100 år. hurra! Barnsjukhuset. vi har hjälpt tals barn i hundra år. AKUTEN vintern är lika med högsäsong

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "100 år. hurra! Barnsjukhuset. vi har hjälpt 100 000-tals barn i hundra år. AKUTEN vintern är lika med högsäsong"

Transkript

1 E N J U B I L E U M S S K R I F T F R Å N s ö d ersjuk h uset Sachsska Barnsjukhuset 100 år AKUTEN vintern är lika med högsäsong historia från ammor till hänglås Rädda liv övning ger färdighet reportage LIVSLÅNGT SJUKHUSBESÖK hurra! vi har hjälpt tals barn i hundra år sachssska barnsjukhuset 100 år 1

2 HUNDRA ÅR AV BÄSTA MÖJLIGA HÄLSA NÄR SACHSSKA BARNSJUKHUSET planerades hade man ambitionen att skapa sin tids bästa spädbarnssjukhus. Ledamöter i en kommitté gjorde studiebesök på olika barnsjukhus i Europa och lät sig inspireras. De tankar, kunskaper och erfarenheter man tog del av tillämpades sedan då verksamheten startade i de vackra och charmiga husen ovan Årstaviken. Invigningen skedde 5 mars, Det visade sig gå bra både för patienter och för verksamheten. Det går bra idag också. Sjukvården har utvecklats och förändrats, men patienterna och deras familjer har hela tiden varit mcket nöjda. j j j men hur ska vi planera för framtiden? Om några år startar Na Karolinska sjukhuset och det innebär stora förändringar på kort och lång sikt. Även i framtiden ska Sachsska ha en självklar och framträdande roll i barnsjukvården. Även i framtiden ska barn och ungdomar med olika diagnoser och komplexa problem komma till oss. Även i framtiden ska vi ha specialistteam med olika rkesprofessioner som har specialkunskaper i den mångfald av sjukdomar och åkommor som präglar barnsjukvården. Även i framtiden ska Sachsska vara det mest uppskattade barnsjukhuset. medicinsk kvalitet, god omvårdnad samt välutvecklat samarbete med andra vårdgivare. j j j hur ska vi åstadkomma det? Jo, vi ska forska och undervisa, vi ska utveckla verksamheten genom ständigt lärande, vi ska ha en öppen och ömsesidig dialog, vi ska visa respekt för patienterna och varandra och vi ska ta ansvar för hela verksamheten. Gör vi så finns stora möjligheter att Sachsska Barnsjukhuset finns också år 2111! vi kan hålla fast vid det mål som har varit vår ledstjärna genom alla år: bästa möjliga hälsa till barn och ungdomar. j j j DET GÅR NATURLIGTVIS inte att planera för 100 år. Men vi kan hålla fast vid det mål som har varit vår ledstjärna genom alla år: bästa möjliga hälsa till barn och ungdomar. Vi kan nå vårt mål genom att behålla de grundvärderingar som burit oss fram under åren: alltid ge högkvalitativ sjukvård med professionellt bemötande, hög PER SANDSTEDT Verksamhetschef för Sachsska Barnsjukhuset Sachsska Barnsjukhuset 100 år är utgiven 15 februari Upplaga: 4000 exemplar. Produktion: Södersjukhusets informationsavdelning. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, informationschef, SÖS. Redaktör: Jacob Sundberg. Skribenter: Sofia Sjöman Waas, Camilla Hedquist. Foto: Fotogruppen, SÖS. Grafisk form: Omslagspojken heter Love, är 7,5 år och har varit patient på Sachsska Barnsjukhuset några gånger. Så här tcker han om att gå till doktorn: "Det är ganska jobbigt när man måste ta sprutor men det är kul på lekterapin". 2 s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r

3 EN DAG PÅ AKUTEN Text JaCob sundberg foto fotogruppen Det är högt tempo när larmet går. De allra minsta patienterna är helt nfödda. Vintern är högsäsong för barnakuten, med många förklningar. Samspelet mellan personalen är viktigt för arbetet. JOURPASS PÅ AKUTEN Varje dag är olik den förra. Allvarliga förklningar varvas med svårare tillstånd. föräldrarna lugnande besked, berättar Helena Thulin, ST-läkare. Ibland kan man känna sig stressad när det finns fler patienter än platser. Helena Thulin har jobbat på Sachsska Barnsjukhuset sedan 2006, och tcker trots allt att det är stimulansen och glädjen i arbetet som väger absolut tngst. På morgonen är det oftast lugnt. Då hinner man gå igenom en morgonrapport för att höra vad som hänt under natten. Sedan fller patienterna på under dagen. Ibland kan man ha fra, fem patienter samtidigt, i väntan på prover, säger hon. Varje år söker drgt barn till akutmottagningen, vilket om man slår ut det innebär nästan 70 barn per dag. Men riktigt så enkelt är det inte. Vintern är nämligen högsäsong för barnakuten, vilket betder närmare hundra patienter varje dag. Det är mcket RS-infektioner, det vill säga kraftiga förklningar, på vintern. Och så en hel del magsjuka där vi ibland måste lägga in patienten och ge dropp. Den kliniska bilden avgör om vi ska lägga in barnet eller inte. Procentuellt lägger vi in färre än man gör på vuxenakuten. Kanske Ofta kan man ge är det för att man inte tar chansen med barn föräldrar åker in och får en professionell bedömning, och det ska man göra. Men det innebär att vi kan ge många lugnande besked och goda råd. INTE ALLA PATIENTER är av det lättare slaget. Varje månad kommer det in cirka nio akuta ambulanshelena Thulin larm, det vill säga patienter som är riktigt illa däran. Och det finns förstås en ganska bred skala av patientens tillstånd, från livshotande till mcket lindriga smtom. Akut sjuka barn går naturligtvis alltid före. Ibland kan man nästan känna sig otillräcklig när en patient får vänta. Varje patient måste ju få ta sin tid. Och kommer det ett larm så måste man springa. specialitet ingen dag är den andra lik, säger hon till skillnad från vuxenvården är barnsjukvård speciell på det sättet att det ofta finns med personer som tar hand om patienten. Det ger jobbet en pedagogisk dimension, att man måste förklara sjukdomen för hela familjen som följer med, det är ju föräldrarna som måste se till att barnet får i sig medicinen. Det ger stimulans att få möta en massa olika människor i olika situationer. BARNAKUTEN l Barnakuten är en barnmedicinsk akutmottagning för barn och ungdobarnakuten mar mellan 0 och 18 år. l Varje år söker drgt barn till akutmottagningen. l Eftersom Södersjukhuset är ett å andra sidan är det just dessa tempoväxlingar som gör arbetet stimulerande. Det är en enorm variation och ett brett spann på våra patienter som ju är mellan noll och arton år. Det är roligt och utmanande att det är en så bred medicinsk utbildningssjukhus finns det på akuten förutom ordinarie personal även medicine kandidater, läkare under fortbildning och sjuksköter skestuderande. sachssska barnsjukhuset 100 år 3

4 HISTORIA T e x t S O F I A S J Ö M A N W A A S f o t o f o t o g r u p p e n Sachsska från början VÄLGÖRENHET LADE GRUNDEN FÖR BARNSJUKHUSET Vad har det exklusiva varuhuset NK att göra med Sachsska Barnsjukhuset? Den gemensamma nämnaren stavas Simon och Mathilda Sachs, makarna som framgångsrikt drev en av Stockholms exklusivaste presentbutiker i senare delen av 1800-talet. Men Stockholm vid förra sekelskiftet var allt annat än galans och societetsmänniskor. huvudstaden är oerhört smutsig, trångbodd och har hög barnadödlighet vid tiden kring förra sekelskiftet. Omkring 15 procent av barnen dör innan de hinner flla fem år. Simon och Mathilda Sachs har själva förlorat sin förstfödde i späd ålder, men de två barnen Josef och Alice klarar sig från svåra barnsjukdomar lämnar Simon Sachs över familjeföreget till sonen Josef Sachs. Han lckas mcket väl och 1902 grundar han Nordiska Kompaniet tillsammans med en kompanjon. Familjen Sachs är mcket kultiverade med intressen för både musik, litteratur och sociala frågor och de engagerar sig tidigt i välgörenhet. Mathilda Sachs sitter bland annat i strelsen för Eugeniahemmet, en förening startad av Prinsessan Eugenie ( ) som vårdar fattiga, obotligt sjuka och vanföra barn. familjens gode vän, den kände barnläkaren Arthur Fürstenberg kontaktas för att diskutera olika donationsmöjligheter. Doktor Fürstenberg beskriver ett skriande behov av ett spädbarnssjukhus och Simon Sachs bestämmer sig för att skänka Simon Sachs Mathilda Sachs kronor till grundandet av Stockholms första spädbarnssjukhus. Kort efter mötet, i januari 1907, avlider Simon Sachs, men donationen genomförs ändå genom barnen Josef Sachs och han sster Alice Thiel, som även skjuter till extra pengar vid bggstarten. Stockholms stad tar tacksamt emot donationen och upplåter kvadratmeter mark intill Rackarberget i Årstalunden för bgget av Barnsjukhuset Simon och Mathilda Sachs minne. den 8 mars 1911 tar sjukhuset emot den allra första patienten och det dröjer inte länge förrän sjukhuset är fullbelagt. Totalt rmmer det 54 barn och fra medföljande mödrar och det kommande året skrivs 180 barn in, de flesta under ett års ålder. Vanliga åkommor är magsjukdomar, undernäring, bristsjukdomar och infektionssjukdomar. Harald Ernberg är sjukhusets förste överläkare och stannar fram till sin pension I en artikel i Läkartidningen 1913 beskriver han två väsentliga faktorer för ett tillfredsställande resultat i behandlingen av de små barnen, nämligen tillräcklig tillgång till bröstmjölk, dvs ammor samt tillräcklig sköterskepersonal. Harald Ernberg är alltså modern i den mening att han betonar amningens betdelse för barnets utveckling. Men personalstrkan är med dagens mått liten. Två översköterskor, fra sköterskebiträden, sex heltidsanställda ammor och tio sköterskeelever ska gemensamt sköta om barnen och mödrarna, samt arbeta i mjölkköket och på isoleringsavdelningen. simon SACHS skänker kronor till grundandet av ett spädbarnssjukhus före sachsska Barnsjukhusets tillkomst finns inget sjukhus för spädbarn i Stockholm. De strande var länge, med tanke på den höga infektionsrisken, skeptiska till att sammanföra små barn på gemensamma inrättningar. Och det fanns fog för tvivlet. På vissa barnsjukhus och hittebarnhus utomlands kunde dödligheten överstiga 50 procent. Under verksamhetens första år är dödligheten 17,7 procent, inräknat de barn som är inkomna i hopplöst, eller nästan hopplöst stadium. Det viktigaste som hänt barnsjukvården var att överläkare Ernberg fick bukt med hospitalismen, dvs vårdrelaterade infektioner, genom att sätta hänglås på från invigning till jubileum Sachsska Barnsjukhuset invigs. BCG-vaccin mot tuberkulos införs (BCG= Bacillus Calmette-Guérin). Riksdagen tar beslut om att införa barnavårdscentraler. Alexander Fleming får tillsammans med Ernst Boris Chain och Howard Walter Flore nobelpris för upptäckten av penicillin. 4 s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r

5 Docent Ingvar Alm, dåvarande verksamhetschef på Sachsska Barnsjukhuset undersöker en liten gosse. Uppgift om sjuksköterskans och barnets namn saknas. dörrarna för att förhindra besökare, säger Johan Gentz, som var verksamhetschef på Sachsska Barnsjukhuset åren Barnen isoleras även ifrån varandra genom glasliknande bås på salarna. Det var inte av elakhet eller brist på omtanke utan på grund av infektionsrisken som föräldrar och sskon inte fick besöka sina barn på den tiden. Men det var lika viktigt att ta bort hänglåsen, för då kunde vi bota och göra dem själsligt hela, säger Johan Gentz. de första 20 åren är sjukhuset enkom för spädbarn, men på 1930-talet börjar man ta emot barn upp till skolåldern. Däremot är det vid starten inte tänkbart att behandla barn med medfött handikapp. Dessa barn placerades vanligen på institutioner, även så kallade idiothem. Verksamheten utvidgas successivt och under 1940-talets slut bgger man till flera paviljonger invigs den na grannen Södersjukhuset och några år senare, 1950, blir Sachsska Barnsjukhuset Södersjukhusets barnmedicinska klinik, vilket det är än idag. År 2000 flttar hela barnverksamheten in i Södersjukhusets östra flgel, delvis för att klara nföddhetsvården. Den gamla bggnaden renoveras och får så småningom na hresgäster Barn och ungdomspskiatrin i Stockholms län. Värme, omsorg och bröstmjölk var viktigt för barnens tillfrisknande. I mitten av 70-talet understiger spädbarnsdödligheten 1 procent i Sverige Poliovaccin ation påbörjas efter stora polioepidemier. FN:s konvention om barnets rättigheter antas av FN:s generalförsamling Sverige inför, som första land i världen, ett förbud mot alla former av våld och kränkande behandling av barn. Sachsska Barnsjukhuset firar 100 år. Spädbarnsdödligheten beräknas bli mellan 0,2-0,3 procent Under 90-talet kommer vaccin mot den fruktade HIB-meningiten ut. (Hemophilus Influenzae tp B) sachssska barnsjukhuset 100 år 5

6 mottagningar T e x t c a mi l l a h e d q u i s t f o t o f o t o g r u p p e n När man är på väg in i vuxenlivet är det viktigt att få träffa personal med kunskap om ungdomars särskilda behov. Ungdomsenheten fungerar, genom sin kombination av olika specialister, också som en specialistenhet när det gäller att hjälpa ungdomar med smtom som visar sig ha en pskosomatisk bakgrund. KROPPEN OCH SJÄLEN Ungdomsenheten bemöter unga med respekt och specialistkunskaper På Ungdomsenheten arbetar olika specialister tillsammans för att hjälpa ungdomar som exempelvis söker vård för kroniska sjukdomar, gnekologiska besvär eller som vill göra abort. på Ungdomsenheten har kunskap om ungdomars fsiologiska, pskologiska och sociala behov och förstår att det är skillnad på en 14-, 16- och en 18-åring. Miljön är anpassad till ungdomarna och här riskerar man inte att trampa på några legobitar. Ungdomarna ska känna att de blir be- ALLA SOM JOBBAR mötta med respekt och att vi tar hänsn till deras behov av integritet. Vi brukar säga att vi erbjuder outh friendl services. Och sexualiteten, som är viktig för ungdomar, finns alltid med i medvetandet på mottagningen. Det är inte alls självklart inom barnsjukvården, säger Vilhelm Masreliez, överläkare. HIT FÅR UNGDOMAR mellan 13 och 20 år komma på remiss (men flickor som vill göra abort behöver ingen remiss). De möts av specialister inom medicin, gnekologi och pskiatri på en och samma plats. Personalen arbetar i team läkare, pskiater, barnmorska, sjuksköterska och kurator och träffar ungdomarna tillsammans. Det är kroppsliga problem som är inträdesbiljetten till Ungdomsenheten. Men ibland beror de kroppsliga smtomen på att man inte mår bra i själen, till exempel att man har en depression eller panikångest, och det kan ta lite tid att komma fram till det, säger Eva-Britt Andersson, ungdomspskiater. Du som vill veta mer kan gå in på www. sodersjukhuset.se och söka efter Ungdomsenheten. SACHSSKA även utanför södermalm sachsska Barnsjukhuset finns inte bara på Sachsska Barnsjukhuset. Eller rättare sagt, Sachsska Barnsjukhuset har flera mottagningar som ligger utanför sjukhusområdet i Handen, Farsta, Nacka och på Södermalm. per västberg, barnläkare och enhetschef, har jobbat i två år på Farsta barnmottagning. 6 sachssska barnsjukhuset 100 år Vi finns till för hela södra Stockholms stad, södra gröna linjen där det bor ungefär barn, säger han. Till Barnmottagningen i Farsta kommer barn i alla åldrar och med många olika problem. De kommer på remisser från sjukhusen, vårdcentraler, barnavårdscentraler eller från skolhälsovården. Många föräldrar ringer själva och önskar tider. Mer än hälften av patienterna är allergiska barn och barn med astma. att till exempel kunna hjälpa en dåligt behandlad astmatiker så att de kan leka som andra barn och delta i sina fritidsaktiviteter känns tillfredställande. Så länge man sköter sitt jobb bra, är det väldigt belönande, man får oer- hört snabb respons på det man gör, säger Per Västberg. På mottagningen arbetar ett dussin personer som tar emot cirka 4500 patienter varje år. Det är ett meningsfullt arbete och Farsta Barnmottagning har mcket trevlig personal. Man har aldrig långtråkigt, avslutar Per Västberg. jacob sundberg

7 Patientenkät viktig kvalitetsindikator I februari skickas en skriftlig enkät till slumpvis utvalda patienter (och föräldrar) som nligen har vårdats på våra mottagningar eller avdelningar. Undersökningen ingår i den nationella patientenkäten. Kostråd för gravida Livsmedelsverket har öppnat en sida på Facebook, Kostråd för gravida och ammande ett forum dem som vill fråga och få svar från experter och även kommentera och diskutera med andra i samma situation. SACHSSKA BARN- SJUKHUSET FÅR NY CHEF Eva Berggren Broström blir n verksamhetschef på Sachsska Barnsjukhuset efter Per Sandstedt som går i pension. Eva Berggren Broström har chefserfarenhet från Astrid Lindgrens Barnsjukhus. c e p s ÖVNING för det oväntade Hur ska man träna för det oväntade? Den frågan ställde sig överläkare Anders Dahlström för nästan femton år sedan. Resultatet heter CEPS, och har spridit sig till mer än hälften av Sveriges förlossningssjukhus. BARNLÄKARE ÄR INTE AUTOMATISKT goda teamledare eller kommunikatörer, konstaterade Anders Dahlström. Året var 1998, och överläkaren visste att det fanns ett behov att träna det team som finns runt ett nfött barn med akuta sjukdomstillstånd. Det var så idén till Center for Education in Pediatric Simulator föddes. Vi var ett multiprofessionellt lärarteam bestående av barnläkaren, barnsjuksköterskan (Monica Vestman), narkosläkaren (Anne Kierkegaard), förlossningsläkaren (Giesela Wegnelius) och förlossningsbarnmorskan. Det var det här teamet som skapade en utbildning för sina kollegor. Grunden var att vi skapade verkliga situationer. Den viktigaste skillnaden var att patienten var en docka allt runtomkring var så verkligt som möjligt, säger han. inom flget tränar man regelbundet i simulator sedan många år, eftersom man funnit att brister i kommunikation var den största orsaken till olckor. Idag är kommunikationen i cockpit en god förebild för teamarbete i akutsjukvård. Vår kurs har förbättrats och utvecklats. Både vår simuleringsförmåga, vår kunskap i vuxet lärande och hur man återkopplar till dem som övar. Återkoppling med hjälp av filmen är ett av de viktigaste momenten i lärandet, säger Anders Dahlström. Ceps har fått stort genomslag utomlands. Här tränas norsk personal i akut omhändertagande av nfödda. i en verklig situation, kan det ibland Vara så att man går in och frågar vem som har kepsen och alla vet vad man menar HELA ÖVNINGEN FILMAS för att deltagarna sedan ska kunna se hur de själva agerar, vad som är bra och vad som kan bli bättre. Konceptet har blivit så populärt utanför sjukhusets väggar, att fler än hälften av Sveriges förlossningssjukhus håller utbildning baserad på CEPS. Teamarbete och kommunikation står i centrum för kursen, och den som är ledare för teamet har på sig just det en keps. Metoden har blivit så spridd att kepsen blivit en allmänt känd metafor för ledarskap. I en verklig situation kan det ibland vara så att man går in och frågar vem som har kepsen och alla vet vad man menar. PÅ SÖDERSJUKHUSET HÅLLER Anders Dahlström, Anne Kierkegaard och medarbetare instruktörsutbildningar, så att simuleringar ska kunna hållas av lokala medarbetare på sjukhus runtom i landet. CEPS har dessutom utvidgats till att omfatta simulering inte bara kring ett nfött barn, utan också kring äldre barn och även gravida kvinnor. Och övningarna måste hållas kontinuerligt. Varje individ ska gå kursen och träna minst var tredje år för att hålla kunskaperna vid liv, avslutar Anders Dahlström. JACOB SUNDBERG s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r 7

8 reportage T e x t C A M I L L A H E D Q U I S T f o t o f o t o g r u p p e n När livet stannar och allt välts på ända RASMUS HAR VARIT PATIENT PÅ SACHSSKA I HELA SITT LIV När ett barn drabbas av en kronisk sjukdom drabbas hela familjen. Här berättar Claes Gestrin, pappa till Rasmus, om hur det var för dem att få ett sjukt barn och om sina många möten med vården. rasmus gestrin har varit patient på Sachsska Barnsjukhuset sedan han var ett och ett halvt år. Idag är han 23. Var tredje vecka kommer han hit med någon anhörig för att få blodtransfusion. Han lider av den ovanliga blodsjukdomen Diamond Blackfan Anemia (DBA), som gör att hans kropp inte kan producera de röda blodkroppar han behöver. Sjukdomen upptäcktes när han var sju veckor. Hans föräldrar, Lena-Maria och Claes Gestrin, tckte att Rasmus var blek och inte tog ögonkontakt som han skulle. Sköterskan på barnavårdscentralen bokade tid hos läkaren där. Rasmus förbereds för eftermiddagens blodtransfusion. ska Barnsjukhuset. Under två dagar fick Rasmus vara med om många smärtsamma undersökningar bland annat för att utesluta leukemi och andra cancerformer. Då trodde man inte att spädbarn kände smärta, så till exempel togs ett benmärgsprov på honom utan bedövning. Rasmus skrek väldigt mcket, och när sjuksstern frågade efter srgas började vi bli panikslagna och frågade läkaren: "Klarar han det här?". Jag tror det svarade läkaren, berättar Claes Gestrin. När man har varit i vårdsvängen ett tag lär man sig en del. Nu tillåter vi inte att någon undersöker Rasmus utan att vi har förberett honom. I början var man så oerfaren och sårbar. Andra dagen på sjukhuset togs ett hemoglobinvärde (blodvärde) på den bleke Rasmus. Det var skrämmande lågt, 47 mot normala cirka 200 hos bebisar. DET ÄR EN ENORM TRYGG- HET ATT HA EN AVDELNING, EN TILLHÖRIGHET, NÄR MAN HAR ETT BARN MED EN SÅ KNEPIG SJUKDOM vi såg genast på läkarens ansiktsuttrck att det var något som var allvarligt fel med Rasmus. Han skickade oss direkt till Sachsnär sachsska barnsjukhuset stängde för sommaren fick familjen åka vidare till Huddinge sjukhus. Där konstaterades att Rasmus led av DBA. Tillvaron vältes på ända för den nblivna familjen. Istället för att åka runt och visa upp sin nföding avlöste veckorna på sjukhuset varandra. Jag minns att jag gick upp på sjukhusets parkering för att titta till bilen. Där stod den, med windsurfingbrädan på taket. Vi skulle ha åkt på semester till Öland samma dag som vi träffade BVC-läkaren, säger Claes Gestrin. De skickades vidare till Karolinska sjukhusets barnonkolog, där en överläkare behandlade en flicka med samma sjukdom. Men vi visste fortfarande inte hur sjukdomen skulle utvecklas eller behandlas. Läkaren ordinerade kortison, som inte fungerade så bra och hade en rad biverkningar. Överläkaren var av den gamla stammen som inte direkt förespråkade utbte mellan föräldrar till sjuka barn. Efter mcket tjat fick familjen Gestrin emellertid träffa flickan, som nu var vuxen. Det var naturligtvis betdelsefullt att kunna fråga henne hur hon upplevt sjukdomen. Lena-Maria lckades också få ut listor på kliniker som behandlande barn med DBA, sedan satte hon igång att ringa runt. Det var startskottet för den föräldraförening som hon bildade för föräldrar till barn med DBA. Vi fick då kontakt med många som trodde de var ensamma i Sverige med sjukdomen. när rasmus var ett och ett halvt år kom han till Sachsska Barnsjukhuset och läkaren 8 s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r

9 Var tredje vecka besöker Rasmus Gestrin Sachsska Barnsjukhuset för att få blodtransfusion. Här är han tillsammans med mamma Lena-Maria Gestrin. Göran Elinder, som föreslog att de skulle gå över till blodtransfusioner för att slippa biverkningarna av kortisonet. Vi passade inte in på Karolinskas onkologavdelning och rent geografiskt hörde vi hit. Då visste vi inte att det var bättre här. Att Rasmus fortfarande får sin behandling på barnsjukhuset, trots sina 23 år, beror på att han utvecklingsmässigt är som ett barn. Förutom blodsjukdomen har Rasmus också ett förståndshandikapp med autistiska drag och epilepsi. Han kom inte heller in i puberteten av sig själv utan fick börja ta könshormon för ett drgt år sedan. Vi är här lite på övertid. Men vi ser gärna att Rasmus får vara kvar eftersom kontinuiteten ger honom den trgghet han så väl behöver. Det är en enorm trgghet att ha en avdelning, en tillhörighet, när man har ett barn med en så knepig sjukdom. Dessutom är han som ett barn i sitt sätt att vara och personalen känner Rasmus. Vi har gått här så länge att jag nästan känner srrorna här bättre än min egen sster, säger Claes Gestrin. Rasmus själv ser fram emot dagarna när han ska få blod, trots att det tar några timmar i anspråk. Tiden fördriver han med att äta lunch, se på film eller gå till lekterapin, som har varit viktig genom åren. Blodtransfusionerna gör dock att han får för mcket järn som kan lagras i och skada kroppens organ. Därför behöver han en medicin som binder järnet. med Rasmus för en utomstående ter sig harmoniskt har resan hit varit tuff. Den enda kritik vi kan komma ihåg att vi haft mot personalen på avdelningen är att man då, för 20 år sedan, var alltför försiktig med att tala om att vi kunde få stöd av pskolog och kurator. Vi fick hjälp så småningom. Ibland tror jag att jag och ÄVEN OM LIVET Lena-Maria inte har fått saker för att vi verkar så kapabla, starka, men sånt kan man inte se på utsidan. Under sina 23 år har Rasmus fått cirka 400 blodtransfusioner, han har många blodgivare att tacka för sitt liv. DIAMOND BLACKFAN ANEMIA Diamond Blackfan Anemia är en ovanlig sjukdom. I Sverige föds ett till två barn om året med sjukdomen. Sjukdomen innebär att nbildningen av röda blodkroppar är nedsatt. Resultatet blir lågt hemoglobin, blodvärde, (Hb). Den kan också ge vissa missbildningar. DBA orsakas av en skada i ett arvsanlag. (Källa: Socialstrelsen) sachssska barnsjukhuset 100 år 9

10 FORSKNING T e x t S O F I A S J Ö M A N W A A S f o t o f o t o g r u p p e n risk FÖR TIDIGT FÖDDA Allt fler överlever tack vare avancerad mödravård uppföljning extra viktig Samtidigt som fler för tidigt födda överlever får samhället successivt en n grupp individer med högre risk att drabbas av folksjukdomar i vuxen ålder, bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. För år sedan överlevde få barn en extremt för tidig födsel. Idag överlever 70 procent av dessa barn och det innebär att vi kan räkna med en allt större andel människor i vuxen ålder med en sjukdomshistoria som grundlagts i nföddhetsperioden, säger barnläkaren Anna-Karin Edstedt Bonam. Barnläkaren Anna-Karin Edstedt Bonam vill att fler ska vara medvetna om att tidigt födda är en riskgrupp som vuxna. HON ARBETAR TILL VARDAGS på Barnhjärtmottagningen och forskar om kommande hälsorisker hos extremt för tidigt födda. Har man outvecklade organ sedan födseln får man tuff resa, även om det går bra i slutändan. Livsstilen kan påverka hälsan på kort och lång sikt och det kan vara extra viktigt att motionera samt undvika tobak och onttig mat om man är extremt för tidigt född. ANNA-KARIN EDSTEDT BONAMY efterlser en ökad medvetenhet i sjukvården, bland annat hos allmänläkarna, om att dessa barn utgör en potentiell riskgrupp som vuxna. Idag följer vi upp barnen tills de är tre, SIGNIFIKANT FÖR ALLERGIER är att kroppen bildar allergiantikroppar mot ämnet och att huden och slemhinnorna påverkas. Anaflaxi är det vi fruktar mest. Det är när flera organsseller max fem år gamla. Med tanke på hur lite som är känt om följderna av extremt för tidig födelse, så skulle jag verkligen önska att samhället satsade på en strukturerad uppföljning högre upp i åldrarna. Det kan till exempel handla om att mäta blodtrcket när barnen ändå är hos doktorn. Starten i livet har betdelse hela livet! för tidigt födda I Sverige föds omkring barn per år, varav 6 procent föds för tidigt, dvs. mer än 3 veckor före förväntat datum. Cirka 0,3-0,4 procent av barnen föds extremt för tidigt. viktigt att fastställa allergi födoämnesallergier är vanliga hos barn. Enda behandlingen är att undvika födoämnet helt. Cirka 3 4 procent av späd- och småbarnen i västvärlden är allergiska mot något födoämne, varav ägg och mjölk är vanligast. Smtomen kan variera, från klåda i näsa, mun och svalg till nässelutslag, astma, kräkningar och diarréer, berättar Caroline Nilsson, barnläkare vid Barnallergimottagningen. Oavsett allergi är den enda behandlingen att undvika födoämnet helt. tem i kroppen reagerar i kombination med andningssvårigheter eller blodtrcksfall. Misstänker du att barnet är allergiskt ska du alltid kontakta en barnläkare. Inget barn är för litet att bli testat. vi gör även födoämnesprovokationer på barn och ungdomar. Då får vi veta om och hur de reagerar på ämnet. För ungdomar som kanske inte har råkat ut för någon reaktion sedan de var små är det mcket värdefullt. Det är mcket bättre att de provar jordnötter hos oss än på krogen. med åldern växer ofta mjölkoch äggallergierna bort, men andra kan tillkomma, exempelvis mot nötter, frukt, grönsaker och så björkpollen! Ett av proteinerna i hasselnöten påminner om det som finns i björkpollen. Därför kan det uppstå en korsreaktion när vi testar för nötallergi. 10 s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r

11 L E K T E R A P I N Det är viktigt att barn fortsätter uppleva skratt och bus även om de är sjuka, tcker Karolin Andrén och Anja Bülow LEKER BORT RÄDSLAN xbox 360 OCH PINGIS är kanske inte det första man associerar med sjukhusvård, så man kan förstå att Anja Bülow och Karolin Andrén uppfattas lite grann som sjukvårdens good gus. Lekterapins lokaler är nämligen som ett smärre nöjesfält för barn, dock alltjämt med en hemlik känsla. Genom att komma hit blir det lättare för barnen att hantera den situation de befinner sig i. Vi fokuserar på det friska och lekfulla i barnet och därför är det inte ovanligt att vi får en annan bild av barnen än vad man har på avdelningen, säger Anja Bülow, lekterapeut. TILLSAMMANs har Karolin Andrén och Anja Bülow dörren öppen för alla barn och ungdomar som vistas på barnsjukhuset. Många barn behöver hjälp med att bearbeta sina sjukvårdsupplevelser och även få lekförberedelse inför kommande undersökningar och/eller behandlingar. Med hjälp av en förberedelsedocka kan vi genom information och lek visa hur det går till när man till exempel sätter en infart. Många barn är rädda och fantasin kan vara mcket värre än verkligheten, säger Karolin Andrén, lekterapeut. barnen som kommer till lekterapin är i åldrarna 0 till 18 år, så spektrat av leksaker och material är brett, liksom lekterapeuternas kunnande, vilket de delar med sig av till vårdpersonalen. Som pedagoger i sjukvården är det viktigt att vara med och förmedla barnens perspektiv. Barn har ett stort lekbehov och det är viktigt att få fortsätta uppleva skratt och bus även om man är sjuk. Upplevelserna är individuella och som lekterapeut utgår vi ifrån varje familjs situation, avslutar Anja Bülow. jacob sundberg BB SÖS på Facebook Under senvintern öppnar BB SÖS en sida på Facebook för att kunna informera om och föra dialog med blivande föräldrar om förlossningsverksamheten på Södersjukhuset Det hände också 1911: l Den svenske konsert- och operasångaren Jussi Björling föds i Borlänge l Biltillverkaren Scania AB bildas l Da Vinci-målningen Mona-Lisa stjäls från museet Louvren i Paris l Den norske polarforskaren Roald Amundsen och hans expedition når Sdpolen l Nobelpriset i kemi tilldelas den franska kemisten Marie Curie l Drckestillverkaren Herrljunga Cider grundas av frikrkopastor Oskar Svenberg l Den svenske riksskalden Gustaf Fröding avlider DETTA HÄNDER PÅ SACHSSKA JUBILEUMSDAGEN 11 MARS l Kul för barn om kroppen l Historisk utställning l Lunchkonsert l Föredrag om vanliga sjukdomar Hela programmet finns på: TACK TILL VÅRA SPONSORER: FRÅGA 3: VAD ÄR DET BÄSTA MED ATT ARBETA PÅ SACHSSKA BARNSJUKHUSET? Marie-Louise Amatiello, barnsjuksköterska Att jobba med barn förstås. Barn har en helt annan tillfriskningsnivå och det finns andra resurser än i vuxenvården. Jens Bekkebråten, ST-läkare Framförallt att det är trevlig stämning och så ligger sjukhuset fint till rent geografiskt väldigt bra läge. Jonas Dbring, kontorsassistent/enhetsledare Det är både kul att jobba med barn och med roliga kollegor. Dessutom är arbetet mcket omväxlande. s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r 11

12 intervju Text JaCob sundberg foto fotogruppen Det finns en mängd olika rkesgrupper på Sachsska Barnsjukhuset, inte bara sköterskor och läkare. Så vad gör egentligen en dietist? Hur ser en dag ut för en sjukgmnast? Och vilka utmaningar stöter en kurator på? Annika Bie, kurator, har samtalskontakt med både barn och föräldrar.,, Det bästa är att ge,, stöd till föräldrar io Hallå där Annika Bie! Du arbetar som kurator. Vad innebär det? En kurator på Sachsska Barnsjukhuset ger stöd till barnens föräldrar i olika situationer: kris- och traumabearbetning vid akut kris-, sorg- och traumareaktioner. Vi finns tillgängliga för att genom samtalsbehandling och praktiska åtgärder stödja föräldrar, barn och anhöriga. Dessutom ger vi konsultation och undervisning till personal. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? Ofta är jag bokad för två-tre samtal med föräldrar och ibland barn eller tonåringar. Jag har några öppna tider för akutsamtal om personal ringer från en avdelning. Ibland 12 sachssska barnsjukhuset 100 år har jag kontakt med en socialförvaltning angående någon familj som har behov av stöd från dem. Jag skriver journalanteckningar och svarar på telefonmeddelanden, deltar i möten runt patientgrupper. Vilka utmaningar stöter man på i arbetet? Att ge en bra terapeutisk behandling vid längre samtalskontakter. Jag har grundläggande pskiatrisk utbildning enligt KBT och vi har handledning. Ibland träffar jag familjer som inte har någonstans att bo eller som saknar ekonomisk trgghet. Då blir det mcket kontakt med olika instanser i samhället för att ett till exempel för tidigt fött barn ska ha en trgg miljö att komma hem till. Vad är det bästa med ditt arbete? Att ge stöd till föräldrar som genomgår svåra kriser. Det är roligt att det är så varierande arbetsuppgifter. Om du inte var kurator, vad skulle du jobba med då? Arbeta som KBT-terapeut i egen regi. Jag har tidigare arbetat med grönsaksodling och trivs mcket med trädgårdsarbete. Kanske skulle jag kunna starta upp en verksamhet som kombinerar terapi och trädgård på något sätt.

13 ,, INGEN DAG ÄR DEN ANDRA LIK,, De individuella kostråden ska påverka familjens vardag så lite som möjligt Hej där Agneta Lundin, Agneta Jansson Roth, Jenn Runefors och Åsa Zetterlund! Ni arbetar som dietister. Vad innebär det? Till oss kommer barn och ungdomar med sjukdomar som behöver kostbehandlas. Vanliga diagnoser är diabetes, fetma, födoämnesallergi, glutenintolerans/allergi och olika inflammatoriska tarmsjukdomar. En annan orsak kan vara otillfredsställande viktutveckling. För att få komma behövs remiss från läkare på någon Sachsskas mottagningar eller vårdavdelningar. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för er? En dag kan börja med att man lssnar av telefonen och förbereder sig inför patientmottagningen. Därefter gör man näringsvärdesberäkningar, förslag på måltidsordning, ordnar med förskrivning av speciallivsmedel och skriver journaler. Andra dagar är man på ronder eller håller utbildning för sjukvårdspersonal och har gruppmottagningar. Sachsskas dietister tcker det är lärorikt att samarbeta med andra rkesgrupper. Vilka utmaningar stöter man på i arbetet? Den största utmaningen är att ständigt arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. De individuella kostråden och nutritionsbehandlingarna ska påverka barnets och familjens vardag så lite som möjligt. De behöver därför följas upp och utvärderas regelbundet för att anpassas efter barnets utveckling Vad är det bästa med ert arbete? Det bästa med arbetet är såklart patientkontakten och att ingen dag är den andra lik. Men det är också både intressant och lärorikt att få samarbeta med andra rkesgrupper kring gemensamma patienter. Om ni inte var dietister, vad skulle ni jobba med då? Vi dietister här på Sachsska Barnsjukhuset är kreativa och älskar att möta människor men tcker också om att få snas och höras. Vi är olika som individer och några av oss har haft drömmar, som att arbeta som skådespelare, uppfinnare eller personlig coach.,, VARJE PATIENT ÄR EN UTMANING,, Thomas Airio, sjukgmnast, tar hand om patienter mellan ett halvt och 150 kilo Hej där Thomas Airio! Du arbetar som sjukgmnast. Vad innebär det? Vi träffar barn och ungdomar i alla åldrar som är akut sjuka, har en kronisk sjukdom eller har fått en remiss och behöver träffa en barnsjukgmnast. Vi arbetar med tre huvudsakliga områden här: smärta, motoriska bedömningar och andningsproblematik. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? Det kan vara väldigt olika beroende på dag. Det kan vara en fullbokad mottagning med polikliniska patienter och fem-sex inneliggande patienter som man måste hinna med mellan de tidsbokade patienterna. Andra dagar brukar vara lugnare. Variationen och utmaningen är det bästa med arbetet, tcker Thomas Airio. Vilka utmaningar stöter man på i ditt arbete? Varje patient är en utmaning hur ska jag nå den här familjen? Vi arbetar ju alltid med föräldrar och barn. Ibland är utmaningen föräldern och ibland barnet. Det kan vara lättare att nå en trulig tonåring än en glad och positiv sjuåring om föräldrarna inte är delaktiga i behandlingen runt barnet eller ungdomen. Vad är det bästa med ditt arbete? Variationen och utmaningen framför allt. Jag brukar säga att våra patienter är mellan ett par timmar gamla när vi träffar dem på BB till 18 år när de är på Ungdomsenheten. Våra minsta patienter väger ett halvkilo på nföddhetsavdelningen och på överviktmottagningen finns våra tngsta patienter på 150 kg, så det är verkligen en stor variation. s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r 13

14 knep OCH KNÅP Har du huvudet på skaft? Är du en hejare på kluriga gåtor? Prova på Sachsskas knep och knåp! Svaren finner du upp-och-ner längst ner på sidan. Lcka till! finn fem fel PÅ Bruno 1. Vad är det som har öga men ändå inte kan se? Jämför de båda björnarna och hitta fem fel på den högra björnen. 2. Vad blir blötare och blötare ju mer du torkar? SAMMA LÄ,, GG räkna MED T Ordfläta: r likhet 3. Vad är det fö örn och mellan en bj el? en motorck 14 sachssska barnsjukhuset 100 år

15 Sudoku: HUR MÅNGA små TASSAVTRYCK FINNS GÖMDA PÅ UPPSLAGET? Vilken råtta gillar inte ost? N PUNKTERNA VÅ,, : Hjälp bruno att hitta till blåbärsriset Vem bär hatt på foten? Svar: Finn fem fel på Bruno: Den högra saknar: ett ögonbrn, mun, svans, en klo och en kotte. Svar på Gåtorna: 1. Snålen 2. Handduken 3. Båda säger Brum-Brum, 4. Svampen 5. Dammråttan. Tassavtrck: Det finns 8 tassavtrck på sidan. s a c h s s s k a b a r n s j u k h u s e t å r 15

16 Förbered ditt barn med Björnwebben Kommer ditt barn att behandlas på Sachsska Barnsjukhuset? Ta då gärna en titt på Björnwebben. Välkomnen in! Webbadress: KRÖNIKA bäst tillsammans FÖR UNGEFÄR ETT ÅR SEDAN startade vi på neonatalenheten ett samarbete med barnmorskorna på Södersjukhusets kvinnoklinik. Vi ville hitta ett sätt att vårda för tidigt födda eller sjuka barn tillsammans med sina nförlösta mammor. Lösningen blev att de mammor som medicinskt klarar det nu kan få sin BB-vård här på neonatalavdelningen, istället för på en BB-avdelning som tidigare. Samvård innebär många fördelar: Separationstiden minskar vilket främjar både ankntning och amning. När barnet tidigt vårdas hud mot hud får det en större del av mammans bakterieflora och det stärker dessa infektionskänsliga barn. Hud-mot-hudvård gör också att barnet håller temperaturen bättre, smälter maten bättre och är stabilare när det gäller cirkulation och andning. Och så främjas mammans mjölkproduktion - för att nämna en av många andra fördelar. Även om vi ännu inte har gjort någon kvalitetsmätning ser vi att barn och föräldrar mår bättre av den här vårdformen inte minst föräldrarna. Det innebär en stor trgghet att få vara nära sitt barn. Mammorna slipper vara separerade från sina barn och gå mellan BB-avdelningen och neonatalavdelningen något som kan vara uttröttande för en nförlöst kvinna. Barnmorskorna på BB Neo finns också tillhands för de mammor som är utskrivna från BB men fortfarande är kvar på neonatalavdelningen med sina barn, till exempel om de har frågor om amningen. De är också ett stöd för mammorna som är inskrivna på en vanlig BB-avdelning men som spenderar mcket tid med sina barn på neonatalavdelningen. När vi blickar framåt hoppas vi kunna skapa fler BB Neo-platser. Men till det behövs utrmme. Därför hoppas vi på den planerade tillbggnaden av SÖS. Det skulle vara till stort gagn för de för tidigt födda eller sjuka barnen och deras föräldrar. Linda Odenborg Rönn Sjuksköterska neonatalenheten 16 sachssska barnsjukhuset 100 år Vad ska du dricka när du blir stor? Detta är titeln på en film från Folkhälsoinstitutet, tänkt att visas i föräldragrupper för att inspirera till diskussioner kring föräldraskap och alkohol. Filmen är kostnadsfri och beställs via LILLA BARNETS FOND Lilla barnets fond är en ideell förening som ska stimulera och stödja medicinsk forskning och utveckling rörande det nfödda barnet och dess framtida hälsa. Fonden är öppen för alla.

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Personalgruppen består av två förskollärare, två barnskötare, en elevassistent och en kokerska.

Personalgruppen består av två förskollärare, två barnskötare, en elevassistent och en kokerska. Föräldrakooperativet Möllekullen har funnits sen augusti 1992 då en grupp entusiastiska föräldrar startade en förskola med ambition att erbjuda ett bättre barnomsorgsalternativ än vad kommunen kunde. Just

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Hepatit C hos unga. - Fakta

Hepatit C hos unga. - Fakta Hepatit C hos unga - Fakta 2 Kan jag vara smittad med hepatit C? Hepatit C är ett virus som överförs genom kontakt med smittat blod och som kan påverka levern. De vanligaste sätten för unga personer att

Läs mer

Skruttans badträning

Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Välkommen till Förskolan Äventyret! Inskolning vad är det? Vad gör barnen?

Välkommen till Förskolan Äventyret! Inskolning vad är det? Vad gör barnen? Välkommen till Förskolan Äventyret! Snart är det dags för ditt barn att börja på Förskolan Äventyret. Vi vill hälsa er välkomna och hoppas att ni ska trivas. I den här texten vill vi ge information till

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid Ingen självrisk Råd och tips på vår föräldrasajt www.tryggabarn.nu Snabb skadeservice ofta kan vi reglera

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Anhörigstöd - Efterlevande barn Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Barn på sjukhus. Lästips från sjukhusbiblioteket

Barn på sjukhus. Lästips från sjukhusbiblioteket Barn på sjukhus Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Småbarnsberättelser & bilderböcker Billy på sjukhus (2011). Bilderbok. Av Birgitta Stenberg När Billy ramlar från trädet

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

DUGGA kull 2 Moment Utveckling. Fredagen den 28/ Skrivtid: kl Max: 30 p. Godkänt: 20 p. Poäng: Lycka till!!

DUGGA kull 2 Moment Utveckling. Fredagen den 28/ Skrivtid: kl Max: 30 p. Godkänt: 20 p. Poäng: Lycka till!! DUGGA kull 2 Moment Utveckling Fredagen den 28/10-2016 Skrivtid: kl. 15-16 Max: 30 p Godkänt: 20 p Poäng: Namn: Lycka till!! 1. Utifrån ett barns föräldralängder kan man, som bekant, beräkna förväntad

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Max handtvättskola. Handhygien

Max handtvättskola. Handhygien Max handtvättskola Handhygien 2 Nu har jag lärt mig en del om att tvätta händerna, så jag tänkte att jag skulle dela med mig av det till dig. Jag hoppas att du kommer att tycka att det är lika kul som

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Skruttan - flickan. med en mage som luras

Skruttan - flickan. med en mage som luras Skruttan - flickan med en mage som luras Skruttan - flickan med en mage som luras Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan är inte som alla andra

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

EBBA 2 SVK Perinatologi HT11

EBBA 2 SVK Perinatologi HT11 EBBA 2 SVK Perinatologi HT11 Antal deltagare i enkäten: 15 Antal erhållna enkätsvar: 11 1. Ange här vilket/vilka sjukhus/vilken vårdcentral som avses: Antal svar på frågan: 11 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Barn på sjukhus. Lästips från sjukhusbiblioteket

Barn på sjukhus. Lästips från sjukhusbiblioteket Barn på sjukhus Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Småbarnsberättelser & bilderböcker Billy på sjukhus (2011). Bilderbok. Av Birgitta Stenberg När Billy ramlar från trädet

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Önnebacka förskola På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Solgläntan telefon 18288 Kaprifolen telefon 18438 Lärkan telefon 18439 Regnbågen telefon 18437 Adressen är Myrbottenvägen

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Hej Sabine! Med vänliga hälsningar Kristina Westergård. Skickat från min ipad

Hej Sabine! Med vänliga hälsningar Kristina Westergård. Skickat från min ipad Från: Kristina Westergård [mailto:kristina.westergard@gmail.com] Skickat: den 28 augusti 2015 09:42 Ämne: Re: Svar - Våra barn - vår framtid Sabine! Tack för svar. Önskar så att vi som uttrycker vår oro

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom HND-centrum DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom Hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes (HND) är tre stora kroniska folksjukdomar

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Scary Movie. Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan )

Scary Movie. Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan ) Scary Movie Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan ) Det var en varm morgon då personen byggde denna vila. Hans son fyllde 18år idag. Han skulle få

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st 252st patientenkäter Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st Vi ber dig att fylla i följande sidor, dina synpunkter är viktiga. Dessa gör att vi hela tiden ska kunna

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867:

STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: ARBETA MED OSS STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer