varje patient är en utmaning hur ska jag nå den här familjen? Vi arbetar ju alltid med föräldrar och barn. Ibland är utmaningen föräldern och ibland barnet. Det kan vara lättare att nå en trulig tonåring än en glad och positiv sjuåring om föräldrarna inte är delaktiga i behandlingen runt barnet eller ungdomen. Vad är det bästa med ditt arbete? Variationen och utmaningen framför allt. Jag brukar säga att våra patienter är mellan ett par timmar gamla när vi träffar dem på BB till 18 år när de är på Ungdomsenheten. Våra minsta patienter väger ett halvkilo på nföddhetsavdelningen och på överviktmottagningen finns våra tngsta patienter på 150 kg, så det är verkligen en stor variation. s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r 13

14 knep OCH KNÅP Har du huvudet på skaft? Är du en hejare på kluriga gåtor? Prova på Sachsskas knep och knåp! Svaren finner du upp-och-ner längst ner på sidan. Lcka till! finn fem fel PÅ Bruno 1. Vad är det som har öga men ändå inte kan se? Jämför de båda björnarna och hitta fem fel på den högra björnen. 2. Vad blir blötare och blötare ju mer du torkar? SAMMA LÄ,, GG räkna MED T Ordfläta: r likhet 3. Vad är det fö örn och mellan en bj el? en motorck 14 sachssska barnsjukhuset 100 år

15 Sudoku: HUR MÅNGA små TASSAVTRYCK FINNS GÖMDA PÅ UPPSLAGET? Vilken råtta gillar inte ost? N PUNKTERNA VÅ,, : Hjälp bruno att hitta till blåbärsriset Vem bär hatt på foten? Svar: Finn fem fel på Bruno: Den högra saknar: ett ögonbrn, mun, svans, en klo och en kotte. Svar på Gåtorna: 1. Snålen 2. Handduken 3. Båda säger Brum-Brum, 4. Svampen 5. Dammråttan. Tassavtrck: Det finns 8 tassavtrck på sidan. s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r 15

16 Förbered ditt barn med Björnwebben Kommer ditt barn att behandlas på Sachsska Barnsjukhuset? Ta då gärna en titt på Björnwebben. Välkomnen in! Webbadress: KRÖNIKA bäst tillsammans FÖR UNGEFÄR ETT ÅR SEDAN startade vi på neonatalenheten ett samarbete med barnmorskorna på Södersjukhusets kvinnoklinik. Vi ville hitta ett sätt att vårda för tidigt födda eller sjuka barn tillsammans med sina nförlösta mammor. Lösningen blev att de mammor som medicinskt klarar det nu kan få sin BB-vård här på neonatalavdelningen, istället för på en BB-avdelning som tidigare. Samvård innebär många fördelar: Separationstiden minskar vilket främjar både ankntning och amning. När barnet tidigt vårdas hud mot hud får det en större del av mammans bakterieflora och det stärker dessa infektionskänsliga barn. Hud-mot-hudvård gör också att barnet håller temperaturen bättre, smälter maten bättre och är stabilare när det gäller cirkulation och andning. Och så främjas mammans mjölkproduktion - för att nämna en av många andra fördelar. Även om vi ännu inte har gjort någon kvalitetsmätning ser vi att barn och föräldrar mår bättre av den här vårdformen inte minst föräldrarna. Det innebär en stor trgghet att få vara nära sitt barn. Mammorna slipper vara separerade från sina barn och gå mellan BB-avdelningen och neonatalavdelningen något som kan vara uttröttande för en nförlöst kvinna. Barnmorskorna på BB Neo finns också tillhands för de mammor som är utskrivna från BB men fortfarande är kvar på neonatalavdelningen med sina barn, till exempel om de har frågor om amningen. De är också ett stöd för mammorna som är inskrivna på en vanlig BB-avdelning men som spenderar mcket tid med sina barn på neonatalavdelningen. När vi blickar framåt hoppas vi kunna skapa fler BB Neo-platser. Men till det behövs utrmme. Därför hoppas vi på den planerade tillbggnaden av SÖS. Det skulle vara till stort gagn för de för tidigt födda eller sjuka barnen och deras föräldrar. Linda Odenborg Rönn Sjuksköterska neonatalenheten 16 sachssska barnsjukhuset 100 år Vad ska du dricka när du blir stor? Detta är titeln på en film från Folkhälsoinstitutet, tänkt att visas i föräldragrupper för att inspirera till diskussioner kring föräldraskap och alkohol. Filmen är kostnadsfri och beställs via LILLA BARNETS FOND Lilla barnets fond är en ideell förening som ska stimulera och stödja medicinsk forskning och utveckling rörande det nfödda barnet och dess framtida hälsa. Fonden är öppen för alla.

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM

VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

2013-03-04. Dockteater Amusé, enskild firma 130 000 kr KUN 2013/46 ARTLAB, enskild firma 50 000 kr KUN 2013/108

2013-03-04. Dockteater Amusé, enskild firma 130 000 kr KUN 2013/46 ARTLAB, enskild firma 50 000 kr KUN 2013/108 Enheten för kultur- och föreningsstöd KUN 2013-03-14, p 10 KUN 2013/100 Handläggare: Margareta Wennerberg Projektstöd Kultur i Vården 2013 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Akut sjuka barn 2012

Akut sjuka barn 2012 Är ni fler från arbetsplatsen som vill gå? Anmäl minst 4 deltagare och få 15 % i grupprabatt! Akut sjuka barn 2012 Att bedöma det svårt sjuka barnet vitalparametrar i olika åldrar Akuta allergiska reaktioner

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare

REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. REMEO är Linde Healthcares

Läs mer

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid Ingen självrisk Råd och tips på vår föräldrasajt www.tryggabarn.nu Snabb skadeservice ofta kan vi reglera

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Mål för förskolans arbete Det finns mål för förskolans arbete, till exempel att förskolan ska sträva efter att:

Mål för förskolans arbete Det finns mål för förskolans arbete, till exempel att förskolan ska sträva efter att: 1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Barn i primärvård. Bedömning och behandling av olika typer av sjukdomstillstånd. Vårdprogram och fallbeskrivningar

Barn i primärvård. Bedömning och behandling av olika typer av sjukdomstillstånd. Vårdprogram och fallbeskrivningar Barn i primärvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 oktober 2011 TALARE Sachsska Barnsjukhuset Natalia Ballardini Astrid Lindgrens Barnsjukhus Lena Grahnquist Vårdcentralen Mariefred Carina

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Små barn med svåra uppfödningsproblem En poliklinisk utvecklingspsykologisk

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn Infektioner, feber, magsmärta och huvudvärk vilka egenvårdsråd kan du ge och när ska barnet till läkare? Akut omhändertagande vid kramper vilka råd på telefon kan du ge

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Välkommen till Förskolan Äventyret! Inskolning vad är det? Vad gör barnen?

Välkommen till Förskolan Äventyret! Inskolning vad är det? Vad gör barnen? Välkommen till Förskolan Äventyret! Snart är det dags för ditt barn att börja på Förskolan Äventyret. Vi vill hälsa er välkomna och hoppas att ni ska trivas. I den här texten vill vi ge information till

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Personalgruppen består av två förskollärare, två barnskötare, en elevassistent och en kokerska.

Personalgruppen består av två förskollärare, två barnskötare, en elevassistent och en kokerska. Föräldrakooperativet Möllekullen har funnits sen augusti 1992 då en grupp entusiastiska föräldrar startade en förskola med ambition att erbjuda ett bättre barnomsorgsalternativ än vad kommunen kunde. Just

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn Infektioner, feber, magsmärta och huvudvärk vilka egenvårdsråd kan du ge och när ska barnet till läkare? Akut omhändertagande vid kramper vilka råd på telefon kan du ge

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer