Skåne, mat och medier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skåne, mat och medier"

Transkript

1 Så följ med på en resa från Wallanderfilmernas vin och varmkorv, via mjölk och Facebook-upprop, reklamfilm från Tetra Pak, ärtsafari på Bjuvslätten, svält och potatiskravaller i press och klipparkiv, för att så småningom landa i kryddfälten på Österlen och en berättelse om hur den skånska Absolutvodkan hamnade i New Yorks barer Helena Sandberg (red.) ISBN Skåne, mat och medier M Mediers gestaltning av mat och dryck har inte varit ett stort forskningsområde, och att dessutom undersöka kopplingarna mellan mat och plats i dessa gestaltningar är direkt sällsynt. Vi vill i någon mån råda bot på detta genom att i denna bok samla forskare från olika discipliner som från skilda infallsvinklar och tidsepoker analyserar platsens betydelse i representationen av mat och dryck. Den plats som undersöks i boken är Skåne. Skåne, mat och medier Helena Sandberg (red.)

2 Respektive författare och Skånes livsmedelsakademi 2010 Distribution Media-Tryck, Lunds universittet Box 117, Lund ISBN Omslagsbild Fredrik Miegel Tryck Media-Tryck, Lund 2010 Sättning Johan Albertén 4

3 Innehållsförteckning Medierade matlandskap en introduktion Håkan Jönsson & Helena Sandberg 7 Wallander, vin och varmkorv Olof Hedling 21 När mjölken blev skånsk Håkan Jönsson & Charlotta Lindqvist 39 Vart tog Lund och Skåne vägen? Mats Jönsson 55 Ärtan pärtan piff paff puff Helena Sandberg 75 Potatiskravallernas kaos och klipparkivets ordning Johan Jarlbrink 95 Från äggakaka till coq au vin de Köpingsberg Josefine Østrup Backe 115 Absolut Terroir Magnus Lagnevik 131 Författarpresentationer Referenser 5

4 Medierade matlandskap en introduktion Håkan Jönsson & Helena Sandberg SSkåne, mat och medier är en bok som vill ta pulsen på två utvecklingstrender som har förändrat vårt förhållande till mat de senaste decennierna. En stor del av vår vakna tid ägnar vi åt att konsumera medieinnehåll, där mat och dryck har fått en allt mer framträdande position. Det är svårt att undvika att dagligen via medier ta del av trenddieter, information om nya livsmedel eller normer och föreställningar om god, sund eller farlig mat. Både via medier, i livsmedelsbutiken och på andra ställen där mat konsumeras görs allt oftare kopplingar mellan mat och plats. Produkter från anklever till öl förses med geografiska beteckningar som kan väcka känslor av både njutning och avståndstagande. Mediers gestaltning av mat och dryck har inte varit ett stort forskningsområde, och att dessutom undersöka kopplingarna mellan mat och plats i dessa gestaltningar är direkt sällsynt. Vi vill i någon mån råda bot på detta genom att i denna bok samla forskare från olika discipliner som från skilda infallsvinklar analyserar platsens betydelse i representationen av mat och dryck. Varje kapitel bygger på ett specifikt fall. Boken spänner över flera olika medier (film, reklam, dagspress), produkter (mjölk, gröna ärter, varmkorv) 7

5 och tidsepoker. Vi hoppas den skall vara användbar och läsvärd för aktörer inom mat- och måltidsbranschen, forskare, studenter och en intresserad allmänhet. Den plats som undersöks i boken är Skåne. Det är också hemvisten för bokens författare som är verksamma vid universitet i regionen. Det är inte någon tillfällighet; i Skåne sker 25 procent av Sveriges matproduktion och en stor del av matforskningen. Skåne är också hemvisten för Skånes Livsmedelsakademi, som initierat boken och finansierat tryckningen av den. Sedan starten 1994 har Skånes Livsmedelsakademi arbetat för att uppnå en högre grad av samverkan mellan olika aktörer, producenter, forskare och regionala stödresurser, för att utveckla bra mat. Att stötta tillkomsten av en bok där olika forskningsdiscipliner, och historia och nutid, möts ligger därför väl i linje med akademins verksamhetsidé. Mat och plats en geografilektion Att besöka en stormarknad eller en restaurang kan kännas som en geografilektion. Vi får reda på att rödingen kommer från Vättern, löjrommen från Kalix, kycklingen från Bosarp och smöret från Normandie. Underförstått är att de geografiska beteckningarna signalerar särskilda kvaliteter, de är särskilt bra eftersom de kommer från dessa speciella platser. Platskopplingar till mat har i och för sig gjorts även tidigare. Skanörsill, sniglar à la Provence och Jamaicarom vittnar om andra epokers kopplingar mellan mat och plats. Men det finns ändå fog för att hävda att intresset för var maten kommer ifrån aldrig tidigare varit så stort som idag. En rad faktorer har bidragit till detta. Mat färdas över nationsgränser i större utsträckning än tidigare. Det har blivit logistiskt möjligt genom utvecklingen inom transportnäringen, inte minst har kylmöjligheterna varit viktiga. Men det har också berott på avskaffandet av politiska och juridiska hin- 8

6 der i och med att gränsskydd och tullar har slopats eller sänkts. Och kanske framför allt för att det finns en efterfrågan på livsmedel med vars hjälp man kan utforska främmande matkulturer. Att hitta olivolja i en vanlig matvaruaffär var svårt för ett par decennier sedan, och soltorkade tomater, falafel och halloumi fullständigt otänkbart. Utvecklingen accelererade i Sverige i och med EU-inträdet 1994, då den svenska livsmedelsnäringen utsattes för internationell konkurrens. För ett land som Sverige, där matproduktionen kännetecknats av nationell protektionism och stora bondekooperativa livsmedelsföretag, har detta inneburit en stor omställning. Samtidigt som intresset för exotiska råvaror och maträtter växte, blev maten från närområdet intressant på ett annat sätt än tidigare. Från att bara ha varit en självklar nödvändighet började den förknippas med särskilda värden, som tradition, kultur och smak. Som svar på globaliseringens utmaningar sker en kulturell relokalisering av mat och maträtter. Detta är i stor utsträckning en underifrånrörelse, från konsumenter som börjat upptäcka att småskaliga livsmedelsproducenter slås ut av storskaliga handelssystem och ökad import och aktivt börjat leta efter lokala alternativ. Men det är också något som understötts uppifrån, på politisk nivå. EU:s regelverk för ursprungsmärkning har varit ett politiskt initiativ för att värna matkulturella särarter hos regioner. Här har inspirationen hämtats från Frankrike. En grundsten i den franska inställningen till mat och dryck har varit och är föreställningen om terroir, att varje region får sin särprägel av kombinationen av naturliga förutsättningar och kulturella traditioner (Trubek, 2008). I vinbranschen har detta institutionaliserats genom indelningen av olika regioner som Champagne, Bordeaux och Bourgogne, där det ofta också definieras vilka sorters druvor som skall ingå i vinerna. Detta har med tiden spridit sig långt utanför vinbranschen och märks inte minst på restaurangernas matsedlar. Matbranschen är alltså starkt präglad av en glokalisering, en utveckling som samtidigt rör sig mot det mycket lokala och det 9

7 globala (Robertsson, 1995). Utvecklingen har inneburit att det finns ett stort utbud av platser som mat kan komma ifrån och eller anknyta till. Det innebär en ökad konkurrens, men också nya möjligheter att använda plats som försäljningsargument. Genom platsanknytningen får konsumenten en upplevelse av det unika och ges chansen till en mental resa, något som också förstärker smakupplevelsen. Platsen blir ett sätt att särskilja produkter, och just skillnaden, att kunna framhålla att detta inte är detsamma som allt annat utan något eget, har visat sig vara en viktig drivkraft inom en konsumtion som blir allt mer en aktiv del av identitetsskapandet. Mat med ett tydligt ursprung ger tillfällen till reflektion över vem man är, var man kommer ifrån och vem man vill bli. I ett vidare sammanhang kan sökandet efter mat med ursprung förstås som en del av olika praktiker för att hantera den ökade osäkerheten i matkonsumtionen. När det finns 122 sorter yoghurt att välja på i ICA-affären, när mat kommer från jordens alla hörn och ingrediensförteckningen är både finstilt och svårgenomtränglig behövs redskap för att hantera otryggheten. Här har historier om ursprung visat sig vara ett redskap som sorterar in mat i begripliga och trygga kategorier. Att låta geografin styra urvalet av matvaror i butiken när man går och handlar blir en hjälp både i inköpssituationen och vid tillagningen och serveringen till nära och kära. Plats har också blivit viktigt därför att det är ett av få argument inom livsmedelsförsäljningen som inte kan plagieras. Genom att få exempelvis Bordeaux eller Parma att stå för något speciellt uppnår tillverkaren ett naturligt monopol, eller åtminstone en starkt konkurrensbegränsande faktor (Harvey, 2001). Då blir man något annat än en tillverkare av rödvin eller skinka, som bara bedöms efter relationen mellan pris och kvalitet. Platsanknytning innebär nya konkurrensmöjligheter för gamla företag, och har också inspirerat till nyföretagande och vidareutveckling. Potatisen från Bjäre är ett sådant exempel som kommer att belysas längre fram i boken. Samtidigt som delar av livsmedelsbranschen fortfarande rör sig mot större enheter och allt mer 10

8 internationella företag, finns det tack vare intresset för nya typer av mat en imponerande tillväxt av mindre företag inom livsmedelsbranschen. Två tredjedelar av livsmedelstillverkningen i Sverige görs av företag med färre än fem anställda. Många av dessa ligger på landsbygden och är företag som både producerar råvara och slutprodukt. Det finns idag en utveckling mot att det lokala och småskaliga integreras i de större distributions- och handelssystemen. I USA har Whole Foods, som startade 1980, blivit en mycket framgångsrik stormarknadskedja genom ett tydligt fokus på lokalt, småskaligt och ekologiskt. I Sverige ser vi ännu inte så mycket av storskalighet på det lokala området, men mycket talar för att detta är på väg att förändras. Handlare ser de kommersiella möjligheter som uppenbarar sig när det finns konsumenter som verkligen tycker att det är värt att betala betydligt mer för mat med tydligt ursprung och kvalitet. Medier och mat Varje dag ägnar vi (i Sverige) i genomsnitt sex timmar av vår vakna tid till att konsumera medier (Nordicom, 2010). Vår medieanvändning ger struktur åt dagen och har betydelse för vår upplevelse av rummet och de aktiviteter som sker på en given plats. Vi kan läsa morgontidningen vid köksbordet, lyssna på radion i bilen, ögna igenom en reklamkatalog eller en veckotidning i sängen, titta på teven i vardagsrummet eller online. I det senare fallet väljer vi själva när och var vi vill konsumera önskat teveinnehåll. Listan över de medier och kanaler vi dagligen använder kan göras lång. Många av medierna är så integrerade i vardagens rutiner att användaren nästan inte tänker på dem som en egen aktivitet, vilket också gör dem allt svårare att studera. Ett medium kan enkelt beskrivas som en bärare av ett budskap eller något som överför information, till exempel tidningar, film, böcker, datorspel eller telefoner. Många gånger jämställs medier 11

9 med massmedier, men massmedier inkluderar egentligen endast de medier som har kapacitet att nå ut samtidigt till många människor, som radion, teven och internet (McQuail, 2010). I den här boken används en vid definition av mediebegreppet. Hit räknar vi således också reklam, utställningar och events samt förpackningar. Genom förpackningar kan producenten eller säljaren kommunicera med den tänkte köparen, men konsumenten kan också kommunicera med andra genom förpackningen. Förpackningen, liksom andra medier, fungerar som en smak- och stilmarkör gentemot omgivning. Mjölkförpackningen är ett exempel på ett medium som ofta bär på information om saker och ting långt utöver själva produktinnehållet. En klarröd Aladdin chokladkartong på soffbordet väcker andra associationer och tankar om konsumenten än en liten stilren gråsvart kartong med etiketten: JAN HEDH MARIA ESCALANTE CHOCOLATIER MALMÖ SWEDEN Vi använder medier på olika sätt, ibland är medieanvändningen aktiv och sker med stor koncentration, men den kan också vara passiv och pågå under tiden som vi ägnar oss åt annat. Mycket av vår medianvändning sker parallellt och det finns studier som visar att unga har en bättre förmåga än äldre personer att använda flera medier simultant. Barn och tonåringar har en fantastisk förmåga att använda flera medier samtidigt. De kan sms:a, lyssna på musik, chatta och på samma gång läsa läxor! Medieanvändningen varierar alltså med åldern, men faktorer som till exempel kön, inkomst, utbildningsnivå och intressen spelar också in. Mat och matlagning är innehållskategorier som har fått mer utrymme i medierna de senaste åren och intresset tycks inte avta. 12

10 Medierna har själva börjat uppmärksamma detta. Under rubriken Maten kokar över i svensk teve skriver Niklas Wahllo för Dagens Nyheter: Från basal bukfylla till gastronomisk baksmälla. Det pratas, äts och lagas mat som aldrig förr i Landet brunsås. Och allra matigast är televisionen, idag kan den hungrige starta sitt visuella matintag innan ens byggarbetarna har fyllt dagens matlåda, och fortsätta att slicka i sig matprogram fram till nästa gryning ( ). Det skrivs tusen och åter tusen artiklar om mat i den svenska dagsoch veckopressen. Gör en snabbsökning på internet och du hittar över 106 miljoner länkar till svenska webbsidor med koppling till mat. För bara fyra år sedan fick du vid samma sökning 20 miljoner träffar. Snabbt får du på internet information om enkel mat, nyttig mat, vegetarisk mat, Paris Hiltons älsklingsmat eller Matklubben, Sveriges största mat-community. Visste du förresten att det ges ut en ny bok om mat i Sverige varje dag, året om? Pressen rapporterar ofta om mat eftersom det är ett tacksamt ämne som passar väl in i dagens marknadsdrivna journalistik; en journalistik som kännetecknas av dramatisering, ett ständigt sökande efter konflikter och motsättningar samt ett ökat fokus på personer istället för sakfrågor (Hultén, 1999). Det stora publika intresset för ämnet har också gett upphov till specifika programformat, exempelvis matlagningsprogram, kockdueller, reseprogram och livsstilsprogram (där personer ofta står i fokus) samt nyhetsgenrer som matlarm: Se upp för mördarchipsen, Fettet i brödet kan göra dig sjuk! Här är dramatik och konflikter naturliga ingredienser. Under tidigt 1990-tal kom tevekocken, med Jan Boris-Möller i spetsen, att bli ett väletablerat fenomen i tevetablåerna. Tidiga föregångare till Boris-Möller var Ria Wägner och Werner Vögeli, också de folkkära tevekockar. Den senare gav inspiration till bland annat de humoristiska kockkaraktärerna Werner och Werner, spe- 13

11 lade av Sven Melander och Åke Cato i det populära programmet Nöjesmassakern, som visades under mitten av 1980-talet. Av Jan Boris-Möller fick vi lära att det inte gick lika bra med selleri, för att parafrasera Werner och Werner. Jan Boris-Möller undervisade publiken om hur man lagar mat på vetenskapliga grunder, med hjälp av fysik, kemi och matematik. Idag vimlar det av tevekockar: den arga kocken, den lugna kocken, den nakna kocken. Vad blir det härnäst? Tevekockarna har spridit glamour över ett yrke som tidigare inte fick mycket uppmärksamhet och bidragit väsentligt till det stora intresset för mat och matlagning, troligen även köksinredningar och köksutensilier. Vem vill inte ha ett kök som Leila Lindholm och knivar som Gordon Ramsay? Tevekockarna påverkar oss vare sig vi är medvetna om det eller inte. De inspirerar oss och styr våra matinköp och preferenser i en viss riktning. Exempelvis noterade ICA-handlarna jublande glada att försäljningen av rapsolja ökade markant sedan Tina Nordström favoriserat denna lokala produkt framför olivoljan. I tevefiktion och spelfilm förekommer ofta scener med mat och måltider, vilket också kommer att belysas längre fram i boken. En del minns kanske den omtalade men också kritiserade filmen Brakfesten ( La Grande Bouffe ) från 1973, där fyra medelålders män bestämmer sig för att sluta sina liv genom att äta ihjäl sig, eller det mexikanska dramat Como agua para chocolate från 1992 (Kärlek het som chili var den svenska filmtiteln). De utgör båda olika exempel på hur mat och måltider tillskrivs en central betydelse i handlingen och där maten som konsumeras ger uttryck för normer, ideologier, känslostämningar, identiteter, kultur, traditioner och social tillhörighet. I serietidningarnas och litteraturens värld utgör också mat och måltider centrala element kring vilka berättelserna vävs. Det stora kalaset i Katthult, där mor Almas grynkorv har en central roll, är bara ett exempel från Astrid Lindgrens sagoskatt. 14

12 Reklam och informationskampanjer Reklam har i någon mening funnits så länge vi haft säljare/företag och köpare/konsumenter. Reklam som vi känner den idag blev ett mer frekvent fenomen under 1800-talet. Avgörande för reklamens utveckling var dels fotografiets förbättring, dels mediesystemets utveckling. Fotografiet slog igenom på allvar på 1930-talet i reklamens värld och ansågs effektivt just genom sin realism. Det var också förutsättningen för den så kallade realistiska reklamens utveckling under mellankrigsåren (Arvidsson, 2004). Den gestaltade på ett övertygande sätt konsumentens vardagsliv, så som det skulle kunna vara. Genom igenkänning och identifikation med reklammodellen kunde konsumenten uppleva de brister som reklamens produkter skulle ändra på. Reklamen visade alltså på vardagliga problem, men presenterade också lösningar. Reklamen introducerade på så vis nya konsumtionsvaror i hushållen. Extra stor blev effekten om konsumenten dessutom kunde se andra personer i närheten och olika celebriteter använda dem, eftersom den andres blick utgjorde den främsta drivkraften bakom individens köpbeslut. Varans värde kopplades till praktisk nytta men också den sociala status som den skänkte användaren. Den moderna realistiska reklamen utvecklades samtidigt med den illustrerade vecko- och fackpressen, menar medieforskaren Adam Arvidsson (2004). En andra reklamfas i modern tid inträder med introduktionen av teve under 1950-talet. Det var dock först på 1960-talet som teve blev ett reklammedium att räkna med, åtminstone i USA. I Sverige härskade public service-monopolet fram till slutet av 1980-talet då reklamteve introducerades med TV4 och de satellitsända kanalerna utanför Sverige. Kring tevemediet växte det fram en ny visuell kultur. Plötsligt kunde fenomen och evenemang gestaltas, designas och åskådliggöras för en masspublik. Därmed kom varor och artefakter allt mer att uppskattas för sina visuella och taktila dimensioner. 15

13 Nya rön inom sociologi och marknadsföring under 1950-talet visade att de länge förhärskande klassbestämda konsumtionsmönstren hade luckrats upp. På det följde ett ökat tryck från industrin att utveckla skarpare verktyg för målgruppsegmentering och produktdifferentiering. Motivationsforskningen, en ny slags forskning (bl.a. psykografiska analyser och livsstilsundersökningar), kom att erbjuda lösningar på problemen och nya sätt att framställa varor i reklamen. Den intima och personliga upplevelsen av varorna och deras expressiva funktion poängterades allt mer. Man upptäckte att konsumenterna hade ett mer personligt förhållande till varorna än man tidigare trott, och de praktiska dimensionerna hos varan stod tillbaka för varans förmåga att presentera jaget. Reklamen som utvecklades i kölvattnet därav kallas ofta för livsstilsreklam. Den säljer en livsstil där konsumtionsvarorna utgör expressiva attribut och är synliga bevis på vem man är. Med en ökad komplexitet i mediesystemet och en nischifiering av medierna förändrades reklamens spelregler igen. Konsumenterna har blivit allt mer mediesmarta (kritiska), fragmentiserade (dvs. spridda på flera kanaler) och nomadiska med konsekvensen att de inte kan lokaliseras till en specifik livsstil (eller en specifik tid och plats i mediesfären) (Dahlgren, 2009). Ny medieteknologi ledde också till en ökad integrering av medier i vardagen, en ökad reflexivitet och självständighet hos medieanvändaren. Medier började därmed användas på ett sätt som var svårt att förutsäga och konsumenterna blev mer svårfångade. I takt med dessa förändringar förändrades också marknadsförarnas tankegångar och nya reklamformer växte fram i en snabb takt (t.ex. produktplacering, webbreklam, advergames och andra former av inbäddad reklam). Ordet relationsmarknadsföring som myntades av Leonard Berry 1983, var ett annat trendord som dök upp under 1980 och -90-talen. Det ansågs nu effektivare att etablera en trogen kundkrets, det vill säga behålla och stärka befintliga kundrelationer, än att använda reklam för att övertyga en spretig konsumentgrupp bestående av 16

14 främlingar (Grönroos, 1994). Denna fokus på att upprätthålla relationer med konsumenterna var det avgörande steget mot dagens storytelling och upplevelsebaserade marknadskommunikation. Varumärket kom därmed också att stå för något mycket större än produkten, nämligen fiktiv gemenskap och den livsform som produkterna ger uttryck åt. Reklam påverkar våra matinköp. Redan på 1700-talet förekom enklare annonsering i dagspressen. Läsaren kunde på så vis få kännedom om tillgången på nya importerade varor, till exempel franskt socker eller holländsk sill jämte de aktuella priserna. Studier av dagens livsmedelsreklam har visat att en ansenlig del av matreklamen utgörs av livsmedel som vi, om vi ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer, bör begränsa intaget av, exempelvis chips, läsk, godis och bakverk (Sandberg & Ekström, 2007). Däremot görs det sällan reklam för grönsaker och frukt, med undantag av en och annan Chiquita-banan. En förklaring till att vi sällan ser reklam för dessa nyttigheter är att få frukter och grönsaker har ett varumärke. Eftersom reklam byggs kring varumärken och de värderingar (kvalité, närhet, äkthet, frihet) som varumärkena laddats med blir det svårt att konstruera reklamannonser eller -filmer för råvaror utan varumärken. Kopplingen mellan mat och en geografisk plats eller region tycks dock ha fått en allt mer framskjuten plats i reklamen och blivit ett viktigt säljargument. Pripps Blå-reklamen är ett exempel där produkten kopplas till en given plats, och vi har alla vid det här laget förstått att den blå ölen bör avnjutas i den svenska skärgården. Ett annat aktuellt exempel är hämtat från Findus sommarkampanj för gröna ärter i vilken en kvinnlig speakerröst på bred skånska berättar i en reklamspot att Just nu skördar vi våra älskade ärter i Skåne. Kampanjer bedrivs inte bara av kommersiella aktörer. Den svenska staten har sedan flera hundra år tillbaka bedrivit informationskampanjer för att påverka folkets matvanor och förbättra folkhälsan. Dessa kampanjer utgör också en central del av det svenska medielandskapet och kommer att diskuteras vidare längre fram. 17

15 Den absolut mest omtalade kampanjen är troligen den så kallade Brödkampanjen 1976 och Kampanjen som var ett samarbetsprojekt mellan Socialstyrelsen och näringslivet ansågs på sin tid vara mycket framgångsrik, och budskapet Socialstyrelsen vill att vi äter 6 8 skivor bröd om dagen, fick stor spridning. I efterhand har kampanjen kritiserats och setts som ett varnande exempel på storebrorsmentalitet och paternalistisk anda. Medierna är kanske vår tids främsta kulturproducenter, de organiserar och manifesterar meningsproduktion. De förmedlar föreställningar, värderingar och idéer samt konstruerar begär, behov och efterfrågan hos konsumenten. I det perspektivet förefaller det vara relevant att ställa frågor om och mer ingående försöka förstå hur medieringen av mat och plats kommer till uttryck för att också bättre förstå hur vi bidrar till att forma, men också formas, av den kulturella och sociala kontexten. Bokens upplägg I boken presenteras sju fristående texter som på olika vis relaterar till bokens tema: Skåne, mat och medier. Somliga av texterna har ett tydligt historiskt perspektiv, andra fokuserar samtida händelser och fenomen. De visar dock alla på mediernas centrala funktion när det gäller att producera och förmedla bilder, föreställningar och känslor om mat. Författarnas skiftande ämnesbakgrund (etnologi, filmvetenskap, företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap, pressvetenskap, tjänstevetenskap) och perspektiv lyser igenom i texterna, men en författarpresentation ges också sist i boken. Wallander, vin och varmkorv är rubriken på den inledande texten författad av Olof Hedling. I texten diskuterar han de 32 Wallanderfilmerna som ett marknadsföringsprojekt av Skåneregionen. Han ställer sig frågan vilket Skåne vi möter och vilken bild av mat 18

16 det är som lyfts fram i filmerna. Och vad händer när Mankellsromaner ska anpassas till en brittisk publik i BBC-produktionen med Kenneth Branagh som Kurt Wallander. Håkan Jönsson och Charlotta Lindqvist, medverkar med kapitlet När mjölken blev skånsk. Texten handlar om de nya sociala mediernas förmåga att påverka konsumtionsmönster. Författarna ställer frågan varför just mjölk så starkt kopplas samman med plats. Artikeln byggs upp kring ett antal händelser som ledde fram till Facebook-gruppen Coop suger fett sälj svensk mjölk i Skåne, ett forum som bildades på internet 2009, och som snabbt fick medlemmar. Författarna visar genom sitt bidrag bland annat hur de nya medierna förändrar maktförhållandena mellan konsumenter och producenter. Att plats och ursprung har en stor betydelse i relation till livsmedel idag betyder inte att det alltid har varit så. Det har skett en historisk utveckling, vilket framgår i de två följande kapitlen. Under rubriken Vart tog Lund och Skåne vägen? diskuterar Mats Jönsson industriella självbilder och platsens icke-betydelse i en av Tetra Paks reklamfilmer, Tack en Tetra Pak!, från I Helena Sandbergs text Ärtan pärtan piff paff puff tas du med på en reklamhistorisk resa om Findus gröna ärter: det gröna guldet från Bjuv. Berättelsen tar sin början på Bjuvslätten i de så populära Ärtsafarierna, där plats och produkt knyts ihop och ges mening för konsumenten, genom safariguidernas berättelser och den välorganiserade upplevelsen på plats. Kapitlet slutar i företagets reklamarkiv, där bland annat frånvaron av plats i tidigt reklammaterial diskuteras och kontrasteras mot dagens mer känslo- och upplevelsebaserade mediering av de gröna ärterna. Skåne framställs ofta som överflödets landskap, men Johan Jarlbrink serverar delvis en annan bild i sin text om den sista svälten i Skåne. I kapitlet Potatiskravallernas kaos och klipparkivets ordning berättas det om kontrollen av livsmedel under tidigt 1900-tal, och den upplysningsavdelning som upprättades i syfte att kartläg- 19

17 ga opinionen i landet och bedriva propaganda. På Riksarkivet finns spåren av denna verksamhet i form av tiotusentals tidningsklipp om bland annat potatisfrågan. Drömmen om att skapa ett bättre samhälle genom kunskapsspridning har länge haft ett starkt fäste i Sverige. Kostvanor är ett område där omfattande informationsarbete bedrivits, något som Johan Jarlbrinks text vittnar om. Under rubriken Från äggakaka till coq au vin de Köpingsberg skriver Josefine Østrup Backe om det lokala som förmedlare av kulinarisk turism och hur det återkommande evenemanget Matrundan används för att sätta Österlen på Sveriges kulinariska karta. Här får du besöka gårdshotell och följa med på kryddvandringar, men får också veta mer om matens glokaliseringsprocesser, till exempel hur olivoljan från Kreta blir en lokal Vitabyprodukt. I bokens sista kapitel, Absolut Terroir, ger Magnus Lagnevik oss en berättelse om skånsk vodka, Absolut vodka från Åhus och Karlssons vodka från Bjärehalvön. Kapitlet handlar om dessa två produkters profilering och platsmarknadsföring och visar på intressanta skillnader i hur Skåne gestaltas i marknadskommunikationen av livsmedelsprodukter. I Lagneviks framställning, liksom i Østrup Backes text, är terroir-begreppet centralt, det vill säga den specifika koppling som finns mellan platsen, jorden, där en produkt odlats och dess kvaliteter. Så följ med på en resa från Åhus bränneri, via New Yorks barer, till författarens eget middagsbord! 20

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Reklam funkar inte på mig Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Detta ville vi undersöka: Var tonåringar surfar Hur mycket reklam de exponeras för Hur stor andel reklam är för mat

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Pedagogik kring mat och hälsa

Pedagogik kring mat och hälsa Pedagogik kring mat och hälsa Matkunskap á la Hälsomålet 8 april 2011 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion Remissversion av kursplan i hem- och konsumentkunskap i grundskolan Hem- och konsumentkunskap Syfte Livet i hem och familj har alltid haft en central betydelse för människan. Våra vanor i hushållet påverkar

Läs mer

Lokal Mat Var står vi idag?

Lokal Mat Var står vi idag? Lokal Mat Var står vi idag? Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Vad är egentligen lokal mat? Livsmedel med lokal förankring Unika råvaror som är kopplade till en viss geografisk plats Unika

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring En undersökning bland livsmedelstillverkare om deras känsla för ansvar Juli 2005 1. Bakgrund Reklam påverkar vårt beteende och får oss att agera,

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden

BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden Konnotation - bibetydlese - vad kan man se i bilden - man kan associera till något...

Läs mer

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Referat 2005-04-13 Jordbruksdepartementet Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökar såväl i Sverige som internationellt och med det risken

Läs mer

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun Projektet Varumärket Grästorp Målet är att öka profileringen av Grästorp. Det första steget är att ta fram Grästorps varumärke. Den första etappen efter projektstart är en nulägesanalys Den andra etappen

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Restaurang & livsmedel

Restaurang & livsmedel Om skolan Nyköpings Strand Utbildningscentrum driver i dag Nyköpings Hotell- och Restaurangskola. Skolan har sedan 1994 bedrivit Hotell- och Restaurangutbildning. Nu går vi vidare och utvecklar skolan

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Bjäre Hembygd, ett varumärke som står för råvaror med kvalitet och smak med säte på bördiga Bjärehalvön, Sveriges Toscana.

Bjäre Hembygd, ett varumärke som står för råvaror med kvalitet och smak med säte på bördiga Bjärehalvön, Sveriges Toscana. Bjäre Hembygd, ett varumärke som står för råvaror med kvalitet och smak med säte på bördiga Bjärehalvön, Sveriges Toscana. 1 Landskapet När du kommer till skånska Bjärehalvön möts du av ett öppet landskap

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig

Läs mer

Peo Werne ICA Sverige. 08-561 50 000 per.ola.werne@ica.se

Peo Werne ICA Sverige. 08-561 50 000 per.ola.werne@ica.se Peo Werne ICA Sverige 08-561 50 000 per.ola.werne@ica.se Vision och mission Vi ska göra varje dag lite enklare. Vi ska bli det ledande detaljhandelsföretaget med fokus på mat och måltider. Våra värderingar

Läs mer

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016 Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt

Läs mer

Kundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen

Kundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen Kundpanelrapport Mat i vardagen och under helgen Solna maj 2010 Mat i vardagen och under helgen Hur ser svenskarnas matvanor ut under helg respektive vardag? Det är den grundläggande frågeställningen i

Läs mer

Nationella Skräpplockardagar

Nationella Skräpplockardagar Carola Jarnung Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

2014-03- 26. Vad kan vi lita på och litar vi på det? Foto: Fredrik Fernqvist

2014-03- 26. Vad kan vi lita på och litar vi på det? Foto: Fredrik Fernqvist 2014-03- 26 Vad kan vi lita på och litar vi på det? Märkningarnas roll och betydelse Fredrik Fernqvist, 2014-03-20 Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Alnarp Fredrik.Fernqvist@slu.se

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA

TEMA III MEDIER OCH HÄLSA TEMA III MEDIER OCH HÄLSA Helena Sandberg, docent, Ins2tu2onen för kommunika2on och medier Lunds universitet, har ha< huvudansvar för u=ormning av temat, vilket gjorts i samarbete och Karin C Ringsberg,

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI 1 Agenda Masskommunikation Personlig försäljning Direktkommunikation Promotion mix Interaktiv kommunikation Att utforma en marknadskommunikationskampanj 2 Påverkan:

Läs mer

Umeå 27 oktober 2009

Umeå 27 oktober 2009 Umeå 27 oktober 2009 Låt maten vara din medicin och medicinen din mat Hippokrates 460-377 FKR Innehåll Vad tycker konsumenterna? Konsumenter i lågkonjunktur Vad behöver vi mer forskning om i Norrland?

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Inlämningsuppgift 2: DEL B

Inlämningsuppgift 2: DEL B Inlämningsuppgift 2: DEL B I denna del av uppgiften är betoningen på samspelet mellan text och bild väsentligt för bästa möjliga valaffisch i kombination med den nya logotypen och partiernas sakfrågor

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas o

Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas o Sponsring Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas och ett budskap kommuniceras (Behrer & Larsson,

Läs mer

D E T H Ä R Ä R M A T R I C ~ 1 ~

D E T H Ä R Ä R M A T R I C ~ 1 ~ D E T H Ä R Ä R ~ 1 ~ M A T R I C Innehåll Om Matric Italgross AB... 3 Vår historia... 3 Hur vi vill urskilja oss... 4 Våra leverantörer och våra produkter... 5 Exempel på produkter i vårt sortiment...

Läs mer

Bäste Meddelare Lund 6 juni 2001

Bäste Meddelare Lund 6 juni 2001 Folklivsarkivet, Lunds Universitet Frågelista Luf 207 maj 2001 Bäste Meddelare Lund 6 juni 2001 Ätit har vi alltid gjort, och nya råvaror och rätter har i alla tider hittat fram till våra matbord. Detsamma

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion. VÅRT ÄLSKADE BRÖD Ett projekt för ekologisk odling av kultursorter av vete, råg, havre och korn. Ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Hälsosamma bröd och mat med mycket smak. Utbildnings- och konsultföretaget

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Hur handlar vi hållbart?

Hur handlar vi hållbart? SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun 2012-04-11 Beslutad av kommunfullmäktige 6/2012 MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-11, 6 2 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg i Bräcke kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Konsumentbeteende ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Sven Bergvall Doktorand Indek Kulturellt varumärkesperspektiv Sony Ericsson som case Dagens föreläsning Kund vs. Konsument Vad är konsumentbeteende?

Läs mer

ABSOLUT PASSION FÖR DEM SAMMAN

ABSOLUT PASSION FÖR DEM SAMMAN Stockholm, 3 juli 2013 ABSOLUT PASSION FÖR DEM SAMMAN Hängivna fans från hela världen träffades i Stockholm för att hylla ett uppskattat varumärke. Skulle du vara beredd att resa över 1 300 mil fem gånger

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

PROJEKTPLAN & RAPPORT 2010-12-10

PROJEKTPLAN & RAPPORT 2010-12-10 PROJEKTPLAN & RAPPORT 2010-12-10 SAMMANFATTNING - Överraskande många företag med produkter av hög kvalitet och stor potential inom restaurangsektorn. - Stort engagemang och öppenhet hos de flesta att utvecklas

Läs mer

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar?

Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar? LIEDELINFORATION Fråga 1 Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar? D enterpartiet jobbar för att få till obligatorisk ursprungsmärkning på

Läs mer

Digitalisering & mediepolitik. Prof. Pelle Snickars

Digitalisering & mediepolitik. Prof. Pelle Snickars ! Digitalisering & mediepolitik Prof. Pelle Snickars D e t fi n n s e n fi l m u t r e d n i n g, e n litteraturutredning, en massmediautredning, presstödsutredning, etc. Dessutom håller jag på med kabel-tv.

Läs mer

Nordisk mat hemma ett koncept skapat av: Ulrik Bergsland, Camilla Broms och Christina Hultman

Nordisk mat hemma ett koncept skapat av: Ulrik Bergsland, Camilla Broms och Christina Hultman Nordisk mat hemma Bakgrund Många personer har inte tid, ork eller kreativitet att tänka på maten som de köper och tillagar. Kunskapen om att man borde äta bättre mat och tänka mer på matens ursprung finns,

Läs mer

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet Hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang

Läs mer

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004 SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 19

Läs mer

Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017

Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017 Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel Januari 2017 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel har funnits sedan 2011, under 2015 gjordes en uppdatering för att rekrytera in nya kunder och innehöll vid undersökningstillfället

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

OPAKETERAT. Fyll Väg Betala Spara. Vad finns de?

OPAKETERAT. Fyll Väg Betala Spara. Vad finns de? OPAKETERAT Vi blir allt bättre på att återvinna de förpackningar som vi släpar hem från affären. Men finns det inte ett enklare sätt, bättre både för dig och miljön? Tänk om du kunde ta hem både mat och

Läs mer

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare.

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare. Föreläsning 080408 eller 080410 eller inför förpackninsdesign GRAFISK DESIGN 2 Uttrycket grafisk design skapades när industrialismen bröt igenom med en typ av produkter som skulle säljas, likaså då utvecklades

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Storytelling. Katarina Björk, +46(0)

Storytelling. Katarina Björk, +46(0) Storytelling Katarina Björk, katarina.bjork@thestorylab.se +46(0)702165900 BERÄTTELSER SKAPAR FÖRÄNDRING FÖRÄNDRING SKAPAR BERÄTTELSER 2 Berättelser skapar förändring Förändring skapar berättelser 09.30

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Vad är visuell kommunikation?

Vad är visuell kommunikation? Vad är visuell kommunikation? Det vi ser upplever läser tar in... och påverkas av... då är det mycket att förhålla sig till. Hur klarar vi av att sortera? Varför påverkas vi av viss kommunikation och inte

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer