Skåne, mat och medier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skåne, mat och medier"

Transkript

1 Så följ med på en resa från Wallanderfilmernas vin och varmkorv, via mjölk och Facebook-upprop, reklamfilm från Tetra Pak, ärtsafari på Bjuvslätten, svält och potatiskravaller i press och klipparkiv, för att så småningom landa i kryddfälten på Österlen och en berättelse om hur den skånska Absolutvodkan hamnade i New Yorks barer Helena Sandberg (red.) ISBN Skåne, mat och medier M Mediers gestaltning av mat och dryck har inte varit ett stort forskningsområde, och att dessutom undersöka kopplingarna mellan mat och plats i dessa gestaltningar är direkt sällsynt. Vi vill i någon mån råda bot på detta genom att i denna bok samla forskare från olika discipliner som från skilda infallsvinklar och tidsepoker analyserar platsens betydelse i representationen av mat och dryck. Den plats som undersöks i boken är Skåne. Skåne, mat och medier Helena Sandberg (red.)

2 Respektive författare och Skånes livsmedelsakademi 2010 Distribution Media-Tryck, Lunds universittet Box 117, Lund ISBN Omslagsbild Fredrik Miegel Tryck Media-Tryck, Lund 2010 Sättning Johan Albertén 4

3 Innehållsförteckning Medierade matlandskap en introduktion Håkan Jönsson & Helena Sandberg 7 Wallander, vin och varmkorv Olof Hedling 21 När mjölken blev skånsk Håkan Jönsson & Charlotta Lindqvist 39 Vart tog Lund och Skåne vägen? Mats Jönsson 55 Ärtan pärtan piff paff puff Helena Sandberg 75 Potatiskravallernas kaos och klipparkivets ordning Johan Jarlbrink 95 Från äggakaka till coq au vin de Köpingsberg Josefine Østrup Backe 115 Absolut Terroir Magnus Lagnevik 131 Författarpresentationer Referenser 5

4 Medierade matlandskap en introduktion Håkan Jönsson & Helena Sandberg SSkåne, mat och medier är en bok som vill ta pulsen på två utvecklingstrender som har förändrat vårt förhållande till mat de senaste decennierna. En stor del av vår vakna tid ägnar vi åt att konsumera medieinnehåll, där mat och dryck har fått en allt mer framträdande position. Det är svårt att undvika att dagligen via medier ta del av trenddieter, information om nya livsmedel eller normer och föreställningar om god, sund eller farlig mat. Både via medier, i livsmedelsbutiken och på andra ställen där mat konsumeras görs allt oftare kopplingar mellan mat och plats. Produkter från anklever till öl förses med geografiska beteckningar som kan väcka känslor av både njutning och avståndstagande. Mediers gestaltning av mat och dryck har inte varit ett stort forskningsområde, och att dessutom undersöka kopplingarna mellan mat och plats i dessa gestaltningar är direkt sällsynt. Vi vill i någon mån råda bot på detta genom att i denna bok samla forskare från olika discipliner som från skilda infallsvinklar analyserar platsens betydelse i representationen av mat och dryck. Varje kapitel bygger på ett specifikt fall. Boken spänner över flera olika medier (film, reklam, dagspress), produkter (mjölk, gröna ärter, varmkorv) 7

5 och tidsepoker. Vi hoppas den skall vara användbar och läsvärd för aktörer inom mat- och måltidsbranschen, forskare, studenter och en intresserad allmänhet. Den plats som undersöks i boken är Skåne. Det är också hemvisten för bokens författare som är verksamma vid universitet i regionen. Det är inte någon tillfällighet; i Skåne sker 25 procent av Sveriges matproduktion och en stor del av matforskningen. Skåne är också hemvisten för Skånes Livsmedelsakademi, som initierat boken och finansierat tryckningen av den. Sedan starten 1994 har Skånes Livsmedelsakademi arbetat för att uppnå en högre grad av samverkan mellan olika aktörer, producenter, forskare och regionala stödresurser, för att utveckla bra mat. Att stötta tillkomsten av en bok där olika forskningsdiscipliner, och historia och nutid, möts ligger därför väl i linje med akademins verksamhetsidé. Mat och plats en geografilektion Att besöka en stormarknad eller en restaurang kan kännas som en geografilektion. Vi får reda på att rödingen kommer från Vättern, löjrommen från Kalix, kycklingen från Bosarp och smöret från Normandie. Underförstått är att de geografiska beteckningarna signalerar särskilda kvaliteter, de är särskilt bra eftersom de kommer från dessa speciella platser. Platskopplingar till mat har i och för sig gjorts även tidigare. Skanörsill, sniglar à la Provence och Jamaicarom vittnar om andra epokers kopplingar mellan mat och plats. Men det finns ändå fog för att hävda att intresset för var maten kommer ifrån aldrig tidigare varit så stort som idag. En rad faktorer har bidragit till detta. Mat färdas över nationsgränser i större utsträckning än tidigare. Det har blivit logistiskt möjligt genom utvecklingen inom transportnäringen, inte minst har kylmöjligheterna varit viktiga. Men det har också berott på avskaffandet av politiska och juridiska hin- 8

6 der i och med att gränsskydd och tullar har slopats eller sänkts. Och kanske framför allt för att det finns en efterfrågan på livsmedel med vars hjälp man kan utforska främmande matkulturer. Att hitta olivolja i en vanlig matvaruaffär var svårt för ett par decennier sedan, och soltorkade tomater, falafel och halloumi fullständigt otänkbart. Utvecklingen accelererade i Sverige i och med EU-inträdet 1994, då den svenska livsmedelsnäringen utsattes för internationell konkurrens. För ett land som Sverige, där matproduktionen kännetecknats av nationell protektionism och stora bondekooperativa livsmedelsföretag, har detta inneburit en stor omställning. Samtidigt som intresset för exotiska råvaror och maträtter växte, blev maten från närområdet intressant på ett annat sätt än tidigare. Från att bara ha varit en självklar nödvändighet började den förknippas med särskilda värden, som tradition, kultur och smak. Som svar på globaliseringens utmaningar sker en kulturell relokalisering av mat och maträtter. Detta är i stor utsträckning en underifrånrörelse, från konsumenter som börjat upptäcka att småskaliga livsmedelsproducenter slås ut av storskaliga handelssystem och ökad import och aktivt börjat leta efter lokala alternativ. Men det är också något som understötts uppifrån, på politisk nivå. EU:s regelverk för ursprungsmärkning har varit ett politiskt initiativ för att värna matkulturella särarter hos regioner. Här har inspirationen hämtats från Frankrike. En grundsten i den franska inställningen till mat och dryck har varit och är föreställningen om terroir, att varje region får sin särprägel av kombinationen av naturliga förutsättningar och kulturella traditioner (Trubek, 2008). I vinbranschen har detta institutionaliserats genom indelningen av olika regioner som Champagne, Bordeaux och Bourgogne, där det ofta också definieras vilka sorters druvor som skall ingå i vinerna. Detta har med tiden spridit sig långt utanför vinbranschen och märks inte minst på restaurangernas matsedlar. Matbranschen är alltså starkt präglad av en glokalisering, en utveckling som samtidigt rör sig mot det mycket lokala och det 9

7 globala (Robertsson, 1995). Utvecklingen har inneburit att det finns ett stort utbud av platser som mat kan komma ifrån och eller anknyta till. Det innebär en ökad konkurrens, men också nya möjligheter att använda plats som försäljningsargument. Genom platsanknytningen får konsumenten en upplevelse av det unika och ges chansen till en mental resa, något som också förstärker smakupplevelsen. Platsen blir ett sätt att särskilja produkter, och just skillnaden, att kunna framhålla att detta inte är detsamma som allt annat utan något eget, har visat sig vara en viktig drivkraft inom en konsumtion som blir allt mer en aktiv del av identitetsskapandet. Mat med ett tydligt ursprung ger tillfällen till reflektion över vem man är, var man kommer ifrån och vem man vill bli. I ett vidare sammanhang kan sökandet efter mat med ursprung förstås som en del av olika praktiker för att hantera den ökade osäkerheten i matkonsumtionen. När det finns 122 sorter yoghurt att välja på i ICA-affären, när mat kommer från jordens alla hörn och ingrediensförteckningen är både finstilt och svårgenomtränglig behövs redskap för att hantera otryggheten. Här har historier om ursprung visat sig vara ett redskap som sorterar in mat i begripliga och trygga kategorier. Att låta geografin styra urvalet av matvaror i butiken när man går och handlar blir en hjälp både i inköpssituationen och vid tillagningen och serveringen till nära och kära. Plats har också blivit viktigt därför att det är ett av få argument inom livsmedelsförsäljningen som inte kan plagieras. Genom att få exempelvis Bordeaux eller Parma att stå för något speciellt uppnår tillverkaren ett naturligt monopol, eller åtminstone en starkt konkurrensbegränsande faktor (Harvey, 2001). Då blir man något annat än en tillverkare av rödvin eller skinka, som bara bedöms efter relationen mellan pris och kvalitet. Platsanknytning innebär nya konkurrensmöjligheter för gamla företag, och har också inspirerat till nyföretagande och vidareutveckling. Potatisen från Bjäre är ett sådant exempel som kommer att belysas längre fram i boken. Samtidigt som delar av livsmedelsbranschen fortfarande rör sig mot större enheter och allt mer 10

8 internationella företag, finns det tack vare intresset för nya typer av mat en imponerande tillväxt av mindre företag inom livsmedelsbranschen. Två tredjedelar av livsmedelstillverkningen i Sverige görs av företag med färre än fem anställda. Många av dessa ligger på landsbygden och är företag som både producerar råvara och slutprodukt. Det finns idag en utveckling mot att det lokala och småskaliga integreras i de större distributions- och handelssystemen. I USA har Whole Foods, som startade 1980, blivit en mycket framgångsrik stormarknadskedja genom ett tydligt fokus på lokalt, småskaligt och ekologiskt. I Sverige ser vi ännu inte så mycket av storskalighet på det lokala området, men mycket talar för att detta är på väg att förändras. Handlare ser de kommersiella möjligheter som uppenbarar sig när det finns konsumenter som verkligen tycker att det är värt att betala betydligt mer för mat med tydligt ursprung och kvalitet. Medier och mat Varje dag ägnar vi (i Sverige) i genomsnitt sex timmar av vår vakna tid till att konsumera medier (Nordicom, 2010). Vår medieanvändning ger struktur åt dagen och har betydelse för vår upplevelse av rummet och de aktiviteter som sker på en given plats. Vi kan läsa morgontidningen vid köksbordet, lyssna på radion i bilen, ögna igenom en reklamkatalog eller en veckotidning i sängen, titta på teven i vardagsrummet eller online. I det senare fallet väljer vi själva när och var vi vill konsumera önskat teveinnehåll. Listan över de medier och kanaler vi dagligen använder kan göras lång. Många av medierna är så integrerade i vardagens rutiner att användaren nästan inte tänker på dem som en egen aktivitet, vilket också gör dem allt svårare att studera. Ett medium kan enkelt beskrivas som en bärare av ett budskap eller något som överför information, till exempel tidningar, film, böcker, datorspel eller telefoner. Många gånger jämställs medier 11

9 med massmedier, men massmedier inkluderar egentligen endast de medier som har kapacitet att nå ut samtidigt till många människor, som radion, teven och internet (McQuail, 2010). I den här boken används en vid definition av mediebegreppet. Hit räknar vi således också reklam, utställningar och events samt förpackningar. Genom förpackningar kan producenten eller säljaren kommunicera med den tänkte köparen, men konsumenten kan också kommunicera med andra genom förpackningen. Förpackningen, liksom andra medier, fungerar som en smak- och stilmarkör gentemot omgivning. Mjölkförpackningen är ett exempel på ett medium som ofta bär på information om saker och ting långt utöver själva produktinnehållet. En klarröd Aladdin chokladkartong på soffbordet väcker andra associationer och tankar om konsumenten än en liten stilren gråsvart kartong med etiketten: JAN HEDH MARIA ESCALANTE CHOCOLATIER MALMÖ SWEDEN Vi använder medier på olika sätt, ibland är medieanvändningen aktiv och sker med stor koncentration, men den kan också vara passiv och pågå under tiden som vi ägnar oss åt annat. Mycket av vår medianvändning sker parallellt och det finns studier som visar att unga har en bättre förmåga än äldre personer att använda flera medier simultant. Barn och tonåringar har en fantastisk förmåga att använda flera medier samtidigt. De kan sms:a, lyssna på musik, chatta och på samma gång läsa läxor! Medieanvändningen varierar alltså med åldern, men faktorer som till exempel kön, inkomst, utbildningsnivå och intressen spelar också in. Mat och matlagning är innehållskategorier som har fått mer utrymme i medierna de senaste åren och intresset tycks inte avta. 12

10 Medierna har själva börjat uppmärksamma detta. Under rubriken Maten kokar över i svensk teve skriver Niklas Wahllo för Dagens Nyheter: Från basal bukfylla till gastronomisk baksmälla. Det pratas, äts och lagas mat som aldrig förr i Landet brunsås. Och allra matigast är televisionen, idag kan den hungrige starta sitt visuella matintag innan ens byggarbetarna har fyllt dagens matlåda, och fortsätta att slicka i sig matprogram fram till nästa gryning ( ). Det skrivs tusen och åter tusen artiklar om mat i den svenska dagsoch veckopressen. Gör en snabbsökning på internet och du hittar över 106 miljoner länkar till svenska webbsidor med koppling till mat. För bara fyra år sedan fick du vid samma sökning 20 miljoner träffar. Snabbt får du på internet information om enkel mat, nyttig mat, vegetarisk mat, Paris Hiltons älsklingsmat eller Matklubben, Sveriges största mat-community. Visste du förresten att det ges ut en ny bok om mat i Sverige varje dag, året om? Pressen rapporterar ofta om mat eftersom det är ett tacksamt ämne som passar väl in i dagens marknadsdrivna journalistik; en journalistik som kännetecknas av dramatisering, ett ständigt sökande efter konflikter och motsättningar samt ett ökat fokus på personer istället för sakfrågor (Hultén, 1999). Det stora publika intresset för ämnet har också gett upphov till specifika programformat, exempelvis matlagningsprogram, kockdueller, reseprogram och livsstilsprogram (där personer ofta står i fokus) samt nyhetsgenrer som matlarm: Se upp för mördarchipsen, Fettet i brödet kan göra dig sjuk! Här är dramatik och konflikter naturliga ingredienser. Under tidigt 1990-tal kom tevekocken, med Jan Boris-Möller i spetsen, att bli ett väletablerat fenomen i tevetablåerna. Tidiga föregångare till Boris-Möller var Ria Wägner och Werner Vögeli, också de folkkära tevekockar. Den senare gav inspiration till bland annat de humoristiska kockkaraktärerna Werner och Werner, spe- 13

11 lade av Sven Melander och Åke Cato i det populära programmet Nöjesmassakern, som visades under mitten av 1980-talet. Av Jan Boris-Möller fick vi lära att det inte gick lika bra med selleri, för att parafrasera Werner och Werner. Jan Boris-Möller undervisade publiken om hur man lagar mat på vetenskapliga grunder, med hjälp av fysik, kemi och matematik. Idag vimlar det av tevekockar: den arga kocken, den lugna kocken, den nakna kocken. Vad blir det härnäst? Tevekockarna har spridit glamour över ett yrke som tidigare inte fick mycket uppmärksamhet och bidragit väsentligt till det stora intresset för mat och matlagning, troligen även köksinredningar och köksutensilier. Vem vill inte ha ett kök som Leila Lindholm och knivar som Gordon Ramsay? Tevekockarna påverkar oss vare sig vi är medvetna om det eller inte. De inspirerar oss och styr våra matinköp och preferenser i en viss riktning. Exempelvis noterade ICA-handlarna jublande glada att försäljningen av rapsolja ökade markant sedan Tina Nordström favoriserat denna lokala produkt framför olivoljan. I tevefiktion och spelfilm förekommer ofta scener med mat och måltider, vilket också kommer att belysas längre fram i boken. En del minns kanske den omtalade men också kritiserade filmen Brakfesten ( La Grande Bouffe ) från 1973, där fyra medelålders män bestämmer sig för att sluta sina liv genom att äta ihjäl sig, eller det mexikanska dramat Como agua para chocolate från 1992 (Kärlek het som chili var den svenska filmtiteln). De utgör båda olika exempel på hur mat och måltider tillskrivs en central betydelse i handlingen och där maten som konsumeras ger uttryck för normer, ideologier, känslostämningar, identiteter, kultur, traditioner och social tillhörighet. I serietidningarnas och litteraturens värld utgör också mat och måltider centrala element kring vilka berättelserna vävs. Det stora kalaset i Katthult, där mor Almas grynkorv har en central roll, är bara ett exempel från Astrid Lindgrens sagoskatt. 14

12 Reklam och informationskampanjer Reklam har i någon mening funnits så länge vi haft säljare/företag och köpare/konsumenter. Reklam som vi känner den idag blev ett mer frekvent fenomen under 1800-talet. Avgörande för reklamens utveckling var dels fotografiets förbättring, dels mediesystemets utveckling. Fotografiet slog igenom på allvar på 1930-talet i reklamens värld och ansågs effektivt just genom sin realism. Det var också förutsättningen för den så kallade realistiska reklamens utveckling under mellankrigsåren (Arvidsson, 2004). Den gestaltade på ett övertygande sätt konsumentens vardagsliv, så som det skulle kunna vara. Genom igenkänning och identifikation med reklammodellen kunde konsumenten uppleva de brister som reklamens produkter skulle ändra på. Reklamen visade alltså på vardagliga problem, men presenterade också lösningar. Reklamen introducerade på så vis nya konsumtionsvaror i hushållen. Extra stor blev effekten om konsumenten dessutom kunde se andra personer i närheten och olika celebriteter använda dem, eftersom den andres blick utgjorde den främsta drivkraften bakom individens köpbeslut. Varans värde kopplades till praktisk nytta men också den sociala status som den skänkte användaren. Den moderna realistiska reklamen utvecklades samtidigt med den illustrerade vecko- och fackpressen, menar medieforskaren Adam Arvidsson (2004). En andra reklamfas i modern tid inträder med introduktionen av teve under 1950-talet. Det var dock först på 1960-talet som teve blev ett reklammedium att räkna med, åtminstone i USA. I Sverige härskade public service-monopolet fram till slutet av 1980-talet då reklamteve introducerades med TV4 och de satellitsända kanalerna utanför Sverige. Kring tevemediet växte det fram en ny visuell kultur. Plötsligt kunde fenomen och evenemang gestaltas, designas och åskådliggöras för en masspublik. Därmed kom varor och artefakter allt mer att uppskattas för sina visuella och taktila dimensioner. 15

13 Nya rön inom sociologi och marknadsföring under 1950-talet visade att de länge förhärskande klassbestämda konsumtionsmönstren hade luckrats upp. På det följde ett ökat tryck från industrin att utveckla skarpare verktyg för målgruppsegmentering och produktdifferentiering. Motivationsforskningen, en ny slags forskning (bl.a. psykografiska analyser och livsstilsundersökningar), kom att erbjuda lösningar på problemen och nya sätt att framställa varor i reklamen. Den intima och personliga upplevelsen av varorna och deras expressiva funktion poängterades allt mer. Man upptäckte att konsumenterna hade ett mer personligt förhållande till varorna än man tidigare trott, och de praktiska dimensionerna hos varan stod tillbaka för varans förmåga att presentera jaget. Reklamen som utvecklades i kölvattnet därav kallas ofta för livsstilsreklam. Den säljer en livsstil där konsumtionsvarorna utgör expressiva attribut och är synliga bevis på vem man är. Med en ökad komplexitet i mediesystemet och en nischifiering av medierna förändrades reklamens spelregler igen. Konsumenterna har blivit allt mer mediesmarta (kritiska), fragmentiserade (dvs. spridda på flera kanaler) och nomadiska med konsekvensen att de inte kan lokaliseras till en specifik livsstil (eller en specifik tid och plats i mediesfären) (Dahlgren, 2009). Ny medieteknologi ledde också till en ökad integrering av medier i vardagen, en ökad reflexivitet och självständighet hos medieanvändaren. Medier började därmed användas på ett sätt som var svårt att förutsäga och konsumenterna blev mer svårfångade. I takt med dessa förändringar förändrades också marknadsförarnas tankegångar och nya reklamformer växte fram i en snabb takt (t.ex. produktplacering, webbreklam, advergames och andra former av inbäddad reklam). Ordet relationsmarknadsföring som myntades av Leonard Berry 1983, var ett annat trendord som dök upp under 1980 och -90-talen. Det ansågs nu effektivare att etablera en trogen kundkrets, det vill säga behålla och stärka befintliga kundrelationer, än att använda reklam för att övertyga en spretig konsumentgrupp bestående av 16

14 främlingar (Grönroos, 1994). Denna fokus på att upprätthålla relationer med konsumenterna var det avgörande steget mot dagens storytelling och upplevelsebaserade marknadskommunikation. Varumärket kom därmed också att stå för något mycket större än produkten, nämligen fiktiv gemenskap och den livsform som produkterna ger uttryck åt. Reklam påverkar våra matinköp. Redan på 1700-talet förekom enklare annonsering i dagspressen. Läsaren kunde på så vis få kännedom om tillgången på nya importerade varor, till exempel franskt socker eller holländsk sill jämte de aktuella priserna. Studier av dagens livsmedelsreklam har visat att en ansenlig del av matreklamen utgörs av livsmedel som vi, om vi ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer, bör begränsa intaget av, exempelvis chips, läsk, godis och bakverk (Sandberg & Ekström, 2007). Däremot görs det sällan reklam för grönsaker och frukt, med undantag av en och annan Chiquita-banan. En förklaring till att vi sällan ser reklam för dessa nyttigheter är att få frukter och grönsaker har ett varumärke. Eftersom reklam byggs kring varumärken och de värderingar (kvalité, närhet, äkthet, frihet) som varumärkena laddats med blir det svårt att konstruera reklamannonser eller -filmer för råvaror utan varumärken. Kopplingen mellan mat och en geografisk plats eller region tycks dock ha fått en allt mer framskjuten plats i reklamen och blivit ett viktigt säljargument. Pripps Blå-reklamen är ett exempel där produkten kopplas till en given plats, och vi har alla vid det här laget förstått att den blå ölen bör avnjutas i den svenska skärgården. Ett annat aktuellt exempel är hämtat från Findus sommarkampanj för gröna ärter i vilken en kvinnlig speakerröst på bred skånska berättar i en reklamspot att Just nu skördar vi våra älskade ärter i Skåne. Kampanjer bedrivs inte bara av kommersiella aktörer. Den svenska staten har sedan flera hundra år tillbaka bedrivit informationskampanjer för att påverka folkets matvanor och förbättra folkhälsan. Dessa kampanjer utgör också en central del av det svenska medielandskapet och kommer att diskuteras vidare längre fram. 17

15 Den absolut mest omtalade kampanjen är troligen den så kallade Brödkampanjen 1976 och Kampanjen som var ett samarbetsprojekt mellan Socialstyrelsen och näringslivet ansågs på sin tid vara mycket framgångsrik, och budskapet Socialstyrelsen vill att vi äter 6 8 skivor bröd om dagen, fick stor spridning. I efterhand har kampanjen kritiserats och setts som ett varnande exempel på storebrorsmentalitet och paternalistisk anda. Medierna är kanske vår tids främsta kulturproducenter, de organiserar och manifesterar meningsproduktion. De förmedlar föreställningar, värderingar och idéer samt konstruerar begär, behov och efterfrågan hos konsumenten. I det perspektivet förefaller det vara relevant att ställa frågor om och mer ingående försöka förstå hur medieringen av mat och plats kommer till uttryck för att också bättre förstå hur vi bidrar till att forma, men också formas, av den kulturella och sociala kontexten. Bokens upplägg I boken presenteras sju fristående texter som på olika vis relaterar till bokens tema: Skåne, mat och medier. Somliga av texterna har ett tydligt historiskt perspektiv, andra fokuserar samtida händelser och fenomen. De visar dock alla på mediernas centrala funktion när det gäller att producera och förmedla bilder, föreställningar och känslor om mat. Författarnas skiftande ämnesbakgrund (etnologi, filmvetenskap, företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap, pressvetenskap, tjänstevetenskap) och perspektiv lyser igenom i texterna, men en författarpresentation ges också sist i boken. Wallander, vin och varmkorv är rubriken på den inledande texten författad av Olof Hedling. I texten diskuterar han de 32 Wallanderfilmerna som ett marknadsföringsprojekt av Skåneregionen. Han ställer sig frågan vilket Skåne vi möter och vilken bild av mat 18

16 det är som lyfts fram i filmerna. Och vad händer när Mankellsromaner ska anpassas till en brittisk publik i BBC-produktionen med Kenneth Branagh som Kurt Wallander. Håkan Jönsson och Charlotta Lindqvist, medverkar med kapitlet När mjölken blev skånsk. Texten handlar om de nya sociala mediernas förmåga att påverka konsumtionsmönster. Författarna ställer frågan varför just mjölk så starkt kopplas samman med plats. Artikeln byggs upp kring ett antal händelser som ledde fram till Facebook-gruppen Coop suger fett sälj svensk mjölk i Skåne, ett forum som bildades på internet 2009, och som snabbt fick medlemmar. Författarna visar genom sitt bidrag bland annat hur de nya medierna förändrar maktförhållandena mellan konsumenter och producenter. Att plats och ursprung har en stor betydelse i relation till livsmedel idag betyder inte att det alltid har varit så. Det har skett en historisk utveckling, vilket framgår i de två följande kapitlen. Under rubriken Vart tog Lund och Skåne vägen? diskuterar Mats Jönsson industriella självbilder och platsens icke-betydelse i en av Tetra Paks reklamfilmer, Tack en Tetra Pak!, från I Helena Sandbergs text Ärtan pärtan piff paff puff tas du med på en reklamhistorisk resa om Findus gröna ärter: det gröna guldet från Bjuv. Berättelsen tar sin början på Bjuvslätten i de så populära Ärtsafarierna, där plats och produkt knyts ihop och ges mening för konsumenten, genom safariguidernas berättelser och den välorganiserade upplevelsen på plats. Kapitlet slutar i företagets reklamarkiv, där bland annat frånvaron av plats i tidigt reklammaterial diskuteras och kontrasteras mot dagens mer känslo- och upplevelsebaserade mediering av de gröna ärterna. Skåne framställs ofta som överflödets landskap, men Johan Jarlbrink serverar delvis en annan bild i sin text om den sista svälten i Skåne. I kapitlet Potatiskravallernas kaos och klipparkivets ordning berättas det om kontrollen av livsmedel under tidigt 1900-tal, och den upplysningsavdelning som upprättades i syfte att kartläg- 19

17 ga opinionen i landet och bedriva propaganda. På Riksarkivet finns spåren av denna verksamhet i form av tiotusentals tidningsklipp om bland annat potatisfrågan. Drömmen om att skapa ett bättre samhälle genom kunskapsspridning har länge haft ett starkt fäste i Sverige. Kostvanor är ett område där omfattande informationsarbete bedrivits, något som Johan Jarlbrinks text vittnar om. Under rubriken Från äggakaka till coq au vin de Köpingsberg skriver Josefine Østrup Backe om det lokala som förmedlare av kulinarisk turism och hur det återkommande evenemanget Matrundan används för att sätta Österlen på Sveriges kulinariska karta. Här får du besöka gårdshotell och följa med på kryddvandringar, men får också veta mer om matens glokaliseringsprocesser, till exempel hur olivoljan från Kreta blir en lokal Vitabyprodukt. I bokens sista kapitel, Absolut Terroir, ger Magnus Lagnevik oss en berättelse om skånsk vodka, Absolut vodka från Åhus och Karlssons vodka från Bjärehalvön. Kapitlet handlar om dessa två produkters profilering och platsmarknadsföring och visar på intressanta skillnader i hur Skåne gestaltas i marknadskommunikationen av livsmedelsprodukter. I Lagneviks framställning, liksom i Østrup Backes text, är terroir-begreppet centralt, det vill säga den specifika koppling som finns mellan platsen, jorden, där en produkt odlats och dess kvaliteter. Så följ med på en resa från Åhus bränneri, via New Yorks barer, till författarens eget middagsbord! 20

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Reklam funkar inte på mig Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Detta ville vi undersöka: Var tonåringar surfar Hur mycket reklam de exponeras för Hur stor andel reklam är för mat

Läs mer

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Referat 2005-04-13 Jordbruksdepartementet Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökar såväl i Sverige som internationellt och med det risken

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Oktober 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har genomfört en undersökning bland medlemmarna i

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Skåne en stark kulinarisk region

Skåne en stark kulinarisk region Program till höstens temadag med Knytkalas: Skåne en stark kulinarisk region Välkommen till en dag med smak av kunskap, inspiration, möten och god mat! Vad kännetecknar en kulinarisk frontregion? Hur kan

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Restaurang & livsmedel

Restaurang & livsmedel Om skolan Nyköpings Strand Utbildningscentrum driver i dag Nyköpings Hotell- och Restaurangskola. Skolan har sedan 1994 bedrivit Hotell- och Restaurangutbildning. Nu går vi vidare och utvecklar skolan

Läs mer

Umeå 27 oktober 2009

Umeå 27 oktober 2009 Umeå 27 oktober 2009 Låt maten vara din medicin och medicinen din mat Hippokrates 460-377 FKR Innehåll Vad tycker konsumenterna? Konsumenter i lågkonjunktur Vad behöver vi mer forskning om i Norrland?

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Kundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen

Kundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen Kundpanelrapport Mat i vardagen och under helgen Solna maj 2010 Mat i vardagen och under helgen Hur ser svenskarnas matvanor ut under helg respektive vardag? Det är den grundläggande frågeställningen i

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA TEMA III MEDIER OCH HÄLSA Helena Sandberg, docent, Ins2tu2onen för kommunika2on och medier Lunds universitet, har ha< huvudansvar för u=ormning av temat, vilket gjorts i samarbete och Karin C Ringsberg,

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Du som har boken Marknadsföring i en ny tid läs kapitel tre aktivitets och kampanjplanering Du som har boken

Läs mer

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Konsumentbeteende ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Sven Bergvall Doktorand Indek Kulturellt varumärkesperspektiv Sony Ericsson som case Dagens föreläsning Kund vs. Konsument Vad är konsumentbeteende?

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

2014-03- 26. Vad kan vi lita på och litar vi på det? Foto: Fredrik Fernqvist

2014-03- 26. Vad kan vi lita på och litar vi på det? Foto: Fredrik Fernqvist 2014-03- 26 Vad kan vi lita på och litar vi på det? Märkningarnas roll och betydelse Fredrik Fernqvist, 2014-03-20 Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Alnarp Fredrik.Fernqvist@slu.se

Läs mer

ABSOLUT PASSION FÖR DEM SAMMAN

ABSOLUT PASSION FÖR DEM SAMMAN Stockholm, 3 juli 2013 ABSOLUT PASSION FÖR DEM SAMMAN Hängivna fans från hela världen träffades i Stockholm för att hylla ett uppskattat varumärke. Skulle du vara beredd att resa över 1 300 mil fem gånger

Läs mer

Hur handlar vi hållbart?

Hur handlar vi hållbart? SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

OPAKETERAT. Fyll Väg Betala Spara. Vad finns de?

OPAKETERAT. Fyll Väg Betala Spara. Vad finns de? OPAKETERAT Vi blir allt bättre på att återvinna de förpackningar som vi släpar hem från affären. Men finns det inte ett enklare sätt, bättre både för dig och miljön? Tänk om du kunde ta hem både mat och

Läs mer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer po li cy fö r an ko sv ns ar um sf u ti ll on Sv er ig e po lic y fö r an sv ar sf ul lk on su m tio n Po lic y Ca rl sb er g innehåll: 1.0 2.0 3.0 4.0 Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll Sida: 1(5) Miljö Livsmedelsföretagare i Aneby kommun Handläggare Torbjörn Aronsson Tfn. 0380-46 191 E-post tillsynsnamnden@aneby.se Underlag för beslut om årlig kontrollavgift för livsmedelsanläggningar

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Sveriges ledande grossist kompletta utbud 1000 produkter

Sveriges ledande grossist kompletta utbud 1000 produkter Välkommen till m e d p l i v i t tr a d e - s v e r i g e s l e d a n d e g r o s s i s t f ö r l i v s m e d e l s p r o d u k t e r f r å n s y d e u r o p a! Droga Kolinska Plivit Trade Plivit Trade

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Kosher eller palt maten är en del av vår identitet

Kosher eller palt maten är en del av vår identitet Nr 5 april 2006 Författare: Anders Bergh Kosher eller palt maten är en del av vår identitet Av totalt fyrtio äldre personer som intervjuades om insatsen matlåda visade sig de fem äldre judar som fick matlåda

Läs mer

Smaka på Skåne stora events

Smaka på Skåne stora events Smaka på Skåne stora events Hållbara Gastronomiska Regioner Linköping 2-3 september 2013 Jannie S. Vestergaard verksamhetsledare Smaka på Skåne tel. 0727-348544 e-mail: jannie.vestergaard@livsmedelsakademin.se

Läs mer

Smarta skolkaféer i Halland

Smarta skolkaféer i Halland Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt

Läs mer

Arbetet med en gemensam kommunikationsstrategi

Arbetet med en gemensam kommunikationsstrategi Arbetet med en gemensam kommunikationsstrategi Sverige det nya matlandet VisitSweden, Exportrådet & Jordbruksverket Anne-Marie Hovstadius, projektledare Foto VisitSweden, : Miriam Preis/imagebank.sweden.se

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag!

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag! Fiskbranschens riksförbund, Göteborg Hållbar matglädje Tid: 30 min Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180 personer anmälda. Kära vänner, tack för att jag har fått

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 1 av 6 Från och med 2012 börjar vi tillämpa Livsmedelsverkets nya vägledning för riskklassning. Det kan

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Strategisk profilreklam

Strategisk profilreklam Det har skett en förändring från att i kommunikationsmixen satsa på reklam och sales promotion till ett synsätt som betonar integrerad kommunikation och ser till den totala effekten av alla kommunikationsaktiviteter

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Nordic Taste & Flavour Centre inbjudan till kurs Smaka på kemi

Nordic Taste & Flavour Centre inbjudan till kurs Smaka på kemi KURS 3 JUNI 2015 PÅ SP FOOD & BIOSCIENCE I GÖTEBORG Nordic Taste & Flavour Centre inbjudan till kurs Smaka på kemi Välkommen till kurs med fokus på lättillgänglig smakkemi som du har nytta utav! Vi svarar

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015

Beskrivning av kurs ht 2015 Beskrivning av kurs ht 2015 2.7.4-2014:1034 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 7-9, 45hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet Antal högskolepoäng 45

Läs mer

Dukat och klart. Mikael Randau, Creative Director, MSR

Dukat och klart. Mikael Randau, Creative Director, MSR Dukat och klart. Vinna marknadsandelar. Skapa tillväxt. Lyckas med en lansering. Förändra attityder och försäljningssiffror. Vi vet inte vilka erfarenheter du har av reklam, men för oss är resultatet det

Läs mer

DE BÄSTA BITARNA SKIVAD LAX GOURMET & PREMIUM NYHETER HÖSTEN 2012 BEGÄR FÄRSKT

DE BÄSTA BITARNA SKIVAD LAX GOURMET & PREMIUM NYHETER HÖSTEN 2012 BEGÄR FÄRSKT DE BÄSTA BITARNA SKIVAD LAX GOURMET & PREMIUM NYHETER HÖSTEN 2012 BEGÄR FÄRSKT DE BÄSTA BITARNA AV LAXFILÉN UTAN DEN BRUNA MUSKULATUREN! Chipsters skivade lax är benfri och bara de bästa bitarna finns

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Välkommen till Kreation Reklambyrå

Välkommen till Kreation Reklambyrå Välkommen till Kreation Reklambyrå Vad är ett bibliotek? Hur ska biblioteket attrahera människor? Idag och imorgon. Upplägg av eftermiddagen Introduktion om varumärken Grupparbete Diskussion och avslutning

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Profilprogram för varumärket nyckelhålet

Profilprogram för varumärket nyckelhålet Profilprogram för varumärket nyckelhålet Utgivet av Livsmedelsverket (Sverige), Fødevarestyrelsen (Danmark), Helsedirektoratet och Mattilsynet (Norge) Innehåll Introduktion Sidan 3 Symbolen Nyckelhålets

Läs mer

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 Fullmäktige 65 19.5.2014 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer